Change search
Refine search result
78910111213 451 - 500 of 710
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 451.
    Arnér, Erik
    SMHI.
    Simulering av vårflöden med HBV-modellen1991Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In order to improve the HBV-models ability to forecast the start of the spring flood, a degree-day model which uses the daily extreme temperatures to calculate snow accumulation and snowmelt was tested. The temperatures each day were assumed to vary linearly between the daily maximum and the daily minimum temperatu.re. Precipitation was distributed within each timestep as rain and snow according to the time the temperature had been on either side of a threshold temperature. Snow accumulation and snowmelt were calculated seperately du.ring timesteps where the extreme temperatures enclosed the threshold temperature. The simulation results were compared to those obtained by the original HBV-model, which uses the daily mean temperatu.res only. Six Swedish basins with different size and climate were selected, and totally 88 years were simulated and analyzed. The results showed that the new model improved the predictions of the start of the spring flood a bit, hut on the other hand it yielded lower values of the efficiency criterion, the R2-value. The results varied between the examined basins, hut altogether the performance of the new model was as good as the performance of the original HB Vmodel, and the models were considered equivalent. A test of the influence of the refreezing parameter in the new mode! was done in two small basins. The refreezing parameter was changed in steps from 0.00 to 0.21, and at each step the other snow parameters were recalibrated. It was found that the value of the refreezing parameter can have some influence, but the most important is that it exists so the snow is dry then the melting starts in spring. The amount of refreezing water can to some extent be controlled by other parameters in the model. In one of the basins the effect of the quality of used temperature data in the models was tested. This was done by running the models with data from one station at a time. Temperature data from three stations were used, and for every new station the snow parameters were recalibrated. It was noted that the simulation results were changed as much when the used temperature station was changed as when the model was changed. The results indicated that the new model was more dependant on accurate temperature data than the original HB V -model. The POC automatic calibration method (Har lin, 1991) has been used in this project, and almost 50 calibrations have been macie. The experience of this new method was good. The report includes a description of the HBV-model anda literature review on modeling snowmelt-runoff.

  • 452.
    Rodriquez, Mercedes
    et al.
    SMHI.
    Johansson, Barbro
    SMHI, Professional Services.
    Lindström, Göran
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Planos, Eduardo
    INRH Instituto Nacional de Recursos Hidraulicos.
    Remont, Alfredo
    INRH Instituto Nacional de Recursos Hidraulicos.
    Aplicacion del modelo HBV a la cuenca del Río Cauto en Cuba1991Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The work deseribed in this report, was done in eollaboration between the Swedish Meteorological and Hydrologieal Institute (SMID) and the Instituto Nacional de Reeursos Hidraulieos de Cuba (INRH), with financial support from the Swedish Ageney for Teehnieal and Eeonomie Cooperation (BITS). The projeet also reeeived aetive assistanee from the Cuban State Committee for Economie Collaboration (CECE). The main objetive of the projeet was the applieation of the HBV model to the Cauto river basin in eastem Cuba, in order to - foreeast the inflow volwne to the reservoirs located in the basin and - eontribute to the rational use of water in the reservoirs.

  • 453.
    Jutman, Torbjörn
    SMHI, Core Services.
    Analys av avrinningens trender i Sverige1991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapportens syfte är att analysera de långsiktiga förändringarna i avrinningen under perioden 1928-1987 som underlag för studier av eventuella uppkomna eller förväntade klimatförändringar.

    Alla tillgängliga kompletta avrinningsserier från stationer inom landet har analyserats för kartläggning av regionala trendmönster i olika tidsperioder. Stationer med grova inhomogeniteter har exkluderats. Analyserna är baserade på serier av årsvärden.

    Trendmönstren är generellt sett svaga. En relativt generös nivå (0.10) har därför valts för signifikanstestet. Resultaten visar att ett fåtal extrema år i följd kan ge stora återverkningar på trendmönstret.

    De regionala trendmönstren uppvisar för den senaste 60-års perioden en negativ trend för större delen av fjällområdet och en positiv för västkusten och sydöstra Norrland.

    Förändringar i fördelningen av vädersystemen mellan lågtrycksbanoma är en trolig delförklaring till den omfördelning av avrinningen som skett under den senaste 60-års perioden. Det blir fortsättningsvis nödvändigt att i större utsträckning utröna kopplingen mellan omfördelningen och förändringar i den atmosfäriska storskaliga höjdströmningen som i sin tur är beroende av den globala temperaturfördelningen, där växthuseffekten kan inverka. Det är även av vikt att ytterligare undersöka inverkan av andra mänskliga ingrepp som kan ha gett signifikanta förändringar av avrinningsförhållandena.

