Change search
Refine search result
6789101112 401 - 450 of 715
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 401.
    Sanner, Håkan
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Harlin, Joakim
    SMHI.
    Persson, Magnus
    SMHI.
    Application of the HBV model to the Upper Indus River for inflow forecasting to the Tarbela dam1994Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report describes the HBV model application for inflow forecasting on a daily time step to the Tarbela dam in the Indus River. The model application forms part of the new Tarbela control center for Pakistan's Water and Power Development Authority (W APDA). The new control system will be an ABB S.P.I.D.E.R. SCADA system, delivered on a turnkey basis by ABB Network  Control of Sweden. SMHI have as subconsultants to the ABB Network Control been responsible for the set up, calibration, training and delivery of the inflow forecasting system based on the HBV model.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 402.
    Omstedt, Anders
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Nyberg, Leif
    SMHI.
    Leppäranta, Matti
    Univ. of Helsinki. Dep. of geophysics.
    A coupled ice-ocean model supporting winter navigation in the Baltic Sea: Part 1. Ice dynamics and water levels1994Report (Other academic)
  • 403.
    Lindström, Göran
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Gardelin, Marie
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Magnus
    SMHI.
    Conceptual modelling of evapotranspiration for simulations of climate change effects1994Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The evapotranspiration routines in existing conceptual hydrological models have been identified as one of the weaknesses which appear when these rnodels are used for the simulation of hydrological effects of a changing clirnate. The hydrological models in operational use today usually have a very superficial description of evapotranspiration. They have, nevertheless, been able to yield reasonable results. The objective of this paper is to analyse and suggest modifications of existing evapotranspiration routines in conceptual hydrological models to make them more appropriate for use in simulation of the effects of a changing climate on water resources.

    The following rnodifications of the evapotranspiration routine were formulated and tested in the HBV model: Ternperature anomaly correction of evapotranspiration, potential evapotranspiration by a simplified Thornthwaite type formula, interception submodel, spatially distributed evapotranspiration routine and alternative forrnulations of lake evapotranspiration. Sensitivity analyses were thereafter rnade to illustrate the effects of uncertainty in the hydrological model structure versus those of the uncertainty in the climate change predictions.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 404.
    Carlsson, Bengt
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Sanner, Håkan
    SMHI, Core Services.
    Influence of river regulation on runoff to the Gulf of Bothnia: Gulf of Bothnia Year 19911994Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 405.
    Laurin, Sten
    et al.
    SMHI.
    Färnlöf, Sören
    SMHI.
    Meteorologi Et häfte om väder och klimat från SMHI1994Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Vädret har alltid betytt mycket för människornas tillvaro. Under de senaste 100 åren har kunskapen om väderskeenden ökat alltmer, men ännu är det mycket som är förborgat för oss. Under mitten av 1950-talet började meteorologerna använda sig av datatekniken i sitt arbete. De första 10 åren var det mera experiment än användande i det dagliga arbetet. Idag 1994 skulle inte meteorologen kunna klara sig utan detta hjälpmedel och meteorologerna är bland de intensivaste datoranvändarna. Atmosfärens processer är så omfattande och svårberäknade att det krävs mycket stor datorkapacitet för att bestämma tillstånd och förändiingar i lufthavet. Trots alla tekniska hjälpmedel har vi ganska långt kvar innan vi kan göra tillförlitliga prognoser för mer än ca en vecka.

    Häftet Du håller i handen är ett försök att göra meteorologin och meteorologens arbete mer kända för en större allmänhet. Vi har också beskrivit klimatlära på några sidor. Klimatet är ofta glömt i de meteorologiska böckerna, men klimatologisk kunskap är till stor samhällsnytta och bör utnyttjas av varje samhällsplanerare. Med goda kunskaper i klimatologi kan samhället spara både på energi och miljö.

    Häftets innehåll är anpassat till grundskolans högstadium och gymnasiets NO- och SO-linjer. Meteorologi och klimatologi är tvärvetenskapliga och innehåller bland annat ämnen som matematik, fysik, kemi, statistik och geografi. Dagligen har meteorologen nytta av sina kunskaper i dessa ämneni sitt arbete och det är en förhoppning att eleverna kommer att se en koppling mellan teori och praktik, när de använder häftet som kursmaterial.

    Vi hoppas Du skall ha nytta och glädje av vårt häfte.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 406.
    Gotthardsson, Martin
    SMHI, Core Services.
    Översvämningskänsliga områden i Sverige: Svenskt Vattenarkiv1994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelserna fick genom Miljö och Energidepartementet 1989-06-29 i uppdrag att utreda vissa frågor rörande dammsäkerhet mm. Målsättningen var att förbättra planeringen för att förhindra översvämningsskador genom aktualisering av kommunernas fysiska planering och med genomförande av åtgärder. Utredningarna skulle vara klara senast den 22 februari l990. SMHI har erhållit kopior på länens redovisningar från 23 län, som rör översvämningskänsliga områden fram till 1990 och har upprättat ett nationellt register över dessa. Antalet redovisade områden för varje län framgår av bifogad karta. Siffrorna är inte helt jämförbara på grund av skillnader i redovisningssätt, men ger ändå en bra bild av fördelningen. Totalt redovisades 647 områden från länen. Följande personer på SMHl har arbetat med översvämningsregistret nämligen Torbjörn Lindkvist, Bernth Samuelsson, Stig Nilsson och framför allt Todor Milanov. Denna rapport har sammanställts på Analysenheten inom affärsområde Samhälle av Martin Gotthardssonmed hjälp av Maja Brandt.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 407.
    Andersson, Kerstin
    SMHI, Core Services.
    Vattenföring i Sverige. Del 4. Vattendrag till Västerhavet: Svenskt Vattenarkiv1994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En viktig uppgift för SMH1 är att ge information om vattenföringen i Sveriges vattendrag. "Vattenföringen i Sveriges floder" utkom l954. Den sammanställdes av Ragnar Melin och innehöll uppgifter tom år 1950. En ny utgåva, "Vattenföring i Sverige", publicerades 1979. Den innehåller minst 10 är långa mätserier för de vattenföringsstationer som var i drift 1975 samt för vissa tidigare nedlagda stationer.Denna utgåva innehåller vattenföringsuppgifter tom 1990 för de vattenföringsstationer som var i drift 1990 och som har en rnätserie på minst 10 år.SMHI publicerar denna gäng ''Vattenföring i Sverige" i fyra delar. Indelningen av Sverige är densamma som i "Arealer för avrinningsområden'', som samtidigt är under utgivning.e olika delarna omfattarDel 1 vattendrag som mynnar i BottenvikenDel 2 vattendrag som mynnar i BottenhavetDel 3 vattendrag som mynnar i Egentliga ÖstersjönDel 4 vattendrag som mynnar i Västerhavet ( Öresund, Kattegatt, Skagerrak).

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 408.
    Ehlert, Kurt
    SMHI, Core Services.
    Avrinningsområden i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öresund: Svenskt Vattenarkiv1994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Grunden för allt hydrologiskt arbete är kännedom om läge och storlek för Sveriges vattensystem och däri ingående sjöar och vattendrag. SMHI har samlat sådana uppgifter i Svenskt Vattenarkiv (SVAR). Inom SVAR har hittills publicerats ett sjöregister, ett vattendragsregister, ett register över befintliga sjökartor och sjöuppgifter samt de svenska huvudvattendragens namn och mynningspunkter.En mycket viktig uppgift är arealen för avrinningsområdet på olika platser i vattendragssystemen. Uppgifter om avrinningsområdens storlek är tex nödvändiga för vattenplanering och vid beräkning av vattenföring för vattendrag, där observationer saknas.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 409.
    Edström, Magnus
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Rystam, Pia
    SMHI, Core Services.
    FFO - Stationsnät för fältforskningsområden 19941994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    l denna rapport redovisas en sammanställning över de olika klimat- och ytvattendata som finns för SMHl:s FFO stationer. För varje station redovisas under vilka tidsperioder det finns data. FFO står för fältforskningsområde och är ett program för hydrologiska och hydrokemiska mätningar i små vattendrag.I mitten av 1960-talet startades inom Unesco den Internationella Hydrologiska Dekaden (IHD). Sverige deltog med omfattande undersökningar i sju så kallade representativa områden. Ett nordiskt expertmöte i Uppsala 1975 resulterade i det då nya begreppetfältforskningsområde (FFO). Ett FFO skall uppfylla vissa minimikrav ifråga om insamling av hydrologiska basdata, fysiologisk och klimatologisk beskrivning av området samt det hydrologiska materialets tillgänglighet.Ett fälforskningsområde skall vara 1.200 km2 stort och homogent med avseende på regimmönster, topografi, jordart och vegetation. Urvalet görs med utgångspunkt från naturgeografisk regionsindelning av Norden och hydrologisk regimindelning. Minimikrav på mätprogram är följande: vattenföring, nederbörd, snötaxering, lufttemperatur, luftfuktighet, vind och hydrokemi.Observationer i fåltforskningsområden har skett genom flera institutioners försorg: SMHI, KTH, LTH, CTH och Stockholms Universitet har medverkat. Från 1980/1981 har SMHI haft ansvaret för FFO-verksamheten. Äldre mätresultat har samlats in från de tidigare representativa områden som behållits som FFO. Nuvarande stationsnät omfattar 20 områden.Till en början var avsikten med FFO-programmet att endast titta på vattenomsättningen i olika representativa områden. Efter hand har även de kemiska kvalitetsaspekterna blivit mera intressanta och kommit med i bilden. Med denna sammanställning hoppas vi att det ska bli lättare att ta ett samlat grepp över all den information som faktiskt finns för våra olika FFO . Det  kommer också bli lättare att nå ut till olika intressenter av data.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 410.
    Evremar, Åsa
    SMHI, Core Services.
    Svenskt dammregister. Södra Sverige: Svenskt Vattenarkiv1994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten över Sveriges dammbyggnader är resultatet av många års arbete. 1977 tillsatte chefen för jordbruksdepartementet en arbetsgrupp vars uppgift var att "undersöka omfattningen av och formerna för en inventering av landets dammbyggnader samt att pröva behovet av ett register över dammbyggnader". Arbetet resulterade 1978 i en rapport från Jordbruksdepartementet (Ds Jo 1978:9) där arbetsgruppen kom fram till att kunskaperna om landets dammar var otillfredsställande och att en landsomfattande damminventering krävdes. Man utarbetade ett protokoll som skulle kunna användas av länsstyrelserna vid denna inventering. Man ansåg att det trots kostnaderna var motiverat ur samhällsekonomisk synvinkel med både en damminventering och ett nationellt dataregister över dammar för att förhindra dammolyckor och översvämningar. Länsstyrelserna uppdrogs i början av 1980-talet att utföra damminventeringar vilket alla utom Gotlands och Göteborgs- och Bohus län har gjort. Inom dessa län saknas dammar av betydelse ur säkerhetssynpunkt (Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1990, Sjöborg 1990).SMHI fick i regeringens proposition 1988/89:116 i uppdrag att undersöka hur ett statligt register över Sveriges dammar borde byggas upp. Åren 1985-1988 kom uppgifter om ett stort antal dammar i Norrland in till SMHI i samband med arbeten med översyn av regleringsdammars avbördningskapacitet. På eget initiativ genomförde SMHI en försöksverksamhet att lagra vissa uppgifter för ett antal stora dammar i Norrland, samt för dammarna i länsinventeringarna från Uppsala län och Kopparbergs län i ett dataregister (SMHI 1989). Urvalet av uppgifter som lagts in i det allmänna dammregistret har skett efter diskussioner med SÄPO. För de dammar som lades in under försöksperioden finns "känsliga" uppgifter lagrade i ett icke allmänt tillgängligt system på SMHI.I januari 1994 startade det huvudsakliga arbetet på SMHI att lägga in data i dammregistret med utgångspunkt från länsstyrelsernas damminventeringsprotokoll. Protokollen har kopierats och arkiverats på SMHI. En viss kontroll av uppgifternas rimlighet har gjorts innan de lagts in i registret. Länsstyrelserna har sedan fått tillbaka en diskett med den del av dammregistret som berör respektive län.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 411.
    Xingnan, Zhang
    SMHI.
    A comparative study of the HBV model and development of an automatic calibration scheme1994Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report contains a compari on between two rainfall-runoff models, namely the Swedish HBV model and the Chinese Xinanjiang medel, together with some examples of applications of the two models. It further contains a more detailed study of automatic calibration schemes for the HBV model, as well as the development of a new optimization scheme. The work was carried out by Dr ZHANG Xingnan, on a six month research leave from the Hohai University in Nanjing, China. Dr ZHANGs stay at the Swedish Meteorological and Hydrological lnstitute was made possible by a grant from the Swedish lnstitute. Dr ZHANG worked in close cooperation with the staff of the SMID. The work presented herein was done within the framework of the HBV-2000 project. This project is a revision of the HBV model structure, which has remained relatively unchanged since its development some twenty years ago.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 412.
    Lindkvist, Torbjörn
    SMHI, Core Services.
    Havsområdesregister 19931994Report (Other academic)
  • 413.
    Andersson, Lars
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Sjöberg, Björn
    SMHI, Core Services.
    Krysell, Mikael
    SMHI, Core Services.
    The conditions of the seas around Sweden: Report from the activities in 19931994Report (Other academic)
  • 414.
    Marmefelt, Eleonor
    SMHI, Professional Services.
    Currents in the Gulf of Bothnia During the Field Year of 19911994Report (Other academic)
  • 415.
    Brandt, Maja
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Jutman, Torbjörn
    SMHI, Core Services.
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    Sveriges vattenbalans: Årsmedelvärden 1961-1990 av nederbörd, avdunstning och avrinning1994Report (Other academic)
  • 416.
    Josefsson, Weine
    SMHI, Research Department, Atmospheric remote sensing.
    Normalvärden för perioden 1961-90 av globalstrålning och solskenstid i Sverige1993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Månadsmedelvärden av globalstrålning och solskenstid för standard normalperioden 1961-1990 ges för ett antal stationer. Metoden att hänföra mätningarna till en gemensam period samt några av de problem som finns beskrivs översiktligt. Fördelningen över Sverige av årsvärdet för de bägge variablerna presenteras med isolinjekartor.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 417.
    Westring, Gustaf
    et al.
    SMHI.
    Andersson, Jan
    SMHI, Core Services.
    Lindh, Henrik
    SMHI, Core Services.
    Axelsson, Robert
    SMHI.
    Forsmark - en temperaturstudie: Slutrapport1993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Om inget annat nämns refererar alla uppgifter i detta kapitel till station 126 som antas vara representativ för hela fjärden däromkring. Begreppen yta och botten, i samband med referenser till temperaturskillnader, är egentligen baserade på mätningar vid 1.5 respektive 16 m djup, men de ger realistiska mått på hur mycket kallare kylvattnet normalt kommer att vara om det hämtas ur djupvattnet vid station 126.

