Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 71
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Bohman, Anna
    Linköpings universitet.
    van Well, Lisa
    Statens geotekniska institut.
    Jonsson, Anna
    Linköpings universitet.
    Persson, Gunn
    SMHI, Professional Services.
    Farelius, Johanna
    Enheten för samhällsekonomiska analyser vid Naturvårdsverket.
    Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    As the climate changes, actors on all levels and in all sectors will be affected. Thus it is imperative that authorities, municipalities, businesses and individual property owners all take action. Flooding, heat waves, landslides and erosion are only a few examples of the challenges that that society faces and needs to prepare for. Sweden must adapt to the impacts of a changing climate, as well as the indirect effects of climate change impacts in other parts of the world. The costs of adaptation can be high, but the European Commission, among others, has deemed that it still pays to adapt in relation to the costs incurred if no action is taken. Climate adaptation initiatives in Sweden have advanced significantly in recent years. Notable examples include governmental missions for a national elevation database, landslide risk mapping in the Göta Älv River Valley, the Swedish drinking water investigation, the County Administrative Boards’ regional climate change action plans, and the establishment of the National Knowledge Centre for Climate Adaptation. The Swedish Meteorological and Hydrological Institute’s mission to survey, analyse and follow-up on climate adaptation work in Sweden has shown that there is still a considerable need for further measures. This report provides proposals for a road map for climate adaptation in Sweden and concludes that climate adaptation is best conducted in a long-term manner, that roles and responsibilities should be made more transparent, and that better coordination among the many actors involved in climate adaptation is necessary. The most important conclusions for continued work are:  Laws and regulations need to be adapted; roles and responsibilities as well as strategies and goals should be made clearer.  Priority and funding should be given to research and development measures that fill an identified knowledge-gap, including long-term monitoring.  Knowledge and decision support as well as prognoses and warning systems should be more accessible.  There is a need to outline how the costs of adaptation should be distributed among actors and how resources for prioritised measures can be guaranteed. This mission has compiled knowledge of the current and future risks and consequences for society of a changing climate, such as effects on vital societal functions and human health. The mission has also surveyed the work that has been done since the publication of the final report of the Swedish Commission on Climate and Vulnerability in 2007. From this background material our goal has been to describe the gaps and challenges and provide suggestions for how adaptation can be approached in various sectors of society. The EU Strategy on Adaptation to Climate Change has been an important point of departure. The work has been performed in cooperation with national and regional authorities, municipalities, researchers, sectoral organisations and representatives of the private sector This report is comprised of a main report and 18 annexes. Chapter 3 of the main report is a synthesis of all of the proposals made throughout the document and as such can be seen as a road map to ensure that Sweden adapts to a changing climate.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Persson, Gunn
    SMHI, Professional Services.
    Bergström, Sten
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Risker, konsekvenser och sårbarhet för samhället av förändrat klimat – en kunskapsöversikt: Flertalet av de i rapporten refererade myndigheterna och organisationerna har varit aktiva i framtagandet av texterna: Materialet har sammanställts av:2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Regeringen gav år 2014 SMHI i uppdrag att utarbeta underlag till Kontrollstation2015 för anpassning till ett förändrat klimat. Som en del av uppdraget ingick att göra en uppdaterad sammanställning av kunskapen om nuvarande och framtida risker och konsekvenser, främst med utgångspunkt från Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2007:60). I föreliggande rapport beskrivs kunskapsläget kring det svenska samhällets sårbarhet för ett förändrat klimat. Klimatförändringarna påverkar hela samhället. Generellt kan sägas att medvetenheten om klimatförändringarnas påverkan har ökat, men det saknas en del kunskap och verktyg, främst på den lokala nivån. Översvämningsriskerna kring sjöar och längs vattendrag ökar, vilket kan påverka bebyggelse och infrastruktur. Risken för ras och skred tros också öka, främst i landets västra och sydvästra delar samt områden längs östra kusten. Erosion längs vattendrag, sjöar och kuster kan komma att öka i delar av landet. Vattentillgång och -kvalitet kommer att påverkas av förändrade nederbördsmönster, ökad spridning av föroreningar samt ökade mikrobiologiskarisker. Energisystemet kommer att utsättas för större påfrestningar, särskilt av extrema väderhändelser. Kunskapen har ökat kring klimatförändringarnas effekter på energisystemet, men det kvarstår kunskapsluckor relaterade till extremväder och anpassningsåtgärder. Kunskap och medvetenhet om klimatförändringarnas påverkan på kommunikationerna i samhället har ökat, men det finns fortfarande behov av mer utredning och verktyg. Förutsättningarna för jordbruket förbättras i huvudsak, med möjlighet till ökade skördar och nya grödor. Samtidigt kommer fler skadegörare och ogräs in. Nya behov av bevattning kan uppstå och markavvattningen kan behöva en översyn. Eventuellt minskat utbud av livsmedel på världsmarknaden, kan innebära ökad efterfrågan på svenska livsmedel. Samtidigt går Sverige idag mot ökat importberoende. Även djurhållningen står inför stora utmaningar. Å ena sidan kan djuren gå ute under en längre del av året och möjligheterna att vara självförsörjande med foder ökar. Men det varmare klimatet medför också risk för att nya djursjukdomar uppträder. Konsekvenserna för den svenska skogen och skogsbruket kommer att bli betydande. Ökad tillväxt ger större virkesproduktion, men ökad frekvens och omfattning av skador från främst insekter, svampar och storm samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader. Stora regionala skillnader i utbudet av kommersiellt virke kan påverka svensk skogsindustri. Förändrade förutsättningar är också att vänta för fiskbestånden. Nya fiskarter i svenska vatten kan föra med sig nya smittor och konkurrera ut befintliga arter i känsliga ekosystem. Renskötseln i Sverige kommer att allvarligt påverkas av klimatförändringarna och effekterna utgör stora utmaningar. Klimatförändringarna ger både positiva och negativa effekter för turismen. Det finns hinder för anpassningskapaciteten, bland annat bristande organisering av besöksnäringen. Människors och djurs hälsa kan påverkas direkt av extrema väderhändelser. Ett varmare klimat ger även upphov till förändrade smittspridningsmönster och nya sjukdomar kan nå Sverige. Förändringar i luft, vatten och mark, orsakade av klimatförändringar, kan också påverka hälsotillståndet för djur och människor. På nationell nivå är kunskaperna om risker för bebyggelse tillräckliga för att rekommendera åtgärder, men det saknas lokala beslutsunderlag. För kulturarvet behöver kunskapen öka. Klimatförändringarna förväntas leda till förändringar för den biologiska mångfalden och ekosystemen. Det påverkar förmågan att nå flera av Sveriges miljömål och behöver ses i samband med andra miljöhot. Det finns bland annat behov av regionala kartläggningar av hur arter, ekosystem, naturtyper och biologisk mångfald kan påverkas. Risk- och säkerhetsperspektivet har växt fram under senare år, men präglas av utmaningar avseende metoder. Mycket få studier behandlar förhållanden i Sverige.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Wilk, Julie
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Graham, Phil
    SMHI, Professional Services.
    Warburton, Michele
    School of Bioresources Engineering & Environmental HydrologyUniversity of KwaZulu-NatalPrivate Bag X01, Scottsville, 3209 South Africa.
    Local Assessment of Vulnerability to Climate Change Impacts on Water Resources in the Upper Thukela River Basin, South Africa - Recommendations for Adaptation2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report originates from a project entitled Participatory Modelling for Assessment of Local Impacts of Climate Variability and Change on Water Resources (PAMO), financed by the Swedish Development Agency and Research Links cooperation (NRF and the Swedish Research Council). The project is based on interactions between stakeholders in the Mhlwazini/Bergville area of the Thukela River basin, climate and water researchers from the University of KwaZulu-Natal (Pietermaritzburg Campus) and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) during a series of workshops held in 2007-2009. Between the workshops, the researcher’s compiled locally relevant climate change related information, based on requests from the workshop participants, as a basis for this adaptation plan. The aim is to provide a local assessment of vulnerability to climate change impacts on water resources and adaptation strategies. The assessment identifies existing climate-water related problems, current adaptation strategies and recommendations for future action based on likelihoods for change and the severity if such changes will occur.Denna rapport har sitt ursprung i projektet Deltagande modellering för bedömning av lokal inverkan av klimatvariabilitet och förändringar på vattenresurser (PAMO), finansierat av Sida och Research Links (NFR i Sydafrika, samt VR i Sverige). Projektet baseras på interaktion mellan vattenintressenter i Mhlwazini/Bergville området av Thukelas avrinningsområde och klimat och vattenforskare från University of KwaZulu-Natal (Pietermaritzburg Campus) och SMHI under en serie av workshops under 2007-2009. Mellan workshops har forskarna tagit fram klimatförändringsrelaterad information med lokal relevans, baserat på önskemål från deltagarna i workshops. Denna information har sedan använts som ett underlag till framtagandet av en anpassningsplan. Syftet är att tillhandahålla en lokal bedömning av sårbarhet relaterad till påverkan på vattenresurser av klimatförändringar, samt en lokalt föreslagen anpassningsstrategi. Existerande klimatrelaterade problem och nuvarande anpassningsstrategier har identifierats och rekommendationer för framtida aktioner, baserade på sannolikhet för förändringar och kännbarheten av konsekvenserna om dessa förändringar inträffar.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Asp, Magnus
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Stockholms län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Stockholm County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Asp, Magnus
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Södermanlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Södermanland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Asp, Magnus
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Östergötlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Östergötland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Berg, Peter
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Bosshard, Thomas
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Yang, Wei
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Zimmermann, Klaus
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    MIdAS version 0.1: framtagande och utvärdering av ett nytt verktyg för biasjustering2021Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Bias adjustment is commonly applied to adjust results from climate models to make them compatible with impact models and for calculations of climate indicators. The issues arise from systematic deviations at regional and seasonal scales in climate model compared to observations. The core of a bias adjustment is an algorithm that transfers the model values toward a reference, often using a distribution of vales.The MIdAS (MultI-scale bias AdjuStment) method has been developed for bias adjustment at SMHI. A literature study was performed by a core group of researchers in different fields within SMHI to define the state-of-the-art in bias adjustment. With a focus on the main disciplines of SMHI (meteorology, hydrology and oceanography) and the parameters involved, a method for evaluation of historical and future performance was designed and applied to regions within Sweden and in several regions around the globe. The evaluation of multiple common bias adjustment methods showed that relatively simple methods perform equally well or even better than more intricate methods, besides a larger impact on the magnitude of climate change signals in some cases. The implementation of MIdASv0.1 performs generally equally and sometimes better than other analysed methods. 

    Download full text (pdf)
    MIdAS version 0.1
  • 8.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Kronobergs län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate i Kronoberg County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Norrbottens län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Norrbotten County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Västerbottens län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Västerbotten County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Västra Götalands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Västra Götaland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Bergström, Lena
    et al.
    Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
    Borgström, Pernilla
    Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet (LU).
    Smith, Henrik G.
    Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet (LU).
    Klimatförändringar och biologisk mångfald: Slutsatser från IPCC och IPBES i ett svenskt perspektiv2020Report (Refereed)
    Abstract [en]

    Climate change and loss of biodiversity are two parallel and strongly interlinked crises, and both are clearly connected to human activities. There is an increasing demand for actions to halt these negative developments, and to counteract detrimental impacts on the world’s ecosystems and humanity. However, the success of such actions might be impeded by the fact that climate change and biodiversity loss are often treated separately in policy, management and the public debate. The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) regularly evaluates the current state of knowledge regarding climate change, its impacts and mitigation.

    The Intergovernmental Science-Policy Platform for Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) is tasked with assessing the global status of biodiversity, and how changes in biodiversity affect human well-being. Both the IPCC and IPBES have presented conclusions on the state of the planet in recent reports, and have evaluated likely and potential ways forward for the global community in relation to the presented results. The IPCC highlights the need for ambitious climate targets and the need for the global community to act quickly to halt and limit global warming, stating that the faster the current emission trends can be broken, the better our prospects for minimizing negative impacts and climate-related risk, including risks for the functioning of the world’s ecosystems. The IPBES reports confirm the importance of biodiversity and ecosystem services for human societies at global, regional and local scales. However, human activities are having strong negative impacts on biodiversity today, which are further aggravated by climate change.

    In this report, we highlight selected findings in recent IPCC and IPBES reports, with a particular focus on connections between climate and biodiversity. We also use the reports of the IPCC and IPBES as a starting point to discuss interactions between climate change and biodiversity loss from a Swedish perspective, including presentations of selected examples of research focusing on such interplays. Finally, a selection of current and future challenges and needs related to climate change adaptation and biodiversity management in Sweden are highlighted and discussed. The report is produces by researchers from Lund University and the Department of Aquatic Resources at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) under a collaboration between the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI, national contact point for the IPCC), the Swedish Environmental Protection Agency (national contact point for IPBES).

    If measures targeting climate change or biodiversity loss are to be successful, they must consider how the two stressors may interact. Additionally, it is important to ensure that policies and management actions build on available scientific knowledge. Climate change has impacts on all types of ecosystems today, for example through changes in temperature and precipitation or through an increasing frequency of extreme weather events, such as storms, heat waves and droughts. As it progresses, global warming will result in species extinctions, range-shifts, and changes in local community compositions, with consequences for ecosystem processes including those that constitute ecosystem services to humans. Most of the world’s ecosystems are also affected by other human activities, not least changes in land-use, which further increases their sensitivity to pressures caused by climate change. Human impacts on ecosystems have already resulted in biodiversity loss and changes in ecosystem functioning, with consequences for ecosystems’ abilities to contribute to human welfare, and this trend is foreseen to continue. Effects resulting in loss of ecosystem integrity may indeed also erode the resilience of ecosystems to climate change. Climate change and biodiversity loss are further linked through human actions to mitigate or adapt to climate change, and it is now known that such interactions can be both negative and positive, and vice versa.

    In Sweden, climate change is likely to impact biodiversity and ecosystem services in both natural and managed ecosystems, including arctic regions, forests, agroecosystems, coastal and marine areas, freshwaters as well as urban environments. These impacts need to be considered from a mitigation perspective, but there are also ample possibilities to plan for nature-based solutions that can achieve positive synergies between climate change mitigation and adaptation, and the preservation of biodiversity and ecosystem integrity. For example, parallel goals of production and biodiversity preservation can be met in forest management, if this is planned and conducted with the aim of delivering multiple societal benefits. The adaptation of agriculture to new climatic conditions will create opportunities for, but also involve risks to biodiversity, and an explicit consideration of synergies will for example be needed with any increased demand of biomass for bioenergy purposes. Improved planning and conservation is particularly urgent in Sweden’s marine ecosystems, where climate change is expected to influence their biodiversity and productivity, as well as the ecosystems’ resilience to additional pressures, such as fishing and eutrophication. An increased need for renewable energy from, for example, offshore wind farms further enhances the need to integrate ecosystem perspectives in marine management. We discuss these and more examples further in the report.

    As shown by the reports from both the IPCC and IPBES, there is an urgent need for interventions to halt climate change as well as biodiversity loss, and to mitigate the negative consequences of these changes. Therefore, it is crucial to find synergies and avoid conflicts between measures targeting climate change and those targeting biodiversity. This could for example mean identifying and promoting ecosystem- and nature-based solutions in climate change adaptation and mitigation.

    Both the IPCC and IPBES emphasise the need for a transformative change in society in order to tackle climate change and biodiversity loss. In many cases – including in Sweden – achieving this will require integrated management across different levels of governance. Measures for climate change mitigation and adaptation can often be coordinated with measures for preserving biodiversity. However, such synergies will not happen by themselves, and therefore must be explicitly included in the planning stage. Developing a landscape perspective to management could facilitate positive synergies and serve to reduce potential local conflicts of interest. Since what is done or not done in the short term affects the need and possibility for future action, it is pivotal that measures operating on both the short and long term are considered simultaneously. A fundamental requirement for achieving positive synergies is the dissemination, evaluation and development of knowledge, and the establishment and maintenance of continuous dialogue between researchers and policy-makers at different levels.

    Download full text (pdf)
    Klimatförändringar och biologisk mångfald – Slutsatser från IPCC och IPBES i ett svenskt perspektiv
  • 13. Bidrag från arbetsgrupp 2 (WG 2) till den femte utvärderingen (AR 5) från Intergovermental Panel on Climate Change, IPCC.,
    FNs Klimatpanel - sammanfattning för beslutsfattare: Effekter, anpassning och sårbarhet2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För beslutsfattare Bidrag från arbetsgrupp 2 (WG 2) till den femte utvärderingen (AR 5) från Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC SMHIHuvuddragen i ”Sammanfattning för beslutsfattare”, IPCC WGII, 2014,Sammanfattning av Marianne Lilliesköld, NaturvårdsverketMänniskan påverkar och påverkas av klimatförändringen. Detta är ett klart besked från FN:s klimatpanels (IPCCs) femte utvärdering av klimatförändringen, AR 5. Den andra delrapporten analyserar konsekvenserna av klimatförändringen utifrån ett riskperspektiv, vilket är viktigt då människor värderar risker olika beroende på bland annat akgrund, ekonomi och samhällstillhörighet. I AR 5 utvärderas olika möjligheter som kan minska samhällets sårbarhet genom anpassning och minskning av utsläppen (Mitigation) och samtidigt skapa hållbar utveckling.Det finns några nyheter i AR 5, förutom att det tillkommit fler studier, utvärderas också kumulativa påverkansfaktorer, dvs. att klimatförändringen förstärker andra miljö- och samhällsproblem. Exempel på sådana är jämställdhet och ojämlikhet. En annan viktig aspekt som AR 5 utvärderat är de följdeffekter som uppstår vid en större eller mindre klimathändelse, s.k. kaskadeffekter. Det kan vara skador på infrastruktur som påverkar inkomst från en mängd olika områden som sedan påverkar världsekonomin eller ett lands BNP. Därför analyserar AR 5 också behovet av hållbar utveckling som en anpassningsmetod. Hållbar utveckling kan bidra till motståndskraft i systemen, resiliens, och minskar därmed risken för allvarliga konsekvenser.Alla länder oavsett utveckling är sårbara som en följd av dålig förberedelse även till dagens variabilitet i klimatet.Studier av observationer av extrema vädertillstånd som har ägt rum under de senaste årtiondena, visar på sårbarhet på såväl ekosystem som mänskliga system. Störd livsmedelsproduktion, vattenförsörjning och skador på infrastruktur visar att samhället brister i förberedelse även för att hantera konsekvenser av dagens klimat.Det är främst förändringar i vattnets kretslopp i vissa regioner som uppvisar allvarliga konsekvenser. Glaciärer minskar över hela jorden och det har i vissa alpina regioner lett till vattenbrist nedströms. Tinande permafrost har bidragit till förändrad vattenbalans på tundran, men de långsiktiga ffekterna är okända. Växter och djur hinner inte anpassa sig till ökade temperaturer och många arter har därför skiftat sina geografiska områden, även förändrade interaktioner mellan arter har noterats. Tydligast är effekter av ökad nederbörd och översvämning. Torka har lett till minskade skördar av främst vete och majs i många regioner och åtföljande högre priser visar på marknadens känslighet för extremer i klimatet. Livsmedelssäkerhet kan kopplas till minskade skördar och utgör nya fattigdomsfällor som kan medföra ökad konfliktrisk. Människor i utsatta lägen drabbas hårdast. Viss koppling finns till ohälsa som till exempel värmeslag till följd av perioder med extrem hetta, men människan är del i ett komplext system där många sektorer interagerar med varandra och faktorer som undernäring samt födo- och vattenburna sjukdomar påverkar samtidigt som klimatförändringen. Därför är samband mellan klimatförändring och människors hälsa inte så väl kvantifierad.Observationerna är från de senaste årtiondena från alla kontinenter och alla hav och många studier visar förändringar, men det finns hittills bara belägg för ett 50-tal som kan kopplas till klimatförändringen oavsett dess orsak. Det är främst effekter på naturliga system som observerats, men människan påverkas direkt eller indirekt.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14. Denna översättning är utförd av SMHI som är Sveriges nationella kontaktpunkt för IPCC, är inte en officiell översättning
    Klimat i förändring 2021 Den naturvetenskapliga grunden: Sammanfattning för beslutsfattare, Arbetsgrupp Ibidrag till den sjätte utvärderingsrapporten (AR6)från FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC2021Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This Summary for Policymakers (SPM) presents key findings of the Working Group I (WGI) contribution to the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) Sixth Assessment Report (AR6) on the physical science basis of climate change. The report builds upon the 2013 Working Group I contribution to the IPCC’s Fifth Assessment Report (AR5) and the 2018–2019 IPCC Special Reports of the AR6 cycle andincorporates subsequent new evidence from climate science. This SPM provides a high-level summary of the understanding of the current state of the climate, including how it is changing and the role of human influence, the state of knowledge about possible climate futures, climate information relevant to regions and sectors, and limiting human-induced climate change. Based on scientific understanding, key findings can be formulated as statements of fact or associated with an assessed level of confidence indicated using the IPCC calibrated language. The scientific basis for each key finding is found in chapter sections of the main Report and in the integrated synthesis presented in the Technical Summary (hereafter TS), and is indicated in curly brackets. The AR6 WGI Interactive Atlas facilitates exploration of these key synthesis findings, and supporting climate change information, across the WGI reference regions.

    Download full text (pdf)
    Klimat i förändring 2021 Den naturvetenskapliga grunden
  • 15.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Bergström, Sten
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Dahné, Joel
    SMHI, Professional Services.
    Lindström, Lena
    SMHI, Core Services.
    Olsson, Jonas
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Simonsson, Lennart
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Sveriges framtida klimat: Underlag till Dricksvattenutredningen2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The latest results from climate research have been used to produce detailed analyses of Sweden’s future climate. The results build on the climate scenarios that have been used by the UN’s climate panel in its Fifth Assessment Report (AR5). Two scenarios have been used in this analysis: RCP4.5, which significantly limits future emissions, and RCP8.5, which is a more conservative “business as usual” scenario. Calculations of the future climate and water availability are based on new material and some new conditions compared to analyses previously presented by SMHI. The calculated changes in precipitation, temperature, water availability and flooding are broadly the same as earlier reports. The use of the RCP8.5 scenario, with its high future concentration of greenhouse gases, strengthens the effects compared to previous analyses. Since the results of the UNs climate panel (AR5) were presented as late as 2013, the material produced by SMHI has involved intensive development. The results have required new methodologies and will continue to be evaluated by SMHI. Analyses have been made for a number of parameters that are relevant to the supply of drinking water. The table below summarises the results. Parameter Change Airtemperature Increasing in the whole country, in particular in northern Sweden, mainly during winter. Average precipitation Increasing in the whole country, in particular inland Norrland, mainly during winter and spring. Extreme short-term precipitation Increasing in the whole country, mainly for short-term heavy showers. Water availability Increasing in the whole country except for eastern Götaland. The increase is greatest during the winter. Decreasing during summer, in particular in eastern Götaland. 100-year floods and 200-year floods Increasing in large areas of the country. Decreasing in inland Norrland and the northern coast as well as north west Svealand. Low river flows Becoming more common in Götaland and Svealand, particularly in eastern Götaland. Sea levels Raised sea levels, with the greatest net rise in southern Sweden. Temperature Climate calculations show an increase in the mean annual temperature during the current century, but with a large spread of the result. The largest increase is calculated for the north, which is in agreement with earlier results from both SMHI and IPCC. The difference between the two emission scenarios is small for the period 2021-2050 but increases towards the end of the century. The RCP4.5 scenario implies an increase of around 3 degrees on average by 2100, compared to the period 1961-1990. The increase is greater for RCP8.5, giving an average of around 6 degrees by 2100. Precipitation Average precipitation is calculated to increase for the whole country in the future. The greatest increase is expected for inland Norrland. The difference between the two emission scenarios is small for the period 2021-2050 but increases by the end of the century. An increase is expected during all seasons, but mostly for winter and spring. Extreme short-term precipitation is calculated to become more intensive in a future climate. This applies particularly to short torrential showers. Water availability and flow In the future, an increase in water availability is expected in large parts of the country, particularly in northern Sweden and along the West Coast. Southern Sweden can instead expect a reduction which is due to increased evaporation. For large parts of the country the spring floods are expected to be lower and the winter floods will increase. The change in water availability differs between the seasons. During summer a decreasing in water availability is expected in large parts of the country, in particular in eastern Götaland. Extreme floods are expected to occur less often in inland Norrland, the northern coastal areas and for north western Svealand. In the rest of the country, extreme floods are expected to be more common. New calculations show that a larger part of Sweden’s area could be susceptible to stronger extreme floods compared to earlier calculations. In the future, more days with low river flows are expected in Götaland and large parts of Svealand. The greatest change is expected in eastern Götaland. This is a result of increased evaporation due to the rise in temperature. Sea level The global sea level is expected to rise in the future. A calculated upper limit for the increase has been put at about 1 m by the year 2100 according to the latest evaluation from IPCC. The land rise counteracts the rise in sea level, in particular for northern Sweden. Precipitation Average precipitation is calculated to increase for the whole country in the future. The greatest increase is expected for inland Norrland. The difference between the two emission scenarios is small for the period 2021-2050 but increases by the end of the century. An increase is expected during all seasons, but mostly for winter and spring. Extreme short-term precipitation is calculated to become more intensive in a future climate. This applies particularly to short torrential showers. Water availability and flow In the future, an increase in water availability is expected in large parts of the country, particularly in northern Sweden and along the West Coast. Southern Sweden can instead expect a reduction which is due to increased evaporation. For large parts of the country the spring floods are expected to be lower and the winter floods will increase. The change in water availability differs between the seasons. During summer a decreasing in water availability is expected in large parts of the country, in particular in eastern Götaland. Extreme floods are expected to occur less often in inland Norrland, the northern coastal areas and for north western Svealand. In the rest of the country, extreme floods are expected to be more common. New calculations show that a larger part of Sweden’s area could be susceptible to stronger extreme floods compared to earlier calculations. In the future, more days with low river flows are expected in Götaland and large parts of Svealand. The greatest change is expected in eastern Götaland. This is a result of increased evaporation due to the rise in temperature. Sea level The global sea level is expected to rise in the future. A calculated upper limit for the increase has been put at about 1 m by the year 2100 according to the latest evaluation from IPCC. The land rise counteracts the rise in sea level, in particular for northern Sweden.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Bergström, Sten
    SMHI, Core Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidens vattentillgång i Mälaren, Göta älv, Bolmen, Vombsjön och Gavleån Underlag till Dricksvattenutredningen2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Together with the reference group for climate change, the governmental investigation on drinking water has selected a few locations for more detailed case studies of the future drinking water supply. As a basis, SMHI has developed this climate analysis for the five catchment areas for Mälaren, Göta älv, Bolmen, Vombsjön and Gavleån.

    There is currently a high risk of flooding around Mälaren, but an increased regulation capacity at Slussen in Stockholm and a new regulation schedule will significantly reduce the risk of flooding. The increase in regulation capacity also provides for better management of any extreme inflows in the future. If the sea level rise is large (1 metre globally) then the water levels in Mälaren will sometimes be high, but the flood risk is not expected to be as great as today. Calculations also show that low water levels in Mälaren will be common in the future.

    The discharge in Göta älv is mostly controlled by the water level in Vänern together with the volume of water released from Vänern to Göta älv. In the future it is expected that both high and low water levels will be more common in Vänern. This means that it high and low water flows will be more common in Göta älv. However this could change if the regulation strategy for Vänern is changed.

    Future inflow to Bolmen is calculated to increase during the winter and decrease during spring and summer. It is expected that low inflow to the lake will be more common, while the 100-year inflow is expected to increase slightly.

    The average inflow to Vombsjön is expected to increase slightly, with a large seasonal variation showing increased inflow in the winter and a reduction during spring and summer. The summer period of low inflow is expected to be longer.

    The average flow in Gavleån is calculated to increase in the future, with a large seasonal variation. Spring floods are expected to ecrease and instead the winter flow will be greater. During the summer the flow is expected to decrease and the period of low flow will be longer.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Tofeldt, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Professional Services.
    Andersson, Maria
    SMHI, Professional Services.
    Ivarsson, Cajsa-Lisa
    SMHI, Professional Services.
    German, Jonas
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Core Services.
    Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Hjälmaren Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Calculations have been made for how the water release, water abstraction, water temperature and ice extent are expected to change in Lake Hjälmaren up to the year 2100 due to global warming.The most noticeable effects of the future climate on Lake Hjälmaren are expected to be:

    • More frequent low water levels
    • No change in the highest water levels (the calculated maximum water level)
    • An increase in water temperature
    • A shorter ice cover period.

    The water level in Lake Hjälmaren is only expected to change by a small amount in the future climate. The most obvious change is that low water levels will be more frequent, especially during the summer and autumn. This is due to an expected increase in evaporation, both from vegetation in the lake’s catchment area and from the surface of the lake. Currently the water level is lower than 21.6 m for about one month per year onaverage. In the future the water level is expected to be lower than 21.6 m for about 3.5 months.For the highest water levels (calculated maximum water level) an increase is shown for the high emission scenario (RCP8.5) while changes are expected to be small for the scenario with limited emission of greenhouse gases (RCP4.5).The water temperature in Lake Hjälmaren is expected to increase by about half a degree by the middle of the century and by 1 to 2.5 degrees by the end of the century. The number of days per year where the surface water temperature exceeds 20 degrees is expected to increase from the current value of around 7 weeks per year to about 9 weeks per year by the middle of the century and up to 12 weeks per year by the end of the century. Currently Lake Hjälmaren is covered with ice every winter. In the future climate it is expected that there will be some winters without ice coverage. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Stensen, Katarina
    SMHI, Core Services.
    Alavi, Ghasem
    SMHI, Professional Services.
    Jacobsson, Karin
    SMHI, Professional Services.
    Sveriges stora sjöar idag och i framtiden.: Klimatets påverkan på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Kunskapssammanställning februari 2018.2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs den klimatrelaterade problematiken kring landets fyra störstasjöar i ett tidsperspektiv fram till 2100. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren ärmycket olika till sin karaktär, men vissa gemensamma problem finns. Av sjöarna är detVänern som har de största problemen i dagens klimat och fram till slutet av detta sekel,medan Mälaren troligtvis är den sjö som kommer få störst problem i ett längretidsperspektiv.Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändradevattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilketger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna.En gemensam svårighet för klimatanpassning kring de stora sjöarna är att det inte ärtydligt vem som ska ta ansvar och kostnader för klimatanpassningsåtgärder. Detta är etthinder för att komma vidare med de problem som idag finns för Vänern och för denlångsiktiga klimatanpassningen av Mälaren, bortom detta sekel.Gemensamt för sjöarna är också att det finns behov av ytterligare underlag kring: Samhällsekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna för sjöarna Analyser av hur ekosystemen i de enskilda sjöarna påverkas av varmare vattenoch kortare perioder med is. Modellering av hur råvattenkvaliteten förändras i framtiden. Mer observationer för att fånga upp klimateffekter i sjöarna.Till varje sjö har en referensgrupp bestående av representanter för olika intressen kringsjöarna bildats. Mycket av det som beskrivs i rapporten är underlag som tagits fram inomramen för projektet och frågeställningar som kommit upp under möten medreferensgrupperna, men även befintlig litteratur har använts.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Stensen, Katarina
    SMHI, Core Services.
    Alavi, Ghasem
    SMHI, Professional Services.
    Jacobsson, Karin
    SMHI, Professional Services.
    Sveriges stora sjöar idag och i framtiden. Klimatets påverkan på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Kunskapssammanställning februari 2018.2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs den klimatrelaterade problematiken kring landets fyra största sjöar i ett tidsperspektiv fram till 2100. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren är mycket olika till sin karaktär, men vissa gemensamma problem finns. Av sjöarna är det Vänern som har de största problemen i dagens klimat och fram till slutet av detta sekel, medan Mälaren troligtvis är den sjö som kommer få störst problem i ett längre tidsperspektiv.

    Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändrade vattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilket ger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna.

    En gemensam svårighet för klimatanpassning kring de stora sjöarna är att det inte är tydligt vem som ska ta ansvar och kostnader för klimatanpassningsåtgärder. Detta är ett hinder för att komma vidare med de problem som idag finns för Vänern och för den långsiktiga klimatanpassningen av Mälaren, bortom detta sekel.

    Gemensamt för sjöarna är också att det finns behov av ytterligare underlag kring:

    • Samhällsekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna för sjöarna
    • Analyser av hur ekosystemen i de enskilda sjöarna påverkas av varmare vatten och kortare perioder med is.
    • Modellering av hur råvattenkvaliteten förändras i framtiden.
    • Mer observationer för att fånga upp klimateffekter i sjöarna.

    Till varje sjö har en referensgrupp bestående av representanter för olika intressen kring sjöarna bildats. Mycket av det som beskrivs i rapporten är underlag som tagits fram inom ramen för projektet och frågeställningar som kommit upp under möten med referensgrupperna, men även befintlig litteratur har använts.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Tofeldt, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Andersson, Maria
    SMHI, Professional Services.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Professional Services.
    German, Jonas
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Rasmusson, Maria
    SMHI, Professional Services.
    Harbman, Ulrika
    SMHI, Professional Services.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Core Services.
    Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Vänern. Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Beräkningar har gjorts för hur vattennivåer, tappningar, vattentemperatur och is beräknas förändras i Vänern fram till 2100 på grund av den globala uppvärmningen. De tydligaste förändringarna i Vänern och Göta älv i ett framtida klimat beräknas bli att:  Det blir vanligare med låga nivåer i Vänern.  Det blir vanligare med höga nivåer i Vänern.  Det blir vanligare med låga tappningar i Göta älv.  Det blir vanligare med höga tappningar i Göta älv.  Det blir högre vattentemperaturer.  Det blir kortare perioder med is. I denna rapport redovisas nya beräkningar för Vänerns nivåer som ersätter de tidigare beräkningarna från 2010 (Bergström m.fl. 2010).

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Tofeldt, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    German, Jonas
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Rasmusson, Maria
    SMHI, Professional Services.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Core Services.
    Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Vättern Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Calculations have been made for how the water level, water release, water temperature and ice extent are expected to change in Lake Vättern up to the year 2100 due to global warming.The most noticeable effects of the future climate on Lake Vättern are expected to be:

    • More frequent low water levels
    • Less frequent high water levels
    • No change in the highest water levels (the calculated maximum water level)
    • An increase in water temperature
    • A shorter ice cover period.

    With a warmer climate the evaporation is expected to increase, both from vegetation in the lake’s catchment area as well as directly from the surface of the lake. This means that the water level in Lake Vättern is expected to be lower in the future. Calculations show that the average water level in Lake Vättern is expected to drop by one to two decimetres by the end of the century, with about the same reduction for all seasons.The number of days per year where the water level is below 88.3 m is expected to increase from the present value of around 1.5 months to about 3 months by the middle of the century and 4-6 months by the end of the century. The highest levels, the calculated maximum water level, are expected to remain unchanged in the future.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 22. FN:s klimatpanek IPCC, Sammanfattning för beslutsfattare
    Klimat i förändring 2022 Att begränsa klimatförändringen2022Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Working Group III (WGIII) contribution to the IPCC’s Sixth Assessment Report(AR6) assesses literature on the scientific, technological, environmental, economic andsocial aspects of mitigation of climate change.The report reflects new findings in the relevant literature and builds on previous IPCCreports, including the WGIII contribution to the IPCC’s Fifth Assessment Report (AR5),the WGI and WGII contributions to AR6 and the three Special Reports in the SixthAssessment cycle, as well as other UN assessments. Some of the main developmentsrelevant for this report include:

    • An evolving international landscape.• Increasing diversity of actors and approaches to mitigation.

    • Close linkages between climate change mitigation, adaptation and developmentpathways.

    • New approaches in the assessment.

    • Increasing diversity of analytic frameworks from multiple disciplines including socialsciences.

    Section B of this Summary for Policymakers (SPM) assesses Recent developments andcurrent trends, including data uncertainties and gaps. Section C, System transformationsto limit global warming, identifies emission pathways and alternative mitigationportfolios consistent with limiting global warming to different levels, and assessesspecific mitigation options at the sectoral and system level. Section D addresses Linkagesbetween mitigation, adaptation, and sustainable development. Section E, Strengtheningthe response, assesses knowledge of how enabling conditions of institutional design,policy, finance, innovation and governance arrangements can contribute to climatechange mitigation in the context of sustainable development

    Download full text (pdf)
    Klimat i förändring 2022 Att begränsa klimatförändringen
  • 23. FNs klimatpanel - Sammanfattning för beslutsfattare,
    Att begränsa klimatförändringarna: Bidrag från arbetsgrupp 3 (WG 3) till den femte utvärderingen (AR 5) från Intergovermental Panel on Climate Change, IPCC2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Den tredje delrapporten från FN:s klimatpanel handlar om åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Allt fler länder utvecklar sin klimatpolitik och inför olika styrmedel, med resultatet att utsläppen minskat i vissa länder. Men detta har ännu inte gjort något avtryck i minskade globala utsläpp. De globala utsläppen av växthusgaser under 2000-2010 ökade med 2,2 % per år vilket är en högre takt än de 1,3 % per år som rådde under perioden 1970-2000. Dessutom har koldioxidintensiteten i världens energiförsörjning ökat 2000-2010 medan den minskade något under perioden 1970-2000. Ett positivt tecken är att utsläppen från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning (AFOLU, Agriculture Forrestry and Land Use) minskat något på senare tid. Som bakomliggande drivkrafter till ökade utsläpp anges befolkningsökning och ekonomisk tillväxt. Detta driver efterfrågan på energitjänster vilket i sin tur driver efterfrågan på el och andra energibärare. Även om en stor andel av investeringarna i ny elproduktion under de allra senaste åren skett i förnybar elproduktion (vind, vatten och sol) görs också stora investeringar i fossilbaserad produktion för att möta energiefterfrågan. Som framgår av den underliggande rapporten har utsläppen ökat mest, och nästan fördubblats mellan 1990 och 2010, i de snabbväxande övre medelinkomstländerna. Gruppen utgörs av ca 55 länder, inklusive stora länder som Brasilien, Kina och Mexiko. Jämfört med tidigare utvärderingar från WGIII ges i denna sammanfattning större utrymme för frågor kring exempelvis rättvisa, jämlikhet, samarbete och riskbedömning, bland annat med utgångspunkt i filosofisk litteratur. Härmed diskuteras också grunderna för hur man kan se på klimatfrågan och begränsning av utsläppen. Eftersom klimatfrågan är ett problem som rör våra gemensamma globala tillgångar krävs internationellt samarbete, och i samband med detta uppstår frågor om rättvisa, ansvarsfördelning och jämlikhet. Verktyg för ekonomiska utvärderingar av kostnader och nyttor, eller kostnadseffektivitet, har i det sammanhanget sina begränsningar. Många områden inom klimatpolitiken involverar också värdeomdömen och etiska överväganden. Dessutom har klimatpolitiken nära beröringspunkter med andra samhällsmål vilket skapar möjligheter till sidovinster och negativa sidoeffekter. Perspektivet med flera mål är viktigt, bland annat för att det bidrar till att identifiera områden där stödet kan bli starkt för politiska åtgärder som leder till att flera mål kan nås samtidigt. För att inte underskatta fördelarna med utsläppsminskningar är det viktigt att klimatpolitiken, ur ett riskperspektiv, tar hänsyn till händelser med låg sannolikhet men betydande konsekvenser. Rapporten sammanställer resultaten från cirka 900 scenarier för utsläppsminskningar där koncentrationen av växthusgaser i atmosfären 2100 varierar mellan 700 ppm och 430 ppm koldioxidekvivalenter. Målet om högst två graders ökning av den globala medeltemperaturen utgör en viktig referens i analysen av scenarierna. Eftersom det finns en viss osäkerhet i hur klimatet svarar på en viss koncentrationsnivå måste man uttrycka sig i termer av sannolikheter. Om koncentrationen når upp till 550-650 ppm koldioxidekvivalenter blir det ”mer osannolikt än sannolikt” att temperaturen stannar under två grader. Målet om max två graders ökning nås sannolikt (66-100 %) bara om koncentrationen hamnar under cirka 450 ppm koldioxidekvivalenter och de kumulativa utsläppen av koldioxid fram till 2100 hamnar under cirka 1000 miljarder ton (idag är koldioxidutsläppen cirka 37-38 miljarder ton per år). Enkelt uttryckt måste utsläppen minska snabbt, mycket och i alla sektorer för att klara tvågradersmålet: Rapporten anger 40-70 % lägre utsläpp av växthusgaser år 2050 jämfört med 2010, och fortsatta minskningar därefter. Även för Sammanfattning av Lars J Nilsson, Lunds Universitet Den tredje delrapporten från FN:s klimatpanel handlar om åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Allt fler länder utvecklar sin klimatpolitik och inför olika styrmedel, med resultatet att utsläppen minskat i vissa länder. Men detta har ännu inte gjort något avtryck i minskade globala utsläpp. De globala utsläppen av växthusgaser under 2000-2010 ökade med 2,2 % per år vilket är en högre takt än de 1,3 % per år som rådde under perioden 1970-2000. Dessutom har koldioxidintensiteten i världens energiförsörjning ökat 2000-2010 medan den minskade något under perioden 1970-2000. Ett positivt tecken är att utsläppen från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning (AFOLU, Agriculture Forrestry and Land Use) minskat något på senare tid. Som bakomliggande drivkrafter till ökade utsläpp anges befolkningsökning och ekonomisk tillväxt. Detta driver efterfrågan på energitjänster vilket i sin tur driver efterfrågan på el och andra energibärare. Även om en stor andel av investeringarna i ny elproduktion under de allra senaste åren skett i förnybar elproduktion (vind, vatten och sol) görs också stora investeringar i fossilbaserad produktion för att möta energiefterfrågan. Som framgår av den underliggande rapporten har utsläppen ökat mest, och nästan fördubblats mellan 1990 och 2010, i de snabbväxande övre medelinkomstländerna. Gruppen utgörs av ca 55 länder, inklusive stora länder som Brasilien, Kina och Mexiko. Jämfört med tidigare utvärderingar från WGIII ges i denna sammanfattning större utrymme för frågor kring exempelvis rättvisa, jämlikhet, samarbete och riskbedömning, bland annat med utgångspunkt i filosofisk litteratur. Härmed diskuteras också grunderna för hur man kan se på klimatfrågan och begränsning av utsläppen. Eftersom klimatfrågan är ett problem som rör våra gemensamma globala tillgångar krävs internationellt samarbete, och i samband med detta uppstår frågor om rättvisa, ansvarsfördelning och jämlikhet. Verktyg för ekonomiska utvärderingar av kostnader och nyttor, eller kostnadseffektivitet, har i det sammanhanget sina begränsningar. Många områden inom klimatpolitiken involverar också värdeomdömen och etiska överväganden. Dessutom har klimatpolitiken nära beröringspunkter med andra samhällsmål vilket skapar möjligheter till sidovinster och negativa sidoeffekter. Perspektivet med flera mål är viktigt, bland annat för att det bidrar till att identifiera områden där stödet kan bli starkt för politiska åtgärder som leder till att flera mål kan nås samtidigt. För att inte underskatta fördelarna med utsläppsminskningar är det viktigt att klimatpolitiken, ur ett riskperspektiv, tar hänsyn till händelser med låg sannolikhet men betydande konsekvenser. Rapporten sammanställer resultaten från cirka 900 scenarier för utsläppsminskningar där koncentrationen av växthusgaser i atmosfären 2100 varierar mellan 700 ppm och 430 ppm koldioxidekvivalenter. Målet om högst två graders ökning av den globala medeltemperaturen utgör en viktig referens i analysen av scenarierna. Eftersom det finns en viss osäkerhet i hur klimatet svarar på en viss koncentrationsnivå måste man uttrycka sig i termer av sannolikheter. Om koncentrationen når upp till 550-650 ppm koldioxidekvivalenter blir det ”mer osannolikt än sannolikt” att temperaturen stannar under två grader. Målet om max två graders ökning nås sannolikt (66-100 %) bara om koncentrationen hamnar under cirka 450 ppm koldioxidekvivalenter och de kumulativa utsläppen av koldioxid fram till 2100 hamnar under cirka 1000 miljarder ton (idag är koldioxidutsläppen cirka 37-38 miljarder ton per år). Enkelt uttryckt måste utsläppen minska snabbt, mycket och i alla sektorer för att klara tvågradersmålet: Rapporten anger 40-70 % lägre utsläpp av växthusgaser år 2050 jämfört med 2010, och fortsatta minskningar därefter. Även för koncentrationsnivåer kring 500-550 ppm krävs stora utsläppsminskningar. De integrerade modeller (s.k. Integrated Assessment Models) som används för scenarioanalys beräknar också de samlade kostnaderna för utsläppsminskningar och uttrycker detta som minskad konsumtionstillväxt. Effekterna på tillväxten är mycket små i modellerna: Exempelvis blir konsumtionen 3-11 % lägre år 2100 än den annars skulle varit men detta är från nivåer där konsumtionen ökat med 300-900 % från idag. Modellerna antar en perfekt värld och marknad med globalt koldioxidpris som vid varje tidpunkt ger utsläppsminskningar till lägsta kostnad. De bedömer inte värdet på undvikna klimatskador eller sidovinster och möjliga negativa sidoeffekter av utsläppsminskningar. De ekonomiska analyserna måste alltså tolkas med mycket stor försiktighet. Värdet av framtida klimatskador, och deras effekt på tillväxt och konsumtion är naturligtvis ytterst svårt att bedöma. Likaså är det svårt att värdera de ekonomiska effekterna av sidovinster såsom bättre luftkvalitet, hälsa och energisäkerhet. En uppenbar konsekvens av minskad användning av fossila bränslen är att värdet på dessa tillgångar sjunker och att intäkterna för exportörer minskar. I den del av rapporten som beskriver sektorsvisa åtgärder för minskade utsläpp lyfter författarna fram de sidovinster som kan uppstå genom åtgärdsstrategier i olika sektorer. Detta speglar den långsamma förskjutning som har skett i synen på klimatfrågan: Från ett isolerat föroreningsproblem till en utmaning för hållbar samhällsutveckling i bredare mening. Tydligast blir detta i sammanhanget hållbara byggnader, transporter och städer där utsläppsminskning utgör ett delmål bland andra såsom hälsa, tillgänglighet, arbetsproduktivitet, minskad energifattigdom och högre energisäkerhet. Kapitalintensiv infrastruktur med lång livslängd kan skapa inlåsningar vilket talar för att agera tidigt genom förändringar i fysisk planering och prioriteringar inom infrastruktur. Även för jord- och skogsbruk är det viktigt med breda strategier, som bland annat kombinerar åtgärder för anpassning och utsläppsminskning, och som kan hantera olika intressen kring markanvändningen. En nyckelstrategi för minskade utsläpp är energieffektivisering och beteendeförändringar som leder till minskad energiefterfrågan, utan att påverka utvecklingen negativt. Sedan den förra rapporten 2007 har många tekniker för förnybar energi blivit både effektivare och billigare, och allt fler av dessa tekniker börjar nå en sådan mognadsgrad att de kan användas i betydligt större skala. När det gäller just elproduktion stod förnybar energi för drygt hälften av ny installerad effekt elproduktion som tillkom globalt 2012, och tillväxten var som störst inom vind-, vatten och solkraft. Kärnkraftens andel av den globala elproduktionen har gått tillbaka sedan 1990-talet. Teknik för koldioxidinfångning och lagring (s.k. CCS, Carbon Capture and Storage) har ännu inte använts i större skala vid kommersiella fossila kraftverk, men skulle kunna bli konkurrenskraftigt om de extra investerings- och driftskostnaderna kompenseras med, exempelvis, ett tillräckligt högt pris på koldioxid. Bioenergi med CCS erbjuder möjligheter till negativa utsläpp. Denna teknik är viktig i scenarier för utsläppsminskning där målnivåerna för koncentrationen av växthusgaser tillfälligt överskrids under 2000-talet. Den avslutande delen av rapporten tar upp strategier och institutioner för utsläppsminskningar inom sektorer, länder och internationellt. I sammanfattningen för beslutsfattare är skrivningarna om internationellt samarbete påfallande korta vilket har att göra med att länderna under plenarmötet där rapporten godkänns hade svårt att enas om lämpliga formuleringar. Exempelvis är det svårt att enas om vilka lärdomar som Kyotoprotokollet erbjuder, särskilt när det samtidigt pågår intensiva klimatförhandlingar inför partsmötet (COP 21) i Paris, december 2015. Även i den vetenskapliga litteraturen finns en spridning i uppfattningar om erfarenheter med Kyotoprotokollet. Det finns ett tydligt behov av ökade investeringar och förändrade investeringsmönster för att minska utläppen. Sedan den förra rapporten har mer fokus i politiken lagts på insatser som syftar till att integrera flera målsättningar, ge fler sidovinster och minska negativa sidoeffekter. Även om det mesta av ekonomisk teori anger att generella ekonomiska styrmedel är mer kostnadseffektiva än sektorspecifikastrategier, för det enda syftet att minska utsläppen, har ett växande antal studier visat att administrativa och politiska hinder kan göra det svårare att utforma och implementera övergripande ekonomiska styrmedel än sektorspecifika strategier. Sektorspecifika strategier kan vara bättre lämpade att hantera hinder eller marknadsmisslyckanden som är specifika för vissa sektorer och de kan samlas i åtgärdspaket som kompletterande policy. Teknikstrategier som komplement till andra styrmedel för utsläppsminskningar kan hantera marknadsmisslyckanden för innovationer och teknikspridning. Klimatpanelens utvärderingar baseras på publicerad vetenskaplig litteratur och mycket av det som skrivs i Sammanfattning för beslutsfattare är därför inget nytt för de som arbetar inom området. Men dokumentet utgör en viktig referens för förhandlingarna under FN:s klimatkonvention. Genom att länderna enas om beskrivningar av den vetenskapliga kunskapen i klimatfrågan under FN:s klimatpanel (IPCC) så behöver inte förhandlingarna under klimatkonventionen (UNFCCC) förhindras av olika uppfattningar om det vetenskapliga kunskapsläget.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24. FN:s klimatpanel IPCC, Sammanfattning för beslutsfattare
    Klimat i förändring 2022 Effekter, anpassning och sårbarhet2022Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This Summary for Policymakers (SPM) presents key findings of the Working Group II(WGII) contribution to the Sixth Assessment Report (AR6) of the IPCC. The reportbuilds on the WGII contribution to the Fifth Assessment Report (AR5) of the IPCC, threeSpecial Reports, and the Working Group I (WGI) contribution to the AR6 cycle.This report recognizes the interdependence of climate, ecosystems and biodiversity, andhuman societies (Figure SPM.1) and integrates knowledge more strongly across thenatural, ecological, social and economic sciences than earlier IPCC assessments. Theassessment of climate change impacts and risks as well as adaptation is set againstconcurrently unfolding non-climatic global trends e.g., biodiversity loss, overallunsustainable consumption of natural resources, land and ecosystem degradation, rapidurbanisation, human demographic shifts, social and economic inequalities and apandemic.The scientific evidence for each key finding is found in the 18 chapters of the underlyingreport and in the 7 cross-chapter papers as well as the integrated synthesis presented inthe Technical Summary (hereafter TS) and referred to in curly brackets {}. Based onscientific understanding, key findings can be formulated as statements of fact orassociated with an assessed level of confidence using the IPCC calibrated language. TheWGII Global to Regional Atlas (Annex I) facilitates exploration of key synthesis findingsacross the WGII regions.

    Download full text (pdf)
    Klimat i förändring 2022 Effekter, anpassning och sårbarhet
  • 25.
    Hjerpe, Karin
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Sjöberg, Therese
    SMHI, Core Services.
    Englund, Bodil
    SMHI, Core Services.
    Jonsson, Anna
    SMHI, Core Services.
    Myndigheters arbete med klimatanpassning 20202021Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A Government decree on Swedish authorities’ work on adaptation to climate establishes that 32 national authorities and all 21 County Administrative Boards shall, within their areas of responsibility and within their missions, initiate, support and monitor adaptation to climate change. The decree also establishes that the authorities shall report their work annually to SMHI. The reporting is done by the authorities in a web-based system, developed specifically by SMHI for this purpose. SMHI shall support the authorities in their work, and prepare an analysis of the reporting to the Government by the 15th of April every year. This report constitutes SMHI’s analysis of the work carried out in 2020.

    The purpose of the analysis is to establish to what degree the authorities covered by the degree have completed the tasks that it entails. We also want to find out what risks, opportunities and measures have been identified, as well as the obstacles and needs for future development.

    The analysis shows that the authorities have made progress in their adaptation work. Most have climate and vulnerability analyses in place, as well as targets for their work and action plans. Overall, the decree is being implemented to a greater extent compared to 2019. In many cases, adaptation work is integrated into the ordinary business of the authority.

    As in 2019, many authorities consider risks connected to flooding to be important within their areas of responsibility, and this is also the area where most actions are carried out or planned. Many authorities still need to carry out additional analytical work to specify risks and opportunities further, in order to identify effective adaptation actions.

    The authorities were also asked to identify obstacles to their adaptation work. These differ little from those reported in 2019 and include lack of resources (economic and personnel), a lack of information on climate change and geology, and unclear division of responsibility between for example authorities and municipalities. The current legislation is also identified as containing obstacles, and some authorities request more support in implementing the decree on adaptation.

    Many authorities do not provide a clear picture of a structured way of working with adaptation throughout the process, and few describe transformative actions. Adaptation is seen as having the potential to contribute to several other national and international targets, and a need for increased cooperation is identified.

    It is recommended that SMHI should continue to offer support for the implantation of the decree on adaptation as well as arenas for cooperation and knowledge exchange. SMHI should also continuously develop the reporting system, so that the reporting is facilitated and the information required for knowledge exchange is collected. It is also recommended that the Government should consider more long-term and dedicated funding for adaptation, and that sufficient resources are allocated to develop the climate and geology information required for adaptation work.

    Download full text (pdf)
    Myndigheters arbete med klimatanpassning 2020 Karin Hjerpe,
  • 26.
    Hjerpe, Karin
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Sjöberg, Therese
    SMHI, Core Services.
    Lundgren Kownacki, Karin
    SMHI, Core Services.
    Andersson, Lotta
    SMHI, Core Services.
    Sjöström, Åsa
    SMHI, Core Services.
    Myndigheters arbete med klimatanpassning 20192020Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In January 2019, a Government decree on Swedish authorities´ work on adaptation to climate change entered into force. The decree establishes that 32 national authorities and all 21 County Administrative Boards shall, within their areas of responsibility and within their missions, initiate, support and monitor adaptation to climate change. The decree also establishes that the authorities shall report their work annually to SMHI. The reporting has been done by the authorities in a web-based system that SMHI has developed specifically for this purpose. SMHI shall support the authorities in their work, and prepare an analysis of the reporting to Government on the 15th of April every year. This report constitutes SMHIs analysis for the year 2020.

    The purpose of the analysis is to establish to what degree the authorities covered by the decree have completed the tasks that it entails. We also wanted to find out to what degree the authorities work according to the priorities and principles established in the Swedish National Adaptation Strategy, what risks, opportunities and measures that have been identified, as well as the obstacles and needs for further development.

    The analysis shows that the authorities to a large degree follow the decree. Most have completed a climate- and vulnerability analysis for all or parts of their activities. Most also have an adaptation action plan. There are many good examples of how the authorities have carried out the work, which creates good opportunities for exchange of experiences and learning. In some areas, work remains to be done, which is not unexpected as this year for many represented the start of working with adaptation. Additional support from SMHI may be needed in the areas of legislation, inclusion of adaptation in the public procurement processes, and evaluation. There may also be a need for clarification of the decree in some areas.

    In the National Adaptation Strategy, seven challenges were identified as being especially important for Sweden. All of these have also been prioritised by the authorities. Many consider risks connected to flooding, landslides and erosion as important. Many authorities experience different obstacles in their work on adaptation. This concerns lack of resources, unsatisfying levels of knowledge and data, and insufficient or unclear legislation. Divisions of responsibility are felt to be unclear, and there is also an issue about lack of mandate to act. New knowledge is needed, and the knowledge that is already there needs to be made available.

    In conclusion, most authorities have made a good start on their adaptation work. Nevertheless, several authorities still need to carry out additional analytical work to specify risks and opportunities, and to identify what measures are needed in society to meet these. After consulting with the authorities, SMHI will review and develop the reporting methodology so that it will, in the long term, become possible to evaluate not only what the authorities are doing, but also the effect of this work on reducing Sweden’s vulnerability to climate change. It is also recommended that SMHI continues to support the authorities in implementing the decree, as well as offering opportunities for collaboration and learning from each other. This can for example be done through the National Authorities’ Network for Adaptation. This Network should also continue its work to develop and coordinate the knowledge base for adaptation.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Hjerpe, Karin
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Sjöström, Åsa
    SMHI, Core Services.
    Förslag på system för uppföljningoch utvärdering av det nationellaarbetet med klimatanpassning2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SMHI har på uppdrag av regeringen utvecklat ett förslag på ett system för uppföljning och utvärdering avdet nationella arbetet med klimatanpassning. Inför framtagandet av systemet har erfarenheter från andraländers system för uppföljning och utvärdering av klimatanpassning, liksom från svenska system föruppföljning och utvärdering inom andra sakområden, beaktats. I utformandet av systemet har hänsyntagits till pågående datainsamling och befintliga redovisningskrav.Myndigheterna som omfattas av Klimatanpassningsförordningen har involverats i framtagandet avsystemet, framför allt i utvecklandet av indikatorer.Syftet med det föreslagna systemet för uppföljning och utvärdering av det nationella arbetet medklimatanpassning är att svara på följande frågor:1. Minskar sårbarheten?2. Har den nationella strategin implementerats?Systemet ska samla in underlag som Nationella expertrådet för klimatanpassning behöver för att kunnautföra sitt uppdrag att ta fram ett underlag för en uppdaterad nationell strategi för klimatanpassning. Detska även samla in information till Sveriges internationella rapportering om klimatanpassning. Därtill ärdet önskvärt att systemet bidrar till förbättrad samverkan mellan olika aktörer.Systemet består av tre komponenter:

    ■ Uppföljning av klimatanpassningsarbetet i form av kontinuerlig datainsamling under den femårigapolicycykeln som presenteras i den nationella strategin för klimatanpassning. Datainsamlingen görs itre block, som syftar till att besvara frågeställningarna: Finns övergripande processer etablerade hosviktiga aktörer? Genomförs åtgärder och ger det effekt på sårbarheten? samt Har åtgärder somföreslagits i den nationella strategin genomförts och har strategin styrt klimatanpassningsarbetet iönskad riktning?

    ■ Utvärdering som ska ske en gång per policycykel. Utvärderingen syftar till att analysera data somsamlats in i uppföljningen. I utvärderingen behöver även annat underlag än det som tas fram viauppföljningen beaktas, till exempel genomförda studier inom klimatanpassningsområdet. Analyserbör också göras av övergripande perspektiv i form av värde-, konflikt- och helhetsperspektiv förklimatanpassningsarbetet. Därtill bör det finnas möjlighet att göra fördjupade utvärderingar inomolika områden som bedöms vara särskilt intressanta i den innevarande policycykeln.

    ■ Översyn av uppföljning som ska ske en gång per policycykel efter framtagandet av en ny nationellstrategi för klimatanpassning. En uppdaterad strategi kan medföra nya prioriteringar och en nyinriktning för det nationella arbetet som då blir styrande för vad som följs upp. Vid översynen bör ävenny kunskap beaktas, liksom framsteg i klimatanpassningsarbetet. Mätetal och indikatorer kan isamband med översynen läggas till, justeras eller tas bort.

    En översyn bör även göras av systemet i sin helhet, för att tillse att det uppfyller sitt syfte.I denna rapport beskrivs systemets föreslagna upplägg och innehåll utifrån nuvarande kontext ochkunskapsläge. Förslag på mätetal och indikatorer för uppföljningen presenteras.Klimatanpassningsarbetet i Sverige har gjort stora framsteg under senare år. Inom vissa sektorer har mankommit långt i sitt arbete, medan man inom andra områden just har påbörjat det. Denna skillnad imognad reflekteras även i möjligheterna att utveckla fungerande mätetal och indikatorer för arbetet– inom många sektorer har detta varit möjligt, inom andra kvarstår arbete innan det kan göras

    Download full text (pdf)
    Förslag på system för uppföljning och utvärdering av det nationella arbetet med klimatanpassning
  • 28.
    Joelsson, Magnus
    SMHI, Core Services.
    Homogenisering av månadsmedeltemperatur 1860–20212022Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In this report, the merging and homogenisation of 456 time series of monthly mean temperature, are presented. The time series consists of data from in total 836 weather stations in the Swedish station network between the years 1860 and 2021. The time series are merged in order to use more of the available data and to restrict the interpolation of data. The merging is performed with a newly developed automatic tool, which is described here. The homogenisation and interpolation of data is performed with a development of the homogenisation tool HOMER (Bart).

    The merging of the time series between the years 1860 and 2021 gives a data coverage over of 44 %. Corresponding data coverage for the raw time series with more data than 15 years is 30%. 257 of the 456 merged time series consist of over 60 years of data (which corresponds to two normal periods). 173 of the raw times series consist of over 60 years of data.

    For 22 of the time series no homogeneity breaks are detected. These time series can be considered to be homogeneous. For the other series 1 788 homogeneity breaks are detected which corresponds to 17 years of observations per break. Most common is three homogeneity break in a series. 37 % of the homogeneity breaks is supported in meta data or coincide with merging points. 37 % of the data is negatively corrected (observations has higher temperature than the homogenised value), 24 % positively corrected. The remaining 40 % is not corrected.

    Download full text (pdf)
    Klimatologi nr 59 Homogenisering av månadsmedeltemperatur 1860–2021
    Download full text (pdf)
    Klimatologi_59 Homogenisering av månadsmedeltemperatur 1860–2021 Bilaga 1 Bartguide
    Download full text (pdf)
    Klimatologi_59 Homogenisering av månadsmedeltemperatur 1860–2021 Bilaga 2 Tidsserier
    Download full text (pdf)
    Klimatologi_59 Homogenisering av månadsmedeltemperatur 1860–2021 Bilaga 3 Stationskopplingar
    Download full text (pdf)
    Klimatologi_59 Homogenisering av månadsmedeltemperatur 1860–2021 Bilaga 4 Referenstidsserier
  • 29.
    Kjellström, Erik
    et al.
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Abrahamsson, Reino
    Naturvårdsverket.
    Boberg, Pelle
    Naturvårdsverket.
    Jernbäcker, Eva
    Naturvårdsverket.
    Karlberg, Marie
    Energimyndigheten.
    Morel, Julien
    Energimyndigheten.
    Uppdatering av det klimatvetenskapliga kunskapsläget2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det klimatvetenskapliga kunskapsläget har förstärkts ytterligare under senare år. IPCC:s utvärderingsrapporter utgör de mest omfattande synteserna som finns på området. Huvudbudskapen i den senaste utvärderingsrapporten (AR5) är i allt väsentligt i linje med föregående rapport, även om ny kunskap har tillkommit och tidigare kunskap fördjupats.Uppvärmningen av klimatsystemet har fortsatt och människans påverkan är tydligSäkerheten i slutsatsen att människan påverkar klimatet har successivt stärkts i varje ny utvärderingsrapport från IPCC. Till de observerade förändringarna i klimatet hör att den lägre atmosfären och haven blivit varmare, nederbördsmönster ändrats, snötäckets utbredning på norra halvklotet liksom utbredningen av Arktis havsis har minskat. Som följd av uppvärmningen minskar också istäcket på Grönland och Antarktis samtidigt som många glaciärer smälter vilket bidrar till den stigande havsnivån. De ökade halterna av växthusgaser i atmosfären, främst koldioxid till följd av människans utsläpp, påverkar jordens strålningsbalans och är den främsta orsaken till den snabba uppvärmningen.Vi står inför fortsatt kraftig klimatförändring med allvarliga konsekvenserHur stor den framtida klimatförändringen blir beror på graden av ändrad strålningsbalans samt på klimatsystemets respons. Av de klimatscenarier som presenteras i AR5 är det bara i scenariot med minst klimatpåverkan som ökningen av den globala medel-temperaturen sannolikt inte kommer att överstiga 2°C jämfört med förindustriella nivåer. I ett scenario med nuvarande politik kan temperaturöverskridandet bli över 4°C och havsytans medelnivå höjas med uppemot en meter, eller möjligen mer, till år 2100. Generellt förväntas nederbörden öka där det redan regnar mycket och minska där det är torrt. Förekomsten av extrema väderhändelser förväntas också öka. Följdeffekterna inkluderar mer översvämningar och torka, och därigenom större risk för spridning av sjukdomar, brist på rent vatten och skördebortfall.Klimatförändringar drabbar redan utsatta värst, men Sverige påverkas också negativtFramtida klimatförändringar väntas innebära en rad negativa effekter för människor, samhällen och ekosystem. Dessa effekter blir mer kännbara vid högre grad av klimatpåverkan. IPCC slår fast att ytterligare uppvärmning ger en ökad sannolikhet för allvarliga, genomträngande och bestående effekter. Detta rör t.ex. hotade ekosystem i stora delar av världen där många arter kan komma att utrotas, kustnära samhällen som hotas av havsnivåhöjning och negativ påverkan på livsmedelsförsörjning. Även sekundära effekter som försvårande av fattigdomsbekämpning och ökad risk för skärpta konflikter i redan utsatta delar av världen pekas på som risker för samhället.Sveriges klimat har blivit varmare och mer nederbördsrikt. Fortsatta förändringar är att vänta och även om den globala medeltemperaturökningen begränsas till under 2 °C väntas kraftiga förändringar som kan komma att påverka samhället och naturmiljön. Skyfall och kraftiga regn förväntas öka i intensitet vilket kan ge ökade problem med översvämningar. Översvämningar kan också komma att drabba låglänta kusttrakter i södra Sverige p.g.a. stigande havsnivåer. Uppvärmningen väntas få konsekvenser för jord- och skogsbruk och även för naturliga ekosystem, inte minst i fjällkedjan där trädgränsen förväntas flytta högre upp i terrängen.Om vi agerar kraftfullt kan den globala temperaturökningen fortfarande begränsas till under 2 °CVärldens utsläpp fortsätter öka snabbt. Utsläppen av koldioxid mellan 1970 och 2010 överskred den sammanlagda mängden som släpptes ut före 1970. Den kraftiga ökningen av utsläppen mellan 2000 och 2010 har främst skett i tillväxtekonomier. Utsläppen bedöms fortsätta öka även i framtiden med dagens beslutade politik och styrmedel.För att "sannolikt" (med mer än 66 procents sannolikhet) begränsa temperaturökningen till under 2 °C år 2100 behöver de globala utsläppen nå sin kulmen inom en snar framtid, minska med 40 till 70 procent till år 2050 och till nära noll eller bli negativa år 2100. En så stor utsläppsreduktion kräver omfattande omställningar världen över i såväl industrialiserade som i snabbt växande ekonomier. Internationellt samarbete och verktyg för att främja utsläppsminskning är därför nödvändiga. För att begränsa effekterna och sårbarheten för de klimatförändringar som uppstår måste åtgärderna för utsläpps-minskningar kompletteras med klimatanpassningsåtgärder.Åtgärder för utsläppsminskning måste sättas in snart och kommer att krävas under mycket lång tidPå kort sikt behöver inlåsningar i koldioxidintensiv och energikrävande teknik och samhällsbyggnad undvikas genom att bygga hållbart från början. En sådan inriktning gör det också enklare att utveckla mer hållbara beteendemönster. Inriktningen är särskilt viktigt i de delar av världen där en stor mängd städer och energianläggningar nu håller på att byggas och expandera men också när tidigt industrialiserade länder nu genomför åter-investeringar i den befintliga bebyggelsen och infrastrukturen.Eftersom energieffektivisering minskar behovet av att tillföra ytterligare energi i systemet visar IPCC:s scenariomodelleringar att omfattande investeringar behöver göras i energi-effektiviserande åtgärder i perioden innan 2030.På lång sikt behöver energi- och resursanvändningen bli mycket mer effektiv än i dag, energitillförseln behöver nå nollutsläpp eller till och med negativa utsläpp och upptaget av koldioxid i skog och mark behöver öka. Ökad tillgång på bioenergi som producerats på ett hållbart sätt är viktigt för att få ner kostnaderna för omställningen. Försenas utsläpps-minskningarna ökar risken för allvarliga klimatförändringar och kostnaderna för klimat-politiken betydligt. IPCC-rapporten visar att ju längre världens länder väntar, desto mer behöver världen förlita sig på en omfattande användning av osäkra tekniker såsom bio-baserade energianläggningar med koldioxidfångning och lagring (bio-CCS) för att kunna åstadkomma negativa utsläpp (upptag av koldioxid från atmosfären) till år 2100.Klimatåtgärder som en del av hållbar utvecklingKlimatåtgärderna kan i många fall leda till positiva synergier med andra samhällsmål t.ex. när åtgärderna även innebär att vi hushåller med energi och vatten, att utsläppen av luft-föroreningar minskar, att det utvecklas ett hållbart jord- och skogsbruk, att energi-fattigdom minskar samt genom att ekosystemtjänster upprätthålls. Samtidigt kan klimat-åtgärder även medföra risker för negativa sidoeffekter, t.ex. om användningen av bioenergi utvecklas i konflikt med livsmedelsproduktion och biodiversitet. IPCC-rapporten betonar därför vikten av att främja de åtgärder som skapar synergier med andra samhällsmål, inklusive anpassning till klimatförändringarna.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Kjellström, Erik
    et al.
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Andersson, Lotta
    SMHI, Core Services.
    Arneborg, Lars
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Berg, Peter
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Capell, Réne
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Fredriksson, Sam
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Hieronymus, Magnus
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Jönsson, Anette
    SMHI, Core Services.
    Lindström, Lena
    SMHI, Core Services.
    Strandberg, Gustav
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Klimatinformation som stöd för samhällets klimatanpassningsarbete2022Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The scientific basis related to climate change grows stronger, for example as reported by the latest report by the first working group of the IPCC in 2021. Primarily as a result of human emissions of carbon dioxide to the atmosphere, the global mean temperature has increased by more than 1.1 degrees since the second half of the 19th century. Continued emissions will lead to even larger increases in the future. Exactly how strong is unknown as the size of future emissions is not known and as there is an uncertainty related to the climate sensitivity. Despite this, it is clear that, in addition to higher temperatures in all areas, also precipitation will change as will different types of extreme conditions. The extent of snow and ice will decline and global sea level continue to rise. Such changes are expected to lead to various consequences both for society and the environment.The report presents what types of climate information that are available for work on climate change adaptation, how the information can be used, what limitations it has and what can be improved. Continued development of methods and models is one key component to be able to produce and improve climate information supporting climate change adaptation. Another relates to ensuring the existence of long time series reflecting variability and change. Large ensembles of high-resolution climate scenarios are needed to analyse, understand and describe future climate change under different scenarios. This is especially important for calculating probabilities of extreme weather events, which is a key component of the risk analysis. The report points to the importance of a longterm approach in the work with producing climate change information, and that it is important to involve the whole chain from observations and models to users of the information.

    Download full text (pdf)
    Klimatinformation som stöd för samhällets klimatanpassningsarbete
  • 31.
    Kjellström, Erik
    et al.
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Hansen, Felicitas
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Belušić, Danijel
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Betydelsen av storskalig atmosfärisk cirkulation för Sveriges temperatur- och nederbördsklimat: En jämförelse av normalperioder2021Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Here, the difference in temperature and precipitation climate is described between the most recent normal period 1991–2020 and the previous normal periods during the 20th century; 1901–1930, 1931–1960 and 1961–1990. The focus lies on describing how the climate has changed in relation to the large-scale atmospheric circulation. We have analysed this with different methods: i) comparison with the so-called NAO index that describes the extent to which the large-scale wind pattern over the North Atlantic and European area is characterized by westerlies, and ii) a cluster analysis where all days with similar large-scale air pressure distribution are analysed in detail for each calendar month. The analysis considers observational data from SMHI's temperature and precipitation stations and reanalysis data.The results show clear differences in climate between the different normal periods. In general, the last 30-year period is warmest and wettest for all seasons. The large-scale circulation has also varied between the various normal periods with, for example, 1991–2020 seeing many mild winters with air flowing in from the Atlantic. The results also show that this can only explain part of the difference between the different normal periods. A main conclusion is that for the majority of weather types, it has on average been warmer during the most recent normal period 1991-2020 than during the previous period. Or, in other words, regardless of whether the weather was characterized by situations with mild winds from the Atlantic, or severe winter cold or intense summer heat waves both in connection with high-pressure situations, warming is noted.

    Download full text (pdf)
    Betydelsen av storskalig atmosfärisk cirkulation för Sveriges temperatur- och nederbördsklimat
  • 32.
    Losjö, Katarina
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Södling, Johan
    SMHI, Professional Services.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    German, Jonas
    SMHI, Professional Services.
    Uppföljning av de svenska riktlinjerna för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Commissioned by Svenska kraftnät, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute has carried out a follow-up study on the Swedish guidelines for determination of designs floods for dams. The main purpose was to investigate whether the Swedish meteorological and hydrological observation data show any signs of climatic change, which could affect the validity of the guidelines, formulated in 1990 (Flödeskommittén, 1990), later updated twice, in which the edition of 2015 (Svensk Energi et.al., 2015), emphasize the application also in a changing climate . The first follow-up study was performed in 2008 (Bergström m.fl., 2008), and the present study has used longer time series, both after 2008 and earlier than in the study of 2008.

    The guidelines prescribe that the calculation of design flood should be carried out using a hydrological model, and the following parameters are decided to be used in the simulations:

    • a snow cover with a statistical return period of 30 years
    • a 14-day precipitation sequence over 1000 km2
    • corrections of this sequence regarding the area of the catchment
    • corrections of the sequence regarding elevation above sea level and month of the year
    • extreme wind speed

    The present analyses have used long series of observation data from SMHI climatological and hydrological databases, mostly using the division of Sweden into five regions, described in the guidelines.

    • The analyses of the 14-day precipitation sequence has been made by analysing precipitation higher than 90 mm over 1000 km2 during 24 hours and 2 days during the period 1930-2018, as well as the 14-day precipitation sum 1961-2018. Also the highest point precipitation values have been analysed for the period 1945-2018.
    • It is not possible to find a trend in the data for neither of these analyses, in contrary to the findings in the previous follow-up, where an increase in the highest point precipitation was seen for the period 1961-2007.
    • Two adaptations of accumulated 14-day precipitation over three areas: 100, 100 and 10 000 km, to the areal correction curve in the guidelines show some discrepancies. However, the present analyses are made using another database than the basis of the original curve, and the results indicate that there is no immediate need for adjustment of the areal correction in the guidelines.
    • The distribution of high precipitation over the year has been studied, and it shows the same pattern as the monthly corrections of the sequence in the guidelines. The pattern is similar for the periods 1961-90 and 1991-2018.
    • The mean values of yearly largest snow cover have been analysed for the period 1904/05-2017/18. The results do not indicate any trend, only shorter time variations, neither for the whole period nor for the period 1961-2018. As the determination of snow cover with a return period of 30 years should be made using frequency analysis, the recommendations in the guidelines to use a long data period for the analyses are still valid.
    • An analysis of the daily highest flood peaks was made for data from 60 unregulated or very slightly regulated discharge stations. No long time trend that could reveal changes in flood risks can be seen in the results.
    • The geostrophic wind, an idealized average wind speed, computed from observations of air pressure, has been studied 1940-2017. For geostrophic wind of at least 25 m/s no signs of long term trend can be seen.
    • The analyses of the ratio between the design flood for flood design category I and the flood of a 100-year return period indicates increasing ratio with decreasing catchment area. This could

    The overall conclusion of the study is that there is presently no need for adjusting the parameters in the guidelines. The importance of using long time series for trend analyses is revealed.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Lundgren Kownacki, Karin
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Englund, Bodil
    SMHI, Core Services.
    Krunegård, Aino
    SMHI, Core Services.
    Wallin, Pontus
    SMHI, Core Services.
    Myndigheters arbete med klimatanpassning 20212022Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A Government decree on Swedish authorities’ work on climate adaptation establishes that 32 national authorities and all 21 County Administrative Boards shall, within their areas of responsibility and within their activities, initiate, support and monitor adaptation to climate change. The decree also establishes that the authorities shall report their work annually to the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI). The reporting is carried out in a web-based system, developed specifically by SMHI for this purpose. SMHI shall support the authorities in their implementation and prepare an annual follow-up analysis to the Government by the 15th of April. This report constitutes SMHI’s analysis of the work carried out in 2021. The purpose of the analysis is to establish to what degree the authorities covered by the decree have completed the tasks that it entails. The analysis also focuses on identified risks, opportunities and actions, as well as obstacles and requirements for future development.The analysis shows that the authorities have made progress compared to previous years. Most authorities have carried out climate and vulnerability analyses, set goals and implemented action plans. More than half of the goals are stated to be measurable and almost half have been evaluated. Tasks with less progression are identifying relevant laws and regulations for the authority’s work with climate adaptation and to taking climate adaptation into account in procurement. Climate adaptation is commonly mainstreamed into the respective authorities’ organisations, however, there is great variation in how the authorities implement the decree. The analysis further shows that the County Administrative Boards support the municipalities’ climate adaptation work, analyse how the county is affected by climate change and support the work conducted in river groups 2.Similar to previous analyses, many authorities consider risks connected to flooding to be important within their areas of responsibility, and this is also the area where most measures are carried out or planned. Risks identified within the areas of land-based industries, human and animal health, the natural environment and food supply are often more evolved. Identified opportunities are few and often come with reservations. The identified actions are often associated with flooding and are of the analytic kind. Most actions are within the areas of land-based industries and the natural environment. Municipalities and County Administrative Boards are the organisations that are considered to have the greatest possibility to implement the actions. There is a need for increased cooperation, as more than half of the actions identified require collaboration with other stakeholders in order to be implemented. The authorities identify similar obstacles to their work with climate adaptation as they’ve done in previous analyses. Most authorities experience obstacles associated with a lack of financial and/or available human resources and a lack of information and knowledge.The work on climate adaptation has for many authorities been affected by the pandemic. There is therefore a need for a more holistic risk management approach to better handle multiple crises. Exchange of experience and support on contingency planning between the authorities would be of value as the analysis shows that some authorities have handled multiple crises better than others.It is recommended that SMHI continue to offer support for the implementation of the decree on climate adaptation as well as creating arenas for cooperation and knowledge exchange. The National Network for Adaptation should work towards increased collaboration both between authorities and other stakeholders. The government should revise the authorities that are included in the decree and whether they sufficiently cover all the prioritised challenges according to the national strategy as risks and opportunities linked to for example migration and finance are less covered in the reporting.

    Download full text (pdf)
    Myndigheters arbete med klimatanpassning 2021
  • 34.
    Nerheim, Signild
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Schöld, Sofie
    SMHI, Core Services.
    Persson, Gunn
    SMHI, Professional Services.
    Sjöström, Åsa
    SMHI, Core Services.
    Framtida havsnivåer i Sverige2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sveriges kustområden drabbas ibland av tillfälliga översvämningar i samband med stormar eller då kraftiga lågtryck passerar. Översvämningar kan orsaka allvarliga samhällsstörningar och vatteninträngning i byggnader kan ge upphov till stora kostnader. Den pågående globala uppvärmningen, med stigande havsnivåer som följd, aktualiserar frågan om hur vattenståndet kring svenska kusten kan förändras, idag och i framtiden. Havet stiger och det kommer att pågå under hundratals eller kanske till och med tusentals år framöver.

    SMHI startade 2015 ett projekt för att beskriva havsnivåer längs svenska kusten i dagens och framtidens klimat. Projektet har levererat:

    • Beräknade medelvattenstånd för hela Sveriges kust för år 2050 och år 2100 utifrån tre olika framtida klimatscenarier.
    • En visningstjänst för framtida medelvattenstånd.
    • En beskrivning av hur höga havsvattenstånd kan beräknas för en specifik plats.
    • Höga vattenstånd för SMHI:s mätstationer samt en visualisering av dessa.
    • En översikt över statistisk metodik.
    • En vägledning för utvärdering av lokala effekter.
    • En beskrivning av kända högvattenhändelser i olika kustområden och parametrar och processer relaterade till dessa.

    Denna rapport presenterar en översikt över resultaten som tagits fram i projektet och avslutas med en beskrivning av hur framtidens höga havsnivåer kan bedömas i planeringssyfte. SMHI har i rapporten inte tagit ställning till vilket klimatscenario eller vilken tidshorisont som är mest lämpligt att använda för samhällsplanering. Detta måste bestämmas i ett situationsspecifikt sammanhang där risk och kostnader beaktas. SMHI vill betona att även om år 2100 ofta anges som slutår för klimatscenarier, så kommer havets nivå att fortsätta att stiga längre än så.

    Rapporten summerar resultat från övriga rapporter som framtagits inom projektet. För ytterligare detaljer hänvisas till dessa (se Förord).

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Gävleborgs län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Gävleborg County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Jämtlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Jämtland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Värmlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Värmland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Västernorrlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Västernorrland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 39.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Blekinge län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Blekinge County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Jönköpings län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Jönköping County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Skånes län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Skåne County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 42.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Västmanlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Västmanland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Berg, Peter
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Eronn, Anna
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Simonsson, Lennart
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Södling, Johan
    SMHI, Professional Services.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Yang, Wei
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Extremregn i nuvarande och framtida klimat Analyser av observationer och framtidsscenarier2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studien har främst omfattat analyser av extrem korttidsnederbörd i observationer från SMHIs nät av automatiska meteorologiska stationer. Även analyser av korttidsnederbörd från kommunala mätare, manuella meteorologiska stationer, väderradar och klimatmodeller har genomförts. De huvudsakliga slutsatserna från detta uppdrag kan sammanfattas enligt följande.

    • En regionalisering av extrem korttidsnederbörd (skyfall) i Sverige gav fyra regioner: sydvästra (SV), sydöstra (SÖ), mellersta (M) och norra (N) Sverige. Ytterligare indelning kan göras men i denna studie prioriterades att ha regioner av denna storleksordning för att få ett ordentligt underlag för regional statistik. Regionaliseringen gäller enbart korttidsnederbörd, upp till maximalt 12 tim varaktighet.
    • Den regionala statistiken uppvisar tämligen distinkta geografiska skillnader, med högst värden i region SV och lägst i region N. Det är inte förvånande att vårt avlånga land uppvisar regionala skillnader då varmare och fuktigare luftmassor förekommer mer i söder än i norr, och därmed ökar förutsättningarna för intensiv nederbörd. Den regionala statistiken överensstämmer överlag väl med motsvarande statistik i våra grannländer.
    • Under perioden 1996-2017 finns inga tydliga tidsmässiga tendenser vad gäller skyfallens storlek och frekvens i de olika regionerna, utan dessa ligger överlag på en konstant nivå. Inte heller extrem dygnsnederbörd sedan 1900 uppvisar några tydliga tendenser på regional nivå. På nationell nivå indikeras en svag ökning av dels landets högsta årliga nederbörd sedan 1881, dels förekomsten av stora, utbredda 2-dygnsregn sedan 1961.
    • Skyfallsstatistik baserad på nederbördsobservationer från väderradar som justerats mot interpolerade stationsdata (HIPRAD) överensstämmer väl med stationsbaserad statistik för korta varaktigheter (upp till 2 tim) i södra Sverige. För längre varaktigheter och i mellersta och norra Sverige överskattar HIPRAD regnvolymerna.
    • Analyser av de senaste klimatmodellerna (Euro-CORDEX) indikerar en underskattning av extrema regnvolymer för korta varaktigheter (1 tim) men överlag en realistisk beskrivning av observerad skyfallsstatistik. Den framtida ökningen av volymerna beräknas ligga mellan 10% och 40% beroende på tidshorisont och koncentration av växthusgaser, vilket överlag ligger nära tidigare bedömningar.

    Både för bedömningen av regionala skillnader och historiska klimateffekter är det av största vikt att bibehålla, eller ännu hellre utöka, observationerna av korttidsnederbörd i Sverige. Nederbördsmätning via alternativa tekniker bör kunna användas i allt högre utsträckning framöver för förbättrad kunskap och statistik. Väderradar är redan etablerat och den digitala utvecklingen öppnar även möjligheter till insamling av nederbördsdata och relaterad information via mobilmaster, uppkopplade privata väderstationer, sociala medier, etc. Denna utveckling måste bevakas, utvärderas och i största möjliga utsträckning utnyttjas.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Dahné, Joel
    SMHI, Professional Services.
    German, Jonas
    SMHI.
    Westergren, Bo
    Stockholm Vatten AB.
    von Scherling, Mathias
    Stockholm Vatten AB.
    Kjellson, Lena
    Stockholm Vatten AB.
    Olsson, Alf
    Sweco AB.
    En studie av framtida flödesbelastning på Stockholms huvudavloppssystem2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This study was performed within the SWEdish research programme on Climate, Impacts and Adaptation (SWECIA), funded by the Foundation for Strategic Environmental Research (MISTRA), with additional funding from Stockholm Vatten AB. The aim of the study was to assess the discharge load on Stockholm's main sewer system during the rest of this century in light of both climate change and population increase. For this assessment, flow simulations with MIKE Urban were performed. Reference simulations for today's climate were done both for a representative year (1984) and for some 200 selected rainfall events between 1983 and 2007. In future simulations the climate effect was taken into account by rescaling input data (temperature, precipitation, evaporation) in line with climate model scenarios and the population effect by an increase in line with official estimations. The results indicate in particular that the spill volumes to Lake Mälaren and Saltsjön will increase substantially, but also an increased inflow to the treatment plant, and thus an increased need for treatment, and an increased flood risk.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 45.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Foster, Kean
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Extrem korttidsnederbörd i klimatprojektioner för Sverige2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Climate change is expected to generate higher short-term precipitation intensities, which may have negative consequences for e.g. urban hydrology. In this study, extreme short-term precipitation in simulations with the RCA3 regional climate model for Sweden are analysed. An observed weak increase in the 10-year daily precipitation from 1961-1990 to 1981-2010 is qualitatively reproduced in RCA3 simulations forced with both meteorological re-analyses and an ensemble of six global climate projections. This does not guarantee that estimated future changes are correct, but indicates an ability of the model to describe changes in daily extremes when appropriate boundary conditions are used. In the ensemble of future projections, from 1981-2010 the 10-year 30-min precipitation will increase by 6% until 2011-2040, 15% until 2041-2070 and 23% until 2071-2100. The increase decreases with increasing duration and at the daily scale the percentage values are approximately halved. Assessment of the impacts on the results of both the specific RCM used (RCA3) and its spatial resolution (50 km) suggested possibilities of both lower and higher future changes.A synthesis of the work on future short-term precipitation extremes performed in Sweden to date suggests an expected 10% increase of the intensity related to very short durations (≤ 1 h) until 2050 and a 25% increase until 2100. Low and high estimates are suggested to be ±10 percentage points from the expected values but also larger deviations are possible. For duration 1 day, the increase is estimated to become five percentage points lower.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Josefsson, Weine
    SMHI, Core Services.
    Skyfallsuppdraget ett regeringsuppdrag till SMHI2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Arbetet har sammanfattats i en rapport, som kan betraktas som en lägesrapport, inkluderar en omvärldsanalys; vad som gjorts i Sverige och i andra länder, delvis inhämtat vid en expertworkshop. Rapporten innehåller också en bearbetning av SMHIs nederbördsobservationer avseende korttidsnederbörd (skyfall) och en diskussion kring olika statistiska metoder att analysera dessa observationer. Dessutom har SMHIs nuvarande system för att prognosera skyfall uppgraderats och i rapporten diskuteras även vilka möjligheter som finns att ytterligare förbättra prognoserna i framtiden. Den pågående klimatförändringen påverkar vädret och därmed skyfallen. Rapporten tar upp de senaste rönen inom forskningen och även de negativa effekter som skyfall ger på samhället. Vilka behov finns i samhället och vad kan vi göra för att minimera de negativa effekterna var något som diskuterades vid en användarworkshop.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 47.
    Persson, Gunn
    SMHI, Professional Services.
    Sveriges klimat 1860-2014: Underlag till Dricksvattenutredningen2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The governmental report “En trygg dricksvattenförsörjning” (“A safe water supply”) aims to identify current and potential challenges for safe management of drinking water in Sweden. One starting point will be the expected effects of climate change on the drinking water supply. SMHI has produced this summary of the Swedish climate up until today, which particularly focuses on the period 1961-2013, and forms an important contribution to the governmental report. The report summarises material concerning Sweden’s climate, in particular from www.smhi.se, but also from reports and other SMHI sources. The material is therefore not homogenous concerning time periods, geographic distribution or methods. The last few decades have been warm and wet for Sweden. Over the last 20 years the temperature has increased by about 1 °C (yearly annual mean). The vegetation period has become longer, in particular in northern Sweden. The 1970s were dry, but precipitation has increased since then, in particular during the summers. Annual precipitation now usually reaches over 600 mm. The increase in precipitation is most noticeable in the south western parts of the country. The year 2000 reached an extreme for run-off and is also the year with highest precipitation. Torrential rain in cities can cause immediate problems with flooding and over the last few years several cases have been noted, such as Göteborg in 2010 and Malmö in 2014. The sea level has risen and the rate has increased over the last 30 years. The current land uplift counteracts the rise in sea level, although only weakly in southern Sweden. The ice season has started later and ice break-up starts earlier and earlier for most of the lakes. The report also summarises the problems concerning sea level and flood risk for Lake Vänern and Lake Mälaren.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Gotlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Gotland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Hallands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Halland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Kalmar län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Kalmar County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
12 1 - 50 of 71
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf