Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 188
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlström, B.
    et al.
    SMHI.
    Salomonsson, Gösta
    SMHI.
    Resultat av 5-dygnsprognos till ledning för isbrytarverksamhet vintern 1984–851985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    Korrektion av nederbörd enligt enkel klimatologisk metodik2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    Temperatur och nederbörd i Sverige 1860 -20012002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Swedish temperature and precipitation series from 1860-2001 are analysed  in this report. Sweden  is divided into four regions. These are defined according to the drainage basins: Gulf of Bothnia (Bv), Bothnian Sea (Bh), Proper Baltic Sea (EÖ) and Kattegatt and Skagerrak (Vh). Annual series of  temperature and precipitation as well as series for the traditional  seasons  winter (December  previous year, January, February), spring (March, April, May), summer (June, July, August) and autumn (Sep­ tember, October, November) are presented. All series have been homgenised and all missing values for incomplete series have been filled out by    interpolation.

     

    Generally the analyses show that Sweden has become warmer  and wetter  in this centennial  perspective.  As a rule changes and trends are larger in the two northerly regions (Bv and Bh). The increase of annual temperature amounts to 0.9° (Bv), 0.8° (Bh), 0.5° (EÖ) and 0.5° (Vh) when data from the colder period 1860-1925 is compared with the warmer period 1926-2001. Annual precipitation <luring the drier period 1860-1920  is compared  with the wetter  period  1921-2001. The  relative changes  are 23% (Bv), 15% (Bh), 7% (EÖ) and 7% (Vh). Spring temperature  and winter precipitation  show especially !arge    mcreases.

     

    Comparisons with runoff data indicate that evapotranspiration has become much larger. It is argued that the substantial increase of forest biomass could be one explanation and higher temperatures could be another. The increase of forest biomass leads to larger interception and then larger evaporation and as a rule also larger transpiration. The warming in spring and autumn leads to a longer active season for the vegetation.

  • 4.
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    Temperatur och nederbörd i Sverige 1860 -20012002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    Vindstatistik för Sverige 1961-20042010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapportens främsta syfte är att ta fram medelvärden som kan användas för att bedöma om en aktuell månad har varit blåsigare eller lugnare än normalt och med hur mycket, till exempel i procent. Vindobservationer från perioden 1961- 2004 har ingått i bearbetningen vilket gör att det finns vissa möjligheter att se på förändringar under denna ganska långa period. Då den aktuella normalperioden är 1961-1990 har tonvikten lagts på denna period. Många av stationerna startade dock i mitten av 1990-talet varför det för de flesta stationerna finns fler direkt uppmätta värden under perioden 1991-2004. Medelvärden för denna period ges därför också i tabellform. Senaste publikationen med omfattande vindstatistik är Klimatdata för Sverige (Taesler, 1972)

  • 6.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Eggertsson Karlström, Carla
    SMHI.
    Temperaturen och nederbörden i Sverige 1961-1990: Referensnormaler - utgåva 22001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Eggertsson Karlström, Carla
    SMHI.
    Larsson-McCann, Sonja
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Temperaturen och nederbörden i Sverige 1961-90: Referensnormaler1991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Eggertsson Karlström, Carla
    SMHI.
    Laurin, Sten
    SMHI.
    Några huvuddrag i det svenska nederbördsklimatet 1961-19901997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Vedin, Haldo
    SMHI.
    Dimensionerande regn för mycket små avrinningsområden2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Andersson, C.
    et al.
    SMHI.
    Kvick, Tord
    SMHI.
    Vindmätningar på tre platser på Gotland: Utvärdering nr 11985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Andersson, Camilla
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Alpfjord Wylde, Helene
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Engardt, Magnuz
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Long-term sulfur and nitrogen deposition in Sweden: 1983-2013 reanalysis2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett unikt långt dataset (1983-2013) för svavel- och kvävedeposition har skapats för Sverige samt Östersjön och omgivande länder. Det baseras på kvalitetsgranskade mätningar och modellfält, kombinerade genom avancerade metoder för att fånga spatiala och temporala variationer. Datasetet kan användas för att beskriva trender i deposition till olika relevanta marktyper.Återanalysen stämmer väl överens med mätningar, men vi har identifierat skillnader i torrdeposition till barrskog. Detta visar på behov av djupare studier och metodikförbättringar för bestämning av torrdeposition.Vi rekommenderar mer avancerade metoder för att beskriva spatial variation än genom medelvärdesbildning eller spatial interpolering av uppmätt deposition.Vi finner en markant minskning från 1980-talet fram till idag för både svavel- och kvävedeposition (med cirka 80 % respektive 30 %).Kritiska belastningar till både barr- och lövskog, fjällmarker och våtmarker har överskridits framförallt i sydvästra Sverige, men också i sydöstra Sverige och södra fjällen. Situationen förbättras men överskridanden sker fortfarande även över större områden.

  • 12.
    Andersson, Camilla
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Andersson, Stefan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Langner, Joakim
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Segersson, David
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Halter och deposition av luftföroreningar: Förändring över Sverige från 2010 till 2020 i bidrag från Sverige, Europa och Internationell Sjöfart2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna studie presenteras nutid (2010) och förändring till framtid (2020) för ett emissionsscenario baserat på PRIMES energimodell och IMO-beslut för internationell sjöfart. Utifrån dessa uppskattningar har modellberäkningar gjorts över nutid och förändring till 2020 för deposition av kväve och svavel, samt för lufthalter av sekundära inorganiska aerosoler (SIA; partiklar) och marknära ozon. Bidrag och förändring i detta bidrag till 2020 har presenterats för internationell sjöfart. Även Sveriges och övriga Europas bidrag till deposition i nutid och förändring till framtid har presenterats.Huvudresultaten i studien är:- Landbaserade utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider, partiklar, kolmonoxid och volatila organiska ämnen förväntas minska i Europa såväl som i Sverige, medan utsläppen av ammoniak förväntas öka till 2020 i Europa.- Internationell sjöfart förväntas minska sina utsläpp av svaveldioxid på grund av IMO-beslut, men förväntad ökning i trafiken medför ökade utsläpp av NOx.- Såväl deposition som lufthalter fortsätter vara högst i södra Sverige.- Utsläppsminskningarna till 2020 medför minskat nedfall av svavel och kväve i Sverige.- Bidraget till kvävedeposition från internationell sjöfart ökar i hela landet till 2020, övriga bidrag minskar.- Luftkvaliteten i regional bakgrundsluft i Sverige förbättras för såväl marknära ozon som för SIA.- De högsta halterna av marknära ozon beräknas minska som en följd av utsläppsminskningar i Europa.

