SMHI har fått i uppdrag att senast den 20 december 2016 redovisa ett förslag på hur detnationella arbetet med klimatanpassning fortlöpande kan följas upp. Uppföljningen skabland annat ge svar på effekten av det nationella arbetet kopplat till identifierade problemoch behov och kunna användas för rapportering till EU och andra internationellaorganisationer.Den föreslagna utvärderingsmodellen består av tre olika delar/block som kan användas varför sig i olika syften men som tillsammans ger en bredare helhetsbild av det svenskaklimatanpassningsarbetet. De tre olika delarna är avsedda att svara på tre olika typer avövergripande frågeställningar:1. Finns de processer som är nödvändiga för att kunna arbeta medklimatanpassning på plats? I vilken utsträckning har frågan om anpassningintegrerats i det svenska förvaltningssystemet?2. Vilka åtgärder har implementerats för att minska de negativaeffekterna/sårbarheten? Vilka sektorer har man arbetat med och vilka centralautmaningar och klimateffekter har adresserats/har inteadresserats?3. Vilka framsteg kan vi se i arbetet med att minska de negativaeffekterna?Dessa frågor besvaras med hjälp av processindikatorer, åtgärdsuppföljning ocheffektindikatorer. Data samlas in via enkäter riktade till nationella myndigheter, länsstyrelseroch kommuner. Ett omfattande utvecklingsarbete återstår för att ta fram effektindikatorerför olika sektorer/verksamheter. SMHI föreslår därför att uppdrag utdelas till nationellamyndigheter att i samverkan med berörda aktörer utarbeta förslag på effektindikatorer fördessas respektive verksamheter.Det är vår slutsats att ett strategiskt nationellt ramverk för klimatanpassning, som sätteruppföljningsprocessen i ett sammanhang, krävs för att säkerställa effektivitet ochkontinuitet i det svenska klimatanpassningsarbetet. SMHI föreslår därför, i linje med EU:sklimatanpassningsstrategi, att en nationell policycykel för det svenskaklimatanpassningsarbetet etableras. Ett exempel på hur ett sådant ramverk skulle kunna seut presenteras.