    Temperaturskillnaden mellan ytan och botten under sommaren (andra hälften av juni till och med augusti) ligger normalt kring 3 °C. Under våren är differensen betydligt större och från och med september då hösten normalt inträtt råder nästan isotermi. Temperaturskillnaden för ytan - 12 m och ytan - 8 m djup är under sommaren normalt cirka 2 respektive 1 °C. För närmare detaljer om fördelningen av temperaturskillnaderna mellan ytan och olika djup har kumulativa frekvensdiagram framtagits.

    Temperaturdifferensen styrs under sommaren av vindens riktning, styrka och varaktighet. I viss mån spelar också tröskeldjupet till fjärden en roll. Starkare nordliga vindar under cirka två dygn leder till perioder med små temperatur- killnader, dessa varar normalt 2 - 3 dygn. Sydliga vindar av måttlig styrka under 2 - 3 dygn eller mer leder till kraftiga temperaturdifferenser. Perioder med mycket svaga vindar leder till en höjning av temperaturskillnaden. Sydliga vindar förekommer cirka 50 % av sommaren, mycket svaga vindar cirka 15 %.

    I sektion 4.7 finns en välmenad lekmanslista på aspekter som bör ägnas speciell uppmärksamhet i det fortsatta arbetet med att sänka kylvattnets intagstemperatur under sommaren.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 418.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Core Services.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19921993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    1992 års kontrollprogram har haft som målsättning att:

    - kontinuerligt bevaka temperaturen i vertikal Si skärgårdsområdet.

    - kontrollera vattenområdet vid F3:s kylvattenkanal (tidigare läckaget).

    Kraftverkets drift under 1992 kan betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme.

    Reservutskovet har använts i drygt 1 månad. Under 1990 och 1991 var motsvarande tid cirka 6 månader. Att perioden varit så mycket längre under de två föregående åren har berott på att Kustlaboratoriet i Öregrund bedrivit ett försök att skapa möjligheter för en förbättrad fiskreproduktion.

    Kommentarer:

    * Tendensen av något förhöjda temperaturer under åren 1990 - 91 i skärgårdsområdet vid vertikal S har brutits. Temperaturen ligger på en mer normal nivå genom att reservutskovet utnyttjats betydligt mindre under 1992.

    * Det fanns inga spår av det tidigare läckaget utanför F3:s kylvattenkanal.

    Statistiskt sett var årsmedeltemperaturen (april - november) under -92 i vertikal Spå 1 m djup 0.23°C över medelvärdet för perioden 1977-91. För 1991 och 1990 låg årsmedeltemp. 2.2°C resp l.8°C över medelvärdet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 419.
    Bergström, Sten
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Carlsson, Bengt
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Hydrology of the Baltic Basin: Inflow of fresh water from rivers and land for the period 1950–19901993Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A data base of monthly inflow of fresh water from rivers and land to the Baltic Sea and its subbasins is created. The data base covers the period 1950 - 1990 and is based on observations from the national hydrological services of the surrounding countries.

    The main features of the data base are presented including river flow of selected rivers and total inflow to the Baltic Sea and its subbasins. Long term, seasonal and short term variabilities are analysed and the effects of hydropower development are identified. An earlier data base by Mikulski (1982) is used for comparison and extension of the record to cover the period 1921 - 1990.

    It is concluded that the variability of inflow is great and that the decade 1981 - 1990 is the wettest in 70 years. The increase in runoff is mainly due to increasing river flow during the cold seasons. The effects of hydropower development are noticeable in the records for the Bothnian Bay and the Bothnian Sea.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 420.
    Johansson, Barbro
    SMHI, Professional Services.
    Modelling the effects of wetland drainage on high flows1993Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The effects of drainage on high flows hav~ been studied by means of a conceptual runoff

    model (HBV/PULSE). To find parameters, typical for drained wetlands, the model was

    calibrated for two small catchments, one in central Sweden and one in south eastem Finland,

    where runoff data were available for drained and undrained conditions. The catchments had

    different characteristics, and the calibration procedure yielded two different parameter sets.

    The drainage effects in these small basins were studied by simulating the runoff, for a specific

    period, using model parameters for drained and undrained conditions.

    In the Swedish catchment,

    the effects on the runoff were almost negligible.

    In the Finnish catchment, the peak and

    low flows, as well as the total runoff volume increased considerably during the first

    10 years

    after drainage.

    The drainage parameters found for the small experimental basins, were also used to simulate

    the drainage of a 1000 km

    2 catchment in central Sweden, with a 20 % coverage of swamps.

    Hard.ly any effects could be seen when the parameters from the small Swedish basin were

    used. With the Finnish parameters there was a slight increase in peak and low flows, and the

    total runoff volume increased by 3.5 %. When extreme flows were simulated, by entering a

    design area rainf all sequence into the model, the diff erences between peak flows for drained

    and undrained conditions were fully negligible.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 421.
    Persson, Magnus
    SMHI.
    Utnyttjande av temperaturens persistens vid beräkning av volymsprognoser med HBV-modellen1993Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 422.
    Häggström, Martin
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Professional Services.
    Analys av snösmältningsförlopp1993Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 423.
    Lindell, Sten
    SMHI, Professional Services.
    Realtidsbestämning av arealnederbörd1993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Några vintrar under 80-talet gav HBV-modellen ett dåligt prognosresultat för vissa tillrinningsområden i norra Norrlands fjälltrakter. Samtidigt blev resultat av vårflödesvolymsprognosema för motsvarande områden bättre då arealnederbördsmetoden för prognosering av tilliinningsvolymer utnyttjades. För att utröna om det är möjligt att kombinera arealnederbördsmetodens nederbördsviktning med HBV-modellens tillrinningsberäkning finansierade arbetsgruppen för hydrologiskt utvecklingsarbet (HUVA) inom Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan (VASO) en studie budgetåret 1991-92 som avrapporterades i Mv PM Nr 3 (Lindell, 1992). I det arbetet användes ett PCprogram för tredimensionell interpolering, SURFER, för beräkning av den areella nederbörden. Arbetet med att läsa in nederbördsdata till det systemet var mycket omfattande och tog mesta tiden av projektet i anspråk. Däiför kunde endast ett prognosområde studeras med nederbördsdata under 15 månader

    Denna rapport redovisar en utveckling av SURFER-projektet från 1991-92. PC-programmet SURFER har ersatts med en av SMHI utvecklad modell för operationella korta väderprognoser, LAM-modellen (Ullerstig och Unden, 1981), (Unden, 1982) samt (Andersson et al., 1986).

