Change search
Refine search result
1234567 51 - 100 of 703
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Josefsson, Weine
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Ottosson Löfvenius, Mikaell
    Perrnilla, Löfvenius
    Measurements of total ozone 2012-20152016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report summarises the quality control, quality assurance and measurements of total

    ozone at Norrköping and Vindeln for the period 2012-2015. Significant incidents affecting the

    measurements are documented. Daily data are listed and plotted.

    This work was supported by the Swedish Environmental Protection Agency.

  • 52.
    Engardt, Magnuz
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Alpfjord, Helene
    SMHI, Professional Services.
    Andersson, Camilla
    SMHI, Research Department, Air quality.
    PODY-beräkningar med MATCH Sverigesystemet2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    We have developed a set of programs that enable PODY calculations in the air quality surveillance system MATCH Sverigesystemet. This report gives a brief overview of PODY calculations in general and the MATCH implementation in particular.

    We present results for the receptors generic crops (POD3gen-CR) and generic deciduous trees (POD1gen-DT) for the years 2013-2015 and contrast these with corresponding data from the EMEP-model. The POD3gen-CR values calculated by MATCH feature large inter-annual variations and are significantly higher than the corresponding assessment by the EMEP-model. POD1gen-DT show smaller inter-annual variation and the MATCH and the EMEP-model results correspond better.

    PODY is presented together with other ozone metrics on the SMHI environmental mapping web page (www.smhi.se/klimatdata/miljo/atmosfarskemi) starting from the mapping year 2013.

  • 53.
    Hansson, Martin
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Andersson, Lars
    SMHI, Core Services.
    Oxygen Survey in the Baltic Sea 2015: Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960-2015. The major inflow in December 20142016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A climatological atlas of the oxygen situation in the deep water of the Baltic Sea was first published in 2011 in SMHI Report Oceanography No 42. Since 2011, annual updates have been made as additional data have been reported to ICES. In this report the results for 2014 have been updated and the preliminary results for 2015 are presented. Oxygen data from 2015 have been collected during the annual Baltic International Acoustic Survey (BIAS) and from national monitoring programmes with contributions from Sweden, Finland, Poland, Estonia and Germany. For the autumn period, August to October, each profile in the dataset was examined for the occurrence of hypoxia (oxygen deficiency) and anoxia (total absence of oxygen). The depths of onset of hypoxia and anoxia were then interpolated between sampling stations producing two surfaces representing the depth at which hypoxic respectively anoxic conditions are found. The volume and area of hypoxia and anoxia have been calculated and the results have then been transformed to maps and diagrams to visualize the annual autumn oxygen situation during the analysed period. The updated results for 2014 and the preliminary results for 2015 show that the extreme oxygen conditions in the Baltic Proper after the regime shift in 1999 continue. Both the areal extent and the volume with anoxic conditions have, after 1999, been constantly elevated to levels only observed occasionally before the regime shift. Despite the major inflow to the Baltic Sea in December 2014 approximately 16% of the bottom area was affected by anoxia and 29% by hypoxia during 2015.

  • 54.
    Bengtsson,, Lennart
    et al.
    SMHI.
    Gustafsson, Nils
    SMHI, Research Department, Meteorology.
    Döös, Bo
    SMHI.
    Söderman, Daniel
    Helsinki University in Finland.
    Moen, Lars
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Thompson, Thomas
    SMHI.
    Jakobsson, Paul
    SMHI.
    Bleckert, Gunnar
    SMHI.
    Henriksson, Ann-Beate
    SMHI.
    Lindgren, Bo
    SMHI.
    Kållberg, Per
    SMHI, Research Department, Meteorology.
    The Meteorological Auto Code (MAC) and Numerical Weather Prediction (NWP) at SMHI2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Sweden was a pioneering country in the development of NumericalWeather Prediction (NWP). The worlds first operational numerical forecast was produced already in 1954 by the International Meteorological Institute in Stockholm. SMHI started a bit later, but in 1961 a long term program for development of NWP was initiated. The activities grew gradually during the 1960’s and resulted in a core component for the SMHI forecast services. An early challenge was to overcome the limited computational resources with slow computational speed, small memory size and primitive software support. It was necessary to compensate for these limitations with dedicated work and creativity. A core component in this work was the software system MAC (Meteorological Auto Code) that was developed by the NWP group at SMHI. The MAC system is described in detail in this report and it included all computational software needed for the weather service, for example numerical models, objective analysis techniques, automatic data extraction, quality control of observations as well as forecast products in graphical or digital form.

    We hope that this report will provide the younger generation with some insight into the conditions for development of NWP during the 1960’s.

  • 55.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Bergström, Sten
    SMHI, Core Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidens vattentillgång i Mälaren, Göta älv, Bolmen, Vombsjön och Gavleån Underlag till Dricksvattenutredningen2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Together with the reference group for climate change, the governmental investigation on drinking water has selected a few locations for more detailed case studies of the future drinking water supply. As a basis, SMHI has developed this climate analysis for the five catchment areas for Mälaren, Göta älv, Bolmen, Vombsjön and Gavleån.

    There is currently a high risk of flooding around Mälaren, but an increased regulation capacity at Slussen in Stockholm and a new regulation schedule will significantly reduce the risk of flooding. The increase in regulation capacity also provides for better management of any extreme inflows in the future. If the sea level rise is large (1 metre globally) then the water levels in Mälaren will sometimes be high, but the flood risk is not expected to be as great as today. Calculations also show that low water levels in Mälaren will be common in the future.

    The discharge in Göta älv is mostly controlled by the water level in Vänern together with the volume of water released from Vänern to Göta älv. In the future it is expected that both high and low water levels will be more common in Vänern. This means that it high and low water flows will be more common in Göta älv. However this could change if the regulation strategy for Vänern is changed.

    Future inflow to Bolmen is calculated to increase during the winter and decrease during spring and summer. It is expected that low inflow to the lake will be more common, while the 100-year inflow is expected to increase slightly.

    The average inflow to Vombsjön is expected to increase slightly, with a large seasonal variation showing increased inflow in the winter and a reduction during spring and summer. The summer period of low inflow is expected to be longer.

    The average flow in Gavleån is calculated to increase in the future, with a large seasonal variation. Spring floods are expected to ecrease and instead the winter flow will be greater. During the summer the flow is expected to decrease and the period of low flow will be longer.

  • 56.
    Samuelsson, Patrick
    et al.
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Gollvik, Stefan
    Meterologi.
    Kupiainen, Marco
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Kourzeneva, Ekaterina 
    Finnish Meteorological Institute, (FMI), Helsinki, Finland.
    van de Berg, Willem Jan
    Institute for Marine and Atmospheric research Utrecht University, (IMAU), the Netherlands.
    The surface processes of the Rossby Centre regional atmospheric climate model (RCA4)2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report describes the physical processes as part of the surface scheme in the Rossby Centre Regional Atmospheric Climate Model (RCA4). Or more strictly for the version used for the CORDEX downscalings with RCA4. The most important aspects of the surface scheme that are changed with respect to RCA3 are that (i) a new physiography data base is used, (ii) the number of soil layers with respect to soil moisture are increased from two to three and there is also separate soil columns with respect to soil water under forest and open land, respectively, (iii) an exponential root distribution is used, (iv) the density of organic carbon is used to modify soil properties, (v) the prognostic snow albedo is modified to perform better in cold-climate conditions, (vi) Flake is introduced as lake model and lake depth is defined from a global lake-depth data base, (vii) the dynamic vegetation model LPJ-GUESS is introduced for vegetation-climate feedback studies.

  • 57.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Strandberg, Gustav
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Berg, Peter
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Vägledning för användande av klimatscenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SMHI fick i sitt regleringsbrev för år 2014 uppdraget att, i samråd med berörda myndigheter och andra aktörer, ta fram en vägledning för användandet av klimatscenarier. Enligt önskemål framtogs vägledningen som en webb-produkt på smhi.se, i anslutning till klimatscenarier. Materialet finns även samlat i denna rapport, såsom det lanserades hösten 2014. Eftersom materialet är uppbyggt för webb-presentation, där läsaren ska kunna gå in i kapitel utan att ha läst de tidigare, förekommer en del upprepningar. Klimatscenarier är beskrivningar av hur klimatet kan utvecklas i framtiden. Vägledningen ger stöd för att tolka och använda klimatscenarier, med dess möjligheter och begränsningar. Klimateffektstudier beskrivs översiktligt och med fokus på hydrologiska effektstudier. Några enkla steg för att komma igång med klimatanpassning presenteras också. I ordlistan förklaras de begrepp som används.

  • 58.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Josefsson, Weine
    SMHI, Core Services.
    Skyfallsuppdraget ett regeringsuppdrag till SMHI2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Arbetet har sammanfattats i en rapport, som kan betraktas som en lägesrapport, inkluderar en omvärldsanalys; vad som gjorts i Sverige och i andra länder, delvis inhämtat vid en expertworkshop. Rapporten innehåller också en bearbetning av SMHIs nederbördsobservationer avseende korttidsnederbörd (skyfall) och en diskussion kring olika statistiska metoder att analysera dessa observationer. Dessutom har SMHIs nuvarande system för att prognosera skyfall uppgraderats och i rapporten diskuteras även vilka möjligheter som finns att ytterligare förbättra prognoserna i framtiden. Den pågående klimatförändringen påverkar vädret och därmed skyfallen. Rapporten tar upp de senaste rönen inom forskningen och även de negativa effekter som skyfall ger på samhället. Vilka behov finns i samhället och vad kan vi göra för att minimera de negativa effekterna var något som diskuterades vid en användarworkshop.

  • 59.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Jönköpings län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Jönköping County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 60.
    Strandberg, Gustav
    et al.
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Bärring, Lars
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Hansson, Ulf
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Jansson, Christer
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Jones, Colin
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Kupiainen, Marco
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Nikulin, Grigory
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Samuelsson, Patrick
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Ullerstig, Anders
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    CORDEX scenarios for Europe from the Rossby Centre regional climate model RCA42015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report documents Coordinated Regional Downscaling Experiment (CORDEX) climate model simulations at 50 km horizontal resolution over Europe with the Rossby Centre regional atmospheric model (RCA4) for i) a ERA-Interim-driven (ERAINT) simulation used to evaluate model performance in the recent past climate, ii) historical simulations of the recent decades with forcing from nine different global climate models (GCMs) and iii) future scenarios RCP 4.5 and RCP 8.5 forced by the same nine different GCMs. Those simulations represent a subset of all CORDEX simulations produced at the Rossby Centre and a general conclusion drawn at the Rossby Centre is that such large ensembles could not have been produced without the establishment of an efficient production chain as outlined here. The first part of this report documents RCA4 and its performance in a perfect boundary simulation where ERAINT was downscaled. RCA4 is to a large extent replicating the large-scale circulation in ERAINT, but some local biases in mean sea level pressure appear. In general the seasonal cycles of temperature and precipitation are simulated in relatively close agreement to observations. Some biases occur, such as too much precipitation in northern Europe and too little in the south. In winter, there is also too much precipitation in eastern Europe. Temperatures are generally biased low in northern Europe and in the Mediterranean region in winter while overestimated temperatures are seen in southeastern Europe in winter and in the Mediterranean area in summer. RCA4 performs generally well when simulating the recent past climate taking boundary conditions from the GCMs. A large part of the RCA4 simulated climate is attributed to the driving GCMs, but RCA4 creates its own climate inside the model domain and adds details due to higher resolution. All nine downscaled GCMs share problems in their representation of the large-scale circulation in winter. This feature is inherited in RCA4. The biases in large-scale circulation induce some biases in temperature and precipitation in RCA4. The climate change signal in the RCP 4.5 and RCP 8.5 ensembles simulated by RCA4 is very similar to what has been presented previously. Both scenarios RCP 4.5 and RCP 8.5 project Europe to be warmer in the future. In winter the warming is largest in northern Europe and in summer in southern Europe. The summer maximum daily temperature increases in a way similar to summer temperature, but somewhat more in southern Europe. The winter minimum daily temperature in northern Europe is the temperature that changes the most. Precipitation is projected to increase in all seasons in northern Europe and decrease in southern Europe. The largest amount of rainfall per day (and per seven day period) is projected to increase in almost all of Europe and in all seasons. At the same time the longest period without precipitation is projected to be longer in southern Europe. Small changes in mean wind speed are generally projected. There are, however, regions with significant changes in wind. The ensemble approach is a way to describe the uncertainties in the scenarios, but there are other possible ensembles using other models which would give other results. Still, the ensemble used here is found to be similar enough to these other possible ensembles to be representative of the whole set of GCMs. Dynamical downscaling using RCA4 changes the climate change signal, and the ensemble spread is sometimes reduced, but the ensemble of nine RCA4 simulations, using different GCMs, is considered to be representative of the full ensemble. All scenarios agree on a climate change pattern; the amplitude of the change is determined by the choice of scenario. The relative importance of the chosen scenario increases with time.

  • 61.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Bergström, Sten
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Dahné, Joel
    SMHI, Professional Services.
    Lindström, Lena
    SMHI, Core Services.
    Olsson, Jonas
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Simonsson, Lennart
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Sveriges framtida klimat: Underlag till Dricksvattenutredningen2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The latest results from climate research have been used to produce detailed analyses of Sweden’s future climate. The results build on the climate scenarios that have been used by the UN’s climate panel in its Fifth Assessment Report (AR5). Two scenarios have been used in this analysis: RCP4.5, which significantly limits future emissions, and RCP8.5, which is a more conservative “business as usual” scenario. Calculations of the future climate and water availability are based on new material and some new conditions compared to analyses previously presented by SMHI. The calculated changes in precipitation, temperature, water availability and flooding are broadly the same as earlier reports. The use of the RCP8.5 scenario, with its high future concentration of greenhouse gases, strengthens the effects compared to previous analyses. Since the results of the UNs climate panel (AR5) were presented as late as 2013, the material produced by SMHI has involved intensive development. The results have required new methodologies and will continue to be evaluated by SMHI. Analyses have been made for a number of parameters that are relevant to the supply of drinking water. The table below summarises the results. Parameter Change Airtemperature Increasing in the whole country, in particular in northern Sweden, mainly during winter. Average precipitation Increasing in the whole country, in particular inland Norrland, mainly during winter and spring. Extreme short-term precipitation Increasing in the whole country, mainly for short-term heavy showers. Water availability Increasing in the whole country except for eastern Götaland. The increase is greatest during the winter. Decreasing during summer, in particular in eastern Götaland. 100-year floods and 200-year floods Increasing in large areas of the country. Decreasing in inland Norrland and the northern coast as well as north west Svealand. Low river flows Becoming more common in Götaland and Svealand, particularly in eastern Götaland. Sea levels Raised sea levels, with the greatest net rise in southern Sweden. Temperature Climate calculations show an increase in the mean annual temperature during the current century, but with a large spread of the result. The largest increase is calculated for the north, which is in agreement with earlier results from both SMHI and IPCC. The difference between the two emission scenarios is small for the period 2021-2050 but increases towards the end of the century. The RCP4.5 scenario implies an increase of around 3 degrees on average by 2100, compared to the period 1961-1990. The increase is greater for RCP8.5, giving an average of around 6 degrees by 2100. Precipitation Average precipitation is calculated to increase for the whole country in the future. The greatest increase is expected for inland Norrland. The difference between the two emission scenarios is small for the period 2021-2050 but increases by the end of the century. An increase is expected during all seasons, but mostly for winter and spring. Extreme short-term precipitation is calculated to become more intensive in a future climate. This applies particularly to short torrential showers. Water availability and flow In the future, an increase in water availability is expected in large parts of the country, particularly in northern Sweden and along the West Coast. Southern Sweden can instead expect a reduction which is due to increased evaporation. For large parts of the country the spring floods are expected to be lower and the winter floods will increase. The change in water availability differs between the seasons. During summer a decreasing in water availability is expected in large parts of the country, in particular in eastern Götaland. Extreme floods are expected to occur less often in inland Norrland, the northern coastal areas and for north western Svealand. In the rest of the country, extreme floods are expected to be more common. New calculations show that a larger part of Sweden’s area could be susceptible to stronger extreme floods compared to earlier calculations. In the future, more days with low river flows are expected in Götaland and large parts of Svealand. The greatest change is expected in eastern Götaland. This is a result of increased evaporation due to the rise in temperature. Sea level The global sea level is expected to rise in the future. A calculated upper limit for the increase has been put at about 1 m by the year 2100 according to the latest evaluation from IPCC. The land rise counteracts the rise in sea level, in particular for northern Sweden. Precipitation Average precipitation is calculated to increase for the whole country in the future. The greatest increase is expected for inland Norrland. The difference between the two emission scenarios is small for the period 2021-2050 but increases by the end of the century. An increase is expected during all seasons, but mostly for winter and spring. Extreme short-term precipitation is calculated to become more intensive in a future climate. This applies particularly to short torrential showers. Water availability and flow In the future, an increase in water availability is expected in large parts of the country, particularly in northern Sweden and along the West Coast. Southern Sweden can instead expect a reduction which is due to increased evaporation. For large parts of the country the spring floods are expected to be lower and the winter floods will increase. The change in water availability differs between the seasons. During summer a decreasing in water availability is expected in large parts of the country, in particular in eastern Götaland. Extreme floods are expected to occur less often in inland Norrland, the northern coastal areas and for north western Svealand. In the rest of the country, extreme floods are expected to be more common. New calculations show that a larger part of Sweden’s area could be susceptible to stronger extreme floods compared to earlier calculations. In the future, more days with low river flows are expected in Götaland and large parts of Svealand. The greatest change is expected in eastern Götaland. This is a result of increased evaporation due to the rise in temperature. Sea level The global sea level is expected to rise in the future. A calculated upper limit for the increase has been put at about 1 m by the year 2100 according to the latest evaluation from IPCC. The land rise counteracts the rise in sea level, in particular for northern Sweden.

  • 62.
    Sjökvist, Elin
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Gunn
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Dalarnas län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Dalarna County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 63.
    Asp, Magnus
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Stockholms län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Stockholm County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 64.
    Bäck, Örjan
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Wenzer, Magnus
    SMHI, Core Services.
    Mapping winter nutrient concentrations in the OSPAR maritime area using Diva2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Diva software (Data Interpolating Variational Analysis) software was used to create interpolated gridded fields for nutrient concentrations in the OSPAR maritime area to support the ongoing process to develop common indicators for the MSFD (Marine Strategy Framework Directive). Data were downloaded from the ICES database and maps created for DIN, DIP and silicate for the winter months (December – February) covering the period 2006-2013. Lack of data in areas I and V shifted focus to regions II, III and IV. The most prominent results from the analysis are the high values of nutrient concentrations found along the southern shore of the North Sea. The lack of data both at a large scale in OSPAR areas I and V and at a smaller scale near the coast, in particular close to river outlets, is the biggest source of error in the Diva analyses. It is evident that there is a need to increase the data coverage for the future work with indicators and for assessment purposes.

  • 65.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Blekinge län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Blekinge County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 66.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Värmlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Värmland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 67.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Kronobergs län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate i Kronoberg County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 68.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Skånes län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Skåne County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 69.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Gotlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Gotland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 70.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Västra Götalands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Västra Götaland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 71.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Arvelius, Johan
    SMHI, Professional Services.
    Verbova, Marina
    SMHI, Professional Services.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Torstensson, Martin
    SMHI, Professional Services.
    Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren Nationell kartering av emissioner och halter av B(a)P från vedeldning i småhusområden2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här studien är en kartläggning och screening av emissioner och halter av benso(a)pyren (B(a)P) i Sverige. Syftet är att identifiera potentiella riskområden för överskridande av miljökvalitetsnormen (MKN). Ett övervägande bidrag till haltnivåerna till B(a)P är emissioner från den småskaliga vedeldningen, varför studien går ut på att beräkna och fördela emissionerna från uppvärmning av småhus. Metodiken består översiktligt av tre delar; beräkning av kommunvisa emissioner av B(a)P i Sverige, fördelning av dessa årsemissioner inom kommunerna på ett raster om 1 km × 1 km samt beräkning av årsmedelhalter utifrån detta emissionsraster. För att beräkna kommunvisa årsemissioner av B(a)P utnyttjas statistik från MSB över antalet eldstäder, modellerade värden på småhusens energibehov från ENLOSS, antaganden om eldvanor och emissionsfaktorer per typ av eldstad. De kommunvisa emissionerna fördelas sedan inom kommunen i ett grid om 1 km × 1 km utgående från antal kvadratmeter boyta småhus per km2 från fastighetsregistret. För pannor används dessutom tätortsvis statistik från Energimarknadsinspektionen över antal anslutna småhus till fjärrvärmenät, som vi enligt egen fördelning applicerar tätortsvis. Slutligen beräknas årsmedelhalter av B(a)P utifrån emissionsrastret på 1 km × 1 km utgående från linjära samband mellan emissioner och halter från tidigare genomförda lokalskaliga spridningsberäkningar med SIMAIR-ved i Västerbottenprojektet. Huvudslutsatserna från studien är följande: • De högsta årsemissionerna av B(a)P från vedpannor, som står för i särklass högst emission per enhet och därmed har störst påverkan på den lokala luftkvaliteten, beräknas för Skellefteå (18 200 g år–1) följt av Örnsköldsvik (13 600 g år–1), Gotland (13 500 g år–1), Sundsvall (12 900 g år–1) och Hudiksvall (12 300 g år–1). • Utifrån ett linjärt antagande mellan emissioner och halter fås kommunvisa årsmedelhalter av B(a)P 2012 på 0.03 – 1.03 ng m–3 för haltmåttet kartans högsta värde (KHV). Motsvarande värden för kartans ytmedelvärde (KYM) är 0.01 – 0.25 ng m–3. • Beräkningarna indikerar att det föreligger risk för överskridande av MKN (>1.0 ng m–3) i vissa enskilda gridrutor i tätorterna Sollefteå och Laholm (avseende årsmedelhalt av B(a)P uttryckt som KHV). Höga årsmedelhalter (>0.8 ng m–3) fås även för Kramfors, Säffle, Arvidsjaur, Boden, Skellefteå och Trollhättan. Detta är kommuner med en stor andel vedpannor i förhållande till lokaleldstäder. • Merparten (273 av 290) av kommunerna i Sverige har haltnivåer (KHV) högre än miljökvalitetsmålet Frisk luft (>0.1 ng m–3). Här är påverkan även betydande för utsläpp från trivseleldning med lokaleldstäder. • Studien ska ses som en översiktlig kartläggning och screening av emissioner och halter av B(a)P från småskaliga vedeldningen. Beräkningarna kan anses representera ett ”worst case”. • Den i särklass största osäkerheten vad gäller indata är statistiken från MSB över antalet eldstäder per kommun, samt hur eldstäderna fördelas mellan olika kommuner i gemensamma räddningstjänstområden. Detaljeringsgraden av underlaget samt klassificeringen av eldstäderna kan variera betydligt mellan olika kommuner/räddningstjänstförbund. För kommuner som enligt beräkningarna har haltnivåer som överskrider eller är nära att överskrida MKN rekommenderas, i ett första steg, att en noggrannare granskning/inventering görs av indata som används i beräkningarna, i synnerhet antalet eldstäder. In this report methods and results are presented from downscaling of about 40 climate

  • 72. FNs klimatpanel - Sammanfattning för beslutsfattare,
    Att begränsa klimatförändringarna: Bidrag från arbetsgrupp 3 (WG 3) till den femte utvärderingen (AR 5) från Intergovermental Panel on Climate Change, IPCC2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Den tredje delrapporten från FN:s klimatpanel handlar om åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Allt fler länder utvecklar sin klimatpolitik och inför olika styrmedel, med resultatet att utsläppen minskat i vissa länder. Men detta har ännu inte gjort något avtryck i minskade globala utsläpp. De globala utsläppen av växthusgaser under 2000-2010 ökade med 2,2 % per år vilket är en högre takt än de 1,3 % per år som rådde under perioden 1970-2000. Dessutom har koldioxidintensiteten i världens energiförsörjning ökat 2000-2010 medan den minskade något under perioden 1970-2000. Ett positivt tecken är att utsläppen från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning (AFOLU, Agriculture Forrestry and Land Use) minskat något på senare tid. Som bakomliggande drivkrafter till ökade utsläpp anges befolkningsökning och ekonomisk tillväxt. Detta driver efterfrågan på energitjänster vilket i sin tur driver efterfrågan på el och andra energibärare. Även om en stor andel av investeringarna i ny elproduktion under de allra senaste åren skett i förnybar elproduktion (vind, vatten och sol) görs också stora investeringar i fossilbaserad produktion för att möta energiefterfrågan. Som framgår av den underliggande rapporten har utsläppen ökat mest, och nästan fördubblats mellan 1990 och 2010, i de snabbväxande övre medelinkomstländerna. Gruppen utgörs av ca 55 länder, inklusive stora länder som Brasilien, Kina och Mexiko. Jämfört med tidigare utvärderingar från WGIII ges i denna sammanfattning större utrymme för frågor kring exempelvis rättvisa, jämlikhet, samarbete och riskbedömning, bland annat med utgångspunkt i filosofisk litteratur. Härmed diskuteras också grunderna för hur man kan se på klimatfrågan och begränsning av utsläppen. Eftersom klimatfrågan är ett problem som rör våra gemensamma globala tillgångar krävs internationellt samarbete, och i samband med detta uppstår frågor om rättvisa, ansvarsfördelning och jämlikhet. Verktyg för ekonomiska utvärderingar av kostnader och nyttor, eller kostnadseffektivitet, har i det sammanhanget sina begränsningar. Många områden inom klimatpolitiken involverar också värdeomdömen och etiska överväganden. Dessutom har klimatpolitiken nära beröringspunkter med andra samhällsmål vilket skapar möjligheter till sidovinster och negativa sidoeffekter. Perspektivet med flera mål är viktigt, bland annat för att det bidrar till att identifiera områden där stödet kan bli starkt för politiska åtgärder som leder till att flera mål kan nås samtidigt. För att inte underskatta fördelarna med utsläppsminskningar är det viktigt att klimatpolitiken, ur ett riskperspektiv, tar hänsyn till händelser med låg sannolikhet men betydande konsekvenser. Rapporten sammanställer resultaten från cirka 900 scenarier för utsläppsminskningar där koncentrationen av växthusgaser i atmosfären 2100 varierar mellan 700 ppm och 430 ppm koldioxidekvivalenter. Målet om högst två graders ökning av den globala medeltemperaturen utgör en viktig referens i analysen av scenarierna. Eftersom det finns en viss osäkerhet i hur klimatet svarar på en viss koncentrationsnivå måste man uttrycka sig i termer av sannolikheter. Om koncentrationen når upp till 550-650 ppm koldioxidekvivalenter blir det ”mer osannolikt än sannolikt” att temperaturen stannar under två grader. Målet om max två graders ökning nås sannolikt (66-100 %) bara om koncentrationen hamnar under cirka 450 ppm koldioxidekvivalenter och de kumulativa utsläppen av koldioxid fram till 2100 hamnar under cirka 1000 miljarder ton (idag är koldioxidutsläppen cirka 37-38 miljarder ton per år). Enkelt uttryckt måste utsläppen minska snabbt, mycket och i alla sektorer för att klara tvågradersmålet: Rapporten anger 40-70 % lägre utsläpp av växthusgaser år 2050 jämfört med 2010, och fortsatta minskningar därefter. Även för Sammanfattning av Lars J Nilsson, Lunds Universitet Den tredje delrapporten från FN:s klimatpanel handlar om åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Allt fler länder utvecklar sin klimatpolitik och inför olika styrmedel, med resultatet att utsläppen minskat i vissa länder. Men detta har ännu inte gjort något avtryck i minskade globala utsläpp. De globala utsläppen av växthusgaser under 2000-2010 ökade med 2,2 % per år vilket är en högre takt än de 1,3 % per år som rådde under perioden 1970-2000. Dessutom har koldioxidintensiteten i världens energiförsörjning ökat 2000-2010 medan den minskade något under perioden 1970-2000. Ett positivt tecken är att utsläppen från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning (AFOLU, Agriculture Forrestry and Land Use) minskat något på senare tid. Som bakomliggande drivkrafter till ökade utsläpp anges befolkningsökning och ekonomisk tillväxt. Detta driver efterfrågan på energitjänster vilket i sin tur driver efterfrågan på el och andra energibärare. Även om en stor andel av investeringarna i ny elproduktion under de allra senaste åren skett i förnybar elproduktion (vind, vatten och sol) görs också stora investeringar i fossilbaserad produktion för att möta energiefterfrågan. Som framgår av den underliggande rapporten har utsläppen ökat mest, och nästan fördubblats mellan 1990 och 2010, i de snabbväxande övre medelinkomstländerna. Gruppen utgörs av ca 55 länder, inklusive stora länder som Brasilien, Kina och Mexiko. Jämfört med tidigare utvärderingar från WGIII ges i denna sammanfattning större utrymme för frågor kring exempelvis rättvisa, jämlikhet, samarbete och riskbedömning, bland annat med utgångspunkt i filosofisk litteratur. Härmed diskuteras också grunderna för hur man kan se på klimatfrågan och begränsning av utsläppen. Eftersom klimatfrågan är ett problem som rör våra gemensamma globala tillgångar krävs internationellt samarbete, och i samband med detta uppstår frågor om rättvisa, ansvarsfördelning och jämlikhet. Verktyg för ekonomiska utvärderingar av kostnader och nyttor, eller kostnadseffektivitet, har i det sammanhanget sina begränsningar. Många områden inom klimatpolitiken involverar också värdeomdömen och etiska överväganden. Dessutom har klimatpolitiken nära beröringspunkter med andra samhällsmål vilket skapar möjligheter till sidovinster och negativa sidoeffekter. Perspektivet med flera mål är viktigt, bland annat för att det bidrar till att identifiera områden där stödet kan bli starkt för politiska åtgärder som leder till att flera mål kan nås samtidigt. För att inte underskatta fördelarna med utsläppsminskningar är det viktigt att klimatpolitiken, ur ett riskperspektiv, tar hänsyn till händelser med låg sannolikhet men betydande konsekvenser. Rapporten sammanställer resultaten från cirka 900 scenarier för utsläppsminskningar där koncentrationen av växthusgaser i atmosfären 2100 varierar mellan 700 ppm och 430 ppm koldioxidekvivalenter. Målet om högst två graders ökning av den globala medeltemperaturen utgör en viktig referens i analysen av scenarierna. Eftersom det finns en viss osäkerhet i hur klimatet svarar på en viss koncentrationsnivå måste man uttrycka sig i termer av sannolikheter. Om koncentrationen når upp till 550-650 ppm koldioxidekvivalenter blir det ”mer osannolikt än sannolikt” att temperaturen stannar under två grader. Målet om max två graders ökning nås sannolikt (66-100 %) bara om koncentrationen hamnar under cirka 450 ppm koldioxidekvivalenter och de kumulativa utsläppen av koldioxid fram till 2100 hamnar under cirka 1000 miljarder ton (idag är koldioxidutsläppen cirka 37-38 miljarder ton per år). Enkelt uttryckt måste utsläppen minska snabbt, mycket och i alla sektorer för att klara tvågradersmålet: Rapporten anger 40-70 % lägre utsläpp av växthusgaser år 2050 jämfört med 2010, och fortsatta minskningar därefter. Även för koncentrationsnivåer kring 500-550 ppm krävs stora utsläppsminskningar. De integrerade modeller (s.k. Integrated Assessment Models) som används för scenarioanalys beräknar också de samlade kostnaderna för utsläppsminskningar och uttrycker detta som minskad konsumtionstillväxt. Effekterna på tillväxten är mycket små i modellerna: Exempelvis blir konsumtionen 3-11 % lägre år 2100 än den annars skulle varit men detta är från nivåer där konsumtionen ökat med 300-900 % från idag. Modellerna antar en perfekt värld och marknad med globalt koldioxidpris som vid varje tidpunkt ger utsläppsminskningar till lägsta kostnad. De bedömer inte värdet på undvikna klimatskador eller sidovinster och möjliga negativa sidoeffekter av utsläppsminskningar. De ekonomiska analyserna måste alltså tolkas med mycket stor försiktighet. Värdet av framtida klimatskador, och deras effekt på tillväxt och konsumtion är naturligtvis ytterst svårt att bedöma. Likaså är det svårt att värdera de ekonomiska effekterna av sidovinster såsom bättre luftkvalitet, hälsa och energisäkerhet. En uppenbar konsekvens av minskad användning av fossila bränslen är att värdet på dessa tillgångar sjunker och att intäkterna för exportörer minskar. I den del av rapporten som beskriver sektorsvisa åtgärder för minskade utsläpp lyfter författarna fram de sidovinster som kan uppstå genom åtgärdsstrategier i olika sektorer. Detta speglar den långsamma förskjutning som har skett i synen på klimatfrågan: Från ett isolerat föroreningsproblem till en utmaning för hållbar samhällsutveckling i bredare mening. Tydligast blir detta i sammanhanget hållbara byggnader, transporter och städer där utsläppsminskning utgör ett delmål bland andra såsom hälsa, tillgänglighet, arbetsproduktivitet, minskad energifattigdom och högre energisäkerhet. Kapitalintensiv infrastruktur med lång livslängd kan skapa inlåsningar vilket talar för att agera tidigt genom förändringar i fysisk planering och prioriteringar inom infrastruktur. Även för jord- och skogsbruk är det viktigt med breda strategier, som bland annat kombinerar åtgärder för anpassning och utsläppsminskning, och som kan hantera olika intressen kring markanvändningen. En nyckelstrategi för minskade utsläpp är energieffektivisering och beteendeförändringar som leder till minskad energiefterfrågan, utan att påverka utvecklingen negativt. Sedan den förra rapporten 2007 har många tekniker för förnybar energi blivit både effektivare och billigare, och allt fler av dessa tekniker börjar nå en sådan mognadsgrad att de kan användas i betydligt större skala. När det gäller just elproduktion stod förnybar energi för drygt hälften av ny installerad effekt elproduktion som tillkom globalt 2012, och tillväxten var som störst inom vind-, vatten och solkraft. Kärnkraftens andel av den globala elproduktionen har gått tillbaka sedan 1990-talet. Teknik för koldioxidinfångning och lagring (s.k. CCS, Carbon Capture and Storage) har ännu inte använts i större skala vid kommersiella fossila kraftverk, men skulle kunna bli konkurrenskraftigt om de extra investerings- och driftskostnaderna kompenseras med, exempelvis, ett tillräckligt högt pris på koldioxid. Bioenergi med CCS erbjuder möjligheter till negativa utsläpp. Denna teknik är viktig i scenarier för utsläppsminskning där målnivåerna för koncentrationen av växthusgaser tillfälligt överskrids under 2000-talet. Den avslutande delen av rapporten tar upp strategier och institutioner för utsläppsminskningar inom sektorer, länder och internationellt. I sammanfattningen för beslutsfattare är skrivningarna om internationellt samarbete påfallande korta vilket har att göra med att länderna under plenarmötet där rapporten godkänns hade svårt att enas om lämpliga formuleringar. Exempelvis är det svårt att enas om vilka lärdomar som Kyotoprotokollet erbjuder, särskilt när det samtidigt pågår intensiva klimatförhandlingar inför partsmötet (COP 21) i Paris, december 2015. Även i den vetenskapliga litteraturen finns en spridning i uppfattningar om erfarenheter med Kyotoprotokollet. Det finns ett tydligt behov av ökade investeringar och förändrade investeringsmönster för att minska utläppen. Sedan den förra rapporten har mer fokus i politiken lagts på insatser som syftar till att integrera flera målsättningar, ge fler sidovinster och minska negativa sidoeffekter. Även om det mesta av ekonomisk teori anger att generella ekonomiska styrmedel är mer kostnadseffektiva än sektorspecifikastrategier, för det enda syftet att minska utsläppen, har ett växande antal studier visat att administrativa och politiska hinder kan göra det svårare att utforma och implementera övergripande ekonomiska styrmedel än sektorspecifika strategier. Sektorspecifika strategier kan vara bättre lämpade att hantera hinder eller marknadsmisslyckanden som är specifika för vissa sektorer och de kan samlas i åtgärdspaket som kompletterande policy. Teknikstrategier som komplement till andra styrmedel för utsläppsminskningar kan hantera marknadsmisslyckanden för innovationer och teknikspridning. Klimatpanelens utvärderingar baseras på publicerad vetenskaplig litteratur och mycket av det som skrivs i Sammanfattning för beslutsfattare är därför inget nytt för de som arbetar inom området. Men dokumentet utgör en viktig referens för förhandlingarna under FN:s klimatkonvention. Genom att länderna enas om beskrivningar av den vetenskapliga kunskapen i klimatfrågan under FN:s klimatpanel (IPCC) så behöver inte förhandlingarna under klimatkonventionen (UNFCCC) förhindras av olika uppfattningar om det vetenskapliga kunskapsläget.

  • 73.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Västernorrlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Västernorrland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 74.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Gävleborgs län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Gävleborg County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 75.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Norrbottens län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Norrbotten County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 76.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Kalmar län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Kalmar County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 77.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Hallands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Halland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 78.
    Bergström, Sten
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Utveckling och tillämpning av en digital avrinningsmodell2015Report (Other academic)
  • 79.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Almroth-Rosell, Elin
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Edman, Moa
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Eremina, Tatjana 
    Russian State Hydrometeorological University, Sankt-Petersburg, Russia.
    Larsen, Janus
    Aarhus University, Roskilde, Denmark.
    Janas, Urszula 
    Institute of Oceanography, Gdansk University, Poland.
    Timmermann, Karen 
    Aarhus University, Roskilde, Denmark.
    Tedesco, Letizia 
    Finnish Environment Institute, Helsinki, Finland.
    Voloshchuk, Ekaterina 
    Russian State Hydrometeorological University, Sankt-Petersburg, Russia.
    Model set-up at COCOA study sites2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    COCOA will investigate physical, biogeochemical and biological processes in a combined and coordinated fashion to improve the understanding of the interaction of these processes on the removal of nutrients along the land-sea interface. The results from the project will be used to estimate nutrient retention capacity in the coastal zone of the entire Baltic Sea coast. An ensemble of biogeochemical models will be used in combination with field studies at seven different coastal study sites around the Baltic Sea. The present report is a deliverable of COCOA work package 5 (WP5). Within the objective of WP5 process understanding and process descriptions will be improved in state-of-the-art biogeochemical models of the Baltic Sea coastal zone. This report presents brief information about the models available for the COCOA project and defines the needed input to the models that will be set-up at several learning sites. The aim is to perform ensemble modelling at several sites, using at least two different models at each site. A pilot study to estimate nutrient retention capacity in the Stockholm Archipelago with the existing Swedish model system is ongoing and first results are presented and the concept of nutrient retention is briefly discussed. The existing models for different learning sites presented in the report are; 1) The Swedish model system SCM (Öre river estuary and the Stockholm archipelago) - A multi-box-model approach 2) The Danish model system FLEXSEM (Roskilde fjord) - A combined box-model and 3-D model approach 3) The Finnish model system ESIM-BFMSI (Tvärminne Archipelago) - A 1D box-model approach 4) The Polish model system M3D UG/ProDeMo (Puck Bay) - A 3-D model approach. Operational model. 5) The Lithuanian model system SYFEM/AQUABC (Curonian Lagoon) - A combined box-model and 3-D model approach 6) The Swedish open Baltic model system RCO-SCOBI (for the open Baltic Sea and the Gulf of Gdansk/Vistula). - A 3-D model approach In addition a biogeochemical model (Boudreau, 1996) for the Gulf of Finland (Russian State Hydrometeorological University model) is used to study the quantitative effect of Marenzelleria on the Gulf of Finland ecosystem. Process studies at selected sites will be performed with a reactive transport model developed at Utrecht University. Focus will be on the role of iron and phosphorus cycling. Process studies with the Danish model system will support the development of new parameterizations of nutrient fluxes taking benthic habitat into account. The new parameterizations of the nutrient fluxes will in addition also be implemented into SCM and the models will be used to estimate nutrient fluxes, retention times and the filter capacity of the coastal zones. The In Kind contributions from previously (in the literature) well described open Baltic Sea models RCO-SCOBI, BALTSEM, ERGOM and SPBEM that will be used for the description of open sea conditions are also briefly mentioned in the report with references to the relevant literature. 6) The Swedish open Baltic model system RCO-SCOBI (for the open Baltic Sea and the Gulf of Gdansk/Vistula). - A 3-D model approach In addition a biogeochemical model (Boudreau, 1996) for the Gulf of Finland (Russian State Hydrometeorological University model) is used to study the quantitative effect of Marenzelleria on the Gulf of Finland ecosystem. Process studies at selected sites will be performed with a reactive transport model developed at Utrecht University. Focus will be on the role of iron and phosphorus cycling. Process studies with the Danish model system will support the development of new parameterizations of nutrient fluxes taking benthic habitat into account. The new parameterizations of the nutrient fluxes will in addition also be implemented into SCM and the models will be used to estimate nutrient fluxes, retention times and the filter capacity of the coastal zones. The In Kind contributions from previously (in the literature) well described open Baltic Sea models RCO-SCOBI, BALTSEM, ERGOM and SPBEM that will be used for the description of open sea conditions are also briefly mentioned in the report with references to the relevant literature.

  • 80.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Snödjup i Sverige 1904/05 – 2013/142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten ger en beskrivning av snöförhållandena i Sverige under vintrarna 1904/05 till 2013/14. Speciellt har vinterns största snödjup, antal dagar med snötäcke och stora snödjupsökningar under ett dygn studerats. Snödjupsrekord för olika månader och landsdelar har sammanställts. Svåra snövintrar beskrivs liksom olika exempel på extrema snöfall och snödjup med återkomsttiden 10 och 50 år. Vid en jämförelse av vintrarna under perioderna 1991 – 2014 med 1961 – 1990 så har vinterns största snödjup och antal dagar med snötäcke minskat i nästan hela landet. Stora snödjupsökningar från en dag till nästa beror ofta på så kallade snökanoner som oftast bildas över Östersjön vid vind från öster. Speciellt utsatt för snökanoner är Norrlandskusten från Skellefteå ner till Gävle men även Smålandskusten, Vänern och Vättern är drabbat. Den vinter som varit snörikast är 1965/66 om man ser till vinterns största snödjup i Sverige som helhet. I olika delar av Sverige har det under andra vintrar förekommit större snödjup än under 1965/66. Exempelvis var det extremt mycket snö i fjällen 1988/89 och vintern 2009/10 var den snörikaste vintern i Götaland under hela den studerade perioden.

  • 81.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Bohman, Anna
    Linköpings universitet.
    van Well, Lisa
    Statens geotekniska institut.
    Jonsson, Anna
    Linköpings universitet.
    Persson, Gunn
    SMHI, Professional Services.
    Farelius, Johanna
    Enheten för samhällsekonomiska analyser vid Naturvårdsverket.
    Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    As the climate changes, actors on all levels and in all sectors will be affected. Thus it is imperative that authorities, municipalities, businesses and individual property owners all take action. Flooding, heat waves, landslides and erosion are only a few examples of the challenges that that society faces and needs to prepare for. Sweden must adapt to the impacts of a changing climate, as well as the indirect effects of climate change impacts in other parts of the world. The costs of adaptation can be high, but the European Commission, among others, has deemed that it still pays to adapt in relation to the costs incurred if no action is taken. Climate adaptation initiatives in Sweden have advanced significantly in recent years. Notable examples include governmental missions for a national elevation database, landslide risk mapping in the Göta Älv River Valley, the Swedish drinking water investigation, the County Administrative Boards’ regional climate change action plans, and the establishment of the National Knowledge Centre for Climate Adaptation. The Swedish Meteorological and Hydrological Institute’s mission to survey, analyse and follow-up on climate adaptation work in Sweden has shown that there is still a considerable need for further measures. This report provides proposals for a road map for climate adaptation in Sweden and concludes that climate adaptation is best conducted in a long-term manner, that roles and responsibilities should be made more transparent, and that better coordination among the many actors involved in climate adaptation is necessary. The most important conclusions for continued work are:  Laws and regulations need to be adapted; roles and responsibilities as well as strategies and goals should be made clearer.  Priority and funding should be given to research and development measures that fill an identified knowledge-gap, including long-term monitoring.  Knowledge and decision support as well as prognoses and warning systems should be more accessible.  There is a need to outline how the costs of adaptation should be distributed among actors and how resources for prioritised measures can be guaranteed. This mission has compiled knowledge of the current and future risks and consequences for society of a changing climate, such as effects on vital societal functions and human health. The mission has also surveyed the work that has been done since the publication of the final report of the Swedish Commission on Climate and Vulnerability in 2007. From this background material our goal has been to describe the gaps and challenges and provide suggestions for how adaptation can be approached in various sectors of society. The EU Strategy on Adaptation to Climate Change has been an important point of departure. The work has been performed in cooperation with national and regional authorities, municipalities, researchers, sectoral organisations and representatives of the private sector This report is comprised of a main report and 18 annexes. Chapter 3 of the main report is a synthesis of all of the proposals made throughout the document and as such can be seen as a road map to ensure that Sweden adapts to a changing climate.

  • 82.
    Ehlert, Kurt
    SMHI, Core Services.
    Svenskt Vattendragsregister: Svenskt Vattenarkiv2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I samarbete med Naturvårdsverket byggde SMHI 1985 upp en databas över svenska vattendrag, vilken fick namnet Svenskt Vattendragsregister. Behovet av en sådan databas var stort inom miljöområdet, och det centrala var att ge vattendragen unika identiteter. Som identitet valdes x- och y-koordinaten för en punkt vid vattendragets mynning i analogi med Svenskt Sjöregister, i vilket identiteten för sjöarna skapades från x- och ykoordinaten för en punkt vid deras utlopp.Urvalet av vattendrag gjordes från "De svenska vattendragens arealförhållanden" som innehåller information om avrinningsområden, och som publicerades av SMHI/SMHA under åren 1917 - 1951. Kompletteringar gjordes framförallt i norra Sverige för att få med alla vattendrag med ett avrinningsområde om minst 50 krn2 . I den första versionen ingick cirka 2800 vattendrag. Dessa digitaliserades av Lantmäteriet från den dåvarandeöversiktskartan i skala 1 :250 000 och lagrades i SMHis första GIS-system HYPOS, HYdrologiskt POSitionssystem. Detta var ett söksystem genom vilket man kunde söka ut var i ett ytvattensystem en punkt ligger.En komplettering gjordes därefter till cirka 5300 vattendrag, och registret har sedan successivt uppdaterats. Den senaste versionen av registret innehåller 7300 vattendrag. De flesta kompletteringar som har gjorts avser mindre vattendrag, som inte finns digitalt beskrivna i HYPOS.Önskemål om en bättre digital beskrivning av Sveriges ytvattensystem och moderna GIS-system med verktyg för analyser av digitala geografiska data innebar att SMHI i slutet av 1990-talet beslöt att bygga upp ett nytt vattendragsregister. Som underlag till registret har kartskikt från Lantmäteriets Geografiska Sverigedata (GSD), i första hand GSD-översiktskartan i skala 1 :250 000, använts. Det nya registret innehåller information om cirka 26 300 vattendrag.

  • 83.
    Hansson, Martin
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Andersson, Lars
    SMHI, Core Services.
    Oxygen Survey in the Baltic Sea 2014: Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960-20142015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A climatological atlas of the oxygen situation in the deep water of the Baltic Sea was first published in 2011 in SMHI Report Oceanography No 42. Since 2011, annual updates have been made as additional data have been reported to ICES. In this report the results for 2013 have been updated and the preliminary results for 2014 are presented. Oxygen data from 2014 have been collected during the annual Baltic International Acoustic Survey (BIAS) and from national monitoring programmes with contributions from Sweden, Poland, Estonia Lithuania, and Germany. For the autumn period, August to October, each profile in the dataset was examined for the occurrence of hypoxia (oxygen deficiency) and anoxia (total absence of oxygen). The depths of onset of hypoxia and anoxia were then interpolated between sampling stations producing two surfaces representing the depth at which hypoxic respectively anoxic conditions are found. The volume and area of hypoxia and anoxia have been calculated and the results have then been transformed to maps and diagrams to visualize the annual autumn oxygen situation during the analysed period. The updated results for 2013 and the preliminary results for 2014 show that the extreme oxygen conditions in the Baltic Proper after the regime shift in 1999 continue. Both the areal extent and the volume with anoxic conditions have, after 1999, been constantly elevated to levels only observed occasionally before the regime shift. In the Baltic Proper, Gulf of Finland and Gulf of Riga approximately 15% of the bottom area was affected by anoxia and around 25% by hypoxia during 2014. En klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIs Report Oceanography No 42. Sedan 2011 har årliga uppdateringar gjorts då kompletterande data från länder runt Östersjön har rapporerats till ICES. I denna rapport har resultaten från 2013 uppdaterats. De preliminära resultaten för 2014 baseras på data insamlade under Baltic International Acoustic Survey (BIAS) och nationell miljööver-vakning med bidrag från Estland, Litauen, Tyskland, Polen och Sverige.Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, augusti till oktober, har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syre-situationen i Östersjöns djupvatten.Resultaten för 2013 och de preliminära resultaten för 2014 visar att de extrema syreförhållanden som observerats i Egentliga Östersjön efter regimskiftet 1999 fortsätter. Utbredningen av anoxi fortsätter att vara konstant förhöjd till nivåer som bara observerats i Östersjön vid enstaka år före 1999. Under 2013 beräknas ungefär 15 % av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara påverkade av anoxiska förhållanden och cirka 25% av hypoxi.

  • 84.
    Asp, Magnus
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Östergötlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Östergötland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 85.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Jämtlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Jämtland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 86.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Västerbottens län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Västerbotten County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 87.
    Sjökvist, Elin
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Uppsala län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Uppsala County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 88.
    Sjökvist, Elin
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Dahné, Joel
    SMHI, Professional Services.
    Köplin, Nina
    SMHI.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Professional Services.
    Nordborg, Daniel
    SMHI.
    Hallberg, Kristoffer
    SMHI, Professional Services.
    Södling, Johan
    SMHI, Professional Services.
    Klimatscenarier för Sverige: Bearbetning av RCP-scenarier för meteorologiska och hydrologiska effektstudier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I studien används två RCP-scenarier, RCP4.5 som bygger på låga utsläpp, och RCP8.5 med höga utsläpp. Båda har tillämpats med 9 olika globala klimatmodeller på olika forskningsinstitut runt om i världen. De globala dataseten har bearbetats med den regionala klimatmodellen RCA4 på Rossby Centre vid SMHI. Att samtliga dataset bearbetats av endast en regional klimatmodell ger en osäkerhet i resultaten. Den regionala modellen jämfördes därför med två andra modeller och en tendens för något blötare klimatsignal i norra Sverige påvisades. Användning av andra regionala modeller för samma ensemble av globala modeller och strålningsdrivningsscenarier kan därför komma att uppvisa en något torrare klimatsignal. SMHI har tidigare utarbetat den s.k. DBS-metoden (Distribution Based Scaling) för bearbetning av klimatscenariodata för hydrologiska effektstudier. Bearbetad klimatdata från klimatmodellerna används som drivdata för hydrologisk modellering samt statistiska analyser av meteorologisk och hydrologisk klimatdata. I studien har två hydrologiska modeller använts parallellt. Varje klimatscenario har bearbetats separat men resultaten presenteras som ensembler av RCP4.5 och 8.5. Analys av årsmedeltemperatur visar på ökad temperatur för hela Sverige i framtiden, och störst ökning sker med det högintensiva scenariot RCP8.5. Skillnaden mellan referensperioden 1961-1990 och slutet av seklet är från 4 graders ökning i södra Sverige till upp mot 6 grader längst i norr. RCP4.5, strålningsdrivningsscenariot som inkluderar utsläppsbegränsningar, visar generellt 2 grader lägre uppvärmning. Nederbörden väntas öka i framtida klimat, RCP4.5 visar på 10-30% ökning och RCP8.5 15-40% ökning. Ökningen är störst i norra Sverige. Medeltillrinningen väntas öka i hela landet utom i sydöstra Sverige, där det sker en minskning i tillrinningen. Störst ökning sker i landets norra delar. RCP8.5 ger det mest extrema resultatet både där tillrinningen ökar och där den minskar. Extrema tillrinningar, 100-årsflöden, väntas öka i älvar i södra Sverige mot slutet av seklet. I nordliga älvar sker en oväsentlig ökning eller till och med en minskning av 100-årsflödets storlek. Arbetet med nedskalning av RCP-scenarier har resulterat i en gedigen databas med meteorologiska och hydrologiska klimatindex. Syftet med databasen är fortsatta studier inom framtida klimat på läns- och kommunnivå. För sådana studier är det viktigt att ha kunskaper om osäkerheten i resultaten, vilka beskrivs i denna rapport.

  • 89.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Örebro län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Örebro County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 90.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Västmanlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Västmanland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 91.
    Persson, Gunn
    SMHI, Professional Services.
    Sveriges klimat 1860-2014: Underlag till Dricksvattenutredningen2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The governmental report “En trygg dricksvattenförsörjning” (“A safe water supply”) aims to identify current and potential challenges for safe management of drinking water in Sweden. One starting point will be the expected effects of climate change on the drinking water supply. SMHI has produced this summary of the Swedish climate up until today, which particularly focuses on the period 1961-2013, and forms an important contribution to the governmental report. The report summarises material concerning Sweden’s climate, in particular from www.smhi.se, but also from reports and other SMHI sources. The material is therefore not homogenous concerning time periods, geographic distribution or methods. The last few decades have been warm and wet for Sweden. Over the last 20 years the temperature has increased by about 1 °C (yearly annual mean). The vegetation period has become longer, in particular in northern Sweden. The 1970s were dry, but precipitation has increased since then, in particular during the summers. Annual precipitation now usually reaches over 600 mm. The increase in precipitation is most noticeable in the south western parts of the country. The year 2000 reached an extreme for run-off and is also the year with highest precipitation. Torrential rain in cities can cause immediate problems with flooding and over the last few years several cases have been noted, such as Göteborg in 2010 and Malmö in 2014. The sea level has risen and the rate has increased over the last 30 years. The current land uplift counteracts the rise in sea level, although only weakly in southern Sweden. The ice season has started later and ice break-up starts earlier and earlier for most of the lakes. The report also summarises the problems concerning sea level and flood risk for Lake Vänern and Lake Mälaren.

  • 92.
    Asp, Magnus
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Södermanlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Södermanland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 93.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Persson, Gunn
    SMHI, Professional Services.
    Bergström, Sten
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Risker, konsekvenser och sårbarhet för samhället av förändrat klimat – en kunskapsöversikt: Flertalet av de i rapporten refererade myndigheterna och organisationerna har varit aktiva i framtagandet av texterna: Materialet har sammanställts av:2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Regeringen gav år 2014 SMHI i uppdrag att utarbeta underlag till Kontrollstation2015 för anpassning till ett förändrat klimat. Som en del av uppdraget ingick att göra en uppdaterad sammanställning av kunskapen om nuvarande och framtida risker och konsekvenser, främst med utgångspunkt från Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2007:60). I föreliggande rapport beskrivs kunskapsläget kring det svenska samhällets sårbarhet för ett förändrat klimat. Klimatförändringarna påverkar hela samhället. Generellt kan sägas att medvetenheten om klimatförändringarnas påverkan har ökat, men det saknas en del kunskap och verktyg, främst på den lokala nivån. Översvämningsriskerna kring sjöar och längs vattendrag ökar, vilket kan påverka bebyggelse och infrastruktur. Risken för ras och skred tros också öka, främst i landets västra och sydvästra delar samt områden längs östra kusten. Erosion längs vattendrag, sjöar och kuster kan komma att öka i delar av landet. Vattentillgång och -kvalitet kommer att påverkas av förändrade nederbördsmönster, ökad spridning av föroreningar samt ökade mikrobiologiskarisker. Energisystemet kommer att utsättas för större påfrestningar, särskilt av extrema väderhändelser. Kunskapen har ökat kring klimatförändringarnas effekter på energisystemet, men det kvarstår kunskapsluckor relaterade till extremväder och anpassningsåtgärder. Kunskap och medvetenhet om klimatförändringarnas påverkan på kommunikationerna i samhället har ökat, men det finns fortfarande behov av mer utredning och verktyg. Förutsättningarna för jordbruket förbättras i huvudsak, med möjlighet till ökade skördar och nya grödor. Samtidigt kommer fler skadegörare och ogräs in. Nya behov av bevattning kan uppstå och markavvattningen kan behöva en översyn. Eventuellt minskat utbud av livsmedel på världsmarknaden, kan innebära ökad efterfrågan på svenska livsmedel. Samtidigt går Sverige idag mot ökat importberoende. Även djurhållningen står inför stora utmaningar. Å ena sidan kan djuren gå ute under en längre del av året och möjligheterna att vara självförsörjande med foder ökar. Men det varmare klimatet medför också risk för att nya djursjukdomar uppträder. Konsekvenserna för den svenska skogen och skogsbruket kommer att bli betydande. Ökad tillväxt ger större virkesproduktion, men ökad frekvens och omfattning av skador från främst insekter, svampar och storm samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader. Stora regionala skillnader i utbudet av kommersiellt virke kan påverka svensk skogsindustri. Förändrade förutsättningar är också att vänta för fiskbestånden. Nya fiskarter i svenska vatten kan föra med sig nya smittor och konkurrera ut befintliga arter i känsliga ekosystem. Renskötseln i Sverige kommer att allvarligt påverkas av klimatförändringarna och effekterna utgör stora utmaningar. Klimatförändringarna ger både positiva och negativa effekter för turismen. Det finns hinder för anpassningskapaciteten, bland annat bristande organisering av besöksnäringen. Människors och djurs hälsa kan påverkas direkt av extrema väderhändelser. Ett varmare klimat ger även upphov till förändrade smittspridningsmönster och nya sjukdomar kan nå Sverige. Förändringar i luft, vatten och mark, orsakade av klimatförändringar, kan också påverka hälsotillståndet för djur och människor. På nationell nivå är kunskaperna om risker för bebyggelse tillräckliga för att rekommendera åtgärder, men det saknas lokala beslutsunderlag. För kulturarvet behöver kunskapen öka. Klimatförändringarna förväntas leda till förändringar för den biologiska mångfalden och ekosystemen. Det påverkar förmågan att nå flera av Sveriges miljömål och behöver ses i samband med andra miljöhot. Det finns bland annat behov av regionala kartläggningar av hur arter, ekosystem, naturtyper och biologisk mångfald kan påverkas. Risk- och säkerhetsperspektivet har växt fram under senare år, men präglas av utmaningar avseende metoder. Mycket få studier behandlar förhållanden i Sverige.

  • 94. Bidrag från arbetsgrupp 2 (WG 2) till den femte utvärderingen (AR 5) från Intergovermental Panel on Climate Change, IPCC.,
    FNs Klimatpanel - sammanfattning för beslutsfattare: Effekter, anpassning och sårbarhet2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För beslutsfattare Bidrag från arbetsgrupp 2 (WG 2) till den femte utvärderingen (AR 5) från Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC SMHIHuvuddragen i ”Sammanfattning för beslutsfattare”, IPCC WGII, 2014,Sammanfattning av Marianne Lilliesköld, NaturvårdsverketMänniskan påverkar och påverkas av klimatförändringen. Detta är ett klart besked från FN:s klimatpanels (IPCCs) femte utvärdering av klimatförändringen, AR 5. Den andra delrapporten analyserar konsekvenserna av klimatförändringen utifrån ett riskperspektiv, vilket är viktigt då människor värderar risker olika beroende på bland annat akgrund, ekonomi och samhällstillhörighet. I AR 5 utvärderas olika möjligheter som kan minska samhällets sårbarhet genom anpassning och minskning av utsläppen (Mitigation) och samtidigt skapa hållbar utveckling.Det finns några nyheter i AR 5, förutom att det tillkommit fler studier, utvärderas också kumulativa påverkansfaktorer, dvs. att klimatförändringen förstärker andra miljö- och samhällsproblem. Exempel på sådana är jämställdhet och ojämlikhet. En annan viktig aspekt som AR 5 utvärderat är de följdeffekter som uppstår vid en större eller mindre klimathändelse, s.k. kaskadeffekter. Det kan vara skador på infrastruktur som påverkar inkomst från en mängd olika områden som sedan påverkar världsekonomin eller ett lands BNP. Därför analyserar AR 5 också behovet av hållbar utveckling som en anpassningsmetod. Hållbar utveckling kan bidra till motståndskraft i systemen, resiliens, och minskar därmed risken för allvarliga konsekvenser.Alla länder oavsett utveckling är sårbara som en följd av dålig förberedelse även till dagens variabilitet i klimatet.Studier av observationer av extrema vädertillstånd som har ägt rum under de senaste årtiondena, visar på sårbarhet på såväl ekosystem som mänskliga system. Störd livsmedelsproduktion, vattenförsörjning och skador på infrastruktur visar att samhället brister i förberedelse även för att hantera konsekvenser av dagens klimat.Det är främst förändringar i vattnets kretslopp i vissa regioner som uppvisar allvarliga konsekvenser. Glaciärer minskar över hela jorden och det har i vissa alpina regioner lett till vattenbrist nedströms. Tinande permafrost har bidragit till förändrad vattenbalans på tundran, men de långsiktiga ffekterna är okända. Växter och djur hinner inte anpassa sig till ökade temperaturer och många arter har därför skiftat sina geografiska områden, även förändrade interaktioner mellan arter har noterats. Tydligast är effekter av ökad nederbörd och översvämning. Torka har lett till minskade skördar av främst vete och majs i många regioner och åtföljande högre priser visar på marknadens känslighet för extremer i klimatet. Livsmedelssäkerhet kan kopplas till minskade skördar och utgör nya fattigdomsfällor som kan medföra ökad konfliktrisk. Människor i utsatta lägen drabbas hårdast. Viss koppling finns till ohälsa som till exempel värmeslag till följd av perioder med extrem hetta, men människan är del i ett komplext system där många sektorer interagerar med varandra och faktorer som undernäring samt födo- och vattenburna sjukdomar påverkar samtidigt som klimatförändringen. Därför är samband mellan klimatförändring och människors hälsa inte så väl kvantifierad.Observationerna är från de senaste årtiondena från alla kontinenter och alla hav och många studier visar förändringar, men det finns hittills bara belägg för ett 50-tal som kan kopplas till klimatförändringen oavsett dess orsak. Det är främst effekter på naturliga system som observerats, men människan påverkas direkt eller indirekt.

  • 95.
    Kjellström, Erik
    et al.
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Abrahamsson, Reino
    Naturvårdsverket.
    Boberg, Pelle
    Naturvårdsverket.
    Jernbäcker, Eva
    Naturvårdsverket.
    Karlberg, Marie
    Energimyndigheten.
    Morel, Julien
    Energimyndigheten.
    Uppdatering av det klimatvetenskapliga kunskapsläget2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det klimatvetenskapliga kunskapsläget har förstärkts ytterligare under senare år. IPCC:s utvärderingsrapporter utgör de mest omfattande synteserna som finns på området. Huvudbudskapen i den senaste utvärderingsrapporten (AR5) är i allt väsentligt i linje med föregående rapport, även om ny kunskap har tillkommit och tidigare kunskap fördjupats.Uppvärmningen av klimatsystemet har fortsatt och människans påverkan är tydligSäkerheten i slutsatsen att människan påverkar klimatet har successivt stärkts i varje ny utvärderingsrapport från IPCC. Till de observerade förändringarna i klimatet hör att den lägre atmosfären och haven blivit varmare, nederbördsmönster ändrats, snötäckets utbredning på norra halvklotet liksom utbredningen av Arktis havsis har minskat. Som följd av uppvärmningen minskar också istäcket på Grönland och Antarktis samtidigt som många glaciärer smälter vilket bidrar till den stigande havsnivån. De ökade halterna av växthusgaser i atmosfären, främst koldioxid till följd av människans utsläpp, påverkar jordens strålningsbalans och är den främsta orsaken till den snabba uppvärmningen.Vi står inför fortsatt kraftig klimatförändring med allvarliga konsekvenserHur stor den framtida klimatförändringen blir beror på graden av ändrad strålningsbalans samt på klimatsystemets respons. Av de klimatscenarier som presenteras i AR5 är det bara i scenariot med minst klimatpåverkan som ökningen av den globala medel-temperaturen sannolikt inte kommer att överstiga 2°C jämfört med förindustriella nivåer. I ett scenario med nuvarande politik kan temperaturöverskridandet bli över 4°C och havsytans medelnivå höjas med uppemot en meter, eller möjligen mer, till år 2100. Generellt förväntas nederbörden öka där det redan regnar mycket och minska där det är torrt. Förekomsten av extrema väderhändelser förväntas också öka. Följdeffekterna inkluderar mer översvämningar och torka, och därigenom större risk för spridning av sjukdomar, brist på rent vatten och skördebortfall.Klimatförändringar drabbar redan utsatta värst, men Sverige påverkas också negativtFramtida klimatförändringar väntas innebära en rad negativa effekter för människor, samhällen och ekosystem. Dessa effekter blir mer kännbara vid högre grad av klimatpåverkan. IPCC slår fast att ytterligare uppvärmning ger en ökad sannolikhet för allvarliga, genomträngande och bestående effekter. Detta rör t.ex. hotade ekosystem i stora delar av världen där många arter kan komma att utrotas, kustnära samhällen som hotas av havsnivåhöjning och negativ påverkan på livsmedelsförsörjning. Även sekundära effekter som försvårande av fattigdomsbekämpning och ökad risk för skärpta konflikter i redan utsatta delar av världen pekas på som risker för samhället.Sveriges klimat har blivit varmare och mer nederbördsrikt. Fortsatta förändringar är att vänta och även om den globala medeltemperaturökningen begränsas till under 2 °C väntas kraftiga förändringar som kan komma att påverka samhället och naturmiljön. Skyfall och kraftiga regn förväntas öka i intensitet vilket kan ge ökade problem med översvämningar. Översvämningar kan också komma att drabba låglänta kusttrakter i södra Sverige p.g.a. stigande havsnivåer. Uppvärmningen väntas få konsekvenser för jord- och skogsbruk och även för naturliga ekosystem, inte minst i fjällkedjan där trädgränsen förväntas flytta högre upp i terrängen.Om vi agerar kraftfullt kan den globala temperaturökningen fortfarande begränsas till under 2 °CVärldens utsläpp fortsätter öka snabbt. Utsläppen av koldioxid mellan 1970 och 2010 överskred den sammanlagda mängden som släpptes ut före 1970. Den kraftiga ökningen av utsläppen mellan 2000 och 2010 har främst skett i tillväxtekonomier. Utsläppen bedöms fortsätta öka även i framtiden med dagens beslutade politik och styrmedel.För att "sannolikt" (med mer än 66 procents sannolikhet) begränsa temperaturökningen till under 2 °C år 2100 behöver de globala utsläppen nå sin kulmen inom en snar framtid, minska med 40 till 70 procent till år 2050 och till nära noll eller bli negativa år 2100. En så stor utsläppsreduktion kräver omfattande omställningar världen över i såväl industrialiserade som i snabbt växande ekonomier. Internationellt samarbete och verktyg för att främja utsläppsminskning är därför nödvändiga. För att begränsa effekterna och sårbarheten för de klimatförändringar som uppstår måste åtgärderna för utsläpps-minskningar kompletteras med klimatanpassningsåtgärder.Åtgärder för utsläppsminskning måste sättas in snart och kommer att krävas under mycket lång tidPå kort sikt behöver inlåsningar i koldioxidintensiv och energikrävande teknik och samhällsbyggnad undvikas genom att bygga hållbart från början. En sådan inriktning gör det också enklare att utveckla mer hållbara beteendemönster. Inriktningen är särskilt viktigt i de delar av världen där en stor mängd städer och energianläggningar nu håller på att byggas och expandera men också när tidigt industrialiserade länder nu genomför åter-investeringar i den befintliga bebyggelsen och infrastrukturen.Eftersom energieffektivisering minskar behovet av att tillföra ytterligare energi i systemet visar IPCC:s scenariomodelleringar att omfattande investeringar behöver göras i energi-effektiviserande åtgärder i perioden innan 2030.På lång sikt behöver energi- och resursanvändningen bli mycket mer effektiv än i dag, energitillförseln behöver nå nollutsläpp eller till och med negativa utsläpp och upptaget av koldioxid i skog och mark behöver öka. Ökad tillgång på bioenergi som producerats på ett hållbart sätt är viktigt för att få ner kostnaderna för omställningen. Försenas utsläpps-minskningarna ökar risken för allvarliga klimatförändringar och kostnaderna för klimat-politiken betydligt. IPCC-rapporten visar att ju längre världens länder väntar, desto mer behöver världen förlita sig på en omfattande användning av osäkra tekniker såsom bio-baserade energianläggningar med koldioxidfångning och lagring (bio-CCS) för att kunna åstadkomma negativa utsläpp (upptag av koldioxid från atmosfären) till år 2100.Klimatåtgärder som en del av hållbar utvecklingKlimatåtgärderna kan i många fall leda till positiva synergier med andra samhällsmål t.ex. när åtgärderna även innebär att vi hushåller med energi och vatten, att utsläppen av luft-föroreningar minskar, att det utvecklas ett hållbart jord- och skogsbruk, att energi-fattigdom minskar samt genom att ekosystemtjänster upprätthålls. Samtidigt kan klimat-åtgärder även medföra risker för negativa sidoeffekter, t.ex. om användningen av bioenergi utvecklas i konflikt med livsmedelsproduktion och biodiversitet. IPCC-rapporten betonar därför vikten av att främja de åtgärder som skapar synergier med andra samhällsmål, inklusive anpassning till klimatförändringarna.

  • 96.
    Segersson, David
    SMHI, Research Department, Air quality.
    A dynamic model for shipping emissions: Adaptation of Airviro and application in the Baltic Sea2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In many countries, shipping is an important contributor to emissions of air pollutants. For sulphur, shipping is nowadays often considered the most important source of emissions. Shipping also emits significant amounts of nitric oxides, particles and volatile organic compounds. From a climate change perspective, shipping is an important source of green house gases, and also contributes significantly to emissions of short lived climate pollutants, such as soot. Emissions to air from shipping have impact on air quality, climate change and acidification. To understand the impact of shipping emissions on the environment, human health and the climate, it is necessary to quantify, map and describe the emissions. Due to lack of data and knowledge, estimates of emissions from shipping have always been very uncertain. One reason to the uncertainties has been difficulties to locate the large number of ships travelling at sea, another reason has been uncertainties regarding emission factors. Since year 2007 AIS (Automatic Identification System) has been a standard for positioning and identification of ships at sea. AIS is complementary to radar and describes location, speed and identity of ships with high precision. This development creates new possibilities to improve information regarding emissions. A system that makes use of data from AIS to estimate emissions from shipping has been developed. The system allows emissions to be calculated for shipping based on the latest knowledge regarding emission factors and makes use of ship specific data as far as possible. The general motivation is to improve the quality of estimations of emissions of air pollutants, green house gases and SLCP (Short Lived Climate Pollutants) as well as to provide a flexible tool to be used for related questions. The system is an integrated part of the Air Quality Management system Airviro. The developed system has been applied for the Baltic Sea. This application of the system is called Shipair. Shipair contains AIS information for the whole Baltic Sea, and the North Sea up to the southern coast of Norway. The AIS information comes from the international AIS database operated by HELCOM. Besides AIS, the Shipair application also makes use of a web service operated by Swedish Maritime Administration to acquire and estimate ship specific parameters needed for emission calculations. The Shipair application of Airviro has been validated by comparing calculated and measured fuel consumption for a small number of ships. The differences between measured and calculated fuel consumption are below 10 % for the individual ships, which is considered well within what could be expected. Comparisons have also been made with results from other ship emission inventories. The results are similar to those of the STEAM2 model published by FMI (Finnish Meteorological Institute), which are based on a similar methodology. Emissions used by from EMEP (Environmental Monitoring and Evaluation Programme) on the other hand can be seen to give significantly higher emissions than both Shipair and STEAM2. Finally, indirect verification has been made by comparing results from dispersion models with concentrations measured in ambient air. Due to a large number of other emission sources that dominate the concentrations in ambient air, these results can confirm that the Shipair calculations are reasonable, but does not provide any closer evaluation of the quality of the results. To investigate if estimates based on fuel statistics, currently used in international reporting of Swedish shipping emissions, are reasonable, a comparison has also been made with estimations based on national fuel statistics. The results indicate that estimations based on the fuel statistics could be underestimating the emissions of CO2 from domestic shipping with approximately 50 %.

  • 97.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Forsberg, Bertil
    Umeå Universitet.
    Persson, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vedrök i Västerbotten - mätningar, beräkningar och hälsokonsekvenser2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Småskalig vedeldning är en betydande källa till bl a. partiklar, polyaromatiska kolväten (PAH) och sot, föroreningar som påverkar luftkvaliten negativt. Kunskapen är dock begränsad. På uppdrag av Naturvårdsverket har därför detta projekt genomförts, med syfte att förbättra kunskapsläget.Mätningar av vedeldningsrelaterade luftföroreningar har gjorts av IVL i fyra områden med bebyggelse av olika ålder: Vännäs, Vännäsby, Sävar och Taveliden (villaförort i Umeå). En databas för inventerade eldstäder i Västerbotten baserat på information från sotarna har tagits fram av Umeå universitet, som också genomfört frågeundersökning om eldningsvanor. Modellberäkningar av halter och exponering har utförts av SMHI och hälsokonsekvensberäkningar har gjorts av Umeå universitet och SMHI.

  • 98.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Luftfuktighet: Variationer i Sverige2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report gives a general description of water vapour which is a transparent and odourless gas, how this gas varies geographically outdoors in Sweden as well as the diurnal and annual variation. Humidity data from 121 automatic weather stations that were operational during the period 1996-2012 was used. The measurements were taken at 1.5 to 2 meters above the ground level. Different measuring instruments for humidity are presented and also different humidity measurements like dew point, wet bulb, absolute humidity, mixing ratio, enthalpy etc. The absolute humidity which is the mass of water vapour in a cubic meter of air is highest in summer and lowest during the coldest days in winter. The highest values are measured along the coasts of southern Sweden and the value decreases northwards and with distance from the coast. Diurnal variation of the absolute humidity is in average relatively small. In addition, monthly mean water vapour is studied for various months since 1951. Digitized humidity data have not been available before in 1951. Ten stations are used, from Bredåkra in the south of Sweden to Arjeplog in the north, for calculating monthly averages. The months May, August and November have been chosen together with the annual value. The absolute humidity increased during the three months and also the annual value. For the annual value and for May and August the increase is statistically significant not for November. There is no statistically significant change of the average relative humidity during the period 1951-2012 for the average of ten selected stations for the months of May, August or November. If the temperature drops to the dew point the air becomes saturated with water vapour and the relative humidity becomes 100 %. If the temperature drops further the water vapour condensates to water droplets and fog, dew or frost is formed. The highest dew point reported in Sweden is 23.8 °C at Fårö north of the island Gotland on 29 July 1994 and in Hällum in Västergötland on 30 June 1997. At the latter occasion the temperature was 28.4 °C and the relative humidity 76%. The relative humidity is usually given in percentage (%) that is a measure of how much water vapour the air contains compared to how much water vapour that the air can contain as a maximum at the ambient temperature. The amount of water vapour that can occur as gas form increases with temperature. Low relative humidity is common during spring and early summer, while high relative humidity occurs during nights and during winter. In May, when the sea water is cool, the relative humidity is higher along the Swedish coast compared to inland. In November, when the sea water is warmer than the land, there is a reverse relationship; the relative humidity is lower on the coast compared to inland. In Helsingborg, the relative humidity is in average 50-60% when the temperature is +25 °C, but when the temperature is between 0 and +10 °C the humidity is much higher, 90 to 100 %.

  • 99.
    Hansson, Martin
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Andersson, Lars
    SMHI, Core Services.
    Oxygen Survey in the Baltic Sea 2013: Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960-20132014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A climatology atlas of the oxygen situation in the deep water of the Baltic Sea was first published in 2011 in SMHI Report Oceanography No 42. Since 2011, annual updates have been made as additional data have been reported to ICES. In this report the results for 2012 have been updated and the preliminary results for 2013 are presented. Oxygen data from 2013 have been collected during the annual Baltic International Acoustic Survey (BIAS) and from national monitoring programmes with contributions from Sweden, Poland, Finland, Estonia Lithuania, and Latvia. For the autumn period, August to October, each profile in the dataset was examined for the occurrence of hypoxia (oxygen deficiency) and anoxia (total absence of oxygen). The depths of onset of hypoxia and anoxia were then interpolated between sampling stations producing two surfaces representing the depth at which hypoxic and anoxic conditions are found. The volume and area of hypoxia and anoxia have been calculated and the results have then been transformed to maps and diagrams to visualize the annual autumn oxygen situation during the analysed period. The updated results for 2012 and the preliminary results for 2013 show that the extreme oxygen conditions in the Baltic Proper after the regime shift in 1999 continue. Both the areal extent and the volume of anoxia have, after the regime shift, been constantly elevated to levels only observed occasionally before the regime shift. In the Baltic Proper, Gulf of Finland and Gulf of Riga ~15% of the bottom areas was affected by anoxia and ~30% by hypoxia during 2013.

  • 100.
    Axell, Lars
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    BSRA-15: A Baltic Sea Reanalysis 1990–20042013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Oceanographic observations are often of high quality but are available only with low resolution in time and space. On the other hand, model fields have high resolution in time and space but are not necessarily in agreement with observations. To bridge the gap between these very different kinds of data sets, a reanalysis can be made, which means that fixed versions of the numerical model and the data assimilation system are used to analyse a period of several years. This report describes an oceanographic reanalysis covering the period 1990 to 2004 (15 whole years). The horizontal resolution is 3 nautical miles in the Baltic Sea and 12 nautical miles in the North Sea, and the vertical resolution varies between 4 meters near the surface to 60 meters in the deepest part (up to 24 vertical layers). The time resolution of the reanalysis product is 6 hours. The numerical ocean model used is HIROMB (High-Resolution Operational Model for the Baltic), version 3.0. The data assimilation method used in this reanalysis is the Successive Corrections Method (SCM) for salinity and temperature, whereas ice observations in terms of ice charts were simply interpolated. The result looks good in terms of sea levels, ice fields, and salinity and temperature structure, whereas currents have not been validated. This oceanographic reanalysis was probably the first one ever for the Baltic Sea (when it was done in 2005) and may serve as a starting point before longer, more advanced reanalyses are produced.

1234567 51 - 100 of 703
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7
|