Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 707
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Strandberg, Gustav
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Bärring, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Beräknade temperaturförhållanden för tre platser i Sverige – perioderna 1961-1990 och 2011-20402007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2006 utförde Rossby Centre ett omfattande arbete för att till olika sektorer i samhället ta fram underlagsmaterial om klimatets utveckling. Beställare var framförallt Klimat- och sårbarhetsutredningens olika arbetsgrupper men också energibranschen. Föreliggande rapport beskriver en delleverans till Elforsk-projektet ”Tänkbara konsekvenser för den svenska energisektorn av klimatförändringar – effekter, sårbarhet och anpassning”. Material togs fram som belyser en möjlig temperaturutveckling i ett relativt kort framtidsperspektiv representerat av perioden 2011-2040. Det fanns önskemål om att särskilt titta på utvecklingen för tre platser med olika klimat i ett nord-sydligt perspektiv och med närhet till större befolkningsgrupper.Analyserna inom projektet har finansierats av Elforsk. Modellsimuleringarna har gjorts på den dedikerade klimatdatorresursen ”Tornado” vid Nationellt Superdatorcentrum, Linköpings universitet. Tornado finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.I denna rapport presenteras materialet avseende de tre platserna kompletterat med ett litet urval kartor som visar några temperaturindex. Ett mycket omfattande kartmaterial finns att tillgå på Rossby Centrets hemsida som nås via www.smhi.se.

  • 202.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    VEDAIR - ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet vid småskalig biobränsleeldning: Modellbeskrivning och slutrapport mars 20072007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs en ny modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsleeldning. Modellen har utvecklats med stöd av Energimyndigheten och heter VEDAIR. Utvecklingsarbetet har pågått från januari 2005 till mars 2007. Bakgrunden är Biobränsle-Hälsa-Miljö projektet, som bl.a. kom fram till att emissioner från småskalig biobränsleanvändning kan ha inverkan på människors hälsa. Främsta orsaken till det är emissioner av partiklar från äldre vedpannor utan eller med för liten ackumulatortank som används som huvudsaklig uppvärmningskälla i områden med ogynnsamma meteorologiska förhållanden. SMHI deltog i projektet med att ta fram och tillämpa spridningsmodeller för partiklar och förbränningsemissioner. Målet var att skapa ett kopplat modellsystem som beskriver processer i atmosfären från regional ner till lokal skala. En av slutsatserna vid utvärderingen av BHM var att projektet ” är snubblande nära att erbjuda en fungerande modell för uppskattning av risker i en tätort och delar av densamma” [2]. Så ”snubblande nära” var vi emellertid inte eftersom vi behövde utveckla konceptet med kopplade modeller och få fram en lämplig driftmiljö. Vid utvecklingen av SIMAIR [3a, 3b], som är ett modellverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde, löstes många av dessa problem som VEDAIR kunnat dra nytta av. Utvecklingsarbetet har skett i tre delprojekt med separata ansökningar. Regelbundna möten har hållits bl.a. sex protokollförda styrgruppsmöten med deltagare från olika myndigheter och intressenter. De olika delprojekten är: 1. VEDAIR Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsleeldning, ansökan från SMHI. 2. Nationellt verktyg för att integrera sotarregistren med VEDAIR, ansökan från Kommunförbundet Dalsland och ÄFAB. 3. Validering av VEDAIR, ansökan från Institutet för tillämpad miljöforskning (ITM) vid Stockholms universitet. Denna rapport beskriver huvudsakligen del 1 ovan. Syftet med del 2 har varit att ta fram en metod för insamling och bearbetning av sotardata. Det har gjorts av Kommunförbundet Dalsland tillsammans med ÄFAB och sju Skorstensfejarmästare från Västra Götaland och Småland via det så kallade SotData projektet. Metoden innebär att inventeringsarbete görs i samband med ordinarie sotningsförrättning. En arbetsorder fylls i med information om pannor och lokaleldstäder som därefter lagras i en databas. En metod har också tagits fram för att beräkna emissioner med hjälp av dessa data. Metod används i VEDAIR och beskrivs i denna rapport. Mer om SotData projektet finns att läsa i [10]. Del 3 har inneburit att nya mätningar har gjorts i Lycksele [26]. En del av dessa data används i denna rapport och jämförs med beräknade halter med hjälp av VEDAIR. Syftet med VEDAIR är att kunna erbjuda ett verktyg för kommuner och myndigheter för bedömning av luftkvalitet i områden med faktisk eller planerad småskalig biobränsleeldning. Meningen är att kunna erbjuda ett verktyg som ger underlag för planarbete med inriktning på god luftkvalitet. Modellen är uppbyggd på liknande sätt som SIMAIR. Det som skiljer dem åt är främst de lokala spridnings- och emissionsmodellerna. För att få en effektiv driftmiljö använder VEDAIR samma servicemiljö och databaser som SIMAIR. En användare, normalt en kommun, disponerar efter inloggning en egen databasmiljö där levererad information (meteorologi, väg- och trafikdata, emissionsdata från småskalig biobränsleeldning och färdigräknade bakgrundshalter) finns lagrade. Allt arbete som användaren utför i form av uppdaterad information om småskalig biobränsleeldning lagras som personliga versioner av den levererade originaldatabasen. Likaså sparas spridningsberäkningar i form av sessioner, som kan namnges. Modellen består av flera olika delar som har kopplats samman till en helhet. För att få en realistisk beskrivning av haltvariationer görs beräkningarna i en tidsserie timme för timme av såväl emissioner, lokala föroreningshalter och bakgrundshalter. Beräkningar görs för de föroreningar som definieras av miljökvalitetsnormerna, för närvarande PM10, NO2, CO och bensen. Emissionerna från den småskaliga vedeldningen beskrivs med hjälp av en metod som tagits fram i samarbete med SP och ÄFAB. Grundkomponenter är emissionstyper, emissionsfaktorer, ackumulatortank, drift- och startfaser. Indata för emissionsberäkningarna är bl.a. fastighetens energibehov uppdelat på andelar olja, pellets, ved, flis, och elvärme. För att beskriva emissionernas tidsmässiga variationer har en generell metodik tagits fram som kan användas för att beskriva variationer som beror på sociala faktorer och/eller variationer som beror på fastighetens värmeenergibehov. För det senare används så kallade gradtimmar. Två olika lokala modeller har anpassats till VEDAIR, nämligen Dispersion-Point och Dispersion-Line. Bägge är så kallade Gaussiska spridningsmodeller, den första behandlar utsläpp från skorstenar och den andra utsläpp från vägtrafik. För att beskriva spridningsprocesserna används similaritetsteori. Vind, turbulens och spridning beräknas som funktion av skalningsparametrar som friktionshastighet, Monin-Obukhovs längdskala och den konvektiva hastighetsskalan. För starkt stabila förhållanden och vid låga vindhastigheter då turbulensen är svag domineras spridningen av horisontella vindriktningsfluktuationer (meandering) orsakat av bl.a. tvådimensionella mesoskaliga horisontella virvlar genererade av gravitationsvågor, terrängen m.m. Den laterala turbulensen beskrivs då med hjälp av empiriska uttryck och hänsyn tas till plymspridning som kan bero på vindriktningens variation timme för timme enligt metoder från Hanna [19]. En enkel fotokemisk modell har också införts i modellerna för beräkning av NO2 [20]. Dispersion-Line är en modell för ändliga linjekällor. Den skiljer sig från SIMAIRs vägtrafikmodell [3], som är en Gaussisk model för oändliga linjekällor. SIMAIRs vägtrafikmodell är giltig för raka vägar då avståndet mellan beräkningspunkten och linjekällan är mycket mindre än längden på vägen, vilket ofta är fallet då man vill göra beräkningar nära vägar. För VEDAIR där huvudintresset är halter i vedeldade bostadsområden kan avståndet till en stor väg vara större, varför den geometriska formen hos vägen kan blir betydelsefull. Den beskrivs då med hjälp av ett antal ändliga linjekällor. Bakgrundshalter delas upp i tre olika delar och på samma sätt som i SIMAIR [3] nämligen – Regionalt bidrag utland(Rbu), dvs. bidragen från alla källor utanför Sverige – Regionalt bidrag Sverige(RbS), bidragen från övriga källor i Sverige förutom aktuell tätort – Urbant bidrag(UB), föroreningar från källor inom tätorten, förutom det bostadsområde lokala beräkningar görs för. För att beräkna regionalt bidrag Sverige(RbS) och urbant bidrag(UB) används emissionsdata från SMED (http://www.smed.se/). De fält som används är vägtrafik, småhus och fritidshus samt ett totalt fält som innehåller vägtrafik, småhus och fritidshus, sjöfart och resterande emissioner som stora punktkällor. Beräkning av halter och deposition på regional skala, dvs. för Europa och hela Sverige, görs med hjälp av MATCH( Multi-scale Atmospheric transport and Chemistry) modellen [15]. Modellen drivs meteorologiskt av väderprognosmodellen HIRLAM (High Resolution Limited Area Model) och använder ett 44x44 km beräkningsrutnät över Europa. Emissioner tas från EMEPs 50x50 km inventering för Europa och för Sverige med emissionsdata från SMEDs 1x1 km inventering. De regionala bakgrundshalterna beräknas för varje kommun i Sverige med hjälp av sammanvägd information från MATCH Europa, MATCH Sverige och från kontinuerliga mätningar vid regionala bakgrundsstationer. Undantaget är för partiklar (PM10) då enbart mätdata används. Orsaken till det är att MATCH-modellen ännu inte inkluderat bildningen av sekundära organiska aerosoler. Bakgrundshalter av PM10 beräknas därför förenklat med hjälp av objektiv analys (2D-var teknik) från uppmätta värden i tre bakgrundsstationer nämligen Vavihill, Aspvreten och Vindeln. Det urbana bakgrundsbidraget beräknas med hjälp av en urban modell liknande den som utvecklats för Köpenhamn [16]. Modellen avser främst marknära utsläpp, t.ex. från vägtrafik och småskalig biobränsleeldning. För att också inkludera utsläpp från höga källor har modellen kompletterats med en Gaussisk plymmodel. I rapporten jämförs beräkningsresultat från VEDAIR med PM10 mätningar från bostadsområdet Forsdala i Lycksele. Mätningarna har gjorts av ITM under två vinterperioder, den första på ca tre månader under dec 2001 till mars 2002 [25] och den andra på ca 2.5 månader under jan 2006 till mars 2006 [26]. Bägge perioderna liknar varandra med relativt kraftiga lokala haltbidrag då det är kallt och obetydliga lokala bidrag då det varmt. VEDAIR beskriver dessa data relativt väl.

