Change search
Refine search result
123 51 - 100 of 124
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Hansen, J.L.S:
    Department of Bioscience, Aarhus University, Denmark.
    Meier, Markus
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Molchanov, M.S.
    St. Petersburg Branch, P.P. Shirshov Institute of Oceanology, Russia.
    Ryabchenko, V.A.
    St. Petersburg Branch, P.P. Shirshov Institute of Oceanology, Russia.
    Skogen, Morten
    Institute of Marine Research, Norway.
    Eutrophication Status Report of the North Sea, Skagerrak, Kattegat and the Baltic Sea: A model study. Present and future climate2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    An ensemble of models has been used to assess eutrophication in the North Sea and Baltic Sea in the present and the future climate, using a method suggested in Almroth and Skogen (2010). In the control run, the assessment of eutrophication status according to the integration of the categorized assessment parameters indicates that the Kattegat, the Danish Straits, the Gulf of Finland, the Gotland Basin as well as main parts of the Arkona Basin, the Bornholm Basin, and the Baltic proper may be classified as problem areas. The main part of the North Sea and also the Skagerrak are non-problem areas while the main parts of the Gulf of Bothnia, Gulf of Riga and the entire southeastern continental coast of the North Sea may be classified as potential problem areas (Fig. 16).The temperature increase by itself will worsen the oxygen condition throughout the area and on top of this; elevated nutrient levels in the whole Baltic will amplify this effect due to elevated primary production. Therefore declining oxygen condition and increasing phytoplankton biomasses will be the main problem causing the areas to be classified as problem areas. In the Western Gotland Basin low oxygen seems to be the sole reason for this classification. In the North Sea, the classification as potential problem areas are due to high nitrate and N:P ratio. In the future climate scenarios most of the previous potential problem areas in the Baltic Sea have become problem areas, except for the Bothnian Bay where the situation remain fairly unchanged. Also in the North Sea there seems to be no obvious changes in the projected future climate. Comparing the ECHAM5 driven changes to simulations using the HadCM3 forcing show that; all changes except the surface layer winterDIN in the future climate have the same sign and that; the overall eutrophication status assessment is robust and insensitive to the choice of future scenario.

  • 52.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Meier, Markus
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Almroth, Elin
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Höglund, Anders
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Transports and budgets of oxygen and phosphorus in the Baltic sea2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In this report we present budgets of oxygen and phosphorus for the deeper layers of the Baltic proper. The budgets give calculations of sedimentation, erosion and horizontal and vertical transports based on model simulations. The fluxes of oxygen and phosphorus as well as trends in contents have been computed.

  • 53.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Professional Services.
    Model assessment of the predicted environmental consequences for OSPAR problem areas following nutrient reductions2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Swedish Coastal and Ocean Biogeochemical model (SCOBI) is used for the assessment of eutrophication status in the Skagerrak and the Kattegat, and of the following long-term effects on the ecosystem for the 50% nutrient reduction target (PARCOM Recommendation 88/2). Model validation and the final reporting of the results in accordance with the OSPAR comprehensive procedure are presented.The model is validated by a comparison of a long time series (1985-2002) of the model results to data from a number of stations representing different parts of the model domain. A quantitative examination of the model performance is done by a comparison between the seasonal and annual averages of the model results and in-situ data. The model response to nutrient reductions shows that reducing nutrient inputs from land have the largest effects on the nitrate concentrations in the Kattegat and along the Swedish coast in the Skagerrak. The effects on phosphate concentrations are relatively small. The largest effect obtained from a 50% reduction of anthropogenic nitrogen and phosphorus from the runoff in one country alone is obtained for Sweden. This model experiment reduces the nitrate and chlorophyll concentrations in the Swedish coastal waters by 5%-10% and 3%-6%, respectively. The annual net production is reduced by 2%-4% and changes in sedimentation are less than 1%. The largest reduction is found in the Kattegat.The combined effect from a 50% reduction of anthropogenic nutrient supplies from land and an anticipated realistic reduction of nutrient concentrations in the Baltic Sea and the North Sea reduces the nitrate and phosphate concentrations in the Kattegat and the Swedish parts of the Skagerrak coastal area by 20%-30%. The average chlorophyll concentrations are reduced by 8%-11%. The annual net production and the sedimentation are reduced by 12%-20% and 5%-12%, respectively.

  • 54.
    Fonselius, Stig
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Kattegatt - havet i väster1987Report (Other academic)
  • 55.
    Fonselius, Stig
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Skagerrak - porten mot Nordsjön1990Report (Other academic)
  • 56.
    Fonselius, Stig
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Skagerrak - the gateway to the North Sea1990Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The blooming of poisonous algaes, the epidemic of deaths among the seals and the influence of the North Sea have all given rise to grave concern about the increasing risks for the Skagerrak.

    The Skagerrak is the least investigated area of all our sea regions. The coastal regions and particularly the fiords have been given much attention but the hydrographic conditions in the open Skagerrak have been regarded as oceanic and the Skagerrak has not been considered to be exposed to pollution or eutrophication.

    A summary of the hydrography of the Skagerrak is hereby presented as an introduction to the increasing investigation and monitoring of the environmental eon di tions of the Skagerrak.

  • 57.
    Funquist, Lennart
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    En hydrodynamisk modell för spridnings- och cirkulationsberäkningar i Östersjön: Slutrapport1985Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    • En modell för beräkning av föroreningars spridning i Östersjön har utvecklats vid SMHI
    • Modellen behandlar spridning såväl horisontellt som vertikal och kan användas för spridningsstudier i en tidsskala från timmar till år.
    • Biokemiska förlopp kan utan svårighet inkluderas 1 modellen.
    • Modellen är ett lämpligt redskap för studier av pågående utsläpp, katastrofutsläpp och i samband med industrilokalisering.
    • Kustområden med återkommande uppvällning kan identifieras med hjälp av modellen.
    • Cirkulationsmodellen ger ett värdefullt bidrag till den allmänna kunskapen om Östersjöns dynamik.
  • 58.
    Funquist, Lennart
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Ljungemyr, Patrik
    SMHI, Core Services.
    Validation of HIROMB during 1995-961997Report (Other academic)
    Abstract [en]

    IROMB (High Resolution Operational Model of the Baltic Sea) is the result of a combined effort between BSH (Bundesamt för Seeschiffahrt und Hydrographie) and SMHI (Swedish Meteorological and Hydrological Institute). In its present form, the model is a modified version of the BSH operational model (Kleine, 1994) with identical boundaries to the North Atlantic. The cooperation started in summer 1994 when the model was set up at SMHI. The first operational runs started in the sumrner 1995 and since then the model has been running daily except fora limited number of periods when there were no meteorological input from the HIRLAM (atmospheric) model available because of computer problems. During the first months, some occasions with stability problems occurred, leading toa restart from the climatological fields.

    This report presents results from a continous verification exercise, where model results are compared to observations of water level, surface temperature, currents, ice thickness and salinity and temperature profiles. The times series data are taken from the period September-November 1996 while the ice thickness data are from November and December 1996 and the sea surface temperature data are taken from August, November and December 1996.

    For a detailed description of the model, the reader is referred to a forthcoming report by Funkquist and Kleine.

  • 59.
    Hansson, Martin
    SMHI, Core Services.
    Cyanobakterieblomningar i Östersjön, resultat från satellitövervakning 1997-20052006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I haven omkring oss är algblomningar ett vanligt och naturligt förekommande fenomen. Algblomningar i Östersjön under sommaren domineras av cyanobakterier eller blågrönalger som de också kallas. De arter som är vanligt förekommande är Nodularia spumigena (katthårsalg), Aphanizomenon baltica (flos-aquae) och Anabaena spp. (Edler et al., 1995). Utbredning, varaktighet, intensitet och dynamik hos cyanobakterieblomningar undersöktes i Östersjön mellan åren 1997-2005 med hjälp av NOAA-satellitdata från AVHRR (Advanced Very High Resolution Radiometer)-sensorn. Blomningarna detekterades med hjälp av en semi-automatisk klassificeringsalgoritm.Cyanobakterieblomningar i Östersjön uppvisar stora variationer mellan olika år både då det gäller utbredning, intensitet och varaktighet. Blomningen 2005 uppvisade den längsta varaktigheten, medan 1998 års blomning hade den största utbredningen. Cyanobakterieblomningen 1999 hade både lång varaktighet och stor utbredning vilket gav den högsta intensiteten under den analyserade perioden. En blomning startar oftast sent i juni eller tidigt i juli. Initialt är blomningen fördelad i hela ytlagret, blomningen är alltså närvarande i ytlagret innan blomningen kan ses som ytansamlingar från satellit. Tiden från att blomningen startar till den första observationen av ytansamlingar är i medeltal 9 dagar. Vanligtvis pågår blomningen i 2-4 veckor, denna tidsperiod bestäms till stor del av väderförhållanden och tillgången på biologiskt tillgängligt fosfor. Högtrycksbetonat, varmt, lugnt och soligt väder tidigt i juli är troligen en avgörande faktor för att en blomning skall kunna uppstå och eventuellt bli kraftig.Den ökning av både utbredning, varaktighet och intensitet som diskuteras bland forskare, media och allmänhet är svår att påvisa med det dataunderlag som presenteras i denna rapport. Ökningen av cyanobakterieblomningar skulle kunna vara ett resultat av Östersjöns naturliga variationer i kombination med kraftig mänskliga påverkan.Det är uppenbart att det finns ytterligare okända faktorer som påverkar uppkomsten av en cyanobakterieblomning. Mer forskning och samordnad marin miljöövervakning behövs för att förklara detta. Kombinationen av ny teknik, satellitövervakning, in situ provtagning och modellresultat är ett mycket kraftfullt verktyg som kan erbjuda kunskap och realtidsinformation till forskare, myndigheter

  • 60.
    Hillgren, Robert
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Andersson, Jan
    SMHI, Core Services.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19901991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    1990 års kontrollprogram har haft som målsättning att:

    - komplettera informationen om kylvattnets utbredning vid full treblocksdrift.

    - kontrollera vattenområdet vid F3:s kylvattenkanal (tidigare läckaget).

    - kontinuerligt bevaka temperaturen i vertikal S i skärgårdsområdet.

    Jämfört med 1989 års program har ingen satellitbildsinformation utnyttjats för kontroll av den diffusa spridningen.Vidare har antalet temperaturkartläggningar begränsats till några få tillfällen.

    Kraftverkets drift under 1990 kan betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme. Reservutskovet har använts i drygt 7 månader, under 1989 var motsvarande tid cirka 1.5 månader. Att perioden blivit så mycket längre under 1990 beror på att SNV:s kustvattenenhet i Öregrund bedrivit ett försök att skapa möjligheter för en förbättrad fiskreproduktion.

    Kommentarer:

    * Vid full treblocksdrift med kylvattenflöde via ordinarie utlopp, har avkylningsytor med övertemperatur större än 1 °C av storleksordningen 6 - 8 km2 observerats. Det är jämförbart med förhållandena under tidigare år. Övertemperaturen i kylvattenplymens inre delar har observerats till drygt 3 °C. Vid årets karteringstillfällen var temperaturskillnaden mellan ytan och botten mindre än 1 °c.

    * Det fanns inga spår av det tidigare läckaget utanför F3:s kylvattenkanal.

    * Temperaturutvecklingen i skärgårdsområdet väster om Biotesten (vertikal S) visar att området är relativt välventilerat. Vattenutbytet kan då och då omfatta hela vattenvolymen - och tidsskalan kan vara några dygn upp till en vecka. Värmetillskottet från reservutskovet höjer yttemperaturen vid vertikal S med upp till 3 °C och variationen beror i huvudsak på vindförhållandena.

    Under en normal höst, utan värmetillskott från reservutskovet, uppträder isotermi i augusti/september, d v s temperaturen är då densamma i ytan och vid botten. Under 1990, med reservutskovet öppet till början av november, var yttemperaturen märkbart högre än vid botten ända fram till utskovet stängts.

    Statistiskt sett var månadsmedeltemperaturen under -90 i vertikal S 1 - 3 °c högre än medelvärdet för perioden 1977 - 89. De ligger emellertid inom de naturliga variationerna mellan åren trots ett värmetillskott från reservutskovet under 7 månader. Att april -90 ligger utanför beror främst på den mycket tidiga och milda våren.

  • 61.
    Hillgren, Robert
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Andersson, Jan
    SMHI, Core Services.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19911992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    1991 års kontrollprogram har haft som målsättning att:

    - kontinuerligt bevaka temperaturen i vertikal S i skärgårdsområdet.

    - kontrollera vattenområdet vid F3:s kylvattenkanal (tidigareläckaget).

    - komplettera informationen om kylvattnets utbredning vid full treblocksdrift.

    Kraftverkets drift under 1991 kan betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme.

    Reservutskovet har använts i drygt 6 månader, april tom oktober, liksom 1990. Under 1989 var motsvarande tid cirka 1.5 månader. Att perioden blivit så mycket längre under 1990 och 1991 beror på att Kustlaboratoriet i Öregrund bedrivit ett försök att skapa möjligheter för en förbättrad fiskreproduktion.

    Kommentarer:

    * Vid full treblocksdrift med kylvattenflöde från ordinarie utlopp samt via skärgårdsområdet (reservutskovet) har avkylningsytor med övertemperatur större än 1 °C av storleksordningen ~ 10 km2 observerats. Det är något över medelvärdet från tidigare år, beroende på att inblandningen blir diffusare.

    * Det fanns inga spår av det tidigare läckaget utanför F3:s kylvattenkanal.

    * Temperaturutvecklingen i skärgårdsområdet väster om Biotesten (vertikal S) visar att området är relativt välventilerat. Vattenutbytet kan då och då omfatta hela vattenvolymen - och tidsskalan kan vara några dygn upp till en vecka. Värmetillskottet från reservutskovet höjer yttemperaturen vid vertikal S med upp till 3 °C.

    Statistiskt sett var medeltemperaturen för den isfria perioden under -91 i vertikal Spå 1 m djup 2.2 °C högre än medelvärdet för perioden 1977 - 90. Endast månadsmedelvärdet för juni ligger under medelvärdet för perioden 1977 - 90.

    För april, juli, augusti och september noterades temperatur över de tidigare erhållna medelvärdena perioden 1977 - 90 med respektive 3.90, 2.78, 5.21 och 3.26 °C.

    Årets högst uppmätta temperatur 23.8 °C inträffade 8 juli. Vid Örskär meteorologiska station observerades årets högsta lufttemperatur den 9 juli till 29.1 °C. Perioder med måttliga vindar från S-SE bidrog till dessa höga temperaturer.

  • 62.
    Hjerdt, Niclas
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Professional Services.
    Marmefelt, Eleonor
    SMHI, Professional Services.
    Lundholm, Karen
    SMHI.
    HOME Vatten i Bottenhavets vattendistrikt: Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SMHI har utvecklat ett interaktivt modellsystem för vattenkvalitetberäkningar i mark, sjöar, vattendrag och kustvatten, HOME Vatten. I detta uppdrag har HOME Vatten implementerats i Bottenhavets vattendistrikt, dvs. i Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg och Uppsala län. De ingående modellerna i HOME Vatten är HBV-NP (PLC5-uppsättningen) modellen för mark, sjöar och vattendrag samt Kustzonsmodellen för kustvattnen. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH-modellen. HOME Vatten har utvecklats för att vara ett verktyg i svensk vattenförvaltning med speciellt fokus på EUs ramdirektiv för vatten. Modelluppsättningarna i Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg läns kustvatten har validerats mot tillgängliga mätdata, och visar en god överrensstämmelse med data. Key words/sök-, nyckelord HOME Vatten, HBV-NP, PLC5, Kustzonsmodell, integrerat modellsystem, biogeokemisk modell Supplementary notes/Tillägg Number of pages/Antal sidor 48 Language/Språk Svenska ISSN and

  • 63.
    Håkansson, Bertil
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Moberg, Mats
    SMHI.
    Glommaälvens spridningsområde i nord-östra Skagerrak1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Övervakning med satellit data från NOAA-A VHRR av ytvattnets temperatur har visat att partiellt molnfria bilder till nytta för projektet kan erhållas var fjärde dygn i genomsnitt. Det är nästan en fördubbling av det beräknade utfallet.

    Baltiska strömmen utanför svenska västkusten i Skagerrak är en persistent ström. Undersökningen visar att strömmen kan iakttas i medeltal under drygt 60 % av hela data serien. Hydrografin i NO Skagerrak bör därmed vara påverkad av strömmen. Strömmens västra front hade ett avstånd av ca 20 km från kusten under januari och februari 1989 vilket därefter ökade till ca 50 km. Denna breddning var speciellt märkbar norr om Väderöarna och har förmodligen inte observerats tidigare.

    Den norska älven Glomma har observerats under 13 dygn motsvarande 29 % av data serien. Älvens areala utsträckning i NO Skagerrak var i medeltal 83, 51 och 41 km2 i respektive mars, april och maj. Plymen från Glomma har observerats i Kosterfjorden vid . två tillfällen; 17 maj och 16 juni 1989

    Undersökningen visar att Glomma älvens plym i NO Skagerrak påverkas av strömsättningen i området. Cirkulationen kan vara både cyklonal och anticyklonal, vilket är avgörande för plymens orientering. Vid de två tillfällen då Glommas älvvatten observerades i Kosterfjorden var cirkulationen anticyklonal.

  • 64.
    Höglund, Anders
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Invasive species in the Baltic Sea A model study of plankton transport2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In this report, an ensemble of releases of passive particles at locations close to some

    selected ports around the Baltic Sea and Kattegat are modelled. The particles are

    transported with the currents. Maps of particle densities at 2, 4, 8, 16, 32 and 52

    weeks after the release are presented.

    The results indicate that many basins are narrow enough for the particles to cross

    from shore to shore within two weeks, e.g., in the Kattegat, Gulf of Finland and

    Kvarken. The results also show an asymmetry in the transport between different

    locations, which means that particles released from one location to another require

    substantially more time to reach the other location, if at all, than particles going

    in the opposite direction. Some potential barriers to transport are identified and

    discussed.

  • 65.
    Höglund, Anders
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Meier, Markus
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Broman, Barry
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Kriezi, Ekaterini
    SMHI.
    Validation and correction of regionalised ERA-40 wind fields over the Baltic Sea using the Rossby Centre Atmosphere model RCA3.02009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Surface wind fields from ERA-40 regionalised with the Rossby Centre Atmosphere model RCA3.0 are underestimated. In this report a method for correcting the wind fields is evaluated. The method is based on the empirical linear relationship between gusty winds and mean wind. For the validation observations from 26 automatic stations along the Swedish coasts have been used. We found that the validation of wind over the open sea is difficult due to the impact of land that cannot be resolved properly by the atmospheric model as the horizontal grid resolution amounts to about 25 km. In addition, long homogeneous wind data sets are not available due to a switch from manual to automatic readings during the 1990s. The results show that the correction method improves the frequency distribution of simulated wind speed at most stations. Thus the corrected wind fields may be used to force Baltic Sea models during 1961-2004. However, the suggested correction method should be regarded only as a temporary solution while waiting for improved boundary layer

  • 66.
    Johansson, Johannes
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Hansson, Martin
    SMHI, Core Services.
    Slutrapport 2015 för uppdraget ”Databaslagring av historiska fys/kemdata från Stockholm Vatten”: Datavärdskapet Oceanografi och Marinbiologi2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    SMHI (Swedish Meteorological and Hydrological Institute) withholds the hosting of Oceanographic and Marine biological data on behalf of the Swedish Agency for Marine and Water Management. During this project SMHI has handled and stored physical and chemical data to database where data originates from Stockholm Vatten AB. Data is separated into two major datasets from the periods; 1968-1981 and 1982-2012.

  • 67.
    Johansson, Lasse
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Gyllenram, Walter
    SMHI, Professional Services.
    Nerheim, Signild
    SMHI, Professional Services.
    Lokala effekter på extrema havsvattenstånd2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    När havsvattennivån ska beräknas för en viss plats behöver hänsyn tas till lokala förhållanden. Vattenståndet lokalt kan avvika från det som observeras vid en av SMHI:s eller andras mätplatser. Geografin på platsen och vågor kan leda till högre vattennivåer än de som observeras vid mätplatserna.

    Denna rapport ger en kort beskrivning av hur vattenståndet längs Sveriges kuster byggs upp. Vi ger exempel på olika mekanismer för att läsaren ska få en uppfattning om skalorna i tid och höjd. Vågfenomen lokalt kan leda till att ytterligare högre nivåer kan beröras av vatten än vad vattenståndet anger.

    En översiktlig beskrivning görs av hur vågor interagerar med stränder ochkajer. Begreppen våguppstuvning och våguppsköljning förklaras. Några exempel ges på vilken effekt bottens lutning har och hur vågor utvecklas i hamnar.

    För att beräkna återkomstvärden för vattenstånd på en lokal plats beskrivs hur man kan utgå från de mätningar som SMHI gör sedan många år. Observationer från den närmaste eller de närmaste mätplatserna kan användas för att beräkna vattenstånd med olika återkomsttider för den önskade platsen. Ett exempel på en sådan beräkning presenteras där speciellt viktiga detaljer redovisas.

  • 68.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Core Services.
    15 års mätningar längs svenska kusten med kustbevakningen (1970 - 1985)1986Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report contains mean values of watertemperature, sal in ity andoxygen round the Swedish coast 1970-1985.The measurements are performed by the Swedish Coast Guard and theSwedish Meteorological and Hydrological lnstitute has administeredthe project.The open sea stations are included to the Swedish programme formonitoring on environmental quality.

  • 69.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Core Services.
    20 års mätningar längs svenska kusten med kustbevakningens fartyg (1970-1990)1992Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report contains mean values of watertemperature, salinity and oxygen round the swedish coast 1970-1990. The measurements are performed by the Swedish coast guard and the work has been administered by the Swedish Meteorological and Hydrological Institute. The open sea stations are included to the swedish program for monitoring on environmental qality.

  • 70.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Core Services.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19871988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller resultat från mätningar runt den svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1987.Mätningarna utföres veckovis i kustnära stationer, samt månadsvis i stationer belägna längre ut från kusten. De första mätningarna startade 1969 i Landsortsdjupet och Ålands hav och har successivt utökats. Totalt är 20 fartyg engagerade idag.De parametrar som mäts är temperatur, salthalt, syrgashalt, totalfosfor, fosfatfosfor, totalkväve, nitratkväve samt i förekommande fall svavelväte. På enstaka stationer mäts även kisel. Siktdjup och meteorologiska data noteras vid varje mättillfälle. Mätningar från isbrytare har utförts i Bottenviken och Bottenhavet i maj och december. En automatisk vattenprovtagare har installerats på fyren Farstugrunden.

  • 71.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Core Services.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19881989Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller resultat från mätningar runt den svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1988. Mätningarna utföres veckovis i kustnära stationer, samt månadsvis i stationer belägna längre ut från kusten. De första mätningarna startade 1969 i Landsortsdjupet och Ålands hav och har successivt utökats. Totalt är 20 fartyg engagerade idag.

    De parametrar som mäts är temperatur, salthalt, syrgashalt, totalfosfor, fosfatfosfor, totalkväve, nitratkväve samt i förekommande fall svavelväte. På enstaka stationer mäts även kisel. Siktdjup och meteorologiska data noteras vid varje mättillfälle. Mätningar från isbrytare har utförts i Bottenviken och Bottenhavet i maj och december. En automatisk vattenprovtagare är installerad på fyren Farstugrunden.

  • 72.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Core Services.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19891990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller resultat från mätningar runt den svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1989 . Mätningarna utförs veckovis i kustnära, stationer, samt månadsvis i stationer belägna längre ut från kusten. De första mätningarna startade 1969 i Landsortsdjupet och Ålands hav och har successivt utökats .Totalt är 20 fartyg engagerade idag .

    De parametrar som mäts är temperatur, salthalt, syrgashalt, totalfosfor, i fosfatfosfor, totalkväve, nitratkväve samt i förekommande fall svavel - väte . På enstaka stationer mäts även kisel. Siktdjup och meteorologiska  data noteras vid varje mättillfälle. Mätningar från isbrytare har utförts i Bottenviken och Bottenhavet 2 gånger/år. En automatisk vattenprovtagare på fyren Farstugrunden samlar vattenprover en gång/vecka.

  • 73.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Core Services.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19901991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller resultat från mätningar runt den svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1990. Mätningarna utförs veckovis i kustnära stationer, samt månadsvis i stationer belägna längre ut från kusten. De första mätningarna startade 1969 i Landsortsdjupet och Ålands hav och har successivt utökats. Totalt är 20 fartyg engagerade idag.

    De parametrar som mäts är temperatur, salthalt, syrgashalt, totalfosfor, fosfatfosfor, totalkväve, nitratkväve samt i förekommande fall svavelväte. På enstaka stationer mäts även kisel. Siktdjup och meteorologiska data noteras vid varje mättillfälle. Mätningar från isbrytare har utförts i Bottenviken och Bottenhavet 2 gånger/år. En automatisk vattenprovtagare på fyren Farstugrunden samlar vattenprover en gång/vecka.

  • 74.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Core Services.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19911992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller resultat från mätningar runt den svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1991. Mätningarna utförs veckovis i kustnära stationer, samt månadsvis i stationer belägna längre ut från kusten. De första mätningarna startade 1969 i Landsortsdjupet och Ålands hav och har successivt utökats . Totalt är 20 fartyg engagerade idag.

    De parametrar som mäts är temperatur, salthalt, syrgashalt, totalfosfor, fosfatfosfor, totalkväve, nitratkväve samt i förekommande fall svavelväte. På enstaka stationer mäts även kisel. Siktdjup och meteorologiska data noteras vid varje mättillfälle. Mätningar från isbrytare har utförts i Bottenviken och Bottenhavet 2 gånger/år. En automatisk vattenprovtagare på fyren Farstugrunden samlar vattenprover en gång/vecka.

  • 75.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Core Services.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19921994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller resultat från mätningar runt den svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1992. Mätningarna utförs veckovis i kustnära stationer, samt månadsvis i stationer belägna längre ut från kusten. De första mätningarna startades 1969 i Landsortsdjupet och Ålands hav och har successivt utökats. Totalt är 20 fartyg engagerade idag.

    De parametrar som mäts är temperatur, salthalt, syrgashalt, totalfosfor, fosfatfosfor, totalkväve, nitratkväve samt i förekommande fall svavelväte . På enstaka stationer mäts även kisel. Siktdjup och meteorologiska data noteras vid varje mättillfälle. Mätningar från isbrytare har utförts i Bottenviken och Bottenhavet. En automatisk vattenprovtagare på fyren Farstugrunden samlar vattenprover en gång/vecka.

  • 76.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Core Services.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19931994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller resultat från mätningar runt den svenska kusten  med kustbevakningens fartyg 1993. Mätningarna utförs veckovis i kustnära stationer, samt månadsvis i stationer belägna längre ut från kusten. De första mätningarna startades 1969 i Landsortsdjupet och Ålands hav och har successivt utökats. Totalt är 20 fartyg engagerade idag.

    De parametrar som mäts är temperatur, salthalt, syrgashalt, totalfosfor, fosfatfosfor, totalkväve, nitratkväve samt i förekommande fall svavelväte. På enstaka stationer mäts även kisel. Siktdjup och meteorologiska data noteras vid varje mättillfälle. En automatisk vattenprovtagare på fyren Farstugrunden samlar vattenprover en gång/vecka.

  • 77.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Core Services.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19941995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    apporten innehåller resultat från mätningar runt den svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1994. Mätningarna utförs veckovis i kustnära stationer, samt månadsvis i stationer belägna längre ut från kusten. De första mätningarna startades 1969 i Landsortsdjupet och Ålands hav och har successivt utökats. Totalt är 18 fartyg engagerade idag.

    De parametrar som mäts är temperatur, salthalt, syrgashalt, totalfosfor, fosfatfosfor, totalkväve, nitratkväve samt i förekommande fall svavelväte. På enstaka stationer mäts även kisel. Siktdjup och meteorologiska data noteras vid varje mättillfälle. En automatisk vattenprovtagare på fyren Farstugrunden samlar vattenprover en gång/vecka.

  • 78.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Core Services.
    Oceanografiska observationer utmed svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19851986Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report contains results from oceanographical measurements1985 administered by the Swedish Meteorological andHydrological Institute, and performed by Swedish coastquard vessels. The work has been sponsored by the SwedishEnvironment Protection Board.

  • 79.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Core Services.
    Oceanografiska observationer utmed svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19861987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De första mätningarna med hjälp av kustbevakningen startade 1969. Stationsnätet har successivt byggts ut och omfattar för närvarande 29 mätstationer och berör 19 av kustbevakningens fartyg. Mätstationerna besöks månads och veckovis och mätningens omfattning framgår av mätprogrammet.

    Statens Naturvårdsverk bekostar verksamheten med undantag av veckoanalyserna som SMHI står för. Ansvaret för mätverksamheten åvilar SMHI och analyserna utförs på SMHI:s laboratorium i Norrköping och Göteborg.

    Verksamheten ingår i PMK (Program för övervakning av miljökvalitet).

  • 80.
    Juhlin, Bo
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Tobiasson, Stefan
    SMHI.
    Recipientkontroll vid Breviksnäs fiskodling 19871988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Christer Wastesson startade våren 1986 en fiskodling för regnbågslax vid Breviksnäs i Valdemarsviks kommun. Länsstyrelsen har godkänt kontrollprogrammet för odlingssäsongen 1987, och programmet sker på uppdrag av Christer Wastesson. SMHI har i samarbete med Stefan Tobiasson, Kalmar Högskola, genomfört kontrollen.

  • 81.
    Karmanov, K.V.
    et al.
    Atlantic Branch of P.P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kaliningrad, Russia.
    Chubarenko, B.V.
    Atlantic Branch of P.P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kaliningrad, Russia.
    Domnin, D.
    Atlantic Branch of P.P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kaliningrad, Russia.
    Hansson, A.
    Linköping University, Centre for Climate Science and Policy Research, Linköping, Sweden.
    Attitude to climate changes in everyday management practice at the level of Kaliningrad region municipalities2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A survey was conducted, based on a questionnaire developed within the projects ECOSUPPORT and BalticClimate. The respondents were representatives from municipalities in the Kaliningrad region. The answers showed that at the present time the climate related problems are not of high importance since other problems prevail, most of all – the socioeconomic problems. Therefore the municipality management is performed without taking climate change into account despite the fact that many scientific institutions emphasize the problem of climate change and its consequences. Municipal development strategies were discussed and their relationship to climate change

  • 82.
    Kuznetsov, Ivan
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Eilola, Kari
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Dieterich, Christian
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Hordoir, Robinson
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Axell, Lars
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Höglund, Anders
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Schimanke, Semjon
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Model study on the variability of ecosystem parameters in the Skagerrak-Kattegat area, effect of load reduction in the North Sea and possible effect of BSAP on Skagerrak-Kattegat area2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Newly developed ecosystem model NEMO-Nordic-SCOBI was applied to Skagerrak - Kattegat area to investigate the variability of some indicators of the ecosystem. Also, two sensitivity runs were performed to investigate possible effect of the Baltic Sea Action Plan (BSAP) and a river loads reduction scenario on the Skagerrak - Kattegat area. The performed investigation could be used “to provide a basis to assist with the interpretation of measurement data before the Intermediate Assessments Eutrophication status assessment”. Comparison of simulation results with observations indicates acceptable model performance. Modeled sea surface salinity, temperature and dissolved inorganic phosphate (DIP) are in good agreement with observations. At the same time, the model has a bias in certain areas of the investigated region for dissolved inorganic nitrogen (DIN) and dissolved silicate during the winter season. However, the model in its current state shows good enough results for the performed investigation. Results of the two sensitivity studies show a decrease of sea surface nutrients concentrations during winter period in both regions. In the Skagerrak area the decrease is due to reduction in river nutrient loads in North Sea. In the Kattegat area there is a decrease of dissolved phosphate due to the implementation of BSAP. At the same time, in both scenarios, no significant changes were obtained for near bottom oxygen or surface layer Chl-a.

  • 83.
    Lindkvist, Torbjörn
    SMHI, Core Services.
    Havsområdesregister 19931994Report (Other academic)
  • 84.
    Lindkvist, Torbjörn
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Björkert, Daniel
    SMHI.
    Andersson, Jenny
    SMHI.
    Gyllander, Anders
    SMHI, Core Services.
    Djupdata för havsområden 20032003Report (Other academic)
  • 85.
    Lindkvist, Torbjörn
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Lindow, Helma
    SMHI, Core Services.
    Fyrskeppsdata: Resultat och bearbetningsmetoder med exempel från Svenska Björn 1883 - 18922006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fyrskepp var utplacerade längs svenska kusten för att leda sjöfarande från 1844 till 1972. Fyrskeppens historia finns beskriven i boken Fyrskepp i Sverige (Werner 1999). Världens första fyrskepp förankrades 1731 vid grundbanken Nore Sand utanför Themsens mynning. Idén med fyrskepp spred sig och så småningom hade alla länder runt Nordsjön och Östersjön placerat ut fyrskepp. Det första svenska fyrskeppet lades ut 1844 vid Falsterbo Rev. Under totalt 131 år har 37 skepp varit utplacerade på 24 olika positioner. På sidan www.feuerschiffseite.de/u-schwed.htm finns fyrskeppen listade med tidsangivelser och fotografier. På Svenska Fyrsällskapets hemsida (www.fyr.org) finns också en del information om fyrskepp.Från de svenska fyrskeppen gjordes från 1880 observationer av vind, luft- och vattentemperatur, salthalt och ström en eller två gånger om dagen från olika djup under tiden maj - november. Antalet fyrskepp som gjort observationer har varierat i tiden men totalt 14 stycken har samlat data under olika perioder. Avbrott gjordes under första och andra världskrigen. Uppgifterna är nedskrivna för hand i journaler och mätprotokoll, vilka förvaras hos SMHI på Nya Varvet i Västra Frölunda och upptar ca 5 hyllmeter fördelade på 66 arkivboxar.Stansning av mätprotokollen är ett omfattande arbete. Sammanlagt finns 746 observationsår varav 414 återstår att digitalisera. En grov uppskattning är att det skulle ta ca 2800 persontimmar att manuellt utföra stansningen. NOAA (National Oceanographic and Atmospheric Administration, USA) har åtagit sig att skanna mätprotokollen och därifrån skapa datafiler.Fyrskeppsdata finns publicerade i Svenska Hydrografisk-Biologiska Kommissionens rapportserie 1923-1947, Kungliga Fiskeristyrelsens rapportserie 1948-1969 samt i Meddelande från Havsfiskelaboratoriet (MHL) 1970-72. Bearbetning av data har gjorts av i första hand Artur Svansson och är publicerade i Meddelande från Havsfiskelaboratoriet nr 99 (1971), 102 (1971), 162 (1974), 174 (1974) och 231 (1977) samt i Artur Svanssons doktorsavhandling.Observationerna från 1923 och framåt är digitaliserade. Dessa är tills vidare lagrade som sekventiella filer i SMHI:s datasystem samt finns i World Data Center (www.ngdc.noaa.gov/wdc/) under rubriken ”Oceanography”.En loggbok över fyrskeppens historia och fyrskeppsdata har sammanställts och återfinns i bilaga 1.

  • 86.
    Lindstedt, David
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Effekter av djupvattenomblandning i Östersjön – en modellstudie2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Blandningen av vattenmassorna har mycket stor betydelse i ett halvinslutet hav som Östersjön. Den påverkar bland annat havsströmmar, yttemperatur och algblomning. Blandningen orsakas främst av skjuvning från vind- och isstress, buoyancyflöden på grund av avkylning eller avdunstning vid ytan samt skjuvning från interna vågor.Genom att jämföra olika turbulensmodeller har skillnader av förnyelsen av djupvattnet i Östersjön studerats. Till detta har en kopplad tredimensionell fysikalisk-biogeokemisk modell använts. Den grundar sig på Rossby Centre Ocean Model (RCO) och Swedish Coastal and Ocean Biogeochemical model (SCOBI). I havsmodellen har blandningen beräknats med en turbulensmodell av typen k-e. Stabilitetsfunktionerna består av ett Richardsonsberoende Prandtltal. Som jämförelse har samma turbulensmodell använts men med en mer komplex stabilitetsfunktion. Slutligen har även effekterna av ett blandningsschema av typen KPP (K Profil Parametrisation) studerats. Djupvattenomblandningen på grund av interna vågor är parametriserad som en funktion av buoyancyfrekvensen för samtliga turbulensmodeller.Studien visade att KPP modellen simulerar den lägsta blandningen vilket ger ett för tunt väl omblandat ytskikt. k-e modellen med modifierade stabilitetsfunktioner har det lägsta inflödet av saltrikt vatten medan KPP har det högsta inflödet. Den horisontella advektionen av djupvatten in till östra Gotlandsbassängen är högst i den modifierade k-e modellen vilket har störst påverkan för syrenivån.

  • 87.
    Lundqvist, Jan-Eric
    SMHI.
    Impact of ice on Swedish offshore lighthouses: Ice drift conditions in the area at Sydostbrotten - ice season 1986/871987Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The caissunlight Sydostbrotten is situated in an area with rather great ice motions due to currents and winds, but also intensive navigation. The main  vessel traffic runs east of it. However, in severe ice conditions the icebreakers break a channel in a more shallow fairway west of the caissunlight (Bonden fairway). As the vessel traffic is rather great the icebreaker working in the area often pass in the vicinity of the caissunlight. Ice observations are continuously done onboard the icebreaker from the area it passes. Reports of ice concentration, ice thickness and ice drift are sent 4 times a day per telex. At times air reconnaissance from helicopter is done. Further more satellite images are treated to make a good picture of the ice situation.

  • 88.
    Löptien, Ulrike
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Meier, Markus
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Simulated distribution of colored dissolved organic matter in the Baltic Sea2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Baltic Sea is optically a multi-componental water and has exceedingly high levels of colored dissolved organic matter (CDOM, also referred as yellow matter, gilvin or gelbstoff). CDOM is a complex mixture of chemical bonds originating from the decay of photosynthetically produced organic matter. It influences the aquatic light field substantially. A quantitative description of the dynamics and variability is often required to predict accurately light penetration and hereafter e.g. primary production. The present study is a first attempt to include CDOM into a Baltic Sea model. The model integrations are based on a fixed concentration in the 30 major rivers. In the absence of comprehensive measurements, a river inflow proportional to total organic carbon is assumed. Since origin and fate are still a matter of discussion, we test various decay rates of CDOM and compare the results with satellite observations. Best results are obtained when assuming a light dependent decay, compared to a temperature or time dependent decay. Treating CDOM as a conservative tracer does not lead to satisfactory results. Sammanfattning

  • 89.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Olsson, Håkan
    SMHI, Core Services.
    Integrerat Kustzonssystem för Hallandskusten2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kustzonssystemet är ett integrerat modellsystem där såväl belastningen på kusten från land och atmosfär som tillståndet i kustzonen beräknas med hjälp av modeller. Tillrinningen från land har beräknats med hjälp av den hydrologiska modellen HBV och koncentrationerna har fastställts med hjälp av observerade data. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH-modellen. Kustzonsmodellen (PROBE-SCOBI), som är en biogeokemisk modell, beräknar tillståndet i kustvattnen.Syftet med Kustzonssystemet är att modellerna skall vara så beskaffade att det är möjligt att skapa långa tidsserier främst av näringsämnen och syrgashalt, samtidigt som miljötillståndet i kustzonen genom modellerna beskrivs med så hög kvalité att modellsystemet kan användas i analyssyfte, exempelvis vid scenariostudier. Kustzonsmodellen är en s.k. en-dimensionell modell, som löser upp modellvariablerna i djupled med hög noggrannhet, men beräknar ett horisontellt medelvärde i sitt område. För att kunna lösa upp de horisontella gradienterna i området måste modellområdet delas in i flertalet delbassänger. Beräkningar görs i alla bassänger, vilka är kopplade med varandra och utbyter egenskaper mellan varandra. Indelningen av Kustzonsmodellens delbassänger längs Hallandskusten följer SVAR-indelningen. Detta innebär att Kustzonsmodellen längs Hallandskusten består av 20 delbassänger.

  • 90.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Olsson, Håkan
    SMHI, Core Services.
    Lindow, Helma
    SMHI, Core Services.
    Svensson, Jonny
    Thalassos Computations.
    Integrerat Kustzonssystem för Bohusläns skärgård2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SMHIs Kustzonssystem har implementerats längs Bohuskusten i två etapper. Första etappen omfattar skärgården från Gullmaren i söder upp till riksgränsen i norr. Den andra etappen sträcker sig från fjordsystemet kring Orust och Tjörn och ner till Onsala kustvatten. Tillrinningen från land har beräknats med hjälp av den hydrologiska modellen HBV och koncentrationerna har fastställt m.h.a. observerade data. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH-modellen. Kustzonsmodellen (PROBE-SCOBI), som är en biogeokemisk modell, beräknar tillståndet i skärgårdsvattnen.Med hjälp av Kustzonsmodellen har skärgårdens miljötillstånd kunnat beräknats för en längre tidsperiod. Validering av modellen visar på en god överensstämmelse mellan observationer och modellens resultat både i den norra respektive den södra delen.Kustzonssystemet är ett utmärkt modellredskap för beräkning av långtidsscenarier genom att studera effekter på planktontillväxt, syrgasförhållanden och övergödning/siktdjup för olika åtgärder på land. Med hjälp av Kustzonssystemet kan man även beräkna hur stor del av belastningen på ett havsområde som kommer från öppna havet och hur stor del som kommer från andra källor, vilket gör modellsystemet mycket användbart i arbetet med Vattendirektivet.

  • 91.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Professional Services.
    Bergstrand, Marie
    SMHI, Core Services.
    HOME Vatten i södra Östersjöns vattendistrikt: Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SMHI har utvecklat ett interaktivt modellsystem för vattenkvalitetberäkningar i mark, sjöar, vattendrag och kustvatten, HOME Vatten. Ett av de första områden som systemet implementerades i var Östergötlands skärgård, med tillhörande avrinningsområde. I detta uppdrag har HOME Vatten implementerats i resterande områden i södra Östersjöns vattendistrikt, dvs. i Kalmar, Blekinge, Skåne och Gotlands län. De ingående modellerna i HOME Vatten är HBV-N (TRK) modellen för mark, sjöar och vattendrag samt Kustzonsmodellen för kustvattnen. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH-modellen.HOME Vatten har utvecklats för att vara ett verktyg i svensk vattenförvaltning med speciellt fokus på EUs ramdirektiv för vatten. Modelluppsättningarna i Kalmar och Skåne-Blekinge läns kustvatten har validerats mot tillgängliga mätdata, och visar en god överrensstämmelse med data.I Gotlands län förekommer inget kustvattenkontrollprogram, varför modellen inte har kunnat valideras i detta område.

  • 92.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Svensson, Jonny
    SMHI.
    Numerical circulation models for the Skagerrak - Kattegat: Preparatory study1990Report (Other academic)
  • 93.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Andersson, Helén
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Dieterich, Christian
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Eilola, Kari
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Gustafsson, B.
    Stockholm Resilience Centre/Baltic Nest Institute, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Höglund, Anders
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Schimanke, Semjon
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Transient scenario simulations for the Baltic Sea Region during the 21st century2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The combined future impacts of climate change and industrial and agricultural practices in the Baltic Sea catchment on the Baltic Sea ecosystem were assessed. For this purpose 16 transient simulations for 1961-2099 using a coupled physical-biogeochemical model of the Baltic Sea have been performed. Four climate scenarios were combined with four nutrient load scenarios ranging from a pessimistic business-as-usual to a more optimistic case following the Baltic Sea Action Plan (BSAP). In this study we focussed on annual and seasonal mean changes of ecological quality indicators describing the environmental status of the Baltic Sea. In correspondence with earlier studies we found that the impact of changing climate on the Baltic biogeochemistry might be significant. Assuming reference loadings the water quality in all climate scenarios is reduced at the end of the century. The impact of nutrient load reductions according to the BSAP will be less effective in future climate compared to present climate. However, the results of the pessimistic business-as-usual scenario suggest that policy makers should act to avoid much worse environmental conditions than today.

  • 94.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Eilola, Kari
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Future projections of ecological patterns in the Baltic Sea2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The impact of changing climate on Baltic Sea biogeochemical cycles at the end of the 21st century was studied using a three-dimensional coupled physical-biogeochemical model. Four climate change scenarios using regionalized data from two General Circulation Models (GCMs) and two greenhouse gas emission scenarios (A2, B2) have been investigated. In this study we have focused on maps of annual and seasonal mean changes of ecological quality indicators. We found that the impact of changing climate on the horizontal distribution of ecological parameters might be significant. For instance, in the scenario simulation with the largest changes secchi depth might decrease by up to 2 m in some regions. However, due to reduced stratification also increased secchi depths might occur.

  • 95.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Eilola, Kari
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Gustavsson, B.G.
    Stockholm Resilience Centre/Baltic Nest Institute, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Kuznetsov, I.
    Baltic Sea Research Institute Warnemünde, Germany.
    Neumann, T.
    Leibniz-Institute for Baltic Sea Research Warnemünde, Rostock, Germany.
    Savchuk, O.P.
    Stockholm Resilience Centre/Baltic Nest Institute, Stockholm University,Stockholm, Sweden.
    Uncertainty assessment of projected ecological quality indicators in future climate2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Uncertainties of projected physical key parameters and ecological quality indicators of the Baltic Sea environment, like water temperature, salinity, oxygen, nutrients and water transparency in future climate are assessed. We analyzed an ensemble of 38 scenario simulations for 1961-2099. Three state-of-the-art coupled physicalbiogeochemical models are forced with four regionalized climate projections assuming either the A1B or A2 greenhouse gas emission scenario and with four nutrient load scenarios covering the entire range from a pessimistic to a optimistic assumption of the future socioeconomic development in the Baltic Sea region. We found considerable discrepancies of projected ecological quality indicators because the sensitivities of the ecosystem response to nutrient load and temperature changes differ among the models. However, despite these uncertainties all three models agree qualitatively well in their overall response. In particular, the impact of warmer water counteracts in all models the impact of nutrient load reductions.

  • 96.
    Olsson, Håkan
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Årnfelt, Erik
    Länsstyrelsen Östergötland.
    Kustzonssystemet i regional miljöanalys2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras det modellsystem som SMHI byggt upp för att beskriva miljötillståndet i kustvattenområden. I rapporten beskrivs kustzonssystemets olika användningsområden, systemets uppbyggnad och behov av indata. Rapporten har tagits fram inom ett projektarbete som Länsstyrelsen Östergötland och SMHI utfört på uppdrag av Naturvårdsverket (NV Dnr 721-2732-02Mm).Kustzonssystemet är speciellt anpassat för beräkning av eutrofieringstillståndet i kustvattenbassänger. Systemet finns uppsatt för Hanöbukten, Östergötlands kustvatten och norra Bohuskusten. I modellsystemet indelas kustområdena i bassänger med en meter tjocka sikt i djupled. Vattenavgränsningarna (oftast sund) mellan bassängerna beskrivs geometriskt och områden med tillrinning till olika delar av kusten definieras. I modellen beräknas flöden av vatten och ämnen till och mellan bassängerna. Flödena skiktas in på olika djup i bassängerna beroende vattnets täthet, som huvudsakligen beror på salthalten. Modellen beräknar nya tillståndsvariabler med korta tidsintervall för varje definierat djupskikt. Begreppet kustzonssystemet innefattar även modeller och system för produktion av indata till kustzonsmodellen och system för presentation av resultat från kustzonsmodellen.I den senaste uppsättningen av kustzonssystemet (Norra Bohuskusten) beräknas miljötillståndet i 30 kopplade bassänger. För varje bassäng och varje dygn samt för en tidsperiod på 10-15 år beräknas temperatur, salthalt, syrgashalt, kvävefraktioner, fosforfraktioner, klorofyll, växtplankton, djurplankton och detritus. Modellen har god vertikal upplösning. Upp till 156 djupskikt har definierats i befintliga modelluppsättningar.Kustzonssystemet kan användas i miljöövervakning och vid uppföljning av miljömål. Inom miljöövervakningen kan modellberäknade resultat användas för att ge en heltäckande bild av eutrofieringstillståndet i ett kustvattenområde. I arbete enligt vattendirektivet bedöms modellsystemet vara tillämpbart i samband med karaktärisering av vattenförekomster. Systemet bedöms vara speciellt användbart vid beskrivning av påverkan och för beräkning av scenarier med koppling till miljömål och effekter av åtgärder.Kustzonssystemet är framtaget för användning vid arbete med eutrofieringsfrågor men den fysikaliska delen av systemet kan köras utan att den biologiska modellen är inkopplad. Den typen av beräkningar ger information om salthalt, temperatur, isläggning, vattenomsättning och vattenutbyten mellan bassänger.Kustzonssystemet bör göras mer tillämpbart och rationellt för körning av scenarier på regional skala genom att system för s.k. TRK-beräkningar (tillrinning, retention och källfördelning i avrinningsområden) (se Brandt & Ejhed, 2002) tas fram med finare geografisk upplösning. Mer information om tillämpningar av modellen finns i kapitel 5 och 6. Exempel på grafisk redovisning av resultat finns i figurerna 3-6.I rapportens avsnitt 7 beskrivs översiktligt hur kustzonssystemet byggs upp. Beskrivningen är något mer utförlig när det gäller den information om utsläpp från punktkällor som behövs vid modellsystemets uppbyggnad. Denna information är nämligen viktig för tillämpningen av kustzonsmodellen och det är information som inte är lättillgänglig för modellbyggaren.I slutet av rapporten finns ett förslag på ytterligare 8 kustområden för framtida implementering av kustzonssystemet. Förslaget är baserat på en prioritering av kustområden med sammanhängande skärgård. Dessutom bygger förslaget på antagandet att varje område omfattas av ca 30 bassänger.

  • 97.
    Omstedt, Anders
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Axell, Lars
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Fourth Workshop on Baltic Sea Ice Climate. Norrköping, Sweden 22-24 May, 2002. Conference Proceedings2001Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Baltic Sea ice is strongly influenced by the atmospheric circulation and  shows large interannual variability. At the same time the Baltic Sea is one of the most investigated regions on earth with long ice time series. To detect trends in climate change and to relate these to natural or anthropogenic causes are of central importance in the present Baltic Sea research. This was also the main topic during the Fourth Workshop on Baltic Sea Ice Climate held in Norrköping, 22-24 May, 2002. The workshop was organised by SMHI, the SWECLIM program, the Department of Oceanography at the Earth Sciences Centre of Göteborg University, and the Swedish Maritime Administration.

  • 98.
    Peterson, Carsten
    et al.
    SMHI.
    Skoglund, Per-Olof
    SMHI.
    Kylvattnet från Ringhals 1974 - 861988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ringhals kärnkraftverk, som är beläget på Väröhalvön i Varbergs kommun i Halland, började byggas år 1969. Kraftverket togs i drift för första gången 1975 och var färdigutbyggt med fyra aggregat hösten 1983.

    Oceanografiska undersökningar har bedrivits vattenområdet utanför Ringhals sedan 1966.

    Resultaten från kontrollundersökningar med två block drift presenterades i en slutrapport 1980.

    Denna rapport, som också är en slutrapport, behandlar effekterna med alla fyra blocken i drift. Syftet är att beskriva hur stora ytor som påverkas av kraftverket, hur stora temperaturhöjningar som orsakas samt hur stora de horisontella temperaturskillnaderna är.

    Kraftverket släpper vid full drift med fyra block ut 175 m3 kylvatten per sekund, med en hastighet av 1 .6 m/s. Kylvattnet värms upp ca 10°C vid passage genom kraftstationen.

    Den totala effekten med alla fyra blocken full drift är 3380 MW. För att klarlägga kylvattenutbredningen utanför Ringhals med fyra block i drift har temperaturförhållandena studerats med automatiskt registrerande instrument i ett antal stationer under längre tid. Dessutom har kylvattenplymens utsträckning i horisontell och vertikal led kartlagts från fartyg vid ett antal tillfällen.

    På grund av besvärlig issituation under flera vintrar i följd har den planerade mätverksamheten ej kunnat genomföras till fullo.

    Undersökningarna visar att området med en övertemperatur på 5°C eller mer har ökar från 0.1 km2 (två block) till 0.2 - 0.3 km2 (fyra block). Området sträcker sig ca 800 meter sydvart och ca 350 meter västvart från utsläppet.

    Området som någon gång påverkas av minst 1 °C övertemperatur har ökat med ca 30%, sedan ytterligare två block tagits i drift. Med alla fyra blocken i drift är detta område nu ca 16.2 km2.

    Temperaturdifferenser har beräknats mellan olika stationer: strax utanför utsläppet (Ringhals udde), norr om (Vendelsöfjorden) och söder om (Skomakarnäsan) detsamma. I medeltal var temperaturskillnaden +0.7°C på 0.5 meters djup mellan Ringhals udde och Skomakarnäsan samt +1 .3°C mellan Ringhals udde och Vendelsöfjorden . Den maximala temperaturskillnaden uppgick till 9.5°C respektive 8.4°C .

    De horisontella temperaturskillnaderna (gradienterna) har beräknats med utgångspunkt från kartläggningarna. I närområdet är den maximala temperaturskillnaden 1.9°C på 100 meter tvärs plymen och i fjärrområdet är maxvärdet 0.9°C/100 meter tvärs och 0.7°C längs plymen.

  • 99.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Professional Services.
    Randdata från öppet hav till kustzonsmodellerna: Exemplet södra Östergötland2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta projekt är att utveckla beräkningsmetoder som ger bättre randdata från utsjön till kustzonsmodellerna. Med randdata menas profiler från ytan till botten av de variabler som kustzonsmodellen behöver nämligen vattentemperatur (T), salthalt (S), syrgashalt (02), biologiskt icke aktivt  organiskt kväve ( orgN), biologiskt icke aktivt organiskt fosfor ( orgP), nitrat (NO3), ammonium (NH4), fosfat (PO4), växtplankton, djurplankton och detritus. Dessutom ska effekten av upp- och nedvällning testas i kustzonsmodellen.

    Iden är att koppla Probe-Baltic (även kallad P13) modellen (Omstedt, 1990) med SMHis biokemiska modell SCOBI (Marmefelt et al, 2000) och att assimilera mätdata i modellen för att få en så bra beskrivning som möjligt av förhållandena i Östersjön och västerhavet. Mätdata som ska assimileras i modellen extraheras ur databasen SHARK. Vid genereringen av en ny utsjödatafil till kustzonsmodellen för södra Östergötland assimileras mätstationen BY31 i SCOBI-P13 modellens nordvästra Gotlandsbassäng. Beräkningar görs för perioden 1985-01- 01 -2003-01-01 och resultatet av samtliga variablers profiler skrivs på en fil en gång/dygn. Dessa data utgör sedan den nya utsjödrivningen till kustzonsmodellen för södra Östergötland. Kustzonsberäkningar görs baserade på den nya utsjödatafilen och resultatet jämförs med de beräkningar som gjordes med den gamla utsjödatafilen som består enbart av mätdata från BY31 som har mätts med en frekvens av ca 1 gång/månad.

    Resultatet från SCOBI-P13 beräkningarna med assimilation av mätdata visar att assimileringsmetoden "nudging" (Lorenc et al, 1991) fungerar bra. Resultat i kustzonsberäkningarna för södra Östergötland blir något bättre då utsjödrivningen utgörs av SCOBI-P13 beräkningar med dataassimilation jämfört med att enbart använda mätdata från BY31. Den stora fördelen är dock att den nya beräknade utsjödrivningen innehåller randdata till kustzonsmodellens alla beräkningsvariabler. När enbart mätdata används som utsjödrivning saknas nämligen informationen om växtplankton, djurplankton och detritus. Rekommendationen blir därmed att SCOBI-P13 modellen bör användas, med dataassimilering, för att generera ett antal drivdatafiler från utsjön längs den svenska kusten. Dessa filer bör sedan användas för utsjödrivning av alla SMHis kustzonsmodeller.

    Parametiseringen av upp- och nedvällningen i de kustzonsbassänger som är kopplade mot utsjön är den samma som testades med bra resultat inom SMHis första kustzonsprojekt i Hanöbukten. Iden är att låta utbytet mellan utsjön och en yttre kustzonsbassäng vara styrt inte bara av salthaltsskillnaden utan även av den vinddrivna transporten som genereras i de yttre kustzonsbassängerna. Den vinddrivna transporten genererar en vertikal l cirkulation som antingen lyfter eller trycker ner haloklinen beroende på vindens riktning. Det är emellertid svårt att verifiera denna ansats då det oftast saknas mätdata i de yttre kustzonsbassängerna. Verifieringen får istället inrikta sig på att studera den effekt upp-och nedvällningen har på de kustnära bassänger där mätdata finns.

    Det är helt klart att den testade parametiseringen av upp- och nedvällningen ger ett bättre resultat i både södra och norra Östergötland. Generellt sett ger den ett resultat som är i bättre överensstämmelse med mätningarna speciellt i bottenvattnet.

  • 100.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Professional Services.
    The Coastal Zone Model2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    SMHI has developed a model system for water quality calculations on land, in lakes and rivers and in coastal zone waters around Sweden. The system is called HOME Water where HOME stands for Hydrology, Oceanography and Meteorology for the Environment. The focus in this report is to describe the coastal zone model which is the part of the HOME Water system that calculates the state in the coastal zone along the whole Swedish coast. The coastal zone model is a coupled 1-dimensional physical and biogeochemical model. The physical model is called the Probe model and is fully described by Svensson (1998). It calculates the horizontal velocities, temperature and salinity profiles. The surface mixing is calculated by a k -e turbulence model and the bottom mixing is a parameterization based on the stability in the bottom water. Ice formation growth and decay is also included in the model. Probe has a high vertical resolution with a vertical grid cell size of 0.5m in the top 4m. The grid cell size then increases as the depth increases. In the depth interval 4 -70m the cell size is 1.0m, from 70 – 100m it is 2m, from 100-250m it is 5m and if the depth is larger then 250m the grid cell size is 10m. This means that the model calculates the vertical profiles of all its variables and assumes that they are horizontally homogeneous in the studied area. In order to include horizontal variations in a larger area it is divided into several sub-basins. These subbasins are identical to the defined national water bodies according to the Water Framework Directive (WFD). Each sub-basin is described by the hypsographical curve. Connecting sub-basins exchange water and properties through connecting sounds. The biogeochemical model is called SCOBI (Swedish Coastal Ocean BIogeochemical model). In SCOBI nine variables are solved where seven are the pelagic variables: zooplankton, phytoplankton, detritus, nitrate, ammonium, phosphate and oxygen. In the bentic layer the model solves for the two variables nitrogen and phosphorus.

123 51 - 100 of 124
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.9
|