Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 72
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Bohman, Anna
    Linköpings universitet.
    van Well, Lisa
    Statens geotekniska institut.
    Jonsson, Anna
    Linköpings universitet.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Farelius, Johanna
    Enheten för samhällsekonomiska analyser vid Naturvårdsverket.
    Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Regeringen gav 2014 SMHI i uppdrag att följa upp och analysera det arbete med klimatanpassning som skett sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007. Inom uppdraget har bedömningar gjorts av återstående behov av åtgärder, och förslag lämnas på fortsatt arbete med klimatanpassning. Klimatförändringarna medför att Sverige blir både varmare och blötare. Risken för extremväder ökar med tillhörande problem för viktiga samhällsfunktioner. Kommunerna och andra lokala aktörer är de som står för huvuddelen av genomförandet av konkreta åtgärder och praktisk implementering av klimatanpassningsarbetet i Sverige. För att klimatanpassning ska kunna genomföras på lokal och regional nivå krävs dock nationellt stöd. Det behövs en nationell färdplan för att de samhällsekonomiska kostnaderna ska hållas så låga som möjligt. Viktiga delar i en sådan färdplan är anpassning av regelverk och att tydliggöra roller och ansvar samt strategier och mål. Det är nödvändigt att snabbt klarlägga hur kostnader fördelas mellan olika aktörer, och hur det säkerställs att resurser finns tillgängliga till prioriterade åtgärder. Klimatanpassning är inte enbart en lokal och nationell fråga. Sverige bör som aktiv medlem i EU driva klimatanpassningsfrågan framåt. Dessutom bör svensk klimatanpassningspolitik ta hänsyn till att Sverige även påverkas indirekt av klimatförändringar som sker i andra länder. Behov av såväl forsknings- som utvecklingsinsatser har identifierats, liksom långtidsövervakning av klimatförändringar och dess effekter. Att tillgängliggöra kunskap, beslutsstöd, prognos- och varningssystem är en av nycklarna till verkningsfullt arbete. I rapporten konstateras också att näringslivet och försäkringsbranschen har viktiga roller att spela i klimatanpassningsarbetet när frågor kring risker, investeringsbeslut och nya affärsmöjligheter kommer att stå i fokus.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Bergström, Sten
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Risker, konsekvenser och sårbarhet för samhället av förändrat klimat – en kunskapsöversikt: Flertalet av de i rapporten refererade myndigheterna och organisationerna har varit aktiva i framtagandet av texterna: Materialet har sammanställts av:2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Regeringen gav år 2014 SMHI i uppdrag att utarbeta underlag till Kontrollstation2015 för anpassning till ett förändrat klimat. Som en del av uppdraget ingick att göra en uppdaterad sammanställning av kunskapen om nuvarande och framtida risker och konsekvenser, främst med utgångspunkt från Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2007:60). I föreliggande rapport beskrivs kunskapsläget kring det svenska samhällets sårbarhet för ett förändrat klimat. Klimatförändringarna påverkar hela samhället. Generellt kan sägas att medvetenheten om klimatförändringarnas påverkan har ökat, men det saknas en del kunskap och verktyg, främst på den lokala nivån. Översvämningsriskerna kring sjöar och längs vattendrag ökar, vilket kan påverka bebyggelse och infrastruktur. Risken för ras och skred tros också öka, främst i landets västra och sydvästra delar samt områden längs östra kusten. Erosion längs vattendrag, sjöar och kuster kan komma att öka i delar av landet. Vattentillgång och -kvalitet kommer att påverkas av förändrade nederbördsmönster, ökad spridning av föroreningar samt ökade mikrobiologiskarisker. Energisystemet kommer att utsättas för större påfrestningar, särskilt av extrema väderhändelser. Kunskapen har ökat kring klimatförändringarnas effekter på energisystemet, men det kvarstår kunskapsluckor relaterade till extremväder och anpassningsåtgärder. Kunskap och medvetenhet om klimatförändringarnas påverkan på kommunikationerna i samhället har ökat, men det finns fortfarande behov av mer utredning och verktyg. Förutsättningarna för jordbruket förbättras i huvudsak, med möjlighet till ökade skördar och nya grödor. Samtidigt kommer fler skadegörare och ogräs in. Nya behov av bevattning kan uppstå och markavvattningen kan behöva en översyn. Eventuellt minskat utbud av livsmedel på världsmarknaden, kan innebära ökad efterfrågan på svenska livsmedel. Samtidigt går Sverige idag mot ökat importberoende. Även djurhållningen står inför stora utmaningar. Å ena sidan kan djuren gå ute under en längre del av året och möjligheterna att vara självförsörjande med foder ökar. Men det varmare klimatet medför också risk för att nya djursjukdomar uppträder. Konsekvenserna för den svenska skogen och skogsbruket kommer att bli betydande. Ökad tillväxt ger större virkesproduktion, men ökad frekvens och omfattning av skador från främst insekter, svampar och storm samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader. Stora regionala skillnader i utbudet av kommersiellt virke kan påverka svensk skogsindustri. Förändrade förutsättningar är också att vänta för fiskbestånden. Nya fiskarter i svenska vatten kan föra med sig nya smittor och konkurrera ut befintliga arter i känsliga ekosystem. Renskötseln i Sverige kommer att allvarligt påverkas av klimatförändringarna och effekterna utgör stora utmaningar. Klimatförändringarna ger både positiva och negativa effekter för turismen. Det finns hinder för anpassningskapaciteten, bland annat bristande organisering av besöksnäringen. Människors och djurs hälsa kan påverkas direkt av extrema väderhändelser. Ett varmare klimat ger även upphov till förändrade smittspridningsmönster och nya sjukdomar kan nå Sverige. Förändringar i luft, vatten och mark, orsakade av klimatförändringar, kan också påverka hälsotillståndet för djur och människor. På nationell nivå är kunskaperna om risker för bebyggelse tillräckliga för att rekommendera åtgärder, men det saknas lokala beslutsunderlag. För kulturarvet behöver kunskapen öka. Klimatförändringarna förväntas leda till förändringar för den biologiska mångfalden och ekosystemen. Det påverkar förmågan att nå flera av Sveriges miljömål och behöver ses i samband med andra miljöhot. Det finns bland annat behov av regionala kartläggningar av hur arter, ekosystem, naturtyper och biologisk mångfald kan påverkas. Risk- och säkerhetsperspektivet har växt fram under senare år, men präglas av utmaningar avseende metoder. Mycket få studier behandlar förhållanden i Sverige.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Wilk, Julie
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Graham, Phil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Warburton, Michele
    School of Bioresources Engineering & Environmental HydrologyUniversity of KwaZulu-NatalPrivate Bag X01, Scottsville, 3209 South Africa.
    Local Assessment of Vulnerability to Climate Change Impacts on Water Resources in the Upper Thukela River Basin, South Africa - Recommendations for Adaptation2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har sitt ursprung i projektet Deltagande modellering för bedömning av lokal inverkan av klimatvariabilitet och förändringar på vattenresurser (PAMO), finansierat av Sida och Research Links (NFR i Sydafrika, samt VR i Sverige). Projektet baseras på interaktion mellan vattenintressenter i Mhlwazini/Bergville området av Thukelas avrinningsområde och klimat och vattenforskare från University of KwaZulu-Natal (Pietermaritzburg Campus) och SMHI under en serie av workshops under 2007-2009. Mellan workshops har forskarna tagit fram klimatförändringsrelaterad information med lokal relevans, baserat på önskemål från deltagarna i workshops. Denna information har sedan använts som ett underlag till framtagandet av en anpassningsplan. Syftet är att tillhandahålla en lokal bedömning av sårbarhet relaterad till påverkan på vattenresurser av klimatförändringar, samt en lokalt föreslagen anpassningsstrategi. Existerande klimatrelaterade problem och nuvarande anpassningsstrategier har identifierats och rekommendationer för framtida aktioner, baserade på sannolikhet för förändringar och kännbarheten av konsekvenserna om dessa förändringar inträffar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Asp, Magnus
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Stockholms län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Stockholm baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Asp, Magnus
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Södermanlands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Södermanland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Asp, Magnus
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Östergötlands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Östergötland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Berg, Peter
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Bosshard, Thomas
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Yang, Wei
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Zimmermann, Klaus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    MIdAS version 0.1: framtagande och utvärdering av ett nytt verktyg för biasjustering2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Biasjustering används för att anpassa resultaten från klimatmodeller så att de blir användbara för effektmodellering och beräkning av klimatindikatorer. Klimatmodeller uppvisar nämligen regionala och säsongsbetonade systematiska avvikelser från observerat klimat, vilket leder till problem för effektmodeller som är kalibrerade mot observationer. Biasjusteringen består i grunden av en algoritm som beskriver hur olika värden av till exempel temperatur eller nederbörd justeras för att återskapa en långsiktig statistisk beskrivning av klimatet enligt observationerna. Metoden MIdAS (MultI-scale bias AdjuStment) har tagits fram för biasjustering inom SMHI. En avdelningsöverskridande arbetsgrupp har genom litteraturstudie tagit fram de metoder som ligger närmast en internationell “state-of-the-art” inom biasjustering. Fokus har varit på justering av de huvudsakliga parametrar som används inom SMHI för att producera klimatindikatorer och för effektmodellering inom främst hydrologi. En utvärderingsmetodik har tagits fram för att studera olika metoders resultat för historiska och framtida data, i Sverige och olika regioner i världen. Resultaten av studien visar på att enkla metoder fungerar likvärdigt eller bättre än de mer komplexa metoderna, förutom en större påverkanpå klimatsignalers magnitud i vissa situationer. Implementeringen av MIdASv0.1 är likvärdig och ofta bättre än andra metoder.

    Fulltekst (pdf)
    MIdAS version 0.1
  • 8.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Kronobergs län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Kronoberg baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Norrbottens län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Norrbotten baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Västerbottens län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur klimatet i Västerbottens län utvecklas beror på hur användningen av fossila bränslen blir i framtiden, dvs. hur mycket mängden växthusgaser ökar i atmosfären. Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Västerbotten baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika utvecklingsvägar, begränsade utsläpp (RCP4.5) respektive höga utsläpp (RCP8.5). Geografiskt detaljerade klimatdata har framtagits och använts för hydrologisk modellering. Resultaten beskrivs i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av modelldata. Temperaturen för Västerbottens län beräknas öka med ca 3 grader enligt RCP4.5 och ca 6 grader enligt RCP8.5 till slutet av seklet. Störst uppvärmning sker vintertid med upp mot 7 grader enligt RCP8.5. Vegetationsperioden ökar med ca 30-50 dagar och antalet varma dagar blir fler. RCP8.5 visar ett årsmedelvärde på ca 8 dagar i följd med dygnsmedeltemperaturer på över 20°C i slutet av seklet. Årsmedelnederbörden ökar med ca 20-40 %. Nederbörden ökar mest under våren där RCP8.5 visar på en 50 % ökning i vissa områden. Den kraftiga nederbörden ökar också, maximal dygnsnederbörd kan öka med 15- 25 % beroende på RCP-scenario. För länet ses en ökning av totala årstillrinningen med uppemot 10 % vid mitten av seklet. Ökningen fortsätter mot slutet av seklet och den procentuellt största ökningen sker vintertid. Vattendragen har under referensperioden haft tydliga årstidsförlopp, med vårflödestopp, låga sommarflöden, högre höstflöden och lägre vinterflöden. Mönstret för årstidsförloppet kvarstår men framtidsscenarierna visar på tidigare vårflödestoppar, och högre vinter- och höstflöden. Förändringen av tillrinningen under sommaren är inte lika tydlig och varierar från område till område. Antalet dagar med snö varierar över länet. Enligt klimatscenarierna minskar snötäcket generellt i länet och trenden är starkast för RCP8.5. Antalet dagar med låg markfuktighet ökar i framtiden. Från dagens 5-15 dagar till 20-40 dagar (RCP4.5) eller 25-50 dagar (RCP8.5) mot slutet av seklet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Västra Götalands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Västra Götalands län baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Bergström, Lena
    et al.
    Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
    Borgström, Pernilla
    Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet (LU).
    Smith, Henrik G.
    Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet (LU).
    Klimatförändringar och biologisk mångfald: Slutsatser från IPCC och IPBES i ett svenskt perspektiv2020Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Negativa effekter av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald är två parallella kriser som är starkt sammankopplade, och som har en tydlig koppling till mänskliga aktiviteter. Allt flera röster har hörts som säger att det krävs omgående och samordnade insatser från det globala samfundet för att motverka negativa konsekvenser av dessa förändringar på jordens ekosystem och mänskligheten. Effekterna på klimat och biologisk mångfald hanteras dock ofta skilda från varann i samhällsdiskussionen och i förvaltningen.

    För att insatser för klimatet och den biologiska mångfalden ska vara effektiva måste de ha en god förankring i rådande kunskapsläge, genom att beakta själva samspelet mellan hur klimat och biologisk mångfald ser ut. Pågående klimatförändringar är idag en betydelsefull påverkansfaktor för alla typer av ekosystem. En övervägande del av jordens ekosystem är idag också påverkade av annan mänsklig verksamhet, på ett sätt som gör dem mer känsliga för ytterligare påverkan. Framför allt har vår markanvändning och vårt nyttjande av naturresurser en stor roll. Med den globala uppvärmningen försvinner eller krymper till exempel livsmiljöerna för flera arter, även i Sverige, medan andra arter kan få utökade utbredningsområden. Dessa förändringar påverkar även samspelet mellan arter, t.ex. tillgången på föda eller hur utsatta organismer är för predation. Både naturliga och mänskligt influerade ekosystem påverkas av att störningar och extrema väderhändelser blir vanligare, till exempel värmeböljor och torrperioder. Människan fungerar som en aktör i samspelet mellan klimat och biologisk mångfald, om åtgärder för klimatanpassning eller för att motverka klimatförändringar påverkar den biologiska mångfalden, liksom när processer som leder till förlust av biologisk mångfald och ekosystemens integritet påverkar förmågan att stå emot klimatförändringar.

    Den mellanstatliga klimatpanelen IPCC utvärderar regelbundet det aktuella kunskapsläget kring klimatförändringar och dess effekter i världen. IPBES är en mellanstatlig plattform för att ta fram aktuell kunskap om biologisk mångfald och hur förändringar i biologisk mångfald påverkar olika delar av det globala samfundet. I ett antal nyckelrapporter har IPCC och IPBES presenterat sina slutsatser om planetens tillstånd och framtid, och diskuterat hur det globala samfundet bör förhålla sig till detta. IPCC fastställer vikten av ambitiösa klimatmål. Ju snabbare den globala uppvärmningen kan minskas, desto mer kan negativa klimateffekter och klimatrelaterade risker begränsas. Som ett exempel blir många negativa effekter på ekosystemen klart mindre vid 1,5 graders jämfört med 2 graders global uppvärmning. IPBES fastslår att biologisk mångfald och ekosystemtjänster är centrala för det mänskliga samfundet på såväl global, och regional som lokal nivå. Mänskliga aktiviteter, framförallt förändrad markanvändning, har kraftig negativ påverkan på biologisk mångfald, och klimatförändringar påverkar i ökande grad biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

    De senaste rapporterna från IPCC och IPBES är eniga om att det behövs åtskilliga, och i många fall kraftfulla, åtgärder för att begränsa klimatförändringarna och hejda förlusten av biologisk mångfald, liksom för att hantera konsekvenserna av dessa förändringar. Det är av stor vikt att diskutera möjligheterna till positiva synergier mellan åtgärder för klimat och åtgärder för biologisk mångfald. Detta kan till exempel handla om att identifiera ekosystembaserade och naturbaserade lösningar i klimatanpassningen.Ansatsen hos såväl IPCC som IPBES är framförallt global, och de övergripande slutsatserna i deras utvärderingar behöver ofta placeras i ett nationellt eller lokalt sammanhang när man implementerar åtgärder. Denna rapport är ett samarbete mellan SMHI (svensk kontaktpunkt för IPCC), Naturvårdsverket (svensk kontaktpunkt för IPBES), och forskare från Lunds universitet och institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet. Forskarna tar avstamp i slutsatserna från IPCC och IPBES och sätter dessa i ett svenskt perspektiv, bland annat genom utvalda exempel vilka fungerar som aktuella illustrationer av hur klimatförändringar påverkar biologisk mångfald och ekosystem i Sverige. I dessa sammanhang lyfts även frågor om vilka utmaningar och behov som människans behov av anpassning till klimatförändringar och effekter på biologisk mångfald kan leda till.

    Båda panelerna betonar behovet av en genomgripande samhällsomställning för att kunna begränsa klimatförändringen och bevara den biologiska mångfalden. I många fall kräver detta en integrerad förvaltning över olika nivåer som kan möjliggöra en helhetssyn, vilket även gäller i Sverige. Åtgärder för att begränsa klimatförändringarna och anpassning till deras konsekvenser och åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden kan i många fall samordnas för att öka synergierna. En sådan utveckling kommer dock inte automatiskt utan måste vara ett aktivt mål i förvaltningen. Genom att utveckla och skapa acceptans för ett landskapsperspektiv när det gäller mark- och vattenanvändning skulle målkonflikter och synergier kunna identifieras och hanteras i en samordnad ansats. Det är även viktigt att åtgärder som fokuserar på det korta och det långa perspektivet diskuteras parallellt, eftersom det som görs (eller inte görs) på kort sikt både vad gäller klimat och biologisk mångfald är avgörande för behovet av och möjligheterna till att bygga på med fler åtgärder längre fram i tiden. Centralt i båda fallen är att den kunskap som finns sprids, utvärderas och utvecklas, vilket kräver en kontinuerlig dialog mellan forskare och beslutsfattare på alla nivåer i samhället.

    Fulltekst (pdf)
    Klimatförändringar och biologisk mångfald – Slutsatser från IPCC och IPBES i ett svenskt perspektiv
  • 13. Bidrag från arbetsgrupp 2 (WG 2) till den femte utvärderingen (AR 5) från Intergovermental Panel on Climate Change, IPCC.,
    FNs Klimatpanel - sammanfattning för beslutsfattare: Effekter, anpassning och sårbarhet2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För beslutsfattare Bidrag från arbetsgrupp 2 (WG 2) till den femte utvärderingen (AR 5) från Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC SMHIHuvuddragen i ”Sammanfattning för beslutsfattare”, IPCC WGII, 2014,Sammanfattning av Marianne Lilliesköld, NaturvårdsverketMänniskan påverkar och påverkas av klimatförändringen. Detta är ett klart besked från FN:s klimatpanels (IPCCs) femte utvärdering av klimatförändringen, AR 5. Den andra delrapporten analyserar konsekvenserna av klimatförändringen utifrån ett riskperspektiv, vilket är viktigt då människor värderar risker olika beroende på bland annat akgrund, ekonomi och samhällstillhörighet. I AR 5 utvärderas olika möjligheter som kan minska samhällets sårbarhet genom anpassning och minskning av utsläppen (Mitigation) och samtidigt skapa hållbar utveckling.Det finns några nyheter i AR 5, förutom att det tillkommit fler studier, utvärderas också kumulativa påverkansfaktorer, dvs. att klimatförändringen förstärker andra miljö- och samhällsproblem. Exempel på sådana är jämställdhet och ojämlikhet. En annan viktig aspekt som AR 5 utvärderat är de följdeffekter som uppstår vid en större eller mindre klimathändelse, s.k. kaskadeffekter. Det kan vara skador på infrastruktur som påverkar inkomst från en mängd olika områden som sedan påverkar världsekonomin eller ett lands BNP. Därför analyserar AR 5 också behovet av hållbar utveckling som en anpassningsmetod. Hållbar utveckling kan bidra till motståndskraft i systemen, resiliens, och minskar därmed risken för allvarliga konsekvenser.Alla länder oavsett utveckling är sårbara som en följd av dålig förberedelse även till dagens variabilitet i klimatet.Studier av observationer av extrema vädertillstånd som har ägt rum under de senaste årtiondena, visar på sårbarhet på såväl ekosystem som mänskliga system. Störd livsmedelsproduktion, vattenförsörjning och skador på infrastruktur visar att samhället brister i förberedelse även för att hantera konsekvenser av dagens klimat.Det är främst förändringar i vattnets kretslopp i vissa regioner som uppvisar allvarliga konsekvenser. Glaciärer minskar över hela jorden och det har i vissa alpina regioner lett till vattenbrist nedströms. Tinande permafrost har bidragit till förändrad vattenbalans på tundran, men de långsiktiga ffekterna är okända. Växter och djur hinner inte anpassa sig till ökade temperaturer och många arter har därför skiftat sina geografiska områden, även förändrade interaktioner mellan arter har noterats. Tydligast är effekter av ökad nederbörd och översvämning. Torka har lett till minskade skördar av främst vete och majs i många regioner och åtföljande högre priser visar på marknadens känslighet för extremer i klimatet. Livsmedelssäkerhet kan kopplas till minskade skördar och utgör nya fattigdomsfällor som kan medföra ökad konfliktrisk. Människor i utsatta lägen drabbas hårdast. Viss koppling finns till ohälsa som till exempel värmeslag till följd av perioder med extrem hetta, men människan är del i ett komplext system där många sektorer interagerar med varandra och faktorer som undernäring samt födo- och vattenburna sjukdomar påverkar samtidigt som klimatförändringen. Därför är samband mellan klimatförändring och människors hälsa inte så väl kvantifierad.Observationerna är från de senaste årtiondena från alla kontinenter och alla hav och många studier visar förändringar, men det finns hittills bara belägg för ett 50-tal som kan kopplas till klimatförändringen oavsett dess orsak. Det är främst effekter på naturliga system som observerats, men människan påverkas direkt eller indirekt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14. Denna översättning är utförd av SMHI som är Sveriges nationella kontaktpunkt för IPCC, är inte en officiell översättning
    Klimat i förändring 2021 Den naturvetenskapliga grunden: Sammanfattning för beslutsfattare, Arbetsgrupp Ibidrag till den sjätte utvärderingsrapporten (AR6)från FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna sammanfattning för beslutsfattare (”Summary for Policymakers”, SPM) presenterar centrala resultat från Arbetsgrupp I:s (”Working Group I”, WGI) del avIPCC:s sjätte kunskapsutvärdering (”Assessment Report 6”, AR6), avklimatförändringens naturvetenskapliga grund. Rapporten bygger vidare på WGI:s del iIPCC:s AR5 från 2013 och de IPCC specialrapporter som utgetts 2018-2019 som en del av klimatpanelens sjätte kunskapsutvärderingscykel, och införlivar ny evidens från klimatvetenskapen. Denna SPM ger en övergripande sammanfattning av förståelse av klimatets aktuella tillstånd inklusive dess förändring och mänsklig påverkan bakom detta, kunskapsläget om möjliga framtida klimat, om klimatinformation för regioner och sektorer och om att begränsa den antropogena (av människan orsakade) klimatförändringen. Med vetenskaplig förståelse som grund, kan de övergripande resultaten anges som obestridliga fakta eller förknippas med en bedömd konfidensnivå som uttrycks med IPCC:s kalibrerade terminologi. Den vetenskapliga grunden till samtliga huvudslutsatser finns i den underliggande rapportens kapitel och i den integrerade syntesen i rapportens tekniska sammanfattning (”Technical Summary”, TS), och indikeras med klammerparenteser. Den interaktiva Atlasen i AR6/WGI underlättar utforskning av dessa huvudsakliga sammanfattade resultat, samt tillhörande information om klimatförändringen över de referensregioner som används i WGI.

    Fulltekst (pdf)
    Klimat i förändring 2021 Den naturvetenskapliga grunden
  • 15.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Dahné, Joel
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lindström, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Olsson, Jonas
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Simonsson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sveriges framtida klimat: Underlag till Dricksvattenutredningen2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det senaste resultatet från klimatforskningen har använts för att producera detaljerade analyser av Sveriges framtida klimat. Resultaten bygger på de klimatscenarier som använts av FN:s klimatpanel i dess femte utvärdering (AR5). I denna analys har två scenarier använts; RCP4.5 som innebär stora framtida utsläppsbegränsningar och RCP8.5 som innebär höga utsläpp av växthusgaser i framtiden. Beräkningar av framtidens klimat och vattentillgång bygger på nytt underlag och delvis nya förutsättningar jämfört med tidigare analyser som presenterats av SMHI. De stora dragen i den beräknade förändringen av nederbörd, temperatur, vattentillgång och flöden kvarstår från tidigare utredningar. Användningen av RCP8.5-scenariet, med sin höga framtida koncentration av växthusgaser, förstärker effekterna jämfört med tidigare publicerade analyser. Eftersom resultaten från FN:s klimatpanel (AR5) presenterades så sent som 2013 så har underlaget framtaget av SMHI präglats av ett intensivt utvecklingsarbete. Resultaten har krävt användande av ny metodik och resultaten kommer även fortsättningsvis att utvärderas av SMHI. Analysen har gjorts för ett antal parametrar som är relevanta för dricksvattenförsörjningen. I tabellen nedan visas en översiktlig sammanfattning av resultaten. Parameter Förändring Lufttemperatur Ökning i hela landet, främst i norra Sverige, främst vintertid. Medelnederbörd Ökning i hela landet, främst i Norrlands inland, främst vinter och vår. Kraftig korttidsnederbörd Ökning i hela landet, främst för de korta varaktigheterna. Vattentillgång Ökning av årsmedel i hela landet förutom östra Götaland. Ökningen är störst på vintern. Minskning på sommaren, främst i östra Götaland. 100-årsflöde och 200-årsflöde Ökning i stora delar av landet. Minskning i Norrlands inland och norra kustland samt nordvästra Svealand Lågflöden Mer vanligt i Götaland och Svealand, främst östra Götaland Havsnivåer Stigande havsnivå, nettoökningen störst i södra Sverige Temperatur Klimatberäkningarna visar på en ökning av årsmedeltemperaturen under innevarande sekel, men med stor spridning av resultaten. Störst beräknas ökningen bli i norr, vilket överensstämmer med tidigare resultat från såväl SMHI som IPCC. Skillnaderna mellan de två utsläppsscenarierna är små för perioden 2021-2050 men ökar mot slutet av århundradet. Scenario RCP4.5 innebär i medeltal en ökning på ca 3 grader till 2100 jämfört med perioden 1961-1990. För RCP8.5 är ökningen större, i medeltal ca 6 grader till 2100. Nederbörd Medelnederbörden beräknas öka i hela landet i framtiden. Störst väntas ökningen bli i Norrlands inland. Skillnaden mellan de två utsläppsscenarierna är små för perioden 2021-2050 men ökar mot slutet av århundradet. En ökning väntas under alla årstider, men främst för vintern och våren. Den extrema korttidsnederbörden beräknas bli mer intensiv i ett framtida klimat. Detta gäller främst skyfall med kort varaktighet. Vattentillgång och flöden I framtiden väntas sett över hela året en ökning av vattentillgången i stora delar av landet, främst i norra Sverige och längs Västkusten. I sydöstra Sverige väntas istället en minskning vilket beror på ökad avdunstning. I större delen av landet väntas vårfloden bli lägre och vinterflödena väntas istället öka. Ändringen i vattentillgång skiljer sig åt mellan olika årstider. Sommartid väntas en minskad vattentillgång i större delen av landet, med den största minskningen i östra Götaland. De extrema flödena väntas i framtiden inträffa mer sällan i Norrlands inland och norra kustland samt nordvästra Svealand. I övriga delar av landet väntas de extrema flödena bli vanligare. De nya beräkningarna visar att en större andel av Sveriges yta kan komma att utsättas för förstärkta extremflöden jämfört med tidigare beräkningar. I framtiden väntas antalet dagar med låga flöden bli fler i Götaland och stora delar av Svealand. Den största förändringen beräknas ske i östra Götaland. Detta är en följd av att avdunstningen ökar till följd av ökad temperatur. Havsnivå Den globala havsnivån väntas stiga i framtiden. En beräknad övre gräns för ökningen är ungefär 1 m till år 2100 enligt IPCC:s senaste utvärdering. Landhöjningen motverkar havsnivåhöjningen, speciellt i norra Sverige.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Bergström, Sten
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidens vattentillgång i Mälaren, Göta älv, Bolmen, Vombsjön och Gavleån Underlag till Dricksvattenutredningen2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Dricksvattenutredningen har, tillsammans med sin referensgrupp för klimatförändringar, valt några orter för mer noggranna fallstudier kring framtida dricksvattenförsörjning. Som ett underlag har SMHI tagit fram denna klimatanalys för de fem ytvattentäkterna Mälaren, Göta älv, Bolmen, Vombsjön och Gavleån.

    Det finns idag en stor risk för översvämningar runt Mälaren, men med en ökad tappningskapacitet vid Slussen och en ny vattendom minskar översvämningsrisken betydligt. Den utökade tappningskapaciteten ger också goda möjligheter att hantera framtidens extrema tillrinningar. Om havsnivåhöjningen blir stor (1 meter globalt) kan nivåerna i Mälaren tidvis bli höga, men översvämningsrisken väntas inte bli lika stor som den är idag. I framtiden beräknas det kunna bli vanligare med låga nivåer i Mälaren.

    Hur stort vattenflödet i Göta älv blir styrs till största delen av vattennivå i Vänern och tappningen från Vänern till Göta älv. I framtidens klimat väntas det bli vanligare med såväl höga som låga nivåer i Vänern. Det leder till att det blir vanligare med både höga och låga vattenflöden i Göta älv. Förhållandena påverkas om regleringsstrategin för Vänern ändras.

    Tillrinningen till Bolmen beräknas i framtiden öka under vintern och minska under vår och sommar. Det väntas bli vanligare med låg tillrinning till sjön medan 100-årstillrinningen väntas öka något i framtiden.

    Medeltillrinningen till Vombsjön beräknas öka något, men skillnaderna mellan årstiderna blir stora med ökad tillrinning vintertid och minskad under sommar och vår. Perioden med låg tillrinning under sommaren väntas bli längre.

    Medelflödet i Gavleån beräknas öka i framtiden, men skillnaderna mellan olika årstider är stora. Vårfloden väntas minska och istället ökar vattenflödena vintertid. Vattenflödena  sommartid beräknas minska och perioden med lågflöden bli längre.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Tofeldt, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Maria
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Ivarsson, Cajsa-Lisa
    SMHI, Affärsverksamhet.
    German, Jonas
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Hjälmaren Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Beräkningar har gjorts för hur vattennivåer, tappningar, vattentemperatur och is beräknas förändras i Hjälmaren fram till 2100 på grund av den globala uppvärmningen.De tydligaste förändringarna i Hjälmaren i ett framtida klimat väntas bli att:

    • Det blir vanligare med låga nivåer.
    • De allra högsta nivåerna (så kallad beräknad högsta nivå) väntas öka något.
    • Det blir högre vattentemperaturer.
    • Det blir kortare period med is

    Vattennivån i Hjälmaren väntas förändras måttligt i framtida klimat. Den tydligaste förändringen är att det vänas bli vanligare med låga nivåer, främst under sommar och höst. Detta är en följd av att avdunstningen, både från växtligheten i Hjälmarens avrinningsområde och direkt från sjön, beräknas öka i framtiden. I dagens klimat är vattennivån lägre än 21, 6 m (vilket motsvarar Hjälmarens sänkningsgräns) under i genomsnitt en månad per år. I framtiden väntas nivån vara lägre än 21,6 m under ca 3,5 månader.

    För de allra högsta nivåerna (beräknad högsta vattennivå) syns en ökning för det kraftigaste utsläppsscenariot (RCP8.5) medan förändringarna är små för scenariot med begränsade utsläpp av växthusgaser (RCP4.5).Vattentemperaturen i Hjälmaren väntas öka med cirka en halv grad till mitten av seklet och mellan 1 och 2,5 grader till slutet av seklet. Antal dagar per år med ytvattentemperaturer över 20 grader beräknas öka från dagens cirka sju veckor per år till cirka 9 veckor i mitten av seklet och upp till 12 veckor i slutet av seklet. I dagens klimat är Hjälmaren islagd varje vinter. I framtida klimat väntas isläggningen utebli vissa vintrar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Stensen, Katarina
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Alavi, Ghasem
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Jacobsson, Karin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sveriges stora sjöar idag och i framtiden.: Klimatets påverkan på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Kunskapssammanställning februari 2018.2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs den klimatrelaterade problematiken kring landets fyra störstasjöar i ett tidsperspektiv fram till 2100. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren ärmycket olika till sin karaktär, men vissa gemensamma problem finns. Av sjöarna är detVänern som har de största problemen i dagens klimat och fram till slutet av detta sekel,medan Mälaren troligtvis är den sjö som kommer få störst problem i ett längretidsperspektiv.Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändradevattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilketger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna.En gemensam svårighet för klimatanpassning kring de stora sjöarna är att det inte ärtydligt vem som ska ta ansvar och kostnader för klimatanpassningsåtgärder. Detta är etthinder för att komma vidare med de problem som idag finns för Vänern och för denlångsiktiga klimatanpassningen av Mälaren, bortom detta sekel.Gemensamt för sjöarna är också att det finns behov av ytterligare underlag kring: Samhällsekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna för sjöarna Analyser av hur ekosystemen i de enskilda sjöarna påverkas av varmare vattenoch kortare perioder med is. Modellering av hur råvattenkvaliteten förändras i framtiden. Mer observationer för att fånga upp klimateffekter i sjöarna.Till varje sjö har en referensgrupp bestående av representanter för olika intressen kringsjöarna bildats. Mycket av det som beskrivs i rapporten är underlag som tagits fram inomramen för projektet och frågeställningar som kommit upp under möten medreferensgrupperna, men även befintlig litteratur har använts.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Stensen, Katarina
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Alavi, Ghasem
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Jacobsson, Karin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sveriges stora sjöar idag och i framtiden. Klimatets påverkan på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Kunskapssammanställning februari 2018.2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs den klimatrelaterade problematiken kring landets fyra största sjöar i ett tidsperspektiv fram till 2100. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren är mycket olika till sin karaktär, men vissa gemensamma problem finns. Av sjöarna är det Vänern som har de största problemen i dagens klimat och fram till slutet av detta sekel, medan Mälaren troligtvis är den sjö som kommer få störst problem i ett längre tidsperspektiv.

    Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändrade vattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilket ger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna.

    En gemensam svårighet för klimatanpassning kring de stora sjöarna är att det inte är tydligt vem som ska ta ansvar och kostnader för klimatanpassningsåtgärder. Detta är ett hinder för att komma vidare med de problem som idag finns för Vänern och för den långsiktiga klimatanpassningen av Mälaren, bortom detta sekel.

    Gemensamt för sjöarna är också att det finns behov av ytterligare underlag kring:

    • Samhällsekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna för sjöarna
    • Analyser av hur ekosystemen i de enskilda sjöarna påverkas av varmare vatten och kortare perioder med is.
    • Modellering av hur råvattenkvaliteten förändras i framtiden.
    • Mer observationer för att fånga upp klimateffekter i sjöarna.

    Till varje sjö har en referensgrupp bestående av representanter för olika intressen kring sjöarna bildats. Mycket av det som beskrivs i rapporten är underlag som tagits fram inom ramen för projektet och frågeställningar som kommit upp under möten med referensgrupperna, men även befintlig litteratur har använts.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Tofeldt, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Maria
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    German, Jonas
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Rasmusson, Maria
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Harbman, Ulrika
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Vänern. Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Beräkningar har gjorts för hur vattennivåer, tappningar, vattentemperatur och is beräknas förändras i Vänern fram till 2100 på grund av den globala uppvärmningen. De tydligaste förändringarna i Vänern och Göta älv i ett framtida klimat beräknas bli att:  Det blir vanligare med låga nivåer i Vänern.  Det blir vanligare med höga nivåer i Vänern.  Det blir vanligare med låga tappningar i Göta älv.  Det blir vanligare med höga tappningar i Göta älv.  Det blir högre vattentemperaturer.  Det blir kortare perioder med is. I denna rapport redovisas nya beräkningar för Vänerns nivåer som ersätter de tidigare beräkningarna från 2010 (Bergström m.fl. 2010).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Tofeldt, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    German, Jonas
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Rasmusson, Maria
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Vättern Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Beräkningar har gjorts för hur vattennivåer, tappningar, vattentemperatur och is beräknas förändras i Vättern fram till 2100 på grund av den globala uppvärmningen.De tydligaste förändringarna i Vättern i ett framtida klimat väntas bli att:

    • Det blir vanligare med låga nivåer.
    • Det blir mindre vanligt med höga nivåer.
    • De allra högsta nivåerna (så kallad beräknad högsta vattennivå) väntas bli oförändrade.
    • Det blir högre vattentemperaturer.
    • Det blir kortare period med is.

    I ett varmare klimat beräknas avdunstningen öka, både från växtligheten i Vätterns tillrinningssområde och direkt från sjöns yta. Det gör att vattennivån i Vättern väntas ligga på en lägre nivå i framtiden. Enligt beräkningarna väntas medelvattennivån i Vättern minska med ca en till två decimeter till slutet av seklet, med ungefär lika stor minskning under alla årstider.Antal dagar per år med nivåer under sänkningsgränsen 88,3 m väntas öka från dagens ca 1,5 månad till ca 3 månader i mitten av seklet och 4-6 månader i slutet av seklet. De allra högsta nivåerna, beräknad högsta vattennivå, beräknas vara oförändrade i framtiden.Vattentemperaturen i Vätterns ytvatten väntas öka med ca en grad till mitten av seklet och ca 1,5 till 3 grader till slutet av seklet. Bottenvattnets temperatur väntas inte förändras till mitten av seklet men öka med upp till en grad i slutet av seklet.Antal dagar per år med ytvattentemperaturer över 20 grader beräknas öka från dagens cirka en vecka per år till cirka två veckor i mitten av seklet och upp till 6 veckor i slutet av seklet. Antalet år då Vättern är islagd beräknas minska kraftigt till slutet av seklet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22. FN:s klimatpanek IPCC, Sammanfattning för beslutsfattare
    Klimat i förändring 2022 Att begränsa klimatförändringen2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I bidraget från arbetsgrupp III (WGIII) till IPCC:s sjätte utvärderingsrapport (AR6)utvärderas litteratur om de vetenskapliga, tekniska, miljömässiga, ekonomiska och socialaaspekterna av att begränsa klimatförändringen.Rapporten återspeglar nya rön i relevant litteratur och bygger på tidigare IPCC-rapporter,inklusive bidraget från arbetsgrupp III till IPCC:s femte utvärderingsrapport (AR5),bidragen från arbetsgrupp I och arbetsgrupp II till AR6, de tre specialrapporterna i densjätte utvärderingscykeln samt andra FN-utvärderingar. Några av de viktigasteutvecklingarna som är relevanta för denna rapport är:

    • Ett internationellt landskap i utveckling.• Ökad mångfald av aktörer och tillvägagångssätt för utsläppsminskning

    • Nära kopplingar mellan utsläppsminskning, anpassning och utvecklingsvägar.

    • Nya tillvägagångssätt i utvärderingen.

    • Ökad mångfald av analyti

    .I avsnitt B i denna sammanfattning för beslutsfattare (SPM) utvärderas den senasteutvecklingen och aktuella trender, inklusive osäkerheter och luckor i data. I avsnitt C,Systemomvandlingar för att begränsa den globala uppvärmningen, identifierasutsläppsscenarier och alternativa åtgärdsportföljer för utsläppsminskning, som ärförenliga med att begränsa den globala uppvärmningen till olika nivåer, och specifikaåtgärder på sektors- och systemnivå utvärderas. Avsnitt D behandlar kopplingar mellanutsläppsminskning, anpassning och hållbar utveckling. I avsnitt E, Förstärkning avresponserna och åtgärderna, utvärderas kunskap om hur möjliggörande förutsättningar förinstitutionell utformning, politik, finansiering, innovation och styrningsformer kan bidratill att begränsa klimatförändringen inom ramen för en hållbar utveckling.

    Fulltekst (pdf)
    Klimat i förändring 2022 Att begränsa klimatförändringen
  • 23. FNs klimatpanel - Sammanfattning för beslutsfattare,
    Att begränsa klimatförändringarna: Bidrag från arbetsgrupp 3 (WG 3) till den femte utvärderingen (AR 5) från Intergovermental Panel on Climate Change, IPCC2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Den tredje delrapporten från FN:s klimatpanel handlar om åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Allt fler länder utvecklar sin klimatpolitik och inför olika styrmedel, med resultatet att utsläppen minskat i vissa länder. Men detta har ännu inte gjort något avtryck i minskade globala utsläpp. De globala utsläppen av växthusgaser under 2000-2010 ökade med 2,2 % per år vilket är en högre takt än de 1,3 % per år som rådde under perioden 1970-2000. Dessutom har koldioxidintensiteten i världens energiförsörjning ökat 2000-2010 medan den minskade något under perioden 1970-2000. Ett positivt tecken är att utsläppen från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning (AFOLU, Agriculture Forrestry and Land Use) minskat något på senare tid. Som bakomliggande drivkrafter till ökade utsläpp anges befolkningsökning och ekonomisk tillväxt. Detta driver efterfrågan på energitjänster vilket i sin tur driver efterfrågan på el och andra energibärare. Även om en stor andel av investeringarna i ny elproduktion under de allra senaste åren skett i förnybar elproduktion (vind, vatten och sol) görs också stora investeringar i fossilbaserad produktion för att möta energiefterfrågan. Som framgår av den underliggande rapporten har utsläppen ökat mest, och nästan fördubblats mellan 1990 och 2010, i de snabbväxande övre medelinkomstländerna. Gruppen utgörs av ca 55 länder, inklusive stora länder som Brasilien, Kina och Mexiko. Jämfört med tidigare utvärderingar från WGIII ges i denna sammanfattning större utrymme för frågor kring exempelvis rättvisa, jämlikhet, samarbete och riskbedömning, bland annat med utgångspunkt i filosofisk litteratur. Härmed diskuteras också grunderna för hur man kan se på klimatfrågan och begränsning av utsläppen. Eftersom klimatfrågan är ett problem som rör våra gemensamma globala tillgångar krävs internationellt samarbete, och i samband med detta uppstår frågor om rättvisa, ansvarsfördelning och jämlikhet. Verktyg för ekonomiska utvärderingar av kostnader och nyttor, eller kostnadseffektivitet, har i det sammanhanget sina begränsningar. Många områden inom klimatpolitiken involverar också värdeomdömen och etiska överväganden. Dessutom har klimatpolitiken nära beröringspunkter med andra samhällsmål vilket skapar möjligheter till sidovinster och negativa sidoeffekter. Perspektivet med flera mål är viktigt, bland annat för att det bidrar till att identifiera områden där stödet kan bli starkt för politiska åtgärder som leder till att flera mål kan nås samtidigt. För att inte underskatta fördelarna med utsläppsminskningar är det viktigt att klimatpolitiken, ur ett riskperspektiv, tar hänsyn till händelser med låg sannolikhet men betydande konsekvenser. Rapporten sammanställer resultaten från cirka 900 scenarier för utsläppsminskningar där koncentrationen av växthusgaser i atmosfären 2100 varierar mellan 700 ppm och 430 ppm koldioxidekvivalenter. Målet om högst två graders ökning av den globala medeltemperaturen utgör en viktig referens i analysen av scenarierna. Eftersom det finns en viss osäkerhet i hur klimatet svarar på en viss koncentrationsnivå måste man uttrycka sig i termer av sannolikheter. Om koncentrationen når upp till 550-650 ppm koldioxidekvivalenter blir det ”mer osannolikt än sannolikt” att temperaturen stannar under två grader. Målet om max två graders ökning nås sannolikt (66-100 %) bara om koncentrationen hamnar under cirka 450 ppm koldioxidekvivalenter och de kumulativa utsläppen av koldioxid fram till 2100 hamnar under cirka 1000 miljarder ton (idag är koldioxidutsläppen cirka 37-38 miljarder ton per år). Enkelt uttryckt måste utsläppen minska snabbt, mycket och i alla sektorer för att klara tvågradersmålet: Rapporten anger 40-70 % lägre utsläpp av växthusgaser år 2050 jämfört med 2010, och fortsatta minskningar därefter. Även för Sammanfattning av Lars J Nilsson, Lunds Universitet Den tredje delrapporten från FN:s klimatpanel handlar om åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Allt fler länder utvecklar sin klimatpolitik och inför olika styrmedel, med resultatet att utsläppen minskat i vissa länder. Men detta har ännu inte gjort något avtryck i minskade globala utsläpp. De globala utsläppen av växthusgaser under 2000-2010 ökade med 2,2 % per år vilket är en högre takt än de 1,3 % per år som rådde under perioden 1970-2000. Dessutom har koldioxidintensiteten i världens energiförsörjning ökat 2000-2010 medan den minskade något under perioden 1970-2000. Ett positivt tecken är att utsläppen från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning (AFOLU, Agriculture Forrestry and Land Use) minskat något på senare tid. Som bakomliggande drivkrafter till ökade utsläpp anges befolkningsökning och ekonomisk tillväxt. Detta driver efterfrågan på energitjänster vilket i sin tur driver efterfrågan på el och andra energibärare. Även om en stor andel av investeringarna i ny elproduktion under de allra senaste åren skett i förnybar elproduktion (vind, vatten och sol) görs också stora investeringar i fossilbaserad produktion för att möta energiefterfrågan. Som framgår av den underliggande rapporten har utsläppen ökat mest, och nästan fördubblats mellan 1990 och 2010, i de snabbväxande övre medelinkomstländerna. Gruppen utgörs av ca 55 länder, inklusive stora länder som Brasilien, Kina och Mexiko. Jämfört med tidigare utvärderingar från WGIII ges i denna sammanfattning större utrymme för frågor kring exempelvis rättvisa, jämlikhet, samarbete och riskbedömning, bland annat med utgångspunkt i filosofisk litteratur. Härmed diskuteras också grunderna för hur man kan se på klimatfrågan och begränsning av utsläppen. Eftersom klimatfrågan är ett problem som rör våra gemensamma globala tillgångar krävs internationellt samarbete, och i samband med detta uppstår frågor om rättvisa, ansvarsfördelning och jämlikhet. Verktyg för ekonomiska utvärderingar av kostnader och nyttor, eller kostnadseffektivitet, har i det sammanhanget sina begränsningar. Många områden inom klimatpolitiken involverar också värdeomdömen och etiska överväganden. Dessutom har klimatpolitiken nära beröringspunkter med andra samhällsmål vilket skapar möjligheter till sidovinster och negativa sidoeffekter. Perspektivet med flera mål är viktigt, bland annat för att det bidrar till att identifiera områden där stödet kan bli starkt för politiska åtgärder som leder till att flera mål kan nås samtidigt. För att inte underskatta fördelarna med utsläppsminskningar är det viktigt att klimatpolitiken, ur ett riskperspektiv, tar hänsyn till händelser med låg sannolikhet men betydande konsekvenser. Rapporten sammanställer resultaten från cirka 900 scenarier för utsläppsminskningar där koncentrationen av växthusgaser i atmosfären 2100 varierar mellan 700 ppm och 430 ppm koldioxidekvivalenter. Målet om högst två graders ökning av den globala medeltemperaturen utgör en viktig referens i analysen av scenarierna. Eftersom det finns en viss osäkerhet i hur klimatet svarar på en viss koncentrationsnivå måste man uttrycka sig i termer av sannolikheter. Om koncentrationen når upp till 550-650 ppm koldioxidekvivalenter blir det ”mer osannolikt än sannolikt” att temperaturen stannar under två grader. Målet om max två graders ökning nås sannolikt (66-100 %) bara om koncentrationen hamnar under cirka 450 ppm koldioxidekvivalenter och de kumulativa utsläppen av koldioxid fram till 2100 hamnar under cirka 1000 miljarder ton (idag är koldioxidutsläppen cirka 37-38 miljarder ton per år). Enkelt uttryckt måste utsläppen minska snabbt, mycket och i alla sektorer för att klara tvågradersmålet: Rapporten anger 40-70 % lägre utsläpp av växthusgaser år 2050 jämfört med 2010, och fortsatta minskningar därefter. Även för koncentrationsnivåer kring 500-550 ppm krävs stora utsläppsminskningar. De integrerade modeller (s.k. Integrated Assessment Models) som används för scenarioanalys beräknar också de samlade kostnaderna för utsläppsminskningar och uttrycker detta som minskad konsumtionstillväxt. Effekterna på tillväxten är mycket små i modellerna: Exempelvis blir konsumtionen 3-11 % lägre år 2100 än den annars skulle varit men detta är från nivåer där konsumtionen ökat med 300-900 % från idag. Modellerna antar en perfekt värld och marknad med globalt koldioxidpris som vid varje tidpunkt ger utsläppsminskningar till lägsta kostnad. De bedömer inte värdet på undvikna klimatskador eller sidovinster och möjliga negativa sidoeffekter av utsläppsminskningar. De ekonomiska analyserna måste alltså tolkas med mycket stor försiktighet. Värdet av framtida klimatskador, och deras effekt på tillväxt och konsumtion är naturligtvis ytterst svårt att bedöma. Likaså är det svårt att värdera de ekonomiska effekterna av sidovinster såsom bättre luftkvalitet, hälsa och energisäkerhet. En uppenbar konsekvens av minskad användning av fossila bränslen är att värdet på dessa tillgångar sjunker och att intäkterna för exportörer minskar. I den del av rapporten som beskriver sektorsvisa åtgärder för minskade utsläpp lyfter författarna fram de sidovinster som kan uppstå genom åtgärdsstrategier i olika sektorer. Detta speglar den långsamma förskjutning som har skett i synen på klimatfrågan: Från ett isolerat föroreningsproblem till en utmaning för hållbar samhällsutveckling i bredare mening. Tydligast blir detta i sammanhanget hållbara byggnader, transporter och städer där utsläppsminskning utgör ett delmål bland andra såsom hälsa, tillgänglighet, arbetsproduktivitet, minskad energifattigdom och högre energisäkerhet. Kapitalintensiv infrastruktur med lång livslängd kan skapa inlåsningar vilket talar för att agera tidigt genom förändringar i fysisk planering och prioriteringar inom infrastruktur. Även för jord- och skogsbruk är det viktigt med breda strategier, som bland annat kombinerar åtgärder för anpassning och utsläppsminskning, och som kan hantera olika intressen kring markanvändningen. En nyckelstrategi för minskade utsläpp är energieffektivisering och beteendeförändringar som leder till minskad energiefterfrågan, utan att påverka utvecklingen negativt. Sedan den förra rapporten 2007 har många tekniker för förnybar energi blivit både effektivare och billigare, och allt fler av dessa tekniker börjar nå en sådan mognadsgrad att de kan användas i betydligt större skala. När det gäller just elproduktion stod förnybar energi för drygt hälften av ny installerad effekt elproduktion som tillkom globalt 2012, och tillväxten var som störst inom vind-, vatten och solkraft. Kärnkraftens andel av den globala elproduktionen har gått tillbaka sedan 1990-talet. Teknik för koldioxidinfångning och lagring (s.k. CCS, Carbon Capture and Storage) har ännu inte använts i större skala vid kommersiella fossila kraftverk, men skulle kunna bli konkurrenskraftigt om de extra investerings- och driftskostnaderna kompenseras med, exempelvis, ett tillräckligt högt pris på koldioxid. Bioenergi med CCS erbjuder möjligheter till negativa utsläpp. Denna teknik är viktig i scenarier för utsläppsminskning där målnivåerna för koncentrationen av växthusgaser tillfälligt överskrids under 2000-talet. Den avslutande delen av rapporten tar upp strategier och institutioner för utsläppsminskningar inom sektorer, länder och internationellt. I sammanfattningen för beslutsfattare är skrivningarna om internationellt samarbete påfallande korta vilket har att göra med att länderna under plenarmötet där rapporten godkänns hade svårt att enas om lämpliga formuleringar. Exempelvis är det svårt att enas om vilka lärdomar som Kyotoprotokollet erbjuder, särskilt när det samtidigt pågår intensiva klimatförhandlingar inför partsmötet (COP 21) i Paris, december 2015. Även i den vetenskapliga litteraturen finns en spridning i uppfattningar om erfarenheter med Kyotoprotokollet. Det finns ett tydligt behov av ökade investeringar och förändrade investeringsmönster för att minska utläppen. Sedan den förra rapporten har mer fokus i politiken lagts på insatser som syftar till att integrera flera målsättningar, ge fler sidovinster och minska negativa sidoeffekter. Även om det mesta av ekonomisk teori anger att generella ekonomiska styrmedel är mer kostnadseffektiva än sektorspecifikastrategier, för det enda syftet att minska utsläppen, har ett växande antal studier visat att administrativa och politiska hinder kan göra det svårare att utforma och implementera övergripande ekonomiska styrmedel än sektorspecifika strategier. Sektorspecifika strategier kan vara bättre lämpade att hantera hinder eller marknadsmisslyckanden som är specifika för vissa sektorer och de kan samlas i åtgärdspaket som kompletterande policy. Teknikstrategier som komplement till andra styrmedel för utsläppsminskningar kan hantera marknadsmisslyckanden för innovationer och teknikspridning. Klimatpanelens utvärderingar baseras på publicerad vetenskaplig litteratur och mycket av det som skrivs i Sammanfattning för beslutsfattare är därför inget nytt för de som arbetar inom området. Men dokumentet utgör en viktig referens för förhandlingarna under FN:s klimatkonvention. Genom att länderna enas om beskrivningar av den vetenskapliga kunskapen i klimatfrågan under FN:s klimatpanel (IPCC) så behöver inte förhandlingarna under klimatkonventionen (UNFCCC) förhindras av olika uppfattningar om det vetenskapliga kunskapsläget.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24. FN:s klimatpanel IPCC, Sammanfattning för beslutsfattare
    Klimat i förändring 2022 Effekter, anpassning och sårbarhet2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna sammanfattning för beslutsfattare presenterar huvudslutsatser från bidraget frånarbetsgrupp II (WGII) till IPCC:s sjätte utvärderingsrapport (AR6). Rapporten har singrund i arbetsgruppens bidrag till IPCC:s femte utvärderingsrapport (AR5), trespecialrapporter och bidraget från arbetsgrupp I (WGI) till AR6.Denna rapport erkänner det ömsesidiga beroendet av klimat, ekosystem och biodiversitet,och mänskliga samhällen (figur SPM.1) och integrerar kunskap mer kraftfullt över denaturvetenskapliga, ekologiska, samhällsvetenskapliga och ekonomiska vetenskaperna änIPCC:s tidigare utvärderingar. Utvärderingen av klimatförändringens effekter och riskerliksom av anpassning läggs fram mot bakgrund av samtidiga globala trender, som intedrivs av klimatförändringen, såsom förlust av biologisk mångfald, ohållbar konsumtionav naturresurser, förstöring av ekosystem och mark, snabb urbanisering, demografiskaförändringar, social och ekonomisk ojämlikhet och en pandemi.Den vetenskapliga grunden för samtliga huvudslutsatser finns i den underligganderapportens 18 kapitel, i de 7 kapitelöverskridande skrifterna, och i den integrerade syntessom presenteras i den Tekniska sammanfattningen (”Technical Summary”, TS) ochindikeras i klammerparenteser {}. Med vetenskaplig förståelse som grund, kanhuvudsakliga slutsatser uttryckas som obestridliga fakta eller förknippas med en bedömdkonfidensnivå som uttrycks med IPCC:s kalibrerade terminologi. WGII:s Globala ochregionala atlas (Annex I) underlätt

