Change search
Refine search result
123 1 - 50 of 124
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Algotsson, Josefina
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Edman, Moa
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Förslag till statusklassning av parameter 9.5 Sötvatteninflöde och vattenutbyte i kustvatten och vatten i övergångszon: En jämförelse mellan Kustzonsmodellens naturliga och normala uppsättning2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Around half of Sweden's electricity generation consists of hydropower, which is produced in about 2000 power plants. The largest drainage of water from land takes place during the spring and the water is stored in reservoirs for electricity production during the winter. This change in the natural runoff has major effects on the aquatic ecosystems and is considered to be one of the biggest environmental challenges for Swedish waterways and lakes.There is currently no guidance for status classification of hydromorphological parameters in coastal waters according to the Water Framework Directive. SMHI was commissioned by the water authorities to produce a proposal for class boundaries and classification for parameter 9.5 Freshwater inflow and water exchange in coastal water and water in transition zone in accordance with the regulations stated by the Swedish Agency for Marine and Water Management in the document HVMFS 2013:19. The hydrological model S-HYPE and the oceanographic Coastal Zone Model were used to study the changes in fresh water supply as well as fresh water content, salinity and water age of the surface water caused by regulation of water flow on land.In general, the regulation of water flow on land has led to an increase in the fresh water content by 2% along the Norrlands coast and a corresponding decrease in the fresh water content on the west coast. Typically, the regulation of water on land leads to a lower freshwater supply to the coast during spring and summer and a higher freshwater supply to the coast in the autumn and winter compared to a scenario with a natural land runoff.The natural background variation, as defined by ± 2 MAD (Median Absolute Deviation), and the Maximum Absolute Deviation, MAA, were used to construct 5 status classes.

  • 2.
    Algotsson, Josefina
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Van Der Stelt, Frank
    SMHI, Professional Services.
    Abdoush, Diala
    SMHI, Core Services.
    Swedish coastal water bodies on Wikidata Combining WFD data with Wikidata2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In accordance with the Water Framework Directive, the water district authorities report environmental information on Sweden’s surface water bodies to the EU.Under the government commission Smartare miljöinformation to the Swedish Environmental Protection Agency, Naturvårdsverket, the initiative was taken to adopt the reported environmental information on Sweden’s coastal water bodies to Wikidata and Wikipedia. SMHI has led the initiative with support from Wikimedia Sweden, the South Baltic Sea Water District Authority, the county administrative board of Jönköping and Wikimedia volunteers.The aim of this project has been to make the environmental information about Sweden’s coastal water bodies more accessible to the public, to disseminate knowledge about status classification and create conditions for increasing environmental awareness among the public. The project has resulted in:• 653 new coastal water bodies are described on Wikidata.• Wikipedia articles on water management in Sweden, coastal water bodies and the SVAR database have been created.• A template for infoboxes on Wikipedia has been developed and can automatically retrieve and display the status classification of coastal water bodies.• The template for infoboxes on coastal water bodies is used in articles on coastal waters on Wikipedia.• The license for the SVAR database is set to CC0, which facilitates the use of the information and opens the possibility of using it in more ways than before.

  • 3.
    Almroth, Elin
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Skogen, Morten
    Institute of Marine Research, Bergen, Norway..
    Sehested Hansen, Ian
    Institute of Marine Research, Bergen, Norway..
    Stipa, Tapani
    FMI.
    Niiranen, Susa
    FMI.
    The Year 2006 An Eutrophication Status Report of the North Sea, Skagerrak Kattegat and the Baltic Sea: A demonstration Project2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This is the third year joint status report for the North Sea, Skagerrak, Kattegat and the Baltic Sea area (Fig. 1) carried out by SMHI, IMR, DHI and FIMR as a part of the project BANSAI, supported by the Nordic Council of Ministers’ Sea and Air Group. The aim of the demonstration project is to integrate marine observations and eutrophication model simulations in an annual eutrophication assessment of the Baltic and the North seas. The present report is mainly based on model estimates of some of the indicators suggested by the OSPAR Common Procedure (c.f. Appendix) for the identification of the eutrophication status of the maritime area (OSPAR, 2005). This report serve as a basis for the on-going discussions about the ecological quality indicators included in the assessment, and the way to merge results from different models and observations for the assessment.Estimations of river discharges and model results are used to describe the degree of nutrient enrichment (Category I) defined by the riverine loadings of nitrogen and phosphorus, and winter surface concentrations and ratios of DIN and DIP. The direct effects of nutrient enrichment during the growing season (Category II) are described in terms of the mean and maximum chlorophyll-a concentrations and model estimations of primary production. The ratio between diatoms and flagellates is used as an indicator of region specific phytoplankton indicator species (Category II). The indirect effects of nutrient enrichment (Category III) are discussed in terms of oxygen depletion in bottom waters. Estimations of region specific background concentrations and threshold values are gathered from the literature (Helcom, 2006; OSPAR, 2005) and used for the model assessment. The four model systems used for the joint assessment (Fig. 2) cover different parts of the North Sea, Skagerrak, Kattegat and the Baltic Sea area. Detailed descriptions of the models may be found on the web-sites presented below the figure.In section 2 the key messages from this assessment will be presented. In section 3, each country gives a brief observations overview for 2006 and some references to other sources and reports that might be useful for the readers. The methods of the assessment are described in section 4. Statistical characteristics of model results and in-situ data are presented in section 5 and the model assessment of eutrophication status is done in section 6. Conclusions and comments to the assessment are presented in section 7.

  • 4.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Förstudie av ett nordiskt modellsystem för kemikaliespridning i vatten1988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SMHI har fått i uppdrag att studera ett befintligt system för spridning av kemikalier i vatten. Studierna utförs med syfte att skapa ett för nordiska behov användbart prognossystem vid olyckstillbud.

    Främst studeras U. S. Coast Guards beräkningssystem HACS, Hazard Assessment Computer System. Det är uppbyggt utifrån behov av att veta huruvida vattenintag i floder behöver stängas vid ett giftutsläpp, fiskodlingar skyddas och när koncentrationen nått låga nivåer i hela området.

    HACS-modellerna för vatten är ingående analyserade. De som nu finns i ett fungerande prognossystem har studerats, men även nyutvecklade modeller som inte är anpassade för det befintliga prognossystemet har betraktats .Det kanadensiska systemet TIPS har studerats något, liksom en sammanställning över EG-ländernas modeller.

    HACS-systemet i sin nuvarande form är inte tillämpbart i öppet vatten eller i kust- och skärgårdsområden. Systemet är främst utvecklat för floder och kan därför inte användas i havet där dynamiken är helt annorlunda .Ett spridningsförlopp i en flod använder sig av konstant ström i tid och rum, konstant vind, begränsande väggar på sidorna, sötvatten och ganska lätt kontrollerbara processer. I havet är dynamiken betydligt mera komplicerad och komplex. Vågor , vädersystem, strömmar som varierar kraftigt mellan olika djup, horisontella strömvariationer som ändras inom några 100-tals meter, tre-dimensionella virvelsystem av olika storlekar, varierande bottendjup, tidsvariationer som sker inom några timmar, olika densiteter på skilda djup är några av de mest grundläggande skillnaderna . Enskilda förlopp inom HACS kan ändå användas, såsom tex beräkningen av ett flytande ämnes utspridning på vattenytan de första timmarna. Teoretiska delar kan tas ur programmen och manualerna och användas i nya system. Särskilt gäller den här möjligheten de nyare programmen inom HACS-systemet , där teorin är mera långtgående och omfattande.

    Citat U. S . Coast Guard. "HACS kan vara ett extremt kraftfullt verktyg, när det handhas av en specialist, som kan formulera ett problem till HACS korrekt och därefter tolka de erhållna resultaten. Samtidigt kan systemet oavsiktligt användas helt felaktigt om det appliceras på situationer som ej var menade för tillämpning. Det finns ingen automatisk metod att hindra felanvändning, utan användaren måste vara rimligt insatt i metodiken bakom modellerna ."

  • 5.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Isproppsförebyggande muddring och dess inverkan på strömmarna i Torneälven1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Muddring i Torneälvens mynningsområde studeras, som en möjlighet att minska risken för isproppsbildning och därmed risken för översvämning. Effekterna för strömmarna vid muddrad farled och en bruten isränna beräknas med en numerisk datormodell. Även effekterna av en muddrad grop i mynningen simuleras med modellen. Bedömning av förändrade sedimentationsmönster utförs liksom ändrad isproppsrisk.

    Endast mycket höga flöden betraktas, dvs 2 500 m3 /s och 3100 m3/s.

    Vid simuleringarna väljs en utbredning av havsisen, som man av erfarenhet vet förekommer då ispropp med översvämning inträffar. Likaså får isens tjocklek ett representativt värde, 80 cm. Olika vattenstånd i havet betraktas även.

    Beräkningsmodellen tar inte hänsyn till att vattnet tar en alternativ väg vid översvämning eller till effekterna av en ispropp. Det innebär att hastigheterna under isen blir för höga eftersom vattenmassor tvingas in under isen, som annars skulle svämma över landområden. Med dessa förenklingar erhålls en god uppfattning av de typiska effekter på strömmarna som de olika muddringsalternativen ger upphov till. Beräkningarna av strömmarna visar att hastigheterna i mynningen och huvudfåran är mycket höga; 2 - 4 m/ s.

    Strömförhållanden

    Muddrad farled

    Muddrad farled och bruten ränna medför att en betydligt större del av vattnet går genom rännan eftersom tvärsnittsytan ökar. Det medför att hastigheterna i hela övriga mynningsområdet minskar. På de grunda områdena på ömse sidor om farleden och norr om Selkäkari sker en kraftig minskning av hastigheterna. Vid lägre flöde och högre havsvattenstånd är den procentuella förändringen mindre.

    Muddrad grop

    En muddrad grop i mynningsområdet och samtidigt istäckt i havet innebär att i och omkring gropen erhålls lägre hastigheter i proportion till den ökade tvärsnittsytan.

    Ej islagd period

    Vid icke islagd tid medför den muddrade farleden att vattnet styrs till den muddrade rännan. Det blir något lägre hastigheter; 20 - 25 %, norr om Selkäkari. Hastigheterna på de grundare områdena på ömse sidor om rännan minskar något. Vid muddrad grop sker endast en hastighetssänkning vid gropen.

    Sedimentationsbedömningar

    Torneälvens mynningsområde domineras av sediment med mycket blandad kornstorlek, från silat till grus, och litet organiskt innehåll. Detta visar att mycket lite deposition och erosion förekommer (gäller relativt öppna vatten, inte grunda kanaler och vikar), De mindre mängder av grövre sediment (icke suspenderade) som älven för med sig deponeras strax efter att den mynnat, i beräkningsområdets norra del. Merparten av de sediment som älven för med sig deponeras söder om beräkningsområdet - i skärgården och havet därutanför.

    Muddrad ränna

    Detta muddringsalternativ leder till högre strömhastigheter än för nuvarande förhållanden i huvudströmfåran. Förhöjningen är dock så liten att det inte kommer leda till några erosionsproblem. Den lite starkare strömmen skulle hjälpa till att hålla rännan öppen (förutsatt att rännan ligger i linje med strömriktningen). Underhållsmuddring går dock inte att utesluta, som mest ungefär var 5 - 10 år.

    De minskade strömhastigheterna, i {åran norr om Selkäkari och Kraaseli skulle ha kunnat leda till depositionsproblem om det inte vore för att området är så grunt. Redan i dagens läge hålls sedimenten delvis i suspension av de vattenrörelser som vågor orsakar. Viss deposition, eller ökning av deposition, får man dock räkna med innanför Selkäkari - i värsta fall uppåt en centimeter per år.

    En följd, om än knappt märkbar vad gäller sedimentation, är att mer vatten följer huvudströmfåran om man muddrar en ränna, och då kommer mer suspenderat material föras ut i skärgården än tidigare.

    Lokal muddring

    Eftersom strömmarna bara förändras där den lokala muddringen eventuellt sker, kommer med stor sannolikhet ingen förändrad sedimentation ske i resten av mynningsområdet. De minskade strömhastigheterna i det lokala muddringsområdet kan tänkas leda till en ökad deposition av grövre sediment (sand/ grus). Det mesta av detta grövre material kommer dock liksom i nuvarande fall att fällas ut på bottnarna söder och sydväst därom, där strömhastigheterna avtar ordentligt. Den lokala muddringen sker i anslutning till två redan existerande "djuphål" (en och ett par meter djupare än omgivningen) som tydligen inte visar tendenser att fyllas igen. På grund av att sedimentationstakten på platsen är låg/ingen, att strömmarna trots muddring ändå kommer vara relativt höga, att strömmarna inte avtar ordentligt förrän söder om den tänkta lokala muddringen, och eftersom det redan finns fördjupningar, är det sannolikt att det muddrade hålet inte fylls i alls, ·. eller i långsam takt. Som mest kan underhållsmuddring uppskattningsvis behöva utföras var tionde år.

    lsproppsbedömning

    Vid muddrad farled och bruten isränna kan risk finnas för ispropp i rännan, speciellt där den byter riktning. Ispropp kan även bildas i isrännans öppning mot floden genom att isflak fastnar på de grundare områdena och successivt böjer av in mot rännan och sedan täpper igen denna. Muddrad grop ger lägre strömhastigheter i gropen vilket medför att isens vertikala utsträckning går något långsammare (på grund av lägre tryck) och den horisontella utbredningen ökar något. Båda muddringsförslagen bidrar var för sig till minskad risk för isproppsbildning.

  • 6.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Oceanografiska förhållanden i Brofjorden i samband med kylvattenutsläpp i Trommekilen1989Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vattenfall har för avsikt att lokalisera en restoljeförgasningsanläggning intill Scanraff i Brofjorden. SMHI har därför fått i uppdrag att utföra en utredning avseende de oceanografiska förhållandena i området.

    Anläggningen behöver kylvatten som tas in på cirka 15 meters djup i Trommekilen via en tub om 1.2 meter i diameter. Se kartan i figur 1. Därefter planeras det uppvärmda vattnet att ledas ut som ytvatten via en muddrad ränna. Kylvattenmängden är cirka 7.5 m3/s och temperaturstegringen genom processen är cirka 10°c .

    Studien behandlar dessutom ett ytintag i Trommekilen och utsläpp i Brofjordens mynning med hastigheten 1.5 m/s.

  • 7.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Oceanografiska förhållanden utanför Vendelsöfjorden i samband med kylvattenutsläpp1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vattenfall planerar ett naturgaseldat kraftverk utanför Vendelsöfjorden. Det är tänkt att anläggningen ska producera maximalt 700 MW och släppa ut 10 m3 kylvatten per sekund, som är uppvärmt 10 °c. Kylvattnet planeras att tas in nära bottnen och släppas ut i ytan.

    Strömmarna, i området mellan Vendelsöfjorden och den öppna kusten, är riktade in mot Vendelsöfjorden under 10 procent av tiden. En inåtgående ström, med en samtidig 1-2 km bred utåtgående ström intill kusten, råder under 30 procent av tiden. Vid resterande tillfällen är strömmen varierande eller sydgående.

    Den vertikala densitetsskiktningen är dominerad av salthaltens ökning från ytan och neråt. Skiktningen kan vara mycket kraftig med 14 promilles salthalt i ytan och 34 promille vid botten. Samma salthalt kan också förekomma i hela vattenmassan, då ligger värdena ofta mellan 18 och 21 promille.

    På sommaren förstärks densitetsskiktningen av att ytvattnet värms upp snabbare än bottenvattnet. Samma temperatur kan även råda ända ner till bottnen, eftersom här är grunt. Temperaturförändringen finns då på större djup, längre ut från kusten. Under november - mars kan det vara några grader varmare på 15 meters djup än i ytan.

    Om kylvattnet tas in nära botten på 15-17 meters djup och släpps ut i ytan kommer det att vara tyngre än sin omgivning under stor del av året. Vid de tillfällen när kylvattnet är lättare eller endast obetydligt tyngre än ytvattnet blandas det in i ytan mellan cirka O och 3 m djup, därmed blir den horisontella spridningen effektiv. Avdunstning, vind och vågor gör att övertemperaturen blir lägst vid spridning i ytan. När salthalten vid bottenintaget är hög blir kylvattnet betydligt tyngre än det omgivande ytvattnet. Det sjunker då ner till en nivå ovanför salthaltssprångskiktet, som ligger på 10-15 meters djup. Här ligger kylvattnet relativt koncentrerat, ty den vertikala blandningen är begränsad av vattnets skiktning.

    Kylvattnet från Ringhals kan, så här långt från källan, ha högst 1-2 °c övertemperatur i ett ytnära skikt. Detta kylvatten går norrut cirka 4 gånger av 10. Vid dessa tillfällen har kylvattnet från det planerade kraftverket antingen sjunkit ner i vattenmassorna och lagt sig på 5-10 meters djup eller så ligger det nära ytan. När strömmen går in mot Vendelsöfjorden och därmed mot nordost i hela området, vilket händer 1 gång av 10, ökar den sammanlagda ytan för l0 oc övertemperatur.

    Vid inåtgående ström längre ut och en sydvästgående smalare ström nära kusten, vilket inträffar 3 gånger av 10, kan en viss förstärkt effekt erhållas där kylvattenplymerna möts, sydväst om det planerade läget . Vid cirka hälften av dessa tillfällen ligger kylvattnet från båda kraftverken i ytan. Detta betyder i praktiken 15 procent av tiden.

    Lämpligt läge för kylvattenutsläppet är därför utefter en linje vinkelrätt ut från kusten. Läggs utsläppet nära kusten kan det under 15 % av tiden samverka i ytan med utsläppet från Ringhals. Aktuella övertemperaturer är högst 1-2 °c. Vid en placering cirka 2 km ut från kusten kommer det under 20 % av tiden att bli en förlängning av plymen från Ringhals.

    Avgörande för en snabb utspädning är den hastighet med vilken kylvattnet förs ut i havet. Lämpliga hastigheter kan vara 1 . 0-2 . 0 m/s.

    Vid sydgående ström samtidigt som kylvattnet från det planerade läget lägger sig i ytan, kan en mindre temperaturförhöjning erhållas vid intaget för Ringhals kylvatten.

    Kännedomen om vattenutbytet är begränsad. Vid svaga strömmar som skiftar riktning 1 gång per dygn eller oftare sker en viss ansamling av kylvatten i närområdet. Vid ström in mot Vendelsöfjorden kan högst 3-4 graders temperaturhöjning ske på de större djupen inne i fjorden alternativt maximalt 2 graders höjning från ytan till botten i hela fjorden. Ovanstående gäller vid sjunkande kylvatten.

  • 8.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Spridning av kylvatten från Öresundsverket1987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ett antal olika spridningsförlopp från alternativa kylvattenutsläpp har beräknats. Resultaten ger information om övertemperaturen i ytskiktet och vilka områden som berörs. Utsläpp har studerats från nuvarande läge, här benämnt läge 1 och som ligger 1 km uppströms Sege å, från läge 2 något utanför Sege ås mynning, från läge 3 vid mynningen av kommunens avlopp och läge 4 strax utanför Malmö Hamns planerade utfyllnad, etapp 2 . Volymflödena har varierat mellan 10 och 30 m3/s och övertemperaturen har initialt varit 100c. Fyra olika typiska strömningsmönster har legat till grund för den mer storskaliga transporten av kylvatten. Dessa är nordgående ström(stark och svag) samt sydgående ström(stark och svag). Vid nordgående ström har vind från norr 5 m/s även lagts in i modellberäkningarna för att ge effekterna vid ogynnsamma yttre omständigheter. Vid sydgående ström har vind från väster tagits med. Den planerade utfyllnaden vid Spillepeng är inlagd i alla beräkningarna. Däremot är Malmö Hamns planerade utfyllnad, etapp 2, endast inlagd vid ett av de fyra olika strömningsalternativen.

    Beräkningar har även utförts av möjligheten hålla Oljehamnen isfri liksom beräkningar av initiell avkylning och inblandning av kylvattnet för de aktuella utsläppsalternativen.

    Resultaten visar att Oljehamnen bör kunna hållas isfri vid ett flöde på 15-30 m3/s och utsläppstemperaturen 10 °c. Denna värmemängd bör även kunna smälta ett måttligt tjockt istäcke.  I stora drag erhålls följande resultat för de olika utsläppslägena med sina respektive kylvattenmängder. De olika alternativen grupperar sig inbördes i stort sett i samma ordning oberoende av aktuellt strömningsmönster. Avgörande är istället utsläppsläge och mängd kylvatten. Utsläppsläge 4, (utanför Malmö Hamns planerade utfyllnad) har mindre än hälften så stora ytor med övertemperaturer som är större än 2 °c jämfört med övriga utsläppslägen. Det är därefter två olika lägen som ger störst initialutspädning, dvs minsta ytorna med de högre övertemperaturerna. Dessa är läge 3 med 30 m3/s (vid avloppstubernas mynning) och läge 1 (uppströms i Sege å) med 20 m3/s. Sämst initiell utspädning erhölls för läge 2, (något utanför Sege ås mynning) med 30 m3/s. Övriga alternativ, där det ena är 20 m3/s i läge 1 samtidigt med 10 m3/s i läge 3 och det andra är 30 m3/s i läge 1, grupperar sig mellan de redan nämnda och har något varierande ordning beroende på strömförhållandena.

  • 9.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Spridning och sedimentation av tippat lermaterial utanför Helsingborgs hamnområde1989Report (Other academic)
  • 10.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Strömningsteknisk utredning avseende utbyggnad av gipsdeponi i Landskrona1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    HYDRO SUPRA AB planerar att utvidga sin gipsdeponering utanför Landskrona söderut. SMHI har därför fått i uppdrag att beräkna eventuella förändringar av vattenutbyte och strömmar i norra Lundåkrabukten. Strömförhållandena idag och efter en utbyggnad simuleras med en numerisk tredimensionell hydrodynamisk modell. Beräkningarna stöder sig på strömmätningar i två punkter i det studerade området samt strömförhållandena i centrala Öresund.

    Strömmen mättes under maj månad 1990. Resultaten visar att cirkulationen i Lundåkrabukten drivs av strömningen i centrala Öresund, speciellt gäller det för den långperiodiska strömningen. Tidvattnet har en viss betydelse i bukten och bidrar till relativt täta strömväxlingar. På det grunda området, mindre än I meter, har den lokala vinden stor betydelse för strömmarna. Innanför vågbrottszonen bildas intermittent en restström av de brytande ytvågorna.

    Strömmen mättes under maj månad 1990. Resultaten visar att cirkulationen i Lundåkrabukten drivs av strömningen i centrala Öresund, speciellt gäller det för den långperiodiska strömningen. Tidvattnet har en viss betydelse i bukten och bidrar till relativt täta strömväxlingar. På det grunda området, mindre än I meter, har den lokala vinden stor betydelse för strömmarna. Innanför vågbrottszonen bildas intermittent en restström av de brytande ytvågorna.

    Vattenutbyte

    Vid nordgående ström och nordlig eller sydlig vind påverkas vattenutbytet 1 nordligaste delen relativt litet, det minskar med storleksordningen någon procent. Vid nordgående ström och ostlig vind är förändringen av vattenutbytet något större. Strax öster om utbyggnaden sker en minskning på 50 procent över en bredd av cirka 600 meter. Öster härom sker ingen förändring. När utbytet betraktas i en linje från Gipsön och in mot land rakt österut, kan minskningen uppskattas till maximalt 10 procent. Denna strömsituation förekommer under I O - 20 procent av tiden, vilket innebär att sett över en längre tidsperiod är förändringen I - 2 procent.

    Vid sydgående ström och västlig vind är minskningen i det nordligaste delen av området cirka 10 - 15 procent. Totalt sett är volymerna här små. Vid svaga västvindar blir förändringen mindre. Förändringen är lokal strax öster och sydost om utfyllnaden. Västlig vind förekommer till cirka 40 procent under 1 år. Det ger totalt sett över en längre tidsperiod en minskning i nordligaste delen på 4-6 procent.

    Strömförhållanden

    Strömmen har studerats i närområdet före och efter utbyggnad. En förstoring av området gör att en visuell bedömning kan göras. För alla de fyra olika strömningssimuleringarna gäller att förändringen av strömmarna är obetydlig.

  • 11.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Utbyggnad vid Malmö hamn; effekter för Lommabuktens vattenutbyte1986Report (Other academic)
  • 12.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Grafström, Torbjörn
    SMHI.
    Andersson, Jan
    SMHI, Core Services.
    Spridningsberäkningar - Klints Bank1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Gotlandsolja AB har uppdragit åt IVL att genomföra en miljökonsekvensutredning med anledning av planerad provborrning efter olja på Klints Bank öster om Gotland. SMHI har fått i uppdrag att genomföra punkt 2 i denna utredning, som berör spridning av ett tänkt oljeutsläpp.

    Ett numeriskt modellarbete ligger till grund för spridningsberäkningarna. Vinduppgifter är framtagna ur klimatstatistik och utgör historiska observationer från olika säsonger.

    Under vinter- och vårsäsongen berörs i majoriteten av fallen Gotlands ost- och sydkust efter 30 dygn eller mindre. I ogynnsamma fall, kraftiga NE-E vindar, når oljan Gotlands kust inom 2 dygn. I enstaka fall berörs också Stockholms skärgård och Öland.

    Sommar och höst, med majoriteten av vindar från sektorn S-NY, påverkas i hög grad Baltiska kusten inom 30 dygn. I ogynnsamma fall kan det ske inom   5 - 6 dygn.

    Under nov-jan är ca var 3:e observerad vindhastighet större än 10 m/s - i 5 % av fallen är vindhastigheten större än 15 m/s.

    Högsta uppmätta våghöjden under en 6-månadersperiod är 5.9 m - den kan sannolikt bli upp mot det dubbla.

    Strömmarna är i medeltal svaga, ofta sydgående - i extrema fall kan dock strömhastigheten uppgå till mellan 50 - 100 cm/s.

    Is förekommer i området endast under mycket svåra isvintrar, vilket inträffar mellan vart 7:e och 10:e år.

  • 13.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Wickström, Kjell
    SMHI.
    Spridningsundersökningar i norra Kalmarsund för Mönsterås bruk1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Södra Skogsägarna planerar bygga ut Mönsterås Bruks massafabrik och vill därför få spridningen av avloppsvattnet i Kalmar sund belyst.

    SMHI har utfört strömmätningar i sju punkter under 3 månader våren 1990. Sex olika typiska strömningsmönster har beräknats med en tredimensionell numerisk modell. Strömmätningarna utgör drivning och verifiering av modellen samt beskriver strömmens tidsvariationer. Spridningen av avloppsvattnet har beräknats och kartering har utförts över spårämne från utsläppstuben.

    Vattnet i Kalmar sund är homogent med salthalten 7.1 - 7.6 promille. De generella strömningsmönstren i norra Kalmar sund visar att strömmen oftast är sydgående på västra sidan och nordgående ström dominerar på den östra sidan. Allmänt sett var den nordgående strömmen mot Öland relativt stabil under mätperioden. Det förhållandet inkluderar även sundet vid Skäggenäs.

    Vid nordgående nettoström genom sundet erhölls varierande strömmar mot fastlandet och nordgående vid Öland på alla djup. Vid sydgående nettoström erhölls sydlig ström på västra sidan utom i nordligaste delen, där varierande ström rådde. Mot Öland var strömmen sydgående vid Skäggenäs och norr om Borgholm var den nordgående vid hälften av tillfällena. I nordligaste delen av sundet erhölls ström mot norr vid varje tillfälle.

    Strömmarna drivs av den storskaliga cirkulationen i Östersjön. Vattenytans lutning längs kusten samt den regionala vinden visar båda tydliga samband med nettoströmmen genom sundet. I nordligaste delen av Kalmar sund är strömmen nära fastlandet relativt vindberoende. Utanför tuben från massafabriken erhölls till stor del ström mot sydost och söder med relativt höga medelhastigheter medan vinden har ett stort inflytande på strömmen vid och innanför tuben.

    Stående svängningar i Östersjön med perioden cirka 1 dygn dominerar undervissa perioder nettotransporten genom sundet. Den tredimensionella numeriska modellen har applicerats på norra Kalmar sund. Med . dess hjälp kan strömmen i hela området beräknas för olika representativa ström- och vindförhållanden. Spridningen av avloppsvattnet simuleras. Avloppsvattnet blandas relativt snabbt in på alla nivåer, eftersom vattnet i Kalmar sund oftast är välomblandat. Starka vindar medför att spridningen av avloppsvattnet blir mycket effektiv eftersom det då utsätts för varierande horisontella strömmar på olika djup. 

    Vid tillfällen med nordgående ström genom Kalmar sund förekommer ofta vind från sydväst och vid starka sydvästvindar fördelas avloppsvattnet ut i de centrala delarna av sundet. Vid svaga sydvästvindar förs avloppsvattnet norrut i centrala och östra delen av sundet. Ström mot söder förekom i samband med starka nordostvindar och starka västvindar. Nordostvindar ger en mycket snabb transport ner mot Skäggenäs, som tar drygt 2 dygn. Stark västvind för snabbt över avloppsvattnet mot Öland där det därefter relativt långsamt går söderut.

    Under islagd tid är spridningen minimal. Avloppsvattnet förs söderut eller norrut i ett smalt stråk invid kusten. Vattenutbytets betydelse för spridningen Vid en sammanvägning av resultaten från spårämnesundersökningen och modellarbetena finner vi att spridningen av avloppsvattnet i närområdet styrs av vinden. Därefter tar den storskaliga strömningen över den fortsatta spridningen. Med hjälp av en snabb initialutspädning får avloppsvattnet snabbt nästan samma densitet som recipientvattnet. Undersökningen visar att inom ett närområde på 2 km2 har avloppsvattnet hunnit spädas cirka 1 - 2 000 gånger.

    Strömmen genom Kalmar sund har en normal varaktighet på 1/2 - 2 dygn innan den skiftar riktning. Längre perioder som sällan överstiger 5 dygn med nordlig eller sydlig ström kan förekomma.

    Tidigare undersökningar visar att strömmen, sett under en längre period, är fördelad ungefär lika mellan syd- och nordgående ström. Sydgående ström förekommer cirka 60 procent av tiden och nordgående cirka 40 procent.

    På grund av de snabba skiftena av strömriktningen blir avloppsvattnet kvar i norra Kalmar sund och transporteras fram och åter under ständig utspädning. Det lämnar Kalmarsund i ett välutspädd tillstånd. Vid extremsituationer då strömmen t ex är nordgående, 10 cm per sekund under 5 dygn eller mer, lämnar avloppsvattnet Kalmar sund och går ut i Östersjön.

  • 14.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Wickström, Kjell
    SMHI.
    Undersökning av vattenmiljön vid utfyllnaden av Kockums varvsbassäng: Slutrapport för perioden 18 juni - 21 augusti 19871987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Med anledning av SAAB-SCANIA Aktiebolags etablering inom Kockums före detta varvsområde fylls norra varvsbassängen igen med sand, hämtad från danska farvatten i Öresund. Sand tas främst från Kögebukten, men även den danska delen av Disken kan bli aktuell. Cirka tre miljoner kubikmeter sand ska under perioden juni 1987 - maj 1988 transporteras till bassängen.

    Innan utfyllnadsarbetena påbörjades togs prover för analys av metaller, PCB, klorfenoler och fenoxisyror. Dessa togs från de områden där sanden hämtas, från bottnen i varvsbassängen och från omkringliggande områden.

    Därefter tas prover regelbundet av vatten och sediment i närheten av Kockums-området. Grumlighetshalten hos ytvattnet analyseras även. En fotometer är placerad vid Ribersborgsbadet och en vid Limhamn för kontinuerlig registrering av grumlighetshalten.

    Resultat från provtagningarna i sedimenten i Kögebukten och på danska sidan av Disken visar, att alla analyserade metallhalter var låga vid jämförelse med bakgrundshalter. PCB var också lågt och i en del fall under detekteringsgränsen. Klorfenoler och fenoxisyror i Kögebukten låg under detekteringsgränsen.

    Resultat från provtagningarna i varvsbassängen före utfyllnaden och i några stationer norr och söder om denna visar följande. I sedimenten hade metallerna normala halter; kvicksilver, kadmium, bly, koppar och krom var högre än bakgrundshalterna enligt SNVs Allmänna Råd 84:4 och lägre än medelhalterna i Lommabukten. PCB var högt inne i bassängen, klorfenoler och fenoxisyror var negligerbara. För vattenproverna gällde att metallhalten var låg överallt utom för zink, vars halter genomgående var höga. PCB, klorfenoler och fenoxisyror i vattnet var negligerbara.

    Proverna tagna sedan utfyllnadsarbetet startat visar följande resultat. Den 29 juni var zinkhalten hos vattenproverna lika hög som före utfyllnadsarbetet. Övriga metaller hade låga halter i vatten och sediment. PCB var högt i sedimentet vid utflödesranden till bassängen. Den 14 juli var nickelhalten i utflödet från bassängen hög, vilket visar, att halten inne i själva bassängen var förhöjd vid detta tillfälle. Zinkhalten i vattnet var oförändrad, och kopparhalten var minst 10 gånger större än tidigare i hela området. Det kopparrika vattnet kommer utifrån och har inget lokalt ursprung. Den 20 juli var metall- och PCB-halter låga i vatten och i sediment, medan zink och koppar i vattnet hade samma halter som den 14 juli. De visar på en allmän förhöjning med avlägset ursprung.

    Musselprover togs i två punkter, och dessa gav mycket samstämmiga halter. Resultaten från musslorna skall sedan jämföras med motsvarande prover, när utfyllnadsarbetet är avslutat. Den 28 juli var zinkhalten i vattnet oförändrad. Övriga prover i sediment och vatten hade låga halter. PCB var lågt. Samma förhållanden rådde även den 4, 10 och 17 augusti.

    De förhöjda halterna av metaller som förekom innan den 15 juli i vattenområdet utanför varvsbassängen härrör med största sannolikhet från gammalt bottensediment från Kockumstiden. Genom att utfyllnaden inleddes med att bottnen täcktes med ett ca 20 cm tjockt lager sand, förhindrades därefter vidare spridning av förorenat material ut från utfyllnadsområdet. Den använda sanden från Kögebukten var enligt SMHI:s provtagning renare med lägre halter av metaller än sedimenten ute i Öresund. Efter den 15 juli, när bottenytan inne i bassängen i princip var täckt, erhölls stabila halter, och alla ämnen hade låga koncentrationer. Zink i vatten var högt men hade samma halter som innan utfyllnadsarbetena startade.

    Vid de provtagningstillfällen, då analyser av klorfenoler och fenoxisyror utförts, var halterna låga.

    Resultaten från grumlighetsundersökningarna visar, att spridningen av synligt material från utfyllnadsarbetena sker i begränsad omfattning. Vid ett tillfälle, den 15 augusti, har en förhöjd grumlighet uppmätts vid Ribersborgs kallbadhus. Vid nordgående ström har förhöjd grumlighet observerats vid några enstaka tillfällen utanför Lommabukten. I övrigt har spridningen begränsat sig till en ca 200 - 300 m stor plym strax utanför varvsbassängen.

    Spridningsberäkningarna för sedimentation och förflyttning av sandpartiklar ger information om var det lättare materialet, silt med diametern 0.01 mm, kan finnas. Det är i material med denna grovlek som oönskade ämnen finns. Bottnen i varvsbassängen var täckt omkring den 15 juli och därefter sprids i princip inga miljöfarliga ämnen härifrån. Materialet fick därför komma ut ur bassängen kontinuerligt under perioden 22 juni - 15 juli. Fördelningen på bottnen och i vattnet den 15 juli framgår av figur E, se sid 22. Därefter beräknas även föhållandena den 22 augusti, genom att det material som fanns ute den 15 juli får fortsätta att förflyttas, utan att något nytt tillförs. Resultaten från denna beräkning finns också i figur E.

  • 15.
    Andersson, Helén
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Eriksson Bram, Lena
    SMHI, Core Services.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Core Services.
    Lindström, Göran
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Löptien, Ulrike
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Strömqvist, Johan
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Översikt av beräkningsmodeller för bedömning av fiskodlingars näringsämnesbelastning på sjöar, vattendrag, magasin och kustvatten2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten är en kunskapssammanställning som utförts av SMHI på uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten. Den utgör inte något ställningstagande från Havs- och vattenmyndighetens sida. Rapporten försöker att sammanfatta den problematik som associeras med näringsämnesbelastningar från fiskodlingar i öppna kassar, vilka typer av beräkningar som kan behöva göras för att få en uppfattning om hur dessa kan påverka miljön samt några olika typer av modeller för detta ändamål.

    Fisk-, alg- och skaldjursodling är en växande industri runt om i världen som kan ge såväl näringsrik och hälsosam mat som arbetstillfällen. En nackdel med framförallt fiskodling i öppna kassar är att den kan innebära en påfrestning för vattenmiljön. De näringsämnen som ofta släpps ut från odlingen kan bidra till den övergödningsproblematik som redan finns i många sjöar och havsområden. Det är därför av största vikt att få en god uppskattning av den förväntade storleken på utsläppen förknippade med en öppen odling samt hur de kan tänkas förändra vattenkvaliteten på odlingsplatsen och dess närhet. Beräkningsmodeller kan vara till god hjälp vid bedömningen.

    Fiskar utsöndrar lösta näringsämnen och från odlingskassarna faller det också ut partikulärt organiskt material i form av fekalier och oätet foder. Storleken på näringsämneskällorna behöver beräknas och det finns modeller av olika komplexitet för att uppskatta detta. Storleken på det partikulära avfallet är viktigt dels för att det bidrarmed näringsämnen till vattnet och dels för att det kan ge upphov till ansamlingar av organiskt material på bottnen. När det organiska materialet bryts ner förbrukas syre och om ansamlingarna blir omfattande finns en risk för att det uppstår syrebrist vid bottnen. Om svavelväte bildas kan det orsaka skador på såväl den odlade fisken som det lokala ekosystemet. Odlingen kan också bidra till en försämrad vattenkvalitet i sin omgivning genom att tillgången av lösta näringsämnen blir större och därmed ge en ökad algproduktion. Den ökade algproduktionen skall i sin tur brytas ner och kan i förlängningen bidra till syrebristproblematiken.

    Det finns ett antal modeller som är specifikt utvecklade för fiskodlingar i öppna kassar och de tar i olika hög grad upp den beskrivna problematiken. Rapporten innehåller detaljerade genomgångar av några av modeller för att visa på styrkor och svagheter kring olika angreppsätt. Den innehåller också sammanfattningar av några vanligt förekommande modeller som använts internationellt vid bedömning av fiskodlingars miljöpåverkan. För att minska den negativa påverkan på vattenmiljön från har det också utvecklats recirkulerande system för odling. Rapporten tar inte upp belastning från den typen av fiskodlingar. Om utsläppen från ett sådant system är känt kan dock vattenkvalitetsmodeller användas för att se effekten av utsläpp från en punktkälla.

    Rapporten sammanfattar ett antal vattenkvalitetsmodeller för sjöar, vattendrag, kust och hav. En vattenkvalitetsmodell behöver inte nödvändigtvis vara utvecklad för att beskriva konsekvenser av fiskodlingar men bör kunna hantera frågeställningar som uppkommer vid bedömningar av övergödningsrisk vid utsläpp från en punktkälla. Den behöver därför kunna simulera parametrar såsom förändringen av näringsämneskoncentrationer, primärproduktion, siktdjup och syrgashalter på olika nivåer i vattenmassan. Modeller för den här typen av uppskattningar finns också i olika komplexitetsgrad och för olika skalor i tid och rum.

    Vid modellering är en god tillgång till observationer en förutsättning för pålitliga modellresultat och behövs såväl för att driva och kalibrera modellen som för validering av modellresultaten. Det är viktigt att tillgängliga data håller god kvalitet. En noggrann analys och beskrivning av den tillgängliga databasen hjälper därmed till att bedöma tillförlitligheten av modellsimuleringarna.

  • 16.
    Andersson, Helén
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Wallman, Patrik
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Donnelly, Chantal
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Visualization of hydrological, physical and biogeochemical modelling of the Baltic Sea using a GeoDomeTM2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The ECOSUPPORT-project aims to help policy makers by supplying state-of-the-art research on the state of the Baltic Sea under different scenarios of nutrient supply, pressure from fisheries and impact of climate change. In order to make the research results accessible, a new form of scientific communication has been tested. Presentation of research data and physical, chemical and biogeochemical processes on land and in the sea were made using a special visualization platform, Uniview, which was projected onto a cupola-shaped screen inside an inflatable, enclosed dome. The visualization has been tested on different audiences including policy makers, politicians, researchers and university students. Overall, the response has been overwhelmingly positive with the audience expressing the view that the used visualization technique enhanced their understanding and receptiveness. This view was shared with the scientific presenters.

  • 17.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Becker, Björn
    SMHI.
    Hillgren, Robert
    SMHI.
    Brofjordens kraftstation: Kylvattenspridning i Hanneviken1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vattenfall planerar att lokalisera en restoljeförgasningsanläggning intill Scanraff vid Brofjorden. Anläggningens kylvattenutsläpp beräknas till 7,5 m3/s med eninitiell övertemperatur på cirka 10 °C. Alternativa utsläppspunkter är söder om Hanneviksholmen och södra Trommekilen.

    En frågeställning är huruvida man genom lämpligt val av utsläppsarrangemang kan få en gynnsam uppvärmning av Hanneviken och därigenom förbättra förutsättningarna för en produktion av växtplankton.Tillgången på växtplankton är en förutsättning för en tänkt ostronodling norr om Hanneviksholmen.

    SMHI har fått i uppdrag av Vattenfall Utveckling AB att utreda kylvattenspridningen för två alternativa utsläpp i Hanneviken. Arbetet har omfattat simuleringar av cirkulationsförhållandena och kylvattenspridningen samt fältundersökningar. Fältmätningarna har syftat till dels att verifiera modellens resultat dels att få en uppfattning om hur stor del av året man kan förvänta en gynnsam uppvärmning av Hanneviken.

    Uppvärmningen av Hanneviken är starkt beroende av vindens riktning.För ostlig vind är temperaturhöjningen mindre än 2 °C,medan den är 3-5 °C för sydostlig eller sydvästlig vind.

    Uppvärmningen av vattnet längs kusten nordost om Kågarna blir 2-3 °C.

    Utsläppsalternativ 1 ger en något högre uppvärmning.

    Vindar från SE över S till W är mest gynnsamma för en inström väster om Hanneviksholmen och därmed en spridning av kylvatten in mot Hanneviken. Andelen av dessa vindar under året uppskattas till cirka 50%.

  • 18.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Core Services.
    SMHIs undersökningar i Öregrundsgrepen 19861987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    1986 kan kraftverkets drift betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme. Samtliga tre block har haft ett högt driftutnyttjande.

    Kontrollprogrammets målsättning har varit att kontinuerligt övervaka kylvattnets spridning i tid och rum. Av särskilt intresse har varit att övervaka effekterna av läckaget från F 3:s kylvattenkanal. Tätningsarbetena påbörjades under F 3:s revisionsperiod under sensommaren och var avslutade i slutet av november. Följande slutsatser har dragits:

    • Tre-blocksdriften under december har inneburit avkylningsytor av storleken 6 - 8 km?Under två-blocksdrift är motsvarande ytor 4 - 7 km2
    • Området mellan St Sandgrund och vallen påverkas mest av läckaget.
    • 10°C övertemperatur har förekommit närmast vallen.
    • Vid driftstopp1 F 3:s revisionsperiod, avkyls det berörda läckageområdet.Ingen förekomst av uppvärmt kylvatten kan konstateras under revisionsperioden.
    • Vid idrifttagande av F 3 har omgående vattenområdet påverkats.
    • Drift under islagd period har medfört att öppet vatten förekommit utanför vallen hela tiden trots den svåra isvintern.
    • Ett extremt vattenstånd+ 143 cm över MW har förekommit (jfr med+ 150 cm vilket motsvarar "hundraårsvattenståndet").
  • 19.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Core Services.
    SMHIs undersökningar i Öregrundsgrepen perioden 84/851986Report (Other academic)
  • 20.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Core Services.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19871988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    1987 kan kraftverkets drift betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme. Samtliga tre block har haft ett högt drift utnyttjande.

    Kontrollprogrammets målsättning har varit att kontinuerligt övervaka kylvattnets spridning i tid och rum. Av särskilt intresse har varit att se effekten av kylvattentillskottet från block 3 via ordinarie utlopp.

    Följande slutsatser har dragits:

    • Treblocksdriften under året har inneburit avkylningsytor av storleksordningen 7 - 12 km2. Den tidigare bedömningen med endast karteringar från december 1986, var 6 - 8 km2.
    • Temperaturen i skärgårdsområdet har inte påverkats av treblocksdriften.
    • Något fortsatt läckage från F 3:s kylvattenkanal har inte observerats.
  • 21.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Core Services.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19881989Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    1988 kan kraftverkets drift betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme. Samtliga tre block har haft ett högt driftutnyttjande.

    Reservutskovet har dock nyttjats mer än föregående år, ca 3 månader.

    Kontrollprogrammets målsättning har varit att kontinuerligt övervaka kylvattnets spridning i tid och rum. Av särskilt intresse har varit att se effekten av  kylvattentillskottet från block 3 via ordinarie utlopp.

    Följande slutsatser har dragits:

    • Treblocksdriften under året har inneburit avkylningsytor av storleksordningen 8 - 16 km 2. Den tidigare bedömningen från 1987; var 7 - 12 km2.
    • Temperaturen i skärgårdsområdet har inte påverkats av treblocksdriften.
    • Något märkbart läckage från F 3:s kylvattenkanal har inte observerats.
  • 22.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Core Services.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19891990Report (Other academic)
  • 23.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Core Services.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19921993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    1992 års kontrollprogram har haft som målsättning att:

    - kontinuerligt bevaka temperaturen i vertikal Si skärgårdsområdet.

    - kontrollera vattenområdet vid F3:s kylvattenkanal (tidigare läckaget).

    Kraftverkets drift under 1992 kan betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme.

    Reservutskovet har använts i drygt 1 månad. Under 1990 och 1991 var motsvarande tid cirka 6 månader. Att perioden varit så mycket längre under de två föregående åren har berott på att Kustlaboratoriet i Öregrund bedrivit ett försök att skapa möjligheter för en förbättrad fiskreproduktion.

    Kommentarer:

    * Tendensen av något förhöjda temperaturer under åren 1990 - 91 i skärgårdsområdet vid vertikal S har brutits. Temperaturen ligger på en mer normal nivå genom att reservutskovet utnyttjats betydligt mindre under 1992.

    * Det fanns inga spår av det tidigare läckaget utanför F3:s kylvattenkanal.

    Statistiskt sett var årsmedeltemperaturen (april - november) under -92 i vertikal Spå 1 m djup 0.23°C över medelvärdet för perioden 1977-91. För 1991 och 1990 låg årsmedeltemp. 2.2°C resp l.8°C över medelvärdet.

  • 24.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Core Services.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19931994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    1993 års kontrollprogram har haft som målsättning att:

    - kontinuerligt bevaka temperaturen i vertikal S i skärgårdsområdet

    - kontrollera vattenområdet vid F3:s kylvattenkanal (tidigare läckaget).

    Kraftverkets drift under 1993 kan betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme.

    Reservutskovet har använts i drygt 1 månad. Under 1990 och 1991 var motsvarande tid cirka 6 månader. Att perioden varit så mycket längre under de två åren har berott på att Kustlaboratoriet i Öregrund bedrivit ett försök att skapa möjligheter för en förbättrad fiskreproduktion.

    Kommentarer:

    * Temperaturen ligger på en fortsatt normal nivå genom att reservutskovet   utnyttjats betydligt mindre under 1992.

    * Det fanns inga spår av det tidigare läckaget utanför F3:s kylvattenkanal.

    Statististiskt sett var årsmedeltemperaturen (april - november) under -93 i vertikal Spå 1 m djup 0.l8°C under medelvärdet för perioden 1977-92.

    För 1991 och 1990 låg årsmedeltemp. 2.2°C resp l.8°C över medelvärdet, samt för 1992 låg årsmedeltemp. 0.23°C över medelvärdet.

  • 25.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Core Services.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19941995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kraftverkets drift under 1994 kan betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme.

    Kylvatten från Fl och F2 har släppts via reservutskovet under 5 månader. Detta på grund av problem med rensningen av fiskspärren vid biotestsjöns utlopp. Den sammantagna effekten av kylvatten från reservutskovet och en värmebölja medförde att den hittills högsta uppmätta temperaturen i vertikal S, 25.2°C noterades den 2 augusti. Årsmedeltemperaturen (april - november) under 1994 i vertikal S på 1 m djup låg 1.7 °C över medelvärdet för perioden 1977 - 1993 (april - november).

    1994 års temperaturöverskott uppstod framförallt under sommaren, under senhösten ökade vattenutbytet med det utanförliggande havsområdet och någon ackumulering av kylvatten kunde inte registreras.

  • 26.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Core Services.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19951996Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Målsättning för 1995 års kontrollprogram har varit att kontinuerligt bevaka temperaturen i vertikal S i skärgårdsområdet.

    Kylvatten har släppts via reservutskovet vid olika tillfällen under sammanlagt 5 månader. Största delen av utsläppen har skett under andra halvåret. Detta pga problem med rensningen av fiskspärren vid Biotestsjöns utlopp. För 1994 rådde liknande förhållanden.

    Effekten av kylvatten från reservutskovet och en vann inledning på hösten ("brittsommar") medförde att den hittills högsta månadsmedeltemperaturen för oktober noterades (vertikal S på 1 m djup 11.82°C). Årsmedeltemperaturen (april-nov) under 1995 låg 1 °C över medelvärdet för perioden 1977-94 (april-nov ). Motsvarande siffra för 1994 var 1. 7°C.

    1995 års temperaturöverskott uppstod framförallt under augusti-september- oktober. I  november ökade vattenutbytet med det utanförliggande havsområdet och någon ackumulering av kylvatten kunde inte registreras.

  • 27.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Core Services.
    Westring, Gustaf
    SMHI.
    Strömmar, skiktningsförhållanden, vattenståndsvariationer mellan Cebu och Leyte, Filippinerna.: -En förstudie inför sjökabelläggning i områdetTyp: Rapport1992Report (Other academic)
  • 28.
    Andersson, Lars
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Kajrup, Nils
    SMHI, Core Services.
    Sjöberg, Björn
    SMHI, Core Services.
    Dimensionering av de nationella marina pelagialprogrammen2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det nya miljöövervakningssystemet skall fokuseras mot att följa de uppsatta miljömålen, säkra internationell rapportering, samt ge underlag för de kommande miljökvalitetsnormerna. Den nationella marina pelagialövervakningen skall tillsammans med övrig nationell och internationell information kunna redovisa i första hand tillstånd och effekter av eutrofiering och i andra hand tillstånd och förändringar med avseende på biologisk mångfald.SMHI fick med andledning av detta i uppdrag att utreda hur ett nationellt marint pelagialprogram torde dimensioneras. På det datamaterial som fanns tillgängligt har dels styrkeberäkningar utförts, för att avgöra möjligheten att fastställa trender, dels spatial korrelation studerats, för att beräkna den rumsliga upplösning som krävs. Den analys som utförts, tyder på att nuvarande program i stort sett är rätt dimensionerade, både när det gäller tidsmässig och rumslig upplösning. När det gäller de kemiska och fysikaliska parametrarna kan man i de flesta fall, med nuvarande frekvens, upptäcka de förändringar som anges i förutsättningarna. När det gäller de biologiska parametrarna har det varit svårare att göra en riktig analys. Det är dock helt uppenbart att de biologiska parametrarna kräver en högre mätfrekvens, åtminstone under viss del av året, än de kemiskt-fysiska. Därför bör biologisk provtagning i första hand koncentreras till de högintensiva stationerna.

  • 29.
    Andersson, Pia
    SMHI, Core Services.
    Ballast Water Exchange Areas: Prospects of designating BWE areas in the Baltic Proper2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Investigations were made to find out if there are areas with suitable environments for ballast water exchange. Suitable conditions may be areas of certain depths (preferably >200 meters) or distance from the coast (preferably >200nm or >50nm).The main focus is on the southern Baltic Proper since it is the area with the highest traffic, it has the largest of the two existing areas in the Baltic Sea >50nm from the coast.The Baltic Sea is not very large and there are nutrients available most of the year. During spring, the biovolume is at its highest, though there are biological activities (even HABs), mainly to the end of the year. The nutrient level is not low enough to prevent indigenous species survival.The very brackish surface waters vary between 5 psu in the Bothnian Sea to 7 psu in the southern Baltic Proper. The difference between fresh and central Baltic Proper water is not large.There is no definite way to say what specific salinity level will kill the BW organisms since there are many different organisms in the BW. As a rule of thumb, there is always a risk that they may survive.There is a high possibility that the surface waters in the BWE areas can be transported to protected areas or the coast and with a prevailing wind of 15 m/s it can take one day to one week, depending on the wind direction.Important assets like fish farms can be gravely affected, depending on the contents of the BW. Also competing or predatory species may cause harm, especially in spawning areas of fish or on native species on the sea bed. There are spawning grounds very close to the southern Baltic Proper proposed BWE area.Discharged pollutants normally affect the protected areas.The wave climate in the Baltic Proper is not very rough, especially when omparing to more open sea areas, hence not posing as high risk to the ship or crew safety.The total annual BWE discharge in the southern Baltic Proper is approximated to 1.9*109 m3.Most probably, the uptake of BW in the BWE area will be comprised of previously discharged BW, but at a low concentration.The BWE areas of interest are small. A ship will have to reduce the speed to be able to complete the exchange within the area.

  • 30.
    Andersson, Pia
    SMHI, Core Services.
    Ballast Water Exchange Areas: Prospects of designating BWE areas in the Skagerrak and the northern Norwegian Trench2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Investigations were made to find out if there are areas with suitable environments for ballast water exchange (BWE) in the Skagerrak and the Norwegian Trench. Suitable conditions may be areas of certain depths (preferably >200 meters) or distance from the coast (preferably >200 nm or >50 nm). Certain oceanographical, biological and envitonmental issues should also be considered.In the Skagerrak there is no area >50 nm from the coast, but there is a small area within the Swedish territorial waters with depth >200 m. There is an area >50 nm from the coast with depth >200 m in the northern Norwegian Trench.Discharged ballst water in the BWE areas will be transported towards a coast or protected area. The main distance between the potential Skagerrak BWE area and the Natura 2000 areas are 10 to 15 nm.There are strong currents in both BWE areas and discharges could be transported over large areas during the following month. The entire Skagerrak area would be reached. Most parts of the costal zone would be reached within a week. The probability that a BW discharge will reach the nearby Natura 2000 areas is high. The shortest drift time to the protected areas along the Swedish coast and to the Norwegian coast is only a few days.A ship would have to stop or greatly reduce its speed to complete a BWE within the proposed Skagerrak area. In the northern Norwegian Trench, there is no major shipping lane nearby.The wave climate in the Skagerrak may not cause major concern for the safety for large ships. In the northern Norwegian Trench BWE area of interest, wave heights are a significant hazard on board most ships.Nutrient levels are not low enough to efficiently reduce the survival rate of the organisms introduced by BW.Discharged pollutants could normally affect the protected areas if transported to the area.There is no way to say what specific salinity level kill BW organisms since there are many different organisms in the BW. As a rule of thumb, there is always a risk that they may survive. If the organisms are harmful, they can or will affect vulnerable native organisms.The environment at the BWE area or in nearby protected areas, possibly with important assets, can be affected by the BW, although it is dependant on the BW contents. There is a wide variety of what it can contain. If the organisms or pollutants are harmful to a single species or to entire ecosystems, there is a clear risk of affecting protected areas.Important assets like fish and mussel farms can be affected. Competing or predatory species may cause harm, especially in spawning areas of fish or on benthic native species.Circulation of the central Skagerrak surface waters and eddies in the northern Norwegian Coastal Current, increase the risk of ships taking up previously discharged BW. The waters in the BWE areas have strong stratification, which prevents mixing with deep water.The risk of uptake is high, albeit with a reduced concentration. In many of the referenced texts however, the concentrations of the organisms are not of major importance. New organisms may survive and reproduce even at low starting numbers.Most results indicate that the proposed BWE areas are not suitable for BWE with reference to the requirements in the Ballast Water Convention and G14.

  • 31.
    Andersson, Pia
    SMHI, Core Services.
    Drivers of Marine Acidification in the Seas Surrounding Sweden2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    It is of common consensus in the ocean acidification community that the increase of atmospheric CO2 is the main driving force of the downwards pH trends in the worlds oceans. In the stations surrounding Sweden, that is most probably the main underlying factor as well, however the rate of change differs from the oceanic rates and there are different rates of change at different depths and different seasons.To investigate further, four monitoring stations with long time series of pH data in the Kattegat and the Baltic Proper have been analysed both for trends and what the main drivers of the change of pH values for those stations could be.Besides a linear trend analysis, a non parametric trend analysis has been applied to the pH data sets. It appears that the carbonate system generally works in the surface layer where the biologic processes are most active, reducing or prohibiting the decline of pH in most of the evaluated stations. It also seems like the downward trends of pH in most of the remaining water masses are influenced and accelerated by oxygen deficiency and eutrophicated water masses.A multivariate analysis was then performed to see what or what combination of parameters influence the change of the pH values the most. The results from the analysis were either significant or not significant, indicating either more trustworthy or not as trustworthy results. A result showing high correlation for a parameter or a set of parameters that influence pH, in combination with being significant, was then an indication of a trustworthy result.Several parameters were included in this analysis, however some key parameters that perhaps influence the changes of the pH values the most may have been missed due to the lack of available data or knowledge or included in the analysis, but in a wrong way. What this study was able to do, was to use the available parameters at hand and make assumptions on how to prepare the data to be able to combine it with the pH data. The results can give an indication as to how much the parameters influence the pH values out of the included parameters, in the manner they were included.Of all the parameters included in the analysis, O2, O2 saturation, PO4 and DIN were the main parameters influencing the pH values.When looking at what single parameter influence pH the most or the least of the included parameters, a table was put together to display what parameters were ranked to be most important and then second most important and so on to the least important parameter.For all stations, all seasons and all depths, there was a slight tendency for the parameters chl-a, atmospheric CO2, North Atlantic Oscillation Index, precipitation pH, river pH and river alkalinity to be ranked the least important. DIN seemed to be more important at the surface layers than at the bottom layers. Salinity and alkalinity seemed to be more important in the bottom layers than in the surface layers. At all depths, O2, O2 saturation, PO4 and SiO4 seemed to be of higher importance.Another interesting feature was that O2 seemed to be of importance throughout all depths except for the 10-20 meters depth, probably due to high variability at that depth. SiO4 seemed to be more important at the Kattegat station than at the other stations.Chl-a did not seem to be important. Since biological activity should have a large impact on pH, chl-a as included in the analysis, was not a good choice as a representative of the biological activity. O2 and O2 saturation were very much influencing the pH patterns. Perhaps in the top layers, they were better representatives for the biological activity in this analysis.It is also interesting to see the lack of importance of the atmospheric CO2. However, when performing trend analysis, not many pH trends were present at the surface (probably due to the biological and of course chemical/physical processes), opening up for O2, O2 saturation and nutrients to be the dominant parameters.In the report, the monitoring need of acidification parameters from a modelling point of view was addressed. The model validation would be very much improved if the concentrations of organic matter could be validated. Today only measurements of total nitrogen and phosphorus and dissolved inorganic nutrients are available. Including standard observations of particulate organic matter (PON, POP and POC) as well as dissolved organic matter (DON, DOP and DOC) would much improve the possibility to further develop the biogeochemical models.Another recommendation is to do a separate investigation based on the results from the coupled oceanographic and biogeochemical model RCO-SCOBI to recommend possible new stations that are important and not yet covered by the present sampling strategy.To calculate and model the saturation state over depth of calcite and aragonite, of high importance for calcifying organisms, the ions CO32- and Ca2+ need to be determined. Either CO32- directly could be measured, or pCO2 and CT (total carbon) could be measured, calculating the desired ion. Further more, the ion Ca2+ could be directly measured, or if not the highest accuracy is needed, estimations could be made from Ca/salinity relationships.

  • 32.
    Andersson, Pia
    SMHI, Core Services.
    Marine Acidification: On effects and monitoring of marine acidification in the seas surrounding Sweden2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Surface waters in the world oceans have already experienced a pH reduction of about 0.1 units (OSPAR, 2006.) The trend indicates further decrease of pH and is most probably due to increased uptake of atmospheric CO2 and less buffering capacity of ocean waters. The trend is similar in the waters surrounding Sweden.

  • 33.
    Andreasson, Arnold
    et al.
    Arnold Andreasson Konsult AB.
    Strömberg, Patrik
    SMHI, Core Services.
    Prager, Maria
    SMHI, Core Services.
    Nexelius, Nils
    SMHI, Core Services.
    Automatisering av nationellt dataflöde till ICES genom skördning - en förstudie2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SMHI är, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV), datavärd för svenska marina miljöövervakningsdata. En central del i uppdraget är att årligen rapportera nationellt insamlad data till nternationella Havsforskningsrådet, ICES.

    För biologiska data sker en årlig rapportering av data levererade från föregående års övervakning. Leveranserna sker på ett format definierat av ICES. Leveransernas innehåll valideras av SMHI mot ICES valideringstjänst DATSU via uppladdning till en webbsida. När samtliga fel är rättade skickas leveranserna till ICES via e-post.

    SMHI har fått ett uppdrag från HaV att utreda om det finns en möjlighet att låta ICES skörda data som ersättning för den nuvarande hanteringen med manuella leveranser. ICES har också ett intresse av att utreda om skördning av data är en lämplig metod för framtida inhämtande av data. ICES vill även testa möjligheterna att byta leveransformat till ett nytt XML-baserat format.

    SMHI föreslår en lösning där SMHI:s tjänst för maskin-maskin-kommunikation, SHARKdata, används. SHARKdata kommer att utökas för att kunna generera exportpaket i enlighet med ICES nya XML-baserade format. ICES har även kompletterat sin valideringstjänst DATSU med ett gränssnitt för maskin-maskinkommunikation så att man med automatik kan anropa DATSU och validera exportpaket. En prototyp har utvecklats för att visa hur SHARKdata kan användas för denna typ av hantering med skördning. I prototypen ingår även konvertering till en inledande testversion av XML-formatet för datatypen Zoobenthos.

    Det fortsatta projektet efter denna förstudie planeras som ett samarbete mellan SMHI och ICES. SMHI utvecklar fortlöpande SHARKdata i takt med att ICES släpper specifikationer på format för nya datatyper, parallellt med att data rapporteras på nuvarande sätt. Detta arbete beräknas pågå under 2016 och 2017, med varierande intensitet. Efter denna test- och utvecklingsperiod antas ICES släppa en ny version av sitt rapporteringformat och då kan SMHI gå över till det nya rapporteringssättet.

  • 34.
    Andreasson, Kristin
    et al.
    SMHI.
    Wikner, Johan
    Umeå Marine Sciences Centre (UMSC).
    Abrahamsson, Berndt
    Department of Systems Ecology, Stockholm University (SISU).
    Melrose, Chris
    National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA).
    Nyberg, Svante
    Department of Systems Ecology, Stockholm University (SISU).
    Primary production measurments: An intercalibration during a cruise in the Kattegat and the Baltic Sea2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In an effort to compare the primary production (PP) measurements in the Baltic Sea, four institutes got together in an intercalibration exercise with the aim to obtain similar values and a common method protocol. The strategy was to compare different methods on the same water sample and to identify sources to any differences. The four methods showed different results and the differences were systematic. This was due to that the methods measured different things and to that there were differences in the manuals followed as well as to differences in the measurements. The manuals gave also possibilities to choose different variations of the method. We have now managed to list all the differences and have a plan to investigate each step further with the aim to agree on a common method. This needs however to be tested to find the best method. The first step is to carefully measure the spectral composition of our incubators. We will see to that we get proper spectra and enough light. Other differences to be tested are the incubation time, the quality of 14C added and the end addition of hydrochloric acid, HCl. We think that the measurement of primary production is important and want to do it in the best possible way. To do this we need to have intercalibrations or a regular basis. We also need to test all the steps to find the most suitable method. The discussions will continue until a common manual is agreed upon. We also need to invite institutes from around the Baltic Sea to agree on a change in the common manuals.

  • 35.
    Axe, Philip
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Hansson, Martin
    SMHI, Core Services.
    Håkansson, Bertil
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    The National Monitoring Programme in the Kattegat and Skagerrak2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    To facilitate the development of the OSPAR eutrophication monitoring programme, this report presents the statistical strength of trends reported in the 2002 Common Procedure Report1. After correcting nutrient records to a reference salinity of 30 psu (to compensate for the effects of dilution), ortho-phosphate concentration exhibits a significant negative trend in the inshore Kattegat and Skagerrak. Significant decreases in silicate were observed in all areas. These changes caused changes in Redfield and other nutrient ratios. Indirect indicators of eutrophication (autumn, bottom oxygen concentration; growing-season chlorophyll-a concentration) exhibited significant trends. Chlorophyll-a concentration increased in the Skagerrak, while oxygen concentration decreased in all areas, apart from the inshore Kattegat.Spatial characteristics of the study area were tested using probability mapping. The Kattegat was found to be well represented by 8 divisions, while 4 areas were suitable Skagerrak.Changes in the current monitoring programme were not recommended. Increasing sampling frequency could interfere with the statistical independence of measurements – an assumption for the validity of trend calculations. Filling gaps in the existing time series improves the statistical significance of observed trends. This requires effective data exchange between monitoring institutions, and possibly data archaeology.

  • 36.
    Bergelo, Maria
    SMHI.
    Havsvattenståndets påverkan längs Sveriges kust - enkätsvar från kommuner, räddningstjänst, länsstyrelser och hamnar2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report describes and compiles the responses from a survey on the impact of sea level along the coast of Sweden. The questionnaire was distributed in September 2009 by the oceanographic warning service at SMHI. It was sent to municipalities, county administrative boards, ports and rescue services situated along the coast. The responses provided an information-rich knowledge-base of areas along the coast that are sensitive to variations in sea level. The knowledge database will be a living document to support the oceanographic warning service at SMHI. Continuous use and update of the database will provide better warnings and better information on specific warning situations. In the report, examples of answers from the questionnaire illustrate what one would expect of the collected material. At the end of the report the original survey form is presented along with a summary of the main information from the questionnaire responses provided by each county.

  • 37.
    Bergstrand, Eriling
    et al.
    SMHI.
    Tobiasson, Stefan
    SMHI.
    Samordnade kustvattenkontrollen i Östergötland 19881989Report (Other academic)
  • 38.
    Bergstrand, Erland
    SMHI.
    Östergötlands skärgård - Vattenmiljön1987Report (Other academic)
  • 39.
    Bergstrand, Erland
    et al.
    SMHI.
    Tobiasson, Stefan
    Recipientkontroll vid Breviksnäs fiskodling 19861987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Christer Wastesson startade våren 1986 en fiskodling förregnbåge vid Breviksnäs i Valdemarsviks kommun. Länsstyrelsenhar godkänt recipientkontrollprogram enligtbilaga 1 att gälla första odlingssäsongen (1986). Programmettogs på Christer Wastessons uppdrag fram av SMHIoch Bertil Lindvall vid Kalmar Högskola. Programmetgenomfördes av SMHI i samarbete med Stefan Tobiasson,likasåvid Högskolan. Den löpande vattenprovtagning som ingår ikontrollen har utförts genom Christer Wastessons försorg.Föreliggande rapport redogör för genomförande ochresultat av kontrollprogrammet. Den biologiska delen harutförts av Stefan Tobiasson.

  • 40.
    Brandt, Maja
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Edler, Lars
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Andersson, Lars
    SMHI, Core Services.
    Översvämningar längs Oder och Wisla sommaren 1997 samt effekterna i Östersjön1998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I juli drabbades Tjeckien och Polen av mycket intensiva regnväder. Det första kom 4-9/7 och det andra inträffade 18-21/7. Över floderna Oder och Wislas avrinningsområden föll 3-4 gånger så mycket nederbörd som normalt. Utifrån vattenföringuppgifterna beräknades, att det under perioden 11/7-31/8 hade runnit ut 17 km3 från dessa floder till Östersjön. Den normala avrinningen från Oder och Wisla är under denna tidsperiod ca 6 km3, vilket innebär ett överskott på ca 11 km3• Det kan jämföras med en veckas inflöde genom Öresund, som är av storleksordningen 10 km3.

    De stora regnmängderna medförde, att stora områden översvämmades främst längs Oder och att flodvattnet förde med sig material och föroreningar längs vattendragen. De svenska hydrografiska basundersökningarna i södra Östersjön intensifierades för att undersöka flodvattnets spridning och materialtransport i södra Östersjön. Undersökningarna utfördes till största delen av SMHI, och i ett nära samarbete med Naturvårdsverket, Fiskeriverket, IVL och Kustbevakningen. Tyska och polska fartyg utförde även intensiva mätningar under den aktuella tiden.

    Flodvattnets väg ut i Östersjön prognostiserades och följdes på ett antal olika sätt. Vinduppgifter, den oceanografiska modellen HIROMB samt spridningsmodell för olja och kemikalier användes för att prognostisera vattnets väg samtidigt som översvämningsvattnet följdes med hjälp av satellitbilder och fartygsmätningar.

    Wisla rinner ut i Gdanskbukten, medan Oder rinner ut i Pommerska bukten efter att ha passerat Szczecin-lagunen. De uppmätta närsaltkoncentrationerna i bukterna var i samma storleksordning som de maximala halter som uppmätts under vårperioderna de senaste 25 åren. Det näringsrika vattnet orsakade en kraftig primärproduktion i bukterna. I slutet av juli rådde västliga vindar, som transporterade det utströmmande vattnet från Wisla och Oder österut längs den polska kusten. I början av augusti vände vinden och blev ostlig. Vädret var varmt och soligt, och vattnet transporterade långsamt västerut. Någon påverkan längre ut från kusten registrerades inte och några långtidseffekter förväntas inte heller ske.

  • 41.
    Broman, Barry
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Oceanografiska stationsnät: Svenskt Vattenarkiv1986Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Oceanografiska stationsnät. Svenskt Vattenarkiv.

  • 42.
    Broman, Barry
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Uppföljning av sjövärmepump i Lilla Värtan1986Report (Other academic)
  • 43.
    Broman, Barry
    et al.
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Peterson, Carsten
    SMHI.
    Spridningsundersökningar i yttre fjärden Piteå1985Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) får i september 1984 i uppdrag av SCA, Piteå-Munksund att undersöka utspädnings- och spridningsförhållandena för avloppsvattnet från SCAs Munksundsindustri.

    Under åren 1981 och 1982 utförs strömundersökningar i Yttre fjärden, Piteå, för att med detta som underlag kunna simulera spridningen av avloppsvattnet från Munksundsindustrin (ref nr 8).

    En ändring av utsläppets läge görs i maj 1982 och ytterligare förändringar sker senare under året genom att länsor och strömbildare läggs ut, i syfte att föra avloppsvattnet i ett samlat stråk ut i Piteälvens strömfåra. SMHI rekommenderar, med ledning av strömundersökningarna 1981-82, att en avloppsledning skall dras ut centralt i fjärden med en utsläppsnivå ovan 6 meters djup, dvs ovan språngskiktet.

    Enligt beslut av Länsstyrelsen i Norrbotten i november 1983 (bilaga 1), skall SMHI, i enlighet med Länsstyrelsens anvisningar och på uppdrag av SCA, studera utspädnings- och spridningsförhållandena med hjälp av spårämne.

  • 44.
    Cato, Ingemar
    et al.
    Geological Survey of Sweden (SGU),.
    Håkansson, Bertil
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Hallberg, Ola
    Geological Survey of Sweden (SGU),.
    Kjellin, Bernt
    Geological Survey of Sweden (SGU),.
    Andersson, Pia
    SMHI, Core Services.
    Erlandsson, Cecilia
    Geological Survey of Sweden (SGU),.
    Axe, Philip
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    A new approach to state the areas of oxygen deficits in the Baltic Sea2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Sediment and near bottom water oxygen data was evaluated to look for correspondence in anoxic conditions. The SGU and SMHI monitoring data showed high correlation, although the actual data tested proved to be few, coincidence in space was promising. The conclusion drawn from the evaluation is that anoxic postglacial sediments were generally overlaid by near bottom anoxic waters. Hence, it is suggested that the spatial distribution of postglacial clays in the sea-bottom surface can be used, together with near bottom waters oxygen data, to improve spatial distribution in mapping oxygen deficits.Time series of oxygen deficit volume and area was calculated from near bottom data from several sub basins in the southern and central Baltic Proper. In general, hypoxic and anoxic water conditions increased over time but perturbations of improved oxygen conditions linked to major inflow events occurs especially in the Bornholm, Eastern and Western Gotland Basins.The high spatial variability of the postglacial sediments in the Western Gotland Basin compared to other basins indicates that it is indeed sensitive to the area coverage of anoxic waters. In addition, the relatively weak stratification and high variability over time of oxygen deficit make this basin favourable for oxygen improvement engineering methods.In coastal waters several bays along the Östergötland and Småland archipelagos should be further evaluated before selected for ecological engineering methods to improve oxygen conditions.

  • 45.
    Domnina, Anastasia
    et al.
    Atlantic Branch of P .P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kalingrad, Russia).
    Chubarenko, Boris
    Atlantic Branch of P .P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kalingrad, Russia).
    Discussion on the Vistula Lagoon regional development considering local consequences of climate changes: Interim report on the ECOSUPPORT BONUS+ project "Advanced modelling tool for scenarios of the Baltic Sea ECOsystem to SUPPORT decision making" and RFBR project No. 08-05-924212012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Information about natural and economic conditions in the Vistula lagoon together with directions of development of municipalities around the lagoon is presented in the report. The review of directions of development show that all municipalities aim to develop tourism, harbours and land transport. Moreover, Polish municipalities give large attention to environmental protection. In the future the development towards these strategic directions will continue together with an increased role of environmental protection and consequences of climate changes. Assessment of tolerance of Vistula Lagoon municipalities’ developmentstrategies to climate changes have shown that directions of Polish municipalities’ development is less tolerant to consequences of climate change because of a large area disposed to possible flooding, and therefore possibly high expenses for prevention of territory flooding. The Vistula Lagoon is a subject of high anthropogenic pressure and some consequences due to climate changes were discussed. Obviously, due to different economic experience, economic systems and future plans the pressure will not be equal in Polish and Russian parts of the lagoon.Complex measures on modernization of monitoring climate changes and adaptation as well as strong cooperation between all municipalities around the Vistula Lagoon are essential.

  • 46.
    Edman, Anna
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Professional Services.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Core Services.
    Marmefelt, Eleonor
    SMHI, Professional Services.
    Lundholm, Karen
    SMHI.
    HOME Vatten i Bottenvikens vattendistrikt: Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SMHI har utvecklat ett interaktivt modellsystem för vattenkvalitetberäkningar i mark, sjöar, vattendrag och kustvatten, HOME Vatten. I detta uppdrag har HOME Vatten implementerats i Bottenhavets vattendistrikt, dvs. i Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg och Uppsala län. De ingående modellerna i HOME Vatten är HBV-NP (PLC5-uppsättningen) modellen för mark, sjöar och vattendrag samt Kustzonsmodellen för kustvattnen. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH modellen.HOME Vatten har utvecklats för att vara ett verktyg i svensk vattenförvaltning med speciellt fokus på EUs ramdirektiv för vatten.Modelluppsättningarna i Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg läns kustvatten har validerats mot tillgängliga mätdata, och visar en god överrensstämmelse med data.

  • 47.
    Eilola, Kari
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    On the dynamics of organic nutrients, nitrogen and phosphorus, in the Baltic Sea2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In this report we study the dynamics of organic nutrients, nitrogen and phosphorus, in the Baltic Sea. The results indicate that much of the characteristics of the surface layer dynamics of organic nutrients can be described by the Redfield ratio especially in the Baltic proper. There is however deviations from the Redfield ratio that are discussed and needs to be further investigated. The seasonal variations at all investigated stations indicate that the increase and decrease of the organic phosphorus and nitrogen concentrations in spring and autumn takes place with stoichiometric values different from the Redfield ratio. It is also found that organic phosphorus concentrations start to decrease earlier in summer than organic nitrogen that may continue to increase during summer and early autumn. There is a clear trend with decreasing DIN:DIP ratios in late winter at the Gotland Deep during the period 1995-2008 while there is an improved correlation of the Redfield model during the later part of the period when we have extremely low DIN:DIP ratios. Also the results from the Bothnian bay show that the variability of organic matter is fairly well described by the Redfield model despite the extremely high late winter N:P ratios observed in this region. Hence, the seasonal variability of organic matter seems to be rather independent of the ratio of inorganic nutrients. The variability of the inorganic N to P ratios in late winter and early spring across the Baltic Sea is much larger than seen from the variability of the organic matter. This suggests that other sources than DIN and DIP as sources for new nutrients in spring are used. This is true both in the Baltic proper, where an additional nitrogen source for organic matter production in spring is needed besides inorganic nitrogen, and in the Bothnian Bay, where an additional phosphorus source is needed. Nitrogen fixation by cyanobacteria that grow later in the summer in the southern Baltic Sea can not explain the additional nitrogen source needed in early spring. Future model experiments may reveal more information about the dynamics of organic matter in the Baltic Sea.

  • 48.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Almroth-Rosell, Elin
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Edman, Moa
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Eremina, Tatjana 
    Russian State Hydrometeorological University, Sankt-Petersburg, Russia.
    Larsen, Janus
    Aarhus University, Roskilde, Denmark.
    Janas, Urszula 
    Institute of Oceanography, Gdansk University, Poland.
    Timmermann, Karen 
    Aarhus University, Roskilde, Denmark.
    Tedesco, Letizia 
    Finnish Environment Institute, Helsinki, Finland.
    Voloshchuk, Ekaterina 
    Russian State Hydrometeorological University, Sankt-Petersburg, Russia.
    Model set-up at COCOA study sites2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    COCOA will investigate physical, biogeochemical and biological processes in a combined and coordinated fashion to improve the understanding of the interaction of these processes on the removal of nutrients along the land-sea interface. The results from the project will be used to estimate nutrient retention capacity in the coastal zone of the entire Baltic Sea coast. An ensemble of biogeochemical models will be used in combination with field studies at seven different coastal study sites around the Baltic Sea. The present report is a deliverable of COCOA work package 5 (WP5). Within the objective of WP5 process understanding and process descriptions will be improved in state-of-the-art biogeochemical models of the Baltic Sea coastal zone. This report presents brief information about the models available for the COCOA project and defines the needed input to the models that will be set-up at several learning sites. The aim is to perform ensemble modelling at several sites, using at least two different models at each site. A pilot study to estimate nutrient retention capacity in the Stockholm Archipelago with the existing Swedish model system is ongoing and first results are presented and the concept of nutrient retention is briefly discussed. The existing models for different learning sites presented in the report are; 1) The Swedish model system SCM (Öre river estuary and the Stockholm archipelago) - A multi-box-model approach 2) The Danish model system FLEXSEM (Roskilde fjord) - A combined box-model and 3-D model approach 3) The Finnish model system ESIM-BFMSI (Tvärminne Archipelago) - A 1D box-model approach 4) The Polish model system M3D UG/ProDeMo (Puck Bay) - A 3-D model approach. Operational model. 5) The Lithuanian model system SYFEM/AQUABC (Curonian Lagoon) - A combined box-model and 3-D model approach 6) The Swedish open Baltic model system RCO-SCOBI (for the open Baltic Sea and the Gulf of Gdansk/Vistula). - A 3-D model approach In addition a biogeochemical model (Boudreau, 1996) for the Gulf of Finland (Russian State Hydrometeorological University model) is used to study the quantitative effect of Marenzelleria on the Gulf of Finland ecosystem. Process studies at selected sites will be performed with a reactive transport model developed at Utrecht University. Focus will be on the role of iron and phosphorus cycling. Process studies with the Danish model system will support the development of new parameterizations of nutrient fluxes taking benthic habitat into account. The new parameterizations of the nutrient fluxes will in addition also be implemented into SCM and the models will be used to estimate nutrient fluxes, retention times and the filter capacity of the coastal zones. The In Kind contributions from previously (in the literature) well described open Baltic Sea models RCO-SCOBI, BALTSEM, ERGOM and SPBEM that will be used for the description of open sea conditions are also briefly mentioned in the report with references to the relevant literature. 6) The Swedish open Baltic model system RCO-SCOBI (for the open Baltic Sea and the Gulf of Gdansk/Vistula). - A 3-D model approach In addition a biogeochemical model (Boudreau, 1996) for the Gulf of Finland (Russian State Hydrometeorological University model) is used to study the quantitative effect of Marenzelleria on the Gulf of Finland ecosystem. Process studies at selected sites will be performed with a reactive transport model developed at Utrecht University. Focus will be on the role of iron and phosphorus cycling. Process studies with the Danish model system will support the development of new parameterizations of nutrient fluxes taking benthic habitat into account. The new parameterizations of the nutrient fluxes will in addition also be implemented into SCM and the models will be used to estimate nutrient fluxes, retention times and the filter capacity of the coastal zones. The In Kind contributions from previously (in the literature) well described open Baltic Sea models RCO-SCOBI, BALTSEM, ERGOM and SPBEM that will be used for the description of open sea conditions are also briefly mentioned in the report with references to the relevant literature.

  • 49.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Gustafson, B.G.
    Baltic Nest Institute, Resilience Centre, Stockholm University, Sweden.
    Hordoir, Robinson
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Höglund, Anders
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Kuznetsov, I.
    Baltic Sea Research Institute Warnemünde, Germany.
    Meier, Markus
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Savchuk, O.P.
    Baltic Nest Institute, Resilience Centre, Stockholm University, Sweden.
    Quality assessment of state-of-the-art coupled physical-biogeochemical models in hind cast simulations 1970-20052010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The objectives of the project ECOSUPPORT (Advanced modeling tool for scenarios of the Baltic Sea ECOsystem to SUPPORT decision making) are to calculate the combined effects of changing climate and changing human activity (e.g. changing nutrient loads) on the Baltic Sea ecosystem. Three state-of-the-art coupled physical-biogeochemical models (BALTSEM, ERGOM, and RCO-SCOBI) are used to calculate changing concentrations of nitrate, ammonium, phosphate, diatoms, flagellates, cyanobacteria, zooplankton, detritus, and oxygen in the Baltic Sea. The models are structurally different in that ERGOM and RCO-SCOBI are 3D circulation models with uniform high horizontal resolution while BALTSEM resolves the Baltic Sea spatially in 13 sub-basins. This report summarises first results of the quality assessment and model intercomparison within ECOSUPPORT. Results from hindcast simulations are compared with observations for the period 1970-2005. We found that all three investigated models are able to reproduce the observed variability of biogeochemical cycles well. Uncertainties are primarily related to differences in the bioavailable fractions of nutrient loadings from land and parameterizations of key processes like sediment fluxes that are presently not well known. Avsikten med projektet ECOSUPPORT (Advanced modeling tool for scenarios of the Baltic Sea ECOsystem to SUPPORT decision making) är att undersöka hur klimatförändringar tillsammans med mänsklig aktivitet (förändrad närsaltstillförsel) påverkar Östersjöns ekosystem. Tre kopplade fysiska-biogeokemiska modeller (BALTSEM, ERGOM, and RCO-SCOBI) används för att beräkna hur koncentrationer av nitrat, ammonium, fosfat, diatoméer, flagellater, cyanobakterier, djurplankton, detritus och löst syrgas i Östersjön förändras. Modellerna skiljer sig strukturellt åt genom att ERGOM och RCO-SCOBI är tredimensionella modeller med hög horisontell upplösning medan BALTSEM delar upp östersjön rumsligt i 13 delbassänger. Denna rapport sammanfattar resultaten från en första modelljämförelse och kvalitetsbedömning där modellresultat för tidsperioden 1970-2005 jämförs med observationer från samma period. Alla tre modellerna visar att de kan återskapa den observerade biogeokemiska variabiliteten väl. Osäkerheter är huvudsakligen relaterade till skillnader i andelen av näringstillförseln från land som antas vara biologiskt tillgänglig och till beskrivningarna av viktiga processer, som t.ex. flöden från sedimenten, där kunskapen för närvarande är bristfällig.

  • 50.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Hansen, J.
    National Environmental Research Institute, Aarhus University, Denmark.
    Meier, Markus
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Myrberg, K.
    Finnish Environment Institute, Finland Nordic.
    Ryabchenko, V.A.
    St. Petersburg Branch, P.P.Shirshov Institute of Oceanology, Russia.
    Skogen, Morten
    Institute of Marine Research, Norway.
    Eutrophication Status Report of the North Sea, Skagerrak, Kattegat and the Baltic Sea: A model study Years 2001-20052011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This joint status report for the North Sea, Skagerrak, Kattegat and the Baltic Sea area is carried out by SMHI Sweden, IMR Norway, NERI Denmark, SPBIO Russia, and SYKE Finland as a part of the project “A Baltic and NORth sea Model eutrophication Assessment in a future cLimate” (ABNORMAL), supported by the Nordic Council of Ministers’ Sea and Air Group (NMR-HLG). The previous NMR-HLG projects NO COMMENTS and BANSAI focused on the establishment and main-tenance of operational models and the use of these to develop methods for assessing the eutrophication status. Within ABNORMAL the issues are brought forward with a focus also on the use of ecological models for an assessment of marine eutrophication in a future climate. The main finding of this study is the proposed way of combining observations and results from an ensemble of ecological models to make an assessment of the eutrophication status in present climate for five different years (2001-2005). Threshold values and methodology from the Oslo and Paris Commissions (OSPAR) and the Helsinki Commission (HELCOM) are used and possible improvements of the methods are briefly discussed. The assessment of eutrophication status according to the integration of the categorized assessment parameters indicates that the Kattegat, the Danish Straits, the Gulf of Finland, the Gotland Basin as well as main parts of the Arkona Basin, the Bornholm Basin, and the Baltic proper may be classified as problem areas. The main part of the North Sea and also the Skagerrak are non-problem areas while the main parts of the Gulf of Bothnia, Gulf of Riga and the entire southeastern continental coast of the North Sea may be classified as potential problem areas.

123 1 - 50 of 124
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.8
|