Endre søk
Begrens søket
123 1 - 50 of 121
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Aranibar, Enrique
    ENDE Empresa Nacional de Electricidad.
    Llobet, Robert
    ENDE Empresa Nacional de Electricidad.
    Monthly streamflow simulation in Bolivian basins with a stochastic model1987Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Andersson, Kerstin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Svenskt sjöregister. 2 delar: Svenskt Vattenarkiv1996Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Andersson, Kerstin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattenföring i Sverige. Del 1. Vattendrag till Bottenviken: Svenskt Vattenarkiv1995Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En viktig uppgift för SMHI är att ge information om vattenföringen i Sveriges vattendrag. "Vattenföringen i Sveriges floder" utkom 1954. Den sammanställdes av Ragnar Melin och innehöll uppgifter tom är 1950. En ny utgåva, "Vattenföring i Sverige", publicerades 1979. Den innehåller minst 10 år långa mätserier för de vattenföringsstationer som var i drift 1975 samt för vissa tidigare nedlagda stationer.

    Denna utgåva innehåller vattenföringsuppgifter t o m 1990 för de vattenföringsstationer som var i drift 1990 och som har en mätserie på minst 10 år.

    SMHI publicerar denna gäng "Vattenföring i Sverige" i fyra delar. Indelningen av Sverige är densamma som i "Arealer för avrinningsområden", som samtidigt är under utgivning. De olika delarna omfattarDel 1 vattendrag som mynnar i BottenvikenDel 2 vattendrag som mynnar i BottenhavetDel 3 vattendrag som mynnar i Egentliga ÖstersjönDel 4 vattendrag som mynnar i Västerhavet ( Öresund, Kattegatt, Skagerrak).

  • 4.
    Andersson, Kerstin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattenföring i Sverige. Del 2. Vattendrag till Bottenhavet: Svenskt Vattenarkiv1995Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En viktig uppgift för SMHI är att ge information om vattenföringen i Sveriges vattendrag. "Vattenföringen i Sveriges floder" utkom 1954. Den sammanställdes av Ragnar Melin och innehöll uppgifter tom år 1950. En nyutgåva, "Vattenföring i Sverige", publicerades 1979. Den innehåller minst 10 år långa mätserier för de vattenföringsstationer som var i drift 1975 samt för vissa tidigare nedlagda stationer. Denna utgåva innehåller vattenföringsuppgifter t o m 1990 för de vattenföringsstationer som var i drift 1990 och som har en mätserie på minst 10 år.

    SMHI publicerar denna gång "Vattenföring i Sverige" i fyra delar. Indelningen av Sverige är densamma som i "Arealer för avrinningsområden", som samtidigt är under utgivning. De olika delarna omfattar

    Del 1 vattendrag som mynnar i BottenvikenDel 2 vattendrag som mynnar i BottenhavetDel 3 vattendrag som mynnar i Egentliga ÖstersjönDel 4 vattendrag som mynnar i Västerhavet ( Öresund, Kattegatt, Skagerrak).

  • 5.
    Andersson, Kerstin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattenföring i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön: Svenskt Vattenarkiv1993Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En viktig uppgift för SMHI är att ge information om vattenföringen i Sveriges vattendrag. "Vattenföringen i Sveriges floder" utkom 1954. Den sammanställdes av Ragnar Melin och innehöll uppgifter tom är 1950. En ny utgåva, ''Vattenföring i Sverige", publicerades 1979. Den innehåller minst 10 år långa mätserier för de vattenföringsstationer som var i drift 1975 samt för vissa tidigare nedlagda stationer.

    Denna utgåva innehåller vattenföringsuppgifter t o m 1990 för de vattenföringsstationer som var i drift 1990 och som har en mätserie på minst 10 år.

    SMHI publicerar denna gång "Vattenföring i Sverige'' i fyra delar. Indelningen av Sverige är densamma som i "Arealer för avrinningsområden", som samtidigt är under utgivning. De olika delarna omfattar

    Del 1 vattendrag som mynnar i BottenvikenDel 2 vattendrag som mynnar i BottenhavetDel 3 vattendrag som mynnar i Egentliga ÖstersjönDel 4 vattendrag som mynnar i Västerhavet ( Öresund, Kattegatt, Skagerrak).

  • 6.
    Andersson, Kerstin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattenföring i Sverige. Del 4. Vattendrag till Västerhavet: Svenskt Vattenarkiv1994Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En viktig uppgift för SMH1 är att ge information om vattenföringen i Sveriges vattendrag. "Vattenföringen i Sveriges floder" utkom l954. Den sammanställdes av Ragnar Melin och innehöll uppgifter tom år 1950. En ny utgåva, "Vattenföring i Sverige", publicerades 1979. Den innehåller minst 10 är långa mätserier för de vattenföringsstationer som var i drift 1975 samt för vissa tidigare nedlagda stationer.Denna utgåva innehåller vattenföringsuppgifter tom 1990 för de vattenföringsstationer som var i drift 1990 och som har en rnätserie på minst 10 år.SMHI publicerar denna gäng ''Vattenföring i Sverige" i fyra delar. Indelningen av Sverige är densamma som i "Arealer för avrinningsområden'', som samtidigt är under utgivning.e olika delarna omfattarDel 1 vattendrag som mynnar i BottenvikenDel 2 vattendrag som mynnar i BottenhavetDel 3 vattendrag som mynnar i Egentliga ÖstersjönDel 4 vattendrag som mynnar i Västerhavet ( Öresund, Kattegatt, Skagerrak).

  • 7.
    Andréasson, Johan
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Gyllander, Anders
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Johansson, Barbro
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Källgården, Josef
    SMHI.
    Lindell, Sten
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Olofsson, Judith
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Snötaxering med georadar: Bättre vårflödesprognoser med HBV-modellen?2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna studie hade som målsättning att undersöka möjligheten att med hjälp av georadarmätningar korrigera HBV-modellens snömagasin och därigenom öka tillförlitligheten för vårflödesprognoserna.Två angreppssätt har testats för att korrigera HBV-modellens snömagasin mot snötaxeringsdata. Dels gjordes försök att finna representativa flyglinjer som, via linjär regression mot HBV-modellens uppdaterade snömagasin, kunde representera områdets verkliga snömagasin. Dels enomfördes försök att utifrån flyglinjerna och geografiska variabler interpolera fram ett arealmedelvärde för snömagasinet i prognosområdena.Resultaten från den förstnämnda metoden visar att den extra informationen kan vara av värde i områden där HBV-modellen uppvisar systematiska fel. Georadardata kan därför användas för att upptäcka och korrigera för homogenitetsbrott i klimatdata. I områden där HBVmodellens fel tycks slumpmässiga verkar däremot inte georadardata förbättra prognoserna. Försöken med ett interpolerat snömagasin gav inte resultat som ansågs tillräckligt bra för att kunna användas för uppdatering av HBV-modellen.I de flesta områden är HBV-modellens volymfel över vårfloden små (< 10%) vilket ställer höga krav på mätningarnas kvalité för att de ska kunna användas för att ytterligare förbättra prognoserna. Svårigheterna att förbättra HBV-modellens vårflödesprognoser kan dels ha varit beroende på att HBV-modellens struktur inte är anpassad till att utnyttja denna typ av indata och dels på att kvalitén på mätningarna inte var tillräcklig i förhållande till HBV-modellens precision. Snöns spatiala densitetsvariationer, snöns våthet och koordinatbestämningen av mätpunkterna har identifierats som kritiska för noggrannheten på det beräknade snömagasinets storlek. I rapporten har rekommendationer givits för hur dessa problem skulle kunna behandlas.

  • 8.
    Andréasson, Johan
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Hellström, Sara-Sofia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Rosberg, Jörgen
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Översiktlig kartpresentation av klimatförändringars påverkan på Sveriges vattentillgång.: Summary of climate change maps of the Swedish water resources - Background material for the Swedish Commission on Climate and Vulnerability. Underlag till Klimat- och sårbarhetsutredningen.2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten sammanfattar det hydrologiska kartmaterial över förändring i medelavrinning, höga flöden och vattenkraftspotential som har levererats till den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen.Beräkningarna som ligger till grund för kartmaterialet har utförts med modellsystemet HBV Sverige. Dagens klimat har baserats på observerad temperatur och nederbörd för perioden 1961-1990. Beräkningar av hydrologiska förhållanden i framtidens klimat har baserats på resultat från regional klimatmodellering vid Rossby Centre på SMHI. Sammantaget har hydrologiska beräkningar genomförts för fem olika framtidsscenarier, fyra beräkningar för perioden 2071-2100 och en beräkning för hela perioden 1961-2100. I detta arbete har två olika metoder för att omsätta klimatmodellresultaten till hydrologiska effekter använts, delta-metoden och scaling-metoden.Medelavrinningen kommer enligt scenarierna att öka för större delen av Sverige, med undantag för de sydöstra delarna av landet. Vad det gäller höga flöden är bilden mer komplex, men i sydvästra Sverige och fjällen blir, enligt scenarierna, höga flöden betydligt vanligare. Vattenkraftspotentialen förväntas enligt scenarierna att öka avsevärt för Sverige som helhet. Alla resultat från HBV Sverige ska i första hand användas för en översiktlig tolkning och identifiering av var fördjupade studier kan vara av särskilt behov. Beräkningarna baserade på den s.k. scaling-metoden är mer preliminära än de övriga beräkningarna eftersom metoden fortfarande är under utveckling.AbstractThis report summarizes the water resource maps of changes in mean annual runoff, large floods and hydropower potential that have been delivered to the Swedish Commission on Climate and Vulnerability.The hydrological model simulations that have been used to produce the maps were done using the HBV Sweden modelling system. Simulations for present climate used observed input of precipitation and temperature from 1961-1990. Calculations of future hydrological conditions were based on results from regional climate modelling at the Rossby Centre, SMHI. Five different regional scenarios of future climate have been used, four representing the future period 2071-2100 and one for the whole period 1961-2100. Two different approaches to interface the hydrological model and the climate models have been used, the delta method and the scaling method.The mean annual runoff will, according to the scenarios, increase for most parts of Sweden except for the south-east parts of the country. The picture becomes more complex when it comes to changes in large floods, but they are expected to increase substantially in the south-west parts and in the Swedish mountains according to the scenarios. The total Swedish hydropower potential is expected to increase substantially according to the scenarios.All results from HBV Sweden should only be used for a general interpretation of where more in depth analyses might be of interest. The simulations based on the so-called scaling method are more preliminarythan the other simulations, since the method is still under development.

  • 9.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Pers, Charlotta
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Kväveretention i svenska sjöar och vattendrag – betydelse för utsläpp från reningsverk2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten har tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket för att underlätta diskussionen med EU-kommissionen, som har annonserat att den tänker stämma Sverige inför EU-domstolen för otillräckligt genomförande av avloppsdirektivet. Vid bedömningen av vilka reningsverk som omfattas av krav på kväverening tas i Sverige hänsyn till den naturliga avskiljning (retention) som sker i vattendrag under transporten från utsläppskälla till havet.Kväveretention är ett vedertaget begrepp som inkluderar ett flertal naturliga biogeokemiska processer som permanent reducerar kväve från vattenfasen i sjöar och vattendrag. Speciellt stor är effekten i sjörika områden. Naturlig retention är dock svår att mäta. I Sverige har man utvecklat ett modellsystem för storskalig beräkning av närsalttransport, inklusive retention, från land till hav med relativt hög geografisk upplösning. Systemet kopplar fältskalemodeller med avrinningsmodeller (HBV-NP), är vetenskapligt dokumenterat och granskat och har tillämpats storskaligt sedan 1997 för internationell rapportering till HELCOM.Det är stor skillnad i sjöars retentionskapacitet; i norra delarna av landet är den låg medan sjöarna i de södra delarna av landet är betydligt effektivare som kvävesänkor. Totalt reduceras ca 30 000 tonkväve per år i sjöar och vattendrag, varav 70% i södra Sverige.De reningsverk vars utsläpp passerar fler sjöar får liten påverkan på havet. Naturlig kväveretention i vattendrag och sjöar reducerar de svenska reningsverkens bidrag till kusten med 3200 ton/år, vilketmotsvarar 18% av reningsverkens totala utsläpp. Retentionen varierar dock betydligt mellan olika delar av landet. De flesta reningsverk med större utsläpp finns längs kusten och i södra Sverige.

  • 10.
    Arnér, Erik
    SMHI.
    Simulering av vårflöden med HBV-modellen1991Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att förbättra HBV-modellens snörutin, och i synnerhet dess prognoser över vårflodens start, prövas en graddagmetod som använder sig av dygnets extremtemperaturer för att beräkna snöackumulation och snösmältning. Temperaturen under dygnet antas variera linjärt mellan maximum- och minimumtemperaturen, och nederbörden fördelas på regn och snö i förhållande till den tid som temperaturen varit över respektive under en tröskeltemperatur. Snöackumulering och snösmältning beräknas separat under de tidssteg då tröskeltemperaturen ligger inom dygnets temperaturintervall. Resultaten från simuleringarna jämförs med resultaten från den ursprungliga HBV-modellen, vilken endast använder dygnsmedeltempcraturen. Sex svenska avrinningsområden med varierande storlek och klimat undersöks, och sammanlagt 88 år simuleras och jämförs.

    Det konstateras att den nya modellen ger något bättre simulering av flödet vid vårflodens start för de undersökta områdena, men att den samtidigt ger något sämre värden på den förklarade variansen, R2-värdet. Detta resultat är inte generellt för alla områdena, men sammantaget bedöms det att de båda modellerna är i stort sett likvärdiga.

    Återfrysningsfaktrns betydelse i den nya modellen prövas i två små områden för att se om dess storlek har någon inverkan på resultatet. Den varieras stegvis från 0.00 upp till 0.21, och för varje steg kalibreras de andra snöparametrarna om. Det konstateras att det värde som återfrysningsfaktorm  har kan ha en viss betydelse, men det viktigaste är att den finns så att snön är torr då smältningen börjar på våren. Återfrysningens storlek kan till en del regleras av andra parametrar.

    I ett område undersöks den roll som kvaliten på temperaturdata har i de båda modellerna, genom att temperaturdata från en klimatstation i taget används. Indata från tre olika stationer används och för varje station kalibreras          snöparametrarna om. Resultaten visar att simuleringsresultaten förändras ungefär lika mycket då temperaturstation byts som då man byter modell. De indikerar också att den nya modellen är mer beroende av representativa temperaturdata än den vanliga HBV-modellen.

    Den automatiska kalibreringsmetoden utvecklad av Harlin 1991 har använts genomgående i detta arbete, och totalt har nästan 50 kalibreringar utförts. Erfarenheterna från denna nya metod är goda.

    Rapporten innehåller också en beskrivning av HBV-modellen och en litteraturgenomgång inom området snömodellering.

  • 11.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    German, Jonas
    SMHI.
    Gustavsson, Hanna
    SMHI.
    Harbman, Ulrika
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johansson, Barbro
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Improvement HBV model Rhine in FEWS: Final report2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Between 1997 and 2004, the German Federal Institute of Hydrology (BfG), in cooperation with the Dutch Rijkswaterstaat Waterdienst, set up and calibrated the HBV rainfall-runoff model for the river Rhine. The model performed well for its original purpose, but less well when it was incorporated in the forecasting system FEWS in 2005. The main reason for the deteriorating performance was that the precipitation, temperature and evaporation data available for real-time applications differed from the ones used for the calibration. Another problem was that the accuracy in the low flow simulations was considered inadequate for navigation forecasts. It was thus decided that the HBV model set-up for Rhine should be updated and expanded in its functionalities primarily for use in operational forecasting. The tasks given to SMHI were:· To evaluate the evaporation calculations in HBV and recommend the best one to be used in the forecasting application.· To recalibrate the model using operationally available input data and with the aim to adequately model the whole range of flows.· To activate the HBV routine for updating model state variables before a forecast (PT updating)A new precipitation and temperature data set was provided for the calibration. This data set is consistent with the data to be used in the forecasting application, but improved as compared to the first data set used in the FEWS-DE system. To improve low flow simulations, a new model option, the contributing area approach, was used. The model was recalibrated using an automatic routine. Some minor manual parameter adjustments were made in a few sub-catchments, mainly to correct for anthropogenic influences and backwater effects on discharge measurements. The calibration was done locally for some 95 sub catchments, and verified both locally and for the total river flow.The overall model performance after recalibration with the new input data was at least as good as for the original calibration. Low flow recession and variations were reproduced to a greater degree. An evaluation with the old parameters and the new input data showed that the new data set in itself was not enough for satisfactory model performance. The recalibration was necessary. PT updating was shown to improve the forecast accuracy both for low/intermediate flows and for high flows. The effect diminishes with forecast lead time, but still remains at least up to the fifth day.

  • 12.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Parametervärden för HBV-modellen i Sverige: Erfarenheter från modellkalibreringar under perioden 1975-19891990Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    HBV-modellen utvecklades vid SMHI i början av 1970-talet och har sedan dess funnit ett stort antal tillämpningar i landet. Inledningsvis var intresset mest knutet till hydrologisk prognosering åt vattenkraftindustrin och översvämningsvarningar till allmänheten, men under senare år har modellen fått spela en allt större roll för beräkning av dimensionerande flöden. Modellen finns i ett antal versioner, HBV-3, HBV-6 och HBV-TL samt ytterligare några för speciella tillämpningar. Dessutom finns ett antal versioner av modellen vid institutioner utanför SMHI såväl i Sverigesom utomlands.

  • 13.
    Bergström, Sten
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Ehlin, Ulf
    SMHI.
    Olsson, Per-Eric
    VASO.
    Riktlinjer och praxis vid dimensionering av utskov och dammar i USA: Rapport från en studieresa i oktober 19851986Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under oktober månad 1985 företog vi en studieresa i USA på uppdrag av Flödeskommittén. Avsikten var att inhämta upplysningar om de riktlinjer, som tillämpas i USA för bestämning av dimensionerade flöden för utskov vid kraftverk och regleringsdammar. Inte minst viktigt var att genom personliga samtal med meteorologer, hydrologer och tekniker få ett grepp om metodernas fördelar och svagheter samt vilka subjektiva bedömningar, som påverkar beräkningsresultaten. Vi kom även att diskutera frågor om hydrologiska prognoser och datainsamlingssystem. 

  • 14.
    Brandt, Maja
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Areella snöstudier1986Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den areella variationen hos ett snötäcke påverkas av mångafaktorer. De meteorologiska förhållandena - främst temperaturoch fuktighet - när snön faller, styr snöns ursprungligadensitet och djup. Vind under och efter snötillfället förflyttarsnön. Den ansamlas i svackor och längs hinder, texlängs skogsgränser, och eroderas på utsatta platser, såsomryggar. Snöförluster orsakade av smältning och avdunstningpåverkar även snöackumulationen.

  • 15.
    Brandt, Maja
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Bestämning av optimalt klimatstationsnät för hydrologiska prognoser1987Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det är lätt att avfärda dåliga prognosresultat med att klimatstationsnätet är för glest för att man skall kunna bestämma vinternederbörden korrekt. För att testa antalet behövliga temperatur- och nederbördsstationer för olika typer av områden har vi därför prövat att ändra antalet temperatur- resp. nederbördsstationer och studerat hur det påverkar simuleringarnas precision.Studien har finansierats av Vattenregleringsföretagens samarbetsorgan(VASO).

  • 16.
    Brandt, Maja
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sedimenttransport i svenska vattendrag exempel från 1967-19941996Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    "Sedimenttransport i svenska vattendrag exempel från 1967-1994" är framtagen inom Analysenheten på Affärsområde Samhälle vid SMHI.

    Många års mätning inom sedimenttransportnätet ligger till grunden för denna bearbetning.

    Månads- och årsvärden på halter och transporter finns bearbetade och lagrade för alla stationer. Dessa kan beställas från SMHI. I denna rapport redovisas delar av detta material.

  • 17.
    Brandt, Maja
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Skogens inverkan på vattenbalansen1992Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Virkesmängden i Sveriges skogar har ökat under 1900-talet och i första hand beror det på ökad skogsproduktion. I södra Sverige har även skogsrnarksarealen ökat något. Eftersom träd tar upp vatten från marken, har det diskuterats om detta innebär att avdunstningen ökat och i sin tur avrinningen minskat. Frågan har analyserats dels genom beräkning av differensen mellan nederbörd (omräknad till areell och höjdkorrigerad nederbörd) och avrinning, dvs ett relativt mått på evapotranspirationen, för ett antal avrinningsområden i Sverige, och dels genom modellsimulering med HBVmodellen från 1930-talet och framåt.

    Differensberäkningen utifrån den uppmätta nederbörden och avrinningen visar att våta år medför inte bara hög avrinning utan även ofta något högre evapotranspiration än torra år. Man kan inte se några tydliga förändringar i evapotranspirationen i någon av de undersökta områdena mer än mindre upp- och nergångar, som troligen mest beror på klimatets fluktuationer.

    Indata till modellen är nederbörd och lufttemperatur. Modellen tar hand om de väderberoende fluktuationerna och gör det är lättare att skilja klimatförändringar från effekten av ändrad markanvändning. Inte heller den analysen visar några klara trender i evapotranspirationen och avrinningen. Eventuella förändringar försvinner i det brus som uppstår av ofullständiga indata (ett glest nederbördsnät på grund av kravet på homogena långa serier) och på de förenklingar av naturen som ändå sker i modellen. Studien tyder alltså på att det inte skett några tydligt påvisbara förändringar av evapotranspirationen och avrinningen på grund av ökad skogstillväxt.

  • 18.
    Brandt, Maja
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Snömätning med georadar och snötaxeringar i övre Luleälven1991Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Snömätning med flygburen georadarutrustning (i helikopter) har utförts längs fasta linjer i övre Luleälvens tillrinningsområde i april under åren 1986 till 1990. I prognosområdena Suorva, Parki och Tjaktjajaure, som domineras av kalfjäll och där nederbördsstationsnätet är mycket glest, visar de fem årens mätningar, att en uppdatering av HBV-modellens snömagasin utifrån georadarmätningarna kan förbättra prognosutfallet. För skogsområdena Porjus och Letsi, som har ett mer representativt nederbördsstationsnät och bättre prognosutfall, är det svårare att förbättra prognoserna.

  • 19.
    Brandt, Maja
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Gardelin, Marie
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Modellberäkning av extrem effektiv nederbörd1987Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Följande analys av vattenbalansen vid extrema situationer är ett led i Flödeskommittens arbete med att ta fram nya riktlinjer för dimensioneringsberäkningar för dammar och utskov, som inleddes våren 1985 (Ehlin, 1986). Frågan fick förnyad aktualitet i samband med höstflöden 1985 och 1986, som orsakade översvämningar och ett antal mindre dammras.De viktigaste faktorerna för beräkning av dimensionerande flöden är arealnederbörd, snösmältning, markfuktighet samt flödessituationen före flödet. En analys av extrem nederbörd har utförts (Vedin och Eriksson, 1986). För beräkning av effekten av den extrema nederbörden på flödet behöver även kombinationer av eventuell snösmältning och markfuktighetsunderskott i marken vara kända. Hur stor snösmältning kan tänkas ske i ett avrinningsområde? Kan vi räkna med att marken är helt mättad? Ett sätt att analysera detta är att med HBV-modellen ta fram extrema arealnederbörds- och snösmältningsvärden samt lägsta  markfuktighetsunderskott. I denna rapport redovisas en analys, som bygger på HBV-modellberäkningar i tjugofem avrinningsområden. Sammanlagt täcker områdena 79 000 km2 av Sveriges totala yta på449 000 km2. Den sammantagna tidsperioden för beräkningarna är475 år.

  • 20.
    Brandt, Maja
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ehlert, Kurt
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Avrinningen från Sverige till omgivande hav1996Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Avrinningen från Sverige till omgivande hav har beräknats från 1931 och framåt dels utifrån direkta vattenföringsbestämningar i större vattendrag och dels genom uppskattningar av vattenflödet för kustområden och små avrinningsområden med hjälp av referensstationer. Uppmätta vattenföringsuppgifter finns från 86% av landarealen. Beräkningarna är lagrade som månads- och årsvärden för alla huvudvattendrag, som mynnar i havet, samt för alla kustområden mellan dessa. Beräkningar finns för 265 områden.Grundvattenflöde som ej förs ut med vattendragen har uppskattats till 0,4 promille av totala avrinningen från Sverige.I rapporten presenteras i tabeller 30-årsmedelvärden och månadsmedelvärden för de större floder vid mynningen och för större kustområden inkluderat mindre vattendrag för perioden 1931-1990. Dessutom redovisas långtidsförändringar, trender och säsongsvariationer samt tillrinningen till havet längs olika kuststräckor.

  • 21.
    Brandt, Maja
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Grahn, Gun
    SMHI.
    Avdunstning och avrinningskoefficient i Sverige 1961-1990: Beräkningar med HBV-modellen1998Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Världsmeteorologiska organisationen (WMO) har fastställt att statistiska parametrar, som används för klimatbeskrivningar, skall beräknas för sk normalperioder orn 30 år, såsom 1931-1960, 1961-1990. I Sveriges Nationalatlas (SNA 1995) redovisas ett stort antal kartor för olika parametrar (nederbörd, avrinning, avdunstning, temperatur, snödjup osv) för perioden 1961-1990. Avrinningskartan i SNA togs fram med hjälp av HBV-modellen.Modellen beskriver vattnets kretslopp från nederbörd, snöackumulation till snösmältning, avdunstning, buffring i marken, grundvattenbildning och avrinning på daglig basis, vilket gör det möjligt att plocka ut mer resultat för fler parametrar än bara avrinningen både i rummet och tiden.

    I denna rapport har avdunstningen och avrinningskoefficienter i Sverige närmare studerats utifrån de körningar som gjorts för perioden 1961-1990. Diagrammen och kartorna i rapporten är av översiktlig natur och hänsyn måste tas till det vid utnyttjandet. Kartorna är inte lämpadeför detaljplanering eller vid studier av korta delperioder.

  • 22.
    Brandt, Maja
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Grahn, Gun
    SMHI.
    Årnfelt, Erik
    Länsstyrelsen Östergötland.
    Bäckman, Niclas
    Länsstyrelsen Östergötland.
    Anpassning av TRK-systemet från nationell till regional nivå samt scenarioberäkningar för kväve: Tester för Motala Ström2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En nationell belastningsberäkning av kväve och fosfor till Sveriges omgivande hav utfördes inom ett projekt benämnt TRK (Transport, retention, källfördelning – Belastning på havet), som syftade till internationell rapportering. En analys av möjligheten att förfina detta beräkningssystem har utförts. Syftet är att det skall baseras på det nationella systemet och kunna användas generellt på regional nivå både för en finare karakterisering enligt vattendirektivet och åtgärdsbedömning inom det kommande vattendistriktsarbetet.Anpassningen av det nationella TRK-systemet till regional nivå beskrivs i rapporten. Huvudvikten har lagts på kvävesimulering på grund av att beräkningarna är betydligt mer utvecklade för kväve än för fosfor. Nedanstående punkter rör både kväve och fosfor om inget annat står. Bättre framtida fosformodeller kan dock kräva ytterligare anpassning vid en regionalisering. För användare av det regionala TRK-systemet inom vattendistrikten eller t.ex. regional miljöövervakning finns en mer handfast manual som bilaga till rapporten. Från regionaliseringsanalysen i projektet kan följande slutsatser dras:- I den nationella TRK-beräkningen var Sverige uppdelat i 1 000 TRKavrinningsområden. Vid regionaliseringen är en indelning i SVARs standardavrinningsområden en lämplig bas i södra Sverige. Vid behov kan stora sjöar brytas ut som egna avrinningsområden samt även delas vid tydliga sund. För stora närområden till sjöar kan det finnas behov att dela dessa. Arbetet rationaliseras om den SVAR version som använts vid TRK eller vid senaste motsvarandenationella beräkning utnyttjas.- Markanvändningen som beräknats vid den nationella TRK-beräkningen eller senaste motsvarande beräkning utnyttjas. För delade avrinningsområden görs en arealviktning eller en kartanalys vid behov. Den nationella jordartskartan för jordbruksmark är relativt grov och finns det tillgång till regional jordartskarta med bättre upplösning kan det vara aktuellt att göra en förfinad uppdelning av jordbruksmarken för kväve. För framtida beräkningar av fosfor behövs en regional jordartskarta, som omfattar all markanvändning.- Typhalter för kväve och fosfor från nationella TRK eller senaste motsvarande beräkning kan användas med undantag för jordbrukets fosfortyphalter. Beräkningsmetodik för jordbrukets fosfortyphalter behöver ses över i det nationella systemet innan en regionalisering och eventuella scenarioberäkningar görs. Om regionaliseringen kräver redovisning för ett specifikt år kan det behövas nya beräkningar av jordbrukets kvävetyphalter med SOILNDB modellen (och då även av jordbruksmarkens grödofördelning för detta år).- Uppgifter om punktkällor hämtas från den senaste nationella beräkningen eller uppdateras från EMIR med utsläpp för valt år. Om möjligt kompletteras dessa med utsläpp från mindre källor baserat på uppgifter från ansvariga tillsynsmyndigheter och miljörapporter. Uppskattning av utsläpp från mindre reningsverk, som saknar utsläppsdata, kan ske med hjälp av linjär regression som visar sambandet mellan totalutsläpp och antal anslutna personer. I bilagan visas ett exempel på sambandet i Motala Ströms avrinningsområde, som tagits fram för kväveutsläpp från reningsverk med mindre än 3 000 personer anslutna. Den kan användas där mätdata saknas. Motsvarande samband kan skapas för aktuell region.- Utsläpp från enskilda avlopp kan hämtas från TRK eller senaste nationella belastningsberäkning.

  • 23.
    Brandt, Maja
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Jutman, Torbjörn
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    Sveriges vattenbalans: Årsmedelvärden 1961-1990 av nederbörd, avdunstning och avrinning1994Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Bringfelt, Björn
    SMHI.
    An evapotranspiration model using SYNOP weather observations in the Penman-Monteith equation1998Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This work was initiated in order to improve the evapotranspiration data used in the HBV model. Evapotranspiration is calculated consecutively by the Penman-Monteith equation using three-hourly SYNOP observations transformed to values of net radiation, water vapour deficit and data necessary for evaluating aerodynamical resistance and surf ace resistance. Transpiration, rainfall interception and a simple treatment of winter evaporation are included. Soil moisture is used for calculating the surface resistance and it is updated three-hourly with the soil moisture accounting routine of the HBV model regarding the contributions from rainfall and snow melt. Then soil moisture is reduced due to total evapotranspiration.

    Two main parts have been developed and are described here:1. A program for interpolation of missing SYNOP observations and2. The evapotranspiration model.Evapotranspiration is calculated for six SYNOP stations used in the HBV model. Using literature parameter values for open land and forest, the calculated transpiration, interception evaporation and snow evaporation are found to assign reasonable values. Only limited tests against measured evapotranspiration have been made, such as some comparisons with winter data from the NOPEX main site in Norunda north of Uppsala. A comparison is made with evapotranspiration data obtained from calibrations of the HBV model. The performance of the evaporation values in the HBV model remains to be tested. 

  • 25.
    Carlsson, Bengt
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Alkalinitets- och pH-förändringar i Ume-älven orsakade av minimitappning1993Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Med beräknat idrifttagande 1994 bygger Vattenfall f n en kraftstation vid Klippen i Umeälven söder om Överurnan. I samband med idrifttagandet kommer vattenföringen på en knappt 10 km lång älvsträcka mellan Umeälvens utlopp ur Överurnan och Klippen att minskas. Ingreppet kommer att medföra en minskning av alkalinitet och pH-värdena på älvsträckan ifråga. För att i möjligaste mån lindra konsekvenserna har en minimitappning på 2,0 m3/s från 1 juni till 15 september och 0,5 m3 /s under resten av året, föreslagits. Modellsimuleringar av pH och alk:alinitet har skett för tiden 1984-91. Resultaten visar att alk:aliniteten minskar från årslägsta värden på 0,05 - 0,06 mekv/1 till 0,02 - 0,03 mekv/1, vilket motsvarar en sänkning av pH från 6,6 - 6,7 till 6,2 - 6,3.

  • 26.
    Carlsson, Bengt
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Hydrokemiska data från de svenska fältforskningsområdena1985Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En viktig uppgift för SMHI är att övervaka och fortlöpande geupplysningar om hydrologiska data i Sverige. I och med övertagandet1979 av ansvaret för de av NFR upprättade FältForsknings~mrådena (FFO) har även hydrokemin kommit att utgöra ennaturlig del av SMHis verksamhetsområde.Denna rapport utgör en första publicering av de hydrokemiskadata med korresponderande vattenföringsdata, som idag, 1985,finns på SMHI i FFO-arkivet. Materialet presenteras här iform av tidsdiagram samt en tabell över de analyserade variablernasmedelvärden. Ytterligare en del äldre material frånIHD-områden finns fortfarande utspritt på andra institutionermen skall så småningom läggas in i FFO-arkivet. Rapporteninnehåller också en kortfattad beskrivning av varje område.Inga försök till utvärdering har gjorts. Dock har observeratsen viss skillnad i haltnivå för bl a Cl och N0 2 från IHDperioden1965-75 (analyserade av MISU) jämfört med perioden1979-84 (analyserade av SMHI). Orsaken skall utredas. Avsiktenär att på ett överskådligt sätt redovisa vilka data, somfinns tillgängliga för forskningsändamål.

  • 27.
    Carlsson, Bengt
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Some facts about the Torne and Kalix River Basins. A contribution to the NEWBALTIC II workshop in Abisko June 19991999Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Torne and Kalix rivers rise in the uppermost north west part of Sweden and their basins are situated between approximately 65°50N and 69°N as shown in Figure 1. The size basin of the two river basins is about 58 000 km2 of which 14 500 km2 (25%) is situated in Finland and 350 km 2 (0.6%) in Norway. The remaining, 43 150km2, makes up 9.7% of the area of Sweden. Data presented in this paper originate from Swedish measurements. Finnish data of snow and evaporation from the east of the Torne River basin can be find in the FinnishHydrological Yearbook (1994), which also includes some statistics for the period 1961-90.

    The density of population is very low, about three people per square kilometre. People are mostly living in the river valleys near the coast, the towns of Haparanda, Torneo and Kalix, or in ore-mining centres like Kiruna.

    Most of the basin can be characterised as a flat forest and mire area. The mountains in the north west part compose only 7-8 % of the total drainage basin. The runoff regime is thus characterised by a flow maximum produced by the snowmelt in the forest and swamp region. The mountains are very old. They were formed during the paleozoic era 300 000 000 years ago. As can be seen in Figure 3 at least 1/3 of the basin area is situated below 200masl andalso about 1/3 above the 500m elevation line.

    Topography is further described in Figure 3.

    As can be seen from Table I, the Torne River is number two and the Kalix River number 10 in drainage area order of the Swedish rivers. Due to dominating south-west winds and orographic effects, the Abisko region has a proportionately low precipitation. The specific runoff of the Torne River is thus lower then other Swedish rivers in this part of Sweden.

  • 28.
    Carlsson, Bengt
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    HBV-modellen och flödesprognoser2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]
    • Olika uppdateringsmetoder för HBV-modellen har utvecklats och jämförts. Metoderna har utvärderats i simuleringsexperiment där modellkörningar med observerade data användes som meteorologisk prognos. De olika uppdateringsmetoder som testats är dels autoregressiva, dvs de bygger på en korrektion av uppmätt fel före prognosens början, dels sådana som bygger på en uppdatering av indata dvs nederbörd och temperatur och slutligen sådana där modellens tillståndsvariabler uppdateras. Resultaten visar att alla metoderna medför en förbättrad avrinningsprognos. Ingen av metoderna kan dock sägas vara den bästa vid alla tillfällen. AR-metoden gav bäst resultat vid högsta flöden, t ex i samband med snösmältning, medan uppdatering av modellens tillstånd gav något bättre resultat vid regnflöden. Om en modell skall användas för prognoser i samband med höga flöden är det viktigt att man redan vid kalibreringen tar hänsyn till detta och kalibrerar med hänsyn till just toppflöden, som annars systematiskt kommer att underskattas.
    • Effekten av en uppdatering avklingar jämförelsevis snabbt. Vid långtidsprognoser är det troligt att en kombination av nu testade metoder och uppdatering av t ex snömagasin och de faktorer som speciellt påverkar snösmältningen, dvs. temperatur och kanske t o m modellens graddagfaktor, skulle ge en bättre prognos.
  • 29.
    Chen, Deliang
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Johansson, Barbro
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Temperaturens höjdberoende: En studie i Indalsälvens avrinningsområde2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vid modellering av snösmältning och snöackumulation är temperaturen en viktig variabel. De lokala variationerna i temperaturen styrs till stor del av höjden över havet. Denna rapport redovisar ett projekt som haft till syfte att förbättra beskrivningen av temperaturens höjdberoende i de indata som används för att simulera avrinning med HBV-modellen. Studien har omfattat de övre delarna av Indalsälvens avrinningsområde. För att analysera variationerna i höjdberoendet prövades två angreppssätt:- En statistisk analys av observerade data vid de meteorologiska stationerna.- Simuleringar med en högupplöst meteorologisk modell.Syftet med att använda en meteorologisk modell var att den ger en mer komplett bild av temperaturvariationerna än stationerna som bara representerar en liten del av området.Den statistiska analysen av stationsdata visade en årstidsvariation i temperaturens höjdberoende. Snabbast avtog temperaturen med höjden under försommaren, medan man i snitt hade en svag ökning av temperaturen med höjden runt årskiftet. Studien visade också ett tydligt samband mellan temperatur och höjdberoende, vilket innebar att säsongsvariationen delvis förklarades av temperaturens årscykel. Under senvåren då en stor del av snösmältningen sker, låg temperaturavtagandet i snitt mycket nära 0.6oC/100m.Testerna med den meteorologiska modellen indikerade att det är ett angreppssätt som kan användas för att i detalj beskriva temperaturens variationer i ett område med komplex topografi, men att mer djupgående studier krävs för att fullt ut tolka modellresultaten. Generellt var höjdberoendet i modellen betydligt flackare än det som togs fram från stationsdata.Ur stationsdata togs ett enkelt samband fram för att beskriva temperaturens höjdberoende som en funktion av temperatur och tid på året. Sambandet användes sedan vid interpolation av temperatur och för simuleringar i HBV-modellen. En korsvalidering med stationsdata visade att ett variabelt höjdberoende gav en bättre skattning av temperaturen än ett konstant höjdavtagande. Förbättringen var störst under vintermånaderna och för högt belägna stationer.Trots att korsvalideringen visade bättre resultat med ett variabelt höjdberoende, blev det inga förbättringar av den simulerade avrinningen i HBV-modellen. Beskrivningen av höjdberoendet påverkade dock snöns fördelning i modellen. Även om det inte direkt har effekt på den simulerade avrinningen, så får det därför betydelse om man exempelvis vill uppdatera simulerat snömagasin från observationer.Slutsatsen från studien är att det idag inte finns skäl att ändra beskrivningen av temperaturens höjdberoende i HBV-modellen. Däremot bör modellen hållas öppen för ett variabelt höjdberoende i framtiden då nya typer av indata och uppdatering av snömagasinet kan bli aktuellt. Det samband som tagits fram för höjdberoendet är lätt att applicera och ger en bättre skattning av temperaturen än ett konstant höjdberoende.

  • 30.
    Danelsson, Håkan
    et al.
    SMHI.
    Lindkvist, Torbjörn
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sjökarte- och sjöuppgifter: Register 19871987Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vid upprättandet av sjöregistret utgick SMHI från den aktuella topografiska kartan och tog i grundversionen med alla blå ytor större än 0.01 kmdvs 1 ha (1 ha= 100x100 m). Detta innebär att även tjärnar, gölar, vissa dammar mm är medtagna i sjöregistret. Det kan också innebära att vissa vattenytor idag är helt igenvuxna och egentligen bör betecknas som våtmark. En annan oklar gränsdragning är övergången mellan sjö och vattendrag som sammanhänger med inlopps- och utloppssektioner samt genomströmning.Många svenska sjöar är reglerade och i flera fall består nuvarande regleringsmagasin av flera sjöar. Dessa magasin är medtagna i sjöregistret.Sjösänkningsföretagen under 1800-talet och början av 1900-talet har på flera håll drastiskt minskat antalet sjöar. Genom naturliga processer sker också hela tiden förändringar av sjöarna. lgenväxning minskar sjöytan, många torvmarker har varit sjöar, sedimentation och erosion förändrar strand och bottenförhållanden, landhöjningen skapar nya sjöar osv.Av detta följer att antalet sjöar aldrig kan bli någon exakt siffra. I sjöregistret finns idag 54 000 sjöar.

  • 31.
    Edström, Magnus
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Rystam, Pia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    FFO - Stationsnät för fältforskningsområden 19941994Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    l denna rapport redovisas en sammanställning över de olika klimat- och ytvattendata som finns för SMHl:s FFO stationer. För varje station redovisas under vilka tidsperioder det finns data. FFO står för fältforskningsområde och är ett program för hydrologiska och hydrokemiska mätningar i små vattendrag.I mitten av 1960-talet startades inom Unesco den Internationella Hydrologiska Dekaden (IHD). Sverige deltog med omfattande undersökningar i sju så kallade representativa områden. Ett nordiskt expertmöte i Uppsala 1975 resulterade i det då nya begreppetfältforskningsområde (FFO). Ett FFO skall uppfylla vissa minimikrav ifråga om insamling av hydrologiska basdata, fysiologisk och klimatologisk beskrivning av området samt det hydrologiska materialets tillgänglighet.Ett fälforskningsområde skall vara 1.200 km2 stort och homogent med avseende på regimmönster, topografi, jordart och vegetation. Urvalet görs med utgångspunkt från naturgeografisk regionsindelning av Norden och hydrologisk regimindelning. Minimikrav på mätprogram är följande: vattenföring, nederbörd, snötaxering, lufttemperatur, luftfuktighet, vind och hydrokemi.Observationer i fåltforskningsområden har skett genom flera institutioners försorg: SMHI, KTH, LTH, CTH och Stockholms Universitet har medverkat. Från 1980/1981 har SMHI haft ansvaret för FFO-verksamheten. Äldre mätresultat har samlats in från de tidigare representativa områden som behållits som FFO. Nuvarande stationsnät omfattar 20 områden.Till en början var avsikten med FFO-programmet att endast titta på vattenomsättningen i olika representativa områden. Efter hand har även de kemiska kvalitetsaspekterna blivit mera intressanta och kommit med i bilden. Med denna sammanställning hoppas vi att det ska bli lättare att ta ett samlat grepp över all den information som faktiskt finns för våra olika FFO . Det  kommer också bli lättare att nå ut till olika intressenter av data.

  • 32.
    Ehlert, Kurt
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Avrinningsområden i Sverige. Del 1. Vattendrag till Bottenviken: Svenskt Vattenarkiv2000Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Grunden för allt hydrologiskt arbete är kännedom om läge och storlek för Sverigesvattensystem och däri ingående sjöar och vattendrag. SMHI har inom SvensktVattenarkiv (SVAR) byggt upp databaser för sådana uppgifter.En mycket viktig uppgift är arealen för avrinningsområdet på olika platser ivattendragssystemen. Uppgifter om avrinningsområdens storlek är t.ex. nödvändiga förvattenplanering och vid beräkning av vattenföring för vattendrag, där observationersaknas.

  • 33.
    Ehlert, Kurt
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Avrinningsområden i Sverige. Del 2: Svenskt Vattenarkiv1998Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Grunden för allt hydrologiskt arbete är kännedom om läge och storlek för Sverigesvattensystem och däri ingående sjöar och vattendrag. SMHI har inom SvensktVattenarkiv (SVAR) byggt upp databaser för sådana uppgifter.En mycket viktig uppgift är arealen för avrinningsområdet på olika platser i vattendragssystemen.Uppgifter om avrinningsområdens storlek ärt.ex. nödvändiga för vattenplaneringoch vid beräkning av vattenföring för vattendrag, där observationer saknas.

  • 34.
    Ehlert, Kurt
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Avrinningsområden i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öresund: Svenskt Vattenarkiv1994Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Grunden för allt hydrologiskt arbete är kännedom om läge och storlek för Sveriges vattensystem och däri ingående sjöar och vattendrag. SMHI har samlat sådana uppgifter i Svenskt Vattenarkiv (SVAR). Inom SVAR har hittills publicerats ett sjöregister, ett vattendragsregister, ett register över befintliga sjökartor och sjöuppgifter samt de svenska huvudvattendragens namn och mynningspunkter.En mycket viktig uppgift är arealen för avrinningsområdet på olika platser i vattendragssystemen. Uppgifter om avrinningsområdens storlek är tex nödvändiga för vattenplanering och vid beräkning av vattenföring för vattendrag, där observationer saknas.

  • 35.
    Ehlert, Kurt
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Avrinningsområden i Sverige. Del 4. Vattendrag till Västerhavet: Svenskt Vattenarkiv1996Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Grunden för allt hydrologiskt arbete är kännedom om läge och storlek för Sveriges vattensystem och däri ingående sjöar och vattendrag. SMHI har samlat sådana uppgifter i Svenskt Vattenarkiv (SVAR). Inom SVAR har hittills bland annat publicerats ett sjöregister, ett vattendragsregister, ett register över befintliga sjökartor och sjöuppgifter samt de svenska huvudvattendragens namn och mynningspunkter.

    En mycket viktig uppgift är arealen för avrinningsområdet på olika platser i vattendragssystemen. Uppgifter om avrinningsområdens storlek är tex nödvändiga för vattenplanering och vid beräkning av vattenföring för vattendrag, där observationer saknas.

  • 36.
    Ehlert, Kurt
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Svenskt Vattendragsregister: Svenskt Vattenarkiv2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I samarbete med Naturvårdsverket byggde SMHI 1985 upp en databas över svenska vattendrag, vilken fick namnet Svenskt Vattendragsregister. Behovet av en sådan databas var stort inom miljöområdet, och det centrala var att ge vattendragen unika identiteter. Som identitet valdes x- och y-koordinaten för en punkt vid vattendragets mynning i analogi med Svenskt Sjöregister, i vilket identiteten för sjöarna skapades från x- och ykoordinaten för en punkt vid deras utlopp.Urvalet av vattendrag gjordes från "De svenska vattendragens arealförhållanden" som innehåller information om avrinningsområden, och som publicerades av SMHI/SMHA under åren 1917 - 1951. Kompletteringar gjordes framförallt i norra Sverige för att få med alla vattendrag med ett avrinningsområde om minst 50 krn2 . I den första versionen ingick cirka 2800 vattendrag. Dessa digitaliserades av Lantmäteriet från den dåvarandeöversiktskartan i skala 1 :250 000 och lagrades i SMHis första GIS-system HYPOS, HYdrologiskt POSitionssystem. Detta var ett söksystem genom vilket man kunde söka ut var i ett ytvattensystem en punkt ligger.En komplettering gjordes därefter till cirka 5300 vattendrag, och registret har sedan successivt uppdaterats. Den senaste versionen av registret innehåller 7300 vattendrag. De flesta kompletteringar som har gjorts avser mindre vattendrag, som inte finns digitalt beskrivna i HYPOS.Önskemål om en bättre digital beskrivning av Sveriges ytvattensystem och moderna GIS-system med verktyg för analyser av digitala geografiska data innebar att SMHI i slutet av 1990-talet beslöt att bygga upp ett nytt vattendragsregister. Som underlag till registret har kartskikt från Lantmäteriets Geografiska Sverigedata (GSD), i första hand GSD-översiktskartan i skala 1 :250 000, använts. Det nya registret innehåller information om cirka 26 300 vattendrag.

  • 37.
    Ehlert, Kurt
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindkvist, Torbjörn
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Milanov, Todor
    SMHI.
    De svenska huvudvattendragens namn och mynningspunkter1987Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sverige har en mycket god vattentillgång. Vi har också utnyttjatdenna tillgång för många ändamål somt ex vattenkraftutbyggnad,dricksvattenförsörjning, transportleder, fiske, utspädning och borttransportav föroreningar mm. I vissa fall har vi utnyttjat vattentillgångenalltför hårt både vad gäller vattnets kvantitet och kvalitet.Det har medfört en omfattande vattenvårdande insats och begränsningari användningen. De sa1t111anlagda kraven på vattenresursenär i vissa fall så stora att konflikter om vattenutnyttjandet uppstått.På senare år har därför kraven på en övergripande vattenplaneringframförts allt starkare.För alla som på något sätt har intressen i det svenska vattensystemetskall kunna konrnunicera krävs att vissa grundläggande uppgifterär entydiga och klart specificerade.SMHI har här en viktig uppgift som central myndighet för hydrologioch oceanografi att föreslå och fastställa dessa grundläggande uppgifter.Arbetet med denna uppgift utförs på SMHI till stor del inom ett samlandeprojekt som benämns Svenskt Vattenarkiv (SVAR).Inom SVAR finns många delar och arbetet sker på lång sikt.I denna rapport presenteras uppgifter som vi har funnit vara väsentligasom ett led i arbetet för entydiga benämningar och avgränsningari det svenska vattensystemen.

  • 38.
    Ehlin, Ulf
    et al.
    SMHI.
    Olsson, Per-Eric
    VASO.
    Utbyggd hydrologisk prognos- och varningstjänst: Rapport från studieresa i USA 1991-04-22--301991Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studieresan gav förutom nya kunskaper om utnyttjade metoder ocharbetssätt samt nya personkontakter följande övergripande intryck.

    • De tekniska resurserna för automatiska mätningar och automatisk datainsamling är betydligt större i USA än i Sverige även sett relation till ländernas storlek och hydrologiska förhållanden.
    • Automatiska observationsstationer bekostade och drivna av kommuner, counties, privata företag och federala myndigheter samordnas i gemensamma observationssystem. Utförda observationer är tillgängliga för alla intressenter kostnadsfritt.
    • De olika intressenterna i en hydrologisk region lagrar vanligen sina data i en gemensam databas som fritt kan utnyttjas. Där inte en sådan gemensam databas finns beklagar man detta och pekar på de svårigheter det medför.
    • Meteor-burst-teknik är ett elegant sätt att samla in hydrologiska och meteorologiska data. Datainsamlingen är oberoende av driftstörningar och prispolitik hos ägaren till andra kommunikationsmedel. För att kostnadsmässigt kunna konkurrera med andra tekniker för dataöverföring erfordras dock ett betydande antal sändarstationer i systemet.
    • Svensk hydrologisk prognosteknik står sig väl vid en jämförelse med amerikansk.
    • Tillgången till datorutrustning för drift och utveckling av hydrologiska prognossystem är större i USA än i Sverige. Man lämnar helt stordatormiljöer och inriktar sig på arbetsstationer.
    • Utvecklingsarbetet under 90-talet inom den meteorologiska och hydrologiska verksamheten i USA inriktar sig bl a på en automatiserad användning av doppler-radar. Enligt vår uppfattning var man på vissa håll alltför optimistisk inför vad som kommer att kunna utföras operationellt med väderradar under 90-talet.
    • Federala och statliga myndigheter, kommuner samt privata företag samarbetar i den hydrologiska prognostjänsten, enligt uppgift utan större friktioner.
    • Utbildningen av meteorologer och hydrologer ges större vikt inför 90-talets hydrologiska tjänst. Speciellt betonas hydrometeorologisk kunskap.
    • I de federala myndigheternas policy ingår att gratis eller enbart till en expeditionskostnad ställa datorprogram m m till andras förfogande.
  • 39.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Isläggning och islossning i svenska sjöar1999Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Istjocklek på sjöar - en statistisk bearbetning av SMHIs mätningar1998Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI har utfört mätningar av istjocklek på sjöar sedan 1930-talet, men någon   sammanställning av dessa mätningar har tidigare inte gjorts. Delar av materialet har använts i uppdragsverksamhet i samband med kraftverksutbyggnad i älvar och för säsongsvis sammanställning av isläget i SMHis  årsböcker  mellan  1970 och 1980 (SMHI,  1970-1980).

    I denna rapport har en statistisk och geografisk sammanställning gjorts för istjock:leken på sjöar. Analysen är gjord för 34 sjöar i landet med i de flesta fall cirka 40 års mätserier.

    Rapporten är tänkt att användas som ett uppslagsmaterial för dem som arbetar med is på sjöar och närliggande frågor. Den är också ett hjälpmedel vid utformningen av SMHis framtida stationsnät för istjock:lek på sjöar.

  • 41.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Snöns vatteninnehåll Modellberäkningar och statistik för Sverige1999Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Statistik över snötäckets utbredning och snödjup i Sverige finns sammanställt i flera rapporter (varav den senaste är i Sveriges Nationalatlas (SNA), Klimat,sjöar och vattendrag (1995)).Kartsammanställningar av snöns vatteninnehålI för hela Sverige finns däremot endast i form av snölastberäkningar (Eriksson och Taesler 1995) och de bygger på, ett mindre och betydligt glesare underlagsmaterial än snödjupsmätningarna.

    I denna studie har tvä olika modellberäkningar. som är Sverige-täckande, använts för att beräkna och göra statistik över snöns vatteninnehåll i Sverige. De två beräkningssystemen är dels den synoptiska vattenbalansen, där hydrologiska beräkningarna görs för synoptiska stationer utifrån nederbörds-och temperaturmätdata (använd period 1968-1997) och dels Sveriges vattenbalansberäkning för perioden 1961-1990. Båda beräkningssätten grundas på HBV-modellen, som beskriver hur nederbörden ackumuleras som snö vid minusgrader, smälter och rinner genom marken samt bildar avrinning. Den synoptiska vattenbalansheräkningen ger förhållandena vid ca 175 meteorologiska stationer i ett område på ca 400 km2 runt respektive station. Sveriges vattenbalansberäkning ger ett medelvärde för rutor om 625 km2 i enlighet med topografiska kartans indelning.

    Snödjupsmäningar utförs i en punkt, medan modellberäkningarna redovisa förhållandena för större areor. Det är därför svårt att jämföra dem, men ett försök att verifiera modellberäkningarna mot snödjupsmätningar visar att överensstämmelsen för snölagd period var relativt god för beräkningen enligt den synoptiska vattenbalansmetoden. medan den verkar något osäkrare för Sveriges vattenbalans.

    Kartläggningen enligt de synoptiska vattenbalansberäkningarna visar att medianvärdet för vatteninnehållet i snön ligger mellan 10 och 30 mm i södra Sverige, 50 och 150 mm i Norrlands inland och upp mot 400 mm i fjällen. Det maximala vatteninnehället för en 30-årsperiod ligger mellan 50 och 200 mm i södra Sverige, 150 och 250 mm i Norrlands inland samt upp mot som mest 600 och 700 mm i fjällen. Vill man räkna om vatteninnehållet till snölast på marken gäller att 1 mm vatten på 1myta motsvarar 1 l eller 1 kg vatten.

  • 42.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattentemperaturer i sjöar, sommar och vinter - resultat från SMHIs mätningar1998Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Gardelin, Marie
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lindroth, Anders
    SMHI.
    Vinteravdunstning i HBV-modellen - jämförelse med mätdata2000Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Avdunstningen är den del i vattenbalansen som är minst känd på grund av att den är svår att mäta. Minst studerad är avdunstningen vintertid. I denna studie har avdunstningsmätningarfrån Norunda, norr om Uppsala, använts för de fem vintrarna 1994/1995 till 1998/1999. Mätningarna har utförts inom NOPEX-projektet (Northern Hemisphere Climate-processes Land-surface Experiment). Den beräknade avdunstningen i HBV-modellen har jämförts med dessa mätningar för att få en uppfattning om den modellberäknade avdunstningens kvalitet. För beräkning av avdunstningen i HBV-modellen används främst två olika metoder, dels avdunstning beräknad med Penmans formel, dels temperaturberoende avdunstning enligt Thornthwaites metod. En rad olika varianter av dessa båda metoder har testats i simuleringar med HBV-modellen, t.ex. avdunstningsberäkningar med och utan interceptionsmagasin.

    Den uppmätta avdunstningens storlek och variation är i stort sett likartad under de olika vintrarna trots att vintrarna haft mycket olika karaktär. De fyra första vintrarna var avdunstningens dygnsmedelvärde från oktober till mars mellan 0,20 och 0,24 mm. Det sker en betydande avdunstning även vid tillfällen då marken är snötäckt, i medeltal 0, 15 mm/dygn.

    Tidigare har man antagit att HBV-modellen underskattar avdunstningen under vintern. Man har i modellberäkningarna tvingats att korrigera snönederbörden med en faktor ner till 0, 7 för att få vattenbalansen att stämma. De jämförelser som här gjorts mellan uppmätt och beräknad avdunstning visar dock att man i de flesta fall i detta område inte gör någon underskattning av vinteravdunstningen. Av de metoder som idag används för att beräkna avdunstning ger Penman-ETF bättre resultat än Thornthwaitemetoden. Införandet av ett interceptionsmagasin till Penman-ETF-simuleringen ger en förbättring av vinteravdunstningen.

    Det är svårt att göra några generella förändringar av avdunstningsberäkningarna i HBVmodellen baserat på denna studie, eftersom de slutsatser som dragits vid denna undersökning endast gäller för vinterperioden i Norunda. Nya rutiner för avdunstningsberäkningarna bör även grundas på studier av avdunstningen under övrig tid av året, det vill säga den period då avdunstningen har betydligt större inverkan på vattenbalansen. Visst samband har påvisats mellan avdunstningen vintertid och ångtrycksdeficit. Försök bör göras att inkludera denna variabel i avdunstningsberäkningarna i HBV-modellen.

  • 44.
    Eriksson, Bertil
    et al.
    SMHI.
    Johansson, Barbro
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Losjö, Katarina
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Vedin, Haldo
    SMHI.
    Skogsskador - klimat1987Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Evremar, Åsa
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Avdunstningens höjdberoende i svenska fjällområden bestämd ur vattenbalans och med modellering1994Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The evapotranspiration, one of the main parts of the waterbalance, is not well known in theSwedish mountains. The evapotranspiration is difficult to measure reliably and measurementsare only rarely done. To predict the available water quantity for hydro power generation or forthe risks for darnaging high flows, it is important to know the water balance in the mountains.Since many of the driving variables of the evapotranspiration are dependent on the altitude, itwas investigated in this work if the variation of evaporation in the mountains could beapproximated in simple functional form. The aim of this work was to make clear if theevaporation in the Swedish mountains has a dependence on the altitude and to investigate ifsuch a possible dependence could be used to improve the HBV-111odel. This was done bycalculating the evapotranspiration as a residual in the water balance equation for a number ofhigh-altitude drainage basins in the river Ljusnan, the river Indalsälven and the river Luleälven.The calculations were done with longtime mean values from the years 1961-90. The altitudedependence was calculated by linear regression. The result was inserted in the HBV-model as acorrection factor in the calculation of the evapotranspiration. It was also tested if anyimprovements in the model could be achieved by introducing an altitude dependence of thevariables in the Priestley-Taylor formula. In this case, evapotranspiration was calculated with adaily resolution. Simulations with the HBV-model were performed for the drainage basinsLjusnedal, Torrön and Kultsjön. Evaporation calculated as a water balance residual, decreased24 mm/100 m and year for the river Ljusnan, 54 mm/100 m and year for the river Indalsälvenand 48 mm/ 100 m and year for the river Luleälven. The result of the calculation in the riverLuleälven was condensation in a number of areas. This was probably caused by too fewraingauges in the area. The explained variance <luring simulations with the HBV-modelincreased in the area of Kultsjön if a dependence on the altitude was inserted. The explainedvariance however decreased for the areas of Torrön and Ljusnedal. lf a dependence on thealtitude of the evapotranspiration was inserted in the model the spring flood decreased fasterand the peaks of the water discharge were higher <luring summer. The model produced worseresults if the standard version sirnulated a spring flood that was too short and the dischargepeaks <luring summer that were too high. The Priestley-Taylors formula led toa calculatedevapotranspiration in the model that decreased with 40 mm/100 m per year in the drainge basinof Torrön and 23 mm/100 m per year of the drainage basin of Kultsjön. The conclusions of thiswork was that the evapotranspiration in the Swedish mountains decreases with about 30 mm/100 m per year and that knowledge may irnprove the HBV-model in some cases.

  • 46.
    Evremar, Åsa
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Svenskt dammregister. Norra Sverige: Svenskt Vattenarkiv1995Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten över Sveriges dammbyggnader är resultatet av många års arbete. 1977 tillsatte chefen för Jordbruksdepartementet en arbetsgrupp vars uppgift var att "undersöka omfattningen av och formerna för en inventering av landets dammbyggnader samt att pröva behovet av ett register över dammbyggnader".  Arbetet resulterade 1987 i en rapport från Jordbruksdepartementet (Ds Jo 1978:9) där arbetsgruppen kom fram till att kunskapen om landets dammar var otillfredsställande och att en landsomfattande damminventering krävdes. Man utarbetade ett protokoll som skulle användas av Länsstyrelsen vid denna inventering. Man ansåg att det trots kostnaderna var motiverat ur samhällsekonomisk synvinkel med både en damminventering och ett nationellt dataregister över dammar för att förhindra dammolyckor och översvämningar. Länsstyrelserna uppdrogs i början av 1980-talet att utföra damminventeringar, vilket alla utom Gotlands län och Göteborgs och Bohus län har gjort. Inom dessa län saknas dammar av betydelse ur säkerhetssynpunkt (Länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän 1990; K-Å. Sjöborg, 1990).SMHI fick i regeringens proposition 1988/89: 116 i uppdrag att undersöka hur ett statligt register över Sveriges dammar borde byggas upp. Åren 1985-1988 kom uppgifter om ett stort antal dammar i Norrland in till SMHI i samband med översyn av regleringsdammars avbördningskapacitet. På eget initiativ genomförde SMHI en försöksverksamhet att lagra vissa uppgifter för ett antal stora dammar i ett dataregister. Försöksmaterialet togs från Norrland samt från damminventeringarna i Uppsala län och Kopparbergs län (SMHI,1989).I januari J 994 startade det huvudsakliga arbetet på SMHI med att lägga in data i dammregistret med utgångspunkt från länsstyrelsernas damminventeringsprotokoll. Protokollen har kopierats och arkiverats på SMHI. En viss kontroll av uppgifternas rimlighet har gjorts innan de lagts in i registret. Länsstyrelserna har sedan erhållit en diskett med den del av dammregistret som berör respektive län.

  • 47.
    Evremar, Åsa
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Svenskt dammregister. Södra Sverige: Svenskt Vattenarkiv1994Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten över Sveriges dammbyggnader är resultatet av många års arbete. 1977 tillsatte chefen för jordbruksdepartementet en arbetsgrupp vars uppgift var att "undersöka omfattningen av och formerna för en inventering av landets dammbyggnader samt att pröva behovet av ett register över dammbyggnader". Arbetet resulterade 1978 i en rapport från Jordbruksdepartementet (Ds Jo 1978:9) där arbetsgruppen kom fram till att kunskaperna om landets dammar var otillfredsställande och att en landsomfattande damminventering krävdes. Man utarbetade ett protokoll som skulle kunna användas av länsstyrelserna vid denna inventering. Man ansåg att det trots kostnaderna var motiverat ur samhällsekonomisk synvinkel med både en damminventering och ett nationellt dataregister över dammar för att förhindra dammolyckor och översvämningar. Länsstyrelserna uppdrogs i början av 1980-talet att utföra damminventeringar vilket alla utom Gotlands och Göteborgs- och Bohus län har gjort. Inom dessa län saknas dammar av betydelse ur säkerhetssynpunkt (Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1990, Sjöborg 1990).SMHI fick i regeringens proposition 1988/89:116 i uppdrag att undersöka hur ett statligt register över Sveriges dammar borde byggas upp. Åren 1985-1988 kom uppgifter om ett stort antal dammar i Norrland in till SMHI i samband med arbeten med översyn av regleringsdammars avbördningskapacitet. På eget initiativ genomförde SMHI en försöksverksamhet att lagra vissa uppgifter för ett antal stora dammar i Norrland, samt för dammarna i länsinventeringarna från Uppsala län och Kopparbergs län i ett dataregister (SMHI 1989). Urvalet av uppgifter som lagts in i det allmänna dammregistret har skett efter diskussioner med SÄPO. För de dammar som lades in under försöksperioden finns "känsliga" uppgifter lagrade i ett icke allmänt tillgängligt system på SMHI.I januari 1994 startade det huvudsakliga arbetet på SMHI att lägga in data i dammregistret med utgångspunkt från länsstyrelsernas damminventeringsprotokoll. Protokollen har kopierats och arkiverats på SMHI. En viss kontroll av uppgifternas rimlighet har gjorts innan de lagts in i registret. Länsstyrelserna har sedan fått tillbaka en diskett med den del av dammregistret som berör respektive län.

  • 48.
    Fremling, Sven
    et al.
    SMHI.
    Karlin, Thore
    SMHI.
    Raab, Birgitta
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Edquist, Eva
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Is på sjöar och älvar: Erfarenheter sammanställda av statshydrolog Sven Fremling 1951. Bearbetade 1991 och 1997 av Thore Karlin och Birgitta Raab2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten kan ses som en lärobok om is på sjöar och älvar. Bland annat redogörs för dynamiken bakom isläggning, istillväxt och islossning på sjöar och älvar. Även bildande av sprickor, bågnader och förskjutningar beskrivs samt vad som händer när vattnet tränger upp på isen.SjöarIsläggning på en sjö kan ske först då ytvattnet blivit nollgradigt och ett mycket tunt ytskikt fått en temperatur lägre än 0 °C. För detta krävs att det är vindstilla, kallt och i regel klart väder. Stora, djupa sjöar isläggs vanligtvis senare än små sjöar och grunda vikar.Först bildas en tunn ishinna. Sedan växer isen på undersidan genom att värme, som frigörs vid isbildningen, leds bort från den nollgradiga undersidan till isytan, snabbare ju kallare isytan är. Torr lös snö är starkt värmeisolerande. Redan ett tunt torrt snötäcke kan höja isytans temperatur till nära 0 °C, så att istillväxten blir svag.När snön under senvintern smält bort, tränger solstrålningen ner i isen. Kärnisen, som är klar och genomskinlig, smälter i sina vertikala kristallfogar, som därefter lossnar från varandra. Även en tjock kärnis blir snabbt ”pipig” och skör. Landvakar bildas och vidgas, först avmynningsvakar från bäckar och rännilar och av att solstrålningen värmer upp grunt vatten invid stränderna, senare av att vatten-ståndet stiger i samband med våravsmältningen. Vinden sätter den landlösa sjöisen i rörelse, så att det uppluckrade istäcket bryts eller mosas sönder och sjön ”sköljer”.ÄlvarIsläggningen sker tidigast på lugnflytande älvsträckor. Isen växer där ut från stränder och stenar och täcker snabbt över hela älven, utom eventuellt i älvkrökar och på trängre ställen, där vattnet virvlar upp mot ytan. På sådana ställen kan vakar och strömråkar kvarstå en tid.I strömdraget på strida älvsträckor kyls vattenmassan ner under 0 °C vid stark ihållande kyla, till följd av att vattnet i ytan, där avkylningen sker, snabbt virvlar ner genom vattenmassan ända mot bottnen. Därvid bildas is inuti det underkylda vattnet. Isen driver med strömmen, sätter sig fast i lugnvattenområden mot eller under tidigare bildad ytis, fyller ut strömråkar mellan strandisar och fastnar i krökar och förträngningar av älven.När våren bryter in med hög lufttemperatur och stark instrålning, värms älvvattnet på öppna sträckor. Isen smälter nedströms och en strömråk skär igenom istäcket. Längre nedströms slår vakar upp i strömdraget. När vårfloden börjar blir isen landlös och kommer i drift ner över älven.

  • 49.
    Funquist, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Numerisk beräkning av vågor i kraftverksdammar1987Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kraftiga vågrörelser uppstår i kraftverksmagasin,  när avtappningen hastigt stryps. Detta kan vara fallet vid störningar i kraftverksdriften eller eldistributionsnätet.Om vattennivån i magasinet ligger nära dämningsgränsen, kan vågorna orsaka störningar i ytregleringsautomatiken och katastrofskyddet, samtidigt som dämningsgränsen kan överskridas. Liknande problem kan uppstå i korttidsreglerade magasin.Amplituder på upp till o.60 m har registrerats just vid utloppet (Stugun), medan längre uppströms endast registreras vågor med en amplitud mindre än 0.15 m. Initialt bildas vågor av flera frekvenser, och de högfrekventa och med högst  amplitud dämpas mycket kraftigt och försvinner efter 100 - 200 m. Vattenståndshöjningen, som orsakas av det plötsliga stoppet, är emellertid synlig i hela magasinet som en solitär våg med en amplitud av upp till 0.20 m. Dessutom uppstår egensvängningar i delbassänger nära utloppet med en amlitud på 0.05 - 0.15 m, vilket kan vara nog för att i vissa fall överskrida dämningsgränsen.Avsikten med den här redovisade studien är att utröna huruvida uppmätta vågor går att reproducera i en numerisk modell, och vidare om modellen kan tillämpas på godtyckligt magasin för studier av effekten av dessa vågor.

  • 50.
    Gotthardsson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Översvämningskänsliga områden i Sverige: Svenskt Vattenarkiv1994Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelserna fick genom Miljö och Energidepartementet 1989-06-29 i uppdrag att utreda vissa frågor rörande dammsäkerhet mm. Målsättningen var att förbättra planeringen för att förhindra översvämningsskador genom aktualisering av kommunernas fysiska planering och med genomförande av åtgärder. Utredningarna skulle vara klara senast den 22 februari l990. SMHI har erhållit kopior på länens redovisningar från 23 län, som rör översvämningskänsliga områden fram till 1990 och har upprättat ett nationellt register över dessa. Antalet redovisade områden för varje län framgår av bifogad karta. Siffrorna är inte helt jämförbara på grund av skillnader i redovisningssätt, men ger ändå en bra bild av fördelningen. Totalt redovisades 647 områden från länen. Följande personer på SMHl har arbetat med översvämningsregistret nämligen Torbjörn Lindkvist, Bernth Samuelsson, Stig Nilsson och framför allt Todor Milanov. Denna rapport har sammanställts på Analysenheten inom affärsområde Samhälle av Martin Gotthardssonmed hjälp av Maja Brandt.

123 1 - 50 of 121
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.8
|