    Fulltekst (pdf)
    Klimat i förändring 2022 Effekter, anpassning och sårbarhet
  • 25.
    Hjerpe, Karin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sjöberg, Therese
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Englund, Bodil
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Jonsson, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Myndigheters arbete med klimatanpassning 20202021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Analys av myndigheternas arbete med klimatanpassning

    Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete (Klimatanpassningsförordningen) fastställer att 32 nationella myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser, inom sina ansvarsområden och inom ramen för sina uppdrag, ska initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. Förordningen ålägger myndigheterna att årligen redovisa sitt arbete med klimatanpassning, på det sätt som Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) bestämmer. SMHI ska lämna en sammanfattad analys till regeringen den 15 april varje år. Denna rapport utgör SMHIs sammanfattade analys av klimatanpassningsarbetet under år 2020.

    Myndigheterna har redovisat i SMHIs webbverktyg Klira, som utvecklats speciellt för ändamålet. I Klira kopplar myndigheterna risker och möjligheter som de identifierat och prioriterat i sina klimat- och sårbarhetsanalyser, sina myndighetsmål och åtgärder till föridentifierade risker och möjligheter. De föridentifierade riskerna och möjligheterna utgår från de sju prioriterade utmaningar som regeringen presenterat i den nationella strategin för klimatanpassning.

    Syftet med denna analys är att besvara följande frågor:

    • Hur har myndigheterna arbetat med de uppdrag som anges i Klimatanpassningsförordningen?

    • Vilka risker och möjligheter har myndigheterna identifierat och prioriterat?

    • Vilka åtgärder har myndigheterna identifierat och genomfört?

    • Vilka hinder och behov har myndigheterna identifierat i sitt arbete medklimatanpassning?

    Slutsatser av analysen

    Myndigheterna har gjort framsteg i sitt klimatanpassningsarbete. De flesta har klimat- och sårbarhetsanalyser, myndighetsmål och handlingsplaner och antalet myndigheter som utfört förordningsuppdragen har ökat jämfört med 2019. Arbetssätten för genomförande av handlingsplanerna innebär i de flesta fall att klimatanpassningsarbetet är integrerat i ordinarie verksamhet via myndigheternas verksamhetsplanering, budgetprocess och uppföljningssystem.

    Många myndigheter anser, liksom de gjorde 2019, att risker som rör den prioriterade utmaningen Översvämningar som hotar samhällen infrastruktur och företag är viktiga inom deras ansvarsområden. Flera myndigheter har analysarbete kvar för att bryta ner risker och möjligheter till en nivå som gör det möjligt att identifiera effektiva anpassningsåtgärder och myndighetsåtgärder. Flera myndigheter anger också många risker som viktigast, vilket indikerar att de inte prioriterat mellan riskerna.

    Myndigheterna ombeds redovisa både åtgärder som de bedömer behövs i samhället eller sektorn för att möta de risker och möjligheter som de anser är särskilt viktiga (anpassningsåtgärder) och de aktiviteter som myndigheten själv har för avsikt att genomföra i närtid och inom sin rådighet (myndighetsåtgärder). Den prioriterade utmaning för vilken flest anpassningsåtgärder och myndighetsåtgärder redovisats är Översvämningar som hotar samhällen, infrastruktur och företag. Enligt myndigheternas redovisningar vidtas myndighetsåtgärder mot alla föridentifierade risker och möjligheter. Detta beror delvis på att många myndighetsåtgärder är breda och anges möta flera olika föridentifierade risker och möjligheter. Vidare är de myndighetsåtgärder som redovisas inte alltid konkreta och avgränsade, vilket innebär att det blir svårare för myndigheterna att identifiera samverkansmöjligheter.

    Myndigheterna identifierar liknande hinder för sitt arbete med klimatanpassning som de gjorde 2019. Flest upplever hinder i form av bristande ekonomiska och/eller personellaresurser, både för den egna myndigheten och för andra aktörer inom myndighetensansvarsområde. Även bristande kunskapsunderlag lyfts som ett hinder av många myndigheter, bland annat efterfrågas geologisk information och klimatinformation. Vidare anses ansvarsfördelning mellan myndigheter, kommuner och verksamhetsutövare vara otydlig, och flera myndigheter anger att det finns hinder för klimatanpassningsarbetet i befintlig lagstiftning. Vissa myndigheter efterfrågar mer stöd i arbetet med Klimatanpassningsförordningen, bland annat förbättrat metodstöd kring hur en regional klimat- och sårbarhetsanalys kan genomföras.

    För många myndigheter framgår det inte av redovisningarna att de arbetar strukturerat med klimatanpassning i hela kedjan, från identifiering av risker och möjligheter till genomförande av myndighetsåtgärder. Det är svårt att utifrån myndigheternas redovisningar dra några slutsatser om vilka risker som kan anses vara hanterade genom de myndighetsåtgärder myndigheterna har genomfört eller planerar att genomföra. Vissa myndigheter skriver om värden som kommer att gå förlorade i ett förändrat klimat. En iakttagelse som SMHI gjort är att få myndigheter beskriver transformativa åtgärder, i form av genomgripande förändringar i samhället. Myndigheterna ser risker för negativ påverkan på den egna sektorn som en effekt av klimatanpassningsarbete inom andra sektorer. Samtidigt anser myndigheterna att klimatanpassningsarbetet har potential att bidra till uppfyllelsen av flera andra nationella och internationella mål. Flera myndigheter ser behov av ökad samverkan.

    SMHIs rekommendationer för det fortsatta arbetet

     • SMHI bör fortsätta sitt arbete med att underlätta myndigheternas implementering av Klimatanpassningsförordningen samt erbjuda fora för erfarenhetsbyte kring förordningsarbetet. I detta arbete bör särskilt fokus läggas på att:

    - identifiera bestämmelser i lagar och andra författningar som påverkar myndigheternas arbete med klimatanpassning.

    - ta hänsyn till klimatanpassning i upphandlingar.

    - tillsammans med länsstyrelserna identifiera regionala sektorsmyndigheter och vad uppdraget i förordningen gentemot dessa innebär.

    - tillsammans med länsstyrelserna identifiera hur metoden för klimat- och sårbarhetsanalys kan anpassas för att stödja länsstyrelserna i attgenomföra regionala analyser.

    • SMHI bör fortsätta utvecklingen av redovisningssystemet Klira, i syfte att underlätta myndigheternas redovisningar och få in den information som behövs för analys och samverkan.

    • SMHI bör erbjuda fora för samverkan mellan myndigheter som ligger nära varandra ämnesmässigt för att myndigheterna ska få möjlighet att diskutera risker och möjligheter med ett förändrat klimat inom deras ansvarsområden.

     • SMHI och andra myndigheter bör bidra till ökad samverkan mellan olika aktörer i samhället, till exempel genom arbetsgrupper inom Myndighetsnätverket för klimatanpassning.

    • SMHI bör erbjuda fora för diskussioner om klimatanpassning i ett långsiktigt helhetsperspektiv utifrån behov av transformation, värden som inte kan räddas samt synergier och intressekonflikter.

    • Regeringen bör se över möjligheterna att skapa mer långsiktig och öronmärkt finansiering för arbete med klimatanpassning.

    • Regeringen bör säkerställa att tillräckligt med resurser tilldelas så att ansvariga nationella myndigheter kan ta fram den geologiska information och den klimatinformation som förordningsmyndigheterna behöver för klimatanpassningsarbetet.

    Fulltekst (pdf)
    Myndigheters arbete med klimatanpassning 2020 Karin Hjerpe,
  • 26.
    Hjerpe, Karin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sjöberg, Therese
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lundgren Kownacki, Karin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Lotta
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sjöström, Åsa
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Myndigheters arbete med klimatanpassning 20192020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Myndigheterna ska redovisa sitt arbete med klimatanpassning till SMHIFörordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete antogs av regeringen i juni 2018 och trädde i kraft 1 januari 2019. Den fastställer att 32 nationella myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser ska, inom sina ansvarsområden och inom ramen för sina uppdrag, initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.

    Förordningen ålägger myndigheterna att årligen redovisa sitt arbete med klimatanpassning, på det sätt som SMHI bestämmer. SMHI får i uppdrag att stötta myndigheterna i deras arbete, samt att analysera den årliga redovisningen. SMHI ska lämna en sammanfattande analys till regeringen den 15 april varje år. Denna rapport utgör SMHIs sammanfattande analys år 2020.

    Myndigheterna har gjort sin redovisning i SMHIs webbverktyg Klira, som utvecklats speciellt för ändamålet. Klira innehåller frågor som kan besvaras med ja, nej eller delvis, med möjlighet att lämna kompletterande uppgifter i frisvarsfält .Det finns även rena frisvarsfrågor och frågor med föridentifierade flervalssvar.

    Syftet med analysen är att besvara följande frågor:

    • Hur har myndigheterna som omfattas av förordningen utfört de uppdrag som angesi förordningen?
    • I vilken utsträckning arbetar myndigheterna enligt prioriteringar och principer iNationell strategi för klimatanpassning?
    • Vilka risker, möjligheter och åtgärder har myndigheterna identifierat ochprioriterat?
    • Vilka hinder och behov har myndigheterna identifierat i sitt arbete medklimatanpassning?

    På längre sikt är syftet med redovisningen och analysen att följa upp hur myndigheternas arbete bidrar till att göra Sverige mer resilient mot effekterna av klimatförändring. Ett viktigt mervärde av redovisningen är att den resulterat i sökbara databaser, där medverkande myndigheter kan hitta information för att underlätta samverkan.

    Myndigheterna följer i stor utsträckning förordningen30 myndigheter och 20 länsstyrelser redovisade i Klira. Analysen har gjorts baserat på den information som myndigheterna har redovisat.

    Resultatet ifrån redovisningen visar att myndigheterna i stor utsträckning har följt förordningen. De flesta har genomfört en klimat- och sårbarhetsanalys för hela eller delar av verksamheten. Merparten har en handlingsplan för klimatanpassning. Det finns många goda exempel på hur myndigheterna har jobbat med frågan, vilket möjliggör erfarenhetsutbyte.

    Inom vissa områden har myndigheterna inte nått ända fram, vilket inte är oväntat då förordningen för många innebar starten för klimatanpassningsarbetet. Extra stöd från SMHI kan framöver behövas kring identifiering av lagar som påverkar arbetet med klimatanpassning, hänsyn till klimatanpassning vid upphandling samt uppföljning av handlingsplanen i lärande syfte. Dessutom kan det finnas behov av vissa förtydligande i förordningen rörande vad klimat- och sårbarhetsanalysen ska omfatta samt hur myndighetsmålen ska formuleras.

    Myndigheterna arbetar brett med klimatanpassningI den nationella strategin för klimatanpassning pekas sju utmaningar ut som särskilt prioriterade för Sverige. Samtliga av dessa prioriteras också i myndigheternas arbete. Många myndigheter anser att risker som rör översvämning samt ras, skred och erosion är viktiga för dem, men identifierar även flera andra prioriterade utmaningar som viktiga.

    Flera hinder kvarstår för arbetetMånga myndigheter upplever olika hinder i sitt arbete med klimatanpassning. Det handlar om bristande resurser, otillfredsställande kunskapsläge och kunskapsunderlag samt otillräcklig eller otydlig lagstiftning. Ansvarsfördelningen upplevs som otydlig och det finns även problem kring bristande rådighet. Därtill behöver den kunskap som finns tillgängliggöras och ny kunskap tas fram. Myndighetsnätverket för klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning spelar en viktig roll i kunskapsspridningen.

    Slutsatser och rekommendationerAnalysen visar att myndigheterna i de flesta fall har kommit igång med sitt klimatanpassningsarbete på ett bra sätt. Dock behöver många myndigheter fortsatt analysarbete för att specificera risker och möjligheter samt identifiera vilka åtgärder som behövs i samhället för att möta dessa.

    Efter samråd med myndigheterna kommer SMHI att göra en översyn av Klira för att förtydliga oklarheter och utveckla frågorna så att det på sikt blir möjligt att följa upp effekterna av myndigheternas arbete. Dessutom rekommenderas följande som nästa steg i arbetet:

    • SMHI bör fortsätta sitt stödjande arbete för att underlätta myndigheternasimplementering av förordningen om myndigheters klimatanpassningsarbete.
    • SMHI bör fortsätta att erbjuda möjligheter till samverkan och erfarenhetsutbyte förmyndigheterna, till exempel inom ramen för Myndighetsnätverket förklimatanpassning.
    • SMHI bör fortsätta att arbeta för att kunna följa upp effekterna avklimatanpassningsarbetet på Sveriges sårbarhet.
    • SMHI bör utveckla och tillgängliggöra sökfunktioner i Klira, i syfte att underlättasamverkan mellan myndigheterna.
    • Myndighetsnätverket för klimatanpassning bör fortsätta sitt arbete med att ta fram och samordna kunskapsunderlag, både för att höja kapaciteten hos deltagandemyndigheter och för att underlätta klimatanpassningsarbetet hos andra aktörer isamhället.
    • Regeringen bör överväga om klimatanpassningsförordningen kan förtydligas  med avseende på vad klimat- och sårbarhetsanalysen ska omfatta samt hur myndighetsmålen ska formuleras.
    • Regeringen bör överväga hur Upphandlingsmyndigheten kan engageras i arbetetmed att ta fram stöd för hur myndigheterna kan ta hänsyn till klimatanpassning i upphandling.
    • Regeringen bör överväga att i lagstiftning förtydliga kommunernas roll i arbetet med klimatanpassning.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Hjerpe, Karin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sjöström, Åsa
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Förslag på system för uppföljningoch utvärdering av det nationellaarbetet med klimatanpassning2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI har på uppdrag av regeringen utvecklat ett förslag på ett system för uppföljning och utvärdering avdet nationella arbetet med klimatanpassning. Inför framtagandet av systemet har erfarenheter från andraländers system för uppföljning och utvärdering av klimatanpassning, liksom från svenska system föruppföljning och utvärdering inom andra sakområden, beaktats. I utformandet av systemet har hänsyntagits till pågående datainsamling och befintliga redovisningskrav.Myndigheterna som omfattas av Klimatanpassningsförordningen har involverats i framtagandet avsystemet, framför allt i utvecklandet av indikatorer.Syftet med det föreslagna systemet för uppföljning och utvärdering av det nationella arbetet medklimatanpassning är att svara på följande frågor:1. Minskar sårbarheten?2. Har den nationella strategin implementerats?Systemet ska samla in underlag som Nationella expertrådet för klimatanpassning behöver för att kunnautföra sitt uppdrag att ta fram ett underlag för en uppdaterad nationell strategi för klimatanpassning. Detska även samla in information till Sveriges internationella rapportering om klimatanpassning. Därtill ärdet önskvärt att systemet bidrar till förbättrad samverkan mellan olika aktörer.Systemet består av tre komponenter:

    ■ Uppföljning av klimatanpassningsarbetet i form av kontinuerlig datainsamling under den femårigapolicycykeln som presenteras i den nationella strategin för klimatanpassning. Datainsamlingen görs itre block, som syftar till att besvara frågeställningarna: Finns övergripande processer etablerade hosviktiga aktörer? Genomförs åtgärder och ger det effekt på sårbarheten? samt Har åtgärder somföreslagits i den nationella strategin genomförts och har strategin styrt klimatanpassningsarbetet iönskad riktning?

    ■ Utvärdering som ska ske en gång per policycykel. Utvärderingen syftar till att analysera data somsamlats in i uppföljningen. I utvärderingen behöver även annat underlag än det som tas fram viauppföljningen beaktas, till exempel genomförda studier inom klimatanpassningsområdet. Analyserbör också göras av övergripande perspektiv i form av värde-, konflikt- och helhetsperspektiv förklimatanpassningsarbetet. Därtill bör det finnas möjlighet att göra fördjupade utvärderingar inomolika områden som bedöms vara särskilt intressanta i den innevarande policycykeln.

    ■ Översyn av uppföljning som ska ske en gång per policycykel efter framtagandet av en ny nationellstrategi för klimatanpassning. En uppdaterad strategi kan medföra nya prioriteringar och en nyinriktning för det nationella arbetet som då blir styrande för vad som följs upp. Vid översynen bör ävenny kunskap beaktas, liksom framsteg i klimatanpassningsarbetet. Mätetal och indikatorer kan isamband med översynen läggas till, justeras eller tas bort.

    En översyn bör även göras av systemet i sin helhet, för att tillse att det uppfyller sitt syfte.I denna rapport beskrivs systemets föreslagna upplägg och innehåll utifrån nuvarande kontext ochkunskapsläge. Förslag på mätetal och indikatorer för uppföljningen presenteras.Klimatanpassningsarbetet i Sverige har gjort stora framsteg under senare år. Inom vissa sektorer har mankommit långt i sitt arbete, medan man inom andra områden just har påbörjat det. Denna skillnad imognad reflekteras även i möjligheterna att utveckla fungerande mätetal och indikatorer för arbetet– inom många sektorer har detta varit möjligt, inom andra kvarstår arbete innan det kan göras

    Fulltekst (pdf)
    Förslag på system för uppföljning och utvärdering av det nationella arbetet med klimatanpassning
  • 28.
    Joelsson, Magnus
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Homogenisering av månadsmedeltemperatur 1860–20212022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Homogenisering av månadsmedeltemperatur 1860–2021 Bilaga 4 Referenstidsserier (36,8 MB, pdf)SammanfattningI denna rapport presenteras sammanställningen och homogeniseringen av 456 tidsserier för månadsmedeltemperatur. Tidsserierna innehåller data från totalt 836 väderstationer i det svenska stationsnätverket mellan åren 1860 och 2021. Tidsserierna är sammankopplade för att kunna använda så mycket data som möjligt och använda så litet uppskattad (interpolerad) data som möjligt. Sammankopplingarna utförs med en nyutvecklad automatisk metod vilken beskrivs i rapporten. Homogeniseringen och interpoleringen utförs med en vidareutveckling av homogeniseringverktyget HOMER (Bart).

    Sammankopplingen ger en täckningsgrad av data för alla tidsserier mellan åren 1860 och 2021 på 44 %. Motsvarande täckningsgrad för icke-sammankopplade tidsserier längre än 15 år är 30%. 257 av de 456 sammankopplade tidsserier består av över 60 års data (motsvarande två normalperioder). 173 av de icke-sammankopplade tidsserier består av över 60 års data.

    För 22 av tidsserierna detekteras inga homogenitetsbrott och de kan därför betraktas som homogena. I övrigt detekteras 1 788 homogenitetsbrott vilket motsvarar en mediantid på ett homogenitetsbrott per 17 år av observationer. Vanligast förekommande är tre homogenitetsbrott i en och samma tidsserie. 37 % av homogenitetsbrotten har stöd i metadata eller sammanfaller med kopplingspunkter. 37 % av datapunkterna har en negativ korrektion (observationerna har en högre temperatur än det homogeniserade värdet), 24 % positiv korrektion. Resterande 40 % är inte korrigerade i det homogeniserade datasetet.

    Fulltekst (pdf)
    Klimatologi nr 59 Homogenisering av månadsmedeltemperatur 1860–2021
    Fulltekst (pdf)
    Klimatologi_59 Homogenisering av månadsmedeltemperatur 1860–2021 Bilaga 1 Bartguide
    Fulltekst (pdf)
    Klimatologi_59 Homogenisering av månadsmedeltemperatur 1860–2021 Bilaga 2 Tidsserier
    Fulltekst (pdf)
    Klimatologi_59 Homogenisering av månadsmedeltemperatur 1860–2021 Bilaga 3 Stationskopplingar
    Fulltekst (pdf)
    Klimatologi_59 Homogenisering av månadsmedeltemperatur 1860–2021 Bilaga 4 Referenstidsserier
  • 29.
    Kjellström, Erik
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Abrahamsson, Reino
    Naturvårdsverket.
    Boberg, Pelle
    Naturvårdsverket.
    Jernbäcker, Eva
    Naturvårdsverket.
    Karlberg, Marie
    Energimyndigheten.
    Morel, Julien
    Energimyndigheten.
    Uppdatering av det klimatvetenskapliga kunskapsläget2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det klimatvetenskapliga kunskapsläget har förstärkts ytterligare under senare år. IPCC:s utvärderingsrapporter utgör de mest omfattande synteserna som finns på området. Huvudbudskapen i den senaste utvärderingsrapporten (AR5) är i allt väsentligt i linje med föregående rapport, även om ny kunskap har tillkommit och tidigare kunskap fördjupats.Uppvärmningen av klimatsystemet har fortsatt och människans påverkan är tydligSäkerheten i slutsatsen att människan påverkar klimatet har successivt stärkts i varje ny utvärderingsrapport från IPCC. Till de observerade förändringarna i klimatet hör att den lägre atmosfären och haven blivit varmare, nederbördsmönster ändrats, snötäckets utbredning på norra halvklotet liksom utbredningen av Arktis havsis har minskat. Som följd av uppvärmningen minskar också istäcket på Grönland och Antarktis samtidigt som många glaciärer smälter vilket bidrar till den stigande havsnivån. De ökade halterna av växthusgaser i atmosfären, främst koldioxid till följd av människans utsläpp, påverkar jordens strålningsbalans och är den främsta orsaken till den snabba uppvärmningen.Vi står inför fortsatt kraftig klimatförändring med allvarliga konsekvenserHur stor den framtida klimatförändringen blir beror på graden av ändrad strålningsbalans samt på klimatsystemets respons. Av de klimatscenarier som presenteras i AR5 är det bara i scenariot med minst klimatpåverkan som ökningen av den globala medel-temperaturen sannolikt inte kommer att överstiga 2°C jämfört med förindustriella nivåer. I ett scenario med nuvarande politik kan temperaturöverskridandet bli över 4°C och havsytans medelnivå höjas med uppemot en meter, eller möjligen mer, till år 2100. Generellt förväntas nederbörden öka där det redan regnar mycket och minska där det är torrt. Förekomsten av extrema väderhändelser förväntas också öka. Följdeffekterna inkluderar mer översvämningar och torka, och därigenom större risk för spridning av sjukdomar, brist på rent vatten och skördebortfall.Klimatförändringar drabbar redan utsatta värst, men Sverige påverkas också negativtFramtida klimatförändringar väntas innebära en rad negativa effekter för människor, samhällen och ekosystem. Dessa effekter blir mer kännbara vid högre grad av klimatpåverkan. IPCC slår fast att ytterligare uppvärmning ger en ökad sannolikhet för allvarliga, genomträngande och bestående effekter. Detta rör t.ex. hotade ekosystem i stora delar av världen där många arter kan komma att utrotas, kustnära samhällen som hotas av havsnivåhöjning och negativ påverkan på livsmedelsförsörjning. Även sekundära effekter som försvårande av fattigdomsbekämpning och ökad risk för skärpta konflikter i redan utsatta delar av världen pekas på som risker för samhället.Sveriges klimat har blivit varmare och mer nederbördsrikt. Fortsatta förändringar är att vänta och även om den globala medeltemperaturökningen begränsas till under 2 °C väntas kraftiga förändringar som kan komma att påverka samhället och naturmiljön. Skyfall och kraftiga regn förväntas öka i intensitet vilket kan ge ökade problem med översvämningar. Översvämningar kan också komma att drabba låglänta kusttrakter i södra Sverige p.g.a. stigande havsnivåer. Uppvärmningen väntas få konsekvenser för jord- och skogsbruk och även för naturliga ekosystem, inte minst i fjällkedjan där trädgränsen förväntas flytta högre upp i terrängen.Om vi agerar kraftfullt kan den globala temperaturökningen fortfarande begränsas till under 2 °CVärldens utsläpp fortsätter öka snabbt. Utsläppen av koldioxid mellan 1970 och 2010 överskred den sammanlagda mängden som släpptes ut före 1970. Den kraftiga ökningen av utsläppen mellan 2000 och 2010 har främst skett i tillväxtekonomier. Utsläppen bedöms fortsätta öka även i framtiden med dagens beslutade politik och styrmedel.För att "sannolikt" (med mer än 66 procents sannolikhet) begränsa temperaturökningen till under 2 °C år 2100 behöver de globala utsläppen nå sin kulmen inom en snar framtid, minska med 40 till 70 procent till år 2050 och till nära noll eller bli negativa år 2100. En så stor utsläppsreduktion kräver omfattande omställningar världen över i såväl industrialiserade som i snabbt växande ekonomier. Internationellt samarbete och verktyg för att främja utsläppsminskning är därför nödvändiga. För att begränsa effekterna och sårbarheten för de klimatförändringar som uppstår måste åtgärderna för utsläpps-minskningar kompletteras med klimatanpassningsåtgärder.Åtgärder för utsläppsminskning måste sättas in snart och kommer att krävas under mycket lång tidPå kort sikt behöver inlåsningar i koldioxidintensiv och energikrävande teknik och samhällsbyggnad undvikas genom att bygga hållbart från början. En sådan inriktning gör det också enklare att utveckla mer hållbara beteendemönster. Inriktningen är särskilt viktigt i de delar av världen där en stor mängd städer och energianläggningar nu håller på att byggas och expandera men också när tidigt industrialiserade länder nu genomför åter-investeringar i den befintliga bebyggelsen och infrastrukturen.Eftersom energieffektivisering minskar behovet av att tillföra ytterligare energi i systemet visar IPCC:s scenariomodelleringar att omfattande investeringar behöver göras i energi-effektiviserande åtgärder i perioden innan 2030.På lång sikt behöver energi- och resursanvändningen bli mycket mer effektiv än i dag, energitillförseln behöver nå nollutsläpp eller till och med negativa utsläpp och upptaget av koldioxid i skog och mark behöver öka. Ökad tillgång på bioenergi som producerats på ett hållbart sätt är viktigt för att få ner kostnaderna för omställningen. Försenas utsläpps-minskningarna ökar risken för allvarliga klimatförändringar och kostnaderna för klimat-politiken betydligt. IPCC-rapporten visar att ju längre världens länder väntar, desto mer behöver världen förlita sig på en omfattande användning av osäkra tekniker såsom bio-baserade energianläggningar med koldioxidfångning och lagring (bio-CCS) för att kunna åstadkomma negativa utsläpp (upptag av koldioxid från atmosfären) till år 2100.Klimatåtgärder som en del av hållbar utvecklingKlimatåtgärderna kan i många fall leda till positiva synergier med andra samhällsmål t.ex. när åtgärderna även innebär att vi hushåller med energi och vatten, att utsläppen av luft-föroreningar minskar, att det utvecklas ett hållbart jord- och skogsbruk, att energi-fattigdom minskar samt genom att ekosystemtjänster upprätthålls. Samtidigt kan klimat-åtgärder även medföra risker för negativa sidoeffekter, t.ex. om användningen av bioenergi utvecklas i konflikt med livsmedelsproduktion och biodiversitet. IPCC-rapporten betonar därför vikten av att främja de åtgärder som skapar synergier med andra samhällsmål, inklusive anpassning till klimatförändringarna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Kjellström, Erik
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Andersson, Lotta
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Arneborg, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Berg, Peter
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Capell, Réne
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Fredriksson, Sam
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hieronymus, Magnus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Jönsson, Anette
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindström, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Strandberg, Gustav
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Klimatinformation som stöd för samhällets klimatanpassningsarbete2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det naturvetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringen blir allt starkare vilket till exempel har rapporterats i rapporten Klimat i förändring 2021 – Den naturvetenskapliga grunden från FN:s klimatpanel, IPCC, 2021. Den globala medeltemperaturen har höjts med mer än 1,1 grader sen andra halvan av 1800-talet. Detta beror i huvudsak på människans utsläpp av koldioxid till atmosfären. Fortsatta utsläpp kommer att leda till ännu större temperaturökning framöver. Exakt hur stora de framtida förändringarna av klimatet kan bli är inte känt eftersom det beror på hur stora de framtida koldioxidutsläppen blir, och eftersom det finns osäkerheter kring exakt hur mycket en ökning av koldioxidhalten påverkar klimatet. Trots detta är det klart att det förutom högre temperaturer för alla jordens regioner också kommer leda till förändringar i nederbördsförhållanden och olika typer av väderextremer. Utbredning av snö och is beräknas minska och den globala havsnivån fortsätta stiga. Dessa typer av förändringar förväntas få en lång rad konsekvenser både för samhälle och naturmiljö.Den här rapporten tar upp vilken klimatinformation som finns tillgänglig för det svenska samhällets klimatanpassningsarbete, hur informationen kan användas, vilka begränsningar den har och vad som kan förbättras. Fortsatt utveckling av metodik och modeller är en viktig komponent för att kunna ta fram och förbättra klimatinformation för klimatanpassningsarbetet liksom vikten av att säkerställa långa tidsserier för att spegla klimatets variabilitet och förändring. Stora ensembler av högupplösta klimatscenarier behövs för att kunna analysera, förstå och beskriva framtida klimatförändring under olika utsläppsscenarier. Detta gäller särskilt för att kunna göra sannolikhetsberäkningar av extrema väderhändelser, vilket är en central del i den riskanalys som behövs för att kunna anpassa samhället till både dagens klimat och det klimat vi kan få i framtiden. Rapporten pekar på betydelsen av långsiktighet i arbetet med produktion av klimatdata, samt att det är viktigt att arbeta med hela kedjan från observationer och modeller till användare.