  • 203.
    Andréasson, Johan
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Hellström, Sara-Sofia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Rosberg, Jörgen
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Översiktlig kartpresentation av klimatförändringars påverkan på Sveriges vattentillgång.: Summary of climate change maps of the Swedish water resources - Background material for the Swedish Commission on Climate and Vulnerability. Underlag till Klimat- och sårbarhetsutredningen.2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten sammanfattar det hydrologiska kartmaterial över förändring i medelavrinning, höga flöden och vattenkraftspotential som har levererats till den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen.Beräkningarna som ligger till grund för kartmaterialet har utförts med modellsystemet HBV Sverige. Dagens klimat har baserats på observerad temperatur och nederbörd för perioden 1961-1990. Beräkningar av hydrologiska förhållanden i framtidens klimat har baserats på resultat från regional klimatmodellering vid Rossby Centre på SMHI. Sammantaget har hydrologiska beräkningar genomförts för fem olika framtidsscenarier, fyra beräkningar för perioden 2071-2100 och en beräkning för hela perioden 1961-2100. I detta arbete har två olika metoder för att omsätta klimatmodellresultaten till hydrologiska effekter använts, delta-metoden och scaling-metoden.Medelavrinningen kommer enligt scenarierna att öka för större delen av Sverige, med undantag för de sydöstra delarna av landet. Vad det gäller höga flöden är bilden mer komplex, men i sydvästra Sverige och fjällen blir, enligt scenarierna, höga flöden betydligt vanligare. Vattenkraftspotentialen förväntas enligt scenarierna att öka avsevärt för Sverige som helhet. Alla resultat från HBV Sverige ska i första hand användas för en översiktlig tolkning och identifiering av var fördjupade studier kan vara av särskilt behov. Beräkningarna baserade på den s.k. scaling-metoden är mer preliminära än de övriga beräkningarna eftersom metoden fortfarande är under utveckling.AbstractThis report summarizes the water resource maps of changes in mean annual runoff, large floods and hydropower potential that have been delivered to the Swedish Commission on Climate and Vulnerability.The hydrological model simulations that have been used to produce the maps were done using the HBV Sweden modelling system. Simulations for present climate used observed input of precipitation and temperature from 1961-1990. Calculations of future hydrological conditions were based on results from regional climate modelling at the Rossby Centre, SMHI. Five different regional scenarios of future climate have been used, four representing the future period 2071-2100 and one for the whole period 1961-2100. Two different approaches to interface the hydrological model and the climate models have been used, the delta method and the scaling method.The mean annual runoff will, according to the scenarios, increase for most parts of Sweden except for the south-east parts of the country. The picture becomes more complex when it comes to changes in large floods, but they are expected to increase substantially in the south-west parts and in the Swedish mountains according to the scenarios. The total Swedish hydropower potential is expected to increase substantially according to the scenarios.All results from HBV Sweden should only be used for a general interpretation of where more in depth analyses might be of interest. The simulations based on the so-called scaling method are more preliminarythan the other simulations, since the method is still under development.

  • 204.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Pers, Charlotta
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Kväveretention i svenska sjöar och vattendrag – betydelse för utsläpp från reningsverk2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten har tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket för att underlätta diskussionen med EU-kommissionen, som har annonserat att den tänker stämma Sverige inför EU-domstolen för otillräckligt genomförande av avloppsdirektivet. Vid bedömningen av vilka reningsverk som omfattas av krav på kväverening tas i Sverige hänsyn till den naturliga avskiljning (retention) som sker i vattendrag under transporten från utsläppskälla till havet.Kväveretention är ett vedertaget begrepp som inkluderar ett flertal naturliga biogeokemiska processer som permanent reducerar kväve från vattenfasen i sjöar och vattendrag. Speciellt stor är effekten i sjörika områden. Naturlig retention är dock svår att mäta. I Sverige har man utvecklat ett modellsystem för storskalig beräkning av närsalttransport, inklusive retention, från land till hav med relativt hög geografisk upplösning. Systemet kopplar fältskalemodeller med avrinningsmodeller (HBV-NP), är vetenskapligt dokumenterat och granskat och har tillämpats storskaligt sedan 1997 för internationell rapportering till HELCOM.Det är stor skillnad i sjöars retentionskapacitet; i norra delarna av landet är den låg medan sjöarna i de södra delarna av landet är betydligt effektivare som kvävesänkor. Totalt reduceras ca 30 000 tonkväve per år i sjöar och vattendrag, varav 70% i södra Sverige.De reningsverk vars utsläpp passerar fler sjöar får liten påverkan på havet. Naturlig kväveretention i vattendrag och sjöar reducerar de svenska reningsverkens bidrag till kusten med 3200 ton/år, vilketmotsvarar 18% av reningsverkens totala utsläpp. Retentionen varierar dock betydligt mellan olika delar av landet. De flesta reningsverk med större utsläpp finns längs kusten och i södra Sverige.

  • 205.
    Hjerdt, Niclas
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersén, Markus
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Jonsson, Christer
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Eklund, Dan
    SMHI.
    Hydraulik i Klarälvens torrfåra vid tappningar från Höljes kraftverksdamm2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI har i uppdrag från Länsstyrelsen Värmland genomfört hydrauliska mätningar i Klarälvens torrfåra vid provtappningar från Höljes kraftverksdamm. Tre olika flödesnivåer provtappades under perioden 11-15 november 2007. Projektet är ett led i arbetet med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag samt Ramdirektivet för vatten. Syftet är bl.a. att utreda möjligheterna till naturlig reproduktion av vänervandrande klarälvslax, öring, harr och andra vattenlevande organismer. Torrfåran mäter ca 6 km från dammen till platsen där kraftverksutloppet och den naturliga älvfåran möts.De mätningar som genomfördes syftade till att bestämma flöden, vattenstånd, gradienter, djup, strömhastigheter, rinntider, vattendragsbredder, och den våta arean vid olika mätpunkter utmed undersökningssträckan. Samtliga uppmätta parametrar är flödesberoende. En enkel empirisk modell presenteras vilken gör det möjligt att beräkna hur en förändrad tappning påverkar genomsnittliga värden av strömhastighet, bredd och djup i sträckan.Resultaten visar bland annat att vattnets medelhastighet ökar snabbare än medelbredd och medeldjup då flödet från dammen ökar. När flödet ökar från 2,5 m³/s till 7,5 m³/s (+200%) ökar medelhastigheten från 0,28 m/s till 0,52 m/s (+88%), medelbredden från 33 m till 43 m (+31%), och medeldjupet från 0,28 m till 0,34 m (+22%). Förändringarna på den nedre delsträckan är likartade. Vid medellågvattenföring i Höljan och samma flödesökning som ovan från dammen så stiger den totala våta arean från 21 ha till 26 ha (+27%).

