Endre søk
Begrens søket
123 51 - 100 of 125
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hansen, J.
    National Environmental Research Institute, Aarhus University, Denmark.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Myrberg, K.
    Finnish Environment Institute, Finland Nordic.
    Ryabchenko, V.A.
    St. Petersburg Branch, P.P.Shirshov Institute of Oceanology, Russia.
    Skogen, Morten
    Institute of Marine Research, Norway.
    Eutrophication Status Report of the North Sea, Skagerrak, Kattegat and the Baltic Sea: A model study Years 2001-20052011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Följande statusrapport för Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt och Östersjön har genomförts av SMHI Sverige, IMR Norge, NERI Danmark, SPBIO Ryssland, och SYKE Finland som del av projektet “A Baltic and NORth sea Model eutrophication Assessment in a future cLimate” (ABNORMAL), vilket finansierats av the Nordic Council of Ministers’ Sea and Air Group (NMR-HLG). De tidigare NMR-HLG projekten NO COMMENTS och BANSAI fokuserades på etablering och underhållsstöd till operationella modeller samt utvecklingen av metoder för deras användning till utvärdering av eutrofieringstillstånd. Inom ABNORMAL har frågorna vidare fokuserats på användningen av ekologiska modeller för att utvärdera eutrofieringstillståndet in framtida klimat. Viktigaste rönet från studien är det föreslagna sättet att sammanföra observationer med resultat från en ensemble av ekologiska modeller för att utvärdera eutrofieringstillståndet i dagens klimat under fem olika år (2001-2005). Tröskelvärden och metoder från Oslo and Paris Commissionen (OSPAR) och Helsinki Commission (HELCOM) används och möjliga förbättringar av metoder diskuteras kort. Bedömningen av eutrofieringstillståndet visar att Kattegatt, de danska sunden, Finska viken, Gotlandsbassängen, samt största delarna av Arkonabassängen, Bornholmsbassängen och Egentliga Östersjön kan klassificeras som problemområden. Huvuddelen av Nordsjön och Skagerrak är icke-problem områden medan huvuddelarna av Bottenhavet, Bottenviken, Riga Bukten och hela sydöstra kontinentalkusten av Nordsjön kan klassificeras som potentiella problemområden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 52.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hansen, J.L.S:
    Department of Bioscience, Aarhus University, Denmark.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Molchanov, M.S.
    St. Petersburg Branch, P.P. Shirshov Institute of Oceanology, Russia.
    Ryabchenko, V.A.
    St. Petersburg Branch, P.P. Shirshov Institute of Oceanology, Russia.
    Skogen, Morten
    Institute of Marine Research, Norway.
    Eutrophication Status Report of the North Sea, Skagerrak, Kattegat and the Baltic Sea: A model study. Present and future climate2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    An ensemble of models has been used to assess eutrophication in the North Sea and Baltic Sea in the present and the future climate, using a method suggested in Almroth and Skogen (2010). In the control run, the assessment of eutrophication status according to the integration of the categorized assessment parameters indicates that the Kattegat, the Danish Straits, the Gulf of Finland, the Gotland Basin as well as main parts of the Arkona Basin, the Bornholm Basin, and the Baltic proper may be classified as problem areas. The main part of the North Sea and also the Skagerrak are non-problem areas while the main parts of the Gulf of Bothnia, Gulf of Riga and the entire southeastern continental coast of the North Sea may be classified as potential problem areas (Fig. 16).The temperature increase by itself will worsen the oxygen condition throughout the area and on top of this; elevated nutrient levels in the whole Baltic will amplify this effect due to elevated primary production. Therefore declining oxygen condition and increasing phytoplankton biomasses will be the main problem causing the areas to be classified as problem areas. In the Western Gotland Basin low oxygen seems to be the sole reason for this classification. In the North Sea, the classification as potential problem areas are due to high nitrate and N:P ratio. In the future climate scenarios most of the previous potential problem areas in the Baltic Sea have become problem areas, except for the Bothnian Bay where the situation remain fairly unchanged. Also in the North Sea there seems to be no obvious changes in the projected future climate. Comparing the ECHAM5 driven changes to simulations using the HadCM3 forcing show that; all changes except the surface layer winterDIN in the future climate have the same sign and that; the overall eutrophication status assessment is robust and insensitive to the choice of future scenario.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 53.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Almroth, Elin
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Transports and budgets of oxygen and phosphorus in the Baltic sea2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In this report we present budgets of oxygen and phosphorus for the deeper layers of the Baltic proper. The budgets give calculations of sedimentation, erosion and horizontal and vertical transports based on model simulations. The fluxes of oxygen and phosphorus as well as trends in contents have been computed.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 54.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Model assessment of the predicted environmental consequences for OSPAR problem areas following nutrient reductions2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Swedish Coastal and Ocean Biogeochemical model (SCOBI) is used for the assessment of eutrophication status in the Skagerrak and the Kattegat, and of the following long-term effects on the ecosystem for the 50% nutrient reduction target (PARCOM Recommendation 88/2). Model validation and the final reporting of the results in accordance with the OSPAR comprehensive procedure are presented.The model is validated by a comparison of a long time series (1985-2002) of the model results to data from a number of stations representing different parts of the model domain. A quantitative examination of the model performance is done by a comparison between the seasonal and annual averages of the model results and in-situ data. The model response to nutrient reductions shows that reducing nutrient inputs from land have the largest effects on the nitrate concentrations in the Kattegat and along the Swedish coast in the Skagerrak. The effects on phosphate concentrations are relatively small. The largest effect obtained from a 50% reduction of anthropogenic nitrogen and phosphorus from the runoff in one country alone is obtained for Sweden. This model experiment reduces the nitrate and chlorophyll concentrations in the Swedish coastal waters by 5%-10% and 3%-6%, respectively. The annual net production is reduced by 2%-4% and changes in sedimentation are less than 1%. The largest reduction is found in the Kattegat.The combined effect from a 50% reduction of anthropogenic nutrient supplies from land and an anticipated realistic reduction of nutrient concentrations in the Baltic Sea and the North Sea reduces the nitrate and phosphate concentrations in the Kattegat and the Swedish parts of the Skagerrak coastal area by 20%-30%. The average chlorophyll concentrations are reduced by 8%-11%. The annual net production and the sedimentation are reduced by 12%-20% and 5%-12%, respectively.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 55.
    Fonselius, Stig
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Kattegatt - havet i väster1987Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Fonselius, Stig
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Skagerrak - porten mot Nordsjön1990Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 57.
    Fonselius, Stig
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Skagerrak - the gateway to the North Sea1990Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The blooming of poisonous algaes, the epidemic of deaths among the seals and the influence of the North Sea have all given rise to grave concern about the increasing risks for the Skagerrak.

    The Skagerrak is the least investigated area of all our sea regions. The coastal regions and particularly the fiords have been given much attention but the hydrographic conditions in the open Skagerrak have been regarded as oceanic and the Skagerrak has not been considered to be exposed to pollution or eutrophication.

    A summary of the hydrography of the Skagerrak is hereby presented as an introduction to the increasing investigation and monitoring of the environmental eon di tions of the Skagerrak.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 58.
    Funquist, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    En hydrodynamisk modell för spridnings- och cirkulationsberäkningar i Östersjön: Slutrapport1985Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]
    • En modell för beräkning av föroreningars spridning i Östersjön har utvecklats vid SMHI
    • Modellen behandlar spridning såväl horisontellt som vertikal och kan användas för spridningsstudier i en tidsskala från timmar till år.
    • Biokemiska förlopp kan utan svårighet inkluderas 1 modellen.
    • Modellen är ett lämpligt redskap för studier av pågående utsläpp, katastrofutsläpp och i samband med industrilokalisering.
    • Kustområden med återkommande uppvällning kan identifieras med hjälp av modellen.
    • Cirkulationsmodellen ger ett värdefullt bidrag till den allmänna kunskapen om Östersjöns dynamik.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 59.
    Funquist, Lennart
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Ljungemyr, Patrik
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Validation of HIROMB during 1995-961997Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    IROMB (High Resolution Operational Model of the Baltic Sea) is the result of a combined effort between BSH (Bundesamt för Seeschiffahrt und Hydrographie) and SMHI (Swedish Meteorological and Hydrological Institute). In its present form, the model is a modified version of the BSH operational model (Kleine, 1994) with identical boundaries to the North Atlantic. The cooperation started in summer 1994 when the model was set up at SMHI. The first operational runs started in the sumrner 1995 and since then the model has been running daily except fora limited number of periods when there were no meteorological input from the HIRLAM (atmospheric) model available because of computer problems. During the first months, some occasions with stability problems occurred, leading toa restart from the climatological fields.

    This report presents results from a continous verification exercise, where model results are compared to observations of water level, surface temperature, currents, ice thickness and salinity and temperature profiles. The times series data are taken from the period September-November 1996 while the ice thickness data are from November and December 1996 and the sea surface temperature data are taken from August, November and December 1996.

    For a detailed description of the model, the reader is referred to a forthcoming report by Funkquist and Kleine.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 60.
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Cyanobakterieblomningar i Östersjön, resultat från satellitövervakning 1997-20052006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I haven omkring oss är algblomningar ett vanligt och naturligt förekommande fenomen. Algblomningar i Östersjön under sommaren domineras av cyanobakterier eller blågrönalger som de också kallas. De arter som är vanligt förekommande är Nodularia spumigena (katthårsalg), Aphanizomenon baltica (flos-aquae) och Anabaena spp. (Edler et al., 1995). Utbredning, varaktighet, intensitet och dynamik hos cyanobakterieblomningar undersöktes i Östersjön mellan åren 1997-2005 med hjälp av NOAA-satellitdata från AVHRR (Advanced Very High Resolution Radiometer)-sensorn. Blomningarna detekterades med hjälp av en semi-automatisk klassificeringsalgoritm.Cyanobakterieblomningar i Östersjön uppvisar stora variationer mellan olika år både då det gäller utbredning, intensitet och varaktighet. Blomningen 2005 uppvisade den längsta varaktigheten, medan 1998 års blomning hade den största utbredningen. Cyanobakterieblomningen 1999 hade både lång varaktighet och stor utbredning vilket gav den högsta intensiteten under den analyserade perioden. En blomning startar oftast sent i juni eller tidigt i juli. Initialt är blomningen fördelad i hela ytlagret, blomningen är alltså närvarande i ytlagret innan blomningen kan ses som ytansamlingar från satellit. Tiden från att blomningen startar till den första observationen av ytansamlingar är i medeltal 9 dagar. Vanligtvis pågår blomningen i 2-4 veckor, denna tidsperiod bestäms till stor del av väderförhållanden och tillgången på biologiskt tillgängligt fosfor. Högtrycksbetonat, varmt, lugnt och soligt väder tidigt i juli är troligen en avgörande faktor för att en blomning skall kunna uppstå och eventuellt bli kraftig.Den ökning av både utbredning, varaktighet och intensitet som diskuteras bland forskare, media och allmänhet är svår att påvisa med det dataunderlag som presenteras i denna rapport. Ökningen av cyanobakterieblomningar skulle kunna vara ett resultat av Östersjöns naturliga variationer i kombination med kraftig mänskliga påverkan.Det är uppenbart att det finns ytterligare okända faktorer som påverkar uppkomsten av en cyanobakterieblomning. Mer forskning och samordnad marin miljöövervakning behövs för att förklara detta. Kombinationen av ny teknik, satellitövervakning, in situ provtagning och modellresultat är ett mycket kraftfullt verktyg som kan erbjuda kunskap och realtidsinformation till forskare, myndigheter

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 61.
    Hillgren, Robert
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Jan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19901991Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    1990 års kontrollprogram har haft som målsättning att:

    - komplettera informationen om kylvattnets utbredning vid full treblocksdrift.

    - kontrollera vattenområdet vid F3:s kylvattenkanal (tidigare läckaget).

    - kontinuerligt bevaka temperaturen i vertikal S i skärgårdsområdet.

    Jämfört med 1989 års program har ingen satellitbildsinformation utnyttjats för kontroll av den diffusa spridningen.Vidare har antalet temperaturkartläggningar begränsats till några få tillfällen.

    Kraftverkets drift under 1990 kan betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme. Reservutskovet har använts i drygt 7 månader, under 1989 var motsvarande tid cirka 1.5 månader. Att perioden blivit så mycket längre under 1990 beror på att SNV:s kustvattenenhet i Öregrund bedrivit ett försök att skapa möjligheter för en förbättrad fiskreproduktion.

    Kommentarer:

    * Vid full treblocksdrift med kylvattenflöde via ordinarie utlopp, har avkylningsytor med övertemperatur större än 1 °C av storleksordningen 6 - 8 km2 observerats. Det är jämförbart med förhållandena under tidigare år. Övertemperaturen i kylvattenplymens inre delar har observerats till drygt 3 °C. Vid årets karteringstillfällen var temperaturskillnaden mellan ytan och botten mindre än 1 °c.

    * Det fanns inga spår av det tidigare läckaget utanför F3:s kylvattenkanal.

    * Temperaturutvecklingen i skärgårdsområdet väster om Biotesten (vertikal S) visar att området är relativt välventilerat. Vattenutbytet kan då och då omfatta hela vattenvolymen - och tidsskalan kan vara några dygn upp till en vecka. Värmetillskottet från reservutskovet höjer yttemperaturen vid vertikal S med upp till 3 °C och variationen beror i huvudsak på vindförhållandena.

    Under en normal höst, utan värmetillskott från reservutskovet, uppträder isotermi i augusti/september, d v s temperaturen är då densamma i ytan och vid botten. Under 1990, med reservutskovet öppet till början av november, var yttemperaturen märkbart högre än vid botten ända fram till utskovet stängts.

    Statistiskt sett var månadsmedeltemperaturen under -90 i vertikal S 1 - 3 °c högre än medelvärdet för perioden 1977 - 89. De ligger emellertid inom de naturliga variationerna mellan åren trots ett värmetillskott från reservutskovet under 7 månader. Att april -90 ligger utanför beror främst på den mycket tidiga och milda våren.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 62.
    Hillgren, Robert
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Jan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19911992Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    1991 års kontrollprogram har haft som målsättning att:

    - kontinuerligt bevaka temperaturen i vertikal S i skärgårdsområdet.

    - kontrollera vattenområdet vid F3:s kylvattenkanal (tidigareläckaget).

    - komplettera informationen om kylvattnets utbredning vid full treblocksdrift.

    Kraftverkets drift under 1991 kan betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme.

    Reservutskovet har använts i drygt 6 månader, april tom oktober, liksom 1990. Under 1989 var motsvarande tid cirka 1.5 månader. Att perioden blivit så mycket längre under 1990 och 1991 beror på att Kustlaboratoriet i Öregrund bedrivit ett försök att skapa möjligheter för en förbättrad fiskreproduktion.

    Kommentarer:

    * Vid full treblocksdrift med kylvattenflöde från ordinarie utlopp samt via skärgårdsområdet (reservutskovet) har avkylningsytor med övertemperatur större än 1 °C av storleksordningen ~ 10 km2 observerats. Det är något över medelvärdet från tidigare år, beroende på att inblandningen blir diffusare.

    * Det fanns inga spår av det tidigare läckaget utanför F3:s kylvattenkanal.

    * Temperaturutvecklingen i skärgårdsområdet väster om Biotesten (vertikal S) visar att området är relativt välventilerat. Vattenutbytet kan då och då omfatta hela vattenvolymen - och tidsskalan kan vara några dygn upp till en vecka. Värmetillskottet från reservutskovet höjer yttemperaturen vid vertikal S med upp till 3 °C.

    Statistiskt sett var medeltemperaturen för den isfria perioden under -91 i vertikal Spå 1 m djup 2.2 °C högre än medelvärdet för perioden 1977 - 90. Endast månadsmedelvärdet för juni ligger under medelvärdet för perioden 1977 - 90.

    För april, juli, augusti och september noterades temperatur över de tidigare erhållna medelvärdena perioden 1977 - 90 med respektive 3.90, 2.78, 5.21 och 3.26 °C.

    Årets högst uppmätta temperatur 23.8 °C inträffade 8 juli. Vid Örskär meteorologiska station observerades årets högsta lufttemperatur den 9 juli till 29.1 °C. Perioder med måttliga vindar från S-SE bidrog till dessa höga temperaturer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 63.
    Hjerdt, Niclas
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Marmefelt, Eleonor
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lundholm, Karen
    SMHI.
    HOME Vatten i Bottenhavets vattendistrikt: Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI har utvecklat ett interaktivt modellsystem för vattenkvalitetberäkningar i mark, sjöar, vattendrag och kustvatten, HOME Vatten. I detta uppdrag har HOME Vatten implementerats i Bottenhavets vattendistrikt, dvs. i Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg och Uppsala län. De ingående modellerna i HOME Vatten är HBV-NP (PLC5-uppsättningen) modellen för mark, sjöar och vattendrag samt Kustzonsmodellen för kustvattnen. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH-modellen. HOME Vatten har utvecklats för att vara ett verktyg i svensk vattenförvaltning med speciellt fokus på EUs ramdirektiv för vatten. Modelluppsättningarna i Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg läns kustvatten har validerats mot tillgängliga mätdata, och visar en god överrensstämmelse med data. Key words/sök-, nyckelord HOME Vatten, HBV-NP, PLC5, Kustzonsmodell, integrerat modellsystem, biogeokemisk modell Supplementary notes/Tillägg Number of pages/Antal sidor 48 Language/Språk Svenska ISSN and

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 64.
    Håkansson, Bertil
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Moberg, Mats
    SMHI.
    Glommaälvens spridningsområde i nord-östra Skagerrak1990Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Övervakning med satellit data från NOAA-A VHRR av ytvattnets temperatur har visat att partiellt molnfria bilder till nytta för projektet kan erhållas var fjärde dygn i genomsnitt. Det är nästan en fördubbling av det beräknade utfallet.

    Baltiska strömmen utanför svenska västkusten i Skagerrak är en persistent ström. Undersökningen visar att strömmen kan iakttas i medeltal under drygt 60 % av hela data serien. Hydrografin i NO Skagerrak bör därmed vara påverkad av strömmen. Strömmens västra front hade ett avstånd av ca 20 km från kusten under januari och februari 1989 vilket därefter ökade till ca 50 km. Denna breddning var speciellt märkbar norr om Väderöarna och har förmodligen inte observerats tidigare.

    Den norska älven Glomma har observerats under 13 dygn motsvarande 29 % av data serien. Älvens areala utsträckning i NO Skagerrak var i medeltal 83, 51 och 41 km2 i respektive mars, april och maj. Plymen från Glomma har observerats i Kosterfjorden vid . två tillfällen; 17 maj och 16 juni 1989

    Undersökningen visar att Glomma älvens plym i NO Skagerrak påverkas av strömsättningen i området. Cirkulationen kan vara både cyklonal och anticyklonal, vilket är avgörande för plymens orientering. Vid de två tillfällen då Glommas älvvatten observerades i Kosterfjorden var cirkulationen anticyklonal.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 65.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Invasive species in the Baltic Sea A model study of plankton transport2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In this report, an ensemble of releases of passive particles at locations close to some

    selected ports around the Baltic Sea and Kattegat are modelled. The particles are

    transported with the currents. Maps of particle densities at 2, 4, 8, 16, 32 and 52

    weeks after the release are presented.

    The results indicate that many basins are narrow enough for the particles to cross

    from shore to shore within two weeks, e.g., in the Kattegat, Gulf of Finland and

    Kvarken. The results also show an asymmetry in the transport between different

    locations, which means that particles released from one location to another require

    substantially more time to reach the other location, if at all, than particles going

    in the opposite direction. Some potential barriers to transport are identified and

    discussed.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 66.
    Höglund, Anders
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Broman, Barry
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Kriezi, Ekaterini
    SMHI.
    Validation and correction of regionalised ERA-40 wind fields over the Baltic Sea using the Rossby Centre Atmosphere model RCA3.02009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Surface wind fields from ERA-40 regionalised with the Rossby Centre Atmosphere model RCA3.0 are underestimated. In this report a method for correcting the wind fields is evaluated. The method is based on the empirical linear relationship between gusty winds and mean wind. For the validation observations from 26 automatic stations along the Swedish coasts have been used. We found that the validation of wind over the open sea is difficult due to the impact of land that cannot be resolved properly by the atmospheric model as the horizontal grid resolution amounts to about 25 km. In addition, long homogeneous wind data sets are not available due to a switch from manual to automatic readings during the 1990s. The results show that the correction method improves the frequency distribution of simulated wind speed at most stations. Thus the corrected wind fields may be used to force Baltic Sea models during 1961-2004. However, the suggested correction method should be regarded only as a temporary solution while waiting for improved boundary layer

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 67.
    Johansson, Johannes
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Slutrapport 2015 för uppdraget ”Databaslagring av historiska fys/kemdata från Stockholm Vatten”: Datavärdskapet Oceanografi och Marinbiologi2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI är datavärd för marinbiologiska och oceanografiska data på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. I detta uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten som är kopplat till datavärdskapet har datavärden genomfört databasläggning av fysikaliska och kemiska data från Stockholm Vatten AB. Arbetet har omfattat två stora dataset som täcker två perioder; 1968-1981 och 1982-2012.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 68.
    Johansson, Lasse
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Gyllenram, Walter
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nerheim, Signild
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lokala effekter på extrema havsvattenstånd2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    När havsvattennivån ska beräknas för en viss plats behöver hänsyn tas till lokala förhållanden. Vattenståndet lokalt kan avvika från det som observeras vid en av SMHI:s eller andras mätplatser. Geografin på platsen och vågor kan leda till högre vattennivåer än de som observeras vid mätplatserna.

    Denna rapport ger en kort beskrivning av hur vattenståndet längs Sveriges kuster byggs upp. Vi ger exempel på olika mekanismer för att läsaren ska få en uppfattning om skalorna i tid och höjd. Vågfenomen lokalt kan leda till att ytterligare högre nivåer kan beröras av vatten än vad vattenståndet anger.

    En översiktlig beskrivning görs av hur vågor interagerar med stränder ochkajer. Begreppen våguppstuvning och våguppsköljning förklaras. Några exempel ges på vilken effekt bottens lutning har och hur vågor utvecklas i hamnar.

    För att beräkna återkomstvärden för vattenstånd på en lokal plats beskrivs hur man kan utgå från de mätningar som SMHI gör sedan många år. Observationer från den närmaste eller de närmaste mätplatserna kan användas för att beräkna vattenstånd med olika återkomsttider för den önskade platsen. Ett exempel på en sådan beräkning presenteras där speciellt viktiga detaljer redovisas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 69.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    15 års mätningar längs svenska kusten med kustbevakningen (1970 - 1985)1986Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport innehåller medelvärden för vattentemperatur, salthalt och syre runt svenska kusten 1970-1985. Mätningarna utförs av svenska kustbevakningen och SMHI har administrerat projektet. Open sea-stationerna ingår i det svenska programmet för övervakning av miljökvalitet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 70.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    20 års mätningar längs svenska kusten med kustbevakningens fartyg (1970-1990)1992Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report contains mean values of watertemperature, salinity and oxygen round the swedish coast 1970-1990. The measurements are performed by the Swedish coast guard and the work has been administered by the Swedish Meteorological and Hydrological Institute. The open sea stations are included to the swedish program for monitoring on environmental qality.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 71.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19871988Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller resultat från mätningar runt den svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1987.Mätningarna utföres veckovis i kustnära stationer, samt månadsvis i stationer belägna längre ut från kusten. De första mätningarna startade 1969 i Landsortsdjupet och Ålands hav och har successivt utökats. Totalt är 20 fartyg engagerade idag.De parametrar som mäts är temperatur, salthalt, syrgashalt, totalfosfor, fosfatfosfor, totalkväve, nitratkväve samt i förekommande fall svavelväte. På enstaka stationer mäts även kisel. Siktdjup och meteorologiska data noteras vid varje mättillfälle. Mätningar från isbrytare har utförts i Bottenviken och Bottenhavet i maj och december. En automatisk vattenprovtagare har installerats på fyren Farstugrunden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 72.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19881989Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller resultat från mätningar runt den svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1988. Mätningarna utföres veckovis i kustnära stationer, samt månadsvis i stationer belägna längre ut från kusten. De första mätningarna startade 1969 i Landsortsdjupet och Ålands hav och har successivt utökats. Totalt är 20 fartyg engagerade idag.

    De parametrar som mäts är temperatur, salthalt, syrgashalt, totalfosfor, fosfatfosfor, totalkväve, nitratkväve samt i förekommande fall svavelväte. På enstaka stationer mäts även kisel. Siktdjup och meteorologiska data noteras vid varje mättillfälle. Mätningar från isbrytare har utförts i Bottenviken och Bottenhavet i maj och december. En automatisk vattenprovtagare är installerad på fyren Farstugrunden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 73.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19891990Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller resultat från mätningar runt den svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1989 . Mätningarna utförs veckovis i kustnära, stationer, samt månadsvis i stationer belägna längre ut från kusten. De första mätningarna startade 1969 i Landsortsdjupet och Ålands hav och har successivt utökats .Totalt är 20 fartyg engagerade idag .

    De parametrar som mäts är temperatur, salthalt, syrgashalt, totalfosfor, i fosfatfosfor, totalkväve, nitratkväve samt i förekommande fall svavel - väte . På enstaka stationer mäts även kisel. Siktdjup och meteorologiska  data noteras vid varje mättillfälle. Mätningar från isbrytare har utförts i Bottenviken och Bottenhavet 2 gånger/år. En automatisk vattenprovtagare på fyren Farstugrunden samlar vattenprover en gång/vecka.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 74.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19901991Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller resultat från mätningar runt den svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1990. Mätningarna utförs veckovis i kustnära stationer, samt månadsvis i stationer belägna längre ut från kusten. De första mätningarna startade 1969 i Landsortsdjupet och Ålands hav och har successivt utökats. Totalt är 20 fartyg engagerade idag.

    De parametrar som mäts är temperatur, salthalt, syrgashalt, totalfosfor, fosfatfosfor, totalkväve, nitratkväve samt i förekommande fall svavelväte. På enstaka stationer mäts även kisel. Siktdjup och meteorologiska data noteras vid varje mättillfälle. Mätningar från isbrytare har utförts i Bottenviken och Bottenhavet 2 gånger/år. En automatisk vattenprovtagare på fyren Farstugrunden samlar vattenprover en gång/vecka.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 75.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19911992Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller resultat från mätningar runt den svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1991. Mätningarna utförs veckovis i kustnära stationer, samt månadsvis i stationer belägna längre ut från kusten. De första mätningarna startade 1969 i Landsortsdjupet och Ålands hav och har successivt utökats . Totalt är 20 fartyg engagerade idag.

    De parametrar som mäts är temperatur, salthalt, syrgashalt, totalfosfor, fosfatfosfor, totalkväve, nitratkväve samt i förekommande fall svavelväte. På enstaka stationer mäts även kisel. Siktdjup och meteorologiska data noteras vid varje mättillfälle. Mätningar från isbrytare har utförts i Bottenviken och Bottenhavet 2 gånger/år. En automatisk vattenprovtagare på fyren Farstugrunden samlar vattenprover en gång/vecka.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 76.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19921994Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller resultat från mätningar runt den svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1992. Mätningarna utförs veckovis i kustnära stationer, samt månadsvis i stationer belägna längre ut från kusten. De första mätningarna startades 1969 i Landsortsdjupet och Ålands hav och har successivt utökats. Totalt är 20 fartyg engagerade idag.

    De parametrar som mäts är temperatur, salthalt, syrgashalt, totalfosfor, fosfatfosfor, totalkväve, nitratkväve samt i förekommande fall svavelväte . På enstaka stationer mäts även kisel. Siktdjup och meteorologiska data noteras vid varje mättillfälle. Mätningar från isbrytare har utförts i Bottenviken och Bottenhavet. En automatisk vattenprovtagare på fyren Farstugrunden samlar vattenprover en gång/vecka.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 77.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19931994Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller resultat från mätningar runt den svenska kusten  med kustbevakningens fartyg 1993. Mätningarna utförs veckovis i kustnära stationer, samt månadsvis i stationer belägna längre ut från kusten. De första mätningarna startades 1969 i Landsortsdjupet och Ålands hav och har successivt utökats. Totalt är 20 fartyg engagerade idag.

    De parametrar som mäts är temperatur, salthalt, syrgashalt, totalfosfor, fosfatfosfor, totalkväve, nitratkväve samt i förekommande fall svavelväte. På enstaka stationer mäts även kisel. Siktdjup och meteorologiska data noteras vid varje mättillfälle. En automatisk vattenprovtagare på fyren Farstugrunden samlar vattenprover en gång/vecka.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 78.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19941995Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    apporten innehåller resultat från mätningar runt den svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1994. Mätningarna utförs veckovis i kustnära stationer, samt månadsvis i stationer belägna längre ut från kusten. De första mätningarna startades 1969 i Landsortsdjupet och Ålands hav och har successivt utökats. Totalt är 18 fartyg engagerade idag.

    De parametrar som mäts är temperatur, salthalt, syrgashalt, totalfosfor, fosfatfosfor, totalkväve, nitratkväve samt i förekommande fall svavelväte. På enstaka stationer mäts även kisel. Siktdjup och meteorologiska data noteras vid varje mättillfälle. En automatisk vattenprovtagare på fyren Farstugrunden samlar vattenprover en gång/vecka.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 79.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oceanografiska observationer utmed svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19851986Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller resultat från mätningar runt den svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1985 . Mätningarna utföres veckovis i kustnära stationer, samt månadsvis i stationer belägna längre ut från kusten. De första mätningarna startade 1969 i Landsortsdjupet och Ålands hav och har successivt utökats. Totalt är 20 fartyg engagerade idag .

    De parametrar som mäts är temperatur, salthalt , syrgashalt, totalfosfor, fosfatfosfor, totalkväve , nitratkväve samt i förekommande fall svavelväte . På enstaka stationer mäts även kisel. Siktdjup och meteoro logiska data noteras vid varje mättillfälle . Mätningar från isbrytare har utförts i Bottenviken och Bottenhavet i maj och december.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 80.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oceanografiska observationer utmed svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19861987Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De första mätningarna med hjälp av kustbevakningen startade 1969. Stationsnätet har successivt byggts ut och omfattar för närvarande 29 mätstationer och berör 19 av kustbevakningens fartyg. Mätstationerna besöks månads och veckovis och mätningens omfattning framgår av mätprogrammet.

    Statens Naturvårdsverk bekostar verksamheten med undantag av veckoanalyserna som SMHI står för. Ansvaret för mätverksamheten åvilar SMHI och analyserna utförs på SMHI:s laboratorium i Norrköping och Göteborg.

    Verksamheten ingår i PMK (Program för övervakning av miljökvalitet).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 81.
    Juhlin, Bo
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Tobiasson, Stefan
    SMHI.
    Recipientkontroll vid Breviksnäs fiskodling 19871988Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Christer Wastesson startade våren 1986 en fiskodling för regnbågslax vid Breviksnäs i Valdemarsviks kommun. Länsstyrelsen har godkänt kontrollprogrammet för odlingssäsongen 1987, och programmet sker på uppdrag av Christer Wastesson. SMHI har i samarbete med Stefan Tobiasson, Kalmar Högskola, genomfört kontrollen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 82.
    Karmanov, K.V.
    et al.
    Atlantic Branch of P.P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kaliningrad, Russia.
    Chubarenko, B.V.
    Atlantic Branch of P.P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kaliningrad, Russia.
    Domnin, D.
    Atlantic Branch of P.P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kaliningrad, Russia.
    Hansson, A.
    Linköping University, Centre for Climate Science and Policy Research, Linköping, Sweden.
    Attitude to climate changes in everyday management practice at the level of Kaliningrad region municipalities2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Representanter för kommuner i Kaliningradområdet deltog i en enkätundersökning där frågeformuläret var utformat inom projekten ECOSUPPORT och BalticClimate. Svarssammanställningen visade att för närvarande rankas inte klimatrelaterade problem nämnvärt högt eftersom andra typer av samhällsproblem överskuggar, framförallt problem av socioekonomisk karaktär. Av denna anledning bedrivs kommunernas politik utan att ta hänsyn till klimatförändringar, trots att många vetenskapliga institutioner framhåller klimatförändringsrelaterade problem och dess konsekvenser. Avslutningsvis diskuteras utvecklingsstrategier för kommunerna i Kaliningradområdet i ljuset av klimatförändringen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 83.
    Kuznetsov, Ivan
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Dieterich, Christian
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hordoir, Robinson
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Axell, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Schimanke, Semjon
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Model study on the variability of ecosystem parameters in the Skagerrak-Kattegat area, effect of load reduction in the North Sea and possible effect of BSAP on Skagerrak-Kattegat area2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Newly developed ecosystem model NEMO-Nordic-SCOBI was applied to Skagerrak - Kattegat area to investigate the variability of some indicators of the ecosystem. Also, two sensitivity runs were performed to investigate possible effect of the Baltic Sea Action Plan (BSAP) and a river loads reduction scenario on the Skagerrak - Kattegat area. The performed investigation could be used “to provide a basis to assist with the interpretation of measurement data before the Intermediate Assessments Eutrophication status assessment”. Comparison of simulation results with observations indicates acceptable model performance. Modeled sea surface salinity, temperature and dissolved inorganic phosphate (DIP) are in good agreement with observations. At the same time, the model has a bias in certain areas of the investigated region for dissolved inorganic nitrogen (DIN) and dissolved silicate during the winter season. However, the model in its current state shows good enough results for the performed investigation. Results of the two sensitivity studies show a decrease of sea surface nutrients concentrations during winter period in both regions. In the Skagerrak area the decrease is due to reduction in river nutrient loads in North Sea. In the Kattegat area there is a decrease of dissolved phosphate due to the implementation of BSAP. At the same time, in both scenarios, no significant changes were obtained for near bottom oxygen or surface layer Chl-a.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 84.
    Lindkvist, Torbjörn
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Havsområdesregister 19931994Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 85.
    Lindkvist, Torbjörn
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Björkert, Daniel
    SMHI.
    Andersson, Jenny
    SMHI.
    Gyllander, Anders
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Djupdata för havsområden 20032003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 86.
    Lindkvist, Torbjörn
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindow, Helma
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Fyrskeppsdata: Resultat och bearbetningsmetoder med exempel från Svenska Björn 1883 - 18922006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Fyrskepp var utplacerade längs svenska kusten för att leda sjöfarande från 1844 till 1972. Fyrskeppens historia finns beskriven i boken Fyrskepp i Sverige (Werner 1999). Världens första fyrskepp förankrades 1731 vid grundbanken Nore Sand utanför Themsens mynning. Idén med fyrskepp spred sig och så småningom hade alla länder runt Nordsjön och Östersjön placerat ut fyrskepp. Det första svenska fyrskeppet lades ut 1844 vid Falsterbo Rev. Under totalt 131 år har 37 skepp varit utplacerade på 24 olika positioner. På sidan www.feuerschiffseite.de/u-schwed.htm finns fyrskeppen listade med tidsangivelser och fotografier. På Svenska Fyrsällskapets hemsida (www.fyr.org) finns också en del information om fyrskepp.Från de svenska fyrskeppen gjordes från 1880 observationer av vind, luft- och vattentemperatur, salthalt och ström en eller två gånger om dagen från olika djup under tiden maj - november. Antalet fyrskepp som gjort observationer har varierat i tiden men totalt 14 stycken har samlat data under olika perioder. Avbrott gjordes under första och andra världskrigen. Uppgifterna är nedskrivna för hand i journaler och mätprotokoll, vilka förvaras hos SMHI på Nya Varvet i Västra Frölunda och upptar ca 5 hyllmeter fördelade på 66 arkivboxar.Stansning av mätprotokollen är ett omfattande arbete. Sammanlagt finns 746 observationsår varav 414 återstår att digitalisera. En grov uppskattning är att det skulle ta ca 2800 persontimmar att manuellt utföra stansningen. NOAA (National Oceanographic and Atmospheric Administration, USA) har åtagit sig att skanna mätprotokollen och därifrån skapa datafiler.Fyrskeppsdata finns publicerade i Svenska Hydrografisk-Biologiska Kommissionens rapportserie 1923-1947, Kungliga Fiskeristyrelsens rapportserie 1948-1969 samt i Meddelande från Havsfiskelaboratoriet (MHL) 1970-72. Bearbetning av data har gjorts av i första hand Artur Svansson och är publicerade i Meddelande från Havsfiskelaboratoriet nr 99 (1971), 102 (1971), 162 (1974), 174 (1974) och 231 (1977) samt i Artur Svanssons doktorsavhandling.Observationerna från 1923 och framåt är digitaliserade. Dessa är tills vidare lagrade som sekventiella filer i SMHI:s datasystem samt finns i World Data Center (www.ngdc.noaa.gov/wdc/) under rubriken ”Oceanography”.En loggbok över fyrskeppens historia och fyrskeppsdata har sammanställts och återfinns i bilaga 1.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 87.
    Lindstedt, David
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Effekter av djupvattenomblandning i Östersjön – en modellstudie2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Blandningen av vattenmassorna har mycket stor betydelse i ett halvinslutet hav som Östersjön. Den påverkar bland annat havsströmmar, yttemperatur och algblomning. Blandningen orsakas främst av skjuvning från vind- och isstress, buoyancyflöden på grund av avkylning eller avdunstning vid ytan samt skjuvning från interna vågor.Genom att jämföra olika turbulensmodeller har skillnader av förnyelsen av djupvattnet i Östersjön studerats. Till detta har en kopplad tredimensionell fysikalisk-biogeokemisk modell använts. Den grundar sig på Rossby Centre Ocean Model (RCO) och Swedish Coastal and Ocean Biogeochemical model (SCOBI). I havsmodellen har blandningen beräknats med en turbulensmodell av typen k-e. Stabilitetsfunktionerna består av ett Richardsonsberoende Prandtltal. Som jämförelse har samma turbulensmodell använts men med en mer komplex stabilitetsfunktion. Slutligen har även effekterna av ett blandningsschema av typen KPP (K Profil Parametrisation) studerats. Djupvattenomblandningen på grund av interna vågor är parametriserad som en funktion av buoyancyfrekvensen för samtliga turbulensmodeller.Studien visade att KPP modellen simulerar den lägsta blandningen vilket ger ett för tunt väl omblandat ytskikt. k-e modellen med modifierade stabilitetsfunktioner har det lägsta inflödet av saltrikt vatten medan KPP har det högsta inflödet. Den horisontella advektionen av djupvatten in till östra Gotlandsbassängen är högst i den modifierade k-e modellen vilket har störst påverkan för syrenivån.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 88.
    Lundqvist, Jan-Eric
    SMHI.
    Impact of ice on Swedish offshore lighthouses: Ice drift conditions in the area at Sydostbrotten - ice season 1986/871987Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The caissunlight Sydostbrotten is situated in an area with rather great ice motions due to currents and winds, but also intensive navigation. The main  vessel traffic runs east of it. However, in severe ice conditions the icebreakers break a channel in a more shallow fairway west of the caissunlight (Bonden fairway). As the vessel traffic is rather great the icebreaker working in the area often pass in the vicinity of the caissunlight. Ice observations are continuously done onboard the icebreaker from the area it passes. Reports of ice concentration, ice thickness and ice drift are sent 4 times a day per telex. At times air reconnaissance from helicopter is done. Further more satellite images are treated to make a good picture of the ice situation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 89.
    Löptien, Ulrike
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Simulated distribution of colored dissolved organic matter in the Baltic Sea2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vattnet i Östersjön är optiskt sett uppdelat i många beståndsdelar och har ytterst höga halter av färgade lösta organiska ämnen (colored dissolved organic matter, CDOM), även kallade för gulämnen, gilvin eller gelbstoff. CDOM är en komplex blandning av kemiska bindningar skapade vid nedbrytningen av fotosyntetiskt producerat organiskt material och det har en avsevärd påverkan på ljusfältet i vattnet. En kvantitativ beskrivning av dynamiken och variabiliteten behövs ofta för att få en riktig beskrivning av ljusets nedträngning och därefter av t.ex. primärproduktionen.Denna studie är ett första försök att inkludera CDOM i en modell för Östersjön. Modellförsöken baseras på en fix koncentration i de 30 största floderna. I brist på omfattande mätningar antas en flodtillförsel som är proportionell mot totalt organiskt kol. Eftersomursprunget och ödet fortfarande är föremål för diskussioner testar vi olika hastigheter av CDOM sönderfall och jämför resultaten med satellitobservationer. Jämfört med temperatur eller tidsberoende sönderfall uppnåddes bäst resultat med ett ljusberoende sönderfall. Att behandla CDOM som ett konservativt spårämne leder inte till tillfredsställande resultat.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 90.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Olsson, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Integrerat Kustzonssystem för Hallandskusten2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kustzonssystemet är ett integrerat modellsystem där såväl belastningen på kusten från land och atmosfär som tillståndet i kustzonen beräknas med hjälp av modeller. Tillrinningen från land har beräknats med hjälp av den hydrologiska modellen HBV och koncentrationerna har fastställts med hjälp av observerade data. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH-modellen. Kustzonsmodellen (PROBE-SCOBI), som är en biogeokemisk modell, beräknar tillståndet i kustvattnen.Syftet med Kustzonssystemet är att modellerna skall vara så beskaffade att det är möjligt att skapa långa tidsserier främst av näringsämnen och syrgashalt, samtidigt som miljötillståndet i kustzonen genom modellerna beskrivs med så hög kvalité att modellsystemet kan användas i analyssyfte, exempelvis vid scenariostudier. Kustzonsmodellen är en s.k. en-dimensionell modell, som löser upp modellvariablerna i djupled med hög noggrannhet, men beräknar ett horisontellt medelvärde i sitt område. För att kunna lösa upp de horisontella gradienterna i området måste modellområdet delas in i flertalet delbassänger. Beräkningar görs i alla bassänger, vilka är kopplade med varandra och utbyter egenskaper mellan varandra. Indelningen av Kustzonsmodellens delbassänger längs Hallandskusten följer SVAR-indelningen. Detta innebär att Kustzonsmodellen längs Hallandskusten består av 20 delbassänger.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 91.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Olsson, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindow, Helma
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Svensson, Jonny
    Thalassos Computations.
    Integrerat Kustzonssystem för Bohusläns skärgård2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHIs Kustzonssystem har implementerats längs Bohuskusten i två etapper. Första etappen omfattar skärgården från Gullmaren i söder upp till riksgränsen i norr. Den andra etappen sträcker sig från fjordsystemet kring Orust och Tjörn och ner till Onsala kustvatten. Tillrinningen från land har beräknats med hjälp av den hydrologiska modellen HBV och koncentrationerna har fastställt m.h.a. observerade data. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH-modellen. Kustzonsmodellen (PROBE-SCOBI), som är en biogeokemisk modell, beräknar tillståndet i skärgårdsvattnen.Med hjälp av Kustzonsmodellen har skärgårdens miljötillstånd kunnat beräknats för en längre tidsperiod. Validering av modellen visar på en god överensstämmelse mellan observationer och modellens resultat både i den norra respektive den södra delen.Kustzonssystemet är ett utmärkt modellredskap för beräkning av långtidsscenarier genom att studera effekter på planktontillväxt, syrgasförhållanden och övergödning/siktdjup för olika åtgärder på land. Med hjälp av Kustzonssystemet kan man även beräkna hur stor del av belastningen på ett havsområde som kommer från öppna havet och hur stor del som kommer från andra källor, vilket gör modellsystemet mycket användbart i arbetet med Vattendirektivet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 92.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Bergstrand, Marie
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    HOME Vatten i södra Östersjöns vattendistrikt: Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI har utvecklat ett interaktivt modellsystem för vattenkvalitetberäkningar i mark, sjöar, vattendrag och kustvatten, HOME Vatten. Ett av de första områden som systemet implementerades i var Östergötlands skärgård, med tillhörande avrinningsområde. I detta uppdrag har HOME Vatten implementerats i resterande områden i södra Östersjöns vattendistrikt, dvs. i Kalmar, Blekinge, Skåne och Gotlands län. De ingående modellerna i HOME Vatten är HBV-N (TRK) modellen för mark, sjöar och vattendrag samt Kustzonsmodellen för kustvattnen. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH-modellen.HOME Vatten har utvecklats för att vara ett verktyg i svensk vattenförvaltning med speciellt fokus på EUs ramdirektiv för vatten. Modelluppsättningarna i Kalmar och Skåne-Blekinge läns kustvatten har validerats mot tillgängliga mätdata, och visar en god överrensstämmelse med data.I Gotlands län förekommer inget kustvattenkontrollprogram, varför modellen inte har kunnat valideras i detta område.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 93.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Svensson, Jonny
    SMHI.
    Numerical circulation models for the Skagerrak - Kattegat: Preparatory study1990Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 94.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Andersson, Helén
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Dieterich, Christian
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Gustafsson, B.
    Stockholm Resilience Centre/Baltic Nest Institute, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Schimanke, Semjon
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Transient scenario simulations for the Baltic Sea Region during the 21st century2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vattnet i Östersjön är optiskt sett uppdelat i många beståndsdelar och har ytterst höga halter av färgade lösta organiska ämnen (colored dissolved organic matter, CDOM), även kallade för gulämnen, gilvin eller gelbstoff. CDOM är en komplex blandning av kemiska bindningar skapade vid nedbrytningen av fotosyntetiskt producerat organiskt material och det har en avsevärd påverkan på ljusfältet i vattnet. En kvantitativ beskrivning av dynamiken och variabiliteten behövs ofta för att få en riktig beskrivning av ljusets nedträngning och därefter av tex primärproduktionen.      Denna studie är ett första försök att inkludera CDOM i en modell för Östersjön. Modellförsöken baseras på en fix koncentration i de 30 största floderna. I brist på omfattande mätningar antas en flodtillförsel som är proportionell mot totalt organiskt kol. Eftersom ursprunget och ödet fortfarande är föremål för diskussioner testar vi olika hastigheter av CDOM sönderfall och jämför resultaten med satellitobservationer. Jämfört med temperatur eller tidsberoende sönderfall uppnåddes bäst resultat med ett ljusberoende sönderfall. Att behandla CDOM som ett konservativt spårämne leder inte till tillfredsställande resultat.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 95.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Future projections of ecological patterns in the Baltic Sea2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Påverkan av klimatförändringar på Östersjöns biogeokemiska kretslopp i slutet av tjugohundratalet har studerats med en högupplöst 3-D kopplad biogeokemisk-fysisk havsmodell. Fyra regionaliserade klimat scenarier baserade på resultat från två globala klimatmodeller (General Circulation Models) och två utsläpps scenarier för växthusgaser (A2, B2) har under-sökts. Studien fokuseras på kartor som beskriver förändringar i års- och säsongsmedelvärden av indikatorer för ekologisk kvalitet. Vi fann att klimatförändringar kan ha en betydande påverkan på den horisontella fördelningen av ekologiska parametrar. Som till exempel i klimatscenariot med de kraftigaste förändringarna kan siktdjupet (secchi djup) minska med upp till två meter i vissa områden medan en reducerad skiktning kan medföra att siktdjupet ökar i andra områden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 96.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Gustavsson, B.G.
    Stockholm Resilience Centre/Baltic Nest Institute, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Kuznetsov, I.
    Baltic Sea Research Institute Warnemünde, Germany.
    Neumann, T.
    Leibniz-Institute for Baltic Sea Research Warnemünde, Rostock, Germany.
    Savchuk, O.P.
    Stockholm Resilience Centre/Baltic Nest Institute, Stockholm University,Stockholm, Sweden.
    Uncertainty assessment of projected ecological quality indicators in future climate2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Osakerheter i framtidsprojektioner av fysikaliska nyckelparametrar, som vattentemperatur och salthalt, och indikatorer for ekologisk kvalitet i  Ostersjon, som syrehalt, naringsamnen och vattnets genomskinlighet utvarderades. Vi analyserade en ensemble av 38 scenario simuleringar for perioden 1961-2099. Tre aktuella kopplade fysikaliskabiogeokemiska modeller drevs av fyra regionaliserade projektioner av framtida klimat, baserade p a scenario A1B eller A2 for globala utslapp av vaxthusgaser, samt fyra scenarier for tillforsel av naringsamnen till  Ostersjon som tacker en skala fr an en pessimistisk till en optimistisk socioekonomisk utveckling i  Ostersjoregionen. Vi fann betydande skillnader i framtids scenarier for indikatorerna av ekologisk kvalitet p a grund av modellernas olika kanslighet for andringar i temperaturer och narsaltstillforsel. Men trots dessa osakerheter stammer de overgripande resultaten kvalitativt overrens mellan modellerna. Speciellt motverkas e ekterna av reducerad naringstillforsel i samtliga modeller av e ekter orsakade av ett varmare vatten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 97.
    Olsson, Håkan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Årnfelt, Erik
    Länsstyrelsen Östergötland.
    Kustzonssystemet i regional miljöanalys2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras det modellsystem som SMHI byggt upp för att beskriva miljötillståndet i kustvattenområden. I rapporten beskrivs kustzonssystemets olika användningsområden, systemets uppbyggnad och behov av indata. Rapporten har tagits fram inom ett projektarbete som Länsstyrelsen Östergötland och SMHI utfört på uppdrag av Naturvårdsverket (NV Dnr 721-2732-02Mm).Kustzonssystemet är speciellt anpassat för beräkning av eutrofieringstillståndet i kustvattenbassänger. Systemet finns uppsatt för Hanöbukten, Östergötlands kustvatten och norra Bohuskusten. I modellsystemet indelas kustområdena i bassänger med en meter tjocka sikt i djupled. Vattenavgränsningarna (oftast sund) mellan bassängerna beskrivs geometriskt och områden med tillrinning till olika delar av kusten definieras. I modellen beräknas flöden av vatten och ämnen till och mellan bassängerna. Flödena skiktas in på olika djup i bassängerna beroende vattnets täthet, som huvudsakligen beror på salthalten. Modellen beräknar nya tillståndsvariabler med korta tidsintervall för varje definierat djupskikt. Begreppet kustzonssystemet innefattar även modeller och system för produktion av indata till kustzonsmodellen och system för presentation av resultat från kustzonsmodellen.I den senaste uppsättningen av kustzonssystemet (Norra Bohuskusten) beräknas miljötillståndet i 30 kopplade bassänger. För varje bassäng och varje dygn samt för en tidsperiod på 10-15 år beräknas temperatur, salthalt, syrgashalt, kvävefraktioner, fosforfraktioner, klorofyll, växtplankton, djurplankton och detritus. Modellen har god vertikal upplösning. Upp till 156 djupskikt har definierats i befintliga modelluppsättningar.Kustzonssystemet kan användas i miljöövervakning och vid uppföljning av miljömål. Inom miljöövervakningen kan modellberäknade resultat användas för att ge en heltäckande bild av eutrofieringstillståndet i ett kustvattenområde. I arbete enligt vattendirektivet bedöms modellsystemet vara tillämpbart i samband med karaktärisering av vattenförekomster. Systemet bedöms vara speciellt användbart vid beskrivning av påverkan och för beräkning av scenarier med koppling till miljömål och effekter av åtgärder.Kustzonssystemet är framtaget för användning vid arbete med eutrofieringsfrågor men den fysikaliska delen av systemet kan köras utan att den biologiska modellen är inkopplad. Den typen av beräkningar ger information om salthalt, temperatur, isläggning, vattenomsättning och vattenutbyten mellan bassänger.Kustzonssystemet bör göras mer tillämpbart och rationellt för körning av scenarier på regional skala genom att system för s.k. TRK-beräkningar (tillrinning, retention och källfördelning i avrinningsområden) (se Brandt & Ejhed, 2002) tas fram med finare geografisk upplösning. Mer information om tillämpningar av modellen finns i kapitel 5 och 6. Exempel på grafisk redovisning av resultat finns i figurerna 3-6.I rapportens avsnitt 7 beskrivs översiktligt hur kustzonssystemet byggs upp. Beskrivningen är något mer utförlig när det gäller den information om utsläpp från punktkällor som behövs vid modellsystemets uppbyggnad. Denna information är nämligen viktig för tillämpningen av kustzonsmodellen och det är information som inte är lättillgänglig för modellbyggaren.I slutet av rapporten finns ett förslag på ytterligare 8 kustområden för framtida implementering av kustzonssystemet. Förslaget är baserat på en prioritering av kustområden med sammanhängande skärgård. Dessutom bygger förslaget på antagandet att varje område omfattas av ca 30 bassänger.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 98.
    Omstedt, Anders
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Axell, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Fourth Workshop on Baltic Sea Ice Climate. Norrköping, Sweden 22-24 May, 2002. Conference Proceedings2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Baltic Sea ice is strongly influenced by the atmospheric circulation and  shows large interannual variability. At the same time the Baltic Sea is one of the most investigated regions on earth with long ice time series. To detect trends in climate change and to relate these to natural or anthropogenic causes are of central importance in the present Baltic Sea research. This was also the main topic during the Fourth Workshop on Baltic Sea Ice Climate held in Norrköping, 22-24 May, 2002. The workshop was organised by SMHI, the SWECLIM program, the Department of Oceanography at the Earth Sciences Centre of Göteborg University, and the Swedish Maritime Administration.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 99.
    Peterson, Carsten
    et al.
    SMHI.
    Skoglund, Per-Olof
    SMHI.
    Kylvattnet från Ringhals 1974 - 861988Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ringhals kärnkraftverk, som är beläget på Väröhalvön i Varbergs kommun i Halland, började byggas år 1969. Kraftverket togs i drift för första gången 1975 och var färdigutbyggt med fyra aggregat hösten 1983.