    Fulltekst (pdf)
    Klimatinformation som stöd för samhällets klimatanpassningsarbete
  • 31.
    Kjellström, Erik
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Hansen, Felicitas
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Belušić, Danijel
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Betydelsen av storskalig atmosfärisk cirkulation för Sveriges temperatur- och nederbördsklimat: En jämförelse av normalperioder2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver skillnaden i temperatur- och nederbördsklimat mellan den senaste normalperioden 1991–2020 och de tidigare normalperioderna under 1900-talet; 1901–1930, 1931–1960 och 1961–1990. Fokus ligger på att beskriva hur klimatet ändrats i relation till hur den storskaliga atmosfärscirkulationen sett ut. Vi har analyserat detta med hjälp av två olika metoder: i) jämförelse mot det s.k. NAO-indexet som beskriver i vilken grad det storskaliga vindmönstret över det Nordatlantiska och europeiska området är präglat av en stark västlig luftströmning, och ii) en klusteranalys där alla dagar med liknande storskalig lufttrycksfördelning för varje kalendermånad först grupperats och sen analyserats i detalj. Analyserna är gjorda på observationsdata från SMHI:s temperatur- och nederbördsstationer samt på så kallade återanalysdata.Resultaten visar på tydliga skillnader i klimat mellan de olika normalperioderna. Generellt är den senaste 30-årsperioden varmast för alla årstider och mest nederbördsrik. Den storskaliga cirkulationen har också varierat mellan de olika normalperioderna där t ex 1991–2020 präglats av många milda vintrar med luft som strömmat in från Atlanten. Resultaten visar också att detta bara kan förklara en del av skillnaden mellan de olika normalperioderna. En huvudslutsats i arbetet är att för de allra flesta typerna av vädersituation har det under den senaste normalperioden 1991–2020 i medeltal varit varmare än under den föregående perioden. Dvs. oavsett om väderläget präglats av situationer med milda vindar från Atlanten eller av sträng vinterkyla eller hög sommarvärme i samband med högtryckssituationer kan en uppvärmning konstateras.

    Fulltekst (pdf)
    Betydelsen av storskalig atmosfärisk cirkulation för Sveriges temperatur- och nederbördsklimat
  • 32.
    Losjö, Katarina
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Södling, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    German, Jonas
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Uppföljning av de svenska riktlinjerna för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De svenska riktlinjerna för bestämning av dimensionerande flöden (Klass I-flöden) för dammanläggningar publicerades första gången för snart 30 år sedan (Flödeskommittén, 1990). SMHI har på uppdrag av Svenska kraftnät undersökt om de parametrar som används för flödesbestämningarna har förändrats över tiden.

    Riktlinjerna föreskriver att simuleringar med en hydrologisk modell ska användas för beräkningarna, och ett antal parametrar anges för dessa beräkningar. En uppdelning av Sverige i fem regioner gjordes och parametrarna avser

    • ett snötäcke med 30 års återkomsttid
    • en dimensionerande nederbördsekvens över 14 dygn och 1000 km2
    • korrektioner av denna nederbördssekvens med avseende på avrinningsområdets storlek
    • korrektioner av nederbördssekvensen med avseende på årstid
    • extrem vind

    Dessutom framhålls tillämpningen i ett klimat i förändring i den senaste upplagan (Svensk Energi m.fl. 2015).

    För att undersöka om de parametrar som används för flödesbestämningen har förändrats över tiden, och därmed behöver justeras, har analyser gjorts av huruvida det går att se någon trend i nederbörd, snötäcke och extrem vind sedan de första riktlinjerna skrevs.

    Förutom detta har även analyser gjorts av de högsta årliga flöden som uppmätts vid vattenföringsstationer i Sverige för att undersöka om det finns någon trend i dessa data.

    En första uppföljning gjordes för 10 år sedan (Berström, m.fl., 2008) och föreliggande rapport är en uppdatering med tillgång till längre mätserier både efter 2008 och bakåt i tiden.

    Långa serier med mätdata från ett urval av SMHI:s klimatstationer och hydrologiska stationer har använts i analyserna och resultatet av uppföljningen sammanfattas nedan.

    • Utvärdering av den dimensionerande nederbördssekvensen har gjorts dels genom att analysera tillfällen med nederbörd större än 90 mm över 1000 km2 under såväl 24 timmar som två dygn för perioden från c:a 1930 till 2018, och dels av den totala nederbördssumman under en 14-dygnsperiod 1961-2018. Även den högsta stationsnederbörd som varje år uppmätts (punktnederbörd) har analyserats för perioden 1945-2018.
    • Ingen av dessa analyser uppvisar en trend över de analyserade perioderna. Detta står i kontrast mot det resultat som framkom i den uppföljningen 2008, då man konstaterade en trend mot ökande punktnederbörd för perioden 1961-2007.
    • För att undersöka om det finns anledning att justera arealkorrektionen av nederbördssekvensen har såväl den stationsvisa dygnsnederbörden som den ackumulerade 14-dygnsnederbörden över olika stora arealer analyserats. De årliga variationerna är likartade över tid och över landet, och ingen trend kan ses. Anpassningen av de nu analyserade värdena för den ackumulerade 14-dygns nederbörden över 100, 1000 respektive 10 000 km2 ger något olika resultat beroende på analysmetodik. Ingen av metoderna är identisk med den som användes när riktlinjerna togs fram. Ingen entydig avvikelse från riktlinjerna finns dock.
    • Årstidskorrektionen av nederbörden har utvärderats genom att dela upp 14- dygnsnederbörden respektive den observerade punktnederbörden större än 90 mm på de månader den inträffade, dels perioden 1961- 1990 och dels 1991-2018.Resultatet visar att säsongsfördelningen uppvisar ett liknande mönster för de bådaperioderna, och som, även åskådliggörs i Flödeskommittén, (1990), och således finns inget skäl till att justera årstidskorrektionen i riktlinjerna.
    • För utvärderingen av eventuella trender i snötäcket har analyser gjorts av medelvärdet av varje års största snödjup vid 42 klimatstationer. Variationerna är stora mellan år under hela den analyserade perioden i hela landet, och även ett flytande 10-årsmedelvärde varierar. Sett över hela perioden 1904/05–2017/18 kan dock ingen trend ses, och inte heller för perioden 1961-2018, utan endast variationer över kortare tid. Eftersomberäkningar av 30-årssnön förutsätter att ingen trend finns i tidsserien som används för den statistiska analysen, kvarstår rekommendationen i riktlinjerna att frekvensanalysen för snön ska göras för så lång period som data finns tillgängliga.
    • Analysen av varje års högsta dygnsmedelvärde på vattenföringen har gjorts för 69 oreglerade eller endast obetydligt reglerade vattenföringsstationer med långa tidsserier. Antalet stationer varierar för olika delar av landet, men analysresultatet visar inte på någon långsiktig trend i storleken av flödestopparna.
    • Den geostrofiska vinden, som är en slags idealiserad genomsnittlig vindhastighet beräknad från lufttrycksobservationer, har beräknats, uppdelat i nio områden fördelade över Sverige. Antalet tillfällen från och med 1940 med geostrofisk vind på minst 25 m/s uppvisar ingen långsiktigt trend som kan föranleda justeringar i kriterierna för beräkningen av vågor och seicher.
    • Analysen av förhållanden mellan Klass I-avrinningen och 100-årsflödet tyder på att kvoten ökar med minskande avrinningsområden. Här kan det finnas en anledning att följa utvecklingen vid nya beräkningar för att eventuellt kunna se något orsakssamband.

    Slutsatsen är att inga förändringar av kriterierna i riktlinjerna för beräkning av dimen- sionerande flöden för dammanläggningar behöver göras i dagsläget. Likaså framkommer vikten av långa tidsserier som underlag för bedömning av trender.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Lundgren Kownacki, Karin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Englund, Bodil
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Krunegård, Aino
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Wallin, Pontus
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Myndigheters arbete med klimatanpassning 20212022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Analys av myndigheternas arbete med klimatanpassning

    Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete (Klimatanpassningsförordningen) fastställer att 32 nationella myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser, inom sina ansvarsområden och inom ramen för sina uppdrag, ska initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. Förordningen ålägger myndigheterna att årligen redovisa sitt arbete med klimatanpassning, på det sätt som Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) bestämmer. SMHI ska lämna en sammanfattad analys till regeringen den 15 april varje år. Denna rapport utgör SMHIs sammanfattade analys av myndigheternas klimatanpassningsarbete under år 2021. Myndigheterna har redovisat i SMHIs webbverktyg Klira, som utvecklats speciellt för ändamålet. Syftet med denna analys är att besvara följande frågor:

    ■Hur myndigheterna har utfört de uppdrag som anges i klimatanpassningsförordningen.

    ■Vilka risker och möjligheter som myndigheterna har identifierat och prioriterat.

    ■Vilka behov av anpassning myndigheterna har identifierat och vilka åtgärder de arbetar med.

    ■Vilka hinder och behov myndigheterna har identifierat i sitt arbete med klimatanpassning.

    Slutsatser av analysen

    Rapporteringen från 50 redovisande myndigheter visar att de flesta har genomfört uppdragen i förordningen – klimat- och sårbarhetsanalyser har genomförts, myndighetsmål har satts och handlingsplaner har tagits fram. Det totala antalet som utfört uppdragen skiljer sig inte påtagligt från föregående år, men flera myndigheter har under året uppdaterat sina klimat- och sårbarhetsanalyser. Uppdrag som myndigheterna fortsatt inte kommit lika långt med är att identifiera bestämmelser i lagar och andra författningar som påverkar myndighetens arbete med klimatanpassning samt att ta hänsyn till klimatanpassning i upphandling. Det finns en stor variation i hur myndigheterna har implementerat förordningen. Arbetssätten för genomförande av handlingsplanerna innebär i de flesta fall att klimatanpassningsarbetet är integrerat i ordinarie verksamhet via myndigheternas verksamhetsplanering, budgetprocess och uppföljningssystem. Över hälften av myndighetsmålen har angetts vara mätbara och nära hälften har följts upp. Rapporteringen visar att länsstyrelserna stödjer kommunernas klimatanpassningsarbete, analyserar hur länet påverkas av klimatförändringar och stödjer arbetet i älvgrupper 1.Många myndigheter anser, som de även gjorde 2020, att risker inom deras ansvarsområde som rör den prioriterade utmaningen Översvämningar som hotar samhällen, infrastruktur och företag är viktiga. Länsstyrelserna redovisar generellt fler risker inom fler olika prioriterade utmaningar, medan de nationella myndigheterna redovisar mer avgränsat, och ibland på en mer övergripande nivå. I regel är redovisningarna mer detaljerade kring risker kopplade till de areella näringarna, människors och djurs hälsa, naturmiljöer och livsmedelsförsörjning. Möjligheterna som redovisas är få och kommer ofta med förbehåll.Gällande hur samhället behöver ställas om för att möta de identifierade riskerna (anpassningsbehovet) har myndigheterna identifierat flest anpassningsbehov för samhällsområdena Areella näringar samt Natur och miljö och för att möta risker kopplade till den prioriterade utmaningen Översvämningar som hotar samhällen, infrastruktur och företag. Kommuner och länsstyrelser är de aktörer som oftast anses behöva agera på de identifierade anpassningsbehoven och merparten av dessa behov anges behöva mötas inom 20 år. Av åtgärderna som myndigheterna själva har vidtagit eller planerar att genomföra anges flest möta risker kopplade till översvämningar och de flesta åtgärderna är av analyserande karaktär. Behovet av samverkan är stort, då mer än hälften av anpassningsbehoven uppges behöva mötas i samverkan med1 Älvgrupper är forum för samarbete och samordning mellan aktörer inom ett vattendrags avrinningsområde. Länsstyrelserna brukar, med stöd av det regionala samordningsansvaret, vara sammankallande och ordförande i dessa grupper.6annan part. Eftersom många myndigheter har åtgärder och ser anpassningsbehov inom samma områden finns det dessutom stora möjligheter för att denna samverkan kan uppnås. Åtgärdsdatabasen i Klira kan vara en bra ingång för att hitta bra samarbetsområden mellan förordningsmyndigheterna.Myndigheterna identifierar liknande hinder för sitt arbete med klimatanpassning som de gjorde 2020. Flest upplever hinder i form av bristande ekonomiska och/eller personella resurser, både för den egna myndigheten och för andra aktörer inom myndighetens ansvarsområde. Ett annat hinder som lyfts är att myndigheterna ofta saknar rådighet att genomföra klimatanpassningsåtgärder inom sin sektor. Därtill är höjd kunskap och ytterligare kunskapsunderlag inom olika områden något som efterfrågas.Ett klimat i förändring ställer nya krav på myndigheterna. Analyser krävs som utgår från hur samhället är organiserat idag och identifierar långsiktiga beslut som kan leda till de systemskiften som krävs för att uppnå ett hållbart samhälle. Myndigheterna ser att klimatanpassningsarbetet har potential att bidra till uppfyllelsen av flera andra nationella och internationella mål så som miljömålen och Agenda 2030. För att klimatanpassning ska bidra till andra mål är det väsentligt med en väl fungerande samverkan mellan olika expertområden och mellan myndigheter.Många förordningsmyndigheters klimatanpassningsarbete har påverkats av coronapandemin. För att bättre kunna hantera parallella kriser behövs en holistisk riskhantering och att klimatanpassning ses utifrån ett grundläggande säkerhetsperspektiv. Stöttning och erfarenhetsutbyte myndigheterna emellan skulle vara av värde då underlaget visar på att vissa myndigheter har hanterat parallella kriser bättre än andra.Risker och möjligheter kopplade till migration och finans möts av minst antal redovisade myndighetsmål och åtgärder. SMHI bedömer att valet av myndigheter som ingår i klimatanpassningsförordningen har stor påverkan på utfallet av vilka åtgärder som lyfts i Klira. Detta ger effekt på vilka frågor som lyfts fram och det finns en risk att andra typer av frågor hamnar på efterkälken gällande klimatanpassning, så som olika typer av rättviseaspekter och migration. Om klimatanpassning ska lyftas i dessa typer av frågor bör fler myndigheter inkluderas i förordningen. Fler myndigheter med gemensamma områden ger också större möjlighet att skapa mer samarbete kring klimatanpassning.

    SMHIs rekommendationer för det fortsatta arbetet (ej prioriteringsordning)

    ■SMHI bör fortsätta sitt arbete med att underlätta myndigheternas implementering avKlimatanpassningsförordningen.

    ■Myndighetsnätverket för klimatanpassning bör verka för ökad samverkan både myndigheter emellan och gentemot andra aktörer. Detta kan göras exempelvis genom erfarenhetsutbyte inom nätverket och genom att skapa bredare fora för diskussioner om klimatanpassning i ett långsiktigt helhetsperspektiv.

    ■Berörda myndigheter bör stötta övriga förordningsmyndigheter i att bättre hantera parallella kriser.Hänsyn till klimatförändringar behöver inkluderas i krisberedskaps- och kontinuitetsarbetet.

    ■Förordningsmyndigheterna bör verka för att stärka samarbeten med externa aktörer och intressenterför att främja arbetet med klimatanpassning.

    ■Regeringen bör säkerställa tillräcklig, öronmärkt och långsiktig finansiering förklimatanpassningsarbetet, inklusive resurser till ansvariga nationella myndigheter för att ta framklimatinformation som förordningsmyndigheterna behöver.■Regeringen bör se över vilka myndigheter som inkluderas i förordningen om klimatanpassning

    Fulltekst (pdf)
    Myndigheters arbete med klimatanpassning 2021
  • 34.
    Nerheim, Signild
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Schöld, Sofie
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjöström, Åsa
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Framtida havsnivåer i Sverige2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sveriges kustområden drabbas ibland av tillfälliga översvämningar i samband med stormar eller då kraftiga lågtryck passerar. Översvämningar kan orsaka allvarliga samhällsstörningar och vatteninträngning i byggnader kan ge upphov till stora kostnader. Den pågående globala uppvärmningen, med stigande havsnivåer som följd, aktualiserar frågan om hur vattenståndet kring svenska kusten kan förändras, idag och i framtiden. Havet stiger och det kommer att pågå under hundratals eller kanske till och med tusentals år framöver.

    SMHI startade 2015 ett projekt för att beskriva havsnivåer längs svenska kusten i dagens och framtidens klimat. Projektet har levererat:

    • Beräknade medelvattenstånd för hela Sveriges kust för år 2050 och år 2100 utifrån tre olika framtida klimatscenarier.
    • En visningstjänst för framtida medelvattenstånd.
    • En beskrivning av hur höga havsvattenstånd kan beräknas för en specifik plats.
    • Höga vattenstånd för SMHI:s mätstationer samt en visualisering av dessa.
    • En översikt över statistisk metodik.
    • En vägledning för utvärdering av lokala effekter.
    • En beskrivning av kända högvattenhändelser i olika kustområden och parametrar och processer relaterade till dessa.

    Denna rapport presenterar en översikt över resultaten som tagits fram i projektet och avslutas med en beskrivning av hur framtidens höga havsnivåer kan bedömas i planeringssyfte. SMHI har i rapporten inte tagit ställning till vilket klimatscenario eller vilken tidshorisont som är mest lämpligt att använda för samhällsplanering. Detta måste bestämmas i ett situationsspecifikt sammanhang där risk och kostnader beaktas. SMHI vill betona att även om år 2100 ofta anges som slutår för klimatscenarier, så kommer havets nivå att fortsätta att stiga längre än så.

    Rapporten summerar resultat från övriga rapporter som framtagits inom projektet. För ytterligare detaljer hänvisas till dessa (se Förord).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Gävleborgs län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur klimatet i Gävleborgs län utvecklas beror på hur användningen av fossila bränslen blir i framtiden, dvs. hur mycket mängden växthusgaser ökar i atmosfären. Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Gävleborg baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika utvecklingsvägar, begränsade utsläpp (RCP4.5) respektive höga utsläpp (RCP8.5). Geografiskt detaljerade klimatdata har tagits fram och använts för hydrologisk modellering. Resultaten beskrivs i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av modelldata. Temperaturen i Gävleborgs län beräknas öka med ca 3 grader enligt RCP4.5 och drygt 5 grader enligt RCP8.5 till slutet av seklet. Störst uppvärmning sker vintertid med upp mot 6 grader enligt RCP8.5. Vegetationsperiodens längd ökar med 1-2 månader och antalet varma dagar blir fler. RCP8.5 visar ett årsmedelvärde på 10 dagar i följd med dygnsmedeltemperaturer på över 20°C i slutet av seklet. Årsmedelnederbörden ökar med 20-30 %. Nederbörden ökar mest vintertid, i västra delen av länet visar RCP8.5 på 50 % ökning. Den kraftiga nederbörden ökar också, maximal dygnsnederbörd kan öka med 15- 20% beroende på RCP-scenario. För länet ses en ökning av årstillrinningen med uppemot 10 % vid mitten av seklet. Ökningen fortsätter mot slutet av seklet och är jämt fördelad över länet. Den procentuellt största ökningen sker vintertid. Tillrinning med återkomsttid 10 år respektive 100 år ser ut att minska i de västra delarna av länet medan en viss ökning ses för de nordöstra delarna. Gnarpsån uppvisar ökande 10- och 100- års tillrinning. För Testeboån är förhållandena mer oförändrade. För Voxnan, Ljusnan och Dalälven kvarstår årstidsförloppet men vårflödestoppen kommer tidigare och i medeltal är flödet lägre då. Under hösten och vintern blir flödena högre men sommaren påverkas inte nämnvärt. För de mindre vattendragen förändras dynamiken med högre tillrinning höst-vinter och lägre under vår-sommar. Antalet dagar med snö varierar över länet. Enligt klimatscenarierna minskar snötäcket generellt i länet men främst i den sydliga delen. Antalet dagar med låg markfuktighet ökar i framtiden, från dagens 10-15 dagar till 25-35 dagar mot slutet av seklet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Jämtlands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur klimatet i Jämtlands län utvecklas beror på hur användningen av fossila bränslen blir i framtiden, dvs. hur mycket mängden växthusgaser ökar i atmosfären. Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Jämtland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika utvecklingsvägar, begränsade utsläpp (RCP4.5) respektive höga utsläpp (RCP8.5). Geografiskt detaljerade klimatdata har tagits fram och använts för hydrologisk modellering. Resultaten beskrivs i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av modelldata. Temperaturen i Jämtlands län beräknas öka med ca 3 grader enligt RCP4.5 och ca 5 grader enligt RCP8.5 till slutet av seklet. Störst uppvärmning sker vintertid med dryga 5 grader enligt RCP8.5. Vegetationsperiodens längd ökar med ca 30-50 dagar och antalet varma dagar blir fler. RCP8.5 visar ett årsmedelvärde på 8 dagar i följd med dygnsmedeltemperaturer på över 20°C i slutet av seklet. Årsmedelnederbörden ökar med 20-30 %. Nederbörden ökar mest vintertid, i östra delen av länet visar RCP8.5 på 40 % ökning. Den kraftiga nederbörden ökar också, maximal dygnsnederbörd kan öka med 15- 20% beroende på RCP-scenario. För länet ses en ökning av årstillrinningen med uppemot 10 % vid mitten av seklet. Ökningen fortsätter mot slutet av seklet för både RCP 4.5 och RCP 8.5 ökningen är relativt jämnt fördelad över länet. Den procentuellt största ökningen sker vintertid. Tillrinning med återkomsttid 10 år respektive 100 år ser ut att öka i de sydvästliga delarna av länet, i övriga delar av länet är tillrinngen oförändrad eller minskande. Dammån och Ljusnan uppvisar ökande 100-årstillrinning. För Faxälven, Indalälven och Ljusnan kvarstår årstidsförloppet men vårflödestoppen kommer tidigare. Vårflödena blir både kraftigare och mindre kraftiga beroende på område och scenario. Under hösten och vintern blir flödena högre men sommaren påverkas inte nämnvärt. Antalet dagar med snö varierar något över länet. Enligt klimatscenarierna minskar snötäcket generellt i länet men främst i den östra delen. Antalet dagar med låg markfuktighet ökar i framtiden, från dagens 8-10 dagar till 25-45 dagar mot slutet av seklet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Värmlands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Värmland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Västernorrlands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur klimatet i Västernorrlands län utvecklas beror på hur användningen av fossila bränslen blir i framtiden, dvs. hur mycket mängden växthusgaser ökar i atmosfären. Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Västernorrland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika utvecklingsvägar, begränsade utsläpp (RCP4.5) respektive höga utsläpp (RCP8.5). Geografiskt detaljerade klimatdata har tagits fram och använts för hydrologisk modellering. Resultaten beskrivs i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av modelldata. Temperaturen i Västernorrlands län beräknas öka med drygt 3 grader enligt RCP4.5 och uppemot 6 grader enligt RCP8.5 till slutet av seklet. Störst uppvärmning sker vintertid med upp mot 7 grader enligt RCP8.5. Vegetationsperiodens längd ökar med ca 1- 2 månader beroende på scenario och antalet varma dagar blir fler. RCP8.5 visar på att det största antalet dygn i sträck, per år, med dygnsmedeltemperatur på över 20 grader ökar från dagens 1 dag till 10 dagar i slutet på seklet. Årsmedelnederbörden ökar med 20-30 %. Nederbörden ökar mest vintertid, RCP8.5 visar på att det största antalet dygn i sträck, per år, med dygnsmedeltemperatur på över 20 grader ökar från dagens 1 dag till 10 dagar i slutet på seklet. Årsmedelnederbörden ökar med 20-30 %. Nederbörden ökar mest vintertid, RCP8.5 visar r på en 50 % ökning i länet. Den kraftiga nederbörden ökar också, maximal dygnsnederbörd kan öka med ca 20 %. För länet ses en ökning av årstillrinningen med uppemot 15 % vid mitten av seklet. Ökningen fortsätter mot slutet av seklet och är störst i den norra delen av länet. Den procentuellt största ökningen sker vintertid. Tillrinning med återkomsttid 10 år respektive 100 år ser ut att minska i de västliga delarna av länet men i kustområdena ser den ut att öka. För vattendragen i Västernorrland kvarstår årstidsförloppet men vårflödestoppen kommer tidigare och i medeltal är flödet lägre då. Under hösten och vintern blir flödena högre. Enligt klimatscenarierna minskar snötäcket generellt i länet. Antalet dagar med låg markfuktighet ökar i framtiden, från dagens 10 dagar till 25-40 dagar mot slutet av seklet beroende på scenario.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 39.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Blekinge län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Blekinge baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Jönköpings län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Jönköping baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Skånes län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Skåne baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 42.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Västmanlands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Västmanland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Berg, Peter
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Eronn, Anna
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Simonsson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Södling, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Yang, Wei
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Extremregn i nuvarande och framtida klimat Analyser av observationer och framtidsscenarier2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studien har främst omfattat analyser av extrem korttidsnederbörd i observationer från SMHIs nät av automatiska meteorologiska stationer. Även analyser av korttidsnederbörd från kommunala mätare, manuella meteorologiska stationer, väderradar och klimatmodeller har genomförts. De huvudsakliga slutsatserna från detta uppdrag kan sammanfattas enligt följande.

    • En regionalisering av extrem korttidsnederbörd (skyfall) i Sverige gav fyra regioner: sydvästra (SV), sydöstra (SÖ), mellersta (M) och norra (N) Sverige. Ytterligare indelning kan göras men i denna studie prioriterades att ha regioner av denna storleksordning för att få ett ordentligt underlag för regional statistik. Regionaliseringen gäller enbart korttidsnederbörd, upp till maximalt 12 tim varaktighet.
    • Den regionala statistiken uppvisar tämligen distinkta geografiska skillnader, med högst värden i region SV och lägst i region N. Det är inte förvånande att vårt avlånga land uppvisar regionala skillnader då varmare och fuktigare luftmassor förekommer mer i söder än i norr, och därmed ökar förutsättningarna för intensiv nederbörd. Den regionala statistiken överensstämmer överlag väl med motsvarande statistik i våra grannländer.
    • Under perioden 1996-2017 finns inga tydliga tidsmässiga tendenser vad gäller skyfallens storlek och frekvens i de olika regionerna, utan dessa ligger överlag på en konstant nivå. Inte heller extrem dygnsnederbörd sedan 1900 uppvisar några tydliga tendenser på regional nivå. På nationell nivå indikeras en svag ökning av dels landets högsta årliga nederbörd sedan 1881, dels förekomsten av stora, utbredda 2-dygnsregn sedan 1961.
    • Skyfallsstatistik baserad på nederbördsobservationer från väderradar som justerats mot interpolerade stationsdata (HIPRAD) överensstämmer väl med stationsbaserad statistik för korta varaktigheter (upp till 2 tim) i södra Sverige. För längre varaktigheter och i mellersta och norra Sverige överskattar HIPRAD regnvolymerna.
    • Analyser av de senaste klimatmodellerna (Euro-CORDEX) indikerar en underskattning av extrema regnvolymer för korta varaktigheter (1 tim) men överlag en realistisk beskrivning av observerad skyfallsstatistik. Den framtida ökningen av volymerna beräknas ligga mellan 10% och 40% beroende på tidshorisont och koncentration av växthusgaser, vilket överlag ligger nära tidigare bedömningar.

    Både för bedömningen av regionala skillnader och historiska klimateffekter är det av största vikt att bibehålla, eller ännu hellre utöka, observationerna av korttidsnederbörd i Sverige. Nederbördsmätning via alternativa tekniker bör kunna användas i allt högre utsträckning framöver för förbättrad kunskap och statistik. Väderradar är redan etablerat och den digitala utvecklingen öppnar även möjligheter till insamling av nederbördsdata och relaterad information via mobilmaster, uppkopplade privata väderstationer, sociala medier, etc. Denna utveckling måste bevakas, utvärderas och i största möjliga utsträckning utnyttjas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Dahné, Joel
    SMHI, Affärsverksamhet.
    German, Jonas
    SMHI.
    Westergren, Bo
    Stockholm Vatten AB.
    von Scherling, Mathias
    Stockholm Vatten AB.
    Kjellson, Lena
    Stockholm Vatten AB.
    Olsson, Alf
    Sweco AB.
    En studie av framtida flödesbelastning på Stockholms huvudavloppssystem2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna studie utfördes inom SWEdish research programme on Climate, Impacts and Adaptation (SWECIA), finansierat av Stiftelsen för Miljöstratgisk Forskning (MISTRA), med delfinansiering från Stockholm Vatten AB.Studiens syfte var att bedöma flödesbelastningen på Stockholms huvudavloppssystem under resten av detta sekel mot bakgrund av både klimatförändring och befolkningsökning. Som underlag gjordes flödes-simuleringar med MIKE Urban. Referenssimuleringar för dagens klimat gjordes dels för ett representativt helår (1984), dels för c:a 200 utvalda regnhändelser mellan 1983 och 2007. I framtidssimuleringar beskrevs klimateffekten genom omskalning av indata (temperatur, nederbörd, avdunstning) i enlighet med klimatmodellscenarier och befolknings-effekten genom en ökning i enlighet med officiell bedömning.Resultaten indikerar framför allt att bräddade volymer till Mälaren och Saltsjön kommer att öka kraftigt, men även ett ökat inflöde till reningsverket, och därmed ökat behov av rening, samt en ökad översvämningsrisk.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 45.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Foster, Kean
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Extrem korttidsnederbörd i klimatprojektioner för Sverige2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringen förväntas leda till mera intensiv korttidsnederbörd, vilket kan få negativa konsekvenser för t.ex. urban hydrologi. I denna studie analyseras extrem korttidsnederbörd i Sverige simulerad med den regionala klimatmodellen RCA3. En observerad svag ökning från period 1961-1990 till period 1981-2010 av dygnsnederbörd med 10 års återkomsttid kan kvalitativt återskapas av RCA3-modellen, både när den drivs med meteorologisk återanalys (ERA40) och med en ensemble av sex globala klimatprojektioner. Detta är ingen garanti för att simulerade framtida förändringar är korrekta, men tyder på en förmåga att beskriva förändringar av dygnsextremer ifall randvillkoren är de rätta. I ensemblen av framtida projektioner ökar 10-års 30-min nederbörden med 6% från 1981-2010 till 2011-2040, 15% till 2041-2070 och 23% till 2071-2100. Ökningen minskar med ökande varaktighet och på dygnsskala är de relativa förändringarna ungefär halverade. Analyser av inverkan på resultatet av dels den specifika modell som användes (RCA3), dels dess rumsliga upplösning (50 km) antydde möjligheter till både lägre och högre värden på de framtida förändringarna. En syntes av den forskning kring framtida korttidsextremer som utförts i Sverige till dags dato tyder på en förväntad ökning av extrem korttidsnederbörd (≤ 1 tim) med 10% till mitten av seklet (2050) och 25% till slutet av seklet (2100). Låga och höga uppskattingar bedöms till ±10 procentenheter från de förväntade värdena men även större avvikelser är möjliga. För dygnsextremer förväntas ökningen bli fem procentenheter lägre

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Josefsson, Weine
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Skyfallsuppdraget ett regeringsuppdrag till SMHI2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att uppskatta ett ”värsta möjliga skyfall” är av många olika skäl en synnerligen komplex uppgift. Dels finns ett begränsat historiskt dataunderlag, dels är de bakomliggande fysikaliska processerna inte fullständigt kända, dels förändras klimatet med osäker påverkan på extrema väderhändelser. En och samma extremt stora nederbördsmängd kan på olika platser eller vid olika tidpunkter få helt skilda effekter. För att kunna ge en uppskattning av värsta möjliga skyfall behöver vi precisera ett antal förutsättningar. Olika statistiskt eller fysikaliskt baserade metoder finns för att beskriva extrem korttidsnederbörd. I början av uppdraget identifierades sex huvudsakliga aspekter som måste beaktas om vi ska öka vår kapacitet att förstå och beskriva skyfall. Var och en av dessa aspekter har tillägnats ett kapitel i rapporten och i det följande ges en motivering till de aktiviteter som genomförts och redovisas i varje kapitel. Omvärlden (kapitel 3): Det finns både inom Sverige, bland våra grannländer och i den övriga världen mycket kunskap, erfarenheter och metodik rörande skyfall som vi försökt ta del av. Inom uppdraget genomfördes därför en litteraturstudie med målet att skapa en god och heltäckande översikt över det nuvarande kunskapsläget m.a.p. inträffade skyfall, analysmetodik och trender. Dessutom anordnades två workshops, en med syfte att utbyta erfarenheter och knyta kontakter med experter i våra grannländer och en med syfte att få respons på erhållna resultat från olika intressenter, exempelvis myndigheter och kommuner, inom Sverige. Båda dessa visade på behovet av och värdet av informationsutbyte, något som vi måste fortsätta med och att utveckla för att optimera samhällets förmåga att hantera effekterna av kraftiga skyfall. Observationer (kapitel 4): Observationer är vår huvudsakliga källa till kunskap om skyfall men de är kortvariga och lokala väderfenomen som är svåra att mäta. Mätningarna måste ske med ett mycket kort tidssteg, hög rumslig detaljeringsgrad och hög noggrannhet vad gäller regnmängd. Alla existerande instrument är begränsade i ett eller flera av dessa avseenden. Det finns behov av att regelbundet göra uppdaterade analyser av observationer från SMHIs nät av automatstationer. SMHI håller på att modernisera det svenska radarnätet och ska om några år uppgradera det nuvarande automatstationsnätet. Detta kommer att leda till förbättrad kvalité på radarprodukterna, vilket i sin tur direkt ger en högre kvalité på nederbördsanalyserna och nederbördsprognoserna och en tätare insamlingsfrekvens av nederbörd. För att hämta hem vinsterna med nya och bättre observationer bör vi utveckla vår metodik för att använda väderradar för skyfallsanalyser, och även börja utreda de möjligheter som ges med ny mätteknik via mobilmaster och satelliter. Analys (kapitel 5): Observationerna i sig innehåller den grundläggande informationen om skyfall men vanligtvis analyseras och beskrivs observationerna via statistiska funktioner för att jämna ut variationer och inte minst för att uppskatta storleken på ännu inte inträffade skyfall. Inom Sverige används ett par olika varianter. Vi måste göra en bredare översikt över de angrepp som finns och vilka som används i vår närhet och i liknande klimat. Vi bör så långt det går testa angrepp som hittills inte testats i Sverige samt försöka kvantifiera de osäkerheter som är förknippade med olika val av metodik. Prognoser (kapitel 6): Prognosmodellerna utvecklas fortlöpande och kommer allt närmre möjligheten att fysikaliskt beskriva enskilda moln (skyfall) på en övergripande nivå, men för att kunna beskriva hur enskilda moln utvecklas och rör sig ställs även krav på att det finns observationer som ligger mycket tätt i rummet och i tiden. Detta ligger dock en bit in i framtiden. När det gäller att göra skyfallsprognoser jobbar SMHI nu med ett system som kombinerar befintliga prognosmodeller med radarinformation. När radarekon (indikation på nederbörd) väl finns kan vi med hjälp av prognosmodellernas vindfält förflytta dessa. I dagsläget är alltså radar en nyckelkomponent men i framtiden kommer sannolikt även satellitobservationer att bidra till att förbättra prognoserna av skyfall. Vi måste analysera nuvarande prognossystem m.a.p. förmågan att beskriva lokal intensiv nederbörd. Klimatförändringen (kapitel 7): En viktig aspekt på intensiv korttidsnederbörd och skyfall är vilken effekt den globala uppvärmningen kommer att ha. Generellt bör skyfallen bli kraftigare eftersom en varmare atmosfär kan innehålla mer vattenånga och därmed skapar förutsättningar för högre nederbördsintensiteter. Å andra sidan kan det också leda till att nederbördstillfällena blir färre, och/eller att tidsavståndet mellan dem ökar. Inom uppdraget har vi sammanställt kunskapsläget både vad gäller observerade trender och beräknade framtida förändringar av extrem korttidsnederbörd, i Sverige och utomlands. Vi har också analyserat de högupplösta klimatprojektioner som nyligen blivit tillgängliga samt studerat effekten av analysmetodik på de beräknade förändringarna. Effekter (kapitel 8): Även om själva uppdraget handlar specifikt om korttidsnederbörd så är bakgrunden till uppdraget de negativa effekter på samhället som korttidsnederbörd och skyfall kan ha. En huvudsaklig konsekvens av skyfall är s.k. pluviala översvämningar. Dessa inträffar när nederbördsintensiteten överskrider markens förmåga till infiltration och avvattning vilket leder till att vatten ansamlas på markytan och översvämning sker. Översvämningen i Malmö augusti 2014 är det främsta exemplet under senare år, men åtskilliga andra händelser har rapporterats. Den ökade uppmärksamhet som skyfallsproblematiken fått under senare år har lett till att många städer och kommuner börjat analysera sin sårbarhet i detta avseende. Vi har försökt att ge en lägesbeskrivning av denna verksamhet. Vi har också börjat utreda hur den pågående utvecklingen av SMHIs system för flödesmodellering mot högre tidsupplösning kan användas för att beskriva skyfallseffekter. Vi avgränsade oss geografiskt till Sverige, men tog även en titt på våra grannländer och de erfarenheter som finns där. Vi har ju trots allt liknande klimat. Via en workshop den 22-23 oktober med speciellt inbjudna experter på skyfall från Sverige och övriga Norden försökte vi fånga in aktuell kunskap och idéer till uppdraget. Tyvärr blev den finske deltagaren sjuk vilket begränsade aktuell information från vårt östra grannland. Ett syfte med workshopen var att ta fram rekommendationer och förslag över vilka frågor kring skyfall som bör prioriteras. Via en litteraturstudie har vi försökt fånga upp hur motsvarande frågor har hanterats i Sverige och i övriga världen. Begränsningar infördes även i tiden så till vida att vi främst studerade kraftig nederbörd med varaktighet 24 timmar eller kortare (ner till 7,5 min). Vårt historiska material, d.v.s. observationer som finns i SMHIs databas, blev en given utgångspunkt. Bearbetning av befintliga observationer ger indikationer på hur vanliga skyfall har varit, deras geografiska fördelning och när de förekommer i tiden (under dygnet och när under året). Ett delprojekt var att försöka få till ett samarbete och utbyte med kommunernas nederbördsdata, vilket skulle bli ett bra komplement då dessa observationer ofta har en hög tidsupplösning och görs i tätorter där effekten av skyfall kan vara betydande. Vi hann knappt ta del av dessa data i år, men på sikt kan detta bli ett nationellt värdefullt data-set. Bearbetningen av nederbördsdata för att ta fram dimensionerande värden exempelvis så kallade 10-årsregn, 100-årsregn osv. bygger på olika statistiska metoder. Inom projektet testades olika metoder och en litteraturstudie gjordes för att sammanställa vad som gjorts tidigare i Sverige och i andra länder. Eftersom SMHIs nuvarande stationsnät (knappt 700 stationer varav flertalet endast ger dygnsnederbörd) är glest och att skyfallen har en liten geografisk utbredning hamnar många kraftiga skyfall vid sidan av mätstationerna. Inom projektet undersöktes hur väl det går att uppskatta nederbörden med hjälp av radar. Försök har gjorts tidigare men kvalitén har många gånger varit låg. En förbättring av metodiken kan ge bättre analyser men också möjligheter för korttidsprognoser av kraftig nederbörd. En mycket viktig fråga är ”Går det att göra användbara prognoser av kraftiga skyfall?”. Korttidsprognoser av nederbörd med hjälp av radarinformation i kombination med de vanliga prognosmodellerna kan vara en framkomlig väg. Dagens operationella prognosmodeller är för grova för att beskriva den konvektiva nederbörden som ger upphov till de kraftigaste skyfallen, men det finns modeller som kan testas i högre upplösning för att undersöka om detta är en framkomlig väg. Vi har kört en så kallad högupplöst modell på ett testfall för att se vilka framkomliga vägar som existerar. En begränsad teoretisk studie över prediktabiliteten gjordes för att bedöma vad som krävs för att våra modeller och av indata till dessa för att uppnå användbara skyfallsprognoser. Räcker det med att datorerna blir snabbare eller behöver också den fysikaliska beskrivningen i modellen ändras eller behöver vi ännu bättre observationer eller behöver alla delar förbättras för att prognoserna ska bli tillräckligt bra vad gäller skyfall för tex användbara varningar. Utöver radardata finns det potentiellt användbar information från alla mikrovågslänkar (mobilmaster) som redan finns i landet. En del av projektet har gjort en pilotstudie av användbarheten av dessa för att uppskatta nederbördsmängder. En annan del har bedömt vad som kan göras med befintliga och med kommande satellitdata. I och med den pågående klimatförändringen blir det också viktigt att ta den med i beräkningen. Vilka förändringar av skyfall kan förväntas? Fler eller färre skyfall, geografisk fördelning, ändras tiden på året, tiden på dygnet? Inom projektet har ingen sådan ny studie gjorts. När projektet började leverera resultat blev det viktigt att diskutera framtida projekt som kan medföra förbättringar i övervakning av skyfall, prognosering av skyfall och givetvis varningar och att förmedla detta till potentiella användare för att få en återkoppling huruvida resultaten och idéerna är användbara. Detta skedde i december vid en seminariedag, som planerades tillsammans med MSB, SGI och Karlstads universitet som riktade sig till kommuner, länsstyrelser och myndigheter (användare av skyfallsinformation). Läs mer om detta i avsnitt 3.3 samt bilaga III.SGI och Karlstads universitet som riktade sig till kommuner, länsstyrelser och myndigheter (användare av skyfallsinformation). Läs mer om detta i avsnitt 3.3 samt bilaga III.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 47.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sveriges klimat 1860-2014: Underlag till Dricksvattenutredningen2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den statliga utredningen ”En trygg dricksvattenförsörjning” ska identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenhantering i Sverige. En utgångspunkt ska vara klimatförändringarnas förväntade effekter på dricksvattenförsörjningen. Som ett underlag till utredningen har SMHI tagit fram denna sammanställning över Sveriges klimat fram till idag, speciellt med fokus på perioden 1961-2013 I rapporten sammanställs material över Sveriges klimat, framförallt från www. smhi.se men även från rapporter och andra SMHI-källor. Materialet är alltså inte homogent avseende tidsperioder, geografisk fördelning eller metoder. Sverige har de senaste årtiondena haft en varm och blöt period. Temperaturökningen har under de senaste 20 åren varit ca 1 °C (årsmedelvärde). Vegetationsperioden har ökat främst, i norra Sverige. 1970-talet var torrt, men sedan dess har nederbörden ökat, framförallt under sommaren. Idag är årsnederbörden vanligen över 600 mm. Den ökade nederbörden syns mest för de sydvästliga delarna av landet. Avseende avrinning var år 2000 mest extremt. Det är också året med mest nederbörd. Kraftiga regn i städer kan direkt orsaka problem med översvämningar och de senaste åren har flera fall uppmärksammats ex. Göteborg 2010 och Malmö 2014. Havsnivån har stigit och takten har ökat de senaste 30 åren. Den pågående landhöjningen motverkar havsnivåhöjningen, men svagt i södra Sverige. Isläggningen sker allt senare och islossningen allt tidigare för flertalet sjöar. I rapporten beskrivs även kortfattat problematiken kring vattenstånd och översvämningsrisker för Vänern och Mälaren

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Gotlands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat på Gotland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Hallands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Halland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Kalmar län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Kalmar baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
12 1 - 50 of 72
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf