Endre søk
Begrens søket
123 51 - 100 of 121
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Gotthardsson, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindell, Sten
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Hydrologiska stationsnät 1989: Svenskt Vattenarkiv1989Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 52.
    Gotthardsson, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Rystam, Pia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Westman, Sven-Erik
    SMHI.
    Hydrologiska stationsnät 1992 / Hydrological network: Svenskt Vattenarkiv1992Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 53.
    Granström, Carl
    SMHI.
    Modell för prognos av tidpunkt och karaktär för islossningen i Torneälven2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Eftersom islossningen i Torneälven kan orsaka stora skador så finns behov av att veta när och hur svår islossningen blir. Detta är en utveckling av SMHI:s modell för att prognosera tid och karaktär på islossningarna i Torneälven. Målet var att göra en modell som ger bättre resultat än den gamla och som bygger på tillförlitliga och mätbara parametrar. Modellen för prognos av datum för islossning är baserad på ett temperaturindex som heter TSD40 och som summerar positiva graddagar. Regressionen med TSD40 kompletteras med en korrektion för flöde vid isläggning. Resultatet är prognoser med ett r2- värde (beskriver modellens träffsäkerhet) på 0,71 och medelfelet ca 2 dagar. Trösklar och diskriminantanalys har används i modellen för svårighetsgrad och islossningarna är kategoriserade i lätt, medel och svår. Summan av de dagliga minimitemperaturerna i april, istjocklek, flödesökning och vinternederbörd visade sig vara användbara parametrar när man ska prognosera svårighetsgrad. Resultaten när det gäller svårighetsgrad är bäst när man använder uppmätt data, 87 % korrekta prognoser. Om man istället använder indata skapat av prognoser går träffsäkerheten ned till 77 %. Sammanfattningsvis ger modellen goda tolkade resultat som är användbara och den är bättre än den gamla modellen. Finlands miljöcentral har bidragit med värdefulla data och kunskap i detta arbete.

  • 54.
    Granström, Carl
    SMHI.
    Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i nordvästra Lappland juli 20042004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete juli 2004 i samband med kraftiga regn och mycket högt flöde i NV Lappland. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden. Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser.Rikligt regn under dygnen 19 – 21 juli speciellt i området mellan Giebmegáisi (Kebnekaise) och Torneträsk orsakade en kraftig flödestopp i vattendragen. Denna flödestopp drog sedan fram längs Kalixälven och Torneälven och nådde deras mynningar i Bottenviken efter 6 dygn. Att ett så stort flöde inträffar i nordligaste Norrland under icke vårflodstid är mycket ovanligt. Under flödet gjorde SMHI 8 specialprognoser för flöde och vattenstånd. Generellt låg prognoserna för lågt, detta beror till stor del på att all nederbörd inte fångats i modellerna. SMHI har under perioden skickat ut fem flödesvarningar, samtliga för den lägsta varningsnivån Vädervarning klass 1, Höga flöden. Varningarnas träffsäkerhet var 40 %, vilket är mindre bra. Detta beror på att SMHI missade varningen för den mindre flödestopp som föregick de rikliga regnen som föll 19-21. Eftersom SMHI inte fick in all nederbörd i modellerna så förutsågs inte heller så stora flöden längre nedströms i Torneälven och Kalixälven. Efter flödet skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var trots allt ganska bra.

  • 55.
    Granström, Carl
    SMHI.
    Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i Småland juli 20042004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete juli 2004 i samband med kraftiga regn och mycket/extremt högt flöde i Småland. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden.Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser.År 2003 fick området runt Emån stora nederbördsmängder. I år föll den mesta nederbörden över Mörrumsåns och Lagans avrinningsområden. Under 9-12 föll mer än 160 mm i ett område i centrala Småland, toppnoteringen var 178 mm som uppmättes norr om Växjö. Extremt höga flöden verkar ha inträffat i många vattendrag i området Värnamo-Växjö-Tomtabacken. Även Lagans översta huvudgren Härån uppvisade extrema flöden med en återkomsttid på ca 90 år. Längre ned i Lagan och Mörrumsån hade flödet ca 10 års återkomsttid.Under flödet gjorde SMHI 51 specialprognoser för flöde och vattenstånd. En del prognoser var till en början ganska dåliga men med ett nära samarbete med kommuner när det gäller lokal information så kunde prognoserna förbättras avsevärt.SMHI har under perioden skickat ut femton flödesvarningar och en hydrologisk information. Varningarnas träffsäkerhet var 72 %. Efter flödet skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var gott. Att SMHI vid ett tillfälle hade personal på plats i det drabbade området för att förklara prognoser och svara på frågor var uppskattat.

  • 56.
    Granström, Carl
    SMHI.
    Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i södra Lappland juli 20042004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete juli 2004 i samband med kraftiga regn och mycket högt flöde i södra Lappland. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden.Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser.Under 10-dygnsperioden 28 juni - 7 juli fick en stor del av Umeälvens avrinningsområde mer än 100 mm regn. De största mängderna erhölls i östra delen av fjällområdet där det på vissa platser kom mer än 160 mm. Nederbörden tillsammans med smältning av kvarvarande snö i fjällen förorsakade kraftig flödesökning i fjällvattendragen.Ett viktigt underlag för flödesvarningar är dagliga automatiska flödesprognoser för utvalda avrinningsområden över hela Sverige. Av dessa avrinningsområden var områdena Tängvattnet och Sorsele närmast. SMHI:s nät för observation av nederbörd kunde inte fånga området där mest nederbörd föll.SMHI har under perioden skickat ut fem flödesvarningar. Varningarnasträffsäkerhet var 88 %. Varning för höga flöden skickades ut den 7 juli, då flödet redan var uppe i varningsnivå på den reglerade sträckan mellan Överuman och Gardiken, samt i små och medelstora vattendrag i regnområdets centrum inklusive översta delen av Vindelälven. SMHI har två prognosområden med realtidsrapporterande vattenföringsstationer i området. Den ena, Tängvattnet, som ligger i fjällterräng strax väster om Hemavan, nådde varken i prognoserna eller verkligheten upp till varningsnivå under hela flödesperioden. I den andra, Sorsele i Vindelälven, indikerade prognosen den 6 juli att varningsnivån precis kommer att överskridas den 8 juli, men eftersom det var den enda svaga indikationen på flödet avvaktade SMHI till den 7 juli med varningen.Efter flödet skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport.

  • 57.
    Granström, Carl
    SMHI.
    Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i fjällen juni 20052005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete juni 2005 i samband med den kraftiga vårfloden i fjälltrakterna. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden.Det höga flödet uppkom på grund av intensiv snösmältning i fjällen. Värst drabbat var södra Lapplandsfjällen där extremt höga flöden uppmättes på en del platser.Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå verskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser. SMHI gör dagligen automatiska prognoser för över 50 st utvaldaavrinningsområden i Sverige. Under det aktuella flödet utfördes ett antal manuella specialanpassade prognoser med högre kvalitet för det drabbade området.SMHI har under perioden skickat ut 11 flödesvarningar och två hydrologiska informationer. En preliminär uppföljning av varningarna visar att SMHI varnat i tid men i alltför tilltagna områden. Efter flödet skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var positivt.

  • 58.
    Granström, Carl
    et al.
    SMHI.
    Gren, Linda
    SMHI.
    Dahlin, Magdalena
    SMHI.
    Hellström, Sara-Sofia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under höga flöden under vårfloden 20082008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete vid vårfloden 2008. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för tiden från 24 april till 14 maj.Det höga flödet uppkom på grund av snösmältning. I stora delar av Norrland låg innan vårfloden mycket mer snö än normalt. När värmen kom i slutet av april så skapades en vårflod som genererade höga flöden och vissa översvämningsproblem. I de stora reglerade älvarna uppkom få problem, även fast det blev en rejäl vårflod, se figur 1.Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska, prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser.SMHI gör dagligen automatiska prognoser för över 80 st utvaldaavrinningsområden i Sverige. Generellt var prognoserna av medelgod kvalité. Under flödet arbetade SMHI ca 650 arbetstimmar utöver det som är normalt för perioden för varningstjänst.SMHI har under perioden 24 april-14 maj skickat ut 18 flödesvarningar och 4 hydrologiska informationer. Träffsäkerheten i årets hydrologiska varningar utvärderas i november varje år och ingår därför inte i denna rapport.Efter flödessituationen skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var positivt.

  • 59.
    Granström, Carl
    et al.
    SMHI.
    Häggström, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindell, Sten
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Olofsson, Judith
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under höga flöden i Götaland - juni och juli 20072007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos och varningstjänsts arbete 26 juni till 20 juli 2007 med flödessituationen i sydvästra Sverige. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden.Det höga flödet uppkom på grund av intensivt regnande i slutet på juni. På en del platser föll över 100 mm på ett dygn. Fortsatt regnande gjorde det som i början av juni såg ut som en torr sommar till en blöt sommar med höga flöden och översvämningar. Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska, prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser.SMHI gör dagligen automatiska prognoser för över 80 st utvalda avrinningsområden i Sverige. Under det aktuella flödet utfördes ett antal manuella specialanpassade prognoser med högre kvalitet för det drabbade området. Generellt var prognoserna av medelgod kvalité. Under flödet arbetade SMHI ca 650 arbetstimmar utöver det som är normalt för perioden för varningstjänst.SMHI har under perioden skickat ut 17 flödesvarningar och 4 hydrologiska informationer. Träffsäkerheten i årets hydrologiska varningar utvärderas i november varje år och ingår därför inte i denna rapport.Efter flödessituationen skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. Enkäten avsåg perioden juni-juli 2007.En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var positivt.

  • 60.
    Granström, Carl
    et al.
    SMHI.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Häggström, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under höga flöden i sydvästra Sverige- nov 2006 till jan 20072007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete 26 oktober 2006-19 januari 2007 med flödessituationen i sydvästra Sverige. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden.Det höga flödet uppkom på grund av en blöt höst och förvinter i södra Sverige. Det milda vädret med riklig nederbörd fortsatte sedan under första delen av januari och orsakade en andra flödestopp på många ställen. Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska, prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser.SMHI gör dagligen automatiska prognoser för över 80 st utvalda avrinningsområden i Sverige. Under det aktuella flödet utfördes ett antal manuella specialanpassade prognoser med högre kvalitet för det drabbade området. Generellt var prognoserna av god kvalitet, men på vissa ställen blev prognoserna sämre på grund av olika orsaker. Under flödet lade SMHI ned ca 1100 arbetstimmar utöver det som är normalt för perioden.SMHI har under perioden skickat ut 38 flödesvarningar och 12 hydrologiska informationer. Utvärdering av årets hydrologiska varningars träffsäkerhet görs i november varje år och ingår därför inte i denna rapport. Efter flödet skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. Enkäten avsåg perioden nov 2006-dec 2006. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var positivt.

  • 61.
    Granström, Carl
    et al.
    SMHI.
    Sanner, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Utvärdering av SMHIs prognos-och varningstjänsts verksamhet under flödet i området runt Emån juli 20032003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete juli 2003 i samband med kraftiga regn och mycket/extremt högt flöde i området runt Emån. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden.Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser.Ett ovanligt torrt sista halvår 2002 följdes av en torr vårvinter, men trenden bröts under april 2003. April t.o.m juni var nederbördsrikare än normalt och följdes den 1 till 6 juli av ett kraftigt regnväder som gav mer än 80 mm regn i större delen av Småland och i sydligaste Östergötland. Stora delar av området fick mer än 120 mm och lokalt föll upp emot 190 mm, vilket ledde till flöden i Brusaån motsvarande ca 60 års återkomsttid. Längre nedströms i Emån dämpades flödet och återkomsttiden var där mellan 5 och 10 år.Ett viktigt underlag för flödesvarningar är dagliga automatiska flödesprognoser för utvalda avrinningsområden över hela Sverige. Ett sådant avrinningsområde är Brusafors som ligger centralt i det värst drabbade området. Nederbördsmängdernas stora lokala variationer kunde inte fångas upp av SMHIs relativt glesa nät av realtidsrapporterande nederbördsobservationer. Därför fick observerad nederbörd ökas med 40 % för att beräknad och observerad flödesvolym skulle stämma i Brusafors. Manuella specialprognoser för räddningstjänsten har också gjorts för vattenståndet i sjön Hulingen och för flödet i Blankaström.SMHI har under perioden skickat ut sju flödesvarningar och en hydrologisk information. Varningarnas träffsäkerhet var 92 %, vilket är mycket bra. Tyvärr kom inte SMHIs första varning fram till alla räddningstjänster, vilket ökade överraskningseffekten och försvårade räddningstjänstens kontakt med SMHI. Nuvarande första kontaktväg mellan SMHI och räddningstjänsten går via länsstyrelsen, vilket kräver att hela kedjan fungerar. En enkät skickades ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var gott.

  • 62.
    Göransson, Bent
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Brandt, Maja
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Wittgren, Hans Bertil
    SMHI, Forskningsavdelningen.
    Markläckage och vattendragstransport av kväve och fosfor i Roxen/Glan-systemet, Östergötland1991Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Markläckage, vattendragstransport och sjöretention av kväve har beräknats med en modell (PULS-N) i de delar av Motala Ströms avrinningsområde, som faller inom Linköpings, Finspångs och Norrköpings kommuner. Modelleringar har gjorts för åren 1975-89 och verifierats mot befintliga mätdata.

    Modellen använder tre olika typer av indata: meterologiska uppgifter om temperatur och nederbörd, geografiska uppgifter om vattendelarnas läge och arealens fördelning på olika markanvändning, samt kemiska data om typiska halter i avrinnande vatten från olika typer åv markanvändning

    Markläckaget av kväve domineras av bidrag från åker med sädesodling. Från de delar av avrinningsområdet, som ungefärligen motsvaras av Linköpings kommun, svarade sädesodling för 31 % av arealen men 76 % av markläckaget. För Finspång var motsvarande siffror 4 resp. 18 % och för Norrköping 9 resp. 32 %. Dessa procentuella uppgifter på markläckaget gäller 1989 men varierar inte nämnvärt mellan olika år.

    Kvävetransporten i vattendragen visar kraftiga mellanårsvariationer, som huvudsakligen förklaras av skillnader i nederbörd. I de fall, då modellerade värden avviker från värden beräknade ur uppmätta koncentrationer, är detta en indikation på förändringar som inte förklaras av väderfaktorer. Exempelvis var 1977 ett år med starkt förhöjd uttransport ur sjön Glan. Uttransporten kan inte förklaras tillfredställande av en motsvarande hög intransport, vilket tyder på en frisättning av kväve från sjösedimenten i Glan.

    Både Roxen och Glan fungerar som kvävefällor. I genomsnitt kvarhölls, på basis av sjöyta, 53 kg/ha·år (17 % ) i Roxen och 36 kg/ha·år (9 % ) i Glan under perioden 1975-89. En orsak till skillnaden är antagligen att nitrat-N-transporten till Roxen är högre än till Glan, trots att total-N-transporten är högre till Glan. Förhållandet mellan nitrat-N och organiskt N i sjöarna speglar att Glan inte är en lika utpräglad slättsjö som Roxen.

    Beräkningarna, med hänsyn tagen till retentionen i sjöarna, visar att punktkällorna (de stora reningsverken och Skärblacka bruk) stod för 27 % av Motala Ströms nettobelastning på Bråviken under perioden 1985-89. Det lokala bidraget från markläckage i de aktuella kommunerna stod för 22 % och intransporten till kommunerna för 51 % .

    Nettotransporterna av fosfor, räknat per ytenhet, är störst inom Linköpings kommuns delar av Svartåns och Motala Ströms (huvudfårans) avrinningsområden.

    Transporten av fosfor från Roxen var under 1975-89 klart större än transporterna till Roxen. Under samma period hade Glan en nettoimport av fosfor.