  • 13.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Arvelius, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Jones, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Kindell, Sven
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Leung, Wing
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Beräkningar av emissioner och halter avbenso(a)pyren och partiklar frånsmåskalig vedeldning: Luftkvalitetsmodellering för Skellefteå, Strömsunds och Alingsås kommuner2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna studie har emissioner och halter i utomhusluften av benso(a)pyren (B(a)P) samt partiklar (PM2.5) beräknats för Skellefteå, Strömsunds och Alingsås kommuner avseende småskalig uppvärmning. Emissioner har beräknats för hela kommunerna, medan luftkvalitet har modellerats för två tätorter i varje kommun; Boliden och Bureå i Skellefteå kommun, Backe och Hoting i Strömsunds kommun samt Alingsås och Sollebrunn i Alingsås kommun. De tre kommunerna valdes då de identifierades ha höga B(a)P-halter i den tidigare nationella B(a)P-kartläggningen samt tillgång till sotarregister av tillräcklig bra kvalitet; tätorterna valdes genom att analysera emissionsberäkningarna i varje kommun och välja ut tätorter med de högsta emissionerna.

    Syftet med studien är undersöka hur B(a)P- och PM2.5-halterna i Sverige förhåller sig till miljökvalitetsnormer, utvärderingströsklar samt preciseringen av miljökvalitetsmålet Frisk luft och analysera hur stort gapet är för att klara dessa. Detta genom spridningsmodellering samt utvärdering mot mätningar i fem av tätorterna. Osäkerheterna i den tidigare gjorda nationella karteringen av B(a)Phalter från småskalig vedeldning (Andersson et al., 2015), som ska ses som en preliminär bedömning av halterna, utvärderas också. Vidare undersöks, genom känslighetsanalys, hur antaganden om emissionsfaktorer och eldvanor påverkar luftkvaliteten i områdena. En av de åtgärder som utreds är att byta ut gamla vedpannor mot moderna eldstäder. Luftmiljövinsterna av detta undersöks också genomspridningsmodellering.

    Emissionerna från eldstäderna har beräknats utifrån information från sotarregister i de olika kommunerna, där eldstäderna har klassificerats som vedpannor (miljögodkända och ickemiljögodkända), lokaleldstäder, flis- och pelletspannor samt övriga pannor (mest oljepannor). Geolokalisering, dvs. framtagandet av koordinater, har gjorts för de olika eldstäderna i registren baserat på adresser. Med hjälp av modellerade energibehov för ett genomsnittligt meteorologiskt kalenderår för perioden 1960-1990, för ett genomsnittligt småhus, samt antaganden om emissionsfaktorer, eldstäders nyttjandegrad samt verkningsgrad har sedan emissionerna beräknats.

    Lokalskalig spridningsmodellering med en rumslig upplösning om 20 m × 20 m har genomförts för de utvalda tätorterna med den Gaussiska lokalskaliga spridningsmodellen Dispersion, som är samma lokala modell som finns i modellsystemet SIMAIR-ved. Vid spridningsmodelleringen har meteorologiska data från Mesan för kalenderår 2016 och 2017 använts. Bakgrundshalter har inkluderats för PM2.5, men enbart lokalt haltbidrag från småskalig uppvärmning har beräknats för B(a)P; ett schablontillägg av bakgrundshalter för B(a)P har gjorts för varje tätort. Modelleringen har också utvärderats mot preliminära mätresultat (månadsprovtagning) av B(a)P avseende juni- december 2017 i Boliden, Bureå, Backe, Hoting samt Alingsås tätort samt mätningar av PM2.5 i Bureå och Backe (mätningarna har utförts av Svenska Miljöinstitutet IVL på uppdrag av Naturvårdsverket)

  • 14.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Arvelius, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Verbova, Marina
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Torstensson, Martin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren Nationell kartering av emissioner och halter av B(a)P från vedeldning i småhusområden2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här studien är en kartläggning och screening av emissioner och halter av benso(a)pyren (B(a)P) i Sverige. Syftet är att identifiera potentiella riskområden för överskridande av miljökvalitetsnormen (MKN). Ett övervägande bidrag till haltnivåerna till B(a)P är emissioner från den småskaliga vedeldningen, varför studien går ut på att beräkna och fördela emissionerna från uppvärmning av småhus. Metodiken består översiktligt av tre delar; beräkning av kommunvisa emissioner av B(a)P i Sverige, fördelning av dessa årsemissioner inom kommunerna på ett raster om 1 km × 1 km samt beräkning av årsmedelhalter utifrån detta emissionsraster. För att beräkna kommunvisa årsemissioner av B(a)P utnyttjas statistik från MSB över antalet eldstäder, modellerade värden på småhusens energibehov från ENLOSS, antaganden om eldvanor och emissionsfaktorer per typ av eldstad. De kommunvisa emissionerna fördelas sedan inom kommunen i ett grid om 1 km × 1 km utgående från antal kvadratmeter boyta småhus per km2 från fastighetsregistret. För pannor används dessutom tätortsvis statistik från Energimarknadsinspektionen över antal anslutna småhus till fjärrvärmenät, som vi enligt egen fördelning applicerar tätortsvis. Slutligen beräknas årsmedelhalter av B(a)P utifrån emissionsrastret på 1 km × 1 km utgående från linjära samband mellan emissioner och halter från tidigare genomförda lokalskaliga spridningsberäkningar med SIMAIR-ved i Västerbottenprojektet. Huvudslutsatserna från studien är följande: • De högsta årsemissionerna av B(a)P från vedpannor, som står för i särklass högst emission per enhet och därmed har störst påverkan på den lokala luftkvaliteten, beräknas för Skellefteå (18 200 g år–1) följt av Örnsköldsvik (13 600 g år–1), Gotland (13 500 g år–1), Sundsvall (12 900 g år–1) och Hudiksvall (12 300 g år–1). • Utifrån ett linjärt antagande mellan emissioner och halter fås kommunvisa årsmedelhalter av B(a)P 2012 på 0.03 – 1.03 ng m–3 för haltmåttet kartans högsta värde (KHV). Motsvarande värden för kartans ytmedelvärde (KYM) är 0.01 – 0.25 ng m–3. • Beräkningarna indikerar att det föreligger risk för överskridande av MKN (>1.0 ng m–3) i vissa enskilda gridrutor i tätorterna Sollefteå och Laholm (avseende årsmedelhalt av B(a)P uttryckt som KHV). Höga årsmedelhalter (>0.8 ng m–3) fås även för Kramfors, Säffle, Arvidsjaur, Boden, Skellefteå och Trollhättan. Detta är kommuner med en stor andel vedpannor i förhållande till lokaleldstäder. • Merparten (273 av 290) av kommunerna i Sverige har haltnivåer (KHV) högre än miljökvalitetsmålet Frisk luft (>0.1 ng m–3). Här är påverkan även betydande för utsläpp från trivseleldning med lokaleldstäder. • Studien ska ses som en översiktlig kartläggning och screening av emissioner och halter av B(a)P från småskaliga vedeldningen. Beräkningarna kan anses representera ett ”worst case”. • Den i särklass största osäkerheten vad gäller indata är statistiken från MSB över antalet eldstäder per kommun, samt hur eldstäderna fördelas mellan olika kommuner i gemensamma räddningstjänstområden. Detaljeringsgraden av underlaget samt klassificeringen av eldstäderna kan variera betydligt mellan olika kommuner/räddningstjänstförbund. För kommuner som enligt beräkningarna har haltnivåer som överskrider eller är nära att överskrida MKN rekommenderas, i ett första steg, att en noggrannare granskning/inventering görs av indata som används i beräkningarna, i synnerhet antalet eldstäder. In this report methods and results are presented from downscaling of about 40 climate