    -talet gav HBV-modellen ett dåligt prognosresultat för vissa

    tillrinningsområden i norra Norrlands fjälltrakter

    . Samtidigt blev resultat av

    vårflödesvolymsprognosema för motsvarande områden bättre då arealnederbördsmetoden

    för prognosering av tilliinningsvolymer utnyttjades. För att utröna om det är möjligt att

    kombinera arealnederbördsmetodens nederbördsviktning med HBV-modellens

    tillrinningsberäkning finansierade arbetsgruppen för hydrologiskt utvecklingsarbete

    (HUVA) inom Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan (VASO) en studie budgetåret

    1991-92 som avrapporterades i Mv PM Nr 3 (Lindell, 1992). I det arbetet användes ett PCprogram

    för tredimensionell interpolering, SURFER, för beräkning av den areella

    nederbörden. Arbetet med att läsa in nederbördsdata till det systemet var mycket

    omfattande och tog mesta tiden av projektet i anspråk. Däiför kunde endast ett

    prognosområde studeras med nederbördsdata under 15 månader

    .

    Denna rapport redovisar en utveckling av SURFER-projektet från 1991-92. PC-programmet

    SURFER har ersatts med en av SMHI utvecklad modell för operationella korta

    väderprognoser, LAM-modellen (Ullerstig och Unden

    , 1981), (Unden, 1982) samt

    (Andersson et al., 1986).

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 424.
    Carlsson, Bengt
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Alkalinitets- och pH-förändringar i Ume-älven orsakade av minimitappning1993Report (Other academic)
    Abstract [en]

    lnfluence of regulated minimum discharge on alkalinity and pH in river Umeälven At present the Swedish State Power Board is building a hydropower plant at Klippen in river Umeälven south of lake Överurnan. The plant is intended to be in operation <luring 1994. In connection with the start the discharge will be minimized at an about 10 km long river section between the outlet from Överurnan and Klippen. This interference will lead to a decrease of the alkalinity and pH values at the river section in question. In order to reduce the consequences as far as possible, minimum releases of 2. 0 m 3 /s from 1 J une to 15 September and 0. 5 m3 /s <luring the rest of the year have been suggested. Model simulations of pH and alk:alinity have been made for the period 1984- 91. The results show that the alk:alinity decreases from the lowest annual values of 0.05 - 0.06 mekv/1 to 0.02 - 0.03 mekv/1, which corresponds to a reduction of the pH values from 6.6 – 6 .7 to 6.2 - 6.3.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 425.
    Lindström, Göran
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Floods in Sweden – Trends and occurrence1993Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Sweden experienced a number of large floods in the 1980-ies. This raised the question of whether floods were becoming more frequent. A systematic study on floods was carried out, to provide a perspective to past and future floods. Frequency analysis was made using 16 methods. A split-sample test was used for evaluation of the predictive power of the methods. Numerical criteria were used for measuring the goodness of fit. The return periods of observed floods were estirnated by use of plotting positions.

    No convincing evidence of trends was found. The 1980-ies had larger floods than usual, where as the 1970-ies had few high floods, especially, in the auturnn. This may have led to the, irnpression of a trend. No evidence of autocorrelation or periodicity was found. For most of Sweden, the spring was found to be the season with highest extremes. The flood-moderating effect of regulation was illustrated, although floods were also found to occur in regulated systems. The results from the frequency analysis depended on the choice of criteria. In general, however, distributions with two parameters performed best. Neither a two component model treating spring and autumn separately, three parameter distributions, nor regional analyses gave any irnprovements. The spatial correlation within the data was considerable.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 426.
    Lindström, Göran
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Harlin, Joakim
    SMHI.
    Olofsson, Judith
    SMHI, Core Services.
    Uppföljning av Flödeskommitténs riktlinjer1993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Flödeskommittens förslag till nya riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar utkom 1990. Kontrollberäkningar enligt riktlinjerna visar att de dimensionerande flödena för hösten ligger något lägre än de preliminära beräkningarna i Flödeskommittens rapport. Medelvärdet av de uppmätta flödena i relation till de dimensionerande är med det nu tillgängliga materialet 43% för våren och 40% för hösten. Det finns inga tydliga skillnader i säkerhetsmarginal mellan olika delar av landet, eller mellan vår och höst. Trots detta finns det en relativt stor spridning mellan stationerna.Samtidigheten mellan hög snösmältning och hög nederbörd studerades. Resultaten visar att de två faktorerna sällan uppträder samtidigt. Genom att man i en dimensioneringsberäkning kombinerar kraftig snösmältning och extrem nederbörd fås en avsevärd säkerhetsmarginal, trots att ingen av de två faktorerna har extrapolerats utanför det observerade. De högsta flödena i oreglerade vattendrag i Norrland skapas i första hand av snösmältning. En mindre del av flödena är kombinationsflöden, och en ännu mindre andel domineras av regn. Höstflödena, som vanligtvis är lägre, domineras dock av regn. I södra Sverige orsakas de högsta flödena ofta av kombinationer av regn och snösmältning.Det är mycket svårt att fastställa återkomsttiden för de dimensionerande flödena med någon större precision. Man kan inte förutsätta att de dimensionerande flödena har samma återkomsttid överallt. Det mesta talar dock för att återkomsttiden överstiger 10 000 år med god marginal i de flesta områdena. Risken för att ett dimensionerande flöde skall uppträda någonstans i landet under en hundraårsperiod, bör vara mycket liten. Säkerhetsmarginalen, eller återkomsttiden, tycks ligga på ungefär samma nivå för våren som för hösten. Det är mycket svårt att uppskatta de dimensionerande flödenas återkomsttid genom att utgå från återkomsttiden för det dimensionerande regnet på 24 timmar. Detta beror på att regnets återkomsttid ej är känd och att de högsta flödena i landet till största delen orsakas av snösmältning eller långvarigt regn.Ett något mer homogent resultat vad beträffar det 30 åriga snötäcket i en dimensioncringsberäkning erhölls då snötäckena uppdaterades med hjälp av den uppmätta vattenföringsserien. Underlaget är dock ganska begränsat. Den justering av 30-årssnön som erhölls i de 2 testade områdena innebar en justering av tillrinningsmaximum med knappt 2%. En ny förbättrad avdunstningsrutin i HBV-modellen, hade obetydlig effekt på de  dimensionerande flödena på våren. De dimensionerande höstflödena i södra samt östra Sverige blev I0 - 22 % högre med den nya avdunstningsfunktionen.De höga flödena under sommaren 1993 var i flera av de reglerade Norrlandsälvarna exceptionellt höga för årstiden, men däremot inte i förhållande till oreglerade vårflöden. Exempelvis skulle sommarens flödesnivå i Luleälven uppnås ungefär vart femte år om älven hade varit oreglerad. Nederbördsmängdema på ett dygn låg långt under Flödeskommittens dimensionerande värden. Tillrinningstoppen till Parki och Letsi i Luleälvenanalyserades närmare. Långvarigt regn, och inte snösmältning, var den utlösande faktorn för flödestoppen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 427.
    Andersson, Kerstin
    SMHI, Core Services.
    Vattenföring i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön: Svenskt Vattenarkiv1993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En viktig uppgift för SMHI är att ge information om vattenföringen i Sveriges vattendrag. "Vattenföringen i Sveriges floder" utkom 1954. Den sammanställdes av Ragnar Melin och innehöll uppgifter tom är 1950. En ny utgåva, ''Vattenföring i Sverige", publicerades 1979. Den innehåller minst 10 år långa mätserier för de vattenföringsstationer som var i drift 1975 samt för vissa tidigare nedlagda stationer.

