Endre søk
Begrens søket
123 51 - 100 of 123
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Model assessment of the predicted environmental consequences for OSPAR problem areas following nutrient reductions2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Swedish Coastal and Ocean Biogeochemical model (SCOBI) is used for the assessment of eutrophication status in the Skagerrak and the Kattegat, and of the following long-term effects on the ecosystem for the 50% nutrient reduction target (PARCOM Recommendation 88/2). Model validation and the final reporting of the results in accordance with the OSPAR comprehensive procedure are presented.The model is validated by a comparison of a long time series (1985-2002) of the model results to data from a number of stations representing different parts of the model domain. A quantitative examination of the model performance is done by a comparison between the seasonal and annual averages of the model results and in-situ data. The model response to nutrient reductions shows that reducing nutrient inputs from land have the largest effects on the nitrate concentrations in the Kattegat and along the Swedish coast in the Skagerrak. The effects on phosphate concentrations are relatively small. The largest effect obtained from a 50% reduction of anthropogenic nitrogen and phosphorus from the runoff in one country alone is obtained for Sweden. This model experiment reduces the nitrate and chlorophyll concentrations in the Swedish coastal waters by 5%-10% and 3%-6%, respectively. The annual net production is reduced by 2%-4% and changes in sedimentation are less than 1%. The largest reduction is found in the Kattegat.The combined effect from a 50% reduction of anthropogenic nutrient supplies from land and an anticipated realistic reduction of nutrient concentrations in the Baltic Sea and the North Sea reduces the nitrate and phosphate concentrations in the Kattegat and the Swedish parts of the Skagerrak coastal area by 20%-30%. The average chlorophyll concentrations are reduced by 8%-11%. The annual net production and the sedimentation are reduced by 12%-20% and 5%-12%, respectively.

  • 52.
    Fonselius, Stig
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Kattegatt - havet i väster1987Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 53.
    Fonselius, Stig
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Skagerrak - porten mot Nordsjön1990Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 54.
    Fonselius, Stig
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Skagerrak - the gateway to the North Sea1990Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 55.
    Funquist, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    En hydrodynamisk modell för spridnings- och cirkulationsberäkningar i Östersjön: Slutrapport1985Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 56.
    Funquist, Lennart
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Ljungemyr, Patrik
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Validation of HIROMB during 1995-961997Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 57.
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Cyanobakterieblomningar i Östersjön, resultat från satellitövervakning 1997-20052006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I haven omkring oss är algblomningar ett vanligt och naturligt förekommande fenomen. Algblomningar i Östersjön under sommaren domineras av cyanobakterier eller blågrönalger som de också kallas. De arter som är vanligt förekommande är Nodularia spumigena (katthårsalg), Aphanizomenon baltica (flos-aquae) och Anabaena spp. (Edler et al., 1995). Utbredning, varaktighet, intensitet och dynamik hos cyanobakterieblomningar undersöktes i Östersjön mellan åren 1997-2005 med hjälp av NOAA-satellitdata från AVHRR (Advanced Very High Resolution Radiometer)-sensorn. Blomningarna detekterades med hjälp av en semi-automatisk klassificeringsalgoritm.Cyanobakterieblomningar i Östersjön uppvisar stora variationer mellan olika år både då det gäller utbredning, intensitet och varaktighet. Blomningen 2005 uppvisade den längsta varaktigheten, medan 1998 års blomning hade den största utbredningen. Cyanobakterieblomningen 1999 hade både lång varaktighet och stor utbredning vilket gav den högsta intensiteten under den analyserade perioden. En blomning startar oftast sent i juni eller tidigt i juli. Initialt är blomningen fördelad i hela ytlagret, blomningen är alltså närvarande i ytlagret innan blomningen kan ses som ytansamlingar från satellit. Tiden från att blomningen startar till den första observationen av ytansamlingar är i medeltal 9 dagar. Vanligtvis pågår blomningen i 2-4 veckor, denna tidsperiod bestäms till stor del av väderförhållanden och tillgången på biologiskt tillgängligt fosfor. Högtrycksbetonat, varmt, lugnt och soligt väder tidigt i juli är troligen en avgörande faktor för att en blomning skall kunna uppstå och eventuellt bli kraftig.Den ökning av både utbredning, varaktighet och intensitet som diskuteras bland forskare, media och allmänhet är svår att påvisa med det dataunderlag som presenteras i denna rapport. Ökningen av cyanobakterieblomningar skulle kunna vara ett resultat av Östersjöns naturliga variationer i kombination med kraftig mänskliga påverkan.Det är uppenbart att det finns ytterligare okända faktorer som påverkar uppkomsten av en cyanobakterieblomning. Mer forskning och samordnad marin miljöövervakning behövs för att förklara detta. Kombinationen av ny teknik, satellitövervakning, in situ provtagning och modellresultat är ett mycket kraftfullt verktyg som kan erbjuda kunskap och realtidsinformation till forskare, myndigheter

  • 58.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19881989Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 59.
    Hillgren, Robert
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Jan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19901991Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 60.
    Hillgren, Robert
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Jan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19911992Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 61.
    Hjerdt, Niclas
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Marmefelt, Eleonor
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lundholm, Karen
    SMHI.
    HOME Vatten i Bottenhavets vattendistrikt: Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI har utvecklat ett interaktivt modellsystem för vattenkvalitetberäkningar i mark, sjöar, vattendrag och kustvatten, HOME Vatten. I detta uppdrag har HOME Vatten implementerats i Bottenhavets vattendistrikt, dvs. i Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg och Uppsala län. De ingående modellerna i HOME Vatten är HBV-NP (PLC5-uppsättningen) modellen för mark, sjöar och vattendrag samt Kustzonsmodellen för kustvattnen. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH-modellen. HOME Vatten har utvecklats för att vara ett verktyg i svensk vattenförvaltning med speciellt fokus på EUs ramdirektiv för vatten. Modelluppsättningarna i Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg läns kustvatten har validerats mot tillgängliga mätdata, och visar en god överrensstämmelse med data. Key words/sök-, nyckelord HOME Vatten, HBV-NP, PLC5, Kustzonsmodell, integrerat modellsystem, biogeokemisk modell Supplementary notes/Tillägg Number of pages/Antal sidor 48 Language/Språk Svenska ISSN and

  • 62.
    Håkansson, Bertil
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Moberg, Mats
    SMHI.
    Glommaälvens spridningsområde i nord-östra Skagerrak1990Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 63.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Invasive species in the Baltic Sea A model study of plankton transport2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In this report, an ensemble of releases of passive particles at locations close to some

    selected ports around the Baltic Sea and Kattegat are modelled. The particles are

    transported with the currents. Maps of particle densities at 2, 4, 8, 16, 32 and 52

    weeks after the release are presented.

    The results indicate that many basins are narrow enough for the particles to cross

    from shore to shore within two weeks, e.g., in the Kattegat, Gulf of Finland and

    Kvarken. The results also show an asymmetry in the transport between different

    locations, which means that particles released from one location to another require

    substantially more time to reach the other location, if at all, than particles going

    in the opposite direction. Some potential barriers to transport are identified and

    discussed.

  • 64.
    Höglund, Anders
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Broman, Barry
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Kriezi, Ekaterini
    SMHI.
    Validation and correction of regionalised ERA-40 wind fields over the Baltic Sea using the Rossby Centre Atmosphere model RCA3.02009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Surface wind fields from ERA-40 regionalised with the Rossby Centre Atmosphere model RCA3.0 are underestimated. In this report a method for correcting the wind fields is evaluated. The method is based on the empirical linear relationship between gusty winds and mean wind. For the validation observations from 26 automatic stations along the Swedish coasts have been used. We found that the validation of wind over the open sea is difficult due to the impact of land that cannot be resolved properly by the atmospheric model as the horizontal grid resolution amounts to about 25 km. In addition, long homogeneous wind data sets are not available due to a switch from manual to automatic readings during the 1990s. The results show that the correction method improves the frequency distribution of simulated wind speed at most stations. Thus the corrected wind fields may be used to force Baltic Sea models during 1961-2004. However, the suggested correction method should be regarded only as a temporary solution while waiting for improved boundary layer

  • 65.
    Johansson, Johannes
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Slutrapport 2015 för uppdraget ”Databaslagring av historiska fys/kemdata från Stockholm Vatten”: Datavärdskapet Oceanografi och Marinbiologi2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI är datavärd för marinbiologiska och oceanografiska data på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. I detta uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten som är kopplat till datavärdskapet har datavärden genomfört databasläggning av fysikaliska och kemiska data från Stockholm Vatten AB. Arbetet har omfattat två stora dataset som täcker två perioder; 1968-1981 och 1982-2012.

  • 66.
    Johansson, Lasse
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Gyllenram, Walter
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nerheim, Signild
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lokala effekter på extrema havsvattenstånd2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    När havsvattennivån ska beräknas för en viss plats behöver hänsyn tas till lokala förhållanden. Vattenståndet lokalt kan avvika från det som observeras vid en av SMHI:s eller andras mätplatser. Geografin på platsen och vågor kan leda till högre vattennivåer än de som observeras vid mätplatserna.

    Denna rapport ger en kort beskrivning av hur vattenståndet längs Sveriges kuster byggs upp. Vi ger exempel på olika mekanismer för att läsaren ska få en uppfattning om skalorna i tid och höjd. Vågfenomen lokalt kan leda till att ytterligare högre nivåer kan beröras av vatten än vad vattenståndet anger.

    En översiktlig beskrivning görs av hur vågor interagerar med stränder ochkajer. Begreppen våguppstuvning och våguppsköljning förklaras. Några exempel ges på vilken effekt bottens lutning har och hur vågor utvecklas i hamnar.

    För att beräkna återkomstvärden för vattenstånd på en lokal plats beskrivs hur man kan utgå från de mätningar som SMHI gör sedan många år. Observationer från den närmaste eller de närmaste mätplatserna kan användas för att beräkna vattenstånd med olika återkomsttider för den önskade platsen. Ett exempel på en sådan beräkning presenteras där speciellt viktiga detaljer redovisas.

  • 67.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    15 års mätningar längs svenska kusten med kustbevakningen (1970 - 1985)1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 68.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    20 års mätningar längs svenska kusten med kustbevakningens fartyg (1970-1990)1992Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 69.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19871988Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 70.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19881989Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 71.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19891990Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 72.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19901991Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 73.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19911992Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 74.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19921994Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 75.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19931994Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 76.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19941995Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 77.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oceanografiska observationer utmed svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19851986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 78.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oceanografiska observationer utmed svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19861987Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 79.
    Juhlin, Bo
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Tobiasson, Stefan
    SMHI.
    Recipientkontroll vid Breviksnäs fiskodling 19871988Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 80.
    Karmanov, K.V.
    et al.
    Atlantic Branch of P.P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kaliningrad, Russia.
    Chubarenko, B.V.
    Atlantic Branch of P.P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kaliningrad, Russia.
    Domnin, D.
    Atlantic Branch of P.P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kaliningrad, Russia.
    Hansson, A.
    Linköping University, Centre for Climate Science and Policy Research, Linköping, Sweden.
    Attitude to climate changes in everyday management practice at the level of Kaliningrad region municipalities2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Representanter för kommuner i Kaliningradområdet deltog i en enkätundersökning där frågeformuläret var utformat inom projekten ECOSUPPORT och BalticClimate. Svarssammanställningen visade att för närvarande rankas inte klimatrelaterade problem nämnvärt högt eftersom andra typer av samhällsproblem överskuggar, framförallt problem av socioekonomisk karaktär. Av denna anledning bedrivs kommunernas politik utan att ta hänsyn till klimatförändringar, trots att många vetenskapliga institutioner framhåller klimatförändringsrelaterade problem och dess konsekvenser. Avslutningsvis diskuteras utvecklingsstrategier för kommunerna i Kaliningradområdet i ljuset av klimatförändringen.

  • 81.
    Kuznetsov, Ivan
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Dieterich, Christian
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hordoir, Robinson
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Axell, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Schimanke, Semjon
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Model study on the variability of ecosystem parameters in the Skagerrak-Kattegat area, effect of load reduction in the North Sea and possible effect of BSAP on Skagerrak-Kattegat area2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Newly developed ecosystem model NEMO-Nordic-SCOBI was applied to Skagerrak - Kattegat area to investigate the variability of some indicators of the ecosystem. Also, two sensitivity runs were performed to investigate possible effect of the Baltic Sea Action Plan (BSAP) and a river loads reduction scenario on the Skagerrak - Kattegat area. The performed investigation could be used “to provide a basis to assist with the interpretation of measurement data before the Intermediate Assessments Eutrophication status assessment”. Comparison of simulation results with observations indicates acceptable model performance. Modeled sea surface salinity, temperature and dissolved inorganic phosphate (DIP) are in good agreement with observations. At the same time, the model has a bias in certain areas of the investigated region for dissolved inorganic nitrogen (DIN) and dissolved silicate during the winter season. However, the model in its current state shows good enough results for the performed investigation. Results of the two sensitivity studies show a decrease of sea surface nutrients concentrations during winter period in both regions. In the Skagerrak area the decrease is due to reduction in river nutrient loads in North Sea. In the Kattegat area there is a decrease of dissolved phosphate due to the implementation of BSAP. At the same time, in both scenarios, no significant changes were obtained for near bottom oxygen or surface layer Chl-a.

  • 82.
    Lindkvist, Torbjörn
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Havsområdesregister 19931994Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 83.
    Lindkvist, Torbjörn
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Björkert, Daniel
    SMHI.
    Andersson, Jenny
    SMHI.
    Gyllander, Anders
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Djupdata för havsområden 20032003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 84.
    Lindkvist, Torbjörn
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindow, Helma
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Fyrskeppsdata: Resultat och bearbetningsmetoder med exempel från Svenska Björn 1883 - 18922006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Fyrskepp var utplacerade längs svenska kusten för att leda sjöfarande från 1844 till 1972. Fyrskeppens historia finns beskriven i boken Fyrskepp i Sverige (Werner 1999). Världens första fyrskepp förankrades 1731 vid grundbanken Nore Sand utanför Themsens mynning. Idén med fyrskepp spred sig och så småningom hade alla länder runt Nordsjön och Östersjön placerat ut fyrskepp. Det första svenska fyrskeppet lades ut 1844 vid Falsterbo Rev. Under totalt 131 år har 37 skepp varit utplacerade på 24 olika positioner. På sidan www.feuerschiffseite.de/u-schwed.htm finns fyrskeppen listade med tidsangivelser och fotografier. På Svenska Fyrsällskapets hemsida (www.fyr.org) finns också en del information om fyrskepp.Från de svenska fyrskeppen gjordes från 1880 observationer av vind, luft- och vattentemperatur, salthalt och ström en eller två gånger om dagen från olika djup under tiden maj - november. Antalet fyrskepp som gjort observationer har varierat i tiden men totalt 14 stycken har samlat data under olika perioder. Avbrott gjordes under första och andra världskrigen. Uppgifterna är nedskrivna för hand i journaler och mätprotokoll, vilka förvaras hos SMHI på Nya Varvet i Västra Frölunda och upptar ca 5 hyllmeter fördelade på 66 arkivboxar.Stansning av mätprotokollen är ett omfattande arbete. Sammanlagt finns 746 observationsår varav 414 återstår att digitalisera. En grov uppskattning är att det skulle ta ca 2800 persontimmar att manuellt utföra stansningen. NOAA (National Oceanographic and Atmospheric Administration, USA) har åtagit sig att skanna mätprotokollen och därifrån skapa datafiler.Fyrskeppsdata finns publicerade i Svenska Hydrografisk-Biologiska Kommissionens rapportserie 1923-1947, Kungliga Fiskeristyrelsens rapportserie 1948-1969 samt i Meddelande från Havsfiskelaboratoriet (MHL) 1970-72. Bearbetning av data har gjorts av i första hand Artur Svansson och är publicerade i Meddelande från Havsfiskelaboratoriet nr 99 (1971), 102 (1971), 162 (1974), 174 (1974) och 231 (1977) samt i Artur Svanssons doktorsavhandling.Observationerna från 1923 och framåt är digitaliserade. Dessa är tills vidare lagrade som sekventiella filer i SMHI:s datasystem samt finns i World Data Center (www.ngdc.noaa.gov/wdc/) under rubriken ”Oceanography”.En loggbok över fyrskeppens historia och fyrskeppsdata har sammanställts och återfinns i bilaga 1.

  • 85.
    Lindstedt, David
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Effekter av djupvattenomblandning i Östersjön – en modellstudie2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Blandningen av vattenmassorna har mycket stor betydelse i ett halvinslutet hav som Östersjön. Den påverkar bland annat havsströmmar, yttemperatur och algblomning. Blandningen orsakas främst av skjuvning från vind- och isstress, buoyancyflöden på grund av avkylning eller avdunstning vid ytan samt skjuvning från interna vågor.Genom att jämföra olika turbulensmodeller har skillnader av förnyelsen av djupvattnet i Östersjön studerats. Till detta har en kopplad tredimensionell fysikalisk-biogeokemisk modell använts. Den grundar sig på Rossby Centre Ocean Model (RCO) och Swedish Coastal and Ocean Biogeochemical model (SCOBI). I havsmodellen har blandningen beräknats med en turbulensmodell av typen k-e. Stabilitetsfunktionerna består av ett Richardsonsberoende Prandtltal. Som jämförelse har samma turbulensmodell använts men med en mer komplex stabilitetsfunktion. Slutligen har även effekterna av ett blandningsschema av typen KPP (K Profil Parametrisation) studerats. Djupvattenomblandningen på grund av interna vågor är parametriserad som en funktion av buoyancyfrekvensen för samtliga turbulensmodeller.Studien visade att KPP modellen simulerar den lägsta blandningen vilket ger ett för tunt väl omblandat ytskikt. k-e modellen med modifierade stabilitetsfunktioner har det lägsta inflödet av saltrikt vatten medan KPP har det högsta inflödet. Den horisontella advektionen av djupvatten in till östra Gotlandsbassängen är högst i den modifierade k-e modellen vilket har störst påverkan för syrenivån.

  • 86.
    Lundqvist, Jan-Eric
    SMHI.
    Impact of ice on Swedish offshore lighthouses: Ice drift conditions in the area at Sydostbrotten - ice season 1986/871987Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 87.
    Löptien, Ulrike
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Simulated distribution of colored dissolved organic matter in the Baltic Sea2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vattnet i Östersjön är optiskt sett uppdelat i många beståndsdelar och har ytterst höga halter av färgade lösta organiska ämnen (colored dissolved organic matter, CDOM), även kallade för gulämnen, gilvin eller gelbstoff. CDOM är en komplex blandning av kemiska bindningar skapade vid nedbrytningen av fotosyntetiskt producerat organiskt material och det har en avsevärd påverkan på ljusfältet i vattnet. En kvantitativ beskrivning av dynamiken och variabiliteten behövs ofta för att få en riktig beskrivning av ljusets nedträngning och därefter av t.ex. primärproduktionen.Denna studie är ett första försök att inkludera CDOM i en modell för Östersjön. Modellförsöken baseras på en fix koncentration i de 30 största floderna. I brist på omfattande mätningar antas en flodtillförsel som är proportionell mot totalt organiskt kol. Eftersomursprunget och ödet fortfarande är föremål för diskussioner testar vi olika hastigheter av CDOM sönderfall och jämför resultaten med satellitobservationer. Jämfört med temperatur eller tidsberoende sönderfall uppnåddes bäst resultat med ett ljusberoende sönderfall. Att behandla CDOM som ett konservativt spårämne leder inte till tillfredsställande resultat.

  • 88.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Olsson, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Integrerat Kustzonssystem för Hallandskusten2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kustzonssystemet är ett integrerat modellsystem där såväl belastningen på kusten från land och atmosfär som tillståndet i kustzonen beräknas med hjälp av modeller. Tillrinningen från land har beräknats med hjälp av den hydrologiska modellen HBV och koncentrationerna har fastställts med hjälp av observerade data. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH-modellen. Kustzonsmodellen (PROBE-SCOBI), som är en biogeokemisk modell, beräknar tillståndet i kustvattnen.Syftet med Kustzonssystemet är att modellerna skall vara så beskaffade att det är möjligt att skapa långa tidsserier främst av näringsämnen och syrgashalt, samtidigt som miljötillståndet i kustzonen genom modellerna beskrivs med så hög kvalité att modellsystemet kan användas i analyssyfte, exempelvis vid scenariostudier. Kustzonsmodellen är en s.k. en-dimensionell modell, som löser upp modellvariablerna i djupled med hög noggrannhet, men beräknar ett horisontellt medelvärde i sitt område. För att kunna lösa upp de horisontella gradienterna i området måste modellområdet delas in i flertalet delbassänger. Beräkningar görs i alla bassänger, vilka är kopplade med varandra och utbyter egenskaper mellan varandra. Indelningen av Kustzonsmodellens delbassänger längs Hallandskusten följer SVAR-indelningen. Detta innebär att Kustzonsmodellen längs Hallandskusten består av 20 delbassänger.

  • 89.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Olsson, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindow, Helma
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Svensson, Jonny
    Thalassos Computations.
    Integrerat Kustzonssystem för Bohusläns skärgård2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHIs Kustzonssystem har implementerats längs Bohuskusten i två etapper. Första etappen omfattar skärgården från Gullmaren i söder upp till riksgränsen i norr. Den andra etappen sträcker sig från fjordsystemet kring Orust och Tjörn och ner till Onsala kustvatten. Tillrinningen från land har beräknats med hjälp av den hydrologiska modellen HBV och koncentrationerna har fastställt m.h.a. observerade data. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH-modellen. Kustzonsmodellen (PROBE-SCOBI), som är en biogeokemisk modell, beräknar tillståndet i skärgårdsvattnen.Med hjälp av Kustzonsmodellen har skärgårdens miljötillstånd kunnat beräknats för en längre tidsperiod. Validering av modellen visar på en god överensstämmelse mellan observationer och modellens resultat både i den norra respektive den södra delen.Kustzonssystemet är ett utmärkt modellredskap för beräkning av långtidsscenarier genom att studera effekter på planktontillväxt, syrgasförhållanden och övergödning/siktdjup för olika åtgärder på land. Med hjälp av Kustzonssystemet kan man även beräkna hur stor del av belastningen på ett havsområde som kommer från öppna havet och hur stor del som kommer från andra källor, vilket gör modellsystemet mycket användbart i arbetet med Vattendirektivet.

  • 90.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Bergstrand, Marie
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    HOME Vatten i södra Östersjöns vattendistrikt: Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI har utvecklat ett interaktivt modellsystem för vattenkvalitetberäkningar i mark, sjöar, vattendrag och kustvatten, HOME Vatten. Ett av de första områden som systemet implementerades i var Östergötlands skärgård, med tillhörande avrinningsområde. I detta uppdrag har HOME Vatten implementerats i resterande områden i södra Östersjöns vattendistrikt, dvs. i Kalmar, Blekinge, Skåne och Gotlands län. De ingående modellerna i HOME Vatten är HBV-N (TRK) modellen för mark, sjöar och vattendrag samt Kustzonsmodellen för kustvattnen. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH-modellen.HOME Vatten har utvecklats för att vara ett verktyg i svensk vattenförvaltning med speciellt fokus på EUs ramdirektiv för vatten. Modelluppsättningarna i Kalmar och Skåne-Blekinge läns kustvatten har validerats mot tillgängliga mätdata, och visar en god överrensstämmelse med data.I Gotlands län förekommer inget kustvattenkontrollprogram, varför modellen inte har kunnat valideras i detta område.

  • 91.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Svensson, Jonny
    SMHI.
    Numerical circulation models for the Skagerrak - Kattegat: Preparatory study1990Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 92.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Andersson, Helén
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Dieterich, Christian
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Gustafsson, B.
    Stockholm Resilience Centre/Baltic Nest Institute, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Schimanke, Semjon
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Transient scenario simulations for the Baltic Sea Region during the 21st century2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vattnet i Östersjön är optiskt sett uppdelat i många beståndsdelar och har ytterst höga halter av färgade lösta organiska ämnen (colored dissolved organic matter, CDOM), även kallade för gulämnen, gilvin eller gelbstoff. CDOM är en komplex blandning av kemiska bindningar skapade vid nedbrytningen av fotosyntetiskt producerat organiskt material och det har en avsevärd påverkan på ljusfältet i vattnet. En kvantitativ beskrivning av dynamiken och variabiliteten behövs ofta för att få en riktig beskrivning av ljusets nedträngning och därefter av tex primärproduktionen.     
    Denna studie är ett första försök att inkludera CDOM i en modell för Östersjön. Modellförsöken baseras på en fix koncentration i de 30 största floderna. I brist på omfattande mätningar antas en flodtillförsel som är proportionell mot totalt organiskt kol. Eftersom ursprunget och ödet fortfarande är föremål för diskussioner testar vi olika hastigheter av CDOM sönderfall och jämför resultaten med satellitobservationer. Jämfört med temperatur eller tidsberoende sönderfall uppnåddes bäst resultat med ett ljusberoende sönderfall. Att behandla CDOM som ett konservativt spårämne leder inte till tillfredsställande resultat.

  • 93.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Future projections of ecological patterns in the Baltic Sea2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Påverkan av klimatförändringar på Östersjöns biogeokemiska kretslopp i slutet av tjugohundratalet har studerats med en högupplöst 3-D kopplad biogeokemisk-fysisk havsmodell. Fyra regionaliserade klimat scenarier baserade på resultat från två globala klimatmodeller (General Circulation Models) och två utsläpps scenarier för växthusgaser (A2, B2) har under-sökts. Studien fokuseras på kartor som beskriver förändringar i års- och säsongsmedelvärden av indikatorer för ekologisk kvalitet. Vi fann att klimatförändringar kan ha en betydande påverkan på den horisontella fördelningen av ekologiska parametrar. Som till exempel i klimatscenariot med de kraftigaste förändringarna kan siktdjupet (secchi djup) minska med upp till två meter i vissa områden medan en reducerad skiktning kan medföra att siktdjupet ökar i andra områden.

  • 94.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Gustavsson, B.G.
    Stockholm Resilience Centre/Baltic Nest Institute, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Kuznetsov, I.
    Baltic Sea Research Institute Warnemünde, Germany.
    Neumann, T.
    Leibniz-Institute for Baltic Sea Research Warnemünde, Rostock, Germany.
    Savchuk, O.P.
    Stockholm Resilience Centre/Baltic Nest Institute, Stockholm University,Stockholm, Sweden.
    Uncertainty assessment of projected ecological quality indicators in future climate2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Osakerheter i framtidsprojektioner av fysikaliska nyckelparametrar, som vattentemperatur och salthalt, och indikatorer for ekologisk kvalitet i  Ostersjon, som syrehalt, naringsamnen och vattnets genomskinlighet utvarderades. Vi analyserade en ensemble av 38 scenario simuleringar for perioden 1961-2099. Tre aktuella kopplade fysikaliskabiogeokemiska modeller drevs av fyra regionaliserade projektioner av framtida klimat, baserade p a scenario A1B eller A2 for globala utslapp av vaxthusgaser, samt fyra scenarier for tillforsel av naringsamnen till  Ostersjon som tacker en skala fr an en pessimistisk till en optimistisk socioekonomisk utveckling i  Ostersjoregionen. Vi fann betydande skillnader i framtids scenarier for indikatorerna av ekologisk kvalitet p a grund av modellernas olika kanslighet for andringar i temperaturer och narsaltstillforsel. Men trots dessa osakerheter stammer de overgripande resultaten kvalitativt overrens mellan modellerna. Speciellt motverkas e ekterna av reducerad naringstillforsel i samtliga modeller av e ekter orsakade av ett varmare vatten.

  • 95.
    Olsson, Håkan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Årnfelt, Erik
    Länsstyrelsen Östergötland.
    Kustzonssystemet i regional miljöanalys2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras det modellsystem som SMHI byggt upp för att beskriva miljötillståndet i kustvattenområden. I rapporten beskrivs kustzonssystemets olika användningsområden, systemets uppbyggnad och behov av indata. Rapporten har tagits fram inom ett projektarbete som Länsstyrelsen Östergötland och SMHI utfört på uppdrag av Naturvårdsverket (NV Dnr 721-2732-02Mm).Kustzonssystemet är speciellt anpassat för beräkning av eutrofieringstillståndet i kustvattenbassänger. Systemet finns uppsatt för Hanöbukten, Östergötlands kustvatten och norra Bohuskusten. I modellsystemet indelas kustområdena i bassänger med en meter tjocka sikt i djupled. Vattenavgränsningarna (oftast sund) mellan bassängerna beskrivs geometriskt och områden med tillrinning till olika delar av kusten definieras. I modellen beräknas flöden av vatten och ämnen till och mellan bassängerna. Flödena skiktas in på olika djup i bassängerna beroende vattnets täthet, som huvudsakligen beror på salthalten. Modellen beräknar nya tillståndsvariabler med korta tidsintervall för varje definierat djupskikt. Begreppet kustzonssystemet innefattar även modeller och system för produktion av indata till kustzonsmodellen och system för presentation av resultat från kustzonsmodellen.I den senaste uppsättningen av kustzonssystemet (Norra Bohuskusten) beräknas miljötillståndet i 30 kopplade bassänger. För varje bassäng och varje dygn samt för en tidsperiod på 10-15 år beräknas temperatur, salthalt, syrgashalt, kvävefraktioner, fosforfraktioner, klorofyll, växtplankton, djurplankton och detritus. Modellen har god vertikal upplösning. Upp till 156 djupskikt har definierats i befintliga modelluppsättningar.Kustzonssystemet kan användas i miljöövervakning och vid uppföljning av miljömål. Inom miljöövervakningen kan modellberäknade resultat användas för att ge en heltäckande bild av eutrofieringstillståndet i ett kustvattenområde. I arbete enligt vattendirektivet bedöms modellsystemet vara tillämpbart i samband med karaktärisering av vattenförekomster. Systemet bedöms vara speciellt användbart vid beskrivning av påverkan och för beräkning av scenarier med koppling till miljömål och effekter av åtgärder.Kustzonssystemet är framtaget för användning vid arbete med eutrofieringsfrågor men den fysikaliska delen av systemet kan köras utan att den biologiska modellen är inkopplad. Den typen av beräkningar ger information om salthalt, temperatur, isläggning, vattenomsättning och vattenutbyten mellan bassänger.Kustzonssystemet bör göras mer tillämpbart och rationellt för körning av scenarier på regional skala genom att system för s.k. TRK-beräkningar (tillrinning, retention och källfördelning i avrinningsområden) (se Brandt & Ejhed, 2002) tas fram med finare geografisk upplösning. Mer information om tillämpningar av modellen finns i kapitel 5 och 6. Exempel på grafisk redovisning av resultat finns i figurerna 3-6.I rapportens avsnitt 7 beskrivs översiktligt hur kustzonssystemet byggs upp. Beskrivningen är något mer utförlig när det gäller den information om utsläpp från punktkällor som behövs vid modellsystemets uppbyggnad. Denna information är nämligen viktig för tillämpningen av kustzonsmodellen och det är information som inte är lättillgänglig för modellbyggaren.I slutet av rapporten finns ett förslag på ytterligare 8 kustområden för framtida implementering av kustzonssystemet. Förslaget är baserat på en prioritering av kustområden med sammanhängande skärgård. Dessutom bygger förslaget på antagandet att varje område omfattas av ca 30 bassänger.

  • 96.
    Omstedt, Anders
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Axell, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Fourth Workshop on Baltic Sea Ice Climate. Norrköping, Sweden 22-24 May, 2002. Conference Proceedings2001Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 97.
    Peterson, Carsten
    et al.
    SMHI.
    Skoglund, Per-Olof
    SMHI.
    Kylvattnet från Ringhals 1974 - 861988Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 98.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Randdata från öppet hav till kustzonsmodellerna: Exemplet södra Östergötland2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 99.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    The Coastal Zone Model2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    SMHI has developed a model system for water quality calculations on land, in lakes and rivers and in coastal zone waters around Sweden. The system is called HOME Water where HOME stands for Hydrology, Oceanography and Meteorology for the Environment. The focus in this report is to describe the coastal zone model which is the part of the HOME Water system that calculates the state in the coastal zone along the whole Swedish coast. The coastal zone model is a coupled 1-dimensional physical and biogeochemical model. The physical model is called the Probe model and is fully described by Svensson (1998). It calculates the horizontal velocities, temperature and salinity profiles. The surface mixing is calculated by a k -e turbulence model and the bottom mixing is a parameterization based on the stability in the bottom water. Ice formation growth and decay is also included in the model. Probe has a high vertical resolution with a vertical grid cell size of 0.5m in the top 4m. The grid cell size then increases as the depth increases. In the depth interval 4 -70m the cell size is 1.0m, from 70 – 100m it is 2m, from 100-250m it is 5m and if the depth is larger then 250m the grid cell size is 10m. This means that the model calculates the vertical profiles of all its variables and assumes that they are horizontally homogeneous in the studied area. In order to include horizontal variations in a larger area it is divided into several sub-basins. These subbasins are identical to the defined national water bodies according to the Water Framework Directive (WFD). Each sub-basin is described by the hypsographical curve. Connecting sub-basins exchange water and properties through connecting sounds. The biogeochemical model is called SCOBI (Swedish Coastal Ocean BIogeochemical model). In SCOBI nine variables are solved where seven are the pelagic variables: zooplankton, phytoplankton, detritus, nitrate, ammonium, phosphate and oxygen. In the bentic layer the model solves for the two variables nitrogen and phosphorus.

  • 100.
    Sahlberg, Jörgen
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Gustavsson, Hanna
    SMHI.
    HOME Vatten i Mälaren2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Uppsättningen av HOME Vatten i Mälaren har utförts på uppdrag av Norra Östersjöns vattendistrikt. Detta är första gången som HOME Vatten sätts upp i en sjö.HOME Vatten är ett integrerat modellsystem för vattenkvalitets-beräkningar i mark, sjöar, vattendrag och kustvatten. Modellsystemet är utvecklat att användas i vattenförvaltningsarbetet, med speciellt fokus på EUs ramdirektiv för Vatten och består av två integrerade vattenkvalitets-modeller, HYPE för mark, sjöar och vattendrag och Kustzonsmodellen för kustvatten och sjöar. Notera att detta är den första HOME Vattenuppsättningen som använder den nyutvecklade hydrologiska HYPE modellen för hela Mälaren avrinningsområde istället för HBV-NP modellen. Med HOME Vatten är det möjligt att beräkna långa tidserier av näringsämnen. I kustvattnen och sjöar beräknas dessutom tidserier av syrgashalt.HYPE är en högupplöst hydrologisk modell för vatten och vattenkvalitets-beräkningar med integrerade moduler för att simulera vattenkvalitet (N,P,TOC) samt spårämnen (O18). Den nuvarande HYPE version som satts upp för hela Sverige (S-HYPE) består av totalt 17313 delområden varav Norrströms avrinningsområde innehåller 973 delområden. Trots detta stora antal delområden runt Mälaren saknas närområdet runtMälaren i HYPE Modellen. Då modellen vidareutvecklas hela tiden med bla en högre och högre rumslig upplösning kommer Mälarens närområde att inkorporeras mer och mer för varje ny HYPE version.Kustzonsmodellen är en s.k. endimensionell modell, som löser upp modellvariablerna i djupled med hög noggrannhet, men beräknar ett horisontellt medelvärde i aktuellt område. För att kunna lösa upp de horisontella gradienterna i området måste modellområdet delas in i ett flertal vattenförekomster. Beräkningar görs på alla djup i alla vatten-förekomster. Dessa är kopplade sinsemellan via sund och utbyter egenskaper mellan varandra. I denna version av Kustzonsmodellens uppsättning i Mälaren består den av 39 vattenförekomster.Modellsystemet har beräknat dagliga värden av temperatur, syre, närsalter, klorofyll och vattnets ålder i Mälarens alla vattenförekomster för perioden 1990-2008. En omfattande validering av Kustzonsmodellen har genomförts med hjälp av mätdata från ett 20-tal mätstationer i området. Mätdata har laddats ner från SLUs (Sveriges Lantbruks Universitet) hemsida. Dessutom har Stockholm Vatten bidragit med alla mätdata frånMälarens östra del. Resultatet kan sammanfattas så att kustzonsmodellen beskriver temperatur, kvävehalter och syrgashalter i Mälaren på ett bra sätt medan fosfor och klorofyll inte har en lika god överensstämmelse mot mätdata. Resultatet från fosforberäkningarna visar att löst fosfor stämmer ganska bra men att vintervärdena ofta blir för höga. Problemet är här att totalfosforberäkningarna inte överensstämmer så bra mot mätningarna i främst den västra delen av Mälaren. I den östra delen ligger medelvärdet av den beräknade totalfosforhalten bra i jämförelsen mot mätningarna men de beräknade halterna varierar mer under året. Den generella slutsatsen från valideringen av fosfor är att HYPEs totalfosfortransport till Mälaren består av för mycket löst fosfor och för lite partikulärt fosfor samt att den är för liten i Mälarens västra del. Ett annat problem är att i bottenvattnet startar det beräknade fosforutbytet mellan vatten ochsediment vid för höga syrgaskoncentrationer. Detta kommer att rättas till i nästa version av Kustzonsmodellen.Den beräknade klorofyllhalten underskattas vilket troligen har att göra med att den biogeokemiska modellen SCOBI bara innehåller en typ av plankton ett sk ”medelplankton” vars koncentration inte varierar tillräckligt mycket.Statusberäkningar i Mälaren, vad gäller syre och totalfosfor, har inte genomförts i denna studie då dessa beräkningsprogram kommer att utvecklas först under hösten 2010.

123 51 - 100 of 123
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7
|