    Oceanografiska undersökningar har bedrivits vattenområdet utanför Ringhals sedan 1966.

    Resultaten från kontrollundersökningar med två block drift presenterades i en slutrapport 1980.

    Denna rapport, som också är en slutrapport, behandlar effekterna med alla fyra blocken i drift. Syftet är att beskriva hur stora ytor som påverkas av kraftverket, hur stora temperaturhöjningar som orsakas samt hur stora de horisontella temperaturskillnaderna är.

    Kraftverket släpper vid full drift med fyra block ut 175 m3 kylvatten per sekund, med en hastighet av 1 .6 m/s. Kylvattnet värms upp ca 10°C vid passage genom kraftstationen.

    Den totala effekten med alla fyra blocken full drift är 3380 MW. För att klarlägga kylvattenutbredningen utanför Ringhals med fyra block i drift har temperaturförhållandena studerats med automatiskt registrerande instrument i ett antal stationer under längre tid. Dessutom har kylvattenplymens utsträckning i horisontell och vertikal led kartlagts från fartyg vid ett antal tillfällen.

    På grund av besvärlig issituation under flera vintrar i följd har den planerade mätverksamheten ej kunnat genomföras till fullo.

    Undersökningarna visar att området med en övertemperatur på 5°C eller mer har ökar från 0.1 km2 (två block) till 0.2 - 0.3 km2 (fyra block). Området sträcker sig ca 800 meter sydvart och ca 350 meter västvart från utsläppet.

    Området som någon gång påverkas av minst 1 °C övertemperatur har ökat med ca 30%, sedan ytterligare två block tagits i drift. Med alla fyra blocken i drift är detta område nu ca 16.2 km2.

    Temperaturdifferenser har beräknats mellan olika stationer: strax utanför utsläppet (Ringhals udde), norr om (Vendelsöfjorden) och söder om (Skomakarnäsan) detsamma. I medeltal var temperaturskillnaden +0.7°C på 0.5 meters djup mellan Ringhals udde och Skomakarnäsan samt +1 .3°C mellan Ringhals udde och Vendelsöfjorden . Den maximala temperaturskillnaden uppgick till 9.5°C respektive 8.4°C .

    De horisontella temperaturskillnaderna (gradienterna) har beräknats med utgångspunkt från kartläggningarna. I närområdet är den maximala temperaturskillnaden 1.9°C på 100 meter tvärs plymen och i fjärrområdet är maxvärdet 0.9°C/100 meter tvärs och 0.7°C längs plymen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 100.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Randdata från öppet hav till kustzonsmodellerna: Exemplet södra Östergötland2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta projekt är att utveckla beräkningsmetoder som ger bättre randdata från utsjön till kustzonsmodellerna. Med randdata menas profiler från ytan till botten av de variabler som kustzonsmodellen behöver nämligen vattentemperatur (T), salthalt (S), syrgashalt (02), biologiskt icke aktivt  organiskt kväve ( orgN), biologiskt icke aktivt organiskt fosfor ( orgP), nitrat (NO3), ammonium (NH4), fosfat (PO4), växtplankton, djurplankton och detritus. Dessutom ska effekten av upp- och nedvällning testas i kustzonsmodellen.

    Iden är att koppla Probe-Baltic (även kallad P13) modellen (Omstedt, 1990) med SMHis biokemiska modell SCOBI (Marmefelt et al, 2000) och att assimilera mätdata i modellen för att få en så bra beskrivning som möjligt av förhållandena i Östersjön och västerhavet. Mätdata som ska assimileras i modellen extraheras ur databasen SHARK. Vid genereringen av en ny utsjödatafil till kustzonsmodellen för södra Östergötland assimileras mätstationen BY31 i SCOBI-P13 modellens nordvästra Gotlandsbassäng. Beräkningar görs för perioden 1985-01- 01 -2003-01-01 och resultatet av samtliga variablers profiler skrivs på en fil en gång/dygn. Dessa data utgör sedan den nya utsjödrivningen till kustzonsmodellen för södra Östergötland. Kustzonsberäkningar görs baserade på den nya utsjödatafilen och resultatet jämförs med de beräkningar som gjordes med den gamla utsjödatafilen som består enbart av mätdata från BY31 som har mätts med en frekvens av ca 1 gång/månad.

    Resultatet från SCOBI-P13 beräkningarna med assimilation av mätdata visar att assimileringsmetoden "nudging" (Lorenc et al, 1991) fungerar bra. Resultat i kustzonsberäkningarna för södra Östergötland blir något bättre då utsjödrivningen utgörs av SCOBI-P13 beräkningar med dataassimilation jämfört med att enbart använda mätdata från BY31. Den stora fördelen är dock att den nya beräknade utsjödrivningen innehåller randdata till kustzonsmodellens alla beräkningsvariabler. När enbart mätdata används som utsjödrivning saknas nämligen informationen om växtplankton, djurplankton och detritus. Rekommendationen blir därmed att SCOBI-P13 modellen bör användas, med dataassimilering, för att generera ett antal drivdatafiler från utsjön längs den svenska kusten. Dessa filer bör sedan användas för utsjödrivning av alla SMHis kustzonsmodeller.

    Parametiseringen av upp- och nedvällningen i de kustzonsbassänger som är kopplade mot utsjön är den samma som testades med bra resultat inom SMHis första kustzonsprojekt i Hanöbukten. Iden är att låta utbytet mellan utsjön och en yttre kustzonsbassäng vara styrt inte bara av salthaltsskillnaden utan även av den vinddrivna transporten som genereras i de yttre kustzonsbassängerna. Den vinddrivna transporten genererar en vertikal l cirkulation som antingen lyfter eller trycker ner haloklinen beroende på vindens riktning. Det är emellertid svårt att verifiera denna ansats då det oftast saknas mätdata i de yttre kustzonsbassängerna. Verifieringen får istället inrikta sig på att studera den effekt upp-och nedvällningen har på de kustnära bassänger där mätdata finns.

    Det är helt klart att den testade parametiseringen av upp- och nedvällningen ger ett bättre resultat i både södra och norra Östergötland. Generellt sett ger den ett resultat som är i bättre överensstämmelse med mätningarna speciellt i bottenvattnet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
123 51 - 100 of 125
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf