Endre søk
Begrens søket
1112131415 651 - 700 of 703
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 651.
    Krieg, Roland
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Spridningsberäkningar för Volvos planerade bilfabrik i Uddevalla1985Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 652.
    Broman, Barry
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Peterson, Carsten
    SMHI.
    Spridningsundersökningar i yttre fjärden Piteå1985Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 653.
    Krieg, Roland
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Spridningsberäkningar för Volvos planerade bilfabrik i Uddevalla - kompletterande beräkningar för fabrikerna1985Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 654.
    Funquist, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    En hydrodynamisk modell för spridnings- och cirkulationsberäkningar i Östersjön: Slutrapport1985Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 655.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Luftvårdsstudie avseende industrikombinatet i Nynäshamn - depositionsberäkningar av koldamm1985Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 656.
    Karlsson, Karl-Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    Information från Meteosat - forskningsrön och operationell tillämpning1985Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 657.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar för AB Åkerlund & Rausings fabrik i Lund1985Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 658.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridnings- och depositionsberäkningar för avfallsförbränningsanläggning i Sofielund1985Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 659.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridnings- och depositionsberäkningar för avfalls- förbränningsanläggningar i Sofielund och Högdalen1985Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 660.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Funquist, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Local scale plume model for nitrogen oxides: Model description1984Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 661.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    An operational air pollution model using routine meteorological data1984Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 662.
    Gollvik, Stefan
    Meterologi.
    Estimation of orographic precipitation by dynamical interpretation of synoptic model data1984Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 663.
    Laurin, Sten
    SMHI.
    Population exposure to SO2 and NOx from different sources in Stockholm1984Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 664.
    Lönnqvist., Olov
    SMHI.
    Congression – A fast regression technique with a great number of functions of all predictors1984Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 665.
    Eriksson, Bertil
    SMHI.
    Data rörande Sveriges temperaturklimat1982Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 666.
    Ericsson, Kjell
    SMHI.
    Atmospheric boundary layer field experiment in Sweden 1980, GOTEX II, part I1982Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 667.
    Schoeffler, Pierre
    SMHI.
    Dissipation, dispersion and stability of numerical schemes for advection and diffusion1982Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 668.
    Bringfelt, Björn
    SMHI.
    A forest evapotranspiration model using synoptic data1982Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 669.
    Törnevik, Håkan
    SMHI.
    An aerobiological model for operational forecasts of pollen concentration in the air1982Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 670.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Spridning av luftförorening från skorsten i konvektiva gränsskikt1982Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 671.
    Undén, Per
    Meterologi.
    The Swedish Limited Area Model: Part A. Formulation1982Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 672.
    Pershagen, H.
    SMHI.
    Maximisnödjup i Sverige (perioden 1905–70)1981Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Data have been obtained from 40 selected meteorological stations.The following monthly tables have been prepared:

    A Various statistical information in cm.B The five highest and lowest values with year of occurrence.C Relative frequency.D Classification of the depth of snow.E The five mast and least severe snow-seasons for each station.F The five mast and least severe snow-seasons in certain regions.G The five mast and least severe snow-conditions divided inta regions and months with indication of year.H Maximum depth of snow at each station and <luring each of the 72 years  with indication of month.I  Various stalistical information derived from the values of table H.K Highest and lowest yearly maximum and difference in cm.L Extreme values of the depth of snow.

  • 673.
    Lönnqvist., Olov
    SMHI.
    Nederbördsstatistik med praktiska tillämpningar: Precipitation statistics with practical applications1981Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Precipitation statistics for Sweden are presented in a very special way in order to serve as a planning tool in the Weather Service. Empirical Orthogonal Functions for the precipitation based on monthly normals for 643 stations, 1931-1960, are applied to two practical design problems, viz. geographical areas for weather forecasting and the network of synoptic stations. The paper also deals with maritime and continental areas of Sweden. The representativity of results obtained is judged by a sample af precipitation data for the last 100 years.A discussion is given as to the usefulness of the climatological method for the actual aoplication purposes as compared with correlation af time-series of precipiation and other weather parameters.

  • 674.
    Liljas, Erik
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Analys av moln och nederbörd genom automatisk klassning av AVHRR-data1981Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 675.
    Melgarejo, José
    SMHI.
    Similarity theory and resistance laws for the atmospheric boundary layer1981Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 676.
    Eriksson, Bertil
    SMHI.
    Den "potentiella" evapotranspirationen i Sverige1981Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 677.
    Eriksson, Bertil
    SMHI.
    Statistisk analys av nederbördsdata: Del III. 200-åriga nederbördsserier1981Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 678.
    Omstedt, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    A sensitivity analysis of steady, free floating ice1980Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ekvationen för stationär, friflytande is härleds och analyseras för ett grunt hav. Analysen behandlar hur noggrant den stationära, friflytande isens rörelse kan beräknas då variationer införs i ingångsparametrarna. Förutom fel på grund av icke perfekta vindar, orsakar områden med starka strömmar dålig noggrannhet. Om dessutom bottendjupet försummas i dessa områden blir noggrannheten sämre. Varierande isskrovlighet och varierande friktionshastighet medför fel som är mindre viktiga men ändock märkbara i den beräknade ishastigheten.

  • 679.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    En modell för beräkning av luftföroreningars spridning och deposition på mesoskala1980Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Mängden föroreningar, som förs till atmosfären, har under de senaste trettio åren kraftigt ökats. Deposition av dessa till marken leder till en rad biologiska effekter. Risker för skador på olika ekosystem genom deposition av tex tungmetaller och syra har därför alltmer börjat diskuteras som viktiga lokaliseringskriterier för fossileldade kraftverk och vissa större industrier. Depositionen av bly i omedelbar närhet av livligt trafikerade motorleder är ett annat exempel där negativa miljöeffekter befaras.

    Uppställandet av effektrelaterade utsläppskriterier medför ett behov av redskap för att kunna göra kvantitativa uppskattningar av förväntade depositioner i omgivningen av en källa. För kraftverk kan behovet av information om depositionsfördelningen, som underlag för lokaliseringsbeslut, röra ett område med flera hundra kilometers utsträckning.

    Vid studier av den lokala spridningen runt en punktkälla har under lång tid den gaussiska plymmodellen varit allmänt använd. Den utgör ett enkelt och i många fall mycket bra hjälpmedel, men har avsevärda begränsningar i de fall då depositionsprocesser och kemiska omvandlingar måste inkluderas i beräkningarna. I modeller baserade på diffusionsekvationen, där vissa antaganden om den turbulenta diffusiviteten görs (sk K-teori), finns möjlighet att på ett väsentligt mer realistiskt sätt inkludera processer som rör deposition och kemiska omvandlingar. Nackdelen är dock att den matematiska behandlingen blir mer komplicerad.

    Numeriska lösningar av diffusionsekvationen har använts av tex Bo in & Persson (1975) och Omstedt & Rodhe (1977). I båda fallen gällde tillämpningarna föroreningsspridning på storregional skala. Maul (1977) har presenterat en analytisk lösning, som tillämpats på föroreningsspridning på mesoskala. Svårigheterna vid tillämpningen av K-teorin är framförallt att bestämma riktiga värden på de ingångsparametrar som fordras. För analytiska lösningar finns dessutom matematiska hinder för godtyckliga vind- och diffusivitetsprofiler. Detta har resulterat i att beräkningar med K-modeller hittills huvudsakligen utförts för några enkla medelprofiler.

    Avsikten med föreliggande projekt har varit att utveckla en för praktiskt brukanvändbar spridningsmodell för studier av torr- och våtdepositionen av föroreningar på lokal- och mesoskala, där godtyckliga vind- och diffusivitetsprofiler kan användas. Dessa genereras med hjälp av en gränsskiktsmodell för olika vädersituationer.

  • 680.
    Eriksson, Bertil
    SMHI.
    Sveriges Vattenbalans. Årsmedelvärden (1931–60) av nederbörd, avdunstning och avrinning1980Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Med användning av de nederbördskorrektioner som föreslagits i en tidigare rapport RMK17 (1980), har korrigerade normalvärden (1931- 60) för årsnederbörden framräknats, och en karta över korrigerad normal årsnederbörd framställts. Från dessa årssummor har subtraherats normal årsavrinning. Värden på årsavrinningen har tagits från publicerad karta över normal årsavrinning. Enligt vattenbalansekvationen skall de sålunda framräknade differenserna vara lika med den normala årliga avdunstningen. Den framställda kartan över denna variabel visar god överensstämmelse i de punkter, där tämligen säkra avdunstningsvärden finns tillgängliga. I södra Sverige erhölls vissa områden med avdunstningsvärden över 500 mm/år. Om dessa resultat är korrekta måste verifieras med en oberoende metod, tex  genom att fastlägga regressionssamband mellan i första hand årsavdunstning och sommartemperatur, men där man även kan tänka sig ytterligare förklarande variabler såsom vindhastighet , molnighet och ångtrycksdeficit.

    Arealmedelvärden har beräknats ur kartorna, fig 1-3, över nederbörd, avrinning och avdunstning. Medelårsnederbörden för hela landet beräknades till 745 mm, vilket är 28% högre än tidigare angivna okorrigerade arealmedelvärde. 18%-enheter härstammar från korrektionerna för vind-, avdunstnings- och vätningsförluster vid uppmätning av nederbörd. Resterande 10%-enheter beror på att stationsnätet ej är representativt ifråga om stationernas belägenhet i höjdled. För landet som helhet gäller att något mindre än 50% av nederbörden avdunstar. I fjälltrakterna, där största nederbördsmängderna faller, avdunstar endast cirka 15%.

  • 681.
    Eriksson, Bertil
    SMHI.
    Statistisk analys av nederbördsdata: Del II. Frekvensanalys av månadsnederbörd1980Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The frequency distributions of monthly precipitation amounts have been investigated. Data from the period 1931-78 for 262 Swedish and 26 Norwegian stations have been used. The statistical analysis consists of determining the capacity of well-known frequency distribution functions to match the empirical distributions. The following functions were tested: gamma distributions with 2 or 3 parameters, log-normaldistributions with 2 or 3 parameters and the Weibull distribution with 3 parameters. The methods used to determine theparameters of the above-mentioned functions were either the momentum or the maximum- likelihood method. About 3500 distributions were studied. The results of the different tests gave a statistically significant answer to the question: Which of the investigated functions is superior to the other functions best in describing the observed distributions? The gamma distribution was found to have the highest score. In 86% of all case s there was no significant difference, at the 90% confidence level, between observed and computed frequencies. The log-normal distribution hasa much lower capacity to describe the empirical distributions studied.

    From the gamma distribution with the obtained values of its shape and scale parameters certain percentile values were computed, namely: P01, P05, P10, P25, P50, P75, P95, and P99. The results are presented in the form of charts. The charts showing monthly isohyets for different percentile values are briefly cornrnented.

    Maps of the variability of monthly precipitation amounts are also presented. The variability is expressed by means to the coefficient of variation. This variability parameter shows small differences between different regions in Sweden.

    The measuring errors of precipitation observations are discussed. Corrections of measured amounts ought to be applied for the three most important errors viz, the aerodynamic, evaporation and adhesion losses. The most important losses and at the same time those which are most difficult to estimate are due to the wind effects around the orifice of the precipitation gauge. The corrections ought to be determined individually for each station and month with regard to the wind regime and the exposure of the gauge for the station concerned. With these factors in mind and knowing the proportions between snow and rain precipitation corrections have been proposed for the monthly values. On an average for all Swedish stations used in this investigation the mean annual amounts of precipitation for the period 1931-78 should be increased by 18%. In the water balance equation the values thus increased seem to agree reasonably well with generally accepted values for evaporation and run-off .

  • 682.
    Bringfelt, Björn
    SMHI.
    A comparison of forest evapotranspiration determined by some independent methods1980Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 683.
    Ericsson, Kjell
    et al.
    SMHI.
    Hårsmar, Per-Olof
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Boundary layer measurements at Klockrike. Oct. 19771980Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 684.
    Jansson, Dick
    SMHI.
    Studier av temperaturinversioner och vertikal vindskjuvning vid Sundsvall-Härnösands flygplats1980Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 685.
    Eriksson, Bertil
    SMHI.
    Graddagsstatistik för Sverige1980Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 686.
    Bodin, Svante
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Uncertainty in wind forecasting for wind power networks1980Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 687.
    Sahlberg, Jörgen
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Törnevik, Håkan
    SMHI.
    A study of large scale cooling in the Bay of Bothnia1980Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 688.
    Udin, Ingemar
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Mattisson, Ingemar
    SMHI.
    Havsis- och snöinformation ur datorbearbetade satellitdata – en modellstudie1979Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Programvara har utvecklats för en datoriserad bearbetning av NOAA VHRR data. Den omfattar geometriska korrektioner, presentation av kalibreringsdata, derivering av data, gråtonsförskjutning, olika presentationssätt etc. En SAAB D23 har använts för beräkningarna. Radskrivare har för det mesta använts för presentation av data, men också elektrostatisk rasterplotter och bläckstråleskrivare har nyttjats. De analoga VHRR data har digitaliserats vid FOA (Försvarets Forskningsanstalt).

    Programvaran har huvudsakligen applicerats på havsis- och snöstudier. Men ytvattentemperaturer och en förmodad oljefläck vid Bravoplattformen i Ekofiskområdet har också studerats.

    Digitalt bearbetade satellitdata är mer användbara än fotografiska bilder vid snö- och iskartläggning. En kvantifiering av snötäckningsgrad och vissa isparametrar är möjlig, men för många ändamål är en multispektral bearbetning nödvändig för att undvika falsk information.

    En kort isstudie med datorbearbetade LANDSAT-data har också utförts. Programvaran har utvecklats vid FOA.

  • 689.
    Eriksson, Bertil
    SMHI.
    Statistisk analys av nederbördsdata: Del I. Arealnederbörd1979Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Nederbördsdata avseende medelvärde över stora areor har analyserats ur två synvinklar. Dels har data betraktats som tidsserier, dels som stickprov.

    Inledningsvis analyseras felkällor hos datamaterialet. Det konstateras att arealvärdena kan vara underskattade med c:a 30% varav halva beloppet beror på stationsfördelningen, andra hälften på förluster av olika slag vid nederbördsmätningarna.

    Tidsserieanalysen består av en undersökning om seriernaär stationära. Testet, ett sk run-test, som användes,visar att så tycks vara fallet . En undersökning görs av frekvensen av perioder med samma tecken på anomalierna. Dessa frekvenser jämförs med dels vad ren slumpprocess skulle ge, dels mot modeller med låga autokorrelationer. Bästa överensstämmelsen erhölls med slumpmodellen. Några av tidsserierna har filtrerats med "låg-pass" -filter. Filtreringen gav samma resultat som run-testet, nämligen att några lineära eller cykliska trender ej tycks förekomma i serierna.

    Den andra avdelningen av föreliggande rapport betraktar data som stickprov ur populationer, vars utseende och parametrar det gäller att bestämma. Följande teoretiska fördelningsfunktioner prövades: Normal-,lognormal( både två och tre parametrar), gamma- (både två och tre parametrar), Weibull- och Fisher- Tippett- (typ I) fördelningar . Dessa fördelningars parametrar skattades antingen medelst maximum-likelihood- eller momentmetoden. x2 - test gav inget klart utslag, vilken av de sju prövade fördelningarna som är mest användbar. Enda tämligen klara indikation detta test gav var att lognormalfördelningen med tre parametrar var minst lämpad. Dessutom visade testet att gammafördelning med tre parametrar ej hade några fördelar gentemot ordinarie r-fördelning. Genom att studera fördelningarnas ytterområden kunde kunstateras att normal- och lognormalfördelningarna ej gav godtagbar beskrivning av observerade data. Valet kom att stå mellan r-och Weibullfördelningarna. Vissa fakta talar förr andraför Weibull. Percentilvärden P 01, P05, P10, P25, P 50, P75, P90, P95 och P99 beräknade från r-fördelning presenteras, medan för Weibullfördelning endast, P 01,P05, P95 och P99 redovisas. Ett förslag till klimatologisk terminologi läggs fram. Variationsområdet för en klimatvariabel föreslås indelas i 7 klasser omfattande 1, 4, 20, 50, 20, 4 resp.1% av frekvensytan. Värden som hamnar i ytterklasserna, dvs kan förväntas inträffa en gång på 100 år bör kallas extrema värden. Värden i mellersta klassen föreslås benämnas normala. Slutligen ges en lista på de 10 värden som enligt gammafördelningen har den lägsta klimatologiska sannolikheten. Några fall med exceptionellt låg sannolikhet redovisas.

  • 690.
    Eriksson, Bertil
    SMHI.
    Temperaturfluktuationer under senaste 100 åren1979Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att undersöka om det går att spåra några tendensertill ökande variabilitet hos klimatet under senastedecennierna har serier av temperaturdata bearbetats.Pentadrnede l temperaturer har analyserats i avsikt attbelysa, dels hur medelförhållandena under löpande tioårsperioderhar varierat, dels hur variabiliteten,uttryckt med hjälp av standardavvikelsen, har fluktueratunder samma perioder. Resultat redovisas för en station,Stockholm, i form av 8 diagram med sammanlagt 24 seriersom kommenteras kortfattat. Dessutom ges ett diagramför Stensele med tre tidsserier. Serierna av pentaddataär ej stationära. Tydliga trender, olika för olika tiderpå året, förekommer. Variabiliteten inom 10-årsperiodervarierar från en period till en annan, menundersökningen ger inget stöd för en hypotes om ökandevariabilitet hos temperaturklimatet.För tre 15-dygnsperioder under året görs en jämförelsemed en temperaturserie från Stensele i Lappland. Avdenna jämförelse dras två slutsatser. Dels att de temperaturfluktuationersom konstaterats i Stockholm istort sett gäller för hela landet, dels att temperaturklimateti Stockholm sannolikt ej i nämnvärd grad påverkatsav att staden vuxit ut och förändrats.

  • 691.
    Bodin, Svante
    SMHI, Forskningsavdelningen.
    En numerisk prognosmodell för det atmosfäriska gränsskiktet, grundad på den turbulenta energiekvationen1979Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Intresset för gränsskiktsmodeller har vuxit markant under senare år . Vid SMHI planeras tillämpningar av gränsskiktsmodeller inom lokalprognosområdet, speciellt vid flygplatser, i studier av luftföroreningars spridning och inom  vindenergiprogrammet.

    I denna rapport presenteras en en-dimensionell numerisk gränsskiktsmodell och resultat från simuleringar av australienska och finländska gränsskiktsdata diskuteras relativt ingående. Modellen, som utgör första steget mot en tredimensionell modell, bygger på ideer om gränsskiktsmodellering framlagda av Gutman. För att parameterisera turbulensen i gränsskiktet utnyttjas den turbulenta energiekvationen. En enkel skalanalys av rörelseekvationerna visar att ett gridavstånd på mindre än 20 km måste användas i en tredimensionell modell för att man ska uppnå fördelar gentemot en endimensionell modell, i vilken fullständigare fysikaliska beskrivningar kan inkluderas.

    Modellen i denna rapport innehåller också kondensationsprocesser, dvs dimma och moln, och ett komplett paket för strålningsberäkningar. En prognosekvation för marktemperaturen finns härledd och används i samband med en enkel modell för markvatten.

    I den numeriska lösningen utnyttjas Laasonens metod, en variant av Crank-Nicolson, för tidsintegrationen. Den vertikala koordinaten har transformerats log-lineärt för att ge bättre upplösning nära marken. 35 gridpunkter används för att upplösa gränsskiktet upp till 2000 m. Ett tidssteg om 4 minuter har använts i de flesta simuleringarna.

    Två versioner av modellen, en Gutman-version och en vanlig "Ekman"-version, har testats utifrån dag 33 och 34 av Wangara data. De två första versionerna har jämförts sinsemellan medan Ekman-versionen också har jämförts med Yamada & Mellors (1975) mycket omfattande simuleringar. Resultaten visar att när det gäller vinden är Ekmanversionen överlägsen Gutman-versionen. Temperaturen å andra sidan simuleras mycket bra av båda versionerna. Jämförelsen med Yamada & Mellor utfaller till fördel för den här beskrivna modellen.

    Vissa framtida förbättringar diskuteras avslutningsvis. Modellen planeras också att testas operationellt på Arlanda flygplats inom en nära framtid.

  • 692.
    Haag, Tomas
    SMHI.
    Byggnadsindustrins väderberoende: Seminarieuppsats i företagsekonomi, B-nivå1978Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Redan 1969 visade en undersökning vid Svenska Byggnadsentreprenörsförbundet att byggnadsindustrin var intresserad av en branschanpassad väderprognos. Följande arbete syftar till att sondera byggnadsindustrins väderberoende samt hur en för branschen ändamålsenlig väderprognos bör se ut och distribueras.

    Byggnadsindustrin är som näringsgren mycket betydande för samhällsekonomin. Den svarar för ca 8% av BNP och sysselsätter ca 200 000 årsarbetare. Under senaste 10-årsperioden har det lagts ner mycket arbete föratt nå en rationellare byggnadsproduktion. Detta främst genom utarbetandet av den så kallade systematiska arbetsberedningen. Den syftar till att förebygga störningar och minska konsekvenserna av dessa. Då skall speciellt intresse ägnas åt de mest störningskänsliga punkterna och här måste vädrets inverkan på vissa arbetsoperationer beaktas. Gör man klart för sig vilka arbetsoperationer som är beroende av de olika väderelementen samt ritar in försvarsåtgärder och skyddade reservarbeten i planerna kan man, med hjälp av en ändamålsenlig väderprognos, fatta säkrare beslut om vilka åtgärder som skall utföras.

    Genom att utnyttja denna "byggprognos" kan arbetsledningen två ggr/dag fatta beslut över arbete vid väderberoende arbetsoperationer med hjälp av färska prognoser. Detta medför att försvarsåtgärder används endast då de behövs men då i god tid. Samt att det vid mycket dåliga förhållanden finns reservarbeten planerade som kan påbörjas utan dyrbara uppehåll, dessutom slipper man dyrbara överraskningar vid väderomslag.

    Med ändamålsenlig väderinformation menas en regional prognos med de väderelement som är av vikt för byggnadsindustrin samt att denna byggprognos distribueras på ett lämpligt sätt. Regionernas storlek kommer att variera så att man får så stora regioner som möjligt med "samma" väder. Statens Vägverk har delat in landet i 24 olika regioner vid beställning av sina "vägprognoser". Det är en beprövad indelning som anses vara användbar.

  • 693.
    Eriksson, Bertil
    SMHI.
    Vegetationsperioden i Sverige beräknad från temperaturobservationer1978Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Från en bearbetning av svenska temperaturobservationer för perioden 1961-74 har vegetationsperiodens början och slut bestämts för individuella år och medeldatum därefter beräknats. Som tröskelvärde för dygnsmedeltemperaturen har använts 6° och dessutom har krävts att  temperaturkriteriet skall vara uppfyllt minst 4 dygn i följd. Kartor som visar medeldatum för vegetationsperiodens början, -slut och längd har framställts. I tabellform redovisas "extremår" med tidig resp. sen start av resp. slut på vegetationsperioden.

  • 694.
    Omstedt, Anders
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Some results from a joint Swedish-Finnish sea ice experiment, March, 19771978Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett gemensamt svensk-finskt havsisexperiment genomfördes under mars 1977. Mätningar i atmosfären, isen och havet utfördes under sex dagar ombord på det finska forskningsfartyget Aranda som var placerad i isfältet i Bottenviken. Under två dagar utfördes även mätningar från de två svenska isbrytarna Atle och Tor. Denna rapport presenterar data och några resultat från svenska gruppen.

  • 695.
    Holmström, Ingemar
    et al.
    SMHI.
    Stokes, John
    SMHI.
    Statistical forecasting of sea level changes in the Baltic1978Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Genom utveckling av vattenståndsdata från 6 svenska observationsstationer i empiriskt ortogonala funktioner har erhållits en mycket enkel bild av Östersjöns respons på atmosfärens inverkan genom vind och tryck. Inte mindre än 65.5 procent av den totala variansen representeras av en allmän höjning eller sänkning av hela ytan. Tidsskalan är här av samma storlek som tidsskalan hos storskaliga atmosfäriska störningar. Detta beroende har utnyttjats för att bestämma sådana regressionsekvationer mellan lufttrycksfält och vattenståndsvariationer som sedan utnyttjas för prognoser. I den statistiska behandlingen har tekniken med empiriskt ortogonala funktioner utnyttjats i hög grad.

  • 696.
    Eriksson, Bertil
    SMHI.
    Den dagliga och årliga variationen av temperatur, fuktighet och vindhastighet vid några orter i Sverige1977Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Timvisa observa.tioner från flygplatser har utnyttjats för attberäkna medelvärden av de viktigaste klimatologiska variablerna.För de variabler som visar en markerad daglig och årlig variationhar isopletdiagram analyserats för temperatur, fuktighetoch vindhastigh~t. Resultat redovisa5 för 11 platser . Bearbetningsperiodenomfattar i allmänhet åren 1955-1975. I Lextdelenges kortfattade kommentarer till de olika diagrammen . För sökgörs att påpeka likheter resp olikheter mellan de olika orterna.

  • 697.
    Lundqvist, Jan-Eric
    et al.
    SMHI.
    Udin, Ingemar
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ice accretion on ships with special emphasis on Baltic conditions1977Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan mitten av 1960-talet har nedisningsrapporter från fartyg som trafikerat Östersjön samlats in av SMHI. Rapporterna har bearbetats och samband mellan nedisning och vissa meteorologiska och oceanografiska parametrar har studerats. Undersökningen har omfattat handelsfartyg av typisk storlek för Östersjön. Rapporten visar resultaten från nedisningskampanjen. Den innehåller dessutom en allmän beskrivning, vilken omfattar faktorer som orsakar nedisning, frysprocessen etc. En del tidigare arbeten har studerats och jämförelser av resultat har gjorts. Nedisningsprognoser diskuteras och den metod som nu används vid SMHI beskrivs. Slutligen ges en del kommentarer om metoder att undvika eller minska nedisning.

  • 698.
    Collins, William.G.
    SMHI.
    A parameterization model for calculation of vertical fluxes of momentum due to terrain induced gravity waves1976Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Olika källor visar att det vertikala flödet av impulsmoment beroende på gravitationsvågor kan uppgå till flera tiondels pascal över bergstrakter. De därmed sammanhängande vindtendenserna är flera m/s per dag under typiska förhållanden. Beroende på storleken av denna effekt har en metod utvecklats för att parameterisera detta flöde inom ramen för en storskalig numerisk prognosmodell. Beräkningsmodellen arbetar med en kontinuerlig, och inom varje skikt lineär vindprofil och en konstant statisk stabilitet i varje skikt. Den nedre randen i varje storskalig gridbox kommer bara in som en funktion av topografin i olika riktningar. Några testfall visar vilka resultat parameteriseringsmodellen kan ge.

  • 699.
    Nyberg, Anders
    SMHI.
    On transport of sulphur over the North Atlantic1976Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Svavelinnehållet i nederbörden har uppmätts på väderskepp i Nordatlanten. På grundval härav och av trajektorieberäkningar visas att betydande mängder antropogent svavel transporteras från Nordamerika mot Europa. Torrdepositionen av svavel över Atlanten på långa avstånd från källan måste vara mycket liten. Värdena på nederbördsutfallet av svavel ur luft som kommer från det azoriska högtrycksområdet är mycket låga och man kan därför säga att det naturliga svavlet i nederbörd i allmänhet högst är av storleksordningen  0 .0 mg/1.

  • 700.
    Holmström, Ingemar
    SMHI.
    Optimization of atmospheric models1976Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Genom en tillämpning av variationskalkyl på de ekvationer, som definierar en matematisk modell av atmosfären härleds en helt ny typ av ekvationer för prognos av modellens parametrar. Metoden definierar också vertikala egenfunktioner till modellen. I ett förenklat fall jämförs några av dessa egenfunktioner med empiriska data och resultatet utnyttjas för att bedöma riktigheten i några av de approximationer, som gjorts i den matematiska modellen.

1112131415 651 - 700 of 703
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7
|