Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 1683
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Bohman, Anna
    Linköpings universitet.
    van Well, Lisa
    Statens geotekniska institut.
    Jonsson, Anna
    Linköpings universitet.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Farelius, Johanna
    Enheten för samhällsekonomiska analyser vid Naturvårdsverket.
    Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Regeringen gav 2014 SMHI i uppdrag att följa upp och analysera det arbete med klimatanpassning som skett sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007. Inom uppdraget har bedömningar gjorts av återstående behov av åtgärder, och förslag lämnas på fortsatt arbete med klimatanpassning. Klimatförändringarna medför att Sverige blir både varmare och blötare. Risken för extremväder ökar med tillhörande problem för viktiga samhällsfunktioner. Kommunerna och andra lokala aktörer är de som står för huvuddelen av genomförandet av konkreta åtgärder och praktisk implementering av klimatanpassningsarbetet i Sverige. För att klimatanpassning ska kunna genomföras på lokal och regional nivå krävs dock nationellt stöd. Det behövs en nationell färdplan för att de samhällsekonomiska kostnaderna ska hållas så låga som möjligt. Viktiga delar i en sådan färdplan är anpassning av regelverk och att tydliggöra roller och ansvar samt strategier och mål. Det är nödvändigt att snabbt klarlägga hur kostnader fördelas mellan olika aktörer, och hur det säkerställs att resurser finns tillgängliga till prioriterade åtgärder. Klimatanpassning är inte enbart en lokal och nationell fråga. Sverige bör som aktiv medlem i EU driva klimatanpassningsfrågan framåt. Dessutom bör svensk klimatanpassningspolitik ta hänsyn till att Sverige även påverkas indirekt av klimatförändringar som sker i andra länder. Behov av såväl forsknings- som utvecklingsinsatser har identifierats, liksom långtidsövervakning av klimatförändringar och dess effekter. Att tillgängliggöra kunskap, beslutsstöd, prognos- och varningssystem är en av nycklarna till verkningsfullt arbete. I rapporten konstateras också att näringslivet och försäkringsbranschen har viktiga roller att spela i klimatanpassningsarbetet när frågor kring risker, investeringsbeslut och nya affärsmöjligheter kommer att stå i fokus.

  • 52.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Olsson, Johanna Alkan
    Arheimer, Berit
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Jonsson, Anna
    Use of participatory scenario modelling as platforms in stakeholder dialogues2008Inngår i: Water S.A., ISSN 0378-4738, E-ISSN 1816-7950, Vol. 34, nr 4, s. 439-447Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A participatory methodology, based on dialogues between stakeholders and experts has been developed and tested in the drainage area to Kaggebo Bay in the Baltic Sea. This study is focused on the EU Water Framework Directive, with emphasis on reduction of eutrophication. The drainage area is included in the WFD administrative area of the Motala Strom River basin. A similar approach is now applied in a recently initiated project in the Thukela River basin, with focus on impacts of climate change on water resources. The methodology is based on the idea that a catchment model serves as a platform for the establishment of a common view of present conditions and the causes behind these conditions. In the following steps, this is followed by model-assisted agreement on environmental goals (i.e. what do we want the future to look like?) and local agreement on a remedy or mitigation plans in order to reduce environmental impact (e. g. eutrophication); alternatively to adapt to conditions that cannot be determined by local actions (e. g. climate change). By involving stakeholder groups in this model-supported stepwise process, it is ensured that all stakeholder groups involved have a high degree of confidence in the presented model results, and thereby enable various actors involved to share a common view, regarding both present conditions, goals and the way to reach these goals. Although this is a process that is time-(and cost-) consuming, it is hypothesised that the use of this methodology is two-pronged: it increases the willingness to carry out remedies or necessary adaptations to a changing environment, and it increases the level of understanding between the various groups and therefore ameliorates the potential for future conflicts. Compared to traditional use of model results in environmental decision-making, the experts' role is transformed from a one-way communication of final results to assistance in the various steps of the participatory process.

  • 53.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Bergström, Sten
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Risker, konsekvenser och sårbarhet för samhället av förändrat klimat – en kunskapsöversikt: Flertalet av de i rapporten refererade myndigheterna och organisationerna har varit aktiva i framtagandet av texterna: Materialet har sammanställts av:2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Regeringen gav år 2014 SMHI i uppdrag att utarbeta underlag till Kontrollstation2015 för anpassning till ett förändrat klimat. Som en del av uppdraget ingick att göra en uppdaterad sammanställning av kunskapen om nuvarande och framtida risker och konsekvenser, främst med utgångspunkt från Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2007:60). I föreliggande rapport beskrivs kunskapsläget kring det svenska samhällets sårbarhet för ett förändrat klimat. Klimatförändringarna påverkar hela samhället. Generellt kan sägas att medvetenheten om klimatförändringarnas påverkan har ökat, men det saknas en del kunskap och verktyg, främst på den lokala nivån. Översvämningsriskerna kring sjöar och längs vattendrag ökar, vilket kan påverka bebyggelse och infrastruktur. Risken för ras och skred tros också öka, främst i landets västra och sydvästra delar samt områden längs östra kusten. Erosion längs vattendrag, sjöar och kuster kan komma att öka i delar av landet. Vattentillgång och -kvalitet kommer att påverkas av förändrade nederbördsmönster, ökad spridning av föroreningar samt ökade mikrobiologiskarisker. Energisystemet kommer att utsättas för större påfrestningar, särskilt av extrema väderhändelser. Kunskapen har ökat kring klimatförändringarnas effekter på energisystemet, men det kvarstår kunskapsluckor relaterade till extremväder och anpassningsåtgärder. Kunskap och medvetenhet om klimatförändringarnas påverkan på kommunikationerna i samhället har ökat, men det finns fortfarande behov av mer utredning och verktyg. Förutsättningarna för jordbruket förbättras i huvudsak, med möjlighet till ökade skördar och nya grödor. Samtidigt kommer fler skadegörare och ogräs in. Nya behov av bevattning kan uppstå och markavvattningen kan behöva en översyn. Eventuellt minskat utbud av livsmedel på världsmarknaden, kan innebära ökad efterfrågan på svenska livsmedel. Samtidigt går Sverige idag mot ökat importberoende. Även djurhållningen står inför stora utmaningar. Å ena sidan kan djuren gå ute under en längre del av året och möjligheterna att vara självförsörjande med foder ökar. Men det varmare klimatet medför också risk för att nya djursjukdomar uppträder. Konsekvenserna för den svenska skogen och skogsbruket kommer att bli betydande. Ökad tillväxt ger större virkesproduktion, men ökad frekvens och omfattning av skador från främst insekter, svampar och storm samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader. Stora regionala skillnader i utbudet av kommersiellt virke kan påverka svensk skogsindustri. Förändrade förutsättningar är också att vänta för fiskbestånden. Nya fiskarter i svenska vatten kan föra med sig nya smittor och konkurrera ut befintliga arter i känsliga ekosystem. Renskötseln i Sverige kommer att allvarligt påverkas av klimatförändringarna och effekterna utgör stora utmaningar. Klimatförändringarna ger både positiva och negativa effekter för turismen. Det finns hinder för anpassningskapaciteten, bland annat bristande organisering av besöksnäringen. Människors och djurs hälsa kan påverkas direkt av extrema väderhändelser. Ett varmare klimat ger även upphov till förändrade smittspridningsmönster och nya sjukdomar kan nå Sverige. Förändringar i luft, vatten och mark, orsakade av klimatförändringar, kan också påverka hälsotillståndet för djur och människor. På nationell nivå är kunskaperna om risker för bebyggelse tillräckliga för att rekommendera åtgärder, men det saknas lokala beslutsunderlag. För kulturarvet behöver kunskapen öka. Klimatförändringarna förväntas leda till förändringar för den biologiska mångfalden och ekosystemen. Det påverkar förmågan att nå flera av Sveriges miljömål och behöver ses i samband med andra miljöhot. Det finns bland annat behov av regionala kartläggningar av hur arter, ekosystem, naturtyper och biologisk mångfald kan påverkas. Risk- och säkerhetsperspektivet har växt fram under senare år, men präglas av utmaningar avseende metoder. Mycket få studier behandlar förhållanden i Sverige.

  • 54.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Rosberg, Jörgen
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Pers, Charlotta
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Olsson, Jonas
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Arheimer, Berit
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Estimating catchment nutrient flow with the HBV-NP model: Sensitivity to input data2005Inngår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 34, nr 7, s. 521-532Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The dynamic catchment model HBV-N has been further developed by adding routines for phosphorus transport and is now called the HBV-NP model. The model was shown to satisfactorily simulate nutrient dynamics in the Ronnea catchment (1 900 km(2)). Its sensitivity to input data was tested, and results demonstrated the increased sensitivity to the selection of input data on a subcatchment scale when compared with the catchment scale. Selection of soil and land use databases was found to be critical in some subcatchments but did not have a significant impact on a catchment scale. Although acceptable on a catchment scale, using templates and generalization, with regards to emissions from point sources and rural households, significantly decreased model performance in certain subcatchments when compared with using more detailed local information. A division into 64 subcatchments resulted in similar model performance at the catchment outlet when compared with a lumped approach. Adjusting the imported matrixes of the regional leaching of nitrogen, from agricultural land, against mean subcatchment water percolation did not have a significant impact on the model performance.