  • 454.
    Vedin, Haldo
    et al.
    SMHI.
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    Persson, Magnus
    SMHI.
    Utnyttjande av persistens i temperatur och nederbörd för vårflödesprognoser1991Report (Other academic)
  • 455.
    Andersson, Lars
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Carlberg, Stig
    SMHI, Core Services.
    Fogelqvist, Elisabet
    SMHI.
    Fonselius, Stig
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Fyrberg, Lotta
    SMHI, Core Services.
    Palmén, Håkan
    SMHI.
    Zagradkin, Danuta
    SMHI.
    Yhlén, Bengt
    SMHI.
    Program för miljökvalitetsövervakning – PMK: Utsjöprogram under 19901991Report (Other academic)
  • 456.
    Hagmarker, Anders
    SMHI.
    Satellitmeteorologi1991Report (Other academic)
  • 457.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Eggertsson Karlström, Carla
    SMHI.
    Larsson-McCann, Sonja
    SMHI, Professional Services.
    Temperaturen och nederbörden i Sverige 1961-90: Referensnormaler1991Report (Other academic)
  • 458.
    Lövblad, Gun
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Persson, Christer
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Background report on air pollution situation in the Baltic states - a prefeasibility study: IVL Publikation B 10381991Report (Other academic)
  • 459.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Gollvik, Stefan
    Meterologi.
    Meuller, Lars
    SMHI.
    An energy balance model for prediction of surface temperatures1991Report (Other academic)
  • 460.
    Wickström, Kjell
    et al.
    SMHI.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Core Services.
    Spridningsberäkningar för EKA-NOBELs fabrik i Stockviksverken1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SMHI har på uppdrag av Casco Nobel AB utfört spridningsundersökningar i Sundsvallsbukten för att klarlägga spridningen av natriumklarat från EKA Nobels fabrik i Stockviksverken.

    Vi har valt att kombinera resultaten från strömmätningar och en tredimensionell numerisk modell för att beskriva några typiska strömningsmönster för utsläppsområdet.

    De olika spridningssituationerna som förekommer vid nordlig och sydlig vind samt under islagd tid beskriver cirka 90 procent av alla möjliga situationer.

    För att verifiera modell- och beräkningsresultaten har spårämnesundersökningar genomförts under två dagar. Samtidigt har ström- och skiktningsförhållanden kontrollerats.

    Av resultaten framgår att spridningen av avloppsvattnet sker till övervägande del i ytvattnet och är koncentrerat till området innanför linjen. Essvikslandets norra udde och Alnöns sydvästra hörn. Avloppsvattnet når framförallt strandzonen kring Essvikslandets norra del. Utspädningen av avloppsvattnet ger dock förhållandevis låga koncentrationer (cirka 0,01 ug/1).

  • 461.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Becker, Björn
    SMHI.
    Hillgren, Robert
    SMHI.
    Brofjordens kraftstation: Kylvattenspridning i Hanneviken1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vattenfall planerar att lokalisera en restoljeförgasningsanläggning intill Scanraff vid Brofjorden. Anläggningens kylvattenutsläpp beräknas till 7,5 m3/s med eninitiell övertemperatur på cirka 10 °C. Alternativa utsläppspunkter är söder om Hanneviksholmen och södra Trommekilen.

    En frågeställning är huruvida man genom lämpligt val av utsläppsarrangemang kan få en gynnsam uppvärmning av Hanneviken och därigenom förbättra förutsättningarna för en produktion av växtplankton.Tillgången på växtplankton är en förutsättning för en tänkt ostronodling norr om Hanneviksholmen.

    SMHI har fått i uppdrag av Vattenfall Utveckling AB att utreda kylvattenspridningen för två alternativa utsläpp i Hanneviken. Arbetet har omfattat simuleringar av cirkulationsförhållandena och kylvattenspridningen samt fältundersökningar. Fältmätningarna har syftat till dels att verifiera modellens resultat dels att få en uppfattning om hur stor del av året man kan förvänta en gynnsam uppvärmning av Hanneviken.

    Uppvärmningen av Hanneviken är starkt beroende av vindens riktning.För ostlig vind är temperaturhöjningen mindre än 2 °C,medan den är 3-5 °C för sydostlig eller sydvästlig vind.

    Uppvärmningen av vattnet längs kusten nordost om Kågarna blir 2-3 °C.

    Utsläppsalternativ 1 ger en något högre uppvärmning.

    Vindar från SE över S till W är mest gynnsamma för en inström väster om Hanneviksholmen och därmed en spridning av kylvatten in mot Hanneviken. Andelen av dessa vindar under året uppskattas till cirka 50%.

  • 462.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Oceanografiska förhållanden utanför Vendelsöfjorden i samband med kylvattenutsläpp1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vattenfall planerar ett naturgaseldat kraftverk utanför Vendelsöfjorden. Det är tänkt att anläggningen ska producera maximalt 700 MW och släppa ut 10 m3 kylvatten per sekund, som är uppvärmt 10 °c. Kylvattnet planeras att tas in nära bottnen och släppas ut i ytan.

    Strömmarna, i området mellan Vendelsöfjorden och den öppna kusten, är riktade in mot Vendelsöfjorden under 10 procent av tiden. En inåtgående ström, med en samtidig 1-2 km bred utåtgående ström intill kusten, råder under 30 procent av tiden. Vid resterande tillfällen är strömmen varierande eller sydgående.

    Den vertikala densitetsskiktningen är dominerad av salthaltens ökning från ytan och neråt. Skiktningen kan vara mycket kraftig med 14 promilles salthalt i ytan och 34 promille vid botten. Samma salthalt kan också förekomma i hela vattenmassan, då ligger värdena ofta mellan 18 och 21 promille.

    På sommaren förstärks densitetsskiktningen av att ytvattnet värms upp snabbare än bottenvattnet. Samma temperatur kan även råda ända ner till bottnen, eftersom här är grunt. Temperaturförändringen finns då på större djup, längre ut från kusten. Under november - mars kan det vara några grader varmare på 15 meters djup än i ytan.

    Om kylvattnet tas in nära botten på 15-17 meters djup och släpps ut i ytan kommer det att vara tyngre än sin omgivning under stor del av året. Vid de tillfällen när kylvattnet är lättare eller endast obetydligt tyngre än ytvattnet blandas det in i ytan mellan cirka O och 3 m djup, därmed blir den horisontella spridningen effektiv. Avdunstning, vind och vågor gör att övertemperaturen blir lägst vid spridning i ytan. När salthalten vid bottenintaget är hög blir kylvattnet betydligt tyngre än det omgivande ytvattnet. Det sjunker då ner till en nivå ovanför salthaltssprångskiktet, som ligger på 10-15 meters djup. Här ligger kylvattnet relativt koncentrerat, ty den vertikala blandningen är begränsad av vattnets skiktning.

    Kylvattnet från Ringhals kan, så här långt från källan, ha högst 1-2 °c övertemperatur i ett ytnära skikt. Detta kylvatten går norrut cirka 4 gånger av 10. Vid dessa tillfällen har kylvattnet från det planerade kraftverket antingen sjunkit ner i vattenmassorna och lagt sig på 5-10 meters djup eller så ligger det nära ytan. När strömmen går in mot Vendelsöfjorden och därmed mot nordost i hela området, vilket händer 1 gång av 10, ökar den sammanlagda ytan för l0 oc övertemperatur.

    Vid inåtgående ström längre ut och en sydvästgående smalare ström nära kusten, vilket inträffar 3 gånger av 10, kan en viss förstärkt effekt erhållas där kylvattenplymerna möts, sydväst om det planerade läget . Vid cirka hälften av dessa tillfällen ligger kylvattnet från båda kraftverken i ytan. Detta betyder i praktiken 15 procent av tiden.

    Lämpligt läge för kylvattenutsläppet är därför utefter en linje vinkelrätt ut från kusten. Läggs utsläppet nära kusten kan det under 15 % av tiden samverka i ytan med utsläppet från Ringhals. Aktuella övertemperaturer är högst 1-2 °c. Vid en placering cirka 2 km ut från kusten kommer det under 20 % av tiden att bli en förlängning av plymen från Ringhals.

    Avgörande för en snabb utspädning är den hastighet med vilken kylvattnet förs ut i havet. Lämpliga hastigheter kan vara 1 . 0-2 . 0 m/s.

    Vid sydgående ström samtidigt som kylvattnet från det planerade läget lägger sig i ytan, kan en mindre temperaturförhöjning erhållas vid intaget för Ringhals kylvatten.

    Kännedomen om vattenutbytet är begränsad. Vid svaga strömmar som skiftar riktning 1 gång per dygn eller oftare sker en viss ansamling av kylvatten i närområdet. Vid ström in mot Vendelsöfjorden kan högst 3-4 graders temperaturhöjning ske på de större djupen inne i fjorden alternativt maximalt 2 graders höjning från ytan till botten i hela fjorden. Ovanstående gäller vid sjunkande kylvatten.

  • 463.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Core Services.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19891990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller resultat från mätningar runt den svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1989 . Mätningarna utförs veckovis i kustnära, stationer, samt månadsvis i stationer belägna längre ut från kusten. De första mätningarna startade 1969 i Landsortsdjupet och Ålands hav och har successivt utökats .Totalt är 20 fartyg engagerade idag .

    De parametrar som mäts är temperatur, salthalt, syrgashalt, totalfosfor, i fosfatfosfor, totalkväve, nitratkväve samt i förekommande fall svavel - väte . På enstaka stationer mäts även kisel. Siktdjup och meteorologiska  data noteras vid varje mättillfälle. Mätningar från isbrytare har utförts i Bottenviken och Bottenhavet 2 gånger/år. En automatisk vattenprovtagare på fyren Farstugrunden samlar vattenprover en gång/vecka.

  • 464.
    Håkansson, Bertil
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Moberg, Mats
    SMHI.
    Glommaälvens spridningsområde i nord-östra Skagerrak1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Övervakning med satellit data från NOAA-A VHRR av ytvattnets temperatur har visat att partiellt molnfria bilder till nytta för projektet kan erhållas var fjärde dygn i genomsnitt. Det är nästan en fördubbling av det beräknade utfallet.

    Baltiska strömmen utanför svenska västkusten i Skagerrak är en persistent ström. Undersökningen visar att strömmen kan iakttas i medeltal under drygt 60 % av hela data serien. Hydrografin i NO Skagerrak bör därmed vara påverkad av strömmen. Strömmens västra front hade ett avstånd av ca 20 km från kusten under januari och februari 1989 vilket därefter ökade till ca 50 km. Denna breddning var speciellt märkbar norr om Väderöarna och har förmodligen inte observerats tidigare.

    Den norska älven Glomma har observerats under 13 dygn motsvarande 29 % av data serien. Älvens areala utsträckning i NO Skagerrak var i medeltal 83, 51 och 41 km2 i respektive mars, april och maj. Plymen från Glomma har observerats i Kosterfjorden vid . två tillfällen; 17 maj och 16 juni 1989

    Undersökningen visar att Glomma älvens plym i NO Skagerrak påverkas av strömsättningen i området. Cirkulationen kan vara både cyklonal och anticyklonal, vilket är avgörande för plymens orientering. Vid de två tillfällen då Glommas älvvatten observerades i Kosterfjorden var cirkulationen anticyklonal.

  • 465.
    Fonselius, Stig
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Skagerrak - the gateway to the North Sea1990Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The blooming of poisonous algaes, the epidemic of deaths among the seals and the influence of the North Sea have all given rise to grave concern about the increasing risks for the Skagerrak.

    The Skagerrak is the least investigated area of all our sea regions. The coastal regions and particularly the fiords have been given much attention but the hydrographic conditions in the open Skagerrak have been regarded as oceanic and the Skagerrak has not been considered to be exposed to pollution or eutrophication.

    A summary of the hydrography of the Skagerrak is hereby presented as an introduction to the increasing investigation and monitoring of the environmental eon di tions of the Skagerrak.

  • 466.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Wickström, Kjell
    SMHI.
    Spridningsundersökningar i norra Kalmarsund för Mönsterås bruk1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Södra Skogsägarna planerar bygga ut Mönsterås Bruks massafabrik och vill därför få spridningen av avloppsvattnet i Kalmar sund belyst.

    SMHI har utfört strömmätningar i sju punkter under 3 månader våren 1990. Sex olika typiska strömningsmönster har beräknats med en tredimensionell numerisk modell. Strömmätningarna utgör drivning och verifiering av modellen samt beskriver strömmens tidsvariationer. Spridningen av avloppsvattnet har beräknats och kartering har utförts över spårämne från utsläppstuben.

    Vattnet i Kalmar sund är homogent med salthalten 7.1 - 7.6 promille. De generella strömningsmönstren i norra Kalmar sund visar att strömmen oftast är sydgående på västra sidan och nordgående ström dominerar på den östra sidan. Allmänt sett var den nordgående strömmen mot Öland relativt stabil under mätperioden. Det förhållandet inkluderar även sundet vid Skäggenäs.

    Vid nordgående nettoström genom sundet erhölls varierande strömmar mot fastlandet och nordgående vid Öland på alla djup. Vid sydgående nettoström erhölls sydlig ström på västra sidan utom i nordligaste delen, där varierande ström rådde. Mot Öland var strömmen sydgående vid Skäggenäs och norr om Borgholm var den nordgående vid hälften av tillfällena. I nordligaste delen av sundet erhölls ström mot norr vid varje tillfälle.

    Strömmarna drivs av den storskaliga cirkulationen i Östersjön. Vattenytans lutning längs kusten samt den regionala vinden visar båda tydliga samband med nettoströmmen genom sundet. I nordligaste delen av Kalmar sund är strömmen nära fastlandet relativt vindberoende. Utanför tuben från massafabriken erhölls till stor del ström mot sydost och söder med relativt höga medelhastigheter medan vinden har ett stort inflytande på strömmen vid och innanför tuben.

    Stående svängningar i Östersjön med perioden cirka 1 dygn dominerar undervissa perioder nettotransporten genom sundet. Den tredimensionella numeriska modellen har applicerats på norra Kalmar sund. Med . dess hjälp kan strömmen i hela området beräknas för olika representativa ström- och vindförhållanden. Spridningen av avloppsvattnet simuleras. Avloppsvattnet blandas relativt snabbt in på alla nivåer, eftersom vattnet i Kalmar sund oftast är välomblandat. Starka vindar medför att spridningen av avloppsvattnet blir mycket effektiv eftersom det då utsätts för varierande horisontella strömmar på olika djup. 

    Vid tillfällen med nordgående ström genom Kalmar sund förekommer ofta vind från sydväst och vid starka sydvästvindar fördelas avloppsvattnet ut i de centrala delarna av sundet. Vid svaga sydvästvindar förs avloppsvattnet norrut i centrala och östra delen av sundet. Ström mot söder förekom i samband med starka nordostvindar och starka västvindar. Nordostvindar ger en mycket snabb transport ner mot Skäggenäs, som tar drygt 2 dygn. Stark västvind för snabbt över avloppsvattnet mot Öland där det därefter relativt långsamt går söderut.

    Under islagd tid är spridningen minimal. Avloppsvattnet förs söderut eller norrut i ett smalt stråk invid kusten. Vattenutbytets betydelse för spridningen Vid en sammanvägning av resultaten från spårämnesundersökningen och modellarbetena finner vi att spridningen av avloppsvattnet i närområdet styrs av vinden. Därefter tar den storskaliga strömningen över den fortsatta spridningen. Med hjälp av en snabb initialutspädning får avloppsvattnet snabbt nästan samma densitet som recipientvattnet. Undersökningen visar att inom ett närområde på 2 km2 har avloppsvattnet hunnit spädas cirka 1 - 2 000 gånger.

    Strömmen genom Kalmar sund har en normal varaktighet på 1/2 - 2 dygn innan den skiftar riktning. Längre perioder som sällan överstiger 5 dygn med nordlig eller sydlig ström kan förekomma.

    Tidigare undersökningar visar att strömmen, sett under en längre period, är fördelad ungefär lika mellan syd- och nordgående ström. Sydgående ström förekommer cirka 60 procent av tiden och nordgående cirka 40 procent.

    På grund av de snabba skiftena av strömriktningen blir avloppsvattnet kvar i norra Kalmar sund och transporteras fram och åter under ständig utspädning. Det lämnar Kalmarsund i ett välutspädd tillstånd. Vid extremsituationer då strömmen t ex är nordgående, 10 cm per sekund under 5 dygn eller mer, lämnar avloppsvattnet Kalmar sund och går ut i Östersjön.

  • 467.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Grafström, Torbjörn
    SMHI.
    Andersson, Jan
    SMHI, Core Services.
    Spridningsberäkningar - Klints Bank1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Gotlandsolja AB har uppdragit åt IVL att genomföra en miljökonsekvensutredning med anledning av planerad provborrning efter olja på Klints Bank öster om Gotland. SMHI har fått i uppdrag att genomföra punkt 2 i denna utredning, som berör spridning av ett tänkt oljeutsläpp.

    Ett numeriskt modellarbete ligger till grund för spridningsberäkningarna. Vinduppgifter är framtagna ur klimatstatistik och utgör historiska observationer från olika säsonger.

    Under vinter- och vårsäsongen berörs i majoriteten av fallen Gotlands ost- och sydkust efter 30 dygn eller mindre. I ogynnsamma fall, kraftiga NE-E vindar, når oljan Gotlands kust inom 2 dygn. I enstaka fall berörs också Stockholms skärgård och Öland.

    Sommar och höst, med majoriteten av vindar från sektorn S-NY, påverkas i hög grad Baltiska kusten inom 30 dygn. I ogynnsamma fall kan det ske inom   5 - 6 dygn.

    Under nov-jan är ca var 3:e observerad vindhastighet större än 10 m/s - i 5 % av fallen är vindhastigheten större än 15 m/s.

    Högsta uppmätta våghöjden under en 6-månadersperiod är 5.9 m - den kan sannolikt bli upp mot det dubbla.

    Strömmarna är i medeltal svaga, ofta sydgående - i extrema fall kan dock strömhastigheten uppgå till mellan 50 - 100 cm/s.

    Is förekommer i området endast under mycket svåra isvintrar, vilket inträffar mellan vart 7:e och 10:e år.

  • 468.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Strömningsteknisk utredning avseende utbyggnad av gipsdeponi i Landskrona1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    HYDRO SUPRA AB planerar att utvidga sin gipsdeponering utanför Landskrona söderut. SMHI har därför fått i uppdrag att beräkna eventuella förändringar av vattenutbyte och strömmar i norra Lundåkrabukten. Strömförhållandena idag och efter en utbyggnad simuleras med en numerisk tredimensionell hydrodynamisk modell. Beräkningarna stöder sig på strömmätningar i två punkter i det studerade området samt strömförhållandena i centrala Öresund.

    Strömmen mättes under maj månad 1990. Resultaten visar att cirkulationen i Lundåkrabukten drivs av strömningen i centrala Öresund, speciellt gäller det för den långperiodiska strömningen. Tidvattnet har en viss betydelse i bukten och bidrar till relativt täta strömväxlingar. På det grunda området, mindre än I meter, har den lokala vinden stor betydelse för strömmarna. Innanför vågbrottszonen bildas intermittent en restström av de brytande ytvågorna.

    Strömmen mättes under maj månad 1990. Resultaten visar att cirkulationen i Lundåkrabukten drivs av strömningen i centrala Öresund, speciellt gäller det för den långperiodiska strömningen. Tidvattnet har en viss betydelse i bukten och bidrar till relativt täta strömväxlingar. På det grunda området, mindre än I meter, har den lokala vinden stor betydelse för strömmarna. Innanför vågbrottszonen bildas intermittent en restström av de brytande ytvågorna.

    Vattenutbyte

    Vid nordgående ström och nordlig eller sydlig vind påverkas vattenutbytet 1 nordligaste delen relativt litet, det minskar med storleksordningen någon procent. Vid nordgående ström och ostlig vind är förändringen av vattenutbytet något större. Strax öster om utbyggnaden sker en minskning på 50 procent över en bredd av cirka 600 meter. Öster härom sker ingen förändring. När utbytet betraktas i en linje från Gipsön och in mot land rakt österut, kan minskningen uppskattas till maximalt 10 procent. Denna strömsituation förekommer under I O - 20 procent av tiden, vilket innebär att sett över en längre tidsperiod är förändringen I - 2 procent.

    Vid sydgående ström och västlig vind är minskningen i det nordligaste delen av området cirka 10 - 15 procent. Totalt sett är volymerna här små. Vid svaga västvindar blir förändringen mindre. Förändringen är lokal strax öster och sydost om utfyllnaden. Västlig vind förekommer till cirka 40 procent under 1 år. Det ger totalt sett över en längre tidsperiod en minskning i nordligaste delen på 4-6 procent.

    Strömförhållanden

    Strömmen har studerats i närområdet före och efter utbyggnad. En förstoring av området gör att en visuell bedömning kan göras. För alla de fyra olika strömningssimuleringarna gäller att förändringen av strömmarna är obetydlig.

  • 469.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Core Services.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19891990Report (Other academic)
  • 470.
    Fonselius, Stig
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Skagerrak - porten mot Nordsjön1990Report (Other academic)
  • 471.
    Meuller, Lars
    et al.
    SMHI.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Andersson, E.
    SMHI.
    Gustavsson, Nils
    Meterologi.
    Meso-g scale objective analysis of near surface temperature, humidity and wind, and its application in air pollution modelling1990Report (Other academic)
  • 472.
    Omstedt, Anders
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Real-time modelling and forecasting of temperatures in the Baltic Sea1990Report (Other academic)
  • 473.
    Häggström, Martin
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Lindström, Göran
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Application of the HBV model for flood forecasting in six Central American rivers1990Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report describes the application of a runoff model to six rivers in Central America. It isa part of the project "Streamflow Forecasting and Flood Varning in Central America" for which the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI} has been responsible. The project has been financed by the Swedish International Development Agency (SIDA) and co-ordinated by the Royal Institute of Technology (KTH} in Sweden. The project is one of the efforts to predict and prevent natural disasters in Central America within the duties for Centro de Coordinacion para la Prevención de Desastres Naturales en America Central (CEPREDENAC).

  • 474.
    Brandt, Maja
    SMHI, Core Services.
    Human impacts and weather-dependent effects on water balance and water quality in some Swedish river basins1990Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The weather has a great effect on the water balance and, indirectly, affects water quality of river systems. At the same tirne, man-made changes in the Iandscape and other human activities have a great impact. To be able to distinguish the human irnpacts from the effects of natura! weather fluctuations we need observations and measurements but also analysis tools.

    In this thesis the PULSE and HBV hydrological models have been used as the analysis tools. Examples are given from forest management, in particular clearcuning, drainage and biomass increase, and from mining and agricultural activities. The models include conceptual descriptions of the most significant hydrological processes and are capable of coping with. weather-dependent fluctuations. Observed air temperature, precipitation and an estimate of the potential evapotranspiration are input data to the models.

    Simple hydrochemical and nitrogen leaching subroutines have been Iinked to the PULSE water balance model.These subroutines have been used to quantify weather-dependent and human effects on pH downstream from a mine tailings deposit and on nitrogen Ieaching from different non-point sources, especially from arable land.

    The applications illustrate the advantage of this type of model for analysis of man-made irnpacts and short-term climatological fluctuations. As the models are restricted to stationary conditions they cannot be used for forecasting of long-term changes due to changes in atmospheric deposition, land use or climate, unless the local effects of these changes are known. Other methods of analysing effects of man-made changes have also been tested, such as conventional comparative investigations, regression analysis and trend analysis. The use of these methods is exemplified by an analysis of human effects on erosion and sediment transport. It was found to be much more difficult to quantify effects with these sirnpler methods

  • 475.
    Svensson, Urban
    et al.
    SMHI.
    Holmström, Ingemar
    SMHI.
    Spridningsstudier i Glan1990Report (Other academic)
  • 476.
    Bergström, Sten
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Parametervärden för HBV-modellen i Sverige: Erfarenheter från modellkalibreringar under perioden 1975-19891990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    HBV-modellen utvecklades vid SMHI i början av 1970-talet och har sedan dess funnit ett stort antal tillämpningar i landet. Inledningsvis var intresset mest knutet till hydrologisk prognosering åt vattenkraftindustrin och översvämningsvarningar till allmänheten, men under senare år har modellen fått spela en allt större roll för beräkning av dimensionerande flöden. Modellen finns i ett antal versioner, HBV-3, HBV-6 och HBV-TL samt ytterligare några för speciella tillämpningar. Dessutom finns ett antal versioner av modellen vid institutioner utanför SMHI såväl i Sverigesom utomlands.

  • 477.
    Bergström, Sten
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Sandén, Per
    SMHI.
    Gardelin, Marie
    SMHI, Professional Services.
    Analysis of climate-induced hydrochemical variations in till aquifers1990Report (Other academic)
    Abstract [en]

    An investigation of the relations between climatological factors and short term variabilityin groundwater storage and hydrochemistry in till aquifers is performed. The analysis isbased on a simple empirical hydrological model, the PULSE model, and groundwaterrecords from four sites in Sweden.The model proved to be capable of describing the dynamics of groundwater levels ordischarge, and at one of the sites it was possible to describe hydrochemical variations aswell. The application to the remaining three sites illustrated that groundwater chemistryshows a much more complex pattem of variations than does corresponding streamflowin this type of basin. The importance of areal variabilities within the recharge area isdiscussed and illustrated by a distribution of the model into two submodels when applyingit to one of the basins.

  • 478.
    Wickström, Kjell
    SMHI.
    Oskarshamnsverket - kylvattenutsläpp i havet: Slutrapport1990Report (Other academic)
  • 479.
    Westring, Gustaf
    et al.
    SMHI.
    Wickström, Kjell
    SMHI.
    Spridningsberäkningar för Höganäs kommun1990Report (Other academic)
  • 480.
    Carlberg, Stig
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Engström, Sven
    SMHI.
    Fonselius, Stig
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Palmén, Håkan
    SMHI.
    Fyrberg, Lotta
    SMHI, Core Services.
    Yhlén, Bengt
    SMHI.
    Szaron, Jan
    SMHI.
    Program för miljökvalitetsövervakning – PMK: Utsjöprogram under 19891990Report (Other academic)
  • 481.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Svensson, Jonny
    SMHI.
    Numerical circulation models for the Skagerrak - Kattegat: Preparatory study1990Report (Other academic)
  • 482.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Szegö, Janos
    SMHI.
    Människors exponering för luftföroreningar1990Report (Other academic)
  • 483.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Core Services.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19881989Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller resultat från mätningar runt den svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1988. Mätningarna utföres veckovis i kustnära stationer, samt månadsvis i stationer belägna längre ut från kusten. De första mätningarna startade 1969 i Landsortsdjupet och Ålands hav och har successivt utökats. Totalt är 20 fartyg engagerade idag.

    De parametrar som mäts är temperatur, salthalt, syrgashalt, totalfosfor, fosfatfosfor, totalkväve, nitratkväve samt i förekommande fall svavelväte. På enstaka stationer mäts även kisel. Siktdjup och meteorologiska data noteras vid varje mättillfälle. Mätningar från isbrytare har utförts i Bottenviken och Bottenhavet i maj och december. En automatisk vattenprovtagare är installerad på fyren Farstugrunden.

  • 484.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Core Services.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19881989Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    1988 kan kraftverkets drift betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme. Samtliga tre block har haft ett högt driftutnyttjande.

    Reservutskovet har dock nyttjats mer än föregående år, ca 3 månader.

    Kontrollprogrammets målsättning har varit att kontinuerligt övervaka kylvattnets spridning i tid och rum. Av särskilt intresse har varit att se effekten av  kylvattentillskottet från block 3 via ordinarie utlopp.

    Följande slutsatser har dragits:

    • Treblocksdriften under året har inneburit avkylningsytor av storleksordningen 8 - 16 km 2. Den tidigare bedömningen från 1987; var 7 - 12 km2.
    • Temperaturen i skärgårdsområdet har inte påverkats av treblocksdriften.
    • Något märkbart läckage från F 3:s kylvattenkanal har inte observerats.
  • 485.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Oceanografiska förhållanden i Brofjorden i samband med kylvattenutsläpp i Trommekilen1989Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vattenfall har för avsikt att lokalisera en restoljeförgasningsanläggning intill Scanraff i Brofjorden. SMHI har därför fått i uppdrag att utföra en utredning avseende de oceanografiska förhållandena i området.

    Anläggningen behöver kylvatten som tas in på cirka 15 meters djup i Trommekilen via en tub om 1.2 meter i diameter. Se kartan i figur 1. Därefter planeras det uppvärmda vattnet att ledas ut som ytvatten via en muddrad ränna. Kylvattenmängden är cirka 7.5 m3/s och temperaturstegringen genom processen är cirka 10°c .

    Studien behandlar dessutom ett ytintag i Trommekilen och utsläpp i Brofjordens mynning med hastigheten 1.5 m/s.

  • 486.
    Bergstrand, Eriling
    et al.
    SMHI.
    Tobiasson, Stefan
    SMHI.
    Samordnade kustvattenkontrollen i Östergötland 19881989Report (Other academic)
  • 487.
    Fransson, L.
    et al.
    SMHI.
    Håkansson, Bertil
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Omstedt, Anders
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Stehn, L.
    SMHI.
    Sea ice properties studied from the ice-breaker Tor during BEPERS-881989Report (Other academic)
  • 488.
    Häggström, Martin
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Lindström, Göran
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Sandoval, Luz Amelia
    Vega, Maria Elvira
    Aplicacion del modelo HBV a la cuenca superior del Río Cauca1989Report (Other academic)
    Abstract [es]

    El r:fo Cauca recorre el occidente colornbiano de sur a norte, entre dos cadenas rnontafiosas , las cordilleras Central y Occidental. El area de su cuenca es de 58.500 krn. 2 y es el principal tributario del rio Magdalena

  • 489.
    Häggström, Martin
    SMHI, Core Services.
    Anpassning av HBV-modellen till Torneälven1989Report (Other academic)
  • 490.
    Gotthardsson, Martin
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Lindell, Sten
    SMHI, Professional Services.
    Hydrologiska stationsnät 1989: Svenskt Vattenarkiv1989Report (Other academic)
  • 491.
    Zachrisson, Gun
    SMHI.
    Svåra islossningar i Torneälven: Förslag till skadeförebyggande åtgärder1989Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    BakgrundEfter den svåra islossningen i Torneälven 1984 inleddes diskussioner om möjliga åtgärder för att minska skadeverkningama av svåra islossningar i framtiden. Ett förslag till treårsprojekt lades fram av SMHI och Vatten- och miljöstyrelsen (VMS) gemensamt (se figur 1.1). Syftet var att ta fram ett åtgärdsprogram omfattande dels ett prognos- och varningssystem för vårflod och issituation, dels förslag till skadeförebyggande tekniska åtgärder. Projektet startade formellt våren 1986 sedan medel för den svenska delen av arbetet  tällts till förfogande av Civildepartementet. From 1987/88 har Statens Räddningsverk svarat för finansieringen av de svenska insatserna. Den finska delen av projektet har bedrivits inom ramen för Vatten- och miljöstyrelsens ordinarie verksamhet. Resultaten av verksamheten under de gångna tre åren presenteras i föreliggande förslag till åtgärdsprogram.

  • 492.
    Josefsson, Weine
    SMHI, Research Department, Atmospheric remote sensing.
    Computed global radiation using interpolated, gridded cloudiness from the MESA-BETA analysis compared to measured global radiation1989Report (Other academic)
  • 493.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Eriksson, Bertil
    SMHI.
    Climate fluctuations in Sweden 1860–19871989Report (Other academic)
  • 494.
    Andersson, Tage
    SMHI, Research Department.
    Aeronautic wind shear and turbulence. A review for forecasts1989Report (Other academic)
  • 495.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Spridning och sedimentation av tippat lermaterial utanför Helsingborgs hamnområde1989Report (Other academic)
  • 496.
    Carlberg, Stig
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Engström, Sven
    SMHI.
    Fonselius, Stig
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Palmén, Håkan
    SMHI.
    Thelén, Eva-Gun
    SMHI.
    Fyrberg, Lotta
    SMHI, Core Services.
    Zagradkin, Danuta
    SMHI.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Core Services.
    Szaron, Jan
    SMHI.
    Program för miljökvalitetsövervakning – PMK: Utsjöprogram under 19881989Report (Other academic)
  • 497.
    Eriksson, Bertil
    SMHI.
    Snödjupsförhållanden i Sverige – Säsongerna 1950/51–1979/801989Report (Other academic)
  • 498.
    Liljas, Erik
    SMHI, Core Services.
    Torv-väder: Behovsanalys med avseende på väderprognoser och produktion av bränsletorv1989Report (Other academic)
  • 499.
    Eriksson, Bertil
    et al.
    SMHI.
    Carlsson, Bengt
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Dahlström, Bengt
    SMHI, Core Services.
    Preliminär handledning för korrektion av nederbördsmängder1989Report (Other academic)
  • 500.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Core Services.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19871988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller resultat från mätningar runt den svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1987.Mätningarna utföres veckovis i kustnära stationer, samt månadsvis i stationer belägna längre ut från kusten. De första mätningarna startade 1969 i Landsortsdjupet och Ålands hav och har successivt utökats. Totalt är 20 fartyg engagerade idag.De parametrar som mäts är temperatur, salthalt, syrgashalt, totalfosfor, fosfatfosfor, totalkväve, nitratkväve samt i förekommande fall svavelväte. På enstaka stationer mäts även kisel. Siktdjup och meteorologiska data noteras vid varje mättillfälle. Mätningar från isbrytare har utförts i Bottenviken och Bottenhavet i maj och december. En automatisk vattenprovtagare har installerats på fyren Farstugrunden.

78910111213 451 - 500 of 710
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.9
|