  • 15.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Bergström, Robert
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Engardt, Magnuz
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Dagens och framtidens partikelhalter i Sverige: Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I det nya EU-direktivet för luftkvalitet definieras ett exponeringskoncentrationstak för PM2.5. Detta takvärde, som inte får överskridas efter år 2015, är satt till 20 μg/m3 som årsmedelvärde. Eftersom även lägre halter påverkar människors hälsa negativt införs även ett exponeringsminskningsmål av partikelhalter i urban bakgrund. Hur stort exponeringsminskningsmålet blir för en viss plats beror på PM2.5-halterna vid referensåret 2010. Högre halt kräver högre relativ reducering till år 2020. I denna studie utreds det nya direktivets betydelse för Sverige. Utgångsläget kartläggs genom analys av mätdata av PM2.5 för ett antal platser runt om i Sverige. Olika emissionsscenarier tillämpas för att undersöka hur den regionala PM2.5-halten och långdistansbidraget kan komma att ändras från nuläget till år 2020 genom simuleringar med spridningsmodellen MATCH. Då det gäller det lokala haltbidragets betydelse för totalhalten av PM2.5 i nuläget respektive för år 2020, undersöks detta genom beräkningar i SIMAIR, för olika emissionsscenarier som innefattar dubbdäcksanvändning, teknikutveckling och trafikökning. Mätdata har sammanställts och analyserats för 25 mätplatser, varav 4 regionala bakgrundsstationer, 8 urbana bakgrundsstationer samt 13 mätstationeri gaturum. Uppmätta årsmedelvärden av PM2.5 ligger i gaturum generellt i intervallet 10-18 μg/m3 medan motsvarande värden för urban bakgrundoch regional bakgrund är 9-12 μg/m3 respektive 6-12 μg/m3. Halterna av PM2.5 underskrider 20 μg/m3 för samtliga platser och år, vilket betyder attexponeringskoncentrationstaket redan i dagsläget är uppfyllt. Den relativa skillnaden mellan halter i gaturum och regional bakgrundsluft är betydligtmindre för PM2.5 än för PM10, vilket indikerar att merparten av de fina partiklarna i gaturum härstammar från långdistanskällor. Liksom för PM10observeras också för PM2.5 ett maximum på våren, vilket tyder på att en del av partiklarna från vägslitage och uppvirvling är fina. Långdistanstransporten från kontinentaleuropa leder till en nord-sydlig gradient av PM2.5 i regionala bakgrundsluften. Däremot kan inte någotentydigt latitudberoende observeras för gaturum.För att uppskatta möjliga reduceringar av årsmedelhalten av PM2.5 från år 2010 till år 2020 har modellsimuleringar utförts med den regionalaspridningsmodellen MATCH. Tre olika europeiska emissionsscenarier för 2020 har studerats (CLECLIM, D23LOW och MFRDEEP). Beräkningsresultaten ger reduceringar som uppgår till 1.0-2.5 μg/m3 i södra Sverige och 0.1-0.5 μg/m3 i norra Sverige, för ett troligt emissionsscenario (D23LOW). Utsikterna att uppnå målet 10% minskning av PM2.5-halterna i södra Sverige bedöms därför som goda. Beräkningarna visar också att långdistanstransporten är det dominerande bidraget till PM2.5 i regional bakgrundsluft i Sverige. Slutligen konstateras att för regionala bakgrundshalter av PM2.5 är påverkan från vägtrafikens slitagepartiklar liten. Bibehållen dubbdäcksanvänding år 2020 beräknas geen obetydlig ökning av fina slitagepartiklar i den regionala bakgrundsluften (maximalt ca 0.02 μg/m3) pga ökat trafikarbete, medan minskad användning av dubbdäck kan leda till en liten reducering av halterna till år 2020 (upp till ca 0.1 μg/m3 för scenariot utan dubbdäck). För halter i urbanbakgrundsluft förväntas påverkan vara något större än den som beräknats här.För att beräkna det lokala bidraget till PM2.5 har uppskattningar av totala emissionsfaktorer för PM2.5 gjorts. Uppskattningarna baserades på tidigarestudier med mätdata av hög kvalitet från gaturum i Sverige, Danmark och Tyskland samt modellberäkningar med hjälp av SIMAIRs emissionsmodellför slitagepartiklar. Utgående ifrån emissionsfaktorerna beräknades lokala haltbidrag i gaturummen med SIMAIR för 4 olika emissionsscenarier; (1)nuläge motsvarande år 2004, (2) år 2020 utan förändringar vad gäller dubbdäcksanvändning, (3) år 2020 andelar dubbdäck i hela landet är 30 % samt (4) år 2020 utan dubbdäck. Beräkningarna för dessa scenarier indikerar att under nuvarande förhållanden är det lokala haltbidraget av PM2.5 ca 6 μg/m3 i Stockholm/Hornsgatan, ca 4 μg/m3 i Umeå/Västra Esplanaden och ca 2.5-3 μg/m3 för Göteborg/Gårda och Malmö/Amiralsgatan.Teknikutveckling till år 2020 (scenario 2) minskar lokala haltbidrag med 1.3-2.3 μg/m3 och mindre dubbdäcksanvändning (scenario 3) reducerarhalterna med ytterligare 1-3 μg/m3 i främst Stockholm och Umeå. Däremot blir de beräknade halterna bara marginellt lägre i scenariot helt utandubbdäck jämfört med 30% dubbdäcksanvändning. Detta kan förklaras med att en gata, HC Andersens Boulevard i Köpenhamn, med högemissionsfaktor för uppvirvlingen av vägdamm, har använts som referensgata.

  • 16.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009: Undersökning av en ny emissionsmodell för vägtrafikens slitagepartiklar2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SIMAIR är ett webbaserat modellsystem för beräkning av luftkvalitet i svenska tätorter. Systemet är utvecklat av SMHI på uppdrag av Trafikverket, Naturvårdsverket och Energimyndigheten och syftar till att tillhandahålla svenska kommuner och andra aktörer ett lättanvänt verktyg som kan användas i luftvårdsarbetet, bland annat för att bedöma luftföroreningsnivåerna i relation till miljökvalitetsnormer och utvärdera olika åtgärders effekter på luftmiljön. Syftet med denna studie är att utvärdera SIMAIR mot nya mätdata av PM10 och NO2 och testa och utvärdera en ny emissionsmodell för vägtrafikens slitagepartiklar.Högkvalitativa mätningar med timupplösning från tre trafikmiljöer har använts i utvärderingen; E6 vid Gårda i Göteborg för åren 2006-2009, Hornsgatan i Stockholm för åren 2007-2009 samt Västra Esplanaden i Umeå för åren 2006-2009. Modellens beräkningar i urban bakgrund (regionalt + urbant bidrag) har även utvärderats mot mätningar i urban bakgrund (i taknivå) för dessa tätorter; Femman-huset i Göteborg, Torkel Knutssonsgatan i Stockholm samt Biblioteket i Umeå. I utvärderingen används ett antal statistiska mått och indikatorer för att kvantifiera modellens prestanda i jämförelse med mätdata. Bland annat jämförs årsmedelvärden, percentiler, antalet överskridanden, bias, korrelationskoefficient och Target. I valideringen har ett nytt utvärderingsverktyg använts, Delta-tool, utvecklat inom ramen för det europeiska initiativet FAIRMODE.Utvärderingen av SIMAIR visar att i trafikmiljöer underskattas PM10-halterna något för Hornsgatan i Stockholm (med ca 20-30 %). För Västra Esplanden i Umeå och i synnerhet E6 vid Gårda i Göteborgöverskattas istället PM10-halterna (med 10-35 %). Däremot, i urban bakgrund är överensstämmelsen mellan modellerade och uppmätta PM10-halter genomgående mycket god.En systematisk underskattning av NO2-halterna kan observeras både i trafikmiljöer (generellt 10-30 %) och urban bakgrund (generellt 10-30 %) jämfört med mätdata (bortsett från urban bakgrund i Stockholmdär modellen uppvisar god överenstämmelse med mätdata). Trots att det finns ett viss bias för NO2 är resultaten ändå goda; 75 % av datapunkterna har ett lägre targetvärde än 1, vilket betyder att modellen då kan vara en bättre prediktor för atmosfärens ”verkliga” kemiska tillstånd än mätningarna.Denna studie tillsammans med tidigare valideringsstudie av SIMAIR visar att modellen uppfyller kvalitetsmålen på modellberäkningar (RPE/RDE) för såväl PM10 och NO2 i trafikmiljöer.Inom ramen för ett nordiskt forskningsprojekt har en ny emissionsmodell för vägdamm utvecklats; NORTRIP. Modellen bygger delvis på samma principer som SIMAIRs vägdammsmodell, men viktiga förbättringar har gjorts. Syftet med denna undersökning är att analysera förutsättningarna för att använda NORTRIP med hjälp av indata från SIMAIR. Undersökningen visar att det är möjligt, men att det finns en del svårigheter.NORTRIP-modellen ger något högre korrelation mot mätdata jämfört med SIMAIRs vägdammsmodell. Med övriga indata från SIMAIR för år 2007 ökar korrelationen från 0.58 till 0.67 för Västra Esplanaden,från 0.59 till 0.67 för Hornsgatan och från 0.53 till 0.57 för Gårda. För att få överensstämmande haltnivåer behövs dock korrektioner införas; korrektioner som för närvarande inte är lätta att förstå. Det är inte säkert att den standardparameteruppsättning, som tagits fram baserat på mätningar från två gator i Stockholm, är så generell att den också kan tillämpas för andra trafikmiljöer i Sverige.Ett enkelt sätt att förbättra SIMAIRs beräkningsresultat är att korrigera dessa mot mätdata. För att förbättra modellresultaten utan användandet av mätdata krävs förbättrade emissioner, vilket sannoliktkommer göras inom ramen för HBEFA i Europa, samt att implementera NORTRIP-modellen. Innan NORTRIP-modellen kan implementeras i SIMAIR behövs emellertid fler studier avseende vilka parametervärden och korrektioner som ska användas.

  • 17.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO2 och bensen: Utvärdering för svenska tätorter och trafikmiljöer avseende år 2004 och 20052009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna studie har SIMAIR (med SIMAIR avses i denna rapport SIMAIRväg) validerats mot mätningar av PM10, NO2 och bensen för 19 mätstationer i gaturum och 21 mätstationer i urban bakgrund. Trafikmiljöerna är av skiftande karaktär och från olika delar av Sverige. Mätstationerna i urban bakgrund är samtliga belägna vid en central plats i respektive tätort, men placeringen varierar (både mätningar vid torg och gågator samt takmätningar förekommer). Vid valideringen jämförs ett antal statistiska mått för att kvantifiera överensstämmelsen mellan uppmätta och beräknade halter. I EUs Luftdirektiv finns kvalitetsmått angivna, som fastställer maximalt acceptabel osäkerhet för modellberäkningar. Den bästa tolkningen av denna osäkerhet är begreppet RPEmax, det maximala relativa percentilfelet för 90% av stationerna, vilket är kvalitetsmåttet som tillämpas i denna studie. Utöver detta mått används även medianen för RPE (RPEmedian), vilket ur modelleringssynpunkt kanske är mer intressant. Andra statistiska mått som utvärderas är uppmätta och beräknade årsmedelvärden, percentiler för dygns- och timmedelvärden, variationskoefficient (CoV) och korrelationskoefficient (r). Där signalen är stark, det vill säga i trafikerade gaturum, är överensstämmelsen mellan uppmätta och beräknade halter god. För PM10 och NO2 klaras EUs kvalitetskrav med tämligen stor marginal, men för bensen överskattar dock SIMAIR halterna systematiskt ijämförelse med mätdata. För urban bakgrund är resultatet relativt bra för många stationer. EUs kvalitetskrav för PM10 klaras, men för NO2 underskattas halterna. Vad gäller bensen i urban bakgrund överskrids kvalitetskravet marginellt. Emellertid är resultaten bättre än för gaturum. Korrelationen är överlag tämligen stark för de flesta platser och SIMAIR återger representativ säsongsvariation av halterna.Att halterna av NO2 underskattas i den urbana bakgrunden kan delvis förklaras med att mätningar ofta representerar halter i punkter medan modellen representerar halter i kilometerrutor. Ur valideringssynpunkt är urbana mätstationer i taknivå lämpligast att göra jämförelser mot, då det finns viss risk att lokal haltpåverkan får genomslag i mätningar vid exempelvis öppna torg och gågator. En annan förklaring till att halterna i urban bakgrund underskattas är att SIMAIRs urbana modell, BUM, har brister i beskrivningen av stabila atmosfäriska förhållanden, vilket delvis kan förklara den stora underskattningen av halter av NO2 i norra Sverige. Parametriseringen vid stabila förhållanden behöver förbättras, vilket är ett arbete som har påbörjats. För tillfället används en statistisk metod för att korrigera detta, kallad klimatkorrigering, och denna metod visar sig förbättra modellberäkningarna för flertalet platser i Norrland. För Sandviken leder klimatkorrigering dock till att de beräknade halterna blir avsevärt högre än de uppmätta och här blir RPE större än innan. Den geografiska gränsen mellan var klimatkorrigering är lämplig och inte är således inte helt klar. För höga emissionsfaktorer för vägtrafikens utsläpp av bensen kan troligtvis förklara överskattningen som sker för beräkningarna i gaturum av bensenhalter. Denna del behöver granskas och uppdateras.

  • 18.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Känslighetsanalys, vidareutveckling och validering av SIMAIRs urbana spridningsmodell BUM2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den urbana spridningsmodellen BUM, som används inom SIMAIR-systemet, är en enkel trajektoriemodell för beräkning av luftkvalitet i tätorter om 1 x 1 km, där haltbidrag beräknas utifrån emissionskällor i ett uppströms influensområde vars storlek är beroende av bland annat vindhastigheten.Det enkla och attraktiva konceptet möjliggör snabba modellberäkningar och modellen tillämpas i dagsläget för mer än 100 tätorter inom ramen för SIMAIR. Emellertid har jämförelser med uppmätta halter visat att BUM underskattar halterna av NO2 och NOX, i synnerhet för orter i norra Sverige. Förklaringen till detta torde huvudsakligen vara meteorologisk, dvs. det exemplifierar svårigheterna i att beskriva spridningen avluftföroreningar under starkt stabila atmosfäriska förhållanden.Denna problematik har tidigare lösts med en statistisk metod (regressionsanalys) för att anpassa beräkningarna mot mätdata för tätorter norr om Dalälven. Resultatet av denna metodik har dock varierat stort; för några tätorter har det fungerat tillfredställande, medanöverensstämmelsen mellan uppmätta och beräknade halter har varit sämre för andra.Syftet med denna studie är att genom en känslighetsanalys undersöka vilka parametrar i modellen som påverkar halterna mest och därefter förbättra parametriseringen av dessa under stabila atmosfäriska förhållanden. Vidare valideras resultatet genom jämförelser med mätdata från 13 tätorter i Sverige.Enligt känslighetsanalysen är det formuleringen av den vertikala spridningsparametern σz som i särklass påverkar halten av NO2 mest. En ny parametrisering, som tar hänsyn till stabiliteten, införs vid beräkningen av σz för tätorter utanför storstäderna, vilket generellt höjer halterna av NO2 med storleksordningen några μgm-3 på årsbasis och tiotalet μgm-3för 98-percentils dygnsmedelvärde. Vidare införs en korrektion av meteorologin (från Mesan) som används vid beräkningarna i BUM, så att meteorologin ska representera mer urbana (skrovligare) förhållanden.Förbättringarna av BUM leder till att överensstämmelsen med mätdata ökar. Korrelationen mellan beräknade och uppmätta halter av NO2 ökar överlag och tidsvariationen av halter fångas bättre i modellen (vilket leder till att variationskoefficienten CoV för beräknade respektive uppmätta halter stämmer bättre överens). Årsmedelhalter och i synnerhet 98-percentils dygns- och timmedelvärde reproduceras bättre i nya BUM; vid jämförelse med uppmätta halter är 37 % av datapunkterna inom ±50 % för BUM original medan motsvarande siffra för nya BUM är 95 %. Modellen lyckas dock fortfarande inte, för vissa tätorter i norra Sverige, fullt utreproducera de allra högsta dygns- och timvisa halterna.I jämförelse med BUM originals klimatkorrigerade halter (i norra Sverige) är generellt överensstämmelsen mellan beräkningar och mätdata bättre för nya BUM, i synnerhet vad gäller årsmedelvärde, korrelationskoefficient och variationskoefficient.

  • 19.
    Andersson, Tage
    SMHI, Forskningsavdelningen.
    Aeronautic wind shear and turbulence. A review for forecasts1989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Andersson, Tage
    SMHI, Forskningsavdelningen.
    Isbildning på flygplan1988Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med isbildning på flygplan avses alla sorters avlagringar av vatten i fast form. Avlagringen kan ske såväl då flygplanet befinner sig på marken som i luften. Den kan finnas på synliga delar som vingar, stabilisatorer och vindrutor, ellerdolt som i förgasare till kolvmotorer. En egenskap har isbildning (nästan undantagslöst) gemensam: Den försämrar planets flygegenskaper. Graden av försämring kan variera från obetydlig till katastrofal. Det faktum att isbildning som avsevärt försämrar planets flygegenskaper är sällsynt gör inte prognostikerns uppgift lättare. Tvärtom, ovanliga fenomen är alltid svåra att förutsäga. Flygning i moln med underkylda vattendroppar resulterar nästan alltid i att ett tunnt isskikt bildas på tex vingframkanterna. I regel blir då försämringen av flygegenskaperna så liten att den inte märks. Sådan isbildning är av föga intresse för flygaren. Däremot är isbildning som ALLVARLIGT försämrar planets flygegenskaper vital. Att förutsäga enbart "isbildning" är därför till liten nytta för piloten. Isbildningens INTENSITET eller SVÅRIGHETSGRAD måste också förutsägas, vilket ytterligare komplicerar meteorologens arbete.Ett tunnt isskikt är dock ej alltid harmlöst. Om rimfrost bildas på vingens översida på ett flygplan på marken blir den släta ytan skrovlig, något som katastrofalt kan försämra lyftkraften.Beroende på flygplanets form avlagras is olika snabbt på olika delar av planet. Isen växer snabbast på spetsiga delar, som antenner, pitotrör och vingframkanter. Isbildningen kan därför också skilja sig från flygplantyp till flygplantyp. Olika flygplantyper reagerar också olika för isbildning. Deltavingade flygplan, som Draken och Viggen, har flygegenskaper som påverkas relativt litet även av ett tjockt islager på den spetsiga vingframkanten.Isbildning uppträder vid stratiforma moln i relativt tunna skikt. Om planet snabbt kan passera genom ett sådant skikt, hinner avlagringen ej bli så mäktig. Men om planet tvingas uppehålla sig länge där, kan avlagringen växa sig mäktig. Exempel på detta är vid landning, då planet har låg sjunkhastighet eller kan tvingas behålla samma höjd en längre tid (holding). Ett annat exempel är VFR-flygning, då planet kan stängas in i ett isbildningsskikt mellan marken och molnbasen.Tunga trafikflygplan har effektiva avisningsanordningar. Därför är de okänsliga för isbildning under flygning. Lätta flygplan och militärflygplan saknar i regel visningsanordningar på vingar och stabilisatorer. Där kan alltså is obehindrat byggas upp, och dessa flygplan är MYCKET KÄNSLIGARE för isbildning. Jetflygplan har i regel avisningsanordningar på luftintagen till motorn/motorerna.Helikoptrar har speciellt stora isbildningsproblem. Särskilt är motorerna (gäller jetmotorer) känsliga. Vid ymnig blötsnö kan snön kväva dem. Is som bildats på luftintagen eller stag på flygkroppen kan lossna (tex om helikoptern når varmare områden och isen börjar smälta) komma in i motorn och skada kompressorn. Is på huvudrotorn försämrar dess lyftkraft och orsakar allvarliga skakningar. Is på stjärtrotorn kan då den lossnar slungas iväg mot andra delar av helikoptern och skada dem. Is på vindrutan är allvarlig, eftersom den förhindrar sikten framåt.Uppenbarligen är isbildning på flygplan ett komplicerat problem. Det är endast delvis meteorologiskt. Identiska meteorologiska förhållanden ger olika grader av isbildning, beroende på flygplantyp och flygoperation. Vidare är pilotens upplevelse av isbildningen subjektiv. Att förutsäga isbildning ingår dock i flygmeteorologens uppgifter.Som nämnts är svår isbildning ett sällsynt fenomen. Andelen haverier som orsakas av isbildning är också relativt liten. Ca 3% av de civila flyghaverierna i USA åren 1973-77 tillskrevs tex isbildning. Dessa haverier blir dock ofta svåra, med dödlig utgång för besättning och passagerare.

  • 21.
    Appelqvist, Peter
    et al.
    SMHI.
    Karlsson, Anders
    Nationell emissionsdatabas för utsläpp till luft - Förstudie1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Axelsson, G.
    et al.
    SMHI.
    Eklind, R.
    SMHI.
    Ovädret på Östersjön 23 juli 19851985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Bennartz, Ralf
    et al.
    SMHI.
    Thoss, Anke
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    Dybbroe, Adam
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Michelson, Daniel
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    Precipitation Analysis from AMSU (Nowcasting SAF)1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Bergström, Robert
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    TESS - Traffic Emissions, Socioeconomic valuation and Socioeconomic measures: Part 2: Exposure of the European population to atmospheric particles (PM) caused by emissions in Stockholm2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Model calculations have been performed to estimate the effects of emissions in Stockholm on the population exposure to particulate matter (PM) outside the city.The impacts of five different emissions were investigated: Road traffic exhaust, split into Light Duty Vehicles (LDV) and Heavy Duty Vehicles(HDV), Sea Traffic, Power Plants and Residential Heating. The emissions from non-exhaust (mainly road wear due to use of studded tyres) were also treated, in addition to combustion sources.The uncertainties in the emission estimates for Residential Heating using biomass (wood) are very large but it seems that it is an important PM source in Stockholm. In this report two estimates of the emissions have been used. In the lowest estimate, which seems more realistic, the contribution to population exposure of directly emitted combustion particles from residential heating is of similar magnitude (37%) as the contribution from road traffic exaust (42%). For all sources, except Sea Traffic, the total population exposure to combustion PM is much larger within Stockholm than outside; for shipping the total exposure is about as large outside the city as within.For all sources, except residential heating, the secondary inorganic aerosol (SIA) exposure is higher than the combustion particle exposure. Non-exhaust particles dominate the total impact on PM10 exposure, contributing about 60-70% to the total exposure, due to all the studied sources in Stockholm. The calculated population exposure due to the wear particles is to a very large extent (87%) occurring within the Greater Stockholm area.

  • 25.
    Bringfelt, Björn
    SMHI.
    Receptorbaserad partikelmodell för gatumiljömodell för en gata i Nyköping1987Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Carlund, Thomas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Upgrade of SMHI's meteorological radiation network 2006-2007: Effects on direct and global solar radiation2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SMHIs strålningsnät moderniserades 2006-2007. Innan de äldre mätningarna upphörde genomfördes parallella mätningar med både ny och gammal utrustning under 6-18 månader. Här rapporteras resultaten av jämförelsen mellan de gamla och de nya mätningarna av i huvudsak globalstrålning och direktstrålning. I genomsnitt var överensstämmelsen god mellan de gamla och de nya mätningarna. Medelvärdet av förhållandet mellan de gamla och nya mätningarna, baserat på tidsintegrerade värden från hela den tillgängliga jämförelseperioden vid respektive station, var 0,997 för globalstrålning (12 stationer) och 1,009 för direktstrålning (3 stationer). Inget av dessa resultat är signifikant skilda från 1 vid en signifikansnivå av 90 %. Trots den goda överensstämmelsen identifierades ett par systematiska skillnader mellan de gamla och de nya mätningarna. Dessa skillnader antas i huvudsak bero på skillnad i öppningsvinkel mellan gamla och nya pyrheliometrar (mäter direktstrålning) samt skillnad i den riktningsberoende responsen mellan gamla och nya pyranometrar (mäter globalstrålning). Korrektionsfunktioner för dessa systematiska skillnader har utvecklats. Dessa bör tillämpas för att korrigera de äldre mätningarna (1983-2007) för att förbättra homogeniteten i framförallt månadsvärden av strålningsdata. Vid moderniseringen av strålningsnätet genomgick även de automatiska mätningarna av solskenstid en betydande förändring. Preliminära jämförelser av solskenstid från gammal och ny mätmetod ger i nuläget svårtydda resultat. En mer detaljerad studie av solskenstidsmätningarna, baserad på minut- eller t.o.m. momentanvärden, måste därför göras i framtiden.

  • 27.
    Dahlgren, Lars
    SMHI.
    Solmätning vid SMHI1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 28. Diamandi, Andrei
    et al.
    Dybbroe, Adam
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nowcasting SAF. Validation of AVHRR cloud products2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Eliasson, Salomon
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    Tetzlaff, Anke
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    Karlsson, Karl-Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    Prototyping an improved PPS cloud detection for the Arctic polar night2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    under noll grader och snö och regn är vanligt förekommande, vilket bl.a. skapar hala vägar och behov av

  • 30.
    Engardt, Magnuz
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Alpfjord, Helene
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Camilla
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    PODY-beräkningar med MATCH Sverigesystemet2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vi har utvecklat ett programpaket som möjliggör PODY beräkningar i MATCH Sverigesystemet. Rapporten ger en kortfattad introduktion till PODY och går igenom implementeringen i MATCH-systemet.

    Resultat för receptorerna generic crops (POD3gen-CR) och generic deciduous trees (POD1gen-DT) presenteras för åren 2013-2015 och jämförs med motsvarande data från EMEP-modellen. POD3gen-CR uppvisar stor år-till-år variation och MATCH-resultaten är tydligt högre än motsvarande uppskattningar av EMEP-modellen. POD1gen-DT varierar mindre från år till år och resultaten från MATCH och EMEP-modellen överensstämmer bättre.

    PODY presenteras tillsammans med övriga ozonmått på SMHI:s miljöövervakningssida (www.smhi.se/klimatdata/miljo/atmosfarskemi) med start från miljöövervakningsåret 2013.

  • 31.
    Engardt, Magnuz
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Andersson, Camilla
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Bergström, Robert
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Modellering av marknära ozon: Regionala och högupplösta tillämpningar av MATCH2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Höga halter av marknära ozon uppträder i Sverige framförallt under våren och sommaren i de sydvästra delarna av landet. SMHI:s regionala spridningsmodell, MATCH, klarar Luftdirektivets krav påmodellkvalitet för ozon i svensk bakgrundsluft. Detta gäller både för en Europaskalig tillämpning med 44×44 km2 stora gridrutor samt en högupplöst tillämpning med 5×5 km2 stora gridrutor. En högupplöst modell ger marginell förbättring av de statistiska måtten som beskriver modellens förmåga att beräkna marknära ozon. Lokalt bidrag till överskridanden (i förorter) är troligen inte ett problem i Sverige. Även om MATCH-modellen klarar Luftdirektivets krav på modellkvalitet klarar den inte alltid av att beskriva episoderna med de allra högsta halterna. Detta är en allvarlig brist i modellsystemet. Bättre information om utsläpp av ozongenererande ämnen, i framför allt östra Europa, och förbättringar av modellens beskrivning av vertikal omblandning och deposition kan förmodligen förbättra möjligheterna att fånga de högsta ozonhalterna. 2-dimensionell variationell analys kan vara ett verktyg att få en geografiskt täckande uppskattning på marknära ozon över Sverige, speciellt på måtten AOT40 och överskridandedagar. Modellresultat, i form av MATCH-fält och 2-dimensionellt variationellt analyserade fält, kan användas som komplement till mätningar.

  • 32.
    Engardt, Magnuz
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Foltescu, Valentin
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Luftföroreningar i Europa under framtida klimat2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ozonmedelhalterna förväntas öka markant (1-2% per decennium, fram till 2050) i centrala och södra Europa, framförallt under sommaren. Maximumhalterna ökar mer än medelhalterna. Nordligaste Europa förväntas få minskande halter, speciellt under vår och höst. Östra Europa får minskande ozonhalter under vintern. I södra Skandinavien ser vi bara små förändringar i ozonhalterna under alla årstider. Halten av marknära sekundära inorganiska partiklar (SIA; Secondary Inorganic Aerosols) ökar kraftigt (3-5% per decennium, fram till 2050) i hela kontinentala Europa under alla årstider förutom vinter. Ökningen är störst runt Medelhavet på sommaren, och halterna är mer än 20% högre under 30-års perioden 2021-2050 jämfört med dagens nivåer. 2071-2100 beräknas partikelhalterna under sommaren vara minst 50% högre, jämfört med dagens situation, i stora områden av södra och centrala Europa. Södra Skandinavien torde få en måttlig ökning av SIA under framförallt under vår och sommar. Nordliga delar av modellområdet uppvisar minskande SIA halter under alla årstider. Våtdepositionen av svavel- och kväveföreningar minskar mycket kraftigt i södra och västra Europa under alla årstider, speciellt under den senare delen av simuleringsperioden (2021- 2050 till 2071-2100). Stora områden i och kring Medelhavet samt delar av Frankrike, Belgien och Nederländerna får endast 50%, eller mindre, av dagens deposition under perioden 2071- 2100. Norges kust förväntas få en ökad våtdeposition i framtida klimat, speciellt under våren och sommaren. Ökningen är större än 50% på flera platser, men det är trots allt en relativt liten yta som påverkas på detta sätt. Minskad (ökad) våtdeposition i modellområdet kompenseras i någon mån av ökad (minskad) torrdeposition. För de flesta områdena kommer dock ändringen i totaldeposition att följa mönstret i våtdepositionen. Resultaten tyder på att flera sekundära luftföroreningar blir mer långlivade. Halterna i atmosfären blir därmed högre, de kommer vidare att kunna spridas över större områden.

  • 33.
    Ericsson, Kjell
    SMHI.
    Meteorological measurements performed May 15, 1984, to June, 1984, by the SMHI1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Eriksson, Bertil
    et al.
    SMHI.
    Carlsson, Bengt
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Dahlström, Bengt
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Preliminär handledning för korrektion av nederbördsmängder1989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Eriksson, Bertil
    et al.
    SMHI.
    Hovmöller, Ernest
    Frekvensanalys av timvisa temperatur-observationer1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Foltescu, Valentin
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Gidhagen, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Nomogram för uppskattning av halter av PM10 och NO2: Reviderad version (december 2004)2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den nya förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2001:527) definierar normvärden och utvärderingströsklar för bl a NO2 och PM10. SMHI har av Naturvårdsverket och Vägverket fått i uppgift att ta fram en enkel metod att användas för en första ut-värdering av luftföroreningshalterna. Metoden består av s k nomogram för skattning av årsmedelvärden genererade av emissionerfrån en individuell gata eller väg. Till det lokalt genererade värdet ska läggas ett bakgrundsvärde. Empiriska relationer byggda på historiska mätserier har också tagits fram för att från medelvärdet kunna uppskatta extremvärden i form av percentiler.Utvärderingsmetodiken som beskrivs i denna rapport är avsedd att användas för en första uppskattning av föroreningshalterna på platser där mätningar saknas. Om de uppskattade halterna ligger under denedre utvärderingströsklarna, räcker nomogrammens resultat som underlag. Om de uppskattade halterna är högre, behövs en noggrannare utvärdering med hjälp av modeller och/eller mätning. Ibilaga 1 beskrivs metoden praktiskt.

  • 37.
    Foltescu, Valentin
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Häggmark, Lars
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Jämförelse mellan observationer och fält med griddad klimatologisk information1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Foltescu, Valentin
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Persson, Christer
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Beräkning av moln- och dimdepositionen i Sverigemodellen – Resultat för 1997 och 1998: Estimation of cloud and fog deposition by use of ”Sverigemodellen” – Results for 1997 and 19982001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The capture of cloud and fog droplets by vegetation as a possibly important deposition mechanism has been recognised lately after reports of increased forest decline with altitude. We are concerned with interception, impaction and stickiness of polluted cloud water and fog droplets to terrestrial surfaces, including forest canopies. This deposition is mediated by low-level clouds, in which parts of the terrain can be immersed, or by the presence of orographic and radiation fog. In this study the transport of cloud and fog droplets towards terrestrial surfaces is parameterised and the “occult” deposition (mediated by both clouds and fog) is calculated by a new approach, implemented in “Sverigemodellen” (MATCH-Sverige), a 3D Eulerian transport and dispersion model employed for making environmental assessments in Sweden.The model scheme is taking into account the mesoscale analysis (MESAN) of low-cloud coverage and cloud-base height, the visibility analysis, detailed topography information, land use, modelled atmospheric concentrations and the instantaneous deposition parameters for the investigated species (acidifying air pollutants: sulphate and oxidised/reduced nitrogen).The model scheme is validated by comparing with throughfall monitoring of sulphate deposition to coniferous forests at elevated sites in the Swedish mountains. It shows a rather good fit to the measurements, generally within 25%, which is deemed as encouraging. Discrepancies exist though and are subject of discussion. The percentage of occult deposition can be up to 115% of the sum of dry and wet deposition. Therefore we cannot ignore this contribution in the assessments of deposition of acidifying pollutants. The highest fluxes of cloud deposition are assigned to mountainous regions in Northern Sweden, while the highest fog deposition is calculated at a location in Jönköpings County, on the Sydsvenska höglandet.

  • 39.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Luktberäkningar för Bofors Plast i Ljungby, II1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar för AB Åetå-Trycks planerade anläggning vid Kungens Kurva1987Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar för AB Åkerlund & Rausings fabrik i Lund1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar för en planerad panncentral vid Lindsdal utanför Kalmar1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar för olika plymlyft vid avfallsvärmeverket Sävenäs1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar för Spendrups bryggeri, Grängesberg1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar för Volvo BMs fabrik i Landskrona1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vindklassificering av en plats på Hemsön1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Fredriksson, Ulf
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Krieg, Roland
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    En överskalig klimatstudie för Tornby, Linköping1987Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Fredriksson, Ulf
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Persson, Christer
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    NOx- och NO2-beräkningar vid Vasaterminalen i Stockholm1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Fredriksson, Ulf
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Persson, Christer
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Laurin, Sten
    SMHI.
    Helsingborgsluft1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Fredriksson, Ulf
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ståhl, Stefan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    En jämförelse mellan automatiska och manuella fältmätningar av temperatur och nederbörd1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
1234 1 - 50 av 188
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7
|