  • 55.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Samuelsson, Patrick
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Assessment of climate change impact on water resources in the Pungwe river basin2011Inngår i: Tellus. Series A, Dynamic meteorology and oceanography, ISSN 0280-6495, E-ISSN 1600-0870, Vol. 63, nr 1, s. 138-157Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 56.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Wilk, Julie
    Graham, Phil
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Warburton, Michele
    Design and test of a model-assisted participatory process for the formulation of a local climate adaptation plan2013Inngår i: Climate and Development, ISSN 1756-5529, E-ISSN 1756-5537, Vol. 5, nr 3, s. 217-228Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article presents the design and testing of a model-assisted participatory process for the formulation of a local adaptation plan to climate change. The pilot study focused on small-scale and commercial agriculture, water supply, housing, wildlife, livestock and biodiversity in the Thukela River basin, KwaZulu-Natal, South Africa. The methodology was based on stakeholders identifying and ranking the severity of climate-related challenges, and downscaled stakeholder-identified information provided by modellers, with the aim of addressing possible changes of exposure in the future. The methodology enables the integration of model-based information with experience and visions based on local realities. It includes stakeholders' own assessments of their vulnerability to prevailing climate variability and the severity, if specified, of climate-related problems that may occur more often in the future. The methodology made it possible to identify the main issues to focus on in the adaptation plan, including barriers to adaptation. We make recommendations for how to design a model-assisted participatory process, emphasizing the need for transparency, to recognize the interests of the stakeholders, good advance planning, local relevance, involvement of local champions, and adaptation of Information material to each group's previous experience and understanding.

  • 57.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Wilk, Julie
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Graham, Phil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Warburton, Michele
    School of Bioresources Engineering & Environmental Hydrology University of KwaZulu-Natal Private Bag X01, Scottsville, 3209 South Africa.
    Local Assessment of Vulnerability to Climate Change Impacts on Water Resources in the Upper Thukela River Basin, South Africa - Recommendations for Adaptation2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har sitt ursprung i projektet Deltagande modellering för bedömning av lokal inverkan av klimatvariabilitet och förändringar på vattenresurser (PAMO), finansierat av Sida och Research Links (NFR i Sydafrika, samt VR i Sverige). Projektet baseras på interaktion mellan vattenintressenter i Mhlwazini/Bergville området av Thukelas avrinningsområde och klimat och vattenforskare från University of KwaZulu-Natal (Pietermaritzburg Campus) och SMHI under en serie av workshops under 2007-2009. Mellan workshops har forskarna tagit fram klimatförändringsrelaterad information med lokal relevans, baserat på önskemål från deltagarna i workshops. Denna information har sedan använts som ett underlag till framtagandet av en anpassningsplan. Syftet är att tillhandahålla en lokal bedömning av sårbarhet relaterad till påverkan på vattenresurser av klimatförändringar, samt en lokalt föreslagen anpassningsstrategi. Existerande klimatrelaterade problem och nuvarande anpassningsstrategier har identifierats och rekommendationer för framtida aktioner, baserade på sannolikhet för förändringar och kännbarheten av konsekvenserna om dessa förändringar inträffar.

  • 58.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Arvelius, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Verbova, Marina
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Torstensson, Martin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren Nationell kartering av emissioner och halter av B(a)P från vedeldning i småhusområden2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här studien är en kartläggning och screening av emissioner och halter av benso(a)pyren (B(a)P) i Sverige. Syftet är att identifiera potentiella riskområden för överskridande av miljökvalitetsnormen (MKN). Ett övervägande bidrag till haltnivåerna till B(a)P är emissioner från den småskaliga vedeldningen, varför studien går ut på att beräkna och fördela emissionerna från uppvärmning av småhus. Metodiken består översiktligt av tre delar; beräkning av kommunvisa emissioner av B(a)P i Sverige, fördelning av dessa årsemissioner inom kommunerna på ett raster om 1 km × 1 km samt beräkning av årsmedelhalter utifrån detta emissionsraster. För att beräkna kommunvisa årsemissioner av B(a)P utnyttjas statistik från MSB över antalet eldstäder, modellerade värden på småhusens energibehov från ENLOSS, antaganden om eldvanor och emissionsfaktorer per typ av eldstad. De kommunvisa emissionerna fördelas sedan inom kommunen i ett grid om 1 km × 1 km utgående från antal kvadratmeter boyta småhus per km2 från fastighetsregistret. För pannor används dessutom tätortsvis statistik från Energimarknadsinspektionen över antal anslutna småhus till fjärrvärmenät, som vi enligt egen fördelning applicerar tätortsvis. Slutligen beräknas årsmedelhalter av B(a)P utifrån emissionsrastret på 1 km × 1 km utgående från linjära samband mellan emissioner och halter från tidigare genomförda lokalskaliga spridningsberäkningar med SIMAIR-ved i Västerbottenprojektet. Huvudslutsatserna från studien är följande: • De högsta årsemissionerna av B(a)P från vedpannor, som står för i särklass högst emission per enhet och därmed har störst påverkan på den lokala luftkvaliteten, beräknas för Skellefteå (18 200 g år–1) följt av Örnsköldsvik (13 600 g år–1), Gotland (13 500 g år–1), Sundsvall (12 900 g år–1) och Hudiksvall (12 300 g år–1). • Utifrån ett linjärt antagande mellan emissioner och halter fås kommunvisa årsmedelhalter av B(a)P 2012 på 0.03 – 1.03 ng m–3 för haltmåttet kartans högsta värde (KHV). Motsvarande värden för kartans ytmedelvärde (KYM) är 0.01 – 0.25 ng m–3. • Beräkningarna indikerar att det föreligger risk för överskridande av MKN (>1.0 ng m–3) i vissa enskilda gridrutor i tätorterna Sollefteå och Laholm (avseende årsmedelhalt av B(a)P uttryckt som KHV). Höga årsmedelhalter (>0.8 ng m–3) fås även för Kramfors, Säffle, Arvidsjaur, Boden, Skellefteå och Trollhättan. Detta är kommuner med en stor andel vedpannor i förhållande till lokaleldstäder. • Merparten (273 av 290) av kommunerna i Sverige har haltnivåer (KHV) högre än miljökvalitetsmålet Frisk luft (>0.1 ng m–3). Här är påverkan även betydande för utsläpp från trivseleldning med lokaleldstäder. • Studien ska ses som en översiktlig kartläggning och screening av emissioner och halter av B(a)P från småskaliga vedeldningen. Beräkningarna kan anses representera ett ”worst case”. • Den i särklass största osäkerheten vad gäller indata är statistiken från MSB över antalet eldstäder per kommun, samt hur eldstäderna fördelas mellan olika kommuner i gemensamma räddningstjänstområden. Detaljeringsgraden av underlaget samt klassificeringen av eldstäderna kan variera betydligt mellan olika kommuner/räddningstjänstförbund. För kommuner som enligt beräkningarna har haltnivåer som överskrider eller är nära att överskrida MKN rekommenderas, i ett första steg, att en noggrannare granskning/inventering görs av indata som används i beräkningarna, i synnerhet antalet eldstäder. In this report methods and results are presented from downscaling of about 40 climate

  • 59.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Bergström, Robert
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Engardt, Magnuz
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Dagens och framtidens partikelhalter i Sverige: Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I det nya EU-direktivet för luftkvalitet definieras ett exponeringskoncentrationstak för PM2.5. Detta takvärde, som inte får överskridas efter år 2015, är satt till 20 μg/m3 som årsmedelvärde. Eftersom även lägre halter påverkar människors hälsa negativt införs även ett exponeringsminskningsmål av partikelhalter i urban bakgrund. Hur stort exponeringsminskningsmålet blir för en viss plats beror på PM2.5-halterna vid referensåret 2010. Högre halt kräver högre relativ reducering till år 2020. I denna studie utreds det nya direktivets betydelse för Sverige. Utgångsläget kartläggs genom analys av mätdata av PM2.5 för ett antal platser runt om i Sverige. Olika emissionsscenarier tillämpas för att undersöka hur den regionala PM2.5-halten och långdistansbidraget kan komma att ändras från nuläget till år 2020 genom simuleringar med spridningsmodellen MATCH. Då det gäller det lokala haltbidragets betydelse för totalhalten av PM2.5 i nuläget respektive för år 2020, undersöks detta genom beräkningar i SIMAIR, för olika emissionsscenarier som innefattar dubbdäcksanvändning, teknikutveckling och trafikökning. Mätdata har sammanställts och analyserats för 25 mätplatser, varav 4 regionala bakgrundsstationer, 8 urbana bakgrundsstationer samt 13 mätstationeri gaturum. Uppmätta årsmedelvärden av PM2.5 ligger i gaturum generellt i intervallet 10-18 μg/m3 medan motsvarande värden för urban bakgrundoch regional bakgrund är 9-12 μg/m3 respektive 6-12 μg/m3. Halterna av PM2.5 underskrider 20 μg/m3 för samtliga platser och år, vilket betyder attexponeringskoncentrationstaket redan i dagsläget är uppfyllt. Den relativa skillnaden mellan halter i gaturum och regional bakgrundsluft är betydligtmindre för PM2.5 än för PM10, vilket indikerar att merparten av de fina partiklarna i gaturum härstammar från långdistanskällor. Liksom för PM10observeras också för PM2.5 ett maximum på våren, vilket tyder på att en del av partiklarna från vägslitage och uppvirvling är fina. Långdistanstransporten från kontinentaleuropa leder till en nord-sydlig gradient av PM2.5 i regionala bakgrundsluften. Däremot kan inte någotentydigt latitudberoende observeras för gaturum.För att uppskatta möjliga reduceringar av årsmedelhalten av PM2.5 från år 2010 till år 2020 har modellsimuleringar utförts med den regionalaspridningsmodellen MATCH. Tre olika europeiska emissionsscenarier för 2020 har studerats (CLECLIM, D23LOW och MFRDEEP). Beräkningsresultaten ger reduceringar som uppgår till 1.0-2.5 μg/m3 i södra Sverige och 0.1-0.5 μg/m3 i norra Sverige, för ett troligt emissionsscenario (D23LOW). Utsikterna att uppnå målet 10% minskning av PM2.5-halterna i södra Sverige bedöms därför som goda. Beräkningarna visar också att långdistanstransporten är det dominerande bidraget till PM2.5 i regional bakgrundsluft i Sverige. Slutligen konstateras att för regionala bakgrundshalter av PM2.5 är påverkan från vägtrafikens slitagepartiklar liten. Bibehållen dubbdäcksanvänding år 2020 beräknas geen obetydlig ökning av fina slitagepartiklar i den regionala bakgrundsluften (maximalt ca 0.02 μg/m3) pga ökat trafikarbete, medan minskad användning av dubbdäck kan leda till en liten reducering av halterna till år 2020 (upp till ca 0.1 μg/m3 för scenariot utan dubbdäck). För halter i urbanbakgrundsluft förväntas påverkan vara något större än den som beräknats här.För att beräkna det lokala bidraget till PM2.5 har uppskattningar av totala emissionsfaktorer för PM2.5 gjorts. Uppskattningarna baserades på tidigarestudier med mätdata av hög kvalitet från gaturum i Sverige, Danmark och Tyskland samt modellberäkningar med hjälp av SIMAIRs emissionsmodellför slitagepartiklar. Utgående ifrån emissionsfaktorerna beräknades lokala haltbidrag i gaturummen med SIMAIR för 4 olika emissionsscenarier; (1)nuläge motsvarande år 2004, (2) år 2020 utan förändringar vad gäller dubbdäcksanvändning, (3) år 2020 andelar dubbdäck i hela landet är 30 % samt (4) år 2020 utan dubbdäck. Beräkningarna för dessa scenarier indikerar att under nuvarande förhållanden är det lokala haltbidraget av PM2.5 ca 6 μg/m3 i Stockholm/Hornsgatan, ca 4 μg/m3 i Umeå/Västra Esplanaden och ca 2.5-3 μg/m3 för Göteborg/Gårda och Malmö/Amiralsgatan.Teknikutveckling till år 2020 (scenario 2) minskar lokala haltbidrag med 1.3-2.3 μg/m3 och mindre dubbdäcksanvändning (scenario 3) reducerarhalterna med ytterligare 1-3 μg/m3 i främst Stockholm och Umeå. Däremot blir de beräknade halterna bara marginellt lägre i scenariot helt utandubbdäck jämfört med 30% dubbdäcksanvändning. Detta kan förklaras med att en gata, HC Andersens Boulevard i Köpenhamn, med högemissionsfaktor för uppvirvlingen av vägdamm, har använts som referensgata.

  • 60.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009: Undersökning av en ny emissionsmodell för vägtrafikens slitagepartiklar2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SIMAIR är ett webbaserat modellsystem för beräkning av luftkvalitet i svenska tätorter. Systemet är utvecklat av SMHI på uppdrag av Trafikverket, Naturvårdsverket och Energimyndigheten och syftar till att tillhandahålla svenska kommuner och andra aktörer ett lättanvänt verktyg som kan användas i luftvårdsarbetet, bland annat för att bedöma luftföroreningsnivåerna i relation till miljökvalitetsnormer och utvärdera olika åtgärders effekter på luftmiljön. Syftet med denna studie är att utvärdera SIMAIR mot nya mätdata av PM10 och NO2 och testa och utvärdera en ny emissionsmodell för vägtrafikens slitagepartiklar.Högkvalitativa mätningar med timupplösning från tre trafikmiljöer har använts i utvärderingen; E6 vid Gårda i Göteborg för åren 2006-2009, Hornsgatan i Stockholm för åren 2007-2009 samt Västra Esplanaden i Umeå för åren 2006-2009. Modellens beräkningar i urban bakgrund (regionalt + urbant bidrag) har även utvärderats mot mätningar i urban bakgrund (i taknivå) för dessa tätorter; Femman-huset i Göteborg, Torkel Knutssonsgatan i Stockholm samt Biblioteket i Umeå. I utvärderingen används ett antal statistiska mått och indikatorer för att kvantifiera modellens prestanda i jämförelse med mätdata. Bland annat jämförs årsmedelvärden, percentiler, antalet överskridanden, bias, korrelationskoefficient och Target. I valideringen har ett nytt utvärderingsverktyg använts, Delta-tool, utvecklat inom ramen för det europeiska initiativet FAIRMODE.Utvärderingen av SIMAIR visar att i trafikmiljöer underskattas PM10-halterna något för Hornsgatan i Stockholm (med ca 20-30 %). För Västra Esplanden i Umeå och i synnerhet E6 vid Gårda i Göteborgöverskattas istället PM10-halterna (med 10-35 %). Däremot, i urban bakgrund är överensstämmelsen mellan modellerade och uppmätta PM10-halter genomgående mycket god.En systematisk underskattning av NO2-halterna kan observeras både i trafikmiljöer (generellt 10-30 %) och urban bakgrund (generellt 10-30 %) jämfört med mätdata (bortsett från urban bakgrund i Stockholmdär modellen uppvisar god överenstämmelse med mätdata). Trots att det finns ett viss bias för NO2 är resultaten ändå goda; 75 % av datapunkterna har ett lägre targetvärde än 1, vilket betyder att modellen då kan vara en bättre prediktor för atmosfärens ”verkliga” kemiska tillstånd än mätningarna.Denna studie tillsammans med tidigare valideringsstudie av SIMAIR visar att modellen uppfyller kvalitetsmålen på modellberäkningar (RPE/RDE) för såväl PM10 och NO2 i trafikmiljöer.Inom ramen för ett nordiskt forskningsprojekt har en ny emissionsmodell för vägdamm utvecklats; NORTRIP. Modellen bygger delvis på samma principer som SIMAIRs vägdammsmodell, men viktiga förbättringar har gjorts. Syftet med denna undersökning är att analysera förutsättningarna för att använda NORTRIP med hjälp av indata från SIMAIR. Undersökningen visar att det är möjligt, men att det finns en del svårigheter.NORTRIP-modellen ger något högre korrelation mot mätdata jämfört med SIMAIRs vägdammsmodell. Med övriga indata från SIMAIR för år 2007 ökar korrelationen från 0.58 till 0.67 för Västra Esplanaden,från 0.59 till 0.67 för Hornsgatan och från 0.53 till 0.57 för Gårda. För att få överensstämmande haltnivåer behövs dock korrektioner införas; korrektioner som för närvarande inte är lätta att förstå. Det är inte säkert att den standardparameteruppsättning, som tagits fram baserat på mätningar från två gator i Stockholm, är så generell att den också kan tillämpas för andra trafikmiljöer i Sverige.Ett enkelt sätt att förbättra SIMAIRs beräkningsresultat är att korrigera dessa mot mätdata. För att förbättra modellresultaten utan användandet av mätdata krävs förbättrade emissioner, vilket sannoliktkommer göras inom ramen för HBEFA i Europa, samt att implementera NORTRIP-modellen. Innan NORTRIP-modellen kan implementeras i SIMAIR behövs emellertid fler studier avseende vilka parametervärden och korrektioner som ska användas.

  • 61.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO2 och bensen: Utvärdering för svenska tätorter och trafikmiljöer avseende år 2004 och 20052009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna studie har SIMAIR (med SIMAIR avses i denna rapport SIMAIRväg) validerats mot mätningar av PM10, NO2 och bensen för 19 mätstationer i gaturum och 21 mätstationer i urban bakgrund. Trafikmiljöerna är av skiftande karaktär och från olika delar av Sverige. Mätstationerna i urban bakgrund är samtliga belägna vid en central plats i respektive tätort, men placeringen varierar (både mätningar vid torg och gågator samt takmätningar förekommer). Vid valideringen jämförs ett antal statistiska mått för att kvantifiera överensstämmelsen mellan uppmätta och beräknade halter. I EUs Luftdirektiv finns kvalitetsmått angivna, som fastställer maximalt acceptabel osäkerhet för modellberäkningar. Den bästa tolkningen av denna osäkerhet är begreppet RPEmax, det maximala relativa percentilfelet för 90% av stationerna, vilket är kvalitetsmåttet som tillämpas i denna studie. Utöver detta mått används även medianen för RPE (RPEmedian), vilket ur modelleringssynpunkt kanske är mer intressant. Andra statistiska mått som utvärderas är uppmätta och beräknade årsmedelvärden, percentiler för dygns- och timmedelvärden, variationskoefficient (CoV) och korrelationskoefficient (r). Där signalen är stark, det vill säga i trafikerade gaturum, är överensstämmelsen mellan uppmätta och beräknade halter god. För PM10 och NO2 klaras EUs kvalitetskrav med tämligen stor marginal, men för bensen överskattar dock SIMAIR halterna systematiskt ijämförelse med mätdata. För urban bakgrund är resultatet relativt bra för många stationer. EUs kvalitetskrav för PM10 klaras, men för NO2 underskattas halterna. Vad gäller bensen i urban bakgrund överskrids kvalitetskravet marginellt. Emellertid är resultaten bättre än för gaturum. Korrelationen är överlag tämligen stark för de flesta platser och SIMAIR återger representativ säsongsvariation av halterna.Att halterna av NO2 underskattas i den urbana bakgrunden kan delvis förklaras med att mätningar ofta representerar halter i punkter medan modellen representerar halter i kilometerrutor. Ur valideringssynpunkt är urbana mätstationer i taknivå lämpligast att göra jämförelser mot, då det finns viss risk att lokal haltpåverkan får genomslag i mätningar vid exempelvis öppna torg och gågator. En annan förklaring till att halterna i urban bakgrund underskattas är att SIMAIRs urbana modell, BUM, har brister i beskrivningen av stabila atmosfäriska förhållanden, vilket delvis kan förklara den stora underskattningen av halter av NO2 i norra Sverige. Parametriseringen vid stabila förhållanden behöver förbättras, vilket är ett arbete som har påbörjats. För tillfället används en statistisk metod för att korrigera detta, kallad klimatkorrigering, och denna metod visar sig förbättra modellberäkningarna för flertalet platser i Norrland. För Sandviken leder klimatkorrigering dock till att de beräknade halterna blir avsevärt högre än de uppmätta och här blir RPE större än innan. Den geografiska gränsen mellan var klimatkorrigering är lämplig och inte är således inte helt klar. För höga emissionsfaktorer för vägtrafikens utsläpp av bensen kan troligtvis förklara överskattningen som sker för beräkningarna i gaturum av bensenhalter. Denna del behöver granskas och uppdateras.

  • 62.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Känslighetsanalys, vidareutveckling och validering av SIMAIRs urbana spridningsmodell BUM2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den urbana spridningsmodellen BUM, som används inom SIMAIR-systemet, är en enkel trajektoriemodell för beräkning av luftkvalitet i tätorter om 1 x 1 km, där haltbidrag beräknas utifrån emissionskällor i ett uppströms influensområde vars storlek är beroende av bland annat vindhastigheten.Det enkla och attraktiva konceptet möjliggör snabba modellberäkningar och modellen tillämpas i dagsläget för mer än 100 tätorter inom ramen för SIMAIR. Emellertid har jämförelser med uppmätta halter visat att BUM underskattar halterna av NO2 och NOX, i synnerhet för orter i norra Sverige. Förklaringen till detta torde huvudsakligen vara meteorologisk, dvs. det exemplifierar svårigheterna i att beskriva spridningen avluftföroreningar under starkt stabila atmosfäriska förhållanden.Denna problematik har tidigare lösts med en statistisk metod (regressionsanalys) för att anpassa beräkningarna mot mätdata för tätorter norr om Dalälven. Resultatet av denna metodik har dock varierat stort; för några tätorter har det fungerat tillfredställande, medanöverensstämmelsen mellan uppmätta och beräknade halter har varit sämre för andra.Syftet med denna studie är att genom en känslighetsanalys undersöka vilka parametrar i modellen som påverkar halterna mest och därefter förbättra parametriseringen av dessa under stabila atmosfäriska förhållanden. Vidare valideras resultatet genom jämförelser med mätdata från 13 tätorter i Sverige.Enligt känslighetsanalysen är det formuleringen av den vertikala spridningsparametern σz som i särklass påverkar halten av NO2 mest. En ny parametrisering, som tar hänsyn till stabiliteten, införs vid beräkningen av σz för tätorter utanför storstäderna, vilket generellt höjer halterna av NO2 med storleksordningen några μgm-3 på årsbasis och tiotalet μgm-3för 98-percentils dygnsmedelvärde. Vidare införs en korrektion av meteorologin (från Mesan) som används vid beräkningarna i BUM, så att meteorologin ska representera mer urbana (skrovligare) förhållanden.Förbättringarna av BUM leder till att överensstämmelsen med mätdata ökar. Korrelationen mellan beräknade och uppmätta halter av NO2 ökar överlag och tidsvariationen av halter fångas bättre i modellen (vilket leder till att variationskoefficienten CoV för beräknade respektive uppmätta halter stämmer bättre överens). Årsmedelhalter och i synnerhet 98-percentils dygns- och timmedelvärde reproduceras bättre i nya BUM; vid jämförelse med uppmätta halter är 37 % av datapunkterna inom ±50 % för BUM original medan motsvarande siffra för nya BUM är 95 %. Modellen lyckas dock fortfarande inte, för vissa tätorter i norra Sverige, fullt utreproducera de allra högsta dygns- och timvisa halterna.I jämförelse med BUM originals klimatkorrigerade halter (i norra Sverige) är generellt överensstämmelsen mellan beräkningar och mätdata bättre för nya BUM, i synnerhet vad gäller årsmedelvärde, korrelationskoefficient och variationskoefficient.

  • 63.
    Andersson, Tage
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    A HEAVY MESOSCALE SNOWFALL EVENT IN NORTHERN GERMANY1991Inngår i: METEOROLOGICAL MAGAZINE, ISSN 0026-1149, Vol. 120, nr 1425, s. 67-68Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 64.
    Andersson, Tage
    SMHI, Forskningsavdelningen.
    Aeronautic wind shear and turbulence. A review for forecasts1989Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 65.
    Andersson, Tage
    SMHI, Forskningsavdelningen.
    Boundary clear air echos in southern Sweden2000Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The C band weather radars of today are sensitive enough to record clear air echos from the boundary layer during the warmer seasons even in latitudes as high as Scandinavia. Such clear air echos have long been recognised in the US and a.o. used to retrieve the wind. Curiously enough, in Europe there has been, and perhaps still is, a wide spread belief among meteorologists that boundary layer clear air echos are absent there. The probable reason is that since European weather radars are almost only used to monitor precipitation, in most countries weak echos, supposed not to represent precipitation, are suppressed. This may be performed in many ways, for instance by using the STC (Sensitivity Time Control, also called Swept Gain) which suppresses echos close to the radar, or by thresholding weak echos in the radar images used. The threshold is usually about 10 dBz, and since most clear air echos are weaker, they do not appear in the images, though the radar rnight have recorded them.

    That these clear air echos actually are echos from the air, as from sharp refractive index gradients, insects or birds, is evident since Doppler radars show that they move, generally approximately with the winds recorded by other means. The exceptions are from targets heading towards a specific goal, as rnigrating birds, birds leaving a nocturnal roost and locust swarms.

    The concept 'clear air echos' refers to echos from a non-precipitating atmosphere. There is no commonly agreed stringent definition of clear air echos.

  • 66.
    Andersson, Tage
    SMHI, Forskningsavdelningen.
    Isbildning på flygplan1988Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Med isbildning på flygplan avses alla sorters avlagringar av vatten i fast form. Avlagringen kan ske såväl då flygplanet befinner sig på marken som i luften. Den kan finnas på synliga delar som vingar, stabilisatorer och vindrutor, ellerdolt som i förgasare till kolvmotorer. En egenskap har isbildning (nästan undantagslöst) gemensam: Den försämrar planets flygegenskaper. Graden av försämring kan variera från obetydlig till katastrofal. Det faktum att isbildning som avsevärt försämrar planets flygegenskaper är sällsynt gör inte prognostikerns uppgift lättare. Tvärtom, ovanliga fenomen är alltid svåra att förutsäga. Flygning i moln med underkylda vattendroppar resulterar nästan alltid i att ett tunnt isskikt bildas på tex vingframkanterna. I regel blir då försämringen av flygegenskaperna så liten att den inte märks. Sådan isbildning är av föga intresse för flygaren. Däremot är isbildning som ALLVARLIGT försämrar planets flygegenskaper vital. Att förutsäga enbart "isbildning" är därför till liten nytta för piloten. Isbildningens INTENSITET eller SVÅRIGHETSGRAD måste också förutsägas, vilket ytterligare komplicerar meteorologens arbete.Ett tunnt isskikt är dock ej alltid harmlöst. Om rimfrost bildas på vingens översida på ett flygplan på marken blir den släta ytan skrovlig, något som katastrofalt kan försämra lyftkraften.Beroende på flygplanets form avlagras is olika snabbt på olika delar av planet. Isen växer snabbast på spetsiga delar, som antenner, pitotrör och vingframkanter. Isbildningen kan därför också skilja sig från flygplantyp till flygplantyp. Olika flygplantyper reagerar också olika för isbildning. Deltavingade flygplan, som Draken och Viggen, har flygegenskaper som påverkas relativt litet även av ett tjockt islager på den spetsiga vingframkanten.Isbildning uppträder vid stratiforma moln i relativt tunna skikt. Om planet snabbt kan passera genom ett sådant skikt, hinner avlagringen ej bli så mäktig. Men om planet tvingas uppehålla sig länge där, kan avlagringen växa sig mäktig. Exempel på detta är vid landning, då planet har låg sjunkhastighet eller kan tvingas behålla samma höjd en längre tid (holding). Ett annat exempel är VFR-flygning, då planet kan stängas in i ett isbildningsskikt mellan marken och molnbasen.Tunga trafikflygplan har effektiva avisningsanordningar. Därför är de okänsliga för isbildning under flygning. Lätta flygplan och militärflygplan saknar i regel visningsanordningar på vingar och stabilisatorer. Där kan alltså is obehindrat byggas upp, och dessa flygplan är MYCKET KÄNSLIGARE för isbildning. Jetflygplan har i regel avisningsanordningar på luftintagen till motorn/motorerna.Helikoptrar har speciellt stora isbildningsproblem. Särskilt är motorerna (gäller jetmotorer) känsliga. Vid ymnig blötsnö kan snön kväva dem. Is som bildats på luftintagen eller stag på flygkroppen kan lossna (tex om helikoptern når varmare områden och isen börjar smälta) komma in i motorn och skada kompressorn. Is på huvudrotorn försämrar dess lyftkraft och orsakar allvarliga skakningar. Is på stjärtrotorn kan då den lossnar slungas iväg mot andra delar av helikoptern och skada dem. Is på vindrutan är allvarlig, eftersom den förhindrar sikten framåt.Uppenbarligen är isbildning på flygplan ett komplicerat problem. Det är endast delvis meteorologiskt. Identiska meteorologiska förhållanden ger olika grader av isbildning, beroende på flygplantyp och flygoperation. Vidare är pilotens upplevelse av isbildningen subjektiv. Att förutsäga isbildning ingår dock i flygmeteorologens uppgifter.Som nämnts är svår isbildning ett sällsynt fenomen. Andelen haverier som orsakas av isbildning är också relativt liten. Ca 3% av de civila flyghaverierna i USA åren 1973-77 tillskrevs tex isbildning. Dessa haverier blir dock ofta svåra, med dödlig utgång för besättning och passagerare.

  • 67.
    Andersson, Tage
    SMHI, Forskningsavdelningen.
    Using the Sun to check some weather radar parameters2000Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Precipitation rnonitoring is a rnain task for weather radar applications. In quantitative applications, as estirnation of the rain rate, the fundamental quantity is the rneasurernent of the intensity of the retum signal strength, giving the so called reflectivity factor, or reflectivity, which is the rnain parameter for those estirnates. The calibration of weather radars for this purpose has been a rnain task in radar rneteorology since the first atternpts of estirnating rain rates in the early 1950ies. In spite of this there is still no intemational accepted procedure for this calibration and each rnanufacturer has his own calibration scherne.

    There is evidently a need fora target to calibrate against, which is cornrnon for all radars and easily accessible. This points towards astronornical targets. The rnoon is such a possible target, though the echo from it is too weak for routine calibrations. The sun ernits radiation in the radar frequencies. These signals are already widely used to deterrnine the orientation of the antenna (azirnuth and elevation angle ). The intensity of the radiation in these frequencies is not constant, but is rneasured by sorne observatories and rnay be used as a calibration source.

    The present work is an atternpt to design a calibration or checking procedure that can be used when the radar is working operatively.

  • 68.
    Andersson, Tage
    SMHI, Forskningsavdelningen.
    VAD winds from C band Ericsson Doppler Weather Radars1998Inngår i: Meteorologische Zeitschrift, ISSN 0941-2948, E-ISSN 1610-1227, Vol. 7, nr 6, s. 309-319Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The VAD (Velocity Azimuth Display) technique for retrieving winds from a single Doppler weather radar is well known as a robust and simple one, though still not used on its merits. Precipitation generally gives VAD winds, but it is less known that even in high latitudes during the warmer seasons the Doppler weather radars of today record enough clear air echos to give wind profiles in the planetary boundary layer. There are, however, few verifications of VAD winds in general, and hardly any concerning clear air. In this paper mainly VAD winds from one Ericsson Doppler Weather Radar in Jonsered, Gothenburg (57.723 degrees N, 12.172 degrees E, 164 m above MSL) are compared to Radiosonde Winds (RAWINDs) from Landwetter (57.668 degrees N, 12.296 degrees E, 155 m above MSL). The sites are about 10 km apart, and the radiosonde is within the range used for the VAD (30 km). The VAD soundings were made each hour, and the radiosoundings every 6th (00, 06, 12 and 18 UTC). About seven months of data were available (9 Dec. 1994 to 14 Feb. 1995 and 28 Jun. to 30 Nov. 1995). The LORAN C system was used to retrieve the RAWINDs during the first period (Dec. 1994 to Feb. 1995), and the OMEGA system was used during the second period. The comparisons are made using the five standard pressure levels, 925, 850, 700, 500 and 400 hPa, corresponding to heights above MSL of about 750, 1450, 3000, 5600 and 7200 m. As overall results, the average differences, in m/s, between the VAD and RAWIND were largest at the lowest (geometrically) levels, and higher up more or less constant with height. This is remarkable, since the wind speed increases with height, and the relative differences thus decrease with height. As an example, the average of the magnitude of the wind vector differences was 3.2 m/s at 925 hPa, but about 2.8 m/s at the higher levels. The differences also tend to be somewhat larger for winds retrieved from clear air echos. In the planetary boundary layer during summer, that is up to about 800 hPa, the availability of VAD winds was about 90 %. The availability decreases with height, and at 400 hPa it was 15 % for the whole period. Comparisons are also performed between VAD winds and winds from a limited area model, HIRLAM.

  • 69.
    Andersson, Tage
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    Andersson, M
    SMHI.
    Jacobsson, Caje
    SMHI.
    Nilsson, Stefan
    SMHI.
    THERMODYNAMIC INDEXES FOR FORECASTING THUNDERSTORMS IN SOUTHERN SWEDEN1989Inngår i: METEOROLOGICAL MAGAZINE, ISSN 0026-1149, Vol. 118, nr 1404, s. 141-146Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 70.
    Andersson, Tage
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen.
    Gustafsson, Nils
    SMHI, Forskningsavdelningen, Meteorologi.
    COAST OF DEPARTURE AND COAST OF ARRIVAL - 2 IMPORTANT CONCEPTS FOR THE FORMATION AND STRUCTURE OF CONVECTIVE SNOWBANDS OVER SEAS AND LAKES1994Inngår i: Monthly Weather Review, ISSN 0027-0644, E-ISSN 1520-0493, Vol. 122, nr 6, s. 1036-1049Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A case with intense convective snowbands over the Baltic Sea is examined using the High-Resolution Limited Area Model. The intention is to gain a better insight into the importance of the shape of the cowta, the orography, and the surface roughness on the formation and evolution of the snowbands. Among the factors studied am the shape of the coast from which the air departs and that to which it arrives. These factors are so important that two new concepts-coast of departure and coast of arrival-are introduced.

  • 71.
    Andersson, Tage
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    Ivarsson, Karl-Ivar
    SMHI.
    A MODEL FOR PROBABILITY NOWCASTS OF ACCUMULATED PRECIPITATION USING RADAR1991Inngår i: Journal of applied meteorology (1988), ISSN 0894-8763, E-ISSN 1520-0450, Vol. 30, nr 1, s. 135-141Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A new model for making probability forecasts of accumulated spot precipitation from weather radar data is presented. The model selects a source region upwind of the forecast spot. All pixels (horizontal size 2 x 2 km2) within the source region are considered, having the same probability of hitting the forecast spot. A pixel hitting the forecast spot is supposed to precipitate there a short time (about 10 min.). A drawing is performed, and a frequency distribution of accumulated precipitation during the first time step of the forecast is obtained. A second drawing gives the frequency distribution of accumulated precipitation during the first to second time step, a third one during the first to third, and so on until the end of the forecast period is reached. A number of forecasts for 1-h accumulated precipitation, with lead times of 0, 1, and 2 h, have been performed and verified. The forecasts for 0-h lead time got the highest Brier skill scores, +50% to 60% relative to climatological forecasts for accumulated precipitation below 1 mm.

  • 72.
    Andersson, Tage
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    Lindgren, Bo
    SMHI.
    A SEA-BREEZE FRONT SEEN BY RADAR1992Inngår i: METEOROLOGICAL MAGAZINE, ISSN 0026-1149, Vol. 121, nr 1443, s. 239-241Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 73.
    Andersson, Tage
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen.
    Mattisson, Ingemar
    SMHI.
    A field test of thermometer screens1991Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    For a period of nearly one year temperature readings from small sensors (high quality platinum resistance thermometers) in conventional screens (Stevensson type) and emaller screens (Lambrecht, Young and Vaisala) have been compared to those from a sensor of the same type in a ventilated screen (Teledyne). The test was financially supported by the Swedish Civil Board of Aviation and CDS Mätteknik, Skara. The reading from the Teledyne screen was used as reference and considered the 'true' air temperature. The deviations from the reference were mainly due to two factors:- the thermal inertia of the screens- radiation errors.The thermal inertia is largest for the larger screens. With rapid air temperature changes and calm winds the larger (Stevenson) screens lag behind much more than the smaller ones. Also the radiation errors are largest for calm winds. The extreme errors then occur during calm winds and clear sky. The errors found are larger than given in the literature. The largest error noted, +3. 6°C for one of the Stevenson screens, occurred a calm, clear evening. Generally the extreme errors occurred at sunset and sunrise, not in the a~ternoon when the irradiation has its maximum, because it then usually is windy. Generally the smaller screens followed the reference better than the Stevenson ones. However, with calm winds, clear sky and snow cover the small screens may rapidly get overheated. The averages for longer periods (months)

  • 74.
    Andersson, Tage
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    Nilsson, Stefan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    TOPOGRAPHICALLY INDUCED CONVECTIVE SNOWBANDS OVER THE BALTIC SEA AND THEIR PRECIPITATION DISTRIBUTION1990Inngår i: Weather and forecasting, ISSN 0882-8156, E-ISSN 1520-0434, Vol. 5, nr 2, s. 299-312Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 75.
    Andréasson, Johan
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Carlsson, Bengt
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Graham, Phil
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Hydrological change - Climate change impact simulations for Sweden2004Inngår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 33, nr 4-5, s. 228-234Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Climate change resulting from the enhanced greenhouse effect is expected to give rise to changes in hydrological systems. This hydrological change, as with the change in climate variables, will vary regionally around the globe. Impact studies at local and regional scales are needed to assess how different regions will be affected. This study focuses on assessment of hydrological impacts of climate change over a wide range of Swedish basins. Different methods of transferring the signal of climate change from climate models to hydrological models were used. Several hydrological model simulations using regional climate model scenarios from Swedish Regional Climate Modelling Programme (SWECLIM) are presented. A principal conclusion is that subregional impacts to river flow vary considerably according to whether a basin is in northern or southern Sweden. Furthermore, projected hydrological change is just as dependent on the choice of the global climate model used for regional climate model boundary conditions as the choice of anthropogenic emissions scenario.

  • 76.
    Andréasson, Johan
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Hellström, Sara-Sofia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Rosberg, Jörgen
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Översiktlig kartpresentation av klimatförändringars påverkan på Sveriges vattentillgång.: Summary of climate change maps of the Swedish water resources - Background material for the Swedish Commission on Climate and Vulnerability. Underlag till Klimat- och sårbarhetsutredningen.2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten sammanfattar det hydrologiska kartmaterial över förändring i medelavrinning, höga flöden och vattenkraftspotential som har levererats till den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen.Beräkningarna som ligger till grund för kartmaterialet har utförts med modellsystemet HBV Sverige. Dagens klimat har baserats på observerad temperatur och nederbörd för perioden 1961-1990. Beräkningar av hydrologiska förhållanden i framtidens klimat har baserats på resultat från regional klimatmodellering vid Rossby Centre på SMHI. Sammantaget har hydrologiska beräkningar genomförts för fem olika framtidsscenarier, fyra beräkningar för perioden 2071-2100 och en beräkning för hela perioden 1961-2100. I detta arbete har två olika metoder för att omsätta klimatmodellresultaten till hydrologiska effekter använts, delta-metoden och scaling-metoden.Medelavrinningen kommer enligt scenarierna att öka för större delen av Sverige, med undantag för de sydöstra delarna av landet. Vad det gäller höga flöden är bilden mer komplex, men i sydvästra Sverige och fjällen blir, enligt scenarierna, höga flöden betydligt vanligare. Vattenkraftspotentialen förväntas enligt scenarierna att öka avsevärt för Sverige som helhet. Alla resultat från HBV Sverige ska i första hand användas för en översiktlig tolkning och identifiering av var fördjupade studier kan vara av särskilt behov. Beräkningarna baserade på den s.k. scaling-metoden är mer preliminära än de övriga beräkningarna eftersom metoden fortfarande är under utveckling.AbstractThis report summarizes the water resource maps of changes in mean annual runoff, large floods and hydropower potential that have been delivered to the Swedish Commission on Climate and Vulnerability.The hydrological model simulations that have been used to produce the maps were done using the HBV Sweden modelling system. Simulations for present climate used observed input of precipitation and temperature from 1961-1990. Calculations of future hydrological conditions were based on results from regional climate modelling at the Rossby Centre, SMHI. Five different regional scenarios of future climate have been used, four representing the future period 2071-2100 and one for the whole period 1961-2100. Two different approaches to interface the hydrological model and the climate models have been used, the delta method and the scaling method.The mean annual runoff will, according to the scenarios, increase for most parts of Sweden except for the south-east parts of the country. The picture becomes more complex when it comes to changes in large floods, but they are expected to increase substantially in the south-west parts and in the Swedish mountains according to the scenarios. The total Swedish hydropower potential is expected to increase substantially according to the scenarios.All results from HBV Sweden should only be used for a general interpretation of where more in depth analyses might be of interest. The simulations based on the so-called scaling method are more preliminarythan the other simulations, since the method is still under development.

  • 77. Angel Gaertner, Miguel
    et al.
    Jesus Gonzalez-Aleman, Juan
    Romera, Raquel
    Dominguez, Marta
    Gil, Victoria
    Sanchez, Enrique
    Gallardo, Clemente
    Marcello Miglietta, Mario
    Walsh, Kevin J. E.
    Sein, Dmitry V.
    Somot, Samuel
    Dell'Aquila, Alessandro
    Teichmann, Claas
    Ahrens, Bodo
    Buonomo, Erasmo
    Colette, Augustin
    Bastin, Sophie
    van Meijgaard, Erik
    Nikulin, Grigory
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Simulation of medicanes over the Mediterranean Sea in a regional climate model ensemble: impact of ocean-atmosphere coupling and increased resolution2018Inngår i: Climate Dynamics, ISSN 0930-7575, E-ISSN 1432-0894, Vol. 51, nr 3, s. 1041-1057Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 78. Archfield, Stacey A.
    et al.
    Clark, Martyn
    Arheimer, Berit
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Hay, Lauren E.
    McMillan, Hilary
    Kiang, Julie E.
    Seibert, Jan
    Hakala, Kirsti
    Bock, Andrew
    Wagener, Thorsten
    Farmer, William H.
    Andreassian, Vazken
    Attinger, Sabine
    Viglione, Alberto
    Knight, Rodney
    Markstrom, Steven
    Over, Thomas
    Accelerating advances in continental domain hydrologic modeling2015Inngår i: Water resources research, ISSN 0043-1397, E-ISSN 1944-7973, Vol. 51, nr 12, s. 10078-10091Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the past, hydrologic modeling of surface water resources has mainly focused on simulating the hydrologic cycle at local to regional catchment modeling domains. There now exists a level of maturity among the catchment, global water security, and land surface modeling communities such that these communities are converging toward continental domain hydrologic models. This commentary, written from a catchment hydrology community perspective, provides a review of progress in each community toward this achievement, identifies common challenges the communities face, and details immediate and specific areas in which these communities can mutually benefit one another from the convergence of their research perspectives. Those include: (1) creating new incentives and infrastructure to report and share model inputs, outputs, and parameters in data services and open access, machine-independent formats for model replication or reanalysis; (2) ensuring that hydrologic models have: sufficient complexity to represent the dominant physical processes and adequate representation of anthropogenic impacts on the terrestrial water cycle, a process-based approach to model parameter estimation, and appropriate parameterizations to represent large-scale fluxes and scaling behavior; (3) maintaining a balance between model complexity and data availability as well as uncertainties; and (4) quantifying and communicating significant advancements toward these modeling goals.

  • 79.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Andersson, Lotta
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Alkan-Olsson, J.
    Jonsson, A.
    Using catchment models to establish measure plans according to the Water Framework Directive2007Inngår i: Water Science and Technology, ISSN 0273-1223, E-ISSN 1996-9732, Vol. 56, nr 1, s. 21-28Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A participatory modelling process (DEMO) has been developed and applied in a 350 km(2) catchment in southern Sweden. The overall goal is to improve the dialogues between experts and local stakeholders by using numerical models as a platform for discussions. The study is focused on reducing nutrient load and on the development of a locally established measure plan, which is requested by the European Water Framework Directive. The HBV-NP model was chosen as it can calculate effects and costs for different allocations of several combined measures in a catchment. This paper shows the impact of including local data in the modelling process vs. using more general data. It was found that modelled diffuse nutrient pollution was highly modified when including local know-how, soft information and more detailed field investigations. Leaching from arable land was found to be 35% higher using more detailed information on for instance, agricultural practices, crop and soil distribution. Moreover, the stakeholders' acceptance of model results and reliance on experts was increased by applying the participatory process and involving stakeholders in the modelling procedure.

  • 80.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Andersson, Lotta
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Larsson, M
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Olsson, Jonas
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Pers, Charlotta
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Modelling diffuse nutrient flow in eutrophication control scenarios2004Inngår i: Water Science and Technology, ISSN 0273-1223, E-ISSN 1996-9732, Vol. 49, nr 3, s. 37-45Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Swedish Water Management Research Programme (VASTRA) focuses on the development and demonstration of tools for more efficient eutrophication control when implementing the EU water framework directive in Sweden. During the first half of the programme, models for nitrogen flow were developed, and at present, similar models for phosphorus are under construction (e.g. HBV-P). The programme is interdisciplinary, and scientists are collaborating in actor-games and focus group evaluations including scenario analysis. The scenarios modelled in VASTRA phase 1, show that (i) changed agricultural practices can be the most effective and-least expensive way to reduce nitrogen transport from land to, the sea; (ii) constructed agricultural wetlands may only have small impact on riverine nitrogen transport in some regions, due to natural hydrometeorological dynamics; (iii) removing planktivorous fish may be an efficient way of reducing the algal concentrations in lakes without the undesired side-effect of increased nutrient load to the down-stream river system. In VASTRA phase 11, one of the highlights will be interdisciplinary scenario-modelling of different measure strategies in a pilot catchment of southern Sweden (Ronne a).

  • 81.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Andreasson, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Fogelberg, S
    Johnsson, H
    Pers, Charlotta
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Persson, K
    Climate change impact on water quality: Model results from southern Sweden2005Inngår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 34, nr 7, s. 559-566Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Starting from six regional climate change scenarios, nitrogen leaching from arable-soil, water discharge, and nitrogen retention was modeled in the Ronnea catchment. Additionally, biological response was modeled in the eutrophic Lake Ringsjon. The results are compared with similar studies on other catchments. All scenarios gave similar impact on water quality but varied in quantities. However, one scenario resulted in a different transport pattern due to less-pronounced seasonal variations in the hydrology. On average, the study shows that, in a future climate, we might expect: i) increased concentrations of nitrogen in the arable root zone (+50%) and in the river (+13%); ii) increased annual load of nitrogen from land to sea (+22%) due to more pronounced winter high flow; moreover, remote areas in the catchment may start to contribute to the outlet load; iii) radical changes in lake biochemistry with increased concentrations of total phosphorus (+50%), total nitrogen (+20%), and planktonic algae such as cyanobacteria (+80%).

  • 82.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Brandt, Maja
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Modelling nitrogen transport and retention in the catchments of southern Sweden1998Inngår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 27, nr 6, s. 471-480Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Baltic Sea is suffering from eutrophication and attempts are being made to reduce nutrient loads. This article focuses on nitrogen transport from southern Sweden (145 000 km(2)), and presents a model approach (HBV-N) that has been used in the national decision-making process for best management practices. Calculations of nitrogen leaching, retention in the freshwater system, net transport to the sea, and source apportionment are presented for the period 1985-1994. Input data were handled in GIS, including results from SOIL-N and MATCH. Daily simulations were made in 3725 subbasins with calibration against measured time series at 722 sites. Diffuse source pollution was normally retained by 10-25% before entering the river network. Lakes normally reduced nitrogen transport by 30-40 kg ha(-1) yr(-1) of lake area. On average, 45% of the annual gross load was reduced during transport, but temporal and spatial variations were great. 75 000 tonnes N yr(-1) reached the sea.

  • 83.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Brandt, Maja
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Watershed modelling of nonpoint nitrogen losses from arable land to the Swedish coast in 1985 and 19942000Inngår i: Ecological Engineering: The Journal of Ecotechnology, ISSN 0925-8574, E-ISSN 1872-6992, Vol. 14, nr 4, s. 389-404Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Eutrophication problems in the Baltic Sea have drawn attention to the contribution of nutrients from surrounding countries. By using the HBV-N model in southern Sweden (145 000 km(2)) daily nitrogen leaching, reduction in rivers and lakes, net transport to the sea and source apportionment have been calculated in 3725 subbasins for the period 1985-1994, with calibration at 722 sites against measured time series. On average, 48% of the nonpoint losses from agriculture were reduced during the transport towards the sea, which left about 33 500 tonnes in annual mean net transport. This represents 45% of the total land-based load. Land cover and emissions for the years of 1985 and 1994 were used in two separate simulations of the 10-year period. The normalized gross leakage from arable land in 1985 was estimated to 29 kg N ha(-1) year(-1), which corresponds to 15 kg N ha(-1) year(-1) in net leakage to the sea. In 1994 these transports were reduced by 20 and 15%, and thereby the total load on the sea was decreased by 7%. This is still far from the Swedish goal of 50% reduction. The article presents the spatial variation of nitrogen leakage and retention within the southern half of Sweden, and emphasizes the importance of allocating measures where down-stream retention is low in order to achieve efficiency with respect to the sea. It is shown that the model approach may be used in the decision making process for best management practices in watersheds. (C) 2000 Elsevier Science B.V. All rights reserved.

  • 84.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Brandt, Maja
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Grahn, Gun
    SMHI.
    Roos, Elisabet
    SMHI.
    Sjöö, Allan
    SMHI.
    Modellerad kvävetransport, retention och källfördelning för södra Sverige1997Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 85.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Dahne, Joel
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Donnelly, Chantal
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Climate Change Impact on Riverine Nutrient Load and Land-Based Remedial Measures of the Baltic Sea Action Plan2012Inngår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 41, nr 6, s. 600-612Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To reduce eutrophication of the Baltic Sea, all nine surrounding countries have agreed upon reduction targets in the HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP). Yet, monitoring sites and model concepts for decision support are few. To provide one more tool for analysis of water and nutrient fluxes in the Baltic Sea basin, the HYPE model has been applied to the region (called Balt-HYPE). It was used here for experimenting with land-based remedial measures and future climate projections to quantify the impacts of these on water and nutrient loads to the sea. The results suggest that there is a possibility to reach the BSAP nutrient reduction targets by 2100, and that climate change may both aggravate and help in some aspects. Uncertainties in the model results are large, mainly due to the spread of the climate model projections, but also due to the hydrological model.

  • 86.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Dahne, Joel
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Donnelly, Chantal
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Strömqvist, Johan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Water and nutrient simulations using the HYPE model for Sweden vs. the Baltic Sea basin - influence of input-data quality and scale2012Inngår i: HYDROLOGY RESEARCH, ISSN 1998-9563, Vol. 43, nr 4, s. 315-329Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Water resource management is often based on numerical models, and large-scale models are sometimes used for international strategic agreements. Sometimes the modelled area entails several political entities and river basins. To avoid methodological bias in results, methods and databases should be homogenous across political and geophysical boundaries, but this may involve fewer details and more assumptions. This paper quantifies the uncertainty when the same model code is applied using two different input datasets; a more detailed one for the country of Sweden (S-HYPE) and a more general one for the entire Baltic Sea basin (Balt-HYPE). Results from the two model applications were compared for the Swedish landmass and for two specific Swedish river basins. The results show that both model applications may be useful in providing spatial information of water and nutrients at various scales. For water discharge, most relative errors are <10% for S-HYPE and <25% for Balt-HYPE. Both applications reproduced the most mean concentration for nitrogen within 25% of the observed mean values, but phosphorus showed a larger scatter. Differences in model set-up were reflected in the simulation of both spatial and temporal dynamics. The most sensitive data were precipitation/temperature, agriculture and model parameter values.

  • 87.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Donnelly, Chantal
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Regulation of snow-fed rivers affects flow regimes more than climate change2017Inngår i: Nature Communications, ISSN 2041-1723, E-ISSN 2041-1723, Vol. 8, artikkel-id 62Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 88.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Artificially Induced Floods to Manage Forest Habitats Under Climate Change2018Inngår i: FRONTIERS IN ENVIRONMENTAL SCIENCE, ISSN 2296-665X, Vol. 6, artikkel-id 102Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 89.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Lidén, R.
    SMHI.
    Nitrogen and phosphorus concentrations from agricultural catchments - influence of spatial and temporal variables2000Inngår i: Journal of Hydrology, ISSN 0022-1694, E-ISSN 1879-2707, Vol. 227, nr 1-4, s. 140-159Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The eutrophication problem has drawn attention to nutrient leaching from arable land in southern Sweden, and further understanding of spatial and temporal variability is needed in order to develop decision-making tools. Thus, the influence of spatial and temporal variables was analysed statistically using empirical time series of different nutrient species from 35 well-documented catchments (2-35 km(2)), which have been monitored for an average of 5 years. In the spatial analysis several significant correlations between winter median concentrations and catchment characteristics were found. The strongest correlation was found between inorganic nitrogen and land use, while concentrations of different phosphorus species were highly correlated to soil texture. Multiple linear regression models gave satisfactory results for prediction of median winter concentrations in unmeasured catchments, especially for inorganic nitrogen and phosphate. In the analysis of temporal variability within catchments, internal variables from a dynamic hydrological model (HBV) were linked to concentration fluxes. It was found that phosphorus and inorganic nitrogen concentrations were elevated during flow increase at low-Bow conditions, while they were diluted as the wetness in the catchment increased. During unmonitored periods regression models were successful in predicting temporal variability of total phosphorus, phosphate and inorganic nitrogen, while organic nitrogen and particulate phosphorus could not be predicted with this approach. Dividing the data into different flow categories did not improve the prediction of nutrient concentration dynamics. The results and literature review presented, confirm parts of the present HBV-W model approach and will be useful for further development of nutrient routines linked to dynamic hydrological models. (C) 2000 Elsevier Science B.V. All rights reserved.

  • 90.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Climate impact on floods: changes in high flows in Sweden in the past and the future (1911-2100)2015Inngår i: Hydrology and Earth System Sciences, ISSN 1027-5606, E-ISSN 1607-7938, Vol. 19, nr 2, s. 771-784Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There is an ongoing discussion whether floods occur more frequently today than in the past, and whether they will increase in number and magnitude in the future. To explore this issue in Sweden, we merged observed time series for the past century from 69 gauging sites throughout the country (450 000 km(2)) with high-resolution dynamic model projections of the upcoming century. The results show that the changes in annual maximum daily flows in Sweden oscillate between dry and wet periods but exhibit no significant trend over the past 100 years. Temperature was found to be the strongest climate driver of changes in river high flows, which are related primarily to snowmelt in Sweden. Annual daily high flows may decrease by on average -1% per decade in the future, mainly due to lower peaks from snowmelt in the spring (-2% per decade) as a result of higher temperatures and a shorter snow season. In contrast, autumn flows may increase by + 3% per decade due to more intense rainfall. This indicates a shift in floodgenerating processes in the future, with greater influence of rain-fed floods. Changes in climate may have a more significant impact on some specific rivers than on the average for the whole country. Our results suggest that the temporal pattern in future daily high flow in some catchments will shift in time, with spring floods in the northern-central part of Sweden occurring about 1 month earlier than today. High flows in the southern part of the country may become more frequent. Moreover, the current boundary between snow-driven floods in northern-central Sweden and rain-driven floods in the south may move toward higher latitudes due to less snow accumulation in the south and at low altitudes. The findings also indicate a tendency in observations toward the modeled projections for timing of daily high flows over the last 25 years. Uncertainties related to both the observed data and the complex model chain of climate impact assessments in hydrology are discussed.

  • 91.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Olsson, Jonas
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    A systematic review of sensitivities in the Swedish flood-forecasting system2011Inngår i: Atmospheric research, ISSN 0169-8095, E-ISSN 1873-2895, Vol. 100, nr 2-3, s. 275-284Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Since the early 1970s operational flood forecasts in Sweden have been based on the hydrological HBV model. However, the model is only one component in a chain of processes for production of hydrological forecasts. During the last 35 years there has been considerable work on improving different parts of the forecast procedure and results from specific studies have been reported frequently. Yet, the results have not been compared in any overall assessment of potential for improvements. Therefore we formulated and applied a method for translating results from different studies to a common criterion of error reduction. The aim was to quantify potential improvements in a systems perspective and to identify in which part of the production chain efforts would result in significantly better forecasts. The most sensitive (> 20% error reduction) components were identified for three different operational-forecast types. From the analyses of historical efforts to minimise the errors in the Swedish flood-forecasting system, it was concluded that 1) general runoff simulations and predictions could be significantly improved by model structure and calibration, model equations (e.g. evapotranspiration expression), and new precipitation input using radar data as a complement to station gauges; 2) annual spring-flood forecasts could be significantly improved by better seasonal meteorological forecast, fresh re-calibration of the hydrological model based on long time-series, and data assimilation of snow-pack measurements using georadar or gamma-ray technique; 3) short-term (2 days) forecasts could be significantly improved by up-dating using an auto-regressive method for discharge, and by ensembles of meteorological forecasts using the median at occasions when the deterministic forecast is out of the ensemble range. The study emphasises the importance of continuously evaluating the entire production chain to search for potential improvements of hydrological forecasts in the operational environment. (C) 2010 Elsevier B.V. All rights reserved.

  • 92.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Lowgren, M
    Pers, Charlotta
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Rosberg, Jörgen
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Integrated catchment modeling for nutrient reduction: Scenarios showing impacts, potential, and cost of measures2005Inngår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 34, nr 7, s. 513-520Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A hydrological-based model (HBV-NP) was applied to a catchment (1900 km(2)) in the southern part of Sweden. Careful characterization of the present load situation and the potential for improved treatment or reduced soil leaching were analyzed. Several scenarios were modeled to find strategies to reach the Swedish environmental goals of reducing anthropogenic nitrogen load by 30% and phosphorus load by 20%. It was stated that the goals could be reached by different approaches that would affect different polluters and social sectors. However, no single measure was enough by itself. Instead, a combination of measures was necessary to achieve the goals. The nitrogen goal was the most difficult to attain. In order to be cost-effective, these measures should be applied to areas contributing the most to the net loading of the sea. This strategy could reduce the costs by 70%-80% when compared with implementing the measures in the entire catchment. Integrated catchment models may thus be helpful tools for reducing costs in environmental control programs.

  • 93.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Nilsson, Johanna
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Experimenting with Coupled Hydro-Ecological Models to Explore Measure Plans and Water Quality Goals in a Semi-Enclosed Swedish Bay2015Inngår i: Water, ISSN 2073-4441, E-ISSN 2073-4441, Vol. 7, nr 7, s. 3906-3924Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Measure plans are currently being developed for the Water Framework Directive (WFD) by European water authorities. In Sweden, such plans include measures for good ecological status in the coastal ecosystem. However, the effect of suggested measures is not yet known. We therefore experimented with different nutrient reduction measures on land and in the sea, using a model system of two coupled dynamic models for a semi-enclosed bay and its catchment. The science question was whether it is worthwhile to implement measures in the local catchment area to reach local environmental goals, or if the status of the Bay is more governed by the water exchange with the Sea. The results indicate that by combining several measures in the catchment, the nutrient load can be reduced by 15%-20%. To reach the same effect on nutrient concentrations in the Bay, the concentrations of the sea must be reduced by 80%. Hence, in this case, local measures have a stronger impact on coastal water quality. The experiment also show that the present targets for good ecological status set up by the Swedish water authorities may be unrealistic for this Bay. Finally, we discuss when and how to use hydro-ecological models for societal needs.

  • 94.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Pers, Charlotta
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Kväveretention i svenska sjöar och vattendrag – betydelse för utsläpp från reningsverk2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten har tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket för att underlätta diskussionen med EU-kommissionen, som har annonserat att den tänker stämma Sverige inför EU-domstolen för otillräckligt genomförande av avloppsdirektivet. Vid bedömningen av vilka reningsverk som omfattas av krav på kväverening tas i Sverige hänsyn till den naturliga avskiljning (retention) som sker i vattendrag under transporten från utsläppskälla till havet.Kväveretention är ett vedertaget begrepp som inkluderar ett flertal naturliga biogeokemiska processer som permanent reducerar kväve från vattenfasen i sjöar och vattendrag. Speciellt stor är effekten i sjörika områden. Naturlig retention är dock svår att mäta. I Sverige har man utvecklat ett modellsystem för storskalig beräkning av närsalttransport, inklusive retention, från land till hav med relativt hög geografisk upplösning. Systemet kopplar fältskalemodeller med avrinningsmodeller (HBV-NP), är vetenskapligt dokumenterat och granskat och har tillämpats storskaligt sedan 1997 för internationell rapportering till HELCOM.Det är stor skillnad i sjöars retentionskapacitet; i norra delarna av landet är den låg medan sjöarna i de södra delarna av landet är betydligt effektivare som kvävesänkor. Totalt reduceras ca 30 000 tonkväve per år i sjöar och vattendrag, varav 70% i södra Sverige.De reningsverk vars utsläpp passerar fler sjöar får liten påverkan på havet. Naturlig kväveretention i vattendrag och sjöar reducerar de svenska reningsverkens bidrag till kusten med 3200 ton/år, vilketmotsvarar 18% av reningsverkens totala utsläpp. Retentionen varierar dock betydligt mellan olika delar av landet. De flesta reningsverk med större utsläpp finns längs kusten och i södra Sverige.

  • 95.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Pers, Charlotta
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Lessons learned? Effects of nutrient reductions from constructing wetlands in 1996–2006 across Sweden2016Inngår i: Ecological Engineering: The Journal of Ecotechnology, ISSN 0925-8574, E-ISSN 1872-6992, s. 1-11Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 96.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Torstensson, G
    Wittgren, Hans Bertil
    SMHI, Forskningsavdelningen.
    Landscape planning to reduce coastal eutrophication: agricultural practices and constructed wetlands2004Inngår i: Landscape and Urban Planning, ISSN 0169-2046, E-ISSN 1872-6062, Vol. 67, nr 1-4, s. 205-215Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Southern Sweden suffers from coastal eutrophication and one reason is the high nitrogen load through rivers. The major part of this load originates from diffuse land-based sources, e.g. arable soil leaching. Effective reduction of load from such sources demand careful landscape analysis, combined with changed behaviour of the stakeholders. This study describes a chain of methods to achieve trustworthy management plans that are based on numerical modelling and stakeholders participation and acceptance. The effect of some measures was unexpected when modelling their impact on the catchment scale. Management scenarios to reduce riverine nitrogen load were constructed in an actor game (i.e. role-play) for the Genevadsan catchment in southern Sweden. The game included stakeholders for implementation of a loading standard for maximum nitrogen transport at the river mouth. Scenarios were defined after negotiation among involved actors and included changes in agricultural practices, improved wastewater treatment, and establishment of wetlands. Numerical models were used to calculate the nitrogen reduction for different measures in each scenario. An index model (STANK) calculated the root zone leaching of nitrogen from crops at four type farms. This generated input to a catchment scale model (HBV-N) and farm economics. The economic impact of different sets of remedial measures was evaluated for each type farm and then extrapolated to the catchment. The results from scenario modelling show that possible changes in agricultural practices (such as tuning, timing of fertilisation and ploughing, changed crop cultivation) could reduce the nitrogen load to the sea by some 30%, while wetland construction only reduced the original load by some 5%. In the most cost-effective scenario agricultural practices could reduce the riverine load by 86 t per year at a cost of 1.0 million SEK, while constructed wetlands only reduced the load by 14 t per year at a cost of 1.7 million SEK. Thus, changed agricultural practices can be the most effective and less expensive way to reduce nitrogen transport from land to the sea, while constructed wetlands with realistic allocations and sizes may only have small impact on riverine nitrogen transport from land to sea. The overall experience is that actor games and numerical modelling are useful tools in landscape planning for analysing stakeholders' behaviour and the impact of measures to reduce coastal eutrophication. (C) 2003 Elsevier Science B.V. All rights reserved.

  • 97.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Wittgren, H B
    Modelling nitrogen removal in potential wetlands at the catchment scale2002Inngår i: Ecological Engineering: The Journal of Ecotechnology, ISSN 0925-8574, E-ISSN 1872-6992, Vol. 19, nr 1, s. 63-80Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The reduction of nitrogen fluxes from land to sea is an important task in areas with estuarine or marine eutrophication. Wetland creation has been proposed as one method to reduce nitrogen from streams draining agricultural areas. In this study, a scenario of nitrogen removal in created wetlands was evaluated by mathematical modelling of nitrogen fluxes in a catchment (224 km(2)) in southern Sweden. The scenario was based on topographically realistic siting of 40 potential wetlands with a total area of 0.92 km(2) (0.4% of the catchment area). Nitrogen removal in the wetlands was described with a simple and robust first-order model, which was modified and evaluated against data from eight monitored surface-flow wetlands. However, the modifications gave no substantial support for changing the basic model. For catchment-scale modelling this wetland model was incorporated into a dynamic process-based catchment model (HBV-N). The catchment was then divided to several coupled subbasins, so that the wetland influence on nitrogen load could be estimated separately for each potential wetland. The modelling showed that the 40 potential wetlands would reduce the nitrogen transport to the coast with approximately 6%. Specific removal rates ranged between 57 and 466 kg ha(-1) yr(-1) for the different wetlands, depending on residence time (size and hydraulic loading) and nitrogen concentration in inflow. Due to temperature dependence and seasonal variation in water discharge, significant decrease in nitrogen concentrations mainly occurred during summer periods with low loading. The study illustrates that catchment modelling is a useful method for analysing wetland creation plans, and that wetland creation must cover fairly large areas and be combined with other measures in order to achieve substantial reduction of nitrogen fluxes to coastal waters. Further monitoring of existing wetlands will improve the removal expression and decrease uncertainty. For instance, at present it could not be deducted whether wetlands with low average residence times ( < 2 days) have net removal or net resuspension on an annual basis. (C) 2002 Elsevier Science B.V. All rights reserved.

  • 98.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Wittgren, Hans Bertil
    SMHI, Forskningsavdelningen.
    MODELING THE EFFECTS OF WETLANDS ON REGIONAL NITROGEN TRANSPORT1994Inngår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 23, nr 6, s. 378-386Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Created wetlands have been suggested as a method to reduce nitrogen transport to the Baltic Sea. This paper presents a dynamic conceptual model for simulation of the hypothetical effect of wetlands on nitrogen export to the coastal zone. The study was performed in the Soder-kopingsan drainage basin (882 km(2)) in southeastern Sweden, discharging into the Baltic Sea. An empirically based routine for wetland retention was calibrated separately and incorporated in the model. Scenarios with different location and size of wetlands were analyzed. It was estimated that conversion of 1% (8.8 km(2)) of this basin into wetlands would reduce the nitrogen transport by 10-16% and that more than 5% (45 km(2)) conversion to wetlands is required to reduce the transport by 50%. It was concluded that creation of wetlands should be considered, primarily, downstream from major lakes, in coastal areas, and where the summer load is a significant portion of the annual load. Some further conclusions from the study were that: i) the net reduction of nitrogen transport per unit area of wetland decreases with increasing total area of wetlands in a drainage basin; ii) the wetland retention efficiency obtained in studies of individual wetlands can not be extrapolated in a linear fashion to estimate the net reduction of nitrogen transport at the mouth of a whole drainage basin; iii) the seasonal hydrological and hydrochemical dynamics are of fundamental importance for wetland retention efficiency, which complicates comparison and extrapolation of results from one region to another.

  • 99. Arnbjerg-Nielsen, K.
    et al.
    Willems, P.
    Olsson, Jonas
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Beecham, S.
    Pathirana, A.
    Gregersen, I. Bulow
    Madsen, H.
    Nguyen, V. -T-V
    Impacts of climate change on rainfall extremes and urban drainage systems: a review2013Inngår i: Water Science and Technology, ISSN 0273-1223, E-ISSN 1996-9732, Vol. 68, nr 1, s. 16-28Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A review is made of current methods for assessing future changes in urban rainfall extremes and their effects on urban drainage systems, due to anthropogenic-induced climate change. The review concludes that in spite of significant advances there are still many limitations in our understanding of how to describe precipitation patterns in a changing climate in order to design and operate urban drainage infrastructure. Climate change may well be the driver that ensures that changes in urban drainage paradigms are identified and suitable solutions implemented. Design and optimization of urban drainage infrastructure considering climate change impacts and co-optimizing these with other objectives will become ever more important to keep our cities habitable into the future.

  • 100.
    Arneborg, Lars
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Axell, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Lensu, Mikko
    Ljungman, Olof
    Mattsson, Johan
    Oil drift modeling in pack ice - Sensitivity to oil-in-ice parameters2017Inngår i: Ocean Engineering, ISSN 0029-8018, E-ISSN 1873-5258, Vol. 144, s. 340-350Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
1234567 51 - 100 of 1683
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7
|