Change search
Refine search result
891011121314 501 - 550 of 710
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 501.
    Juhlin, Bo
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Tobiasson, Stefan
    SMHI.
    Recipientkontroll vid Breviksnäs fiskodling 19871988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Christer Wastesson startade våren 1986 en fiskodling för regnbågslax vid Breviksnäs i Valdemarsviks kommun. Länsstyrelsen har godkänt kontrollprogrammet för odlingssäsongen 1987, och programmet sker på uppdrag av Christer Wastesson. SMHI har i samarbete med Stefan Tobiasson, Kalmar Högskola, genomfört kontrollen.

  • 502.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Core Services.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19871988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    1987 kan kraftverkets drift betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme. Samtliga tre block har haft ett högt drift utnyttjande.

    Kontrollprogrammets målsättning har varit att kontinuerligt övervaka kylvattnets spridning i tid och rum. Av särskilt intresse har varit att se effekten av kylvattentillskottet från block 3 via ordinarie utlopp.

    Följande slutsatser har dragits:

    • Treblocksdriften under året har inneburit avkylningsytor av storleksordningen 7 - 12 km2. Den tidigare bedömningen med endast karteringar från december 1986, var 6 - 8 km2.
    • Temperaturen i skärgårdsområdet har inte påverkats av treblocksdriften.
    • Något fortsatt läckage från F 3:s kylvattenkanal har inte observerats.
  • 503.
    Peterson, Carsten
    et al.
    SMHI.
    Skoglund, Per-Olof
    SMHI.
    Kylvattnet från Ringhals 1974 - 861988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ringhals kärnkraftverk, som är beläget på Väröhalvön i Varbergs kommun i Halland, började byggas år 1969. Kraftverket togs i drift för första gången 1975 och var färdigutbyggt med fyra aggregat hösten 1983.

    Oceanografiska undersökningar har bedrivits vattenområdet utanför Ringhals sedan 1966.

    Resultaten från kontrollundersökningar med två block drift presenterades i en slutrapport 1980.

    Denna rapport, som också är en slutrapport, behandlar effekterna med alla fyra blocken i drift. Syftet är att beskriva hur stora ytor som påverkas av kraftverket, hur stora temperaturhöjningar som orsakas samt hur stora de horisontella temperaturskillnaderna är.

    Kraftverket släpper vid full drift med fyra block ut 175 m3 kylvatten per sekund, med en hastighet av 1 .6 m/s. Kylvattnet värms upp ca 10°C vid passage genom kraftstationen.

    Den totala effekten med alla fyra blocken full drift är 3380 MW. För att klarlägga kylvattenutbredningen utanför Ringhals med fyra block i drift har temperaturförhållandena studerats med automatiskt registrerande instrument i ett antal stationer under längre tid. Dessutom har kylvattenplymens utsträckning i horisontell och vertikal led kartlagts från fartyg vid ett antal tillfällen.

    På grund av besvärlig issituation under flera vintrar i följd har den planerade mätverksamheten ej kunnat genomföras till fullo.

    Undersökningarna visar att området med en övertemperatur på 5°C eller mer har ökar från 0.1 km2 (två block) till 0.2 - 0.3 km2 (fyra block). Området sträcker sig ca 800 meter sydvart och ca 350 meter västvart från utsläppet.

    Området som någon gång påverkas av minst 1 °C övertemperatur har ökat med ca 30%, sedan ytterligare två block tagits i drift. Med alla fyra blocken i drift är detta område nu ca 16.2 km2.

    Temperaturdifferenser har beräknats mellan olika stationer: strax utanför utsläppet (Ringhals udde), norr om (Vendelsöfjorden) och söder om (Skomakarnäsan) detsamma. I medeltal var temperaturskillnaden +0.7°C på 0.5 meters djup mellan Ringhals udde och Skomakarnäsan samt +1 .3°C mellan Ringhals udde och Vendelsöfjorden . Den maximala temperaturskillnaden uppgick till 9.5°C respektive 8.4°C .

    De horisontella temperaturskillnaderna (gradienterna) har beräknats med utgångspunkt från kartläggningarna. I närområdet är den maximala temperaturskillnaden 1.9°C på 100 meter tvärs plymen och i fjärrområdet är maxvärdet 0.9°C/100 meter tvärs och 0.7°C längs plymen.

  • 504.
    Wickström, Kjell
    SMHI.
    Vågdata från svenska kustvatten 19861988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under hösten 1978 startade SMHI med medel från Nämnden för Energiproduktionsforskning registrering av vindgenererade vågor i svenska kustvatten. SMHI har tidigar presenterat vågdata från åren 1978 - 1985. Denna rapport redovisar vågklimatdata för år 1986. Registreringarna görs med två typer av instrument. I närheten av fasta kassunfyrar används bottenfasta ekolod, som flera gånger per sekund mäter avståndet botten - vattenytan. Via kabel går data till en microprocessor (automatstation) i kassunfyren, där viss bearbetning av våguppgifter sker. Vågdata går därefter på telefonlinje till SMHls dator i Norrköping, där nya våguppgifter varje timma kan avläsas på en bildskärm.

    På platser, där kabelförbindelse till en automatstation skulle bli alltför lång, mäts vågorna med en accelerometerboj (wave rider) på ytan. Bojen sänder på radio in våguppgifter till en närbelägen automatstation.

    Fasta stationer med ekolod finns nu på fyrarna Almagrundet, Gustav Dalen Ölands Södra Grund och Trubaduren Svenska Björn är en kassunfyr där ett svensk finskt sammarbete har resulterat i en lång mätserie med en finsk accelerometerboj och mottagningsstation i en av SMHl:s automatstationer. Accelerometerboj har också använts under perioder, 6-12 månader långa, vid Väderöarna, Hoburgen och i Laholmsbukten. Under 1986 har accelerometerbojar använts vid östergarn och Väderöarna.

    Energiforskningsnämnden och SMHI har gemensamt finansierat vågmätningar och bearbetning.

  • 505.
    Svensson, Jonny
    SMHI.
    A permanent traffic link across the Öresund channel: A study of the hydro-environmental effects in the Baltic Sea1988Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report provides a summary of the calculated effects which a permanent bridge and tunnel connection between Malmö and Copenhagen could have on the exchange of water between the Baltic Sea and the North Sea. The calculations cover possible changes in the relatively uncommon yet vitally important inflows of saline deep sea water to the Baltic. The common exchanges of water with a lower salt content are not dealt with here, but have been included in the general overview in other ways.

    The work has included:

    1. Intensive measurements of flow and salinity in the Öresund Channel with recording instruments. (SMHI)
    2. Computer simulation of a typical salt water through flow in the Öresund Channel with and without the presence of the proposed bridge/tunnel.
    3. Computer simulation of the oceanographic and biological conditions in the Baltic. The calculations cover a period of 100 years. Results for two such periods with or without a bridge/tunnel·rave been calculated. (SNV)
    4. Biological evaluation of the estimated effects of a bridge/ tunnel (basic proposal) across the Öresund Channel. (SNV)
    5. Computer simulation of alternative bridge/tunnel designs which do not affect the salinity or oxygen balance of the Baltic. (SMHI)

     

     A combined hydrodynamic and biochemical medel has been used to study the effects of changed salt water inflow. The content of the medel and the results have been discussed in an ecological reference group with representatives from the Board of Fisheriesand the Askö Laboratory at the University of Stockholm.

     

    The reduction of mean salinity which the medel simulations predict in extreme cases would involve further danger for many marine species which already live at the limits of their distribution area. (fig. 13). The flora and fauna of the Baltic comprise marine species which can tolerate low salinity, and freshwater species which can tolerate salt water, plus a few species which live specifically in brackish water. The number of species would be drast1cally changed even with a small change in salinity.

     

    The medel simulations have not taken into consideration the changed water transports which planned bridges/tunnels in the Danish Belt Sea would cause. A final judgement on the ecological consequences of a bridge/tunnel across the Öresund Channel should also therefore include an estimation of the combined effects of all planned bridges and tunnels. In conclusion it must be stated that the design of the bridge/tunnel for the Öresund Channel in the basic proposal raises fears of considerable changes in the Baltic eco-system, mainly of a negative kind. Only so-called zero solution, which does not involve changes in the water exchange, would be acceptable.

     

    Zero solution

     

    A tunnel/bridge connection which does not negatively affect the ecological balance in the Baltic Sea can be designed. The criteria for such a solution (zero solution) are that the amounts and distributions of salt and oxygen in the Baltic Sea shall remain unchanged. This means that the quantities and distribution of water and salt through flows shall be unchanged by permanent traffic links.

     

    A zero solution can be achieved through compensatory dredging above the tunnel and under the bridge to replace the loss of through flow area. The recess must be made so long that the slopes can be around 1:10 so that the velocities at the bottom will be high enough to allow 

  • 506.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Förstudie av ett nordiskt modellsystem för kemikaliespridning i vatten1988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SMHI har fått i uppdrag att studera ett befintligt system för spridning av kemikalier i vatten. Studierna utförs med syfte att skapa ett för nordiska behov användbart prognossystem vid olyckstillbud.

    Främst studeras U. S. Coast Guards beräkningssystem HACS, Hazard Assessment Computer System. Det är uppbyggt utifrån behov av att veta huruvida vattenintag i floder behöver stängas vid ett giftutsläpp, fiskodlingar skyddas och när koncentrationen nått låga nivåer i hela området.

    HACS-modellerna för vatten är ingående analyserade. De som nu finns i ett fungerande prognossystem har studerats, men även nyutvecklade modeller som inte är anpassade för det befintliga prognossystemet har betraktats .Det kanadensiska systemet TIPS har studerats något, liksom en sammanställning över EG-ländernas modeller.

    HACS-systemet i sin nuvarande form är inte tillämpbart i öppet vatten eller i kust- och skärgårdsområden. Systemet är främst utvecklat för floder och kan därför inte användas i havet där dynamiken är helt annorlunda .Ett spridningsförlopp i en flod använder sig av konstant ström i tid och rum, konstant vind, begränsande väggar på sidorna, sötvatten och ganska lätt kontrollerbara processer. I havet är dynamiken betydligt mera komplicerad och komplex. Vågor , vädersystem, strömmar som varierar kraftigt mellan olika djup, horisontella strömvariationer som ändras inom några 100-tals meter, tre-dimensionella virvelsystem av olika storlekar, varierande bottendjup, tidsvariationer som sker inom några timmar, olika densiteter på skilda djup är några av de mest grundläggande skillnaderna . Enskilda förlopp inom HACS kan ändå användas, såsom tex beräkningen av ett flytande ämnes utspridning på vattenytan de första timmarna. Teoretiska delar kan tas ur programmen och manualerna och användas i nya system. Särskilt gäller den här möjligheten de nyare programmen inom HACS-systemet , där teorin är mera långtgående och omfattande.

    Citat U. S . Coast Guard. "HACS kan vara ett extremt kraftfullt verktyg, när det handhas av en specialist, som kan formulera ett problem till HACS korrekt och därefter tolka de erhållna resultaten. Samtidigt kan systemet oavsiktligt användas helt felaktigt om det appliceras på situationer som ej var menade för tillämpning. Det finns ingen automatisk metod att hindra felanvändning, utan användaren måste vara rimligt insatt i metodiken bakom modellerna ."

  • 507.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Research Department, Air quality.
    An operational air pollution model1988Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report describes an operational air pollution medel developed at the Swedish Meteorological and Hydrological Institut for the prediction of air pollution concentrations on a local scale. Predictions can be roade in one or several receptor points for emissions from point, area- and traffic sources. The medel is partly based on the Danish so calledOML-model (Berkowicz et al.,1985).

  • 508.
    Moberg, Mats
    et al.
    SMHI.
    Brandt, Maja
    SMHI, Core Services.
    Snökartläggning med satellitdata i Kultsjöns avrinningsområde1988Report (Other academic)
  • 509.
    Häggström, Martin
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Lindström, Göran
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Sandoval, Luz Amelia
    Vega, Maria Elvira
    Application of the HBV model to the upper Río Cauca basin1988Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The work described in this report is part of a collaboration project between Corporación Autónoma Regional del Cauca (CVC), Colombia, and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI)

    CVC is an entity, whose main objective is to promote the economic and social development of the upper Cauca basin in the provinces of Cauca and Valle as well as of part of the Colombian Pacific region. One specific objective is to regulate the river, Rio Cauca, for flood control, hydropower generation and for pollution alleviation.

    The collaboration project deals with the application of the conceptual HBV model to the upper Rio Cauca. The work was started in February 1987 and completed in June 1988. The project was financially supported by the Swedish Agency for Technical and Economic Cooperation (BITS).

  • 510.
    Häggström, Martin
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Persson, Magnus
    SMHI.
    Utvärdering av 1987 års vårflödesprognoser1988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    HBV-modellen är för prognosändamål kalibrerad i 37 områden. Under våren 1987 användes den för prognoser i 28 av dessa områden. Prognoser med Arealnederbördsmetoden gjordes i 43 områden.Prognoserna var av 3 typer:

    1. Långtidsprognoser över kvarvarande tillrinning.
    2. Långtidsprognoser över högsta flödet under vårfloden.
    3. Korttidsprognoser över flödesutvecklingen baserade på meteorologiska femdygnsprognoser

    HBV-modellen användes för alla 3 typerna av prognoser, medan Arealnederbördsmetoden endast är tillämpbar på prognoser av typ 1.

    HBV-modellen är en hydrologisk-matematisk modell för beräkning av vattenföring utgående från meteorologiska data. Grundversionen av modellen finns beskriven i rapport RHO (Bergström,1976). En sammanfattande beskrivning av modellstruktur och prognosmetodik ges i rapport HO 7 (Persson, 1983). Arealnederbördsmetoden baseras på regressionssamband mellan tillrinningsvolym och nederbörd. Det finns beskriven i HB-rapport nr 52 (Häggström 1982)

    I det följande redovisas prognosresultaten 1987 tillsammans med en utvärdering av effekterna av den nederbörd, som verkligen föll under  prognosperioderna. Avsnitt 1 ger en sammanfattning av nederbörd, temperatur, magasinsförhållanden och vattenföring. Avsnitt 2 behandlar HBV-modellen. Avsnitt 3 behandlar resultat för Arealnederbördsmetoden samt för en prognos baserad på snötäckets vatteninnehåll.

    Rapporten riktar sig i första hand till dem, som tagit del av prognoserna, och förutsätter viss kännedom om prognosmetoderna. Motsvarande rapporter för 1979-1986 års prognossäsonger finns tillgängliga vid SMHI.

  • 511.
    Milanov, Todor
    SMHI.
    Frysförluster av vatten1988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid SMHI har en rad försök gjorts för att beräkna avdunstningen från snötäcke och delvis snötäckt mark. De resultat som erhållits motsvarar inte de volymfel som ibland uppträder i vårflödesprognoserna. Speciellt tycks vårar med "vackert väder" under ovanligt långa perioder ge större volymfel än andra år. En ide som av J. Nilsson och N. Sjödin (1986) testats är att vatten vid infrysning avger extra många molekyler, dvs förlorar energi, vilket leder till volymminskning. Resultaten från laboratorieexperimentet visar att processen existerar. För rent vatten uppgick viktförlusten till 2.7 %. Mätningarna har gjorts för att experimentellt visa att processen finns. I naturen bör denna process, frysförluster av vatten pga infrysning, finnas på många ställen tex vid en sjös isläggning, tillfrysning av mark, återfrysning av snö efter blidväder eller dagsmeja, återfrysning i och under ett snötäcke där instrålningen givit en lokal uppvärmning med följande smältning.

    Syftet med detta arbete är att utifrån mer noggrant kontrollerade experiment mera exakt fastställa storleksordningen av processen samt att formulera en teoretisk beräkningsmodell för processen, så att den på sikt kan komma till användning i beräkningarna för vårflödesprognoserna. Med frysförluster avvatten menas därvid vattenförluster - avdunstning - från is under isbildningsprocessen.

    Inledningsvis ges en kort översikt över de processer som bestämmer en vattenmassas avkylning. En förenklad teoretisk beräkningsmodell presenteras därefter för beräkning av frysförluster av vatten. Vidare studeras ur laboratorieförsök effekten av frysförlusterna av vatten och resultaten diskuteras. Slutligen beräknas avdunstningsförlusterna och därefter jämförs dessa med de uppmätta värdena.

  • 512.
    Andersson, Tage
    SMHI, Research Department.
    Isbildning på flygplan1988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Med isbildning på flygplan avses alla sorters avlagringar av vatten i fast form. Avlagringen kan ske såväl då flygplanet befinner sig på marken som i luften. Den kan finnas på synliga delar som vingar, stabilisatorer och vindrutor, ellerdolt som i förgasare till kolvmotorer. En egenskap har isbildning (nästan undantagslöst) gemensam: Den försämrar planets flygegenskaper. Graden av försämring kan variera från obetydlig till katastrofal. Det faktum att isbildning som avsevärt försämrar planets flygegenskaper är sällsynt gör inte prognostikerns uppgift lättare. Tvärtom, ovanliga fenomen är alltid svåra att förutsäga. Flygning i moln med underkylda vattendroppar resulterar nästan alltid i att ett tunnt isskikt bildas på tex vingframkanterna. I regel blir då försämringen av flygegenskaperna så liten att den inte märks. Sådan isbildning är av föga intresse för flygaren. Däremot är isbildning som ALLVARLIGT försämrar planets flygegenskaper vital. Att förutsäga enbart "isbildning" är därför till liten nytta för piloten. Isbildningens INTENSITET eller SVÅRIGHETSGRAD måste också förutsägas, vilket ytterligare komplicerar meteorologens arbete.Ett tunnt isskikt är dock ej alltid harmlöst. Om rimfrost bildas på vingens översida på ett flygplan på marken blir den släta ytan skrovlig, något som katastrofalt kan försämra lyftkraften.Beroende på flygplanets form avlagras is olika snabbt på olika delar av planet. Isen växer snabbast på spetsiga delar, som antenner, pitotrör och vingframkanter. Isbildningen kan därför också skilja sig från flygplantyp till flygplantyp. Olika flygplantyper reagerar också olika för isbildning. Deltavingade flygplan, som Draken och Viggen, har flygegenskaper som påverkas relativt litet även av ett tjockt islager på den spetsiga vingframkanten.Isbildning uppträder vid stratiforma moln i relativt tunna skikt. Om planet snabbt kan passera genom ett sådant skikt, hinner avlagringen ej bli så mäktig. Men om planet tvingas uppehålla sig länge där, kan avlagringen växa sig mäktig. Exempel på detta är vid landning, då planet har låg sjunkhastighet eller kan tvingas behålla samma höjd en längre tid (holding). Ett annat exempel är VFR-flygning, då planet kan stängas in i ett isbildningsskikt mellan marken och molnbasen.Tunga trafikflygplan har effektiva avisningsanordningar. Därför är de okänsliga för isbildning under flygning. Lätta flygplan och militärflygplan saknar i regel visningsanordningar på vingar och stabilisatorer. Där kan alltså is obehindrat byggas upp, och dessa flygplan är MYCKET KÄNSLIGARE för isbildning. Jetflygplan har i regel avisningsanordningar på luftintagen till motorn/motorerna.Helikoptrar har speciellt stora isbildningsproblem. Särskilt är motorerna (gäller jetmotorer) känsliga. Vid ymnig blötsnö kan snön kväva dem. Is som bildats på luftintagen eller stag på flygkroppen kan lossna (tex om helikoptern når varmare områden och isen börjar smälta) komma in i motorn och skada kompressorn. Is på huvudrotorn försämrar dess lyftkraft och orsakar allvarliga skakningar. Is på stjärtrotorn kan då den lossnar slungas iväg mot andra delar av helikoptern och skada dem. Is på vindrutan är allvarlig, eftersom den förhindrar sikten framåt.Uppenbarligen är isbildning på flygplan ett komplicerat problem. Det är endast delvis meteorologiskt. Identiska meteorologiska förhållanden ger olika grader av isbildning, beroende på flygplantyp och flygoperation. Vidare är pilotens upplevelse av isbildningen subjektiv. Att förutsäga isbildning ingår dock i flygmeteorologens uppgifter.Som nämnts är svår isbildning ett sällsynt fenomen. Andelen haverier som orsakas av isbildning är också relativt liten. Ca 3% av de civila flyghaverierna i USA åren 1973-77 tillskrevs tex isbildning. Dessa haverier blir dock ofta svåra, med dödlig utgång för besättning och passagerare.

  • 513.
    Kållberg, Per
    Meterologi.
    Parameterisering av diabatiska processer i numeriska prognosmodeller1988Report (Other academic)
  • 514.
    Håkansson, Bertil
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Ice reconnaissance and forecasts in Storfjorden, Svalbard1988Report (Other academic)
  • 515.
    Carlberg, Stig
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Engström, Sven
    SMHI.
    Fonselius, Stig
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Palmén, Håkan
    SMHI.
    Thelén, Eva-Gun
    SMHI.
    Fyrberg, Lotta
    SMHI, Core Services.
    Zagradkin, Danuta
    SMHI.
    Program för miljökvalitetsövervakning – PMK: Utsjöprogram under 19871988Report (Other academic)
  • 516.
    Vedin, Haldo
    et al.
    SMHI.
    Eriksson, Bertil
    SMHI.
    Extrem arealnederbörd i Sverige 1881-19881988Report (Other academic)
  • 517.
    Liljas, Erik
    SMHI, Core Services.
    Förbättrad väderinformation i jordbruket - behov och möjligheter (PROFARM)1988Report (Other academic)
  • 518.
    Lundqvist, Jan-Eric
    SMHI.
    Impact of ice on Swedish offshore lighthouses: Ice drift conditions in the area at Sydostbrotten - ice season 1986/871987Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The caissunlight Sydostbrotten is situated in an area with rather great ice motions due to currents and winds, but also intensive navigation. The main  vessel traffic runs east of it. However, in severe ice conditions the icebreakers break a channel in a more shallow fairway west of the caissunlight (Bonden fairway). As the vessel traffic is rather great the icebreaker working in the area often pass in the vicinity of the caissunlight. Ice observations are continuously done onboard the icebreaker from the area it passes. Reports of ice concentration, ice thickness and ice drift are sent 4 times a day per telex. At times air reconnaissance from helicopter is done. Further more satellite images are treated to make a good picture of the ice situation.

  • 519.
    Fonselius, Stig
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Kattegatt - havet i väster1987Report (Other academic)
  • 520. SMHI/SNV,
    Fasta förbindelser över Öresund - utredning av effekter på vattenmiljön i Östersjön1987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport sammanfattar resultaten av beräkningar av vilken inverkan en fast bro och tunnelförbindelse Malmö-Köpenhamn kan få för vattenutbytet mellan Östersjön och Västerhavet. Beräkningarna gäller eventuella förändringar av de relativt sällsynta men ändå ytterst viktiga inflödena av salt djupvatten till Östersjön. Den vanliga, mindre salthaltiga vattenutväxlingen har inte behandlats här utan tas med i helhetsbedömningen på annat sätt.

    Arbetet har omfattat:

    a lntensivmätningar av ström och salthalt i Öresund med registrerande instrument. (SMHI)

    b Simulering i dator av ett typiskt saltvatteninbrott genom Öresund med och utan fast förbindelse enligt grundförslaget till en fast förbindelse. (SMHI)

    c Simulering i dator av oceanografisk/biologiska förhållanden i Östersjön. Beräkningarna omfattar 100 år. Resultat för två sådana perioder med och utan fast förbindelse enligt grundförslaget har tagits fram. (SNV)

    d Biologisk utvärdering av beräknad påverkan av fast förbindelse (grundförslaget) över Öresund. (SNV)

    e Simulering i dator av flera alternativa utformningar av bro/tunnel som inte påverkar Östersjöns salthalt eller syreförhållanden.(SMHI)

  • 521.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Wickström, Kjell
    SMHI.
    Undersökning av vattenmiljön vid utfyllnaden av Kockums varvsbassäng: Slutrapport för perioden 18 juni - 21 augusti 19871987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Med anledning av SAAB-SCANIA Aktiebolags etablering inom Kockums före detta varvsområde fylls norra varvsbassängen igen med sand, hämtad från danska farvatten i Öresund. Sand tas främst från Kögebukten, men även den danska delen av Disken kan bli aktuell. Cirka tre miljoner kubikmeter sand ska under perioden juni 1987 - maj 1988 transporteras till bassängen.

    Innan utfyllnadsarbetena påbörjades togs prover för analys av metaller, PCB, klorfenoler och fenoxisyror. Dessa togs från de områden där sanden hämtas, från bottnen i varvsbassängen och från omkringliggande områden.

    Därefter tas prover regelbundet av vatten och sediment i närheten av Kockums-området. Grumlighetshalten hos ytvattnet analyseras även. En fotometer är placerad vid Ribersborgsbadet och en vid Limhamn för kontinuerlig registrering av grumlighetshalten.

    Resultat från provtagningarna i sedimenten i Kögebukten och på danska sidan av Disken visar, att alla analyserade metallhalter var låga vid jämförelse med bakgrundshalter. PCB var också lågt och i en del fall under detekteringsgränsen. Klorfenoler och fenoxisyror i Kögebukten låg under detekteringsgränsen.

    Resultat från provtagningarna i varvsbassängen före utfyllnaden och i några stationer norr och söder om denna visar följande. I sedimenten hade metallerna normala halter; kvicksilver, kadmium, bly, koppar och krom var högre än bakgrundshalterna enligt SNVs Allmänna Råd 84:4 och lägre än medelhalterna i Lommabukten. PCB var högt inne i bassängen, klorfenoler och fenoxisyror var negligerbara. För vattenproverna gällde att metallhalten var låg överallt utom för zink, vars halter genomgående var höga. PCB, klorfenoler och fenoxisyror i vattnet var negligerbara.

    Proverna tagna sedan utfyllnadsarbetet startat visar följande resultat. Den 29 juni var zinkhalten hos vattenproverna lika hög som före utfyllnadsarbetet. Övriga metaller hade låga halter i vatten och sediment. PCB var högt i sedimentet vid utflödesranden till bassängen. Den 14 juli var nickelhalten i utflödet från bassängen hög, vilket visar, att halten inne i själva bassängen var förhöjd vid detta tillfälle. Zinkhalten i vattnet var oförändrad, och kopparhalten var minst 10 gånger större än tidigare i hela området. Det kopparrika vattnet kommer utifrån och har inget lokalt ursprung. Den 20 juli var metall- och PCB-halter låga i vatten och i sediment, medan zink och koppar i vattnet hade samma halter som den 14 juli. De visar på en allmän förhöjning med avlägset ursprung.

    Musselprover togs i två punkter, och dessa gav mycket samstämmiga halter. Resultaten från musslorna skall sedan jämföras med motsvarande prover, när utfyllnadsarbetet är avslutat. Den 28 juli var zinkhalten i vattnet oförändrad. Övriga prover i sediment och vatten hade låga halter. PCB var lågt. Samma förhållanden rådde även den 4, 10 och 17 augusti.

    De förhöjda halterna av metaller som förekom innan den 15 juli i vattenområdet utanför varvsbassängen härrör med största sannolikhet från gammalt bottensediment från Kockumstiden. Genom att utfyllnaden inleddes med att bottnen täcktes med ett ca 20 cm tjockt lager sand, förhindrades därefter vidare spridning av förorenat material ut från utfyllnadsområdet. Den använda sanden från Kögebukten var enligt SMHI:s provtagning renare med lägre halter av metaller än sedimenten ute i Öresund. Efter den 15 juli, när bottenytan inne i bassängen i princip var täckt, erhölls stabila halter, och alla ämnen hade låga koncentrationer. Zink i vatten var högt men hade samma halter som innan utfyllnadsarbetena startade.

    Vid de provtagningstillfällen, då analyser av klorfenoler och fenoxisyror utförts, var halterna låga.

    Resultaten från grumlighetsundersökningarna visar, att spridningen av synligt material från utfyllnadsarbetena sker i begränsad omfattning. Vid ett tillfälle, den 15 augusti, har en förhöjd grumlighet uppmätts vid Ribersborgs kallbadhus. Vid nordgående ström har förhöjd grumlighet observerats vid några enstaka tillfällen utanför Lommabukten. I övrigt har spridningen begränsat sig till en ca 200 - 300 m stor plym strax utanför varvsbassängen.

    Spridningsberäkningarna för sedimentation och förflyttning av sandpartiklar ger information om var det lättare materialet, silt med diametern 0.01 mm, kan finnas. Det är i material med denna grovlek som oönskade ämnen finns. Bottnen i varvsbassängen var täckt omkring den 15 juli och därefter sprids i princip inga miljöfarliga ämnen härifrån. Materialet fick därför komma ut ur bassängen kontinuerligt under perioden 22 juni - 15 juli. Fördelningen på bottnen och i vattnet den 15 juli framgår av figur E, se sid 22. Därefter beräknas även föhållandena den 22 augusti, genom att det material som fanns ute den 15 juli får fortsätta att förflyttas, utan att något nytt tillförs. Resultaten från denna beräkning finns också i figur E.

  • 522.
    Wickström, Kjell
    SMHI.
    Bedömning av kylvattenrecipienten för ett kolkraftverk vid Oskarshamnsverket1987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utsläppet av 18 m3 /s kylvatten från det planerade kolkraftverket ger en ca 20 procentig förstoring av det nu kylvattenpåverkade området.

    Vid utsläpp från Stora Båden kommer området norrut längs Ävrö att påverkas av något högre övertemperaturer, både i ytan och på djupare nivåer, se fig. 3 och 4, än om det släpps ut via Hamnefjärden. Ett utsläpp i Hamnefjärden integrerat med utsläppen från kärnkraftverket ger samma spridningssätt och spridningsväg som tidigare kartläggningar visat.

    Vid utsläpp av kylvatten i Borholmsfjärden ger ett utsläpp på 4.5 m3 Is en påverkan på hela fjärden. Isotermen för övertemperaturen 1 °c täcker en yta av 50-75% av fjärden.

    Vintertid blir ytvattenplymerna större. Då ligger även stora delar av Norre fjärd inom området för 1 °c övertemperatur.

    SMHI föreslår att utsläpp av kylvatten sker enligt alternativ 1. När det gäller reservutsläpp i Borholmsfjärden bör inte mer än 4.5 m3 /s släppas där. Detta om man vill begränsa avkylningsområdet till Borholmsfjärden och Norre fjärd.

  • 523.
    Bergstrand, Erland
    et al.
    SMHI.
    Tobiasson, Stefan
    Recipientkontroll vid Breviksnäs fiskodling 19861987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Christer Wastesson startade våren 1986 en fiskodling förregnbåge vid Breviksnäs i Valdemarsviks kommun. Länsstyrelsenhar godkänt recipientkontrollprogram enligtbilaga 1 att gälla första odlingssäsongen (1986). Programmettogs på Christer Wastessons uppdrag fram av SMHIoch Bertil Lindvall vid Kalmar Högskola. Programmetgenomfördes av SMHI i samarbete med Stefan Tobiasson,likasåvid Högskolan. Den löpande vattenprovtagning som ingår ikontrollen har utförts genom Christer Wastessons försorg.Föreliggande rapport redogör för genomförande ochresultat av kontrollprogrammet. Den biologiska delen harutförts av Stefan Tobiasson.

  • 524.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Spridning av kylvatten från Öresundsverket1987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ett antal olika spridningsförlopp från alternativa kylvattenutsläpp har beräknats. Resultaten ger information om övertemperaturen i ytskiktet och vilka områden som berörs. Utsläpp har studerats från nuvarande läge, här benämnt läge 1 och som ligger 1 km uppströms Sege å, från läge 2 något utanför Sege ås mynning, från läge 3 vid mynningen av kommunens avlopp och läge 4 strax utanför Malmö Hamns planerade utfyllnad, etapp 2 . Volymflödena har varierat mellan 10 och 30 m3/s och övertemperaturen har initialt varit 100c. Fyra olika typiska strömningsmönster har legat till grund för den mer storskaliga transporten av kylvatten. Dessa är nordgående ström(stark och svag) samt sydgående ström(stark och svag). Vid nordgående ström har vind från norr 5 m/s även lagts in i modellberäkningarna för att ge effekterna vid ogynnsamma yttre omständigheter. Vid sydgående ström har vind från väster tagits med. Den planerade utfyllnaden vid Spillepeng är inlagd i alla beräkningarna. Däremot är Malmö Hamns planerade utfyllnad, etapp 2, endast inlagd vid ett av de fyra olika strömningsalternativen.

    Beräkningar har även utförts av möjligheten hålla Oljehamnen isfri liksom beräkningar av initiell avkylning och inblandning av kylvattnet för de aktuella utsläppsalternativen.

    Resultaten visar att Oljehamnen bör kunna hållas isfri vid ett flöde på 15-30 m3/s och utsläppstemperaturen 10 °c. Denna värmemängd bör även kunna smälta ett måttligt tjockt istäcke.  I stora drag erhålls följande resultat för de olika utsläppslägena med sina respektive kylvattenmängder. De olika alternativen grupperar sig inbördes i stort sett i samma ordning oberoende av aktuellt strömningsmönster. Avgörande är istället utsläppsläge och mängd kylvatten. Utsläppsläge 4, (utanför Malmö Hamns planerade utfyllnad) har mindre än hälften så stora ytor med övertemperaturer som är större än 2 °c jämfört med övriga utsläppslägen. Det är därefter två olika lägen som ger störst initialutspädning, dvs minsta ytorna med de högre övertemperaturerna. Dessa är läge 3 med 30 m3/s (vid avloppstubernas mynning) och läge 1 (uppströms i Sege å) med 20 m3/s. Sämst initiell utspädning erhölls för läge 2, (något utanför Sege ås mynning) med 30 m3/s. Övriga alternativ, där det ena är 20 m3/s i läge 1 samtidigt med 10 m3/s i läge 3 och det andra är 30 m3/s i läge 1, grupperar sig mellan de redan nämnda och har något varierande ordning beroende på strömförhållandena.

  • 525.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Core Services.
    Oceanografiska observationer utmed svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19861987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De första mätningarna med hjälp av kustbevakningen startade 1969. Stationsnätet har successivt byggts ut och omfattar för närvarande 29 mätstationer och berör 19 av kustbevakningens fartyg. Mätstationerna besöks månads och veckovis och mätningens omfattning framgår av mätprogrammet.

    Statens Naturvårdsverk bekostar verksamheten med undantag av veckoanalyserna som SMHI står för. Ansvaret för mätverksamheten åvilar SMHI och analyserna utförs på SMHI:s laboratorium i Norrköping och Göteborg.

    Verksamheten ingår i PMK (Program för övervakning av miljökvalitet).

  • 526.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Core Services.
    SMHIs undersökningar i Öregrundsgrepen 19861987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    1986 kan kraftverkets drift betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme. Samtliga tre block har haft ett högt driftutnyttjande.

    Kontrollprogrammets målsättning har varit att kontinuerligt övervaka kylvattnets spridning i tid och rum. Av särskilt intresse har varit att övervaka effekterna av läckaget från F 3:s kylvattenkanal. Tätningsarbetena påbörjades under F 3:s revisionsperiod under sensommaren och var avslutade i slutet av november. Följande slutsatser har dragits:

    • Tre-blocksdriften under december har inneburit avkylningsytor av storleken 6 - 8 km?Under två-blocksdrift är motsvarande ytor 4 - 7 km2
    • Området mellan St Sandgrund och vallen påverkas mest av läckaget.
    • 10°C övertemperatur har förekommit närmast vallen.
    • Vid driftstopp1 F 3:s revisionsperiod, avkyls det berörda läckageområdet.Ingen förekomst av uppvärmt kylvatten kan konstateras under revisionsperioden.
    • Vid idrifttagande av F 3 har omgående vattenområdet påverkats.
    • Drift under islagd period har medfört att öppet vatten förekommit utanför vallen hela tiden trots den svåra isvintern.
    • Ett extremt vattenstånd+ 143 cm över MW har förekommit (jfr med+ 150 cm vilket motsvarar "hundraårsvattenståndet").
  • 527.
    Lundqvist, Jan-Eric
    et al.
    SMHI.
    Omstedt, Anders
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Isförhållandena i Sveriges södra och västra farvatten1987Report (Other academic)
  • 528.
    Karlsson, Bengt
    et al.
    SMHI.
    Bergström, Sten
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Brandt, Maja
    SMHI, Core Services.
    Lindström, Göran
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    PULS-modellen: Struktur och tillämpningar1987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    1982 inleddes ett forskningsprojekt vid SMBI, som syftar till modellering av hydrokemiska förhållanden i ett vattendrag. Huvudvikten lades vid de naturliga flödesbetingade kortvariga variationerna i alkalinitet och pH. Utgångspunkten i arbetet var HBV-modellen (Bergström, 1976) samt dess vidareutveckling för grundvattensimulering (Bergström och Sandberg, 1983).Under de följande åren utvecklades den modell, som fått namnet PULS. Namnet kommer av att varje puls av regn eller snösmältning kan följas individuellt vid transporten genom marken. Filosofin bakom modellen och dess funktion finns beskriven av Bergström m fl (1985). Avsikten med denna rapport är att ge en fördjupad inblick i PULS-modellen och dess tillämpningar.Modellen har hittills tillämpats för simulering av pH och alkalinitet i 14 områden, varav 12 i Sverige och 2 i Finland.Denna rapport omfattar dels en beskrivning av modellen, dels exempel på tillämpningar i ovan nämnda områden. Eftersom tillämpningarna sträcker sig över flera år, har för de äldsta fallen ej exakt samma modellstruktur som den här beskrivna använts. Avslutningsvis visas exempel på hur man ur simulering av långa serier preliminärt kan bedöma eventuella försurningstrender.

  • 529.
    Ehlert, Kurt
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Lindkvist, Torbjörn
    SMHI, Core Services.
    Milanov, Todor
    SMHI.
    De svenska huvudvattendragens namn och mynningspunkter1987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sverige har en mycket god vattentillgång. Vi har också utnyttjatdenna tillgång för många ändamål somt ex vattenkraftutbyggnad,dricksvattenförsörjning, transportleder, fiske, utspädning och borttransportav föroreningar mm. I vissa fall har vi utnyttjat vattentillgångenalltför hårt både vad gäller vattnets kvantitet och kvalitet.Det har medfört en omfattande vattenvårdande insats och begränsningari användningen. De sa1t111anlagda kraven på vattenresursenär i vissa fall så stora att konflikter om vattenutnyttjandet uppstått.På senare år har därför kraven på en övergripande vattenplaneringframförts allt starkare.För alla som på något sätt har intressen i det svenska vattensystemetskall kunna konrnunicera krävs att vissa grundläggande uppgifterär entydiga och klart specificerade.SMHI har här en viktig uppgift som central myndighet för hydrologioch oceanografi att föreslå och fastställa dessa grundläggande uppgifter.Arbetet med denna uppgift utförs på SMHI till stor del inom ett samlandeprojekt som benämns Svenskt Vattenarkiv (SVAR).Inom SVAR finns många delar och arbetet sker på lång sikt.I denna rapport presenteras uppgifter som vi har funnit vara väsentligasom ett led i arbetet för entydiga benämningar och avgränsningari det svenska vattensystemen.

  • 530.
    Lindström, Göran
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Analys av avrinningsserier för uppskattning av effektivt regn1987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En metod för beräkning av effektiv nederbörd ur avrinningsserier presenteras. Metoden innebär, att hela avrinningsområdet betraktas som en effektiv regnmätare, vilken analyseras via sin avrinningsserie. Resultaten inkluderar bidrag från regn, snösmältning och förluster pga magasinering i marken samt tar hänsyn till den areella variationen i alla dessa faktorer.Den föreslagna metoden har tillämpats på 31 avrinningsserier, företrädesvis från områden i norra Sverige, totalt omfattande1 365 observationsår. De erhållna uppskattningarna av effektiva regn är för nederbördstillfällen med enbart regn i allmänhet avsevärt lägre än den nederbördsmängd, som fallit över området. Dessutom kan i flera områden en viss reduktion av risken för höga effektiva regn sommartid skönjas. Orsaken till detta är i första hand effekten av ett markfuktighetsunderskott sommartid. I utpräglade fjällområden är detta förhållande ej lika framträdande.En viss minskning av den största påträffade effektiva regnmängden med ökande areal framgår av materialet.Stora effektiva regn, orsakade av snösmältning under våren, är mer frekventa än stora regntillfällen under sommar och höst, i synnerhet om flerdygnsvärden analyseras.

  • 531.
    Funquist, Lennart
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Numerisk beräkning av vågor i kraftverksdammar1987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kraftiga vågrörelser uppstår i kraftverksmagasin,  när avtappningen hastigt stryps. Detta kan vara fallet vid störningar i kraftverksdriften eller eldistributionsnätet.Om vattennivån i magasinet ligger nära dämningsgränsen, kan vågorna orsaka störningar i ytregleringsautomatiken och katastrofskyddet, samtidigt som dämningsgränsen kan överskridas. Liknande problem kan uppstå i korttidsreglerade magasin.Amplituder på upp till o.60 m har registrerats just vid utloppet (Stugun), medan längre uppströms endast registreras vågor med en amplitud mindre än 0.15 m. Initialt bildas vågor av flera frekvenser, och de högfrekventa och med högst  amplitud dämpas mycket kraftigt och försvinner efter 100 - 200 m. Vattenståndshöjningen, som orsakas av det plötsliga stoppet, är emellertid synlig i hela magasinet som en solitär våg med en amplitud av upp till 0.20 m. Dessutom uppstår egensvängningar i delbassänger nära utloppet med en amlitud på 0.05 - 0.15 m, vilket kan vara nog för att i vissa fall överskrida dämningsgränsen.Avsikten med den här redovisade studien är att utröna huruvida uppmätta vågor går att reproducera i en numerisk modell, och vidare om modellen kan tillämpas på godtyckligt magasin för studier av effekten av dessa vågor.

  • 532.
    Brandt, Maja
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Bergström, Sten
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Gardelin, Marie
    SMHI, Professional Services.
    Lindström, Göran
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Modellberäkning av extrem effektiv nederbörd1987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Följande analys av vattenbalansen vid extrema situationer är ett led i Flödeskommittens arbete med att ta fram nya riktlinjer för dimensioneringsberäkningar för dammar och utskov, som inleddes våren 1985 (Ehlin, 1986). Frågan fick förnyad aktualitet i samband med höstflöden 1985 och 1986, som orsakade översvämningar och ett antal mindre dammras.De viktigaste faktorerna för beräkning av dimensionerande flöden är arealnederbörd, snösmältning, markfuktighet samt flödessituationen före flödet. En analys av extrem nederbörd har utförts (Vedin och Eriksson, 1986). För beräkning av effekten av den extrema nederbörden på flödet behöver även kombinationer av eventuell snösmältning och markfuktighetsunderskott i marken vara kända. Hur stor snösmältning kan tänkas ske i ett avrinningsområde? Kan vi räkna med att marken är helt mättad? Ett sätt att analysera detta är att med HBV-modellen ta fram extrema arealnederbörds- och snösmältningsvärden samt lägsta  markfuktighetsunderskott. I denna rapport redovisas en analys, som bygger på HBV-modellberäkningar i tjugofem avrinningsområden. Sammanlagt täcker områdena 79 000 km2 av Sveriges totala yta på449 000 km2. Den sammantagna tidsperioden för beräkningarna är475 år.

  • 533.
    Eriksson, Bertil
    et al.
    SMHI.
    Johansson, Barbro
    SMHI, Professional Services.
    Losjö, Katarina
    SMHI, Professional Services.
    Vedin, Haldo
    SMHI.
    Skogsskador - klimat1987Report (Other academic)
  • 534.
    Danelsson, Håkan
    et al.
    SMHI.
    Lindkvist, Torbjörn
    SMHI, Core Services.
    Sjökarte- och sjöuppgifter: Register 19871987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid upprättandet av sjöregistret utgick SMHI från den aktuella topografiska kartan och tog i grundversionen med alla blå ytor större än 0.01 kmdvs 1 ha (1 ha= 100x100 m). Detta innebär att även tjärnar, gölar, vissa dammar mm är medtagna i sjöregistret. Det kan också innebära att vissa vattenytor idag är helt igenvuxna och egentligen bör betecknas som våtmark. En annan oklar gränsdragning är övergången mellan sjö och vattendrag som sammanhänger med inlopps- och utloppssektioner samt genomströmning.Många svenska sjöar är reglerade och i flera fall består nuvarande regleringsmagasin av flera sjöar. Dessa magasin är medtagna i sjöregistret.Sjösänkningsföretagen under 1800-talet och början av 1900-talet har på flera håll drastiskt minskat antalet sjöar. Genom naturliga processer sker också hela tiden förändringar av sjöarna. lgenväxning minskar sjöytan, många torvmarker har varit sjöar, sedimentation och erosion förändrar strand och bottenförhållanden, landhöjningen skapar nya sjöar osv.Av detta följer att antalet sjöar aldrig kan bli någon exakt siffra. I sjöregistret finns idag 54 000 sjöar.

  • 535.
    Brandt, Maja
    SMHI, Core Services.
    Bestämning av optimalt klimatstationsnät för hydrologiska prognoser1987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är lätt att avfärda dåliga prognosresultat med att klimatstationsnätet är för glest för att man skall kunna bestämma vinternederbörden korrekt. För att testa antalet behövliga temperatur- och nederbördsstationer för olika typer av områden har vi därför prövat att ändra antalet temperatur- resp. nederbördsstationer och studerat hur det påverkar simuleringarnas precision.Studien har finansierats av Vattenregleringsföretagens samarbetsorgan(VASO).

  • 536.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Core Services.
    Spridningsberäkningar för AB Åetå-Trycks planerade anläggning vid Kungens Kurva1987Report (Other academic)
  • 537.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Spridningsberäkningar rörande gasutsläpp vid ScanDust i Landskrona - bestämning av cyanväte1987Report (Other academic)
  • 538.
    Häggkvist, Kenneth
    SMHI, Professional Services.
    Vindlaster på kordahus vid Alviks Strand - numeriska beräkningar1987Report (Other academic)
  • 539.
    Johansson, Barbro
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Magnus
    SMHI.
    Aranibar, Enrique
    ENDE Empresa Nacional de Electricidad.
    Llobet, Robert
    ENDE Empresa Nacional de Electricidad.
    Application of the HBV model to Bolivian basins1987Report (Other academic)
  • 540.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Grennfelt, P.
    IVL.
    Kindbom, K.
    IVL.
    Lövblad, Gun
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Svanberg, P-A
    IVL.
    Luftföroreningsepisoden över södra Sverige 2–4 februari 19871987Report (Other academic)
  • 541.
    Melgarejo, José
    SMHI.
    Mesoskalig modellering vid SMHI1987Report (Other academic)
  • 542.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Spridningsberäkningar för Varbergs kommun: Bestämning av halter av SO2, CO, NOx samt några kolväten1987Report (Other academic)
  • 543.
    Lindström, Kjell
    SMHI.
    Weather and flying briefing aspects1987Report (Other academic)
  • 544.
    Persson, Christer
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Beräkning av lukt och föroreningshalter i luft runt Neste Polyester i Nol1987Report (Other academic)
  • 545.
    Vedin, Haldo
    et al.
    SMHI.
    Andersson, C.
    SMHI.
    E 66 - Linderödsåsen - klimatförhållanden1987Report (Other academic)
  • 546.
    Häggkvist, Kenneth
    SMHI, Professional Services.
    En numerisk modell för beräkning av vertikal momentumtransport i områden med stora råhetselement: En koefficientbestämning1987Report (Other academic)
  • 547.
    Taesler, Roger
    et al.
    SMHI, Research Department.
    Andersson, C.
    SMHI.
    Wallentin, C.
    SMHI.
    Krieg, Roland
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Klimatkorrigering för energiförbrukningen i ett eluppvärmt villaområde1987Report (Other academic)
  • 548.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Aranibar, Enrique
    ENDE Empresa Nacional de Electricidad.
    Llobet, Robert
    ENDE Empresa Nacional de Electricidad.
    Monthly streamflow simulation in Bolivian basins with a stochastic model1987Report (Other academic)
  • 549.
    Valderama, Jorge
    SMHI.
    Results of a five year survey of the distribution of UREA in the Baltic sea1987Report (Other academic)
  • 550.
    Carlberg, Stig
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Engström, Sven
    SMHI.
    Fonselius, Stig
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Palmén, Håkan
    SMHI.
    Thelén, Eva-Gun
    SMHI.
    Fyrberg, Lotta
    SMHI, Core Services.
    Program för miljökvalitetsövervakning – PMK: Utsjöprogram under 19861987Report (Other academic)
891011121314 501 - 550 of 710
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.9
|