    Denna utgåva innehåller vattenföringsuppgifter t o m 1990 för de vattenföringsstationer som var i drift 1990 och som har en mätserie på minst 10 år.

    SMHI publicerar denna gång "Vattenföring i Sverige'' i fyra delar. Indelningen av Sverige är densamma som i "Arealer för avrinningsområden", som samtidigt är under utgivning. De olika delarna omfattar

    Del 1 vattendrag som mynnar i BottenvikenDel 2 vattendrag som mynnar i BottenhavetDel 3 vattendrag som mynnar i Egentliga ÖstersjönDel 4 vattendrag som mynnar i Västerhavet ( Öresund, Kattegatt, Skagerrak).

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 428.
    Funquist, Lennart
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    An operational Baltic Sea circulation model: Part 1. Barotropic version1993Report (Other academic)
  • 429.
    Andersson, Lars
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Edler, Lars
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Sjöberg, Björn
    SMHI, Core Services.
    The conditions of the seas around Sweden: Report from activities in 19921993Report (Other academic)
  • 430.
    Moberg, Anders
    Naturgeografiska Institutionen, Stockholms Universitet.
    Lufttemperaturen i Stockholm 1756-1990. Historik, inhomogeniteter och urbaniseringseffekt1992Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A continuous record since 1756 of monthly temperature data exist at the old observatory in Stockholm. The thermometer has only been moved twice since the beginning, and not more than ten meters. In ancient times the instruments were probably not of today's quality, but were of good European standard. The period 1756-1815 1s characterized by variability of observation times and less safe calculations of monthly means. From 1816 and onwards the measurements are well documented, but not until 1859 were modem formulas used. The annual temperature in Stockholm has increased since the middle of the 19th century. The linear increase between 1860 and 1990 is 1.6 °c.A comgarison with surrounding stations indicates that urban bias is responsible for about 1.0 C of this increase. Around 1970 the urban bias seems to have reached a stable level, and since then no further urban heating occurs. The temperature record is presented in diagrams displaying the annual temperature and the four seasons separately. The quality of the series is discussed.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 431.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Dahlström, Bengt
    SMHI, Core Services.
    Future climate in the Nordic region – survey and synthesis for the next century1992Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The greenhouse gases carbon dioxide, methane, chlorfluorcarbons and nitrous  oxide are increasing due to man's activities. 0n physical grounds it is generally believed that this will influence the climate of the earth. Observational evidence, mainly global mean temperatures, indicate that the earth becomes warmer at present. It is, however, not possible to rule out that natura! factors have caused observed changes until now. Swedish data show small or no trends at present.

    The suggested scenarios for Sweden are given in interval form to express the large uncertainty. For temperature and precipitation in the years around 2030 we suggest the following changes compared with the levels around 1990.

                     Winter   Summer Winter     Summer.            

                     temp.    temp.     Prec.       Prec.

    Northern

    Sweden:    0.5-1.5  00-1.5     0-15 %   0-10 %

    Southern

    Sweden:    0.0-1.0  0.0-0.5    0-15 %   0-10 %

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 432.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Core Services.
    Westring, Gustaf
    SMHI.
    Strömmar, skiktningsförhållanden, vattenståndsvariationer mellan Cebu och Leyte, Filippinerna.: -En förstudie inför sjökabelläggning i områdetTyp: Rapport1992Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 433.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Core Services.
    Oceanografiska observationer runt svenska kusten med kustbevakningens fartyg 19911992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller resultat från mätningar runt den svenska kusten med kustbevakningens fartyg 1991. Mätningarna utförs veckovis i kustnära stationer, samt månadsvis i stationer belägna längre ut från kusten. De första mätningarna startade 1969 i Landsortsdjupet och Ålands hav och har successivt utökats . Totalt är 20 fartyg engagerade idag.

    De parametrar som mäts är temperatur, salthalt, syrgashalt, totalfosfor, fosfatfosfor, totalkväve, nitratkväve samt i förekommande fall svavelväte. På enstaka stationer mäts även kisel. Siktdjup och meteorologiska data noteras vid varje mättillfälle. Mätningar från isbrytare har utförts i Bottenviken och Bottenhavet 2 gånger/år. En automatisk vattenprovtagare på fyren Farstugrunden samlar vattenprover en gång/vecka.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 434.
    Hillgren, Robert
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Andersson, Jan
    SMHI, Core Services.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19911992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    1991 års kontrollprogram har haft som målsättning att:

    - kontinuerligt bevaka temperaturen i vertikal S i skärgårdsområdet.

    - kontrollera vattenområdet vid F3:s kylvattenkanal (tidigareläckaget).

    - komplettera informationen om kylvattnets utbredning vid full treblocksdrift.

    Kraftverkets drift under 1991 kan betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme.

    Reservutskovet har använts i drygt 6 månader, april tom oktober, liksom 1990. Under 1989 var motsvarande tid cirka 1.5 månader. Att perioden blivit så mycket längre under 1990 och 1991 beror på att Kustlaboratoriet i Öregrund bedrivit ett försök att skapa möjligheter för en förbättrad fiskreproduktion.

    Kommentarer:

    * Vid full treblocksdrift med kylvattenflöde från ordinarie utlopp samt via skärgårdsområdet (reservutskovet) har avkylningsytor med övertemperatur större än 1 °C av storleksordningen ~ 10 km2 observerats. Det är något över medelvärdet från tidigare år, beroende på att inblandningen blir diffusare.

    * Det fanns inga spår av det tidigare läckaget utanför F3:s kylvattenkanal.

    * Temperaturutvecklingen i skärgårdsområdet väster om Biotesten (vertikal S) visar att området är relativt välventilerat. Vattenutbytet kan då och då omfatta hela vattenvolymen - och tidsskalan kan vara några dygn upp till en vecka. Värmetillskottet från reservutskovet höjer yttemperaturen vid vertikal S med upp till 3 °C.

    Statistiskt sett var medeltemperaturen för den isfria perioden under -91 i vertikal Spå 1 m djup 2.2 °C högre än medelvärdet för perioden 1977 - 90. Endast månadsmedelvärdet för juni ligger under medelvärdet för perioden 1977 - 90.

    För april, juli, augusti och september noterades temperatur över de tidigare erhållna medelvärdena perioden 1977 - 90 med respektive 3.90, 2.78, 5.21 och 3.26 °C.

    Årets högst uppmätta temperatur 23.8 °C inträffade 8 juli. Vid Örskär meteorologiska station observerades årets högsta lufttemperatur den 9 juli till 29.1 °C. Perioder med måttliga vindar från S-SE bidrog till dessa höga temperaturer.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 435.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Isproppsförebyggande muddring och dess inverkan på strömmarna i Torneälven1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Muddring i Torneälvens mynningsområde studeras, som en möjlighet att minska risken för isproppsbildning och därmed risken för översvämning. Effekterna för strömmarna vid muddrad farled och en bruten isränna beräknas med en numerisk datormodell. Även effekterna av en muddrad grop i mynningen simuleras med modellen. Bedömning av förändrade sedimentationsmönster utförs liksom ändrad isproppsrisk.

    Endast mycket höga flöden betraktas, dvs 2 500 m3 /s och 3100 m3/s.

    Vid simuleringarna väljs en utbredning av havsisen, som man av erfarenhet vet förekommer då ispropp med översvämning inträffar. Likaså får isens tjocklek ett representativt värde, 80 cm. Olika vattenstånd i havet betraktas även.

    Beräkningsmodellen tar inte hänsyn till att vattnet tar en alternativ väg vid översvämning eller till effekterna av en ispropp. Det innebär att hastigheterna under isen blir för höga eftersom vattenmassor tvingas in under isen, som annars skulle svämma över landområden. Med dessa förenklingar erhålls en god uppfattning av de typiska effekter på strömmarna som de olika muddringsalternativen ger upphov till. Beräkningarna av strömmarna visar att hastigheterna i mynningen och huvudfåran är mycket höga; 2 - 4 m/ s.

    Strömförhållanden

    Muddrad farled

    Muddrad farled och bruten ränna medför att en betydligt större del av vattnet går genom rännan eftersom tvärsnittsytan ökar. Det medför att hastigheterna i hela övriga mynningsområdet minskar. På de grunda områdena på ömse sidor om farleden och norr om Selkäkari sker en kraftig minskning av hastigheterna. Vid lägre flöde och högre havsvattenstånd är den procentuella förändringen mindre.

    Muddrad grop

    En muddrad grop i mynningsområdet och samtidigt istäckt i havet innebär att i och omkring gropen erhålls lägre hastigheter i proportion till den ökade tvärsnittsytan.

    Ej islagd period

    Vid icke islagd tid medför den muddrade farleden att vattnet styrs till den muddrade rännan. Det blir något lägre hastigheter; 20 - 25 %, norr om Selkäkari. Hastigheterna på de grundare områdena på ömse sidor om rännan minskar något. Vid muddrad grop sker endast en hastighetssänkning vid gropen.

    Sedimentationsbedömningar

    Torneälvens mynningsområde domineras av sediment med mycket blandad kornstorlek, från silat till grus, och litet organiskt innehåll. Detta visar att mycket lite deposition och erosion förekommer (gäller relativt öppna vatten, inte grunda kanaler och vikar), De mindre mängder av grövre sediment (icke suspenderade) som älven för med sig deponeras strax efter att den mynnat, i beräkningsområdets norra del. Merparten av de sediment som älven för med sig deponeras söder om beräkningsområdet - i skärgården och havet därutanför.

    Muddrad ränna

    Detta muddringsalternativ leder till högre strömhastigheter än för nuvarande förhållanden i huvudströmfåran. Förhöjningen är dock så liten att det inte kommer leda till några erosionsproblem. Den lite starkare strömmen skulle hjälpa till att hålla rännan öppen (förutsatt att rännan ligger i linje med strömriktningen). Underhållsmuddring går dock inte att utesluta, som mest ungefär var 5 - 10 år.

    De minskade strömhastigheterna, i {åran norr om Selkäkari och Kraaseli skulle ha kunnat leda till depositionsproblem om det inte vore för att området är så grunt. Redan i dagens läge hålls sedimenten delvis i suspension av de vattenrörelser som vågor orsakar. Viss deposition, eller ökning av deposition, får man dock räkna med innanför Selkäkari - i värsta fall uppåt en centimeter per år.

    En följd, om än knappt märkbar vad gäller sedimentation, är att mer vatten följer huvudströmfåran om man muddrar en ränna, och då kommer mer suspenderat material föras ut i skärgården än tidigare.

    Lokal muddring

    Eftersom strömmarna bara förändras där den lokala muddringen eventuellt sker, kommer med stor sannolikhet ingen förändrad sedimentation ske i resten av mynningsområdet. De minskade strömhastigheterna i det lokala muddringsområdet kan tänkas leda till en ökad deposition av grövre sediment (sand/ grus). Det mesta av detta grövre material kommer dock liksom i nuvarande fall att fällas ut på bottnarna söder och sydväst därom, där strömhastigheterna avtar ordentligt. Den lokala muddringen sker i anslutning till två redan existerande "djuphål" (en och ett par meter djupare än omgivningen) som tydligen inte visar tendenser att fyllas igen. På grund av att sedimentationstakten på platsen är låg/ingen, att strömmarna trots muddring ändå kommer vara relativt höga, att strömmarna inte avtar ordentligt förrän söder om den tänkta lokala muddringen, och eftersom det redan finns fördjupningar, är det sannolikt att det muddrade hålet inte fylls i alls, ·. eller i långsam takt. Som mest kan underhållsmuddring uppskattningsvis behöva utföras var tionde år.

    lsproppsbedömning

    Vid muddrad farled och bruten isränna kan risk finnas för ispropp i rännan, speciellt där den byter riktning. Ispropp kan även bildas i isrännans öppning mot floden genom att isflak fastnar på de grundare områdena och successivt böjer av in mot rännan och sedan täpper igen denna. Muddrad grop ger lägre strömhastigheter i gropen vilket medför att isens vertikala utsträckning går något långsammare (på grund av lägre tryck) och den horisontella utbredningen ökar något. Båda muddringsförslagen bidrar var för sig till minskad risk för isproppsbildning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 436.
    Juhlin, Bo
    SMHI, Core Services.
    20 års mätningar längs svenska kusten med kustbevakningens fartyg (1970-1990)1992Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report contains mean values of watertemperature, salinity and oxygen round the swedish coast 1970-1990. The measurements are performed by the Swedish coast guard and the work has been administered by the Swedish Meteorological and Hydrological Institute. The open sea stations are included to the swedish program for monitoring on environmental qality.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 437.
    Sandén, Per
    et al.
    SMHI.
    Wärfvinge, Per
    SMHI.
    Modelling groundwater response to acidification1992Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The observed acidification of lakes and forest soils in Sweden has raised concem over the future of groundwater resources. Many of the processes which effect groundwater quality occur above the water table in the insaturated soil. Models of the hydrology and chemistry in this zone were developed and the results of that work are presented in this report. The overall objective of this project was to obtain a better understanding of the chemical and hydrological processes involved in the acidification of soil and groundwater in order to estimate future changes due to changes in acid deposition in relation to other acidifying processes.

    This work concluded of this report is that the groundwater in Sweden is vulnerable to acid deposition and that drastic reductions in emissions are necessary to protect this water. The model development provides a set of tools which are generally applicable to the hydrochemistry of acidification. They demand limited calibration and the requirements for input data and parameter values can usually be met. This makes it possible to use the models for assessment of groundwater acidification. The spatial and climatic variabilities of parameters and driving variables, however, are large. The uncertainties introduced by this variability must be considered when the results are used for decision making.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 438.
    Harlin, Joakim
    et al.
    SMHI.
    Lindström, Göran
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Sundby, Mikael
    SMHI.
    Brandesten, Claes-Olof
    Vattenfall Hydropower AB.
    Känslighetsanalys av Flödeskommitténs riktlinjer för dimensionering av hel älv1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En känslighetsanalys av Flödeskommittens riktlinjer för beräkning av dimensionerande

    flöden tillämpade på flermagasinssystemet i Ljusnan redovisas. Simuleringarna har gjorts med hjälp av ett modell.system baserat på HBV-modellen, som kompletterats med regleringsstrategier. Det 14 560 km 2 stora avrinningsområdet delades in i 16 delområden. Vid tre kraftverksdammar studerades känsligheten hos de dimensionerande vattennivåerna med hänsyn tagen till ändringar i de föreskrivna riktlinjerna, regleringsstrategier

    och modellparametrar. Förändringar i den dimensionerande nederbörden, snömagasinet

    eller utskovskapaciteten hade betydande inverkan på högsta vattenståndet i alla tre

    magasinen. Ändringar i regleringsstrategierna hade mindre effekt. Den högsta recessionsparametern i HBV-modellen,

    Ko, hade stor inverkan på de dimensionerande vattennivåerna. Efter det att magasinet fyllts, syntes ett klart samband mellan högsta tillrinning och maximal vattennivå. Studien visar, att det är svårt att förutbestämma den integrerade effekten av extrem nederbörd, snösmältning, markfuktighetstillstånd och reglering i ett system.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 439.
    Brandt, Maja
    SMHI, Core Services.
    Skogens inverkan på vattenbalansen1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Virkesmängden i Sveriges skogar har ökat under 1900-talet och i första hand beror det på ökad skogsproduktion. I södra Sverige har även skogsrnarksarealen ökat något. Eftersom träd tar upp vatten från marken, har det diskuterats om detta innebär att avdunstningen ökat och i sin tur avrinningen minskat. Frågan har analyserats dels genom beräkning av differensen mellan nederbörd (omräknad till areell och höjdkorrigerad nederbörd) och avrinning, dvs ett relativt mått på evapotranspirationen, för ett antal avrinningsområden i Sverige, och dels genom modellsimulering med HBVmodellen från 1930-talet och framåt.

    Differensberäkningen utifrån den uppmätta nederbörden och avrinningen visar att våta år medför inte bara hög avrinning utan även ofta något högre evapotranspiration än torra år. Man kan inte se några tydliga förändringar i evapotranspirationen i någon av de undersökta områdena mer än mindre upp- och nergångar, som troligen mest beror på klimatets fluktuationer.

    Indata till modellen är nederbörd och lufttemperatur. Modellen tar hand om de väderberoende fluktuationerna och gör det är lättare att skilja klimatförändringar från effekten av ändrad markanvändning. Inte heller den analysen visar några klara trender i evapotranspirationen och avrinningen. Eventuella förändringar försvinner i det brus som uppstår av ofullständiga indata (ett glest nederbördsnät på grund av kravet på homogena långa serier) och på de förenklingar av naturen som ändå sker i modellen. Studien tyder alltså på att det inte skett några tydligt påvisbara förändringar av evapotranspirationen och avrinningen på grund av ökad skogstillväxt.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 440.
    Harlin, Joakim
    SMHI.
    Hydrological modelling of extreme floods in Sweden1992Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Swedish guidelines for design flood determination are examined with emphasis on sensitivity analyses of modelling aspects. The research is mainly based on conceptual hydrological modelling with the HBV model. An automatic calibration methodology is presented and discussed. The influence of model calibration, model structure and climatic variability on the design flood simulation as well as the preset meteorological and hydrological conditions suggested in the guidelines are studied. The thesis also includes a discussion of the annual exceedance probability of the Swedish design floods by comparisons with observed extreme floods and frequency analyses.

    The design precipitation and snowpack magnitude are the most important rescriptions in the Swedish guidelines for design flood determination. Consequently, the regional design precipitation sequence and all suggested correction factors to the design rainfall sequence (area, altitude and season) are crucial. In application, the most important factors are: choice of  hydrological model, model calibration and selected climate period. These factors can lead to an uncertainty in the order of plus/minus 20 % on the design flood peak in catchments with good quality data and good model performance. In catchments with poor data quality, the uncertainty in design flood simulation will be larger. The corresponding uncertainty on reservoir water stage development will depend on local conditions.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 441.
    Gotthardsson, Martin
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Rystam, Pia
    SMHI, Core Services.
    Westman, Sven-Erik
    SMHI.
    Hydrologiska stationsnät 1992 / Hydrological network: Svenskt Vattenarkiv1992Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 442.
    Thompson, Thomas
    et al.
    SMHI.
    Ulander, Lars
    SMHI.
    Håkansson, Bertil
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Brusmark, Bertil
    SMHI.
    Carlström, Anders
    SMHI.
    Gustavsson, Anders
    SMHI.
    BEERS -92: Final edition1992Report (Other academic)
  • 443.
    Bergström, Sten
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    The HBV model – its structure and applications1992Report (Other academic)
  • 444.
    Murthy, Ray
    et al.
    Nat. Water Res., Inst. Canada Centre for Inland Waters. Burlington, Ontario.
    Håkansson, Bertil
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Alenius, Pekka
    Finnish Inst. of Marine Res. Helsinki.
    The Gulf of Bothnia Year-1991 – Physical transport experiments1992Report (Other academic)
  • 445.
    Andersson, Lars
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Carlberg, Stig
    SMHI, Core Services.
    Edler, Lars
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Fogelqvist, Elisabet
    SMHI.
    Fonselius, Stig
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Fyrberg, Lotta
    SMHI, Core Services.
    Palmén, Håkan
    SMHI.
    Sjöberg, Björn
    SMHI, Core Services.
    Zagradkin, Danuta
    SMHI.
    Haven runt Sverige 1991. Rapport från SMHI, Oceanografiska Laboratoriet, inklusive PMK - utsjöprogrammet: The conditions of the seas around Sweden. Report from the activities in 1991, including PMK - The National Swedish Programme for Monitoring of Environmental Quality Open Sea Programme1992Report (Other academic)
  • 446.
    Svensson, Jonny
    et al.
    SMHI.
    Lindahl, Sture
    SMHI.
    Numerical circulation model for the Skagerrak - Kattegat1992Report (Other academic)
  • 447.
    Andersson, Lars
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Carlberg, Stig
    SMHI, Core Services.
    Fogelqvist, Elisabet
    SMHI.
    Fonselius, Stig
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Fyrberg, Lotta
    SMHI, Core Services.
    Palmén, Håkan
    SMHI.
    Zagradkin, Danuta
    SMHI.
    Yhlén, Bengt
    SMHI.
    Program för miljökvalitetsövervakning – PMK: Utsjöprogram under 19901991Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The projectThis report describes a project for environmental monitoring in the sea areas around Sweden, from the Kattegat to the northern part of the Bothnian Sea. SMHI carries out this project based on a contractual arrangement with the National Swedish Environment Protection Agency (SEPA) and the project is part of the national programme for environmental monitoring (PMK). The greater part of the results from the project described here is also reported as a national Swedish contribution to the Baltic Monitoring Programme (BMP) of the Helsinki Commission (HELCOM).