  • 206.
    Granström, Carl
    et al.
    SMHI.
    Häggström, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindell, Sten
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Olofsson, Judith
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under höga flöden i Götaland - juni och juli 20072007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos och varningstjänsts arbete 26 juni till 20 juli 2007 med flödessituationen i sydvästra Sverige. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden.Det höga flödet uppkom på grund av intensivt regnande i slutet på juni. På en del platser föll över 100 mm på ett dygn. Fortsatt regnande gjorde det som i början av juni såg ut som en torr sommar till en blöt sommar med höga flöden och översvämningar. Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska, prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser.SMHI gör dagligen automatiska prognoser för över 80 st utvalda avrinningsområden i Sverige. Under det aktuella flödet utfördes ett antal manuella specialanpassade prognoser med högre kvalitet för det drabbade området. Generellt var prognoserna av medelgod kvalité. Under flödet arbetade SMHI ca 650 arbetstimmar utöver det som är normalt för perioden för varningstjänst.SMHI har under perioden skickat ut 17 flödesvarningar och 4 hydrologiska informationer. Träffsäkerheten i årets hydrologiska varningar utvärderas i november varje år och ingår därför inte i denna rapport.Efter flödessituationen skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. Enkäten avsåg perioden juni-juli 2007.En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var positivt.

  • 207.
    Jansson, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Josefsson, Weine
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Modelling of surface global radiation and CIE-weighted UV-radiation for the period 1980-20002007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    saltning. Detta ökar dock vägslitaget och mängden vägdamm som ackumuleras i vägmiljön, som i sin tur

  • 208.
    Engardt, Magnuz
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Foltescu, Valentin
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Luftföroreningar i Europa under framtida klimat2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ozonmedelhalterna förväntas öka markant (1-2% per decennium, fram till 2050) i centrala och södra Europa, framförallt under sommaren. Maximumhalterna ökar mer än medelhalterna. Nordligaste Europa förväntas få minskande halter, speciellt under vår och höst. Östra Europa får minskande ozonhalter under vintern. I södra Skandinavien ser vi bara små förändringar i ozonhalterna under alla årstider. Halten av marknära sekundära inorganiska partiklar (SIA; Secondary Inorganic Aerosols) ökar kraftigt (3-5% per decennium, fram till 2050) i hela kontinentala Europa under alla årstider förutom vinter. Ökningen är störst runt Medelhavet på sommaren, och halterna är mer än 20% högre under 30-års perioden 2021-2050 jämfört med dagens nivåer. 2071-2100 beräknas partikelhalterna under sommaren vara minst 50% högre, jämfört med dagens situation, i stora områden av södra och centrala Europa. Södra Skandinavien torde få en måttlig ökning av SIA under framförallt under vår och sommar. Nordliga delar av modellområdet uppvisar minskande SIA halter under alla årstider. Våtdepositionen av svavel- och kväveföreningar minskar mycket kraftigt i södra och västra Europa under alla årstider, speciellt under den senare delen av simuleringsperioden (2021- 2050 till 2071-2100). Stora områden i och kring Medelhavet samt delar av Frankrike, Belgien och Nederländerna får endast 50%, eller mindre, av dagens deposition under perioden 2071- 2100. Norges kust förväntas få en ökad våtdeposition i framtida klimat, speciellt under våren och sommaren. Ökningen är större än 50% på flera platser, men det är trots allt en relativt liten yta som påverkas på detta sätt. Minskad (ökad) våtdeposition i modellområdet kompenseras i någon mån av ökad (minskad) torrdeposition. För de flesta områdena kommer dock ändringen i totaldeposition att följa mönstret i våtdepositionen. Resultaten tyder på att flera sekundära luftföroreningar blir mer långlivade. Halterna i atmosfären blir därmed högre, de kommer vidare att kunna spridas över större områden.

  • 209.
    Granström, Carl
    et al.
    SMHI.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Häggström, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under höga flöden i sydvästra Sverige- nov 2006 till jan 20072007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete 26 oktober 2006-19 januari 2007 med flödessituationen i sydvästra Sverige. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden.Det höga flödet uppkom på grund av en blöt höst och förvinter i södra Sverige. Det milda vädret med riklig nederbörd fortsatte sedan under första delen av januari och orsakade en andra flödestopp på många ställen. Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska, prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser.SMHI gör dagligen automatiska prognoser för över 80 st utvalda avrinningsområden i Sverige. Under det aktuella flödet utfördes ett antal manuella specialanpassade prognoser med högre kvalitet för det drabbade området. Generellt var prognoserna av god kvalitet, men på vissa ställen blev prognoserna sämre på grund av olika orsaker. Under flödet lade SMHI ned ca 1100 arbetstimmar utöver det som är normalt för perioden.SMHI har under perioden skickat ut 38 flödesvarningar och 12 hydrologiska informationer. Utvärdering av årets hydrologiska varningars träffsäkerhet görs i november varje år och ingår därför inte i denna rapport. Efter flödet skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. Enkäten avsåg perioden nov 2006-dec 2006. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var positivt.

  • 210.
    Andersson, Pia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ballast Water Exchange Areas: Prospects of designating BWE areas in the Skagerrak and the northern Norwegian Trench2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Investigations were made to find out if there are areas with suitable environments for ballast water exchange (BWE) in the Skagerrak and the Norwegian Trench. Suitable conditions may be areas of certain depths (preferably >200 meters) or distance from the coast (preferably >200 nm or >50 nm). Certain oceanographical, biological and envitonmental issues should also be considered.In the Skagerrak there is no area >50 nm from the coast, but there is a small area within the Swedish territorial waters with depth >200 m. There is an area >50 nm from the coast with depth >200 m in the northern Norwegian Trench.Discharged ballst water in the BWE areas will be transported towards a coast or protected area. The main distance between the potential Skagerrak BWE area and the Natura 2000 areas are 10 to 15 nm.There are strong currents in both BWE areas and discharges could be transported over large areas during the following month. The entire Skagerrak area would be reached. Most parts of the costal zone would be reached within a week. The probability that a BW discharge will reach the nearby Natura 2000 areas is high. The shortest drift time to the protected areas along the Swedish coast and to the Norwegian coast is only a few days.A ship would have to stop or greatly reduce its speed to complete a BWE within the proposed Skagerrak area. In the northern Norwegian Trench, there is no major shipping lane nearby.The wave climate in the Skagerrak may not cause major concern for the safety for large ships. In the northern Norwegian Trench BWE area of interest, wave heights are a significant hazard on board most ships.Nutrient levels are not low enough to efficiently reduce the survival rate of the organisms introduced by BW.Discharged pollutants could normally affect the protected areas if transported to the area.There is no way to say what specific salinity level kill BW organisms since there are many different organisms in the BW. As a rule of thumb, there is always a risk that they may survive. If the organisms are harmful, they can or will affect vulnerable native organisms.The environment at the BWE area or in nearby protected areas, possibly with important assets, can be affected by the BW, although it is dependant on the BW contents. There is a wide variety of what it can contain. If the organisms or pollutants are harmful to a single species or to entire ecosystems, there is a clear risk of affecting protected areas.Important assets like fish and mussel farms can be affected. Competing or predatory species may cause harm, especially in spawning areas of fish or on benthic native species.Circulation of the central Skagerrak surface waters and eddies in the northern Norwegian Coastal Current, increase the risk of ships taking up previously discharged BW. The waters in the BWE areas have strong stratification, which prevents mixing with deep water.The risk of uptake is high, albeit with a reduced concentration. In many of the referenced texts however, the concentrations of the organisms are not of major importance. New organisms may survive and reproduce even at low starting numbers.Most results indicate that the proposed BWE areas are not suitable for BWE with reference to the requirements in the Ballast Water Convention and G14.

  • 211.
    Andersson, Pia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ballast Water Exchange Areas: Prospects of designating BWE areas in the Baltic Proper2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Investigations were made to find out if there are areas with suitable environments for ballast water exchange. Suitable conditions may be areas of certain depths (preferably >200 meters) or distance from the coast (preferably >200nm or >50nm).The main focus is on the southern Baltic Proper since it is the area with the highest traffic, it has the largest of the two existing areas in the Baltic Sea >50nm from the coast.The Baltic Sea is not very large and there are nutrients available most of the year. During spring, the biovolume is at its highest, though there are biological activities (even HABs), mainly to the end of the year. The nutrient level is not low enough to prevent indigenous species survival.The very brackish surface waters vary between 5 psu in the Bothnian Sea to 7 psu in the southern Baltic Proper. The difference between fresh and central Baltic Proper water is not large.There is no definite way to say what specific salinity level will kill the BW organisms since there are many different organisms in the BW. As a rule of thumb, there is always a risk that they may survive.There is a high possibility that the surface waters in the BWE areas can be transported to protected areas or the coast and with a prevailing wind of 15 m/s it can take one day to one week, depending on the wind direction.Important assets like fish farms can be gravely affected, depending on the contents of the BW. Also competing or predatory species may cause harm, especially in spawning areas of fish or on native species on the sea bed. There are spawning grounds very close to the southern Baltic Proper proposed BWE area.Discharged pollutants normally affect the protected areas.The wave climate in the Baltic Proper is not very rough, especially when omparing to more open sea areas, hence not posing as high risk to the ship or crew safety.The total annual BWE discharge in the southern Baltic Proper is approximated to 1.9*109 m3.Most probably, the uptake of BW in the BWE area will be comprised of previously discharged BW, but at a low concentration.The BWE areas of interest are small. A ship will have to reduce the speed to be able to complete the exchange within the area.

  • 212.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Bärring, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Strandberg, Gustav
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Rummukainen, Markku
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Climate indices for vulnerability assessments2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Behovet av information om klimatets förändring och dess effekter på olika regioner och sektorer ökar stadigt. För att belysa frågeställningar runt klimatets utveckling, dess påverkan och behov av anpassning behövs projektioner av framtidens klimat. Den generella kunskapen om klimat baseras oftast på erfarenhet av tidigare klimat, väderobservationer, prognoser och återanalyser av historiska data. För att hantera framtidens föränderliga klimat behöver vi utveckla metoder för att förfina användningen av information från klimatmodeller. Klimatindex, formulerade med avnämarperspektiv i fokus och beräknade utifrån data från klimatmodeller, är ett sätt att kommunicera den komplexa frågan om effekter av klimatets framtida utveckling. Klimatindex kan vara välkänd information som summerad nederbörd eller medeltemperaturer men kan också beskriva mer komplexa relationer och då innefatta till exempel tröskelvärden eller exponeringstid för olika förhållanden. I denna rapport beskrivs ett omfattande material av klimatindex baserade på beräkningar med två regionala klimatmodeller utifrån olika utsläppsscenarier och globala klimatmodeller. Materialet har legat till grund för arbetet inom den svenska Klimat- och sårbarhetsutredningen (M2005:03), men har även framtagits i samarbete med andra avnämargrupper. De flesta klimatmodeller och klimatscenarier som ligger till grund för indexberäkningarna har tidigare dokumenterats i andra rapporter men ges här en övergripande beskrivning. Till rapporten bifogas en DVD med det omfattande kartmaterial som illustrerar indexberäkningarna och tillhörande information. Materialet finns även tillgängligt på www.smhi.se.

  • 213.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Bergstrand, Marie
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    HOME Vatten i södra Östersjöns vattendistrikt: Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI har utvecklat ett interaktivt modellsystem för vattenkvalitetberäkningar i mark, sjöar, vattendrag och kustvatten, HOME Vatten. Ett av de första områden som systemet implementerades i var Östergötlands skärgård, med tillhörande avrinningsområde. I detta uppdrag har HOME Vatten implementerats i resterande områden i södra Östersjöns vattendistrikt, dvs. i Kalmar, Blekinge, Skåne och Gotlands län. De ingående modellerna i HOME Vatten är HBV-N (TRK) modellen för mark, sjöar och vattendrag samt Kustzonsmodellen för kustvattnen. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH-modellen.HOME Vatten har utvecklats för att vara ett verktyg i svensk vattenförvaltning med speciellt fokus på EUs ramdirektiv för vatten. Modelluppsättningarna i Kalmar och Skåne-Blekinge läns kustvatten har validerats mot tillgängliga mätdata, och visar en god överrensstämmelse med data.I Gotlands län förekommer inget kustvattenkontrollprogram, varför modellen inte har kunnat valideras i detta område.

  • 214.
    Johansson, Barbro
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Olsson, Jonas
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Yacoub, Tahsin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Haase, Günther
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    Jacobsson, Karin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sanner, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Översvämningsprognoser i områden med ofullständiga data: Metodutveckling och utvärdering2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar slutresultat från projektet ”Översvämningsprognoser Utveckling av metoder för ett rikstäckande system för vattenförings- och vattenståndsprognoser”. Projektet har i huvudsak varit finansierat av Räddningsverket, numera MSB, (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap), men har även utnyttjat resultat från näraliggande projekt finansierade av Elforsk, SMHI och EU.I ett rikstäckande system måste prognoser göras för vattendrag där det saknas detaljerad information om avrinningsområdets och älvfårans egenskaper. Modeller kan inte tillämpas och verifieras på samma sätt som i områden med god datatillgång och tillgång till tidsserier med observerad vattenföring. Eftersom beräkningarna inte kan verifieras mot observationer blir det extra viktigt med bra nederbördsinformation och att kunna ge ett mått på osäkerheten i prognosen. Projektet har dels arbetat med metodutveckling, dels med en omfattande utvärdering av data och beräkningsresultat. En pilotstudie gjordes för flödet sommaren 2004 i Lagan/Ljungby. Fokus har varit på följande områden:- Utveckling och utvärdering av en metodik för att utnyttja meteorologiska och hydrologiska sannolikhetsprognoser- Utvärdering och minimering av osäkerheten i hydrologiska (vattenföring) och hydrauliska (vattenstånd) prognosmodeller.- Utveckling och utvärdering av metoder för att utnyttja radarobservationer av nederbörd.Projektet har visat att det är möjligt att göra vattenståndsprognoser med rimlig noggrannhet, utgående från data som finns tillgängliga i ett rikstäckande system. Tillgång till bra nederbördsinformation för dagarna före prognosen är viktig, speciellt i sjörika system med ett långsamt förlopp. För att kunna göra sannolikhetsprognoser räcker det inte att ta hänsyn till osäkerheten i den meteorologiska prognosen genom att direkt utnyttja meteorologiska ensembleprognoser. Spridningen i de meteorologiska nederbördsprognoserna är inte tillräcklig och osäkerheten i den hydrologiska modellen måste beaktas.De projektresultat som inom det närmaste året kommer att utnyttjas i ett rikstäckande system är de som är relaterade till hydrologisk modellering och sannolikhetsprognoser. Arbetet med att utveckla metoder för att utnyttja radarinformation i operationell skattning av arealnederbörd fortgår. Fallstudier har visat att vattenståndsprognoser kan göras med modeller baserad på översiktlig information om topografi och tvärsektioner i vattendragen. Däremot är det tidsödande att sätta upp en hydraulisk modell för en godtycklig älvsträcka. Tills vidare är det realistiskt att anta att vattenståndsprognoser främst kommer att göras i vattendrag som ingått i den översiktliga översvämningskarteringen.

  • 215.
    Moberg, Anders
    et al.
    Department of Physical Geography and Quaternary Geology, Stockholm University Department of Meteorology, Stockholm University.
    Gouirand, Isabelle
    Department of Physical Geography and Quaternary Geology, Stockholm University .
    Schoning, Kristian
    Department of Physical Geography and Quaternary Geology, Stockholm University .
    Wohlfarth, Barbara
    Department of Physical Geography and Quaternary Geology, Stockholm University.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Rummukainen, Markku
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    de Jong, Rixt
    Department of Quaternary Geology, Lund University.
    Linderholm, Hans
    Department of Earth Sciences, Göteborg University .
    Zorita, Eduardo
    GKSS Research Centre, Geesthacht, Germany.
    Climate in Sweden during the past millennium – Evidence from proxy data, instrumental data and model simulations2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 216. Beldring, S.
    et al.
    Andréasson, J.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Graham, Phil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Jónsdóttir, J. F
    Rogozova, S.
    Rosberg, Jörgen
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Suomalainen, M.
    Tonning, T.
    Vehviläinen, B.
    Veijalainen, N.
    Mapping water resources in the Nordic region under a changing climate.2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 217.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Doescher, Ralf
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Wyser, Klaus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Modelling the changing climate of the Baltic Sea.2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 218.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Regional kalibrering av HBV-modellen2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    HBV-modellen, som används av den hydrologiska varningstjänsten vid SMHI, är en förenklad beskrivning av det hydrologiska kretsloppet. En befintlig metod för regional kalibrering av HBVmodellen vidareutvecklades. Parametrar tas fram som ger så god överensstämmelse som möjligt till flera vattenföringsstationer i en region. Dessa värden kan därefter användas för uppskattning av vattenföringen i en godtycklig punkt i regionen. Metoden testades i tre områden: Rönne å i Skåne, Dillområdet i Tyskland och den region som omfattar vattendragen till Västerhavet. Regionala utvidgningar av R2-värdet, volymfel och toppfel kombineras i ett optimeringskriterium. R2-värdet och toppfelet bör utvärderas endast i små, oreglerade områden med låg sjöprocent. Som övre gränser sattes en areal på 2000 km2 och en sjöprocent på 10 %. Det sistnämnda visade sig dock vara för högt satt.Volymfelet kan däremot utvärderas i samtliga ingående stationer, och få påverka kalibreringen. I de relativt små, homogena områdena Rönne å och Dill erhölls mycket goda resultat. Anpassningen blev något sämre med regionala parametrar än vad som kan uppnås genom lokal kalibrering i det stora testområdet, vattendragen till Västerhavet. I allmänhet underskattades toppflödena något. Fördelen är att man får parametervärden som användas i hela regionen.

  • 219.
    Samuelsson, Patrick
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Gollvik, Stefan
    Meterologi.
    Ullerstig, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    The land-surface scheme of the Rossby Centre regional atmospheric climate model (RCA3)2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report describes the physical processes as part of the Land-Surface Scheme (LSS) in the Rossby Centre Regional Atmospheric Climate Model (RCA3). The LSS is a tiled scheme with the three main tiles with respect to temperature: forest, open land, and snow. The open land tile is divided into a vegetated and a bare soil part for latent heat flux calculations. The individual fluxes of heat and momentum from these tiles are weighted in order to obtain grid-averaged values at the lowest atmospheric model level according to the fractional areas of the tiles. The forest tile is internally divided into three sub-tiles: forest canopy, forest floor soil, and snow on forest floor. All together this gives three to five different surface energy balances depending on if snow is present or not.The soil is divided into five layers with respect to temperature, with a no-flux boundary condition at three meters depth, and into two layers with respect to soil moisture, with a maximum depth of just above 2.2 meters. Runoff generated at the bottom of the deep soil layer may be used as input to a routing scheme.In addition to the soil moisture storages there are six more water storages in the LSS: interception of water on open land vegetation and on forest canopy, snow water equivalent of open land and forest snow, and liquid water content in both snow storages.Diagnostic variables of temperature and humidity at 2m and wind at 10m are calculated individually for each tile.

  • 220.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Utvärdering av PM10-mätningar i några olika nordiska trafikmiljöer2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport undersöks halterna av PM10 för några olika trafikmiljöer i Norden, nämligen Hornsgatan i Stockholm, Jagtvej i Köpenhamn och Runebergsgatan i Helsingfors. Alla tre är slutna gaturum där relationen hushöjd/gatubredd är nära ett. Resultaten av undersökningen kan sammanfattas på följande sätt:- Skillnaderna i PM10-halterna mellan Hornsgatan och Jagtvej är betydande. Det lokala haltbidraget, räknat som 90-percentil, är ca fyra gånger större vid Hornsgatan. Orsaken är främst att dubbdäck och sand används vid Hornsgatan men ej vid Jagtvej, vilket kraftigt ökar vägslitaget.- SMHIs emissionsmodell (Omstedt et al., 2005) ger god överensstämmelse med mätdata för Hornsgatan för såväl år 2000 som år 2004.- För Jagtvej finns det en stark korrelation mellan lokala PM10- och lokala NOx-halter. De lokala PM10-halterna beror därför främst på trafiken och inte så mycket på vägbanans egenskaper. Modelleringen kan därigenom förenklas genom att använda en konstant emissionsfaktor.- PM10-halterna vid Hornsgatan och Runebergsgatan liknar varandra med starka årstidsvariationer och höga halter under senvinter/vår, som är typiska för nordiska trafikmiljöer där dubbdäck används.- För Runebergsgatan beskriver SMHIs emissionsmodell relativt väl det generella halt mönstret. Dock överskattas emissionerna vid snösmältning. En naturlig förbättring är därför att inkludera snösmältning i modellen, vilket föreslås göras i en kommande studie.

  • 221.
    Andersson, Pia
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Lars
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Long term trends in the seas surrounding Sweden: Part one - Nutrients2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The main aim of this work is to present data as typical concentration values for different nutrients in the various sea areas, and how these have varied over time. The data presented cover a 30 year period which include both increased eutrophication and years with efforts to reduce antropological input of nutrients to the sea. Trends over 30 years have been calculated for various nutrient parameters. SMHI is the Swedish National Oceanographic Data Centre (NODC) to where several countries have supplied hydrographical data originating from various platforms (vessels, buoys etc.). Stations that have been in regular use for most parts of the last 30 years are included in the analysis. Due to different water characteristics, 14 sea areas are selected to represent the waters surrounding Sweden. In this report all available data from 1976 up till 2005 is used and presented in diagrams and tables. The figures of the parameters are presented as time series. Each parameter is divided into winter, summer, surface and bottom values. In the tables, information on a yearly basis is given to indicate changes that vary over time. Both a classical linear regression method and a non-parametric method (the Mann-Kendall) are used in the trend analysis to account for normal and non-normal distribution of the data. The trend magnitude and significance are also calculated. An overview of the results of significant trends of all the areas in the surface and the bottom for the winter and the summer are presented as arrows in a summary figure.

  • 222.
    Yacoub, Tahsin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sanner, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattenståndsprognoser baserade på översiktlig kartering: En fallstudie2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Räddningsverket,numera MSB, (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) finansierar forskningsprojektet ”Översvämningsprognoser - Utveckling av metoder för ett rikstäckande system” som bedrivs på SMHI. Den här rapporten redovisar resultaten från delprojektet ”Vattenståndsprognoser”. Projektet syfte har varit att i fallstudier utvärdera i vilka typer av vattendrag som översiktliga data ger en tillräcklig noggrannhet i prognosticerat vattenstånd. Fallstudier har genomförts för Byälven, Emån, Eskilstunaån och Lagan vid Ljungby. Ursprungligen var det tänkt att den geografiska spridningen skulle vara större, men tillgången på data har fått styra valet av områden. I Byälven och Emån har den hydrauliska modellen, som användes vid Räddningsverkets (numera MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap), översiktliga översvämningskartering, jämförts med observerade vattenstånd som inte använts vid kalibreringen. För Eskilstunaån och Lagan vid Ljungby har detaljerade hydrauliska modeller satts upp efter det att den översiktliga hydrauliska modellen gjordes. Dessa har här använts i stället för mätningar för att uppskatta vilken noggrannhet den översiktliga hydrauliska modellen ger och hur den skulle kunna förbättras under ett flöde genom korrigering/ uppdatering mot uppmätta värden.Resultaten visar att den översiktliga hydrauliska modellen oftast ger förvånansvärt bra noggrannhet, men stora fel kan finnas på enstaka platser. Brist på regleringsuppgifter och osäkerheter vattenföringsprognoser har oftast större betydelse för osäkerheten i vattenståndsprognoserna än brist i noggrannhet i den översiktliga hydrauliska modellen. De tankar som finns om att låta räddningstjänsten observera vattenstånd vid broar under ett flöde för att förbättra vattenståndsprognoserna får stöd av resultaten.

  • 223.
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Cyanobakterieblomningar i Östersjön, resultat från satellitövervakning 1997-20052006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I haven omkring oss är algblomningar ett vanligt och naturligt förekommande fenomen. Algblomningar i Östersjön under sommaren domineras av cyanobakterier eller blågrönalger som de också kallas. De arter som är vanligt förekommande är Nodularia spumigena (katthårsalg), Aphanizomenon baltica (flos-aquae) och Anabaena spp. (Edler et al., 1995). Utbredning, varaktighet, intensitet och dynamik hos cyanobakterieblomningar undersöktes i Östersjön mellan åren 1997-2005 med hjälp av NOAA-satellitdata från AVHRR (Advanced Very High Resolution Radiometer)-sensorn. Blomningarna detekterades med hjälp av en semi-automatisk klassificeringsalgoritm.Cyanobakterieblomningar i Östersjön uppvisar stora variationer mellan olika år både då det gäller utbredning, intensitet och varaktighet. Blomningen 2005 uppvisade den längsta varaktigheten, medan 1998 års blomning hade den största utbredningen. Cyanobakterieblomningen 1999 hade både lång varaktighet och stor utbredning vilket gav den högsta intensiteten under den analyserade perioden. En blomning startar oftast sent i juni eller tidigt i juli. Initialt är blomningen fördelad i hela ytlagret, blomningen är alltså närvarande i ytlagret innan blomningen kan ses som ytansamlingar från satellit. Tiden från att blomningen startar till den första observationen av ytansamlingar är i medeltal 9 dagar. Vanligtvis pågår blomningen i 2-4 veckor, denna tidsperiod bestäms till stor del av väderförhållanden och tillgången på biologiskt tillgängligt fosfor. Högtrycksbetonat, varmt, lugnt och soligt väder tidigt i juli är troligen en avgörande faktor för att en blomning skall kunna uppstå och eventuellt bli kraftig.Den ökning av både utbredning, varaktighet och intensitet som diskuteras bland forskare, media och allmänhet är svår att påvisa med det dataunderlag som presenteras i denna rapport. Ökningen av cyanobakterieblomningar skulle kunna vara ett resultat av Östersjöns naturliga variationer i kombination med kraftig mänskliga påverkan.Det är uppenbart att det finns ytterligare okända faktorer som påverkar uppkomsten av en cyanobakterieblomning. Mer forskning och samordnad marin miljöövervakning behövs för att förklara detta. Kombinationen av ny teknik, satellitövervakning, in situ provtagning och modellresultat är ett mycket kraftfullt verktyg som kan erbjuda kunskap och realtidsinformation till forskare, myndigheter

  • 224.
    Lindkvist, Torbjörn
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindow, Helma
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Fyrskeppsdata: Resultat och bearbetningsmetoder med exempel från Svenska Björn 1883 - 18922006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Fyrskepp var utplacerade längs svenska kusten för att leda sjöfarande från 1844 till 1972. Fyrskeppens historia finns beskriven i boken Fyrskepp i Sverige (Werner 1999). Världens första fyrskepp förankrades 1731 vid grundbanken Nore Sand utanför Themsens mynning. Idén med fyrskepp spred sig och så småningom hade alla länder runt Nordsjön och Östersjön placerat ut fyrskepp. Det första svenska fyrskeppet lades ut 1844 vid Falsterbo Rev. Under totalt 131 år har 37 skepp varit utplacerade på 24 olika positioner. På sidan www.feuerschiffseite.de/u-schwed.htm finns fyrskeppen listade med tidsangivelser och fotografier. På Svenska Fyrsällskapets hemsida (www.fyr.org) finns också en del information om fyrskepp.Från de svenska fyrskeppen gjordes från 1880 observationer av vind, luft- och vattentemperatur, salthalt och ström en eller två gånger om dagen från olika djup under tiden maj - november. Antalet fyrskepp som gjort observationer har varierat i tiden men totalt 14 stycken har samlat data under olika perioder. Avbrott gjordes under första och andra världskrigen. Uppgifterna är nedskrivna för hand i journaler och mätprotokoll, vilka förvaras hos SMHI på Nya Varvet i Västra Frölunda och upptar ca 5 hyllmeter fördelade på 66 arkivboxar.Stansning av mätprotokollen är ett omfattande arbete. Sammanlagt finns 746 observationsår varav 414 återstår att digitalisera. En grov uppskattning är att det skulle ta ca 2800 persontimmar att manuellt utföra stansningen. NOAA (National Oceanographic and Atmospheric Administration, USA) har åtagit sig att skanna mätprotokollen och därifrån skapa datafiler.Fyrskeppsdata finns publicerade i Svenska Hydrografisk-Biologiska Kommissionens rapportserie 1923-1947, Kungliga Fiskeristyrelsens rapportserie 1948-1969 samt i Meddelande från Havsfiskelaboratoriet