Endre søk
Begrens søket
123 1 - 50 of 124
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Algotsson, Josefina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Edman, Moa
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Förslag till statusklassning av parameter 9.5 Sötvatteninflöde och vattenutbyte i kustvatten och vatten i övergångszon: En jämförelse mellan Kustzonsmodellens naturliga och normala uppsättning2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Omkring hälften av Sveriges elproduktion utgörs idag av vattenkraft vilken produceras i omkring 2000 kraftverk. Den största avrinningen av vatten från land sker under våren och vattnet lagras i magasin för elproduktion under vintern. Denna förändring av den naturliga avrinningen har stora effekter på de akvatiska ekosystemen och vara ett av de största miljöproblemen för svenska vattendrag och sjöar.Det saknas idag en vägledning för statusklassificering av hydromorfologiska parametrar i kustvatten enligt Vattendirektivet. SMHI fick i uppdrag av Vattenmyndigheterna att ta fram ett förslag till klassgränser och klassning för parameter 9.5 Sötvatteninflöde och vattenutbyte i kustvatten och vatten i övergångszon enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2013:19. Den hydrologiska modellen S-HYPE och den oceanografiska Kustzonsmodellen användes för att studera de skillnader i färskvattentillförsel samt färskvatteninnehåll, salinitet och vattenålder i ytan som orsakas av reglering av vattenflödet på land.Baserat på resultaten har regleringen av vattenflödet på land överlag lett till en ökning av färskvatteninnehållet med 2 % längs Norrlandskusten och en motsvarande minskning av färskvatteninnehållet på västkusten. Typiskt leder regleringen av vatten på land till en lägre färskvattentillförsel till kusten under våren och sommaren och en högre färskvattentillförsel till kusten på hösten och vintern jämfört med ett scenario med en naturlig landavrinning.Den naturliga bakgrundsvariationen, enligt definitionen ± 2 MAD (Median Absolute Deviation), och den Maximala Absoluta Avvikelsen, MAA, användes för att konstruera 5 statusklasser. Denna metod gav upphov till att 98 % av kustvattenförekomsterna fick en Hög eller God status för parametrarna färskvattentillförsel och salinitet, 87 % av kustvattenförekomsterna fick en Hög eller God status för färskvatteninnehåll och 83 % av kustvattenförekomsterna fick en Hög eller God status för vattenålder.

  • 2.
    Algotsson, Josefina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Van Der Stelt, Frank
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Abdoush, Diala
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Swedish coastal water bodies on Wikidata Combining WFD data with Wikidata2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In accordance with the Water Framework Directive, the water district authorities report environmental information on Sweden’s surface water bodies to the EU.Under the government commission Smartare miljöinformation to the Swedish Environmental Protection Agency, Naturvårdsverket, the initiative was taken to adopt the reported environmental information on Sweden’s coastal water bodies to Wikidata and Wikipedia. SMHI has led the initiative with support from Wikimedia Sweden, the South Baltic Sea Water District Authority, the county administrative board of Jönköping and Wikimedia volunteers.The aim of this project has been to make the environmental information about Sweden’s coastal water bodies more accessible to the public, to disseminate knowledge about status classification and create conditions for increasing environmental awareness among the public. The project has resulted in:• 653 new coastal water bodies are described on Wikidata.• Wikipedia articles on water management in Sweden, coastal water bodies and the SVAR database have been created.• A template for infoboxes on Wikipedia has been developed and can automatically retrieve and display the status classification of coastal water bodies.• The template for infoboxes on coastal water bodies is used in articles on coastal waters on Wikipedia.• The license for the SVAR database is set to CC0, which facilitates the use of the information and opens the possibility of using it in more ways than before.

  • 3.
    Almroth, Elin
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Skogen, Morten
    Institute of Marine Research, Bergen, Norway..
    Sehested Hansen, Ian
    Institute of Marine Research, Bergen, Norway..
    Stipa, Tapani
    FMI.
    Niiranen, Susa
    FMI.
    The Year 2006 An Eutrophication Status Report of the North Sea, Skagerrak Kattegat and the Baltic Sea: A demonstration Project2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This is the third year joint status report for the North Sea, Skagerrak, Kattegat and the Baltic Sea area (Fig. 1) carried out by SMHI, IMR, DHI and FIMR as a part of the project BANSAI, supported by the Nordic Council of Ministers’ Sea and Air Group. The aim of the demonstration project is to integrate marine observations and eutrophication model simulations in an annual eutrophication assessment of the Baltic and the North seas. The present report is mainly based on model estimates of some of the indicators suggested by the OSPAR Common Procedure (c.f. Appendix) for the identification of the eutrophication status of the maritime area (OSPAR, 2005). This report serve as a basis for the on-going discussions about the ecological quality indicators included in the assessment, and the way to merge results from different models and observations for the assessment.Estimations of river discharges and model results are used to describe the degree of nutrient enrichment (Category I) defined by the riverine loadings of nitrogen and phosphorus, and winter surface concentrations and ratios of DIN and DIP. The direct effects of nutrient enrichment during the growing season (Category II) are described in terms of the mean and maximum chlorophyll-a concentrations and model estimations of primary production. The ratio between diatoms and flagellates is used as an indicator of region specific phytoplankton indicator species (Category II). The indirect effects of nutrient enrichment (Category III) are discussed in terms of oxygen depletion in bottom waters. Estimations of region specific background concentrations and threshold values are gathered from the literature (Helcom, 2006; OSPAR, 2005) and used for the model assessment. The four model systems used for the joint assessment (Fig. 2) cover different parts of the North Sea, Skagerrak, Kattegat and the Baltic Sea area. Detailed descriptions of the models may be found on the web-sites presented below the figure.In section 2 the key messages from this assessment will be presented. In section 3, each country gives a brief observations overview for 2006 and some references to other sources and reports that might be useful for the readers. The methods of the assessment are described in section 4. Statistical characteristics of model results and in-situ data are presented in section 5 and the model assessment of eutrophication status is done in section 6. Conclusions and comments to the assessment are presented in section 7.

  • 4.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Förstudie av ett nordiskt modellsystem för kemikaliespridning i vatten1988Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI har fått i uppdrag att studera ett befintligt system för spridning av kemikalier i vatten. Studierna utförs med syfte att skapa ett för nordiska behov användbart prognossystem vid olyckstillbud.

    Främst studeras U. S. Coast Guards beräkningssystem HACS, Hazard Assessment Computer System. Det är uppbyggt utifrån behov av att veta huruvida vattenintag i floder behöver stängas vid ett giftutsläpp, fiskodlingar skyddas och när koncentrationen nått låga nivåer i hela området.

    HACS-modellerna för vatten är ingående analyserade. De som nu finns i ett fungerande prognossystem har studerats, men även nyutvecklade modeller som inte är anpassade för det befintliga prognossystemet har betraktats .Det kanadensiska systemet TIPS har studerats något, liksom en sammanställning över EG-ländernas modeller.

    HACS-systemet i sin nuvarande form är inte tillämpbart i öppet vatten eller i kust- och skärgårdsområden. Systemet är främst utvecklat för floder och kan därför inte användas i havet där dynamiken är helt annorlunda .Ett spridningsförlopp i en flod använder sig av konstant ström i tid och rum, konstant vind, begränsande väggar på sidorna, sötvatten och ganska lätt kontrollerbara processer. I havet är dynamiken betydligt mera komplicerad och komplex. Vågor , vädersystem, strömmar som varierar kraftigt mellan olika djup, horisontella strömvariationer som ändras inom några 100-tals meter, tre-dimensionella virvelsystem av olika storlekar, varierande bottendjup, tidsvariationer som sker inom några timmar, olika densiteter på skilda djup är några av de mest grundläggande skillnaderna . Enskilda förlopp inom HACS kan ändå användas, såsom tex beräkningen av ett flytande ämnes utspridning på vattenytan de första timmarna. Teoretiska delar kan tas ur programmen och manualerna och användas i nya system. Särskilt gäller den här möjligheten de nyare programmen inom HACS-systemet , där teorin är mera långtgående och omfattande.

    Citat U. S . Coast Guard. "HACS kan vara ett extremt kraftfullt verktyg, när det handhas av en specialist, som kan formulera ett problem till HACS korrekt och därefter tolka de erhållna resultaten. Samtidigt kan systemet oavsiktligt användas helt felaktigt om det appliceras på situationer som ej var menade för tillämpning. Det finns ingen automatisk metod att hindra felanvändning, utan användaren måste vara rimligt insatt i metodiken bakom modellerna ."

  • 5.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Isproppsförebyggande muddring och dess inverkan på strömmarna i Torneälven1992Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Oceanografiska förhållanden i Brofjorden i samband med kylvattenutsläpp i Trommekilen1989Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Oceanografiska förhållanden utanför Vendelsöfjorden i samband med kylvattenutsläpp1990Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridning av kylvatten från Öresundsverket1987Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett antal olika spridningsförlopp från alternativa kylvattenutsläpp har beräknats. Resultaten ger information om övertemperaturen i ytskiktet och vilka områden som berörs. Utsläpp har studerats från nuvarande läge, här benämnt läge 1 och som ligger 1 km uppströms Sege å, från läge 2 något utanför Sege ås mynning, från läge 3 vid mynningen av kommunens avlopp och läge 4 strax utanför Malmö Hamns planerade utfyllnad, etapp 2 . Volymflödena har varierat mellan 10 och 30 m3/s och övertemperaturen har initialt varit 100c. Fyra olika typiska strömningsmönster har legat till grund för den mer storskaliga transporten av kylvatten. Dessa är nordgående ström(stark och svag) samt sydgående ström(stark och svag). Vid nordgående ström har vind från norr 5 m/s även lagts in i modellberäkningarna för att ge effekterna vid ogynnsamma yttre omständigheter. Vid sydgående ström har vind från väster tagits med. Den planerade utfyllnaden vid Spillepeng är inlagd i alla beräkningarna. Däremot är Malmö Hamns planerade utfyllnad, etapp 2, endast inlagd vid ett av de fyra olika strömningsalternativen.

    Beräkningar har även utförts av möjligheten hålla Oljehamnen isfri liksom beräkningar av initiell avkylning och inblandning av kylvattnet för de aktuella utsläppsalternativen.

    Resultaten visar att Oljehamnen bör kunna hållas isfri vid ett flöde på 15-30 m3/s och utsläppstemperaturen 10 °c. Denna värmemängd bör även kunna smälta ett måttligt tjockt istäcke.  I stora drag erhålls följande resultat för de olika utsläppslägena med sina respektive kylvattenmängder. De olika alternativen grupperar sig inbördes i stort sett i samma ordning oberoende av aktuellt strömningsmönster. Avgörande är istället utsläppsläge och mängd kylvatten. Utsläppsläge 4, (utanför Malmö Hamns planerade utfyllnad) har mindre än hälften så stora ytor med övertemperaturer som är större än 2 °c jämfört med övriga utsläppslägen. Det är därefter två olika lägen som ger störst initialutspädning, dvs minsta ytorna med de högre övertemperaturerna. Dessa är läge 3 med 30 m3/s (vid avloppstubernas mynning) och läge 1 (uppströms i Sege å) med 20 m3/s. Sämst initiell utspädning erhölls för läge 2, (något utanför Sege ås mynning) med 30 m3/s. Övriga alternativ, där det ena är 20 m3/s i läge 1 samtidigt med 10 m3/s i läge 3 och det andra är 30 m3/s i läge 1, grupperar sig mellan de redan nämnda och har något varierande ordning beroende på strömförhållandena.

  • 9.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridning och sedimentation av tippat lermaterial utanför Helsingborgs hamnområde1989Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Strömningsteknisk utredning avseende utbyggnad av gipsdeponi i Landskrona1990Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    HYDRO SUPRA AB planerar att utvidga sin gipsdeponering utanför Landskrona söderut. SMHI har därför fått i uppdrag att beräkna eventuella förändringar av vattenutbyte och strömmar i norra Lundåkrabukten. Strömförhållandena idag och efter en utbyggnad simuleras med en numerisk tredimensionell hydrodynamisk modell. Beräkningarna stöder sig på strömmätningar i två punkter i det studerade området samt strömförhållandena i centrala Öresund.

    Strömmen mättes under maj månad 1990. Resultaten visar att cirkulationen i Lundåkrabukten drivs av strömningen i centrala Öresund, speciellt gäller det för den långperiodiska strömningen. Tidvattnet har en viss betydelse i bukten och bidrar till relativt täta strömväxlingar. På det grunda området, mindre än I meter, har den lokala vinden stor betydelse för strömmarna. Innanför vågbrottszonen bildas intermittent en restström av de brytande ytvågorna.

    Strömmen mättes under maj månad 1990. Resultaten visar att cirkulationen i Lundåkrabukten drivs av strömningen i centrala Öresund, speciellt gäller det för den långperiodiska strömningen. Tidvattnet har en viss betydelse i bukten och bidrar till relativt täta strömväxlingar. På det grunda området, mindre än I meter, har den lokala vinden stor betydelse för strömmarna. Innanför vågbrottszonen bildas intermittent en restström av de brytande ytvågorna.

    Vattenutbyte

    Vid nordgående ström och nordlig eller sydlig vind påverkas vattenutbytet 1 nordligaste delen relativt litet, det minskar med storleksordningen någon procent. Vid nordgående ström och ostlig vind är förändringen av vattenutbytet något större. Strax öster om utbyggnaden sker en minskning på 50 procent över en bredd av cirka 600 meter. Öster härom sker ingen förändring. När utbytet betraktas i en linje från Gipsön och in mot land rakt österut, kan minskningen uppskattas till maximalt 10 procent. Denna strömsituation förekommer under I O - 20 procent av tiden, vilket innebär att sett över en längre tidsperiod är förändringen I - 2 procent.

    Vid sydgående ström och västlig vind är minskningen i det nordligaste delen av området cirka 10 - 15 procent. Totalt sett är volymerna här små. Vid svaga västvindar blir förändringen mindre. Förändringen är lokal strax öster och sydost om utfyllnaden. Västlig vind förekommer till cirka 40 procent under 1 år. Det ger totalt sett över en längre tidsperiod en minskning i nordligaste delen på 4-6 procent.

    Strömförhållanden

    Strömmen har studerats i närområdet före och efter utbyggnad. En förstoring av området gör att en visuell bedömning kan göras. För alla de fyra olika strömningssimuleringarna gäller att förändringen av strömmarna är obetydlig.

  • 11.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Utbyggnad vid Malmö hamn; effekter för Lommabuktens vattenutbyte1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Grafström, Torbjörn
    SMHI.
    Andersson, Jan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar - Klints Bank1990Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wickström, Kjell
    SMHI.
    Spridningsundersökningar i norra Kalmarsund för Mönsterås bruk1990Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wickström, Kjell
    SMHI.
    Undersökning av vattenmiljön vid utfyllnaden av Kockums varvsbassäng: Slutrapport för perioden 18 juni - 21 augusti 19871987Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Med anledning av SAAB-SCANIA Aktiebolags etablering inom Kockums före detta varvsområde fylls norra varvsbassängen igen med sand, hämtad från danska farvatten i Öresund. Sand tas främst från Kögebukten, men även den danska delen av Disken kan bli aktuell. Cirka tre miljoner kubikmeter sand ska under perioden juni 1987 - maj 1988 transporteras till bassängen.

    Innan utfyllnadsarbetena påbörjades togs prover för analys av metaller, PCB, klorfenoler och fenoxisyror. Dessa togs från de områden där sanden hämtas, från bottnen i varvsbassängen och från omkringliggande områden.

    Därefter tas prover regelbundet av vatten och sediment i närheten av Kockums-området. Grumlighetshalten hos ytvattnet analyseras även. En fotometer är placerad vid Ribersborgsbadet och en vid Limhamn för kontinuerlig registrering av grumlighetshalten.

    Resultat från provtagningarna i sedimenten i Kögebukten och på danska sidan av Disken visar, att alla analyserade metallhalter var låga vid jämförelse med bakgrundshalter. PCB var också lågt och i en del fall under detekteringsgränsen. Klorfenoler och fenoxisyror i Kögebukten låg under detekteringsgränsen.

    Resultat från provtagningarna i varvsbassängen före utfyllnaden och i några stationer norr och söder om denna visar följande. I sedimenten hade metallerna normala halter; kvicksilver, kadmium, bly, koppar och krom var högre än bakgrundshalterna enligt SNVs Allmänna Råd 84:4 och lägre än medelhalterna i Lommabukten. PCB var högt inne i bassängen, klorfenoler och fenoxisyror var negligerbara. För vattenproverna gällde att metallhalten var låg överallt utom för zink, vars halter genomgående var höga. PCB, klorfenoler och fenoxisyror i vattnet var negligerbara.

    Proverna tagna sedan utfyllnadsarbetet startat visar följande resultat. Den 29 juni var zinkhalten hos vattenproverna lika hög som före utfyllnadsarbetet. Övriga metaller hade låga halter i vatten och sediment. PCB var högt i sedimentet vid utflödesranden till bassängen. Den 14 juli var nickelhalten i utflödet från bassängen hög, vilket visar, att halten inne i själva bassängen var förhöjd vid detta tillfälle. Zinkhalten i vattnet var oförändrad, och kopparhalten var minst 10 gånger större än tidigare i hela området. Det kopparrika vattnet kommer utifrån och har inget lokalt ursprung. Den 20 juli var metall- och PCB-halter låga i vatten och i sediment, medan zink och koppar i vattnet hade samma halter som den 14 juli. De visar på en allmän förhöjning med avlägset ursprung.

    Musselprover togs i två punkter, och dessa gav mycket samstämmiga halter. Resultaten från musslorna skall sedan jämföras med motsvarande prover, när utfyllnadsarbetet är avslutat. Den 28 juli var zinkhalten i vattnet oförändrad. Övriga prover i sediment och vatten hade låga halter. PCB var lågt. Samma förhållanden rådde även den 4, 10 och 17 augusti.

    De förhöjda halterna av metaller som förekom innan den 15 juli i vattenområdet utanför varvsbassängen härrör med största sannolikhet från gammalt bottensediment från Kockumstiden. Genom att utfyllnaden inleddes med att bottnen täcktes med ett ca 20 cm tjockt lager sand, förhindrades därefter vidare spridning av förorenat material ut från utfyllnadsområdet. Den använda sanden från Kögebukten var enligt SMHI:s provtagning renare med lägre halter av metaller än sedimenten ute i Öresund. Efter den 15 juli, när bottenytan inne i bassängen i princip var täckt, erhölls stabila halter, och alla ämnen hade låga koncentrationer. Zink i vatten var högt men hade samma halter som innan utfyllnadsarbetena startade.

    Vid de provtagningstillfällen, då analyser av klorfenoler och fenoxisyror utförts, var halterna låga.

    Resultaten från grumlighetsundersökningarna visar, att spridningen av synligt material från utfyllnadsarbetena sker i begränsad omfattning. Vid ett tillfälle, den 15 augusti, har en förhöjd grumlighet uppmätts vid Ribersborgs kallbadhus. Vid nordgående ström har förhöjd grumlighet observerats vid några enstaka tillfällen utanför Lommabukten. I övrigt har spridningen begränsat sig till en ca 200 - 300 m stor plym strax utanför varvsbassängen.

    Spridningsberäkningarna för sedimentation och förflyttning av sandpartiklar ger information om var det lättare materialet, silt med diametern 0.01 mm, kan finnas. Det är i material med denna grovlek som oönskade ämnen finns. Bottnen i varvsbassängen var täckt omkring den 15 juli och därefter sprids i princip inga miljöfarliga ämnen härifrån. Materialet fick därför komma ut ur bassängen kontinuerligt under perioden 22 juni - 15 juli. Fördelningen på bottnen och i vattnet den 15 juli framgår av figur E, se sid 22. Därefter beräknas även föhållandena den 22 augusti, genom att det material som fanns ute den 15 juli får fortsätta att förflyttas, utan att något nytt tillförs. Resultaten från denna beräkning finns också i figur E.

  • 15.
    Andersson, Helén
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eriksson Bram, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Löptien, Ulrike
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Strömqvist, Johan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Översikt av beräkningsmodeller för bedömning av fiskodlingars näringsämnesbelastning på sjöar, vattendrag, magasin och kustvatten2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten är en kunskapssammanställning som utförts av SMHI på uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten. Den utgör inte något ställningstagande från Havs- och vattenmyndighetens sida. Rapporten försöker att sammanfatta den problematik som associeras med näringsämnesbelastningar från fiskodlingar i öppna kassar, vilka typer av beräkningar som kan behöva göras för att få en uppfattning om hur dessa kan påverka miljön samt några olika typer av modeller för detta ändamål.

    Fisk-, alg- och skaldjursodling är en växande industri runt om i världen som kan ge såväl näringsrik och hälsosam mat som arbetstillfällen. En nackdel med framförallt fiskodling i öppna kassar är att den kan innebära en påfrestning för vattenmiljön. De näringsämnen som ofta släpps ut från odlingen kan bidra till den övergödningsproblematik som redan finns i många sjöar och havsområden. Det är därför av största vikt att få en god uppskattning av den förväntade storleken på utsläppen förknippade med en öppen odling samt hur de kan tänkas förändra vattenkvaliteten på odlingsplatsen och dess närhet. Beräkningsmodeller kan vara till god hjälp vid bedömningen.

    Fiskar utsöndrar lösta näringsämnen och från odlingskassarna faller det också ut partikulärt organiskt material i form av fekalier och oätet foder. Storleken på näringsämneskällorna behöver beräknas och det finns modeller av olika komplexitet för att uppskatta detta. Storleken på det partikulära avfallet är viktigt dels för att det bidrarmed näringsämnen till vattnet och dels för att det kan ge upphov till ansamlingar av organiskt material på bottnen. När det organiska materialet bryts ner förbrukas syre och om ansamlingarna blir omfattande finns en risk för att det uppstår syrebrist vid bottnen. Om svavelväte bildas kan det orsaka skador på såväl den odlade fisken som det lokala ekosystemet. Odlingen kan också bidra till en försämrad vattenkvalitet i sin omgivning genom att tillgången av lösta näringsämnen blir större och därmed ge en ökad algproduktion. Den ökade algproduktionen skall i sin tur brytas ner och kan i förlängningen bidra till syrebristproblematiken.

    Det finns ett antal modeller som är specifikt utvecklade för fiskodlingar i öppna kassar och de tar i olika hög grad upp den beskrivna problematiken. Rapporten innehåller detaljerade genomgångar av några av modeller för att visa på styrkor och svagheter kring olika angreppsätt. Den innehåller också sammanfattningar av några vanligt förekommande modeller som använts internationellt vid bedömning av fiskodlingars miljöpåverkan. För att minska den negativa påverkan på vattenmiljön från har det också utvecklats recirkulerande system för odling. Rapporten tar inte upp belastning från den typen av fiskodlingar. Om utsläppen från ett sådant system är känt kan dock vattenkvalitetsmodeller användas för att se effekten av utsläpp från en punktkälla.

    Rapporten sammanfattar ett antal vattenkvalitetsmodeller för sjöar, vattendrag, kust och hav. En vattenkvalitetsmodell behöver inte nödvändigtvis vara utvecklad för att beskriva konsekvenser av fiskodlingar men bör kunna hantera frågeställningar som uppkommer vid bedömningar av övergödningsrisk vid utsläpp från en punktkälla. Den behöver därför kunna simulera parametrar såsom förändringen av näringsämneskoncentrationer, primärproduktion, siktdjup och syrgashalter på olika nivåer i vattenmassan. Modeller för den här typen av uppskattningar finns också i olika komplexitetsgrad och för olika skalor i tid och rum.

    Vid modellering är en god tillgång till observationer en förutsättning för pålitliga modellresultat och behövs såväl för att driva och kalibrera modellen som för validering av modellresultaten. Det är viktigt att tillgängliga data håller god kvalitet. En noggrann analys och beskrivning av den tillgängliga databasen hjälper därmed till att bedöma tillförlitligheten av modellsimuleringarna.

  • 16.
    Andersson, Helén
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Wallman, Patrik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Donnelly, Chantal
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Visualization of hydrological, physical and biogeochemical modelling of the Baltic Sea using a GeoDomeTM2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    ECOSUPPORT-projektet syftar till att ta fram forskningsresultat om Östersjöns miljöstatus under olika scenarier av belastning av näringsämnen och fisketryck i ett framtida klimat. Resultaten kan ligga till grund som vägledning för beslutsfattare. För att forskningsresultaten skall kunna göras begripliga och tillgängliga har en ny form av vetenskapskommunikation prövats. Presentation av en stor mängd data samt beskrivning av fysiska och biogeokemiska processer på land och i havet gjordes med hjälp av en speciell visualiseringsplatform, Uniview, som visades på en kupolformad filmduk inuti en uppblåsbar domteater. Visualiseringen visades för olika typer av publik, t.ex. för beslutsfattare, politisk ledning, forskare och studenter. Överlag så har responsen varit mycket positiv och de flesta som tagit del av visningarna menar att den här formen av kommunikation gör det lättare att förstå och ta till sig komplexa data och sammanhang. Denna åsikt delades också av de vetenskapliga presentatörerna

  • 17.
    Andersson, Jan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Brofjordens kraftstation: Kylvattenspridning i Hanneviken1990Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar i Öregrundsgrepen 19861987Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    1986 kan kraftverkets drift betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme. Samtliga tre block har haft ett högt driftutnyttjande.

    Kontrollprogrammets målsättning har varit att kontinuerligt övervaka kylvattnets spridning i tid och rum. Av särskilt intresse har varit att övervaka effekterna av läckaget från F 3:s kylvattenkanal. Tätningsarbetena påbörjades under F 3:s revisionsperiod under sensommaren och var avslutade i slutet av november. Följande slutsatser har dragits:

    • Tre-blocksdriften under december har inneburit avkylningsytor av storleken 6 - 8 km?Under två-blocksdrift är motsvarande ytor 4 - 7 km2
    • Området mellan St Sandgrund och vallen påverkas mest av läckaget.
    • 10°C övertemperatur har förekommit närmast vallen.
    • Vid driftstopp1 F 3:s revisionsperiod, avkyls det berörda läckageområdet.Ingen förekomst av uppvärmt kylvatten kan konstateras under revisionsperioden.
    • Vid idrifttagande av F 3 har omgående vattenområdet påverkats.
    • Drift under islagd period har medfört att öppet vatten förekommit utanför vallen hela tiden trots den svåra isvintern.
    • Ett extremt vattenstånd+ 143 cm över MW har förekommit (jfr med+ 150 cm vilket motsvarar "hundraårsvattenståndet").
  • 19.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar i Öregrundsgrepen perioden 84/851986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19871988Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19891990Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19921993Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19931994Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19941995Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19951996Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Westring, Gustaf
    SMHI.
    Förstudie av strömmar, tidvatten och vattenstånd mellan Cebu och Leyte, Filippinerna1992Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Andersson, Lars
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Kajrup, Nils
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sjöberg, Björn
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Dimensionering av de nationella marina pelagialprogrammen2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det nya miljöövervakningssystemet skall fokuseras mot att följa de uppsatta miljömålen, säkra internationell rapportering, samt ge underlag för de kommande miljökvalitetsnormerna. Den nationella marina pelagialövervakningen skall tillsammans med övrig nationell och internationell information kunna redovisa i första hand tillstånd och effekter av eutrofiering och i andra hand tillstånd och förändringar med avseende på biologisk mångfald.SMHI fick med andledning av detta i uppdrag att utreda hur ett nationellt marint pelagialprogram torde dimensioneras. På det datamaterial som fanns tillgängligt har dels styrkeberäkningar utförts, för att avgöra möjligheten att fastställa trender, dels spatial korrelation studerats, för att beräkna den rumsliga upplösning som krävs. Den analys som utförts, tyder på att nuvarande program i stort sett är rätt dimensionerade, både när det gäller tidsmässig och rumslig upplösning. När det gäller de kemiska och fysikaliska parametrarna kan man i de flesta fall, med nuvarande frekvens, upptäcka de förändringar som anges i förutsättningarna. När det gäller de biologiska parametrarna har det varit svårare att göra en riktig analys. Det är dock helt uppenbart att de biologiska parametrarna kräver en högre mätfrekvens, åtminstone under viss del av året, än de kemiskt-fysiska. Därför bör biologisk provtagning i första hand koncentreras till de högintensiva stationerna.

  • 28.
    Andersson, Pia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ballast Water Exchange Areas: Prospects of designating BWE areas in the Baltic Proper2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Investigations were made to find out if there are areas with suitable environments for ballast water exchange. Suitable conditions may be areas of certain depths (preferably >200 meters) or distance from the coast (preferably >200nm or >50nm).The main focus is on the southern Baltic Proper since it is the area with the highest traffic, it has the largest of the two existing areas in the Baltic Sea >50nm from the coast.The Baltic Sea is not very large and there are nutrients available most of the year. During spring, the biovolume is at its highest, though there are biological activities (even HABs), mainly to the end of the year. The nutrient level is not low enough to prevent indigenous species survival.The very brackish surface waters vary between 5 psu in the Bothnian Sea to 7 psu in the southern Baltic Proper. The difference between fresh and central Baltic Proper water is not large.There is no definite way to say what specific salinity level will kill the BW organisms since there are many different organisms in the BW. As a rule of thumb, there is always a risk that they may survive.There is a high possibility that the surface waters in the BWE areas can be transported to protected areas or the coast and with a prevailing wind of 15 m/s it can take one day to one week, depending on the wind direction.Important assets like fish farms can be gravely affected, depending on the contents of the BW. Also competing or predatory species may cause harm, especially in spawning areas of fish or on native species on the sea bed. There are spawning grounds very close to the southern Baltic Proper proposed BWE area.Discharged pollutants normally affect the protected areas.The wave climate in the Baltic Proper is not very rough, especially when omparing to more open sea areas, hence not posing as high risk to the ship or crew safety.The total annual BWE discharge in the southern Baltic Proper is approximated to 1.9*109 m3.Most probably, the uptake of BW in the BWE area will be comprised of previously discharged BW, but at a low concentration.The BWE areas of interest are small. A ship will have to reduce the speed to be able to complete the exchange within the area.

  • 29.
    Andersson, Pia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ballast Water Exchange Areas: Prospects of designating BWE areas in the Skagerrak and the northern Norwegian Trench2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Investigations were made to find out if there are areas with suitable environments for ballast water exchange (BWE) in the Skagerrak and the Norwegian Trench. Suitable conditions may be areas of certain depths (preferably >200 meters) or distance from the coast (preferably >200 nm or >50 nm). Certain oceanographical, biological and envitonmental issues should also be considered.In the Skagerrak there is no area >50 nm from the coast, but there is a small area within the Swedish territorial waters with depth >200 m. There is an area >50 nm from the coast with depth >200 m in the northern Norwegian Trench.Discharged ballst water in the BWE areas will be transported towards a coast or protected area. The main distance between the potential Skagerrak BWE area and the Natura 2000 areas are 10 to 15 nm.There are strong currents in both BWE areas and discharges could be transported over large areas during the following month. The entire Skagerrak area would be reached. Most parts of the costal zone would be reached within a week. The probability that a BW discharge will reach the nearby Natura 2000 areas is high. The shortest drift time to the protected areas along the Swedish coast and to the Norwegian coast is only a few days.A ship would have to stop or greatly reduce its speed to complete a BWE within the proposed Skagerrak area. In the northern Norwegian Trench, there is no major shipping lane nearby.The wave climate in the Skagerrak may not cause major concern for the safety for large ships. In the northern Norwegian Trench BWE area of interest, wave heights are a significant hazard on board most ships.Nutrient levels are not low enough to efficiently reduce the survival rate of the organisms introduced by BW.Discharged pollutants could normally affect the protected areas if transported to the area.There is no way to say what specific salinity level kill BW organisms since there are many different organisms in the BW. As a rule of thumb, there is always a risk that they may survive. If the organisms are harmful, they can or will affect vulnerable native organisms.The environment at the BWE area or in nearby protected areas, possibly with important assets, can be affected by the BW, although it is dependant on the BW contents. There is a wide variety of what it can contain. If the organisms or pollutants are harmful to a single species or to entire ecosystems, there is a clear risk of affecting protected areas.Important assets like fish and mussel farms can be affected. Competing or predatory species may cause harm, especially in spawning areas of fish or on benthic native species.Circulation of the central Skagerrak surface waters and eddies in the northern Norwegian Coastal Current, increase the risk of ships taking up previously discharged BW. The waters in the BWE areas have strong stratification, which prevents mixing with deep water.The risk of uptake is high, albeit with a reduced concentration. In many of the referenced texts however, the concentrations of the organisms are not of major importance. New organisms may survive and reproduce even at low starting numbers.Most results indicate that the proposed BWE areas are not suitable for BWE with reference to the requirements in the Ballast Water Convention and G14.

  • 30.
    Andersson, Pia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Drivers of Marine Acidification in the Seas Surrounding Sweden2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    It is of common consensus in the ocean acidification community that the increase of atmospheric CO2 is the main driving force of the downwards pH trends in the worlds oceans. In the stations surrounding Sweden, that is most probably the main underlying factor as well, however the rate of change differs from the oceanic rates and there are different rates of change at different depths and different seasons.To investigate further, four monitoring stations with long time series of pH data in the Kattegat and the Baltic Proper have been analysed both for trends and what the main drivers of the change of pH values for those stations could be.Besides a linear trend analysis, a non parametric trend analysis has been applied to the pH data sets. It appears that the carbonate system generally works in the surface layer where the biologic processes are most active, reducing or prohibiting the decline of pH in most of the evaluated stations. It also seems like the downward trends of pH in most of the remaining water masses are influenced and accelerated by oxygen deficiency and eutrophicated water masses.A multivariate analysis was then performed to see what or what combination of parameters influence the change of the pH values the most. The results from the analysis were either significant or not significant, indicating either more trustworthy or not as trustworthy results. A result showing high correlation for a parameter or a set of parameters that influence pH, in combination with being significant, was then an indication of a trustworthy result.Several parameters were included in this analysis, however some key parameters that perhaps influence the changes of the pH values the most may have been missed due to the lack of available data or knowledge or included in the analysis, but in a wrong way. What this study was able to do, was to use the available parameters at hand and make assumptions on how to prepare the data to be able to combine it with the pH data. The results can give an indication as to how much the parameters influence the pH values out of the included parameters, in the manner they were included.Of all the parameters included in the analysis, O2, O2 saturation, PO4 and DIN were the main parameters influencing the pH values.When looking at what single parameter influence pH the most or the least of the included parameters, a table was put together to display what parameters were ranked to be most important and then second most important and so on to the least important parameter.For all stations, all seasons and all depths, there was a slight tendency for the parameters chl-a, atmospheric CO2, North Atlantic Oscillation Index, precipitation pH, river pH and river alkalinity to be ranked the least important. DIN seemed to be more important at the surface layers than at the bottom layers. Salinity and alkalinity seemed to be more important in the bottom layers than in the surface layers. At all depths, O2, O2 saturation, PO4 and SiO4 seemed to be of higher importance.Another interesting feature was that O2 seemed to be of importance throughout all depths except for the 10-20 meters depth, probably due to high variability at that depth. SiO4 seemed to be more important at the Kattegat station than at the other stations.Chl-a did not seem to be important. Since biological activity should have a large impact on pH, chl-a as included in the analysis, was not a good choice as a representative of the biological activity. O2 and O2 saturation were very much influencing the pH patterns. Perhaps in the top layers, they were better representatives for the biological activity in this analysis.It is also interesting to see the lack of importance of the atmospheric CO2. However, when performing trend analysis, not many pH trends were present at the surface (probably due to the biological and of course chemical/physical processes), opening up for O2, O2 saturation and nutrients to be the dominant parameters.In the report, the monitoring need of acidification parameters from a modelling point of view was addressed. The model validation would be very much improved if the concentrations of organic matter could be validated. Today only measurements of total nitrogen and phosphorus and dissolved inorganic nutrients are available. Including standard observations of particulate organic matter (PON, POP and POC) as well as dissolved organic matter (DON, DOP and DOC) would much improve the possibility to further develop the biogeochemical models.Another recommendation is to do a separate investigation based on the results from the coupled oceanographic and biogeochemical model RCO-SCOBI to recommend possible new stations that are important and not yet covered by the present sampling strategy.To calculate and model the saturation state over depth of calcite and aragonite, of high importance for calcifying organisms, the ions CO32- and Ca2+ need to be determined. Either CO32- directly could be measured, or pCO2 and CT (total carbon) could be measured, calculating the desired ion. Further more, the ion Ca2+ could be directly measured, or if not the highest accuracy is needed, estimations could be made from Ca/salinity relationships.

  • 31.
    Andersson, Pia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Marine Acidification: On effects and monitoring of marine acidification in the seas surrounding Sweden2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Surface waters in the world oceans have already experienced a pH reduction of about 0.1 units (OSPAR, 2006.) The trend indicates further decrease of pH and is most probably due to increased uptake of atmospheric CO2 and less buffering capacity of ocean waters. The trend is similar in the waters surrounding Sweden.

  • 32.
    Andreasson, Arnold
    et al.
    Arnold Andreasson Konsult AB.
    Strömberg, Patrik
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Prager, Maria
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nexelius, Nils
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Automatisering av nationellt dataflöde till ICES genom skördning - en förstudie2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI är, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV), datavärd för svenska marina miljöövervakningsdata. En central del i uppdraget är att årligen rapportera nationellt insamlad data till nternationella Havsforskningsrådet, ICES.

    För biologiska data sker en årlig rapportering av data levererade från föregående års övervakning. Leveranserna sker på ett format definierat av ICES. Leveransernas innehåll valideras av SMHI mot ICES valideringstjänst DATSU via uppladdning till en webbsida. När samtliga fel är rättade skickas leveranserna till ICES via e-post.

    SMHI har fått ett uppdrag från HaV att utreda om det finns en möjlighet att låta ICES skörda data som ersättning för den nuvarande hanteringen med manuella leveranser. ICES har också ett intresse av att utreda om skördning av data är en lämplig metod för framtida inhämtande av data. ICES vill även testa möjligheterna att byta leveransformat till ett nytt XML-baserat format.

    SMHI föreslår en lösning där SMHI:s tjänst för maskin-maskin-kommunikation, SHARKdata, används. SHARKdata kommer att utökas för att kunna generera exportpaket i enlighet med ICES nya XML-baserade format. ICES har även kompletterat sin valideringstjänst DATSU med ett gränssnitt för maskin-maskinkommunikation så att man med automatik kan anropa DATSU och validera exportpaket. En prototyp har utvecklats för att visa hur SHARKdata kan användas för denna typ av hantering med skördning. I prototypen ingår även konvertering till en inledande testversion av XML-formatet för datatypen Zoobenthos.

    Det fortsatta projektet efter denna förstudie planeras som ett samarbete mellan SMHI och ICES. SMHI utvecklar fortlöpande SHARKdata i takt med att ICES släpper specifikationer på format för nya datatyper, parallellt med att data rapporteras på nuvarande sätt. Detta arbete beräknas pågå under 2016 och 2017, med varierande intensitet. Efter denna test- och utvecklingsperiod antas ICES släppa en ny version av sitt rapporteringformat och då kan SMHI gå över till det nya rapporteringssättet.

  • 33.
    Andreasson, Kristin
    et al.
    SMHI.
    Wikner, Johan
    Umeå Marine Sciences Centre (UMSC).
    Abrahamsson, Berndt
    Department of Systems Ecology, Stockholm University (SISU).
    Melrose, Chris
    National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA).
    Nyberg, Svante
    Department of Systems Ecology, Stockholm University (SISU).
    Primary production measurments: An intercalibration during a cruise in the Kattegat and the Baltic Sea2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In an effort to compare the primary production (PP) measurements in the Baltic Sea, four institutes got together in an intercalibration exercise with the aim to obtain similar values and a common method protocol. The strategy was to compare different methods on the same water sample and to identify sources to any differences. The four methods showed different results and the differences were systematic. This was due to that the methods measured different things and to that there were differences in the manuals followed as well as to differences in the measurements. The manuals gave also possibilities to choose different variations of the method. We have now managed to list all the differences and have a plan to investigate each step further with the aim to agree on a common method. This needs however to be tested to find the best method. The first step is to carefully measure the spectral composition of our incubators. We will see to that we get proper spectra and enough light. Other differences to be tested are the incubation time, the quality of 14C added and the end addition of hydrochloric acid, HCl. We think that the measurement of primary production is important and want to do it in the best possible way. To do this we need to have intercalibrations or a regular basis. We also need to test all the steps to find the most suitable method. The discussions will continue until a common manual is agreed upon. We also need to invite institutes from around the Baltic Sea to agree on a change in the common manuals.

  • 34.
    Axe, Philip
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Håkansson, Bertil
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    The National Monitoring Programme in the Kattegat and Skagerrak2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    To facilitate the development of the OSPAR eutrophication monitoring programme, this report presents the statistical strength of trends reported in the 2002 Common Procedure Report1. After correcting nutrient records to a reference salinity of 30 psu (to compensate for the effects of dilution), ortho-phosphate concentration exhibits a significant negative trend in the inshore Kattegat and Skagerrak. Significant decreases in silicate were observed in all areas. These changes caused changes in Redfield and other nutrient ratios. Indirect indicators of eutrophication (autumn, bottom oxygen concentration; growing-season chlorophyll-a concentration) exhibited significant trends. Chlorophyll-a concentration increased in the Skagerrak, while oxygen concentration decreased in all areas, apart from the inshore Kattegat.Spatial characteristics of the study area were tested using probability mapping. The Kattegat was found to be well represented by 8 divisions, while 4 areas were suitable Skagerrak.Changes in the current monitoring programme were not recommended. Increasing sampling frequency could interfere with the statistical independence of measurements – an assumption for the validity of trend calculations. Filling gaps in the existing time series improves the statistical significance of observed trends. This requires effective data exchange between monitoring institutions, and possibly data archaeology.

  • 35.
    Bergelo, Maria
    SMHI.
    Havsvattenståndets påverkan längs Sveriges kust - enkätsvar från kommuner, räddningstjänst, länsstyrelser och hamnar2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten beskrivs och sammanställs svaren från en enkät om havsvattenståndets påverkan längs Sveriges kust. Enkäten skickades ut i september 2009 av den oceanografiska varningstjänsten vid SMHI till kommuner, länsstyrelser, hamnar och räddningstjänster med kustanknytning. De insamlade enkätsvaren har gett en informationsrik kunskapsbank med bl.a. områden längs kusten som är känsliga för variationer i havsvattenstånd. Kunskapsbanken kommer att vara ett levande dokument som stöd för den oceanografiska varningstjänsten vid SMHI. I förlängningen ger detta bättre varningar och bättre information vid specifika varningssituationer. Exempel på svar från enkäten ges i rapporten för att illustrera vad man kan förvänta sig av det insamlade materialet. I slutet av rapporten finns en länsvis sammanställning av den huvudsakliga informationen från enkätsvaren inklusive det ursprungliga enkätformuläret.

  • 36.
    Bergstrand, Eriling
    et al.
    SMHI.
    Tobiasson, Stefan
    SMHI.
    Samordnade kustvattenkontrollen i Östergötland 19881989Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Bergstrand, Erland
    SMHI.
    Östergötlands skärgård - Vattenmiljön1987Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 38.
    Bergstrand, Erland
    et al.
    SMHI.
    Tobiasson, Stefan
    Recipientkontroll vid Breviksnäs fiskodling 19861987Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Christer Wastesson startade våren 1986 en fiskodling förregnbåge vid Breviksnäs i Valdemarsviks kommun. Länsstyrelsenhar godkänt recipientkontrollprogram enligtbilaga 1 att gälla första odlingssäsongen (1986). Programmettogs på Christer Wastessons uppdrag fram av SMHIoch Bertil Lindvall vid Kalmar Högskola. Programmetgenomfördes av SMHI i samarbete med Stefan Tobiasson,likasåvid Högskolan. Den löpande vattenprovtagning som ingår ikontrollen har utförts genom Christer Wastessons försorg.Föreliggande rapport redogör för genomförande ochresultat av kontrollprogrammet. Den biologiska delen harutförts av Stefan Tobiasson.

  • 39.
    Brandt, Maja
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Edler, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Andersson, Lars
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Översvämningar längs Oder och Wisla sommaren 1997 samt effekterna i Östersjön1998Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Broman, Barry
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Oceanografiska stationsnät: Svenskt Vattenarkiv1986Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Oceanografiska stationsnät. Svenskt Vattenarkiv.

  • 41.
    Broman, Barry
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Uppföljning av sjövärmepump i Lilla Värtan1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Broman, Barry
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Peterson, Carsten
    SMHI.
    Spridningsundersökningar i yttre fjärden Piteå1985Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) får i september 1984 i uppdrag av SCA, Piteå-Munksund att undersöka utspädnings- och spridningsförhållandena för avloppsvattnet från SCAs Munksundsindustri.

    Under åren 1981 och 1982 utförs strömundersökningar i Yttre fjärden, Piteå, för att med detta som underlag kunna simulera spridningen av avloppsvattnet från Munksundsindustrin (ref nr 8).

    En ändring av utsläppets läge görs i maj 1982 och ytterligare förändringar sker senare under året genom att länsor och strömbildare läggs ut, i syfte att föra avloppsvattnet i ett samlat stråk ut i Piteälvens strömfåra. SMHI rekommenderar, med ledning av strömundersökningarna 1981-82, att en avloppsledning skall dras ut centralt i fjärden med en utsläppsnivå ovan 6 meters djup, dvs ovan språngskiktet.

    Enligt beslut av Länsstyrelsen i Norrbotten i november 1983 (bilaga 1), skall SMHI, i enlighet med Länsstyrelsens anvisningar och på uppdrag av SCA, studera utspädnings- och spridningsförhållandena med hjälp av spårämne.

  • 43.
    Cato, Ingemar
    et al.
    Geological Survey of Sweden (SGU),.
    Håkansson, Bertil
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hallberg, Ola
    Geological Survey of Sweden (SGU),.
    Kjellin, Bernt
    Geological Survey of Sweden (SGU),.
    Andersson, Pia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Erlandsson, Cecilia
    Geological Survey of Sweden (SGU),.
    Axe, Philip
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    A new approach to state the areas of oxygen deficits in the Baltic Sea2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Sediment and near bottom water oxygen data was evaluated to look for correspondence in anoxic conditions. The SGU and SMHI monitoring data showed high correlation, although the actual data tested proved to be few, coincidence in space was promising. The conclusion drawn from the evaluation is that anoxic postglacial sediments were generally overlaid by near bottom anoxic waters. Hence, it is suggested that the spatial distribution of postglacial clays in the sea-bottom surface can be used, together with near bottom waters oxygen data, to improve spatial distribution in mapping oxygen deficits.Time series of oxygen deficit volume and area was calculated from near bottom data from several sub basins in the southern and central Baltic Proper. In general, hypoxic and anoxic water conditions increased over time but perturbations of improved oxygen conditions linked to major inflow events occurs especially in the Bornholm, Eastern and Western Gotland Basins.The high spatial variability of the postglacial sediments in the Western Gotland Basin compared to other basins indicates that it is indeed sensitive to the area coverage of anoxic waters. In addition, the relatively weak stratification and high variability over time of oxygen deficit make this basin favourable for oxygen improvement engineering methods.In coastal waters several bays along the Östergötland and Småland archipelagos should be further evaluated before selected for ecological engineering methods to improve oxygen conditions.

  • 44.
    Domnina, Anastasia
    et al.
    Atlantic Branch of P .P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kalingrad, Russia).
    Chubarenko, Boris
    Atlantic Branch of P .P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kalingrad, Russia).
    Discussion on the Vistula Lagoon regional development considering local consequences of climate changes: Interim report on the ECOSUPPORT BONUS+ project "Advanced modelling tool for scenarios of the Baltic Sea ECOsystem to SUPPORT decision making" and RFBR project No. 08-05-924212012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Information about natural and economic conditions in the Vistula lagoon together with directions of development of municipalities around the lagoon is presented in the report. The review of directions of development show that all municipalities aim to develop tourism, harbours and land transport. Moreover, Polish municipalities give large attention to environmental protection. In the future the development towards these strategic directions will continue together with an increased role of environmental protection and consequences of climate changes. Assessment of tolerance of Vistula Lagoon municipalities’ developmentstrategies to climate changes have shown that directions of Polish municipalities’ development is less tolerant to consequences of climate change because of a large area disposed to possible flooding, and therefore possibly high expenses for prevention of territory flooding. The Vistula Lagoon is a subject of high anthropogenic pressure and some consequences due to climate changes were discussed. Obviously, due to different economic experience, economic systems and future plans the pressure will not be equal in Polish and Russian parts of the lagoon.Complex measures on modernization of monitoring climate changes and adaptation as well as strong cooperation between all municipalities around the Vistula Lagoon are essential.

  • 45.
    Edman, Anna
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Marmefelt, Eleonor
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lundholm, Karen
    SMHI.
    HOME Vatten i Bottenvikens vattendistrikt: Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI har utvecklat ett interaktivt modellsystem för vattenkvalitetberäkningar i mark, sjöar, vattendrag och kustvatten, HOME Vatten. I detta uppdrag har HOME Vatten implementerats i Bottenhavets vattendistrikt, dvs. i Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg och Uppsala län. De ingående modellerna i HOME Vatten är HBV-NP (PLC5-uppsättningen) modellen för mark, sjöar och vattendrag samt Kustzonsmodellen för kustvattnen. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH modellen.HOME Vatten har utvecklats för att vara ett verktyg i svensk vattenförvaltning med speciellt fokus på EUs ramdirektiv för vatten.Modelluppsättningarna i Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg läns kustvatten har validerats mot tillgängliga mätdata, och visar en god överrensstämmelse med data.

  • 46.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    On the dynamics of organic nutrients, nitrogen and phosphorus, in the Baltic Sea2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In this report we study the dynamics of organic nutrients, nitrogen and phosphorus, in the Baltic Sea. The results indicate that much of the characteristics of the surface layer dynamics of organic nutrients can be described by the Redfield ratio especially in the Baltic proper. There is however deviations from the Redfield ratio that are discussed and needs to be further investigated. The seasonal variations at all investigated stations indicate that the increase and decrease of the organic phosphorus and nitrogen concentrations in spring and autumn takes place with stoichiometric values different from the Redfield ratio. It is also found that organic phosphorus concentrations start to decrease earlier in summer than organic nitrogen that may continue to increase during summer and early autumn. There is a clear trend with decreasing DIN:DIP ratios in late winter at the Gotland Deep during the period 1995-2008 while there is an improved correlation of the Redfield model during the later part of the period when we have extremely low DIN:DIP ratios. Also the results from the Bothnian bay show that the variability of organic matter is fairly well described by the Redfield model despite the extremely high late winter N:P ratios observed in this region. Hence, the seasonal variability of organic matter seems to be rather independent of the ratio of inorganic nutrients. The variability of the inorganic N to P ratios in late winter and early spring across the Baltic Sea is much larger than seen from the variability of the organic matter. This suggests that other sources than DIN and DIP as sources for new nutrients in spring are used. This is true both in the Baltic proper, where an additional nitrogen source for organic matter production in spring is needed besides inorganic nitrogen, and in the Bothnian Bay, where an additional phosphorus source is needed. Nitrogen fixation by cyanobacteria that grow later in the summer in the southern Baltic Sea can not explain the additional nitrogen source needed in early spring. Future model experiments may reveal more information about the dynamics of organic matter in the Baltic Sea.

  • 47.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Almroth-Rosell, Elin
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Edman, Moa
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eremina, Tatjana 
    Russian State Hydrometeorological University, Sankt-Petersburg, Russia.
    Larsen, Janus
    Aarhus University, Roskilde, Denmark.
    Janas, Urszula 
    Institute of Oceanography, Gdansk University, Poland.
    Timmermann, Karen 
    Aarhus University, Roskilde, Denmark.
    Tedesco, Letizia 
    Finnish Environment Institute, Helsinki, Finland.
    Voloshchuk, Ekaterina 
    Russian State Hydrometeorological University, Sankt-Petersburg, Russia.
    Model set-up at COCOA study sites2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    COCOA will investigate physical, biogeochemical and biological processes in a combined and coordinated fashion to improve the understanding of the interaction of these processes on the removal of nutrients along the land-sea interface. The results from the project will be used to estimate nutrient retention capacity in the coastal zone of the entire Baltic Sea coast. An ensemble of biogeochemical models will be used in combination with field studies at seven different coastal study sites around the Baltic Sea. The present report is a deliverable of COCOA work package 5 (WP5). Within the objective of WP5 process understanding and process descriptions will be improved in state-of-the-art biogeochemical models of the Baltic Sea coastal zone. This report presents brief information about the models available for the COCOA project and defines the needed input to the models that will be set-up at several learning sites. The aim is to perform ensemble modelling at several sites, using at least two different models at each site. A pilot study to estimate nutrient retention capacity in the Stockholm Archipelago with the existing Swedish model system is ongoing and first results are presented and the concept of nutrient retention is briefly discussed. The existing models for different learning sites presented in the report are; 1) The Swedish model system SCM (Öre river estuary and the Stockholm archipelago) - A multi-box-model approach 2) The Danish model system FLEXSEM (Roskilde fjord) - A combined box-model and 3-D model approach 3) The Finnish model system ESIM-BFMSI (Tvärminne Archipelago) - A 1D box-model approach 4) The Polish model system M3D UG/ProDeMo (Puck Bay) - A 3-D model approach. Operational model. 5) The Lithuanian model system SYFEM/AQUABC (Curonian Lagoon) - A combined box-model and 3-D model approach 6) The Swedish open Baltic model system RCO-SCOBI (for the open Baltic Sea and the Gulf of Gdansk/Vistula). - A 3-D model approach In addition a biogeochemical model (Boudreau, 1996) for the Gulf of Finland (Russian State Hydrometeorological University model) is used to study the quantitative effect of Marenzelleria on the Gulf of Finland ecosystem. Process studies at selected sites will be performed with a reactive transport model developed at Utrecht University. Focus will be on the role of iron and phosphorus cycling. Process studies with the Danish model system will support the development of new parameterizations of nutrient fluxes taking benthic habitat into account. The new parameterizations of the nutrient fluxes will in addition also be implemented into SCM and the models will be used to estimate nutrient fluxes, retention times and the filter capacity of the coastal zones. The In Kind contributions from previously (in the literature) well described open Baltic Sea models RCO-SCOBI, BALTSEM, ERGOM and SPBEM that will be used for the description of open sea conditions are also briefly mentioned in the report with references to the relevant literature. 6) The Swedish open Baltic model system RCO-SCOBI (for the open Baltic Sea and the Gulf of Gdansk/Vistula). - A 3-D model approach In addition a biogeochemical model (Boudreau, 1996) for the Gulf of Finland (Russian State Hydrometeorological University model) is used to study the quantitative effect of Marenzelleria on the Gulf of Finland ecosystem. Process studies at selected sites will be performed with a reactive transport model developed at Utrecht University. Focus will be on the role of iron and phosphorus cycling. Process studies with the Danish model system will support the development of new parameterizations of nutrient fluxes taking benthic habitat into account. The new parameterizations of the nutrient fluxes will in addition also be implemented into SCM and the models will be used to estimate nutrient fluxes, retention times and the filter capacity of the coastal zones. The In Kind contributions from previously (in the literature) well described open Baltic Sea models RCO-SCOBI, BALTSEM, ERGOM and SPBEM that will be used for the description of open sea conditions are also briefly mentioned in the report with references to the relevant literature.

  • 48.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Gustafson, B.G.
    Baltic Nest Institute, Resilience Centre, Stockholm University, Sweden.
    Hordoir, Robinson
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Kuznetsov, I.
    Baltic Sea Research Institute Warnemünde, Germany.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Savchuk, O.P.
    Baltic Nest Institute, Resilience Centre, Stockholm University, Sweden.
    Quality assessment of state-of-the-art coupled physical-biogeochemical models in hind cast simulations 1970-20052010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The objectives of the project ECOSUPPORT (Advanced modeling tool for scenarios of the Baltic Sea ECOsystem to SUPPORT decision making) are to calculate the combined effects of changing climate and changing human activity (e.g. changing nutrient loads) on the Baltic Sea ecosystem. Three state-of-the-art coupled physical-biogeochemical models (BALTSEM, ERGOM, and RCO-SCOBI) are used to calculate changing concentrations of nitrate, ammonium, phosphate, diatoms, flagellates, cyanobacteria, zooplankton, detritus, and oxygen in the Baltic Sea. The models are structurally different in that ERGOM and RCO-SCOBI are 3D circulation models with uniform high horizontal resolution while BALTSEM resolves the Baltic Sea spatially in 13 sub-basins. This report summarises first results of the quality assessment and model intercomparison within ECOSUPPORT. Results from hindcast simulations are compared with observations for the period 1970-2005. We found that all three investigated models are able to reproduce the observed variability of biogeochemical cycles well. Uncertainties are primarily related to differences in the bioavailable fractions of nutrient loadings from land and parameterizations of key processes like sediment fluxes that are presently not well known. Avsikten med projektet ECOSUPPORT (Advanced modeling tool for scenarios of the Baltic Sea ECOsystem to SUPPORT decision making) är att undersöka hur klimatförändringar tillsammans med mänsklig aktivitet (förändrad närsaltstillförsel) påverkar Östersjöns ekosystem. Tre kopplade fysiska-biogeokemiska modeller (BALTSEM, ERGOM, and RCO-SCOBI) används för att beräkna hur koncentrationer av nitrat, ammonium, fosfat, diatoméer, flagellater, cyanobakterier, djurplankton, detritus och löst syrgas i Östersjön förändras. Modellerna skiljer sig strukturellt åt genom att ERGOM och RCO-SCOBI är tredimensionella modeller med hög horisontell upplösning medan BALTSEM delar upp östersjön rumsligt i 13 delbassänger. Denna rapport sammanfattar resultaten från en första modelljämförelse och kvalitetsbedömning där modellresultat för tidsperioden 1970-2005 jämförs med observationer från samma period. Alla tre modellerna visar att de kan återskapa den observerade biogeokemiska variabiliteten väl. Osäkerheter är huvudsakligen relaterade till skillnader i andelen av näringstillförseln från land som antas vara biologiskt tillgänglig och till beskrivningarna av viktiga processer, som t.ex. flöden från sedimenten, där kunskapen för närvarande är bristfällig.

  • 49.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hansen, J.
    National Environmental Research Institute, Aarhus University, Denmark.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Myrberg, K.
    Finnish Environment Institute, Finland Nordic.
    Ryabchenko, V.A.
    St. Petersburg Branch, P.P.Shirshov Institute of Oceanology, Russia.
    Skogen, Morten
    Institute of Marine Research, Norway.
    Eutrophication Status Report of the North Sea, Skagerrak, Kattegat and the Baltic Sea: A model study Years 2001-20052011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Följande statusrapport för Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt och Östersjön har genomförts av SMHI Sverige, IMR Norge, NERI Danmark, SPBIO Ryssland, och SYKE Finland som del av projektet “A Baltic and NORth sea Model eutrophication Assessment in a future cLimate” (ABNORMAL), vilket finansierats av the Nordic Council of Ministers’ Sea and Air Group (NMR-HLG). De tidigare NMR-HLG projekten NO COMMENTS och BANSAI fokuserades på etablering och underhållsstöd till operationella modeller samt utvecklingen av metoder för deras användning till utvärdering av eutrofieringstillstånd. Inom ABNORMAL har frågorna vidare fokuserats på användningen av ekologiska modeller för att utvärdera eutrofieringstillståndet in framtida klimat. Viktigaste rönet från studien är det föreslagna sättet att sammanföra observationer med resultat från en ensemble av ekologiska modeller för att utvärdera eutrofieringstillståndet i dagens klimat under fem olika år (2001-2005). Tröskelvärden och metoder från Oslo and Paris Commissionen (OSPAR) och Helsinki Commission (HELCOM) används och möjliga förbättringar av metoder diskuteras kort. Bedömningen av eutrofieringstillståndet visar att Kattegatt, de danska sunden, Finska viken, Gotlandsbassängen, samt största delarna av Arkonabassängen, Bornholmsbassängen och Egentliga Östersjön kan klassificeras som problemområden. Huvuddelen av Nordsjön och Skagerrak är icke-problem områden medan huvuddelarna av Bottenhavet, Bottenviken, Riga Bukten och hela sydöstra kontinentalkusten av Nordsjön kan klassificeras som potentiella problemområden.

  • 50.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hansen, J.L.S:
    Department of Bioscience, Aarhus University, Denmark.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Molchanov, M.S.
    St. Petersburg Branch, P.P. Shirshov Institute of Oceanology, Russia.
    Ryabchenko, V.A.
    St. Petersburg Branch, P.P. Shirshov Institute of Oceanology, Russia.
    Skogen, Morten
    Institute of Marine Research, Norway.
    Eutrophication Status Report of the North Sea, Skagerrak, Kattegat and the Baltic Sea: A model study. Present and future climate2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    An ensemble of models has been used to assess eutrophication in the North Sea and Baltic Sea in the present and the future climate, using a method suggested in Almroth and Skogen (2010). In the control run, the assessment of eutrophication status according to the integration of the categorized assessment parameters indicates that the Kattegat, the Danish Straits, the Gulf of Finland, the Gotland Basin as well as main parts of the Arkona Basin, the Bornholm Basin, and the Baltic proper may be classified as problem areas. The main part of the North Sea and also the Skagerrak are non-problem areas while the main parts of the Gulf of Bothnia, Gulf of Riga and the entire southeastern continental coast of the North Sea may be classified as potential problem areas (Fig. 16).The temperature increase by itself will worsen the oxygen condition throughout the area and on top of this; elevated nutrient levels in the whole Baltic will amplify this effect due to elevated primary production. Therefore declining oxygen condition and increasing phytoplankton biomasses will be the main problem causing the areas to be classified as problem areas. In the Western Gotland Basin low oxygen seems to be the sole reason for this classification. In the North Sea, the classification as potential problem areas are due to high nitrate and N:P ratio. In the future climate scenarios most of the previous potential problem areas in the Baltic Sea have become problem areas, except for the Bothnian Bay where the situation remain fairly unchanged. Also in the North Sea there seems to be no obvious changes in the projected future climate. Comparing the ECHAM5 driven changes to simulations using the HadCM3 forcing show that; all changes except the surface layer winterDIN in the future climate have the same sign and that; the overall eutrophication status assessment is robust and insensitive to the choice of future scenario.

123 1 - 50 of 124
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.8
|