    The monitoring is carried out through a number of regular cruises in the Kattegat, the Sound (Öresund), the Baltic Proper and the Gulf ofBothnia. Physical, chemical and biological parameters are studied in water samples, zoobenthos is studied in sediment grab samples and samples of fish and mussels are collected for the determination of harmful substances.

    The work is entirely integrated with the regular oceanographical programme of SMHI. By this arrangement the result of the SMHI programme is made available also for the national monitoring. Consequently, this report contains a lot more information than is really financed by the SEPA monitoring budget.

    ResultsThe winter of 1989 - 90 was very mild; it was in fact the fourth mild winter in sequence! The sea ice cover was small; By and large, it was only the Bothnian Bay that was covered and this ice broke up about two weeks earlier than usual. The first part of 1990 was warm and windy and yielded at lot of  precipitation, particularly in the southern part of Sweden. The spring was early and warmer than normal. In May and later the weather was more unstable and the summer had changing weather and somewhat low temperatures. The autumn started as calm and rainy, but ended in December as mild and windy.

    The temperature of the sea surface layer was higher than normal most part of the year, just as it was in 1989. lnfact, the temperatures were 1- 3 °C above the long term mean value for the period 1979- 1989 in the entire area.

    The oxygen conditions in the south eastern Kattegat once again turned into an unfavorable situation in late summer and early autumn. However, despite the unusually calm autumn with only weak mixing of the water masses the oxygen concentrations increased again and the situation never was serious. Also in the Baltic Proper the bad oxygen situation in the deep water prevailed in several basins the whole year. No major infiow of oxygen rich water occurred to ventilate the deep basins. In the Bornholm Basin hydrogen sulphide was present under the halocline (with an extension into the Hanö Bight) the whole year with the exception of the August cruise. In the Gdansk Basin there is no longer any stratification and oxygen is mixed into hte water from the surfacelayer. This has improved the conditions int he bottom water. However, in the Eastern Gotland Basin hydrogen sulphide has been present in the bottom water for more than 13 years continuously. The Northern Central Basin, including the Landsort Deep, and the Western Central Basin were free from hydrogen sulphide the whole year.

    Nutrient conditions did not show any remarkable or unexpected changes during 1990. During the winter period phosphate and nitrate were present in about normal concentrations, which decreased to near detection limit during the production period in the spring and early summer and then increased again during autumn.

    The analyses of petroleum hydrocarbons showed slightly lower concentrations for the spring as compared to the results from the 1980-ties. This indicates that the load of oil pollution of the Baltic and the Kattegat had not changed significantly. However, the results from the autumn sampling were strikingly different. Although the surface samples showed normal concentrations the results from 10 m (and 30 m) were higher. The reason for this could not be identified but it is unlikely to be a contamination of the samples.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 448.
    Lövblad, Gun
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Persson, Christer
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Background report on air pollution situation in the Baltic states - a prefeasibility study: IVL Publikation B 10381991Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In this prefeasibility study we have compiled the information given by the core group, collected during several visits to the Baltic states. In addition to this we have included information available from different western European studies. The prefeasibility study will cover the southern to western part of Estonia, the entire Latvia and the northern part of Lithuania.

    We have made an overall evaluation of the plausibility of available data and also pointed out obvious diagreements and gaps of knowledge. The conclusion of the study is how to compile the data further in order to be able to meet with the goals of the study:

    To point out major air pollution sources.

    To correlate the air pollution dispersion and deposition to pollution introduced into the rivers and further into the Baltic Sea.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 449.
    Vedin, Haldo
    et al.
    SMHI.
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    Persson, Magnus
    SMHI.
    Utnyttjande av persistens i temperatur och nederbörd för vårflödesprognoser1991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Korrelationskoefficienter för månadsmedelvärden av temperatur och nederbörd har beräknats för 9 svenska meteorologiska stationer, de flesta med observationer under mer än 100 år.

    Korrelationen mellan två direkt på varandra följande månaders medeltemperatur varierar mellan 0.10 och 0.54 med de högsta värdena under vintern. Motsvarande samband för nederbörden liksom för temperatur mot nederbörd är betydligt svagare. Temperaturkorrelationerna mellan aktuell månad n och månad n + 2 har genomsnittsvärden på 0.11 - 0.17.

    Persistensens betydelse för resultatet av vårflödesprognoserna har undersökts för två områden genom att enbart utnyttja den hälft av åren då utgångsmånadens medeltemperatur varit mest lik medeltemperaturen under det aktuella årets utgångsmånad. Därigenom har det genomsnittliga felet i prognosvolymen minskat något eller med 5.3 procent för Sädvajaure och med 3.3 procent för Trängslet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 450.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Eggertsson Karlström, Carla
    SMHI.
    Larsson-McCann, Sonja
    SMHI, Professional Services.
    Temperaturen och nederbörden i Sverige 1961-90: Referensnormaler1991Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Mean values of temperature and precipitation are presented in this report. Reference normals for the period 1961-90 have been calculated for 510 stations with temperature measurements and for 1243 stations with precipitation measurements. These values, monthly and annual, will be used in comparison with measured actual values.

    The report also contains maps, for every month and for the year, showing the differences for temperature and ratios for precipitation between the reference values for the periods 1961-90 and 1931-60. Two other maps show mean monthly reference temperatures for January and July respectively. Another two maps show the average annual number of days with 1 mm or more and the average annual precipitation.

    In the end of the report there is a list of all the stations with reference values and a map containing all the stations that also were operating the first of januari 1991.

    Download full text (pdf)
    fulltext
6789101112 401 - 450 of 715
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf