Endre søk
Begrens søket
12 51 - 55 of 55
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Stensen, Katarina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattentemperaturer och is i Mälaren Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar hur vattentemperatur och is beräknas förändras i Mälaren tillmitten av seklet och fram till 2100 på grund av den globala uppvärmningen.Beräkningarna är gjorda med en sjömodell där Mälaren är uppdelad i två bassänger. Dekallas västra Mälaren och östra Mälaren.De tydligaste förändringarna i Mälaren i ett framtida klimat beräknas bli högrevattentemperaturer både på ytan och på botten samt kortare period med is. Iberäkningarna har två framtidsscenarier använts, vilka baseras på mängden växthusgaser iatmosfären. I det högre scenariot, vilket motsvarar fortsatta utsläpp med dagensutsläppsnivåer, ökar vattentemperaturen mer jämfört med scenariot där utsläppen avväxthusgaser är begränsade.Sammanfattning av resultaten för klimatscenarierna: Den årliga perioden som Mälaren är täckt med is beräknas minska med enmånad till två månader mot slutet av seklet. Ytvattnets medeltemperatur beräknas öka 1,5 till 2,5 grader för bådabassängerna. Förändringen är ungefär lika stor under hela året. Bottenvattnets medeltemperatur väntas öka mellan 1 till 2 grader i den grundarevästra bassängen och 0,5 till 1,5 grader i den djupare östra bassängen.Förändringen är ungefär lika stor under hela året. Maxtemperaturen ökar något mer än medeltemperaturen för både ytvatten ochbottenvatten. Den period som ytvattnets dygnsmedeltemperatur är över 20 grader, ökar medcirka en månad upp till en och en halv månad.Medeltemperaturen och maxtemperaturen för dagens klimat är beräknad utifråntidsperioden 1997-2015 och utifrån 2032-2050 och 2080-2098 för ett framtida klimat.Maxtemperaturen är det högsta värdet som beräknas uppnås under perioden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 52.
    Stensen, Katarina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattentemperaturer och is i Mälaren Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 53.
    FN:s klimatpanel – Sammanfattning för beslutsfattare Global uppvärmning på 1,5ºC2019Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har tagits fram på förfrågan till IPCC ”… att till år 2018 ta fram en specialrapport om konsekvenserna av 1,5°C uppvärmning jämfört med förindustriella nivåer och relaterade globala utsläppsbanor av växthusgaser”. Detta framgår av 21:a partskonferensen av FN:s ramkonvention om klimatförändringar beslut om antagande av Parisavtalet. IPCC beslutade i april 2016 att ta fram denna specialrapport om effekter av global uppvärmning på 1,5°C över förindustriella nivåer och relaterade utsläppsbanor av växthusgaser, i syfte att stärka den globala förmågan att svara upp mot hotet från klimatförändringen, målsättningar inom hållbar utveckling och ansträngningar för att utrota fattigdom. I denna Sammanfattning för beslutsfattare (“Summary for Policy Makers”, SPM) presenteras specialrapportens viktigaste slutsatser baserat på utvärderingen av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och socioekonomisk litteratur med relevans för en global uppvärmning på 1,5°C och för att kunna jämföra mellan en global uppvärmning på 1,5°C och 2°C över förindustriell nivå. Konfidensnivån för varje central slutsats anges med IPCC:s standardiserade terminologi. Den vetenskapliga grunden för varje slutsats anges genom referenser till avsnitt i respektive kapitel. I sammanfattningen identifieras även kunskapsluckor, med hänvisning till relevanta underliggande kapitel.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 54.
    FN:s klimatpanel – Sammanfattning för beslutsfattare Global uppvärmning på 1,5ºC2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har tagits fram på förfrågan till IPCC ”… att till år 2018 ta fram en specialrapport om konsekvenserna av 1,5°C uppvärmning jämfört med förindustriella nivåer och relaterade globala utsläppsbanor av växthusgaser”. Detta framgår av 21:a partskonferensen av FN:s ramkonvention om klimatförändringar beslut om antagande av Parisavtalet.

    IPCC beslutade i april 2016 att ta fram denna specialrapport om effekter av global uppvärmning på 1,5°C över förindustriella nivåer och relaterade utsläppsbanor av växthusgaser, i syfte att stärka den globala förmågan att svara upp mot hotet från klimatförändringen, målsättningar inom hållbar utveckling och ansträngningar för att utrota fattigdom.

    I denna Sammanfattning för beslutsfattare (“Summary for Policy Makers”, SPM) presenteras specialrapportens viktigaste slutsatser baserat på utvärderingen av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och socioekonomisk litteratur med relevans för en global uppvärmning på 1,5°C och för att kunna jämföra mellan en global uppvärmning på 1,5°C och 2°C över förindustriell nivå. Konfidensnivån för varje central slutsats anges med IPCC:s standardiserade terminologi. Den vetenskapliga grunden för varje slutsats anges genom referenser till avsnitt i respektive kapitel. I sammanfattningen identifieras ävenkunskapsluckor, med hänvisning till relevanta underliggande kapitel.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 55.
    Karttjänst för framtida medelvattenstånd längs Sveriges kust2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Havsnivån stiger och orsaken är den globala uppvärmningen. Effekterna av uppvärmningen på havets nivå kommer främst från den termiska expansionen samt bidrag från smältande glaciärer och de stora landisarna på Grönland och Antarktis.

    Hur snabbt den globala havsnivån stiger beror på hur stora utsläppen av växthusgaser blir. Globala medelvattenstånd fram till år 2100 har framtagits inom IPCC och beskrivs utifrån klimatscenarier, som innebär olika antaganden om den framtida utvecklingen. Oavsett klimatscenario stiger havsnivån och den kommer att fortsätta stiga även efter år 2100. Störst osäkerhet råder, angående framtida havsnivåer, kring avsmältningen av de stora ismassorna på Grönland och Antarktis.

    Medelvattenståndet är den nivå som avgör var strandlinjen normalt ligger och som höga och låga vattenstånd varierar kring. Medelvattenståndet längs Sveriges kuster kommer att förändras olika mycket, främst beroende på den pågående landhöjningen. Andra regionala processer som kan påverka medelvattenståndet är dåligt kända men bedöms i nuläget vara små.

    Globala medelvattenstånd, framtagna inom IPCC AR5, i kombination med landhöjningsinformation från Lantmäteriet har använts för att göra beräkningar av framtida medelvattenstånd längs svenska kusten. Beräkningarna sträcker sig till år 2100. Medelvattenstånd vid observationsplatser längs kusten för referensperioden 1986-2005 används som utgångsvärde.

    Resultaten har publicerats i en karttjänst som visar medelvattenståndet enligt tre olika utsläppsscenarier kring år 2050 respektive år 2100. Karttjänsten ger indikationer för vilka områden som kan vara sårbara för stigande havsnivåer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
12 51 - 55 of 55
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf