Översvämningshändelser som de senaste decennierna registrerats av Trafikverket och MSBhar analyserats för att skapa en bättre förståelse för översvämningsproblem i Sverige ochvägleda utvecklingen av varningstjänsten. Resultaten visar att översvämningar är vanligastsommartid och i befolkningstäta områden, och oftast inträffar långt från större vattendragoch sjöar. En övervägande majoritet av händelserna inträffade också utan att någravarningskriterier överskreds, vare sig inom meteorologi eller hydrologi, och endast enminoritet av händelserna föregicks därför av någon varning. För att förbättravarningstjänsten vid översvämningshändelser rekommenderas att (1) utveckla rutiner försammanvägning av riskfaktorer från både meteorologi och hydrologi i framtidadisciplinöverskridande varningar, (2) lägga större fokus på avrinningsberäkningar somriskfaktor, i synnerhet med korta tidssteg och i tätbebyggda områden, och (3) kompletteranuvarande metodik för utvärdering av varningar för att nyttja rapporteradeöversvämningshändelser från Trafikverket, MSB eller andra källor. 

Flood events recorded by the Swedish Transport Administration and the Swedish CivilContingencies Agency in recent decades have been analysed to create a betterunderstanding of flood problems in Sweden and to guide the development of the warningservice. The results show that floods are most common in the summer and in denselypopulated areas, and usually occur far from major rivers and lakes. An overwhelmingmajority of the events also occurred without any warning criteria being exceeded, either inmeteorology or hydrology, and only a minority of the events were therefore preceded byany warning. To improve the warning service for flood events, it is recommended to (1)develop routines for weighing risk factors from both meteorology and hydrology in futureinterdisciplinary flood warnings, (2) place greater focus on runoff calculations as a riskfactor, especially with short time steps and in densely populated areas, and (3) supplementthe current methodology for evaluating warnings to utilize reported flood events from theSwedish Transport Administration, the Swedish Civil Contingencies Agency or othersources.

Projektet som beskrivs i denna rapport syftade till att analysera orsaken till höga flöden i Sverige, och kartlägga hur orsakerna varierat i tid och rum. Analyserna baserades på den hydrologiska modellen S-HYPE. Modellen beskriver flödena i vattendrag och sjöar i hela Sverige, i hög rumslig upplösning. Regn, snösmältning och avdunstning i avrinningsområdena till 580 hydrologiska stationer beräknades för åren 1961-2020. Den uppmätta vattenföringen delades upp i andelar orsakade regn och snösmältning med en för ändamålet utvecklad, förenklad modell. Modellen består av två icke-linjära magasin, varav det första kan sägas motsvara mark- och grundvatten och det andra vattendrag och sjöar. Den använda metoden innebär att man gör en dynamisk uppdelning av till hur stor del en observerad flödesrespons har utlösts av impulser av regn respektive snösmältning. Trendanalys av andel regn gjordes för de högsta uppmätta flödena varje år.Praktiskt taget alla områdena har genomsnittliga andelar regn mellan 10 och 90 % som orsak till de höga flödena. Gradienten i nord-sydlig riktning i flödesorsak är tydlig. De högsta flödena i oreglerade vattendrag i Norrland domineras av snösmältning. En mindre del av flödena kan kallas kombinationsflöden, och en ännu mindre andel domineras av regn. Det enskilt högsta uppmätta flödestillfället i Sverige, i juni 1968 i Torneälven, orsakades nästan helt av snösmältning, och bestod enligt resultaten till endast 12 % av regn. Likaså orsakades det kända flödestillfället 1995, som påverkade många oreglerade vattendrag i landet ända från Klarälven i söder till Torneälven i norr, främst av snösmältning. I södra Sverige, däremot, uppstår de högsta flödena oftast vintertid, genom kombinationer av regn och snösmältning, med en övervikt för regn. I södra Sverige, syns dessutom en skillnad mellan väst och öst, med större andel regn i väst.Nedströms större regleringar blir bilden annorlunda, eftersom magasinen har byggts för att fånga upp snösmältningen. Här kan de högsta utflödena i stället utlösas av regn efter det att magasinen fyllts upp av vårfloden. Andelen regn som orsak till de högsta flödena har ökat något under perioden 1961-2020, vilket stämmer överens med den ökande temperaturen under denna period.