Change search
Refine search result
1234 1 - 50 of 188
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ahlström, B.
    et al.
    SMHI.
    Salomonsson, Gösta
    SMHI.
    Resultat av 5-dygnsprognos till ledning för isbrytarverksamhet vintern 1984–851985Report (Other academic)
  • 2.
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    Korrektion av nederbörd enligt enkel klimatologisk metodik2003Report (Other academic)
  • 3.
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    Temperatur och nederbörd i Sverige 1860 -20012002Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Swedish temperature and precipitation series from 1860-2001 are analysed  in this report. Sweden  is divided into four regions. These are defined according to the drainage basins: Gulf of Bothnia (Bv), Bothnian Sea (Bh), Proper Baltic Sea (EÖ) and Kattegatt and Skagerrak (Vh). Annual series of  temperature and precipitation as well as series for the traditional  seasons  winter (December  previous year, January, February), spring (March, April, May), summer (June, July, August) and autumn (Sep­ tember, October, November) are presented. All series have been homgenised and all missing values for incomplete series have been filled out by    interpolation.

     

    Generally the analyses show that Sweden has become warmer  and wetter  in this centennial  perspective.  As a rule changes and trends are larger in the two northerly regions (Bv and Bh). The increase of annual temperature amounts to 0.9° (Bv), 0.8° (Bh), 0.5° (EÖ) and 0.5° (Vh) when data from the colder period 1860-1925 is compared with the warmer period 1926-2001. Annual precipitation <luring the drier period 1860-1920  is compared  with the wetter  period  1921-2001. The  relative changes  are 23% (Bv), 15% (Bh), 7% (EÖ) and 7% (Vh). Spring temperature  and winter precipitation  show especially !arge    mcreases.

     

    Comparisons with runoff data indicate that evapotranspiration has become much larger. It is argued that the substantial increase of forest biomass could be one explanation and higher temperatures could be another. The increase of forest biomass leads to larger interception and then larger evaporation and as a rule also larger transpiration. The warming in spring and autumn leads to a longer active season for the vegetation.

  • 4.
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    Temperatur och nederbörd i Sverige 1860 -20012002Report (Other academic)
  • 5.
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    Vindstatistik för Sverige 1961-20042010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapportens främsta syfte är att ta fram medelvärden som kan användas för att bedöma om en aktuell månad har varit blåsigare eller lugnare än normalt och med hur mycket, till exempel i procent. Vindobservationer från perioden 1961- 2004 har ingått i bearbetningen vilket gör att det finns vissa möjligheter att se på förändringar under denna ganska långa period. Då den aktuella normalperioden är 1961-1990 har tonvikten lagts på denna period. Många av stationerna startade dock i mitten av 1990-talet varför det för de flesta stationerna finns fler direkt uppmätta värden under perioden 1991-2004. Medelvärden för denna period ges därför också i tabellform. Senaste publikationen med omfattande vindstatistik är Klimatdata för Sverige (Taesler, 1972)

  • 6.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Eggertsson Karlström, Carla
    SMHI.
    Temperaturen och nederbörden i Sverige 1961-1990: Referensnormaler - utgåva 22001Report (Other academic)
  • 7.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Eggertsson Karlström, Carla
    SMHI.
    Larsson-McCann, Sonja
    SMHI, Professional Services.
    Temperaturen och nederbörden i Sverige 1961-90: Referensnormaler1991Report (Other academic)
  • 8.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Eggertsson Karlström, Carla
    SMHI.
    Laurin, Sten
    SMHI.
    Några huvuddrag i det svenska nederbördsklimatet 1961-19901997Report (Other academic)
  • 9.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Vedin, Haldo
    SMHI.
    Dimensionerande regn för mycket små avrinningsområden2003Report (Other academic)
  • 10.
    Andersson, C.
    et al.
    SMHI.
    Kvick, Tord
    SMHI.
    Vindmätningar på tre platser på Gotland: Utvärdering nr 11985Report (Other academic)
  • 11.
    Andersson, Camilla
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Alpfjord Wylde, Helene
    SMHI, Professional Services.
    Engardt, Magnuz
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Long-term sulfur and nitrogen deposition in Sweden: 1983-2013 reanalysis2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A unique long-term (1983-2013) dataset of sulfur and nitrogen deposition has been compiled for Sweden as well as the Baltic Sea and surrounding countries, based on quality controlled measurements and modelled fields, fused though advanced methods capturing spatial and temporal variations. The data set can be used for describing trends in deposition to various relevant surface types.Our reanalysis compares well to observations, but we have identified differences in dry deposition to coniferous forest. This calls for more in-depth studies of the dry deposition and improvements to the respective methods.We recommend more advanced methods of describing spatial variation than averaging or spatial interpolation of observed deposition.We estimate a significant decrease from the 1980s until today for both sulfur and nitrogen deposition (by ca. 80% and 30% respectively).Critical loads for coniferous and deciduous forests, mountain vegetation and wetlands have been surpassed mainly in the southwest Sweden, but also in southeast Sweden and the southern parts of Scandes Mountains. The situation is improving, but exceedances do still occur also in larger regions.

  • 12.
    Andersson, Camilla
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Andersson, Stefan
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Langner, Joakim
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Segersson, David
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Halter och deposition av luftföroreningar: Förändring över Sverige från 2010 till 2020 i bidrag från Sverige, Europa och Internationell Sjöfart2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna studie presenteras nutid (2010) och förändring till framtid (2020) för ett emissionsscenario baserat på PRIMES energimodell och IMO-beslut för internationell sjöfart. Utifrån dessa uppskattningar har modellberäkningar gjorts över nutid och förändring till 2020 för deposition av kväve och svavel, samt för lufthalter av sekundära inorganiska aerosoler (SIA; partiklar) och marknära ozon. Bidrag och förändring i detta bidrag till 2020 har presenterats för internationell sjöfart. Även Sveriges och övriga Europas bidrag till deposition i nutid och förändring till framtid har presenterats.Huvudresultaten i studien är:- Landbaserade utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider, partiklar, kolmonoxid och volatila organiska ämnen förväntas minska i Europa såväl som i Sverige, medan utsläppen av ammoniak förväntas öka till 2020 i Europa.- Internationell sjöfart förväntas minska sina utsläpp av svaveldioxid på grund av IMO-beslut, men förväntad ökning i trafiken medför ökade utsläpp av NOx.- Såväl deposition som lufthalter fortsätter vara högst i södra Sverige.- Utsläppsminskningarna till 2020 medför minskat nedfall av svavel och kväve i Sverige.- Bidraget till kvävedeposition från internationell sjöfart ökar i hela landet till 2020, övriga bidrag minskar.- Luftkvaliteten i regional bakgrundsluft i Sverige förbättras för såväl marknära ozon som för SIA.- De högsta halterna av marknära ozon beräknas minska som en följd av utsläppsminskningar i Europa.

  • 13.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Arvelius, Johan
    SMHI, Professional Services.
    Jones, Jörgen
    SMHI, Professional Services.
    Kindell, Sven
    SMHI, Professional Services.
    Leung, Wing
    SMHI, Professional Services.
    Beräkningar av emissioner och halter avbenso(a)pyren och partiklar frånsmåskalig vedeldning: Luftkvalitetsmodellering för Skellefteå, Strömsunds och Alingsås kommuner2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna studie har emissioner och halter i utomhusluften av benso(a)pyren (B(a)P) samt partiklar (PM2.5) beräknats för Skellefteå, Strömsunds och Alingsås kommuner avseende småskalig uppvärmning. Emissioner har beräknats för hela kommunerna, medan luftkvalitet har modellerats för två tätorter i varje kommun; Boliden och Bureå i Skellefteå kommun, Backe och Hoting i Strömsunds kommun samt Alingsås och Sollebrunn i Alingsås kommun. De tre kommunerna valdes då de identifierades ha höga B(a)P-halter i den tidigare nationella B(a)P-kartläggningen samt tillgång till sotarregister av tillräcklig bra kvalitet; tätorterna valdes genom att analysera emissionsberäkningarna i varje kommun och välja ut tätorter med de högsta emissionerna.

    Syftet med studien är undersöka hur B(a)P- och PM2.5-halterna i Sverige förhåller sig till miljökvalitetsnormer, utvärderingströsklar samt preciseringen av miljökvalitetsmålet Frisk luft och analysera hur stort gapet är för att klara dessa. Detta genom spridningsmodellering samt utvärdering mot mätningar i fem av tätorterna. Osäkerheterna i den tidigare gjorda nationella karteringen av B(a)Phalter från småskalig vedeldning (Andersson et al., 2015), som ska ses som en preliminär bedömning av halterna, utvärderas också. Vidare undersöks, genom känslighetsanalys, hur antaganden om emissionsfaktorer och eldvanor påverkar luftkvaliteten i områdena. En av de åtgärder som utreds är att byta ut gamla vedpannor mot moderna eldstäder. Luftmiljövinsterna av detta undersöks också genomspridningsmodellering.

    Emissionerna från eldstäderna har beräknats utifrån information från sotarregister i de olika kommunerna, där eldstäderna har klassificerats som vedpannor (miljögodkända och ickemiljögodkända), lokaleldstäder, flis- och pelletspannor samt övriga pannor (mest oljepannor). Geolokalisering, dvs. framtagandet av koordinater, har gjorts för de olika eldstäderna i registren baserat på adresser. Med hjälp av modellerade energibehov för ett genomsnittligt meteorologiskt kalenderår för perioden 1960-1990, för ett genomsnittligt småhus, samt antaganden om emissionsfaktorer, eldstäders nyttjandegrad samt verkningsgrad har sedan emissionerna beräknats.

    Lokalskalig spridningsmodellering med en rumslig upplösning om 20 m × 20 m har genomförts för de utvalda tätorterna med den Gaussiska lokalskaliga spridningsmodellen Dispersion, som är samma lokala modell som finns i modellsystemet SIMAIR-ved. Vid spridningsmodelleringen har meteorologiska data från Mesan för kalenderår 2016 och 2017 använts. Bakgrundshalter har inkluderats för PM2.5, men enbart lokalt haltbidrag från småskalig uppvärmning har beräknats för B(a)P; ett schablontillägg av bakgrundshalter för B(a)P har gjorts för varje tätort. Modelleringen har också utvärderats mot preliminära mätresultat (månadsprovtagning) av B(a)P avseende juni- december 2017 i Boliden, Bureå, Backe, Hoting samt Alingsås tätort samt mätningar av PM2.5 i Bureå och Backe (mätningarna har utförts av Svenska Miljöinstitutet IVL på uppdrag av Naturvårdsverket)

  • 14.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Arvelius, Johan
    SMHI, Professional Services.
    Verbova, Marina
    SMHI, Professional Services.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Torstensson, Martin
    SMHI, Professional Services.
    Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren Nationell kartering av emissioner och halter av B(a)P från vedeldning i småhusområden2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här studien är en kartläggning och screening av emissioner och halter av benso(a)pyren (B(a)P) i Sverige. Syftet är att identifiera potentiella riskområden för överskridande av miljökvalitetsnormen (MKN). Ett övervägande bidrag till haltnivåerna till B(a)P är emissioner från den småskaliga vedeldningen, varför studien går ut på att beräkna och fördela emissionerna från uppvärmning av småhus. Metodiken består översiktligt av tre delar; beräkning av kommunvisa emissioner av B(a)P i Sverige, fördelning av dessa årsemissioner inom kommunerna på ett raster om 1 km × 1 km samt beräkning av årsmedelhalter utifrån detta emissionsraster. För att beräkna kommunvisa årsemissioner av B(a)P utnyttjas statistik från MSB över antalet eldstäder, modellerade värden på småhusens energibehov från ENLOSS, antaganden om eldvanor och emissionsfaktorer per typ av eldstad. De kommunvisa emissionerna fördelas sedan inom kommunen i ett grid om 1 km × 1 km utgående från antal kvadratmeter boyta småhus per km2 från fastighetsregistret. För pannor används dessutom tätortsvis statistik från Energimarknadsinspektionen över antal anslutna småhus till fjärrvärmenät, som vi enligt egen fördelning applicerar tätortsvis. Slutligen beräknas årsmedelhalter av B(a)P utifrån emissionsrastret på 1 km × 1 km utgående från linjära samband mellan emissioner och halter från tidigare genomförda lokalskaliga spridningsberäkningar med SIMAIR-ved i Västerbottenprojektet. Huvudslutsatserna från studien är följande: • De högsta årsemissionerna av B(a)P från vedpannor, som står för i särklass högst emission per enhet och därmed har störst påverkan på den lokala luftkvaliteten, beräknas för Skellefteå (18 200 g år–1) följt av Örnsköldsvik (13 600 g år–1), Gotland (13 500 g år–1), Sundsvall (12 900 g år–1) och Hudiksvall (12 300 g år–1). • Utifrån ett linjärt antagande mellan emissioner och halter fås kommunvisa årsmedelhalter av B(a)P 2012 på 0.03 – 1.03 ng m–3 för haltmåttet kartans högsta värde (KHV). Motsvarande värden för kartans ytmedelvärde (KYM) är 0.01 – 0.25 ng m–3. • Beräkningarna indikerar att det föreligger risk för överskridande av MKN (>1.0 ng m–3) i vissa enskilda gridrutor i tätorterna Sollefteå och Laholm (avseende årsmedelhalt av B(a)P uttryckt som KHV). Höga årsmedelhalter (>0.8 ng m–3) fås även för Kramfors, Säffle, Arvidsjaur, Boden, Skellefteå och Trollhättan. Detta är kommuner med en stor andel vedpannor i förhållande till lokaleldstäder. • Merparten (273 av 290) av kommunerna i Sverige har haltnivåer (KHV) högre än miljökvalitetsmålet Frisk luft (>0.1 ng m–3). Här är påverkan även betydande för utsläpp från trivseleldning med lokaleldstäder. • Studien ska ses som en översiktlig kartläggning och screening av emissioner och halter av B(a)P från småskaliga vedeldningen. Beräkningarna kan anses representera ett ”worst case”. • Den i särklass största osäkerheten vad gäller indata är statistiken från MSB över antalet eldstäder per kommun, samt hur eldstäderna fördelas mellan olika kommuner i gemensamma räddningstjänstområden. Detaljeringsgraden av underlaget samt klassificeringen av eldstäderna kan variera betydligt mellan olika kommuner/räddningstjänstförbund. För kommuner som enligt beräkningarna har haltnivåer som överskrider eller är nära att överskrida MKN rekommenderas, i ett första steg, att en noggrannare granskning/inventering görs av indata som används i beräkningarna, i synnerhet antalet eldstäder. In this report methods and results are presented from downscaling of about 40 climate

  • 15.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Bergström, Robert
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Engardt, Magnuz
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Dagens och framtidens partikelhalter i Sverige: Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I det nya EU-direktivet för luftkvalitet definieras ett exponeringskoncentrationstak för PM2.5. Detta takvärde, som inte får överskridas efter år 2015, är satt till 20 μg/m3 som årsmedelvärde. Eftersom även lägre halter påverkar människors hälsa negativt införs även ett exponeringsminskningsmål av partikelhalter i urban bakgrund. Hur stort exponeringsminskningsmålet blir för en viss plats beror på PM2.5-halterna vid referensåret 2010. Högre halt kräver högre relativ reducering till år 2020. I denna studie utreds det nya direktivets betydelse för Sverige. Utgångsläget kartläggs genom analys av mätdata av PM2.5 för ett antal platser runt om i Sverige. Olika emissionsscenarier tillämpas för att undersöka hur den regionala PM2.5-halten och långdistansbidraget kan komma att ändras från nuläget till år 2020 genom simuleringar med spridningsmodellen MATCH. Då det gäller det lokala haltbidragets betydelse för totalhalten av PM2.5 i nuläget respektive för år 2020, undersöks detta genom beräkningar i SIMAIR, för olika emissionsscenarier som innefattar dubbdäcksanvändning, teknikutveckling och trafikökning. Mätdata har sammanställts och analyserats för 25 mätplatser, varav 4 regionala bakgrundsstationer, 8 urbana bakgrundsstationer samt 13 mätstationeri gaturum. Uppmätta årsmedelvärden av PM2.5 ligger i gaturum generellt i intervallet 10-18 μg/m3 medan motsvarande värden för urban bakgrundoch regional bakgrund är 9-12 μg/m3 respektive 6-12 μg/m3. Halterna av PM2.5 underskrider 20 μg/m3 för samtliga platser och år, vilket betyder attexponeringskoncentrationstaket redan i dagsläget är uppfyllt. Den relativa skillnaden mellan halter i gaturum och regional bakgrundsluft är betydligtmindre för PM2.5 än för PM10, vilket indikerar att merparten av de fina partiklarna i gaturum härstammar från långdistanskällor. Liksom för PM10observeras också för PM2.5 ett maximum på våren, vilket tyder på att en del av partiklarna från vägslitage och uppvirvling är fina. Långdistanstransporten från kontinentaleuropa leder till en nord-sydlig gradient av PM2.5 i regionala bakgrundsluften. Däremot kan inte någotentydigt latitudberoende observeras för gaturum.För att uppskatta möjliga reduceringar av årsmedelhalten av PM2.5 från år 2010 till år 2020 har modellsimuleringar utförts med den regionalaspridningsmodellen MATCH. Tre olika europeiska emissionsscenarier för 2020 har studerats (CLECLIM, D23LOW och MFRDEEP). Beräkningsresultaten ger reduceringar som uppgår till 1.0-2.5 μg/m3 i södra Sverige och 0.1-0.5 μg/m3 i norra Sverige, för ett troligt emissionsscenario (D23LOW). Utsikterna att uppnå målet 10% minskning av PM2.5-halterna i södra Sverige bedöms därför som goda. Beräkningarna visar också att långdistanstransporten är det dominerande bidraget till PM2.5 i regional bakgrundsluft i Sverige. Slutligen konstateras att för regionala bakgrundshalter av PM2.5 är påverkan från vägtrafikens slitagepartiklar liten. Bibehållen dubbdäcksanvänding år 2020 beräknas geen obetydlig ökning av fina slitagepartiklar i den regionala bakgrundsluften (maximalt ca 0.02 μg/m3) pga ökat trafikarbete, medan minskad användning av dubbdäck kan leda till en liten reducering av halterna till år 2020 (upp till ca 0.1 μg/m3 för scenariot utan dubbdäck). För halter i urbanbakgrundsluft förväntas påverkan vara något större än den som beräknats här.För att beräkna det lokala bidraget till PM2.5 har uppskattningar av totala emissionsfaktorer för PM2.5 gjorts. Uppskattningarna baserades på tidigarestudier med mätdata av hög kvalitet från gaturum i Sverige, Danmark och Tyskland samt modellberäkningar med hjälp av SIMAIRs emissionsmodellför slitagepartiklar. Utgående ifrån emissionsfaktorerna beräknades lokala haltbidrag i gaturummen med SIMAIR för 4 olika emissionsscenarier; (1)nuläge motsvarande år 2004, (2) år 2020 utan förändringar vad gäller dubbdäcksanvändning, (3) år 2020 andelar dubbdäck i hela landet är 30 % samt (4) år 2020 utan dubbdäck. Beräkningarna för dessa scenarier indikerar att under nuvarande förhållanden är det lokala haltbidraget av PM2.5 ca 6 μg/m3 i Stockholm/Hornsgatan, ca 4 μg/m3 i Umeå/Västra Esplanaden och ca 2.5-3 μg/m3 för Göteborg/Gårda och Malmö/Amiralsgatan.Teknikutveckling till år 2020 (scenario 2) minskar lokala haltbidrag med 1.3-2.3 μg/m3 och mindre dubbdäcksanvändning (scenario 3) reducerarhalterna med ytterligare 1-3 μg/m3 i främst Stockholm och Umeå. Däremot blir de beräknade halterna bara marginellt lägre i scenariot helt utandubbdäck jämfört med 30% dubbdäcksanvändning. Detta kan förklaras med att en gata, HC Andersens Boulevard i Köpenhamn, med högemissionsfaktor för uppvirvlingen av vägdamm, har använts som referensgata.

  • 16.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009: Undersökning av en ny emissionsmodell för vägtrafikens slitagepartiklar2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SIMAIR är ett webbaserat modellsystem för beräkning av luftkvalitet i svenska tätorter. Systemet är utvecklat av SMHI på uppdrag av Trafikverket, Naturvårdsverket och Energimyndigheten och syftar till att tillhandahålla svenska kommuner och andra aktörer ett lättanvänt verktyg som kan användas i luftvårdsarbetet, bland annat för att bedöma luftföroreningsnivåerna i relation till miljökvalitetsnormer och utvärdera olika åtgärders effekter på luftmiljön. Syftet med denna studie är att utvärdera SIMAIR mot nya mätdata av PM10 och NO2 och testa och utvärdera en ny emissionsmodell för vägtrafikens slitagepartiklar.Högkvalitativa mätningar med timupplösning från tre trafikmiljöer har använts i utvärderingen; E6 vid Gårda i Göteborg för åren 2006-2009, Hornsgatan i Stockholm för åren 2007-2009 samt Västra Esplanaden i Umeå för åren 2006-2009. Modellens beräkningar i urban bakgrund (regionalt + urbant bidrag) har även utvärderats mot mätningar i urban bakgrund (i taknivå) för dessa tätorter; Femman-huset i Göteborg, Torkel Knutssonsgatan i Stockholm samt Biblioteket i Umeå. I utvärderingen används ett antal statistiska mått och indikatorer för att kvantifiera modellens prestanda i jämförelse med mätdata. Bland annat jämförs årsmedelvärden, percentiler, antalet överskridanden, bias, korrelationskoefficient och Target. I valideringen har ett nytt utvärderingsverktyg använts, Delta-tool, utvecklat inom ramen för det europeiska initiativet FAIRMODE.Utvärderingen av SIMAIR visar att i trafikmiljöer underskattas PM10-halterna något för Hornsgatan i Stockholm (med ca 20-30 %). För Västra Esplanden i Umeå och i synnerhet E6 vid Gårda i Göteborgöverskattas istället PM10-halterna (med 10-35 %). Däremot, i urban bakgrund är överensstämmelsen mellan modellerade och uppmätta PM10-halter genomgående mycket god.En systematisk underskattning av NO2-halterna kan observeras både i trafikmiljöer (generellt 10-30 %) och urban bakgrund (generellt 10-30 %) jämfört med mätdata (bortsett från urban bakgrund i Stockholmdär modellen uppvisar god överenstämmelse med mätdata). Trots att det finns ett viss bias för NO2 är resultaten ändå goda; 75 % av datapunkterna har ett lägre targetvärde än 1, vilket betyder att modellen då kan vara en bättre prediktor för atmosfärens ”verkliga” kemiska tillstånd än mätningarna.Denna studie tillsammans med tidigare valideringsstudie av SIMAIR visar att modellen uppfyller kvalitetsmålen på modellberäkningar (RPE/RDE) för såväl PM10 och NO2 i trafikmiljöer.Inom ramen för ett nordiskt forskningsprojekt har en ny emissionsmodell för vägdamm utvecklats; NORTRIP. Modellen bygger delvis på samma principer som SIMAIRs vägdammsmodell, men viktiga förbättringar har gjorts. Syftet med denna undersökning är att analysera förutsättningarna för att använda NORTRIP med hjälp av indata från SIMAIR. Undersökningen visar att det är möjligt, men att det finns en del svårigheter.NORTRIP-modellen ger något högre korrelation mot mätdata jämfört med SIMAIRs vägdammsmodell. Med övriga indata från SIMAIR för år 2007 ökar korrelationen från 0.58 till 0.67 för Västra Esplanaden,från 0.59 till 0.67 för Hornsgatan och från 0.53 till 0.57 för Gårda. För att få överensstämmande haltnivåer behövs dock korrektioner införas; korrektioner som för närvarande inte är lätta att förstå. Det är inte säkert att den standardparameteruppsättning, som tagits fram baserat på mätningar från två gator i Stockholm, är så generell att den också kan tillämpas för andra trafikmiljöer i Sverige.Ett enkelt sätt att förbättra SIMAIRs beräkningsresultat är att korrigera dessa mot mätdata. För att förbättra modellresultaten utan användandet av mätdata krävs förbättrade emissioner, vilket sannoliktkommer göras inom ramen för HBEFA i Europa, samt att implementera NORTRIP-modellen. Innan NORTRIP-modellen kan implementeras i SIMAIR behövs emellertid fler studier avseende vilka parametervärden och korrektioner som ska användas.

  • 17.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO2 och bensen: Utvärdering för svenska tätorter och trafikmiljöer avseende år 2004 och 20052009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna studie har SIMAIR (med SIMAIR avses i denna rapport SIMAIRväg) validerats mot mätningar av PM10, NO2 och bensen för 19 mätstationer i gaturum och 21 mätstationer i urban bakgrund. Trafikmiljöerna är av skiftande karaktär och från olika delar av Sverige. Mätstationerna i urban bakgrund är samtliga belägna vid en central plats i respektive tätort, men placeringen varierar (både mätningar vid torg och gågator samt takmätningar förekommer). Vid valideringen jämförs ett antal statistiska mått för att kvantifiera överensstämmelsen mellan uppmätta och beräknade halter. I EUs Luftdirektiv finns kvalitetsmått angivna, som fastställer maximalt acceptabel osäkerhet för modellberäkningar. Den bästa tolkningen av denna osäkerhet är begreppet RPEmax, det maximala relativa percentilfelet för 90% av stationerna, vilket är kvalitetsmåttet som tillämpas i denna studie. Utöver detta mått används även medianen för RPE (RPEmedian), vilket ur modelleringssynpunkt kanske är mer intressant. Andra statistiska mått som utvärderas är uppmätta och beräknade årsmedelvärden, percentiler för dygns- och timmedelvärden, variationskoefficient (CoV) och korrelationskoefficient (r). Där signalen är stark, det vill säga i trafikerade gaturum, är överensstämmelsen mellan uppmätta och beräknade halter god. För PM10 och NO2 klaras EUs kvalitetskrav med tämligen stor marginal, men för bensen överskattar dock SIMAIR halterna systematiskt ijämförelse med mätdata. För urban bakgrund är resultatet relativt bra för många stationer. EUs kvalitetskrav för PM10 klaras, men för NO2 underskattas halterna. Vad gäller bensen i urban bakgrund överskrids kvalitetskravet marginellt. Emellertid är resultaten bättre än för gaturum. Korrelationen är överlag tämligen stark för de flesta platser och SIMAIR återger representativ säsongsvariation av halterna.Att halterna av NO2 underskattas i den urbana bakgrunden kan delvis förklaras med att mätningar ofta representerar halter i punkter medan modellen representerar halter i kilometerrutor. Ur valideringssynpunkt är urbana mätstationer i taknivå lämpligast att göra jämförelser mot, då det finns viss risk att lokal haltpåverkan får genomslag i mätningar vid exempelvis öppna torg och gågator. En annan förklaring till att halterna i urban bakgrund underskattas är att SIMAIRs urbana modell, BUM, har brister i beskrivningen av stabila atmosfäriska förhållanden, vilket delvis kan förklara den stora underskattningen av halter av NO2 i norra Sverige. Parametriseringen vid stabila förhållanden behöver förbättras, vilket är ett arbete som har påbörjats. För tillfället används en statistisk metod för att korrigera detta, kallad klimatkorrigering, och denna metod visar sig förbättra modellberäkningarna för flertalet platser i Norrland. För Sandviken leder klimatkorrigering dock till att de beräknade halterna blir avsevärt högre än de uppmätta och här blir RPE större än innan. Den geografiska gränsen mellan var klimatkorrigering är lämplig och inte är således inte helt klar. För höga emissionsfaktorer för vägtrafikens utsläpp av bensen kan troligtvis förklara överskattningen som sker för beräkningarna i gaturum av bensenhalter. Denna del behöver granskas och uppdateras.

  • 18.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Känslighetsanalys, vidareutveckling och validering av SIMAIRs urbana spridningsmodell BUM2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The urban background dispersion model, BUM, used in the SIMAIR-system, is a simple trajectory model for evaluation of Air Quality in urban areas on 1 x 1 km spatial resolution. The urban contribution to concentrations in a receptor point is calculated from the emission sources in an upstream influence area whose size is dependent on the wind speed. This simple and attractive concept enables fast model calculations and the model is applied for more than 100 Swedish towns within SIMAIR. However, comparison with measured concentrations has shown that BUM underestimates levels of NO2 and NOX, especially for towns in northern Sweden. The reason for this is probably meteorological, i.e. it exemplifies the difficulties in describing the dispersion of air pollutants during strong stable atmospheric conditions. This problem has previously been solved by a statistical method (regression analysis), to adjust the calculations against measurements for towns in northern Sweden. The result of this method has varied widely; for some urban areas the result has been good while the correlation between measured and calculated concentrations has been lower for others. The aim of this study is, through a sensitivity analysis, to examine the parameters of the model that most significantly affect the levels of NO2, and subsequently improve the parametrization of these during stable atmospheric conditions. Furthermore, the results are validated against measurements from 13 urban areas in Sweden. According to the sensitivity analysis, it is the parametrization of the vertical dispersion parameter σz that most affects the levels of NO2. A new parametrization, which takes into account the stability, is introduced for urban areas outside major cities. This generally raises the concentrations with several μgm-3 on annual basis and 10’s μgm-3 for 98-percentile daily mean concentration. Furthermore, a correction of the meteorology (from Mesan) is introduced used in the calculations of BUM, for the meteorology to represent more urban (rough) conditions. The improvements of BUM lead to a better consistency between the model and the measurements. Generally, the correlation between the calculated and the measured concentrations of NO2 increases, and the time variation of concentrations is better captured in the model. Annual averages, and especially 98-percentile daily- and hourly mean value, are better reproduced in the improved version of BUM; when compared to measured concentrations, 37 % of data points are within ± 50 % for the original BUM while the corresponding results for the new BUM is 95 %. However, the new BUM model still doesn’t succeed, for all towns in northern Sweden, to fully reproduce the highest daily and hourly peaks of concentrations. In comparison with the original BUM climate corrected concentrations (in northern Sweden), the correlation between calculated and measured concentrations is higher for the new BUM, especially in terms of annual average, correlation coefficient and coefficient of variation.

  • 19.
    Andersson, Tage
    SMHI, Research Department.
    Aeronautic wind shear and turbulence. A review for forecasts1989Report (Other academic)
  • 20.
    Andersson, Tage
    SMHI, Research Department.
    Isbildning på flygplan1988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Med isbildning på flygplan avses alla sorters avlagringar av vatten i fast form. Avlagringen kan ske såväl då flygplanet befinner sig på marken som i luften. Den kan finnas på synliga delar som vingar, stabilisatorer och vindrutor, ellerdolt som i förgasare till kolvmotorer. En egenskap har isbildning (nästan undantagslöst) gemensam: Den försämrar planets flygegenskaper. Graden av försämring kan variera från obetydlig till katastrofal. Det faktum att isbildning som avsevärt försämrar planets flygegenskaper är sällsynt gör inte prognostikerns uppgift lättare. Tvärtom, ovanliga fenomen är alltid svåra att förutsäga. Flygning i moln med underkylda vattendroppar resulterar nästan alltid i att ett tunnt isskikt bildas på tex vingframkanterna. I regel blir då försämringen av flygegenskaperna så liten att den inte märks. Sådan isbildning är av föga intresse för flygaren. Däremot är isbildning som ALLVARLIGT försämrar planets flygegenskaper vital. Att förutsäga enbart "isbildning" är därför till liten nytta för piloten. Isbildningens INTENSITET eller SVÅRIGHETSGRAD måste också förutsägas, vilket ytterligare komplicerar meteorologens arbete.Ett tunnt isskikt är dock ej alltid harmlöst. Om rimfrost bildas på vingens översida på ett flygplan på marken blir den släta ytan skrovlig, något som katastrofalt kan försämra lyftkraften.Beroende på flygplanets form avlagras is olika snabbt på olika delar av planet. Isen växer snabbast på spetsiga delar, som antenner, pitotrör och vingframkanter. Isbildningen kan därför också skilja sig från flygplantyp till flygplantyp. Olika flygplantyper reagerar också olika för isbildning. Deltavingade flygplan, som Draken och Viggen, har flygegenskaper som påverkas relativt litet även av ett tjockt islager på den spetsiga vingframkanten.Isbildning uppträder vid stratiforma moln i relativt tunna skikt. Om planet snabbt kan passera genom ett sådant skikt, hinner avlagringen ej bli så mäktig. Men om planet tvingas uppehålla sig länge där, kan avlagringen växa sig mäktig. Exempel på detta är vid landning, då planet har låg sjunkhastighet eller kan tvingas behålla samma höjd en längre tid (holding). Ett annat exempel är VFR-flygning, då planet kan stängas in i ett isbildningsskikt mellan marken och molnbasen.Tunga trafikflygplan har effektiva avisningsanordningar. Därför är de okänsliga för isbildning under flygning. Lätta flygplan och militärflygplan saknar i regel visningsanordningar på vingar och stabilisatorer. Där kan alltså is obehindrat byggas upp, och dessa flygplan är MYCKET KÄNSLIGARE för isbildning. Jetflygplan har i regel avisningsanordningar på luftintagen till motorn/motorerna.Helikoptrar har speciellt stora isbildningsproblem. Särskilt är motorerna (gäller jetmotorer) känsliga. Vid ymnig blötsnö kan snön kväva dem. Is som bildats på luftintagen eller stag på flygkroppen kan lossna (tex om helikoptern når varmare områden och isen börjar smälta) komma in i motorn och skada kompressorn. Is på huvudrotorn försämrar dess lyftkraft och orsakar allvarliga skakningar. Is på stjärtrotorn kan då den lossnar slungas iväg mot andra delar av helikoptern och skada dem. Is på vindrutan är allvarlig, eftersom den förhindrar sikten framåt.Uppenbarligen är isbildning på flygplan ett komplicerat problem. Det är endast delvis meteorologiskt. Identiska meteorologiska förhållanden ger olika grader av isbildning, beroende på flygplantyp och flygoperation. Vidare är pilotens upplevelse av isbildningen subjektiv. Att förutsäga isbildning ingår dock i flygmeteorologens uppgifter.Som nämnts är svår isbildning ett sällsynt fenomen. Andelen haverier som orsakas av isbildning är också relativt liten. Ca 3% av de civila flyghaverierna i USA åren 1973-77 tillskrevs tex isbildning. Dessa haverier blir dock ofta svåra, med dödlig utgång för besättning och passagerare.

  • 21.
    Appelqvist, Peter
    et al.
    SMHI.
    Karlsson, Anders
    Nationell emissionsdatabas för utsläpp till luft - Förstudie1999Report (Other academic)
  • 22.
    Axelsson, G.
    et al.
    SMHI.
    Eklind, R.
    SMHI.
    Ovädret på Östersjön 23 juli 19851985Report (Other academic)
  • 23.
    Bennartz, Ralf
    et al.
    SMHI.
    Thoss, Anke
    SMHI, Research Department, Atmospheric remote sensing.
    Dybbroe, Adam
    SMHI, Core Services.
    Michelson, Daniel
    SMHI, Research Department, Atmospheric remote sensing.
    Precipitation Analysis from AMSU (Nowcasting SAF)1999Report (Other academic)
  • 24.
    Bergström, Robert
    SMHI, Research Department, Air quality.
    TESS - Traffic Emissions, Socioeconomic valuation and Socioeconomic measures: Part 2: Exposure of the European population to atmospheric particles (PM) caused by emissions in Stockholm2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Model calculations have been performed to estimate the effects of emissions in Stockholm on the population exposure to particulate matter (PM) outside the city.The impacts of five different emissions were investigated: Road traffic exhaust, split into Light Duty Vehicles (LDV) and Heavy Duty Vehicles(HDV), Sea Traffic, Power Plants and Residential Heating. The emissions from non-exhaust (mainly road wear due to use of studded tyres) were also treated, in addition to combustion sources.The uncertainties in the emission estimates for Residential Heating using biomass (wood) are very large but it seems that it is an important PM source in Stockholm. In this report two estimates of the emissions have been used. In the lowest estimate, which seems more realistic, the contribution to population exposure of directly emitted combustion particles from residential heating is of similar magnitude (37%) as the contribution from road traffic exaust (42%). For all sources, except Sea Traffic, the total population exposure to combustion PM is much larger within Stockholm than outside; for shipping the total exposure is about as large outside the city as within.For all sources, except residential heating, the secondary inorganic aerosol (SIA) exposure is higher than the combustion particle exposure. Non-exhaust particles dominate the total impact on PM10 exposure, contributing about 60-70% to the total exposure, due to all the studied sources in Stockholm. The calculated population exposure due to the wear particles is to a very large extent (87%) occurring within the Greater Stockholm area.

  • 25.
    Bringfelt, Björn
    SMHI.
    Receptorbaserad partikelmodell för gatumiljömodell för en gata i Nyköping1987Report (Other academic)
  • 26.
    Carlund, Thomas
    SMHI, Core Services.
    Upgrade of SMHI's meteorological radiation network 2006-2007: Effects on direct and global solar radiation2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The radiation network of SMHI was modernized in 2006-2007. Old measurements were closed down after 6-18 months of parallel operation of new and old measurements. This study reports the results of the comparison mainly between the old and new global and direct solar radiation measurements.On average the agreement between old and new measurements was good. The network average of ratios of whole period values was for global radiation 0.997 and for direct radiation 1.009. None of these results are significantly different from one at a level of confidence of 90 %.Despite the fairly good agreement some systematic differences between the old and new measurements were found. The differences are mainly thought to be caused by a difference in the apparent directional response between the old and new pyranometers and different viewing geometries in the old and new pyrheliometers. Functions to correct old global and direct radiation have been developed. These should be used to increase the homogeneity in Swedish solar radiation data from 1983and onwards, especially for monthly data.A new measurement method and new instruments for determination of sunshine duration were introduced in the upgraded network. A more detailed study comparing sunshine duration measurements by pyrheliometers in the old network and by contrast sensors in the modernized network, probably based on 1-minute or even instantaneous data, needs to be done in the future.

  • 27.
    Dahlgren, Lars
    SMHI.
    Solmätning vid SMHI1986Report (Other academic)
  • 28. Diamandi, Andrei
    et al.
    Dybbroe, Adam
    SMHI, Core Services.
    Nowcasting SAF. Validation of AVHRR cloud products2001Report (Other academic)
  • 29.
    Eliasson, Salomon
    et al.
    SMHI, Research Department, Atmospheric remote sensing.
    Tetzlaff, Anke
    SMHI, Research Department, Atmospheric remote sensing.
    Karlsson, Karl-Göran
    SMHI, Research Department, Atmospheric remote sensing.
    Prototyping an improved PPS cloud detection for the Arctic polar night2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A new Polar Platform Systems (PPS) Cloud Mask (CM) test sequence is required for improving cloud detection during Arctic winter conditions. This study introduces a test sequence, called Ice Night Sea (INS), that to a greater extent successfully detects clouds over ice surfaces and which is less sensitive to cloud free misclassification.The test sequence uses a combination of Numerical Weather Prediction (NWP) fields and Advanced Very High Resolution Radiometer (AVHRR) satellite data. Only the infrared (IR) AVHRR channels can be exploited during night conditions. Training target data from winter 2001-2002, collected over a large area north of the Atmospheric Radiation Measurement (ARM) site at Barrow, Alaska, were used to assess the general atmospheric state of the Arctic and to perform a qualitative validation of CM test sequences. Results clearly show that the atmospheric conditions during Arctic winter severely hamper cloud detection efforts. Very cold surface temperatures and immense surface temperature inversions lead to a diminished separability between surfaces and clouds. One particular problem is that the IR brightness temperatures for the shortest wavelength (3.7μm - henceforth T37) are strongly affected by noise. The use of an IR noise filter was shown to improve results significantly. In addition, the problem of misclassifying cracks in the pack ice as Cirrus clouds was basically solved by using a dedicated filter using the local variance of T37.Using an inverse version of a typical daytime Cirrus test (based on just two IR channels and normally applied successfully outside the Arctic region), it is shown that we can detect a substantial part of the warmsemi-transparent clouds commonly found in the Arctic. Running the test sequences on training target data revealed an improvement in correct cloud free target classification of around 30% but only a marginal improvement for cloudy training targets. However, visual inspection of results obtained for about 50 scenes covering a large part of the Arctic region in January 2007 clearly indicated improvements also for the cloudy portion of the scenes. The INS CM test sequence awaits a more rigorous and quantitative validation, e.g. based on comparisons with CLOUDSAT/CALIPSO satellite data sets.

  • 30.
    Engardt, Magnuz
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Alpfjord, Helene
    SMHI, Professional Services.
    Andersson, Camilla
    SMHI, Research Department, Air quality.
    PODY-beräkningar med MATCH Sverigesystemet2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    We have developed a set of programs that enable PODY calculations in the air quality surveillance system MATCH Sverigesystemet. This report gives a brief overview of PODY calculations in general and the MATCH implementation in particular.

    We present results for the receptors generic crops (POD3gen-CR) and generic deciduous trees (POD1gen-DT) for the years 2013-2015 and contrast these with corresponding data from the EMEP-model. The POD3gen-CR values calculated by MATCH feature large inter-annual variations and are significantly higher than the corresponding assessment by the EMEP-model. POD1gen-DT show smaller inter-annual variation and the MATCH and the EMEP-model results correspond better.

    PODY is presented together with other ozone metrics on the SMHI environmental mapping web page (www.smhi.se/klimatdata/miljo/atmosfarskemi) starting from the mapping year 2013.

  • 31.
    Engardt, Magnuz
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Andersson, Camilla
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Bergström, Robert
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Modellering av marknära ozon: Regionala och högupplösta tillämpningar av MATCH2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    High concentrations of near-surface ozone in Sweden occur predominantly during spring and summer in the Southwestern part of the country. SMHI’s regional dispersion model, MATCH, complies with the Air Quality Directive on model quality for ozone in the background air of Sweden. This applies both to a European scale application with 44×44 km2 grid squares as well as a highresolution application with 5×5 km2 grid squares. High-resolution modelling marginally improves the statistical scores that describe model quality. Local contribution to ozone exceedances (in suburbs) is probably not a problem in Sweden .Although the MATCH model meets the Air Quality Directive’s demands on model quality does it occasionally miss the episodes with the highest concentrations. This is a severe shortcoming in the modelling system. More accurate information about the emissions of ozone producing substances, in particular in Eastern Europe, and improvements in the model’s description of vertical mixing and deposition is probably needed to improve the model. Two-dimensional variational data analysis could be a tool to achieve a more accurate geographical coverage of ozone-fields in Sweden. This applies, in particular, for AOT40 and number of days exceeding a threshold. MATCH results, including two-dimensional variational data analysis, can be used in combination with measurements to monitor near-surface ozone in Sweden.

  • 32.
    Engardt, Magnuz
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Foltescu, Valentin
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Luftföroreningar i Europa under framtida klimat2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In order to investigate the effects of climate change on air quality in Europe, we have utilised the regional CTM (chemistry and transport model) MATCH, forced by meteorology representing future climate conditions but keeping the emissions at their current value. The meteorology is from RCA3, the Rossby Center’s regional climate model (covering all Europe on 50 km × 50 km resolution). RCA3 is, in the current study, run under the SRES A2 emission scenario forced with corresponding climate data from ECHAM4/OPYC3 global model on its boundaries. We have applied our CTM on three different 30-year periods representing current, near- and distant future climate (1961-1990, 2021-2050 and 2071-2100, respectively). Detailed description and validation of the climate model and the CTM is given elsewhere. In the present report we report seasonally-averaged changes in near-surface ozone, secondary inorganic aerosols (SIA) and deposition of sulphur and nitrogen containing species in Europe.The seasonal-mean ozone concentrations are expected to increase considerably (1-2% per decade up to 2050) in central and southern Europe, in particular during summer. The daily maximum concentrations are expected to increase even more than the daily mean concentrations. Northernmost Europe is projected to experience lower ozone concentrations under future climate, especially during spring and autumn. The concentration of SIA will increase dramatically in continental Europe during all seasons except winter. The increase is largest around the Mediterranean during summer. The average summertime concentration of SIA will be 20% higher in 2021-2050 and 50% higher in 2071-2100 compared to current levels as a result of changing the meteorology (drier and warmer conditions in central and southern Europe). The increase in atmospheric SIA concentrations is related to the large decrease in wet deposition of sulphur- and nitrogen containing species, which will be the consequence of climate change in large parts of central and southern Europe. Large areas around the Mediterranean, France, Belgium and the Netherlands will receive 50%, or less, of current nitrogen- and sulphur deposition in 2071-2100 compared to present conditions. The Norwegian coast, on the other hand, is expected to receive more sulphur- and nitrogen deposition due to the anticipated increase in precipitation in this area.

  • 33.
    Ericsson, Kjell
    SMHI.
    Meteorological measurements performed May 15, 1984, to June, 1984, by the SMHI1986Report (Other academic)
  • 34.
    Eriksson, Bertil
    et al.
    SMHI.
    Carlsson, Bengt
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Dahlström, Bengt
    SMHI, Core Services.
    Preliminär handledning för korrektion av nederbördsmängder1989Report (Other academic)
  • 35.
    Eriksson, Bertil
    et al.
    SMHI.
    Hovmöller, Ernest
    Frekvensanalys av timvisa temperatur-observationer1986Report (Other academic)
  • 36.
    Foltescu, Valentin
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Gidhagen, Lars
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Nomogram för uppskattning av halter av PM10 och NO2: Reviderad version (december 2004)2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den nya förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2001:527) definierar normvärden och utvärderingströsklar för bl a NO2 och PM10. SMHI har av Naturvårdsverket och Vägverket fått i uppgift att ta fram en enkel metod att användas för en första ut-värdering av luftföroreningshalterna. Metoden består av s k nomogram för skattning av årsmedelvärden genererade av emissionerfrån en individuell gata eller väg. Till det lokalt genererade värdet ska läggas ett bakgrundsvärde. Empiriska relationer byggda på historiska mätserier har också tagits fram för att från medelvärdet kunna uppskatta extremvärden i form av percentiler.Utvärderingsmetodiken som beskrivs i denna rapport är avsedd att användas för en första uppskattning av föroreningshalterna på platser där mätningar saknas. Om de uppskattade halterna ligger under denedre utvärderingströsklarna, räcker nomogrammens resultat som underlag. Om de uppskattade halterna är högre, behövs en noggrannare utvärdering med hjälp av modeller och/eller mätning. Ibilaga 1 beskrivs metoden praktiskt.

  • 37.
    Foltescu, Valentin
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Häggmark, Lars
    SMHI, Core Services.
    Jämförelse mellan observationer och fält med griddad klimatologisk information1997Report (Other academic)
  • 38.
    Foltescu, Valentin
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Persson, Christer
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Beräkning av moln- och dimdepositionen i Sverigemodellen – Resultat för 1997 och 1998: Estimation of cloud and fog deposition by use of ”Sverigemodellen” – Results for 1997 and 19982001Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The capture of cloud and fog droplets by vegetation as a possibly important deposition mechanism has been recognised lately after reports of increased forest decline with altitude. We are concerned with interception, impaction and stickiness of polluted cloud water and fog droplets to terrestrial surfaces, including forest canopies. This deposition is mediated by low-level clouds, in which parts of the terrain can be immersed, or by the presence of orographic and radiation fog. In this study the transport of cloud and fog droplets towards terrestrial surfaces is parameterised and the “occult” deposition (mediated by both clouds and fog) is calculated by a new approach, implemented in “Sverigemodellen” (MATCH-Sverige), a 3D Eulerian transport and dispersion model employed for making environmental assessments in Sweden.The model scheme is taking into account the mesoscale analysis (MESAN) of low-cloud coverage and cloud-base height, the visibility analysis, detailed topography information, land use, modelled atmospheric concentrations and the instantaneous deposition parameters for the investigated species (acidifying air pollutants: sulphate and oxidised/reduced nitrogen).The model scheme is validated by comparing with throughfall monitoring of sulphate deposition to coniferous forests at elevated sites in the Swedish mountains. It shows a rather good fit to the measurements, generally within 25%, which is deemed as encouraging. Discrepancies exist though and are subject of discussion. The percentage of occult deposition can be up to 115% of the sum of dry and wet deposition. Therefore we cannot ignore this contribution in the assessments of deposition of acidifying pollutants. The highest fluxes of cloud deposition are assigned to mountainous regions in Northern Sweden, while the highest fog deposition is calculated at a location in Jönköpings County, on the Sydsvenska höglandet.

  • 39.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Core Services.
    Luktberäkningar för Bofors Plast i Ljungby, II1985Report (Other academic)
  • 40.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Core Services.
    Spridningsberäkningar för AB Åetå-Trycks planerade anläggning vid Kungens Kurva1987Report (Other academic)
  • 41.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Core Services.
    Spridningsberäkningar för AB Åkerlund & Rausings fabrik i Lund1985Report (Other academic)
  • 42.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Core Services.
    Spridningsberäkningar för en planerad panncentral vid Lindsdal utanför Kalmar1986Report (Other academic)
  • 43.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Core Services.
    Spridningsberäkningar för olika plymlyft vid avfallsvärmeverket Sävenäs1985Report (Other academic)
  • 44.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Core Services.
    Spridningsberäkningar för Spendrups bryggeri, Grängesberg1986Report (Other academic)
  • 45.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Core Services.
    Spridningsberäkningar för Volvo BMs fabrik i Landskrona1986Report (Other academic)
  • 46.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Core Services.
    Vindklassificering av en plats på Hemsön1986Report (Other academic)
  • 47.
    Fredriksson, Ulf
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Krieg, Roland
    SMHI, Research Department, Air quality.
    En överskalig klimatstudie för Tornby, Linköping1987Report (Other academic)
  • 48.
    Fredriksson, Ulf
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Persson, Christer
    SMHI, Research Department, Air quality.
    NOx- och NO2-beräkningar vid Vasaterminalen i Stockholm1985Report (Other academic)
  • 49.
    Fredriksson, Ulf
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Persson, Christer
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Laurin, Sten
    SMHI.
    Helsingborgsluft1985Report (Other academic)
  • 50.
    Fredriksson, Ulf
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Ståhl, Stefan
    SMHI, Core Services.
    En jämförelse mellan automatiska och manuella fältmätningar av temperatur och nederbörd1994Report (Other academic)
1234 1 - 50 of 188
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.9
|