  • 63.
    Harlin, Joakim
    et al.
    SMHI.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Sundby, Mikael
    SMHI.
    Brandesten, Claes-Olof
    Vattenfall Hydropower AB.
    Känslighetsanalys av Flödeskommitténs riktlinjer för dimensionering av hel älv1992Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En känslighetsanalys av Flödeskommittens riktlinjer för beräkning av dimensionerande

    flöden tillämpade på flermagasinssystemet i Ljusnan redovisas. Simuleringarna har gjorts med hjälp av ett modell.system baserat på HBV-modellen, som kompletterats med regleringsstrategier. Det 14 560 km 2 stora avrinningsområdet delades in i 16 delområden. Vid tre kraftverksdammar studerades känsligheten hos de dimensionerande vattennivåerna med hänsyn tagen till ändringar i de föreskrivna riktlinjerna, regleringsstrategier

    och modellparametrar. Förändringar i den dimensionerande nederbörden, snömagasinet

    eller utskovskapaciteten hade betydande inverkan på högsta vattenståndet i alla tre

    magasinen. Ändringar i regleringsstrategierna hade mindre effekt. Den högsta recessionsparametern i HBV-modellen,

    Ko, hade stor inverkan på de dimensionerande vattennivåerna. Efter det att magasinet fyllts, syntes ett klart samband mellan högsta tillrinning och maximal vattennivå. Studien visar, att det är svårt att förutbestämma den integrerade effekten av extrem nederbörd, snösmältning, markfuktighetstillstånd och reglering i ett system.

  • 64.
    Hellström, Sara-Sofia
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Regional analys av klimat, vattentillgång och höga flöden2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver långtidsvariationen i nederbörd, temperatur, vattentillgång och höga flöden i Sverige, med särskilt tonvikt på frågeställningar av betydelse för vattenkraftindustrin.Utgångspunkten för studien är regionala serier för nederbörd, temperatur och avrinning för tillrinningsområdena till de fyra havsbassängerna i Östersjön och Västerhavet: Bottenviken, Bottenhavet, Egentliga Östersjön och Västerhavet.

  • 65.
    Hjerdt, Niclas
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersén, Markus
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Jonsson, Christer
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Eklund, Dan
    SMHI.
    Hydraulik i Klarälvens torrfåra vid tappningar från Höljes kraftverksdamm2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI har i uppdrag från Länsstyrelsen Värmland genomfört hydrauliska mätningar i Klarälvens torrfåra vid provtappningar från Höljes kraftverksdamm. Tre olika flödesnivåer provtappades under perioden 11-15 november 2007. Projektet är ett led i arbetet med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag samt Ramdirektivet för vatten. Syftet är bl.a. att utreda möjligheterna till naturlig reproduktion av vänervandrande klarälvslax, öring, harr och andra vattenlevande organismer. Torrfåran mäter ca 6 km från dammen till platsen där kraftverksutloppet och den naturliga älvfåran möts.De mätningar som genomfördes syftade till att bestämma flöden, vattenstånd, gradienter, djup, strömhastigheter, rinntider, vattendragsbredder, och den våta arean vid olika mätpunkter utmed undersökningssträckan. Samtliga uppmätta parametrar är flödesberoende. En enkel empirisk modell presenteras vilken gör det möjligt att beräkna hur en förändrad tappning påverkar genomsnittliga värden av strömhastighet, bredd och djup i sträckan.Resultaten visar bland annat att vattnets medelhastighet ökar snabbare än medelbredd och medeldjup då flödet från dammen ökar. När flödet ökar från 2,5 m³/s till 7,5 m³/s (+200%) ökar medelhastigheten från 0,28 m/s till 0,52 m/s (+88%), medelbredden från 33 m till 43 m (+31%), och medeldjupet från 0,28 m till 0,34 m (+22%). Förändringarna på den nedre delsträckan är likartade. Vid medellågvattenföring i Höljan och samma flödesökning som ovan från dammen så stiger den totala våta arean från 21 ha till 26 ha (+27%).

  • 66.
    Häggström, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Anpassning av HBV-modellen till Torneälven1989Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 67.
    Häggström, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Snökartering i svenska fjällområdet med NOAA-satellitbilder1995Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av arbetsgruppen för hydrologiskt utvecklingsarbete (HUVA) inom Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan (V ASO) har SMID undersökt  värdet av den information om snötäckningsgrad som kan erhållas från de meteorologiska NOAA-satelliterna. Syftet med undersökningen har varit att finna ut om förutsättningar finns att använda satellitbildsmaterial för att bestämma den kvarvarande tillrinningen från snötäcket under avsmältningsfasen och främst då i dess slutskede. Om satellitbilder visar sig användbara för ändamålet skulle de t. ex. kunna utnyttjas för att uppdatera snömagasinet i de modeller som används för att beräkna tillrinningen till vattenkraftens regleringsmagasin och dänned erhålla bättre tillrinningsprognoser.

  • 68.
    Häggström, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Översiktlig sammanställning av den geografiska fördelningen av skador främst på dammar i samband med septemberflödet 19851986Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I september 1985 inträffade ett stort flöde i vattendrag i södra Norrland och norra Svealand. Flödet medförde en hel del översvämningsskador och bl a skedde flera dammbrott. Orsaken till flödet var att det under tiden 1-7 september kom in flera intensiva regnväder. Området hade också tidigare under sommaren fått mycket nederbörd varför de naturliga vattenmagasinen var välfyllda redan innan septemberregnen. Detsamma gällde för  vattenkraftens regleringsmagasin.

  • 69.
    Häggström, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Application of the HBV model for flood forecasting in six Central American rivers1990Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report describes the application of a runoff model to six rivers in Central America. It isa part of the project "Streamflow Forecasting and Flood Varning in Central America" for which the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI} has been responsible. The project has been financed by the Swedish International Development Agency (SIDA) and co-ordinated by the Royal Institute of Technology (KTH} in Sweden. The project is one of the efforts to predict and prevent natural disasters in Central America within the duties for Centro de Coordinacion para la Prevención de Desastres Naturales en America Central (CEPREDENAC).

  • 70.
    Häggström, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Sandoval, Luz Amelia
    Vega, Maria Elvira
    Aplicacion del modelo HBV a la cuenca superior del Río Cauca1989Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [es]

    El r:fo Cauca recorre el occidente colornbiano de sur a norte, entre dos cadenas rnontafiosas , las cordilleras Central y Occidental. El area de su cuenca es de 58.500 krn. 2 y es el principal tributario del rio Magdalena

  • 71.
    Häggström, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Sandoval, Luz Amelia
    Vega, Maria Elvira
    Application of the HBV model to the upper Río Cauca basin1988Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The work described in this report is part of a collaboration project between Corporación Autónoma Regional del Cauca (CVC), Colombia, and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI)

    CVC is an entity, whose main objective is to promote the economic and social development of the upper Cauca basin in the provinces of Cauca and Valle as well as of part of the Colombian Pacific region. One specific objective is to regulate the river, Rio Cauca, for flood control, hydropower generation and for pollution alleviation.

    The collaboration project deals with the application of the conceptual HBV model to the upper Rio Cauca. The work was started in February 1987 and completed in June 1988. The project was financially supported by the Swedish Agency for Technical and Economic Cooperation (BITS).

  • 72.
    Häggström, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Persson, Magnus
    SMHI.
    Utvärdering av 1985 års vårflödesprognoser.1986Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    HBV-modellen är för prognosändamål kalibrerad i 32 områden. Under våren 1985 användes den för prognoser i 27 av dessa områden. Prognoser med arealnederbördsmetoden gjordes i 43 områden.

    Prognoserna var av 3 typer:

    1. Långtidsprognoser över kvarvarande tillrinning.
    2. Långtidsprognoser över högsta flödet uner vårfloden.
    3. Korttidsprognoser över flödesutvecklingen baserade på meteorologiska femdygnsprognoser.

    HBV-modellen användes för alla 3 typerna av prognoser, medan arealnederbördsmetoden endast är tillämpbar på prognoser av typ 1.

  • 73.
    Häggström, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Persson, Magnus
    SMHI.
    Utvärdering av 1987 års vårflödesprognoser1988Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    HBV-modellen är för prognosändamål kalibrerad i 37 områden. Under våren 1987 användes den för prognoser i 28 av dessa områden. Prognoser med Arealnederbördsmetoden gjordes i 43 områden.Prognoserna var av 3 typer:

    1. Långtidsprognoser över kvarvarande tillrinning.
    2. Långtidsprognoser över högsta flödet under vårfloden.
    3. Korttidsprognoser över flödesutvecklingen baserade på meteorologiska femdygnsprognoser

    HBV-modellen användes för alla 3 typerna av prognoser, medan Arealnederbördsmetoden endast är tillämpbar på prognoser av typ 1.

    HBV-modellen är en hydrologisk-matematisk modell för beräkning av vattenföring utgående från meteorologiska data. Grundversionen av modellen finns beskriven i rapport RHO (Bergström,1976). En sammanfattande beskrivning av modellstruktur och prognosmetodik ges i rapport HO 7 (Persson, 1983). Arealnederbördsmetoden baseras på regressionssamband mellan tillrinningsvolym och nederbörd. Det finns beskriven i HB-rapport nr 52 (Häggström 1982)

    I det följande redovisas prognosresultaten 1987 tillsammans med en utvärdering av effekterna av den nederbörd, som verkligen föll under  prognosperioderna. Avsnitt 1 ger en sammanfattning av nederbörd, temperatur, magasinsförhållanden och vattenföring. Avsnitt 2 behandlar HBV-modellen. Avsnitt 3 behandlar resultat för Arealnederbördsmetoden samt för en prognos baserad på snötäckets vatteninnehåll.

    Rapporten riktar sig i första hand till dem, som tagit del av prognoserna, och förutsätter viss kännedom om prognosmetoderna. Motsvarande rapporter för 1979-1986 års prognossäsonger finns tillgängliga vid SMHI.

  • 74.
    Häggström, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Analys av snösmältningsförlopp1993Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 75.
    Johansson, Barbro
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Vattenföringsberäkningar i Södermanlands län - ett försöksprojekt1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 76.
    Johansson, Barbro
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andréasson, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Jansson, Johan
    SMHI.
    Satellite data on snow cover in the HBV model: Method development and evaluation2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Hydrological forecasts are essential, both for the prevention of flood damages and for water resources planning. In Northern Sweden, snowmelt plays an important role in the formation of runoff. Spring flood forecasts have been carried out since the middle of the 1970s, using the HBV runoff model. In the HBV model, the snow pack is simulated from interpolated daily observations of point precipitation and temperature. The acquirement of representative data is often difficult as the highest precipitation occurs at high altitudes, which are sparsely populated and difficult to reach. Remote sensing data on the snow pack should thus be important as an additional source of information. The project presented in this report had two aims:- To modify the HBV model to include remote sensing data as input to the simulations.- To evaluate the influence of such data on the accuracy of simulated runoff.The remote sensing data available to the project came from NOAA-AVHRR images, which provided data on snow covered area under cloud free conditions. The evaluation was carried out for a medium-sized catchment in the mountainous region in the northwest of Sweden. Satellite data were available for five different years. To facilitate the use of remote sensing data, a gridded version of the HBV model was developed. Procedures and criteria were developed to automatically calibrate the HBV model against both runoff and snow cover data. This was done to minimise the risk of compensating errors in the parameter values of the model.Due to clouds, remote sensing data are not available on a regular basis. Consequently they were not utilised as model input in the same sense as precipitation and temperature. When available, they were instead used to correct errors in the simulated snow pack. Model routines were developed to compare observed and simulated snow cover and to automatically make the corrections.For the evaluation, the data set was divided into two periods. The model was calibrated independently for each period and verified for the other. The results were contradictory and not conclusive. For the first period, the precipitation appeared to be systematically overestimated, which led to compensating errors in the parameter fitting and an erroneously modelled snow distribution. Attempts to correct the snow pack for the second period thus failed. For the second period, there were no apparent systematic errors in the precipitation input. After calibrating the model for this period, satellite data could be used to considerably improve the accuracy in the runoff simulations for the first period. The overestimation of precipitation and thereby the snow pack could be corrected for.The most effective way to overcome the problem of systematic errors in the input data for the calibration period is longer data records. Another possibility is more sophisticated calibration routines than the ones developed within this project. A grid by grid comparison of modelled and observed snow cover showed systematic deviations. It indicates that there are improvements to be made in the snow model, and that remote sensing data can be useful in such work

  • 77.
    Johansson, Barbro
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Bergstrand, Erland
    SMHI.
    Jutman, Torbjörn
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Skåneprojektet - Hydrologisk och oceanografisk information för vattenplanering - Ett pilotprojekt1986Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Skåneprojektet är ett pilotprojekt för utveckling av ett system för beräkning och presentation av hydrologisk och oceanografisk information.I kedjan från de hydrologiska och oceanografiska observationerna fram till en presentationsform, exempelvis kartbild, prövas olika alternativ med avseende på metodik och presentationsformer.Projektet initierades under 1984, Själva pilotprojeket avslutas med denna rapport. En utvärderingsfas följer med sikte på ett genomförande av kartläggningen för hela landet inklusive kustområden.Utvärderingsfasen kommer bl a att innehålla samarbetsprojekt med andra statliga verk och länsstyrelsen i Kristianstad län. Dessa har främst till syfte att vidareutveckla de delar av systemet, som rör utnyttjande av informationen som planeringsunderlag.Inom SMHI pågår andra projekt med nära anknytning till Skåneprojektet. Digitalisering av landets vattendelare pågår inom SVAR (Svenskt Vattenarkiv), och tillsammans med Rymdbolaget görs en utvärdering av potentialen hos fjärranalys som metod att kartera landskapsbeskrivande variabler.Den här rapportens innehåll har fördelats så, att den, som vill göra en snabb genomläsning, kan hoppa över kapitel fyra och fem, vilka innehåller detaljerade beskrivningar från hydrologisk respektive oceanografisk synpunkt av det system, som översiktligt behandlas i kapitel tre.

  • 78.
    Johansson, Barbro
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Edström, Magnus
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Losjö, Katarina
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Analys och beräkning av snösmältningsförlopp1998Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I HBV-modellen, liksom i många andra begreppsmässiga modeller används en enkel graddagmetod för snösmältningsberäkningar. Det har erfarenhetsmässigt visat sig svårt att med mer komplicerade uttryck för snösmältningen förbättra beräkningen av avrinning. Samtidigt har vi sett att de fel som uppstår i HBV-modellen i samband med snösmältning ibland uppträder samtidigt i flera områden. De är alltså inte slumpmässiga, och kan inte enbart förklaras av osäkerheten i de indata som används rutinmässigt. Det tycks som om det i de aktuella vädersituationerna finns en eller flera faktorer som modellen inte tar hänsyn till. I stället för att testa olika komplicerade modeller för snösmältning har, i det här projektet, ett försök gjorts att angripa problemet från motsatt håll. Vi har försökt hitta en koppling mellan meteorologiska förhållanden och modellfel. Speciellt har vi tittat på temperaturens höjdberoende. Studien har genomförts i sex avrinningsområden i den svenska fjällkedjan, och med data från 1975 till 1997.

    För temperaturens höjdberoende utnyttjades data från tre näraliggande stationspar på olika höjd. I HBV-modellen antas vanligen att temperaturen avtar med 0.6°C per 100m. I verkligheten visade sig temperaturgradienten variera kraftigt, och även vid temperaturer över 0°C kunde det inträffa att temperaturen ökade med höjden. Ett svagt samband kunde skönjas mellan temperaturens dygnsvariation vid den lägsta stationen och temperaturgradienten. Däremot gav det inga generella förbättringar i simulerad avrinning att föra in en varierande temperaturgradient i HBV-modellen.

    Vid jämförelserna mellan volymfel och meteorologiska förhållanden kunde endast tendenser till samband påvisas, och då framför allt under vårflodens start. Det tycks som om HBV-modellen oftare underskattar volymen när det blåser mycket, är hög luftfuktighet och/eller molnigt väder, och att volymen oftare överskattas när det är varmt och vackert väder. Detta är i överensstämmelse med energibalansekvationen, med tillförseln av sensibelt värme vid höga vindhastigheter och latent värme vid hög luftfuktighet. Vid vackert väder är det däremot möjligt att en del av den tillgängliga energin går till avdunstning i stället för smältning.

    Resultaten visar återigen att det är svårt att hitta vägar att förbättra beräkning av snösmältning på avrinningsområdesskala. Ett viktigt skäl är osäkerheten i indata. Data från ett fåtal meteorologiska stationer på låg höjd skall extrapoleras över stora avstånd, både vertikalt och horisontellt. De fel som orsakas av detta gör det svårt att särskilja fel som orsakas av en oriktig fysikalisk beskrivning av processerna. En annan generell svårighet vid all modellutveckling är problemet med kompenserande fel. Det innebär att vissa komponenter i ursprungsmodellen oftast innehåller förenklingar eller brister som kompenseras genom justeringar i andra delar av modellen. Slutresultatet kan ofta bli bra, men det kan bli svårt att förbättra modellen eftersom en bättre beskrivning av en viss del kan ta bort denna kompenserande verkan. Därmed blir slutresultatet sämre trots att en enskild process beskrivs mer realistiskt.

  • 79.
    Johansson, Barbro
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Olsson, Jonas
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Yacoub, Tahsin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Haase, Günther
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    Jacobsson, Karin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sanner, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Översvämningsprognoser i områden med ofullständiga data: Metodutveckling och utvärdering2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar slutresultat från projektet ”Översvämningsprognoser Utveckling av metoder för ett rikstäckande system för vattenförings- och vattenståndsprognoser”. Projektet har i huvudsak varit finansierat av Räddningsverket, numera MSB, (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap), men har även utnyttjat resultat från näraliggande projekt finansierade av Elforsk, SMHI och EU.I ett rikstäckande system måste prognoser göras för vattendrag där det saknas detaljerad information om avrinningsområdets och älvfårans egenskaper. Modeller kan inte tillämpas och verifieras på samma sätt som i områden med god datatillgång och tillgång till tidsserier med observerad vattenföring. Eftersom beräkningarna inte kan verifieras mot observationer blir det extra viktigt med bra nederbördsinformation och att kunna ge ett mått på osäkerheten i prognosen. Projektet har dels arbetat med metodutveckling, dels med en omfattande utvärdering av data och beräkningsresultat. En pilotstudie gjordes för flödet sommaren 2004 i Lagan/Ljungby. Fokus har varit på följande områden:- Utveckling och utvärdering av en metodik för att utnyttja meteorologiska och hydrologiska sannolikhetsprognoser- Utvärdering och minimering av osäkerheten i hydrologiska (vattenföring) och hydrauliska (vattenstånd) prognosmodeller.- Utveckling och utvärdering av metoder för att utnyttja radarobservationer av nederbörd.Projektet har visat att det är möjligt att göra vattenståndsprognoser med rimlig noggrannhet, utgående från data som finns tillgängliga i ett rikstäckande system. Tillgång till bra nederbördsinformation för dagarna före prognosen är viktig, speciellt i sjörika system med ett långsamt förlopp. För att kunna göra sannolikhetsprognoser räcker det inte att ta hänsyn till osäkerheten i den meteorologiska prognosen genom att direkt utnyttja meteorologiska ensembleprognoser. Spridningen i de meteorologiska nederbördsprognoserna är inte tillräcklig och osäkerheten i den hydrologiska modellen måste beaktas.De projektresultat som inom det närmaste året kommer att utnyttjas i ett rikstäckande system är de som är relaterade till hydrologisk modellering och sannolikhetsprognoser. Arbetet med att utveckla metoder för att utnyttja radarinformation i operationell skattning av arealnederbörd fortgår. Fallstudier har visat att vattenståndsprognoser kan göras med modeller baserad på översiktlig information om topografi och tvärsektioner i vattendragen. Däremot är det tidsödande att sätta upp en hydraulisk modell för en godtycklig älvsträcka. Tills vidare är det realistiskt att anta att vattenståndsprognoser främst kommer att göras i vattendrag som ingått i den översiktliga översvämningskarteringen.

  • 80.
    Johansson, Barbro
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Losjö, Katarina
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjödin, Nils
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Chikwanha, Remigio
    Merka, Joseph
    Assessment of surface water resources in the Manyame catchment - Zimbabwe1995Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is on the Manyame Water Resources Assessment for Development Project. The aim of the project was to establish an improved hydrological network in the catchment, a mathematical model of its hydrological regime and a hydrological forecasting system for the preparation of river and flood or  drought forecasts.

  • 81.
    Johansson, Barbro
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Magnus
    SMHI.
    Aranibar, Enrique
    ENDE Empresa Nacional de Electricidad.
    Llobet, Robert
    ENDE Empresa Nacional de Electricidad.
    Application of the HBV model to Bolivian basins1987Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 82.
    Jutman, Torbjörn
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Analys av avrinningens trender i Sverige1991Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapportens syfte är att analysera de långsiktiga förändringarna i avrinningen under perioden 1928-1987 som underlag för studier av eventuella uppkomna eller förväntade klimatförändringar.

    Alla tillgängliga kompletta avrinningsserier från stationer inom landet har analyserats för kartläggning av regionala trendmönster i olika tidsperioder. Stationer med grova inhomogeniteter har exkluderats. Analyserna är baserade på serier av årsvärden.

    Trendmönstren är generellt sett svaga. En relativt generös nivå (0.10) har därför valts för signifikanstestet. Resultaten visar att ett fåtal extrema år i följd kan ge stora återverkningar på trendmönstret.

    De regionala trendmönstren uppvisar för den senaste 60-års perioden en negativ trend för större delen av fjällområdet och en positiv för västkusten och sydöstra Norrland.

    Förändringar i fördelningen av vädersystemen mellan lågtrycksbanoma är en trolig delförklaring till den omfördelning av avrinningen som skett under den senaste 60-års perioden. Det blir fortsättningsvis nödvändigt att i större utsträckning utröna kopplingen mellan omfördelningen och förändringar i den atmosfäriska storskaliga höjdströmningen som i sin tur är beroende av den globala temperaturfördelningen, där växthuseffekten kan inverka. Det är även av vikt att ytterligare undersöka inverkan av andra mänskliga ingrepp som kan ha gett signifikanta förändringar av avrinningsförhållandena.

  • 83.
    Kanth, Malin
    SMHI.
    Hydrokemi i fältforskningsområden1995Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    FFO står för fältforskningsomrädc och är ett program för hydrologiska ochhydrokemiska mätningar i små vattendrag. Programmet tillkom l975. Urvalet av stationer gjordes från naturgeografisk regionsindelning av Norden och hydrologisk regimsindelning. Avsikten var att områden skulle vara 1-200 km2 stora och så homogena som möjligt. Mätprogramet omfattade:  vattenföring, nederbörd, snötaxering och hydrokemi (Edström & Rystam,1994).

    I samband med att nästan hela FFO-nätet läggs ner på grund av besparing,(förutom Tarfala som sköts av Naturgeografiska institutionen i Stockholm, Ryttarbacken och Stubbetorp som kommer fortsätta att drivas av SMHI), har det företagits en bearbetning av de hydrokemiska data som samlats in under åren. De beräkningar som har gjorts på hela mätperioden för varje station är månads- och årsmedelvärden med standardavvikelse. Det har även tagits fram beräkningar för jontransporten under perioden 1984 till 1993. I rapporten finns enbart plottad månadsmcdelkonduktivitet för alla stationer utom Tarfala. Förutom detta redovisas månadsmedelvariationen med standardavvikelse för Solmyren, Lilla Tivsjön , Buskbäcken och Ryttarbacken och transportberäkningen för samma områden. Dessa områden har valts ut för att illustrera ett nordligt skogs- och myrområde, skogsområden i mellersta Sverige och ett område med jordbruksinslag.

    Variationen i jonkoncentrationen under året följer väl flödesmönstret, med minimum i samband med vårfloden och vid höstregnel. Att flödet har en avgörande roll för jontransporten syns på de stora transporterna i samband med flödestopparna. Den största jontransporten återfinns i södra Sverige, detta bland annat till följd av att vittringen går fortare där än i norr.

    Medelvärdet av transporterade joner under perioden 1984 till 1993 visar på en ökning i jämförelse med undersökningsperioden 1969 till 1975, Andersson & Eriksson (1978). En förklaring till ökningen är att proverna är analyserade på olika laboratorier och med olika analysmetoder. Ökningen kan även bero på att det har varit större medelavrinning under den senare perioden och att den mänskliga aktiviteten ökat.

  • 84.
    Karlsson, Bengt
    et al.
    SMHI.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Brandt, Maja
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    PULS-modellen: Struktur och tillämpningar1987Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    1982 inleddes ett forskningsprojekt vid SMBI, som syftar till modellering av hydrokemiska förhållanden i ett vattendrag. Huvudvikten lades vid de naturliga flödesbetingade kortvariga variationerna i alkalinitet och pH. Utgångspunkten i arbetet var HBV-modellen (Bergström, 1976) samt dess vidareutveckling för grundvattensimulering (Bergström och Sandberg, 1983).Under de följande åren utvecklades den modell, som fått namnet PULS. Namnet kommer av att varje puls av regn eller snösmältning kan följas individuellt vid transporten genom marken. Filosofin bakom modellen och dess funktion finns beskriven av Bergström m fl (1985). Avsikten med denna rapport är att ge en fördjupad inblick i PULS-modellen och dess tillämpningar.Modellen har hittills tillämpats för simulering av pH och alkalinitet i 14 områden, varav 12 i Sverige och 2 i Finland.Denna rapport omfattar dels en beskrivning av modellen, dels exempel på tillämpningar i ovan nämnda områden. Eftersom tillämpningarna sträcker sig över flera år, har för de äldsta fallen ej exakt samma modellstruktur som den här beskrivna använts. Avslutningsvis visas exempel på hur man ur simulering av långa serier preliminärt kan bedöma eventuella försurningstrender.

  • 85.
    Koucheki, Behzad
    SMHI.
    Älvtemperaturers varianter i Sverige under en tioårsperiod1995Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs älvtemperaturens rums- och  tidsvariation.  Dessutom  beskrivs utprovning av olika modeller för sambandet mellan vattentemperatur och  meteorologiska och/eller hydrologiska variabler. Jämförelser  mellan  olika  modellansatser  genomförs  genom test  på  oberoende observationsperiod.

    Kallaste älvtemperaturen under den studerande perioden (1977-86) uppvisar Luleälven med årsmedeltemperaturen 4,4 grader, medan Mörrumsån har den varmaste  årsmedeltemperaturen med 8,6 grader.  Vattentemperaturen sjunker från söder  till norr och från kusten  till inlandet.

    Korrelationer skattas mellan 46 stationers vattentemperaturer (månadsmedelvärden). För korrelationsberäkningama har endast stationer med avrinningsområde mindre än 10000 km2 utnyttjats. Resultaten visar på starkt beroende mellan stationerna, dock med svagt avtagande med avståndet. Orsaken är likheterna i säsongsvariationen över hela landet. Motsvarande analys genomförs på dygnsvärden för ett urval bland de 46 stationerna.

    Säsongsvariationerna hos älvtemperaturen under åren är likartade. Under 6 månader, mellan november till april, har vattentemperaturerqa sina  lägsta  månadsmedelvärden,  dvs  mellan knappt noll till en grader. I juli eller augusti uppnår temperaturen toppen. Hur länge kalla och varma tider varar, beror på var stationen är belägen. Avrinningsområdets storlek och andel sjö inom avrinningsområdet syns inte ha stor betydelse i detta  sammanhang.  Däremot  finns samband mellan temperaturvariationen amplitud och avståndet uppströms från mätstationen till större sjö.

    I rapporten anges modeller avseende simulering av dygnsvärde för vattentemperatur. Vattentemperaturens variationer beskrivs med hjälp av lufttemperatur och/eller information om säsongsvariation. Vattenföring har använts som oberoende  variabel  men har ej varit signifikant för  beskrivningen  av vattentemperaturens variationer.

    Olika modeller har anpassats till observationer från tio stationer, befintliga i tio vattendrag över hela landet. Användning av säsongsvariabel i modellen har varit väsentlig för uppnående av god prestanda. Säsongsvariabel i modellen har bestämts  med  hjälp av  tio  års  månadsmedelvärden för vattentemperaturen, alternativt genom användning av så kallade dummyvariabler. Två modellvarianter, båda innehållande säsongsvariabel, har gett över 95%  förklarad  variation  vid test mot oberoende  period  av dygnsvärden.

  • 86.
    Källgården, Josef
    SMHI.
    Snow distribution in a mountainous region: A remote sensing study2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The spatial distribution of snow is of importance in several hydrological and climatological

    processes. Today, one of the main climatological issues is the fundamental

    question if there is a climate change ongoing and if so, what the effects are? Several

    projects aim to model the climate and different climate scenarios for the future. For

    these simulations the snowcover is of major importance because of its high albedo and

    thus its high ability to reflect incoming solar radiation. A model that considers the spatial

    distribution of snow would be very useful when trying to simulate different climate

    change scenarios (Cline et al. 1998). Furthermore, a spatially distributed model would

    enable the use of spatially distributed input data, e.g. from satellite images. Runoff forecasts

    would be improved if models were updated in real-time, from e.g. satellite images

    (Kirschbaum 1998). Improving the forecasts is a major issue for e.g. the hydro-power

    companies for security and economical reasons.

    Also within other sciences, a spatially distributed snowmelt model would be useful.

    Better spatial estimate of snowmelt would be helpful for forest harvesting, since the surface

    runoff may cause loss of nutrients (Ohta 1994). Furthermore, the distribution of

    snow in arctic tundra regions is of high importance for the survival of different plant

    and animal communities (Liston & Sturm 1998).

    High-resolution satellite imagery is a useful tool for studying the snow distribution over

    large areas. According to Elder et al. (1991) a digital elevation model combined with a

    GIS (Geographical Information System) is an ideal tool for obtaining spatial topographic

    information about an area. Furthermore, remote sensing data and GIS are,

    according to Baumgartner & Apfl (1997), fundamental parts of several hydrological

    applications and they should more often be used by hydrologists. Especially information

    about snowcover has been obtained by various remote sensing techniques, see for

    instance Brandt

    & Bergström (1984), Sand & Bruland (1998), Rango & Martinec

    (1997) and Kuittinen (1989). In particular the satellite images have been widely used for

    obtaining information about snow distribution (Rango 1993). Furthermore, Cline et al.

    (1998) have concluded that remote sensing in combination with modelling could be

    used for water supply forecasting.

  • 87.
    Larsson, Sara
    et al.
    SMHI.
    Lidén, Rikard
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Stationstäthet och hydrologiska prognoser1996Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Ten basins in the north of Sweden, where the hydrological model system, HBV- HMS, has been set up, were studied. The effects on the hydrological model if an approximate 20% decrease in meteorological stations occurs were studied as well as the possibility to reduce an eventual decline in model efficiency through recalibration of the model parameters. Also, an addition of stations was investigated. The results indicated that the mean reduction in model efficiency due to an approximate 20% decrease in station density was small. If the most representative stations were removed the model performance, however, decreased significantly. When a recalibration was allowed the decline in model accuracy was reduced considerably. An addition of meteorological stations gave a minor improvement in model efficiency. No significant relationships between the basin characteristics and the model sensitivity due to a change in the station network, were found.

  • 88.
    Lindell, Sten
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Realtidsbestämning av arealnederbörd1993Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Några vintrar under 80-talet gav HBV-modellen ett dåligt prognosresultat för vissa tillrinningsområden i norra Norrlands fjälltrakter. Samtidigt blev resultat av vårflödesvolymsprognosema för motsvarande områden bättre då arealnederbördsmetoden för prognosering av tilliinningsvolymer utnyttjades. För att utröna om det är möjligt att kombinera arealnederbördsmetodens nederbördsviktning med HBV-modellens tillrinningsberäkning finansierade arbetsgruppen för hydrologiskt utvecklingsarbet (HUVA) inom Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan (VASO) en studie budgetåret 1991-92 som avrapporterades i Mv PM Nr 3 (Lindell, 1992). I det arbetet användes ett PCprogram för tredimensionell interpolering, SURFER, för beräkning av den areella nederbörden. Arbetet med att läsa in nederbördsdata till det systemet var mycket omfattande och tog mesta tiden av projektet i anspråk. Däiför kunde endast ett prognosområde studeras med nederbördsdata under 15 månader

    Denna rapport redovisar en utveckling av SURFER-projektet från 1991-92. PC-programmet SURFER har ersatts med en av SMHI utvecklad modell för operationella korta väderprognoser, LAM-modellen (Ullerstig och Unden, 1981), (Unden, 1982) samt (Andersson et al., 1986).

    -talet gav HBV-modellen ett dåligt prognosresultat för vissa

    tillrinningsområden i norra Norrlands fjälltrakter

    . Samtidigt blev resultat av

    vårflödesvolymsprognosema för motsvarande områden bättre då arealnederbördsmetoden

    för prognosering av tilliinningsvolymer utnyttjades. För att utröna om det är möjligt att

    kombinera arealnederbördsmetodens nederbördsviktning med HBV-modellens

    tillrinningsberäkning finansierade arbetsgruppen för hydrologiskt utvecklingsarbete

    (HUVA) inom Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan (VASO) en studie budgetåret

    1991-92 som avrapporterades i Mv PM Nr 3 (Lindell, 1992). I det arbetet användes ett PCprogram

    för tredimensionell interpolering, SURFER, för beräkning av den areella

    nederbörden. Arbetet med att läsa in nederbördsdata till det systemet var mycket

    omfattande och tog mesta tiden av projektet i anspråk. Däiför kunde endast ett

    prognosområde studeras med nederbördsdata under 15 månader

    .

    Denna rapport redovisar en utveckling av SURFER-projektet från 1991-92. PC-programmet

    SURFER har ersatts med en av SMHI utvecklad modell för operationella korta

    väderprognoser, LAM-modellen (Ullerstig och Unden

    , 1981), (Unden, 1982) samt

    (Andersson et al., 1986).

  • 89.
    Lindell, Sten
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Carlsson, Bengt
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Sanner, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Reihan, Alvina
    SMHI.
    Vedom, Rimma
    Application of the integrated hydrological modelling system IHMS-HBV to pilot basin in Estonia1996Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report describes calibration and application of the IHMS-HBV model on a daily time step to Kasari River basin in Estonia. The Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) have as consultant been responsible for the set-up, calibration, training and delivery of the Integrated Hydrological Model System with the HBV-model (IHMSHBV). The Swedish Board for lnvestment and Technical Support (BITS) financed the project. The training and transfer of technology were addressed to the Estonian Meteorological and Hydrological Institute (EMHI).

  • 90.
    Lindell, Sten
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Ericsson, Lars O.
    SMHI.
    Sanner, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Göransson, Karin
    SMHI.
    Integrated Hydrological Monitoring and Forecasting System for the Vistula River Basin1997Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is a technical description on the project Integrated Hydrological Monitoring and Forecasting System for the Vistula River Basin. The Swedish Meteorological and Hydrological lnstitute in Nonköping, Sweden, (hereinafter called SMHI) and Institute of Meteorology and Water Management in Warsaw, Poland, (hereinafter called IMWM) has fulfilled and co-operated in this project. SMHI have as consultants been responsible for design and development of the Vistula River Monitoring and Forecasting System, for on-the-job training and education in Windows programming and development as well as in set-up, calibration and applications of the HBV-model. IMWM responsibilities has been to provide the project with hydrometeorological data and information on land use for the calibration activities and to supply the project with the hydrodynamic model in use at the polish institute. IMWM has been deeply involved in the design and development of the Vistula River Monitoring and Forecasting System and bad the main responsibility in the HBV-model calibration activities.

  • 91.
    Lindell, Sten
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sanner, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nikolushkina, Irena
    SMHI.
    Stikute, Inita
    SMHI.
    Application of the integrated hydrological modelling system IHMS-HBV to pilot basin in Latvia1996Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report describes calibration and application of the IHMS-HBV model on daily time step to Lielupe River basin in Latvia. The Swedish Meteorological and Hydrologicalnstitute (SMHI) have as consultant been responsible for the set-up, calibration, training and delivery of the Integrated Hydrological Model System with the HBV-model (IHMSHBV). The Swedish Board for Investment and Technical Support (BITS) financed the project. The training and transfer of technology were addressed to the Latvia Hydrometeorological Agency (LHMA)

  • 92.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Analys av avrinningsserier för uppskattning av effektivt regn1987Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En metod för beräkning av effektiv nederbörd ur avrinningsserier presenteras. Metoden innebär, att hela avrinningsområdet betraktas som en effektiv regnmätare, vilken analyseras via sin avrinningsserie. Resultaten inkluderar bidrag från regn, snösmältning och förluster pga magasinering i marken samt tar hänsyn till den areella variationen i alla dessa faktorer.Den föreslagna metoden har tillämpats på 31 avrinningsserier, företrädesvis från områden i norra Sverige, totalt omfattande1 365 observationsår. De erhållna uppskattningarna av effektiva regn är för nederbördstillfällen med enbart regn i allmänhet avsevärt lägre än den nederbördsmängd, som fallit över området. Dessutom kan i flera områden en viss reduktion av risken för höga effektiva regn sommartid skönjas. Orsaken till detta är i första hand effekten av ett markfuktighetsunderskott sommartid. I utpräglade fjällområden är detta förhållande ej lika framträdande.En viss minskning av den största påträffade effektiva regnmängden med ökande areal framgår av materialet.Stora effektiva regn, orsakade av snösmältning under våren, är mer frekventa än stora regntillfällen under sommar och höst, i synnerhet om flerdygnsvärden analyseras.

  • 93.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Regional kalibrering av HBV-modellen2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    HBV-modellen, som används av den hydrologiska varningstjänsten vid SMHI, är en förenklad beskrivning av det hydrologiska kretsloppet. En befintlig metod för regional kalibrering av HBVmodellen vidareutvecklades. Parametrar tas fram som ger så god överensstämmelse som möjligt till flera vattenföringsstationer i en region. Dessa värden kan därefter användas för uppskattning av vattenföringen i en godtycklig punkt i regionen. Metoden testades i tre områden: Rönne å i Skåne, Dillområdet i Tyskland och den region som omfattar vattendragen till Västerhavet. Regionala utvidgningar av R2-värdet, volymfel och toppfel kombineras i ett optimeringskriterium. R2-värdet och toppfelet bör utvärderas endast i små, oreglerade områden med låg sjöprocent. Som övre gränser sattes en areal på 2000 km2 och en sjöprocent på 10 %. Det sistnämnda visade sig dock vara för högt satt.Volymfelet kan däremot utvärderas i samtliga ingående stationer, och få påverka kalibreringen. I de relativt små, homogena områdena Rönne å och Dill erhölls mycket goda resultat. Anpassningen blev något sämre med regionala parametrar än vad som kan uppnås genom lokal kalibrering i det stora testområdet, vattendragen till Västerhavet. I allmänhet underskattades toppflödena något. Fördelen är att man får parametervärden som användas i hela regionen.

  • 94.
    Lindström, Göran
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Bartosova, Alena
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Strömqvist, Johan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Uppehållstider i ytvatten i relation tillvattenkvalitetNET, ett generellt uppskalningsverktyg2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    NET är ett verktyg för uppskattning av vattenburen transport av olika ämnen i punkter där detsaknas mätningar. Verktyget togs ursprungligen fram inom forskningsprogrammet ”Climatechange and the Environmental Objectives” (CLEO, Munthe et al., 2014 och 2016). Tanken äratt NET ska vara generellt, och kunna användas för simulering av olika ämnen, men endastberäkna medelvärden över tiden av mängder och koncentrationer. Ofta är det mängder som ärslutmålet för en beräkning, varför det i vissa situationer kan finnas mycket att vinna på attanvända en enkel och snabb beräkningsmodell. Inom CLEO simulerades flöden av totalkväve,total-fosfor och totalt organiskt kol.

  • 95.
    Lindström, Göran
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Harlin, Joakim
    SMHI.
    Olofsson, Judith
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Uppföljning av Flödeskommitténs riktlinjer1993Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Flödeskommittens förslag till nya riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar utkom 1990. Kontrollberäkningar enligt riktlinjerna visar att de dimensionerande flödena för hösten ligger något lägre än de preliminära beräkningarna i Flödeskommittens rapport. Medelvärdet av de uppmätta flödena i relation till de dimensionerande är med det nu tillgängliga materialet 43% för våren och 40% för hösten. Det finns inga tydliga skillnader i säkerhetsmarginal mellan olika delar av landet, eller mellan vår och höst. Trots detta finns det en relativt stor spridning mellan stationerna.Samtidigheten mellan hög snösmältning och hög nederbörd studerades. Resultaten visar att de två faktorerna sällan uppträder samtidigt. Genom att man i en dimensioneringsberäkning kombinerar kraftig snösmältning och extrem nederbörd fås en avsevärd säkerhetsmarginal, trots att ingen av de två faktorerna har extrapolerats utanför det observerade. De högsta flödena i oreglerade vattendrag i Norrland skapas i första hand av snösmältning. En mindre del av flödena är kombinationsflöden, och en ännu mindre andel domineras av regn. Höstflödena, som vanligtvis är lägre, domineras dock av regn. I södra Sverige orsakas de högsta flödena ofta av kombinationer av regn och snösmältning.Det är mycket svårt att fastställa återkomsttiden för de dimensionerande flödena med någon större precision. Man kan inte förutsätta att de dimensionerande flödena har samma återkomsttid överallt. Det mesta talar dock för att återkomsttiden överstiger 10 000 år med god marginal i de flesta områdena. Risken för att ett dimensionerande flöde skall uppträda någonstans i landet under en hundraårsperiod, bör vara mycket liten. Säkerhetsmarginalen, eller återkomsttiden, tycks ligga på ungefär samma nivå för våren som för hösten. Det är mycket svårt att uppskatta de dimensionerande flödenas återkomsttid genom att utgå från återkomsttiden för det dimensionerande regnet på 24 timmar. Detta beror på att regnets återkomsttid ej är känd och att de högsta flödena i landet till största delen orsakas av snösmältning eller långvarigt regn.Ett något mer homogent resultat vad beträffar det 30 åriga snötäcket i en dimensioncringsberäkning erhölls då snötäckena uppdaterades med hjälp av den uppmätta vattenföringsserien. Underlaget är dock ganska begränsat. Den justering av 30-årssnön som erhölls i de 2 testade områdena innebar en justering av tillrinningsmaximum med knappt 2%. En ny förbättrad avdunstningsrutin i HBV-modellen, hade obetydlig effekt på de  dimensionerande flödena på våren. De dimensionerande höstflödena i södra samt östra Sverige blev I0 - 22 % högre med den nya avdunstningsfunktionen.De höga flödena under sommaren 1993 var i flera av de reglerade Norrlandsälvarna exceptionellt höga för årstiden, men däremot inte i förhållande till oreglerade vårflöden. Exempelvis skulle sommarens flödesnivå i Luleälven uppnås ungefär vart femte år om älven hade varit oreglerad. Nederbördsmängdema på ett dygn låg långt under Flödeskommittens dimensionerande värden. Tillrinningstoppen till Parki och Letsi i Luleälvenanalyserades närmare. Långvarigt regn, och inte snösmältning, var den utlösande faktorn för flödestoppen.

  • 96.
    Lindström, Göran
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Ottosson Löfvenius, Mikael
    Vindelns försöksparker SLU.
    Tjäle och avrinning i Svartberget - studier med HBV-modellen2000Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns åtskilliga studier som tyder på att avrinningen från öppen mark, särskilt jordbruksmark,

    påverkas av tjäle. För skogsmark är förhållandena mindre undersökta. Tjälens

    inverkan på avrinningen undersöktes mha ett mycket fint datamaterial insamlat vid Svartbergets

    försökspark nära Vindeln i Västerbotten. Bland annat har snödjup, marktemperatur

    och tjäldjup mätts sedan 1980, vid tre platser. En av mätplatsema är belägen i gammal

    granskog och de två andra på öppen mark. Dessutom fanns grundvattendata att tillgå från

    området.

    Simuleringsresultat från HBV-modellen, i vilken ingen effekt av tjälen antas, jämfördes med

    uppmätta tjälförhållanden i skogen. Ingen tydlig effekt av tjälen kunde urskiljas, på detta sätt

    eller genom analys av mätningar med den konservativa syreisotopen

    180. Marken under

    skogen tjälas endast ungefär vartannat år. Under flera vintrar tinade tjälen dessutom upp innan

    vårfloden kom igång. Nästan alla vårflödena inträffade då marken var otjälad. Tjälens

    eventuella inverkan har mindre betydelse eftersom det så få vintrar finns kvar tjäle när

    vårfloden kulminerar. Vintrar med djup tjäle är ofta ganska snöfattiga och resulterar i låga

    flöden. Om dessa måttliga flöden påverkas eller ej har liten betydelse för uppkomsten av

    översvämningar. Slutsatserna gäller i första hand för gammal granskog i Svartberget. De två

    öppet belägna mätplatsema uppvisar mycket djupare och mer långvarig tjäle.

    En enkel modell för beräkning av snödjup och tjäldjup sattes upp. Densiteten för snön antogs

    bero av snöns medelålder. Resultaten var ganska goda. Tjäldjupet kunde beräknas någorlunda

    no

    i grant med en enkel modell som framförallt styrs av en utjämnad lufttemperatur. Genom att

    HBV-modellen kalibrerades mot både vattenföring och snödjup erhölls en möjlighet att

    uppdatera modellen mha snödj,upsmätningar

    . Modellen kunde fås att stämma ganska bra

    överens med uppmätta värden på snödjup, grundvatten, tjäldjup och vattenföring samtidigt,

    efter samtidig kalibrering mot dessa variabler.

  • 97.
    Lärke, Agne
    et al.
    SMHI.
    Sanner, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Utvärdering av SMHIs prognos och varningstjänsts verksamhet under flödena januari t o m mars 2002 i sydvästra Sverige2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Mellan den 16 januari och 13 februari föll rikligt med regn över sydvästra Sverige. I kombination med viss snösmältning orsakade detta kraftigt stigande flöden och översvämningar som följd. Flödena kulminerade på många håll i början av februari. I slutet av februari och början av mars ökade återigen flödena kraftigt till följd av nya regnväder. På de flesta håll nåddes dock inte flöden lika höga som i början av februari.

  • 98.
    Milanov, Todor
    SMHI.
    Frysförluster av vatten1988Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vid SMHI har en rad försök gjorts för att beräkna avdunstningen från snötäcke och delvis snötäckt mark. De resultat som erhållits motsvarar inte de volymfel som ibland uppträder i vårflödesprognoserna. Speciellt tycks vårar med "vackert väder" under ovanligt långa perioder ge större volymfel än andra år. En ide som av J. Nilsson och N. Sjödin (1986) testats är att vatten vid infrysning avger extra många molekyler, dvs förlorar energi, vilket leder till volymminskning. Resultaten från laboratorieexperimentet visar att processen existerar. För rent vatten uppgick viktförlusten till 2.7 %. Mätningarna har gjorts för att experimentellt visa att processen finns. I naturen bör denna process, frysförluster av vatten pga infrysning, finnas på många ställen tex vid en sjös isläggning, tillfrysning av mark, återfrysning av snö efter blidväder eller dagsmeja, återfrysning i och under ett snötäcke där instrålningen givit en lokal uppvärmning med följande smältning.

    Syftet med detta arbete är att utifrån mer noggrant kontrollerade experiment mera exakt fastställa storleksordningen av processen samt att formulera en teoretisk beräkningsmodell för processen, så att den på sikt kan komma till användning i beräkningarna för vårflödesprognoserna. Med frysförluster avvatten menas därvid vattenförluster - avdunstning - från is under isbildningsprocessen.

    Inledningsvis ges en kort översikt över de processer som bestämmer en vattenmassas avkylning. En förenklad teoretisk beräkningsmodell presenteras därefter för beräkning av frysförluster av vatten. Vidare studeras ur laboratorieförsök effekten av frysförlusterna av vatten och resultaten diskuteras. Slutligen beräknas avdunstningsförlusterna och därefter jämförs dessa med de uppmätta värdena.

  • 99.
    Moberg, Mats
    et al.
    SMHI.
    Brandt, Maja
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Snökartläggning med satellitdata i Kultsjöns avrinningsområde1988Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 100.
    Norén, Katarina
    et al.
    SMHI.
    Granström, Carl
    SMHI.
    Eriksson, Roger
    SMHI.
    Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i Norrland 20102010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta är en utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete vid vårfloden i Norrland och de nordligaste delarna av Svealand 2010. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för snösmältningen från mitten av april till slutet av maj.Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska, prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen håller sig SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser. SMHI gör dagligen automatiska prognoser för över 88 st utvalda avrinningsområden i Sverige. Merparten av prognoserna var av god kvalité men ett antal, för situationen viktiga områden hade problemmed indata.SMHI skickade ut 16 flödesvarningar och 2 hydrologiska lägesbeskrivningar som berörde vårfloden under perioden 13 maj t.o.m. 29 maj 2010. Träffsäkerheten i årets hydrologiska varningar utvärderas i november varje år och ingår därför inte i denna rapport. Under flödetarbetade SMHI ca 650 persontimmar utöver det som är normalt för perioden för varningstjänst.Efter flödessituationen skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHIs tjänster var positivt.

123 51 - 100 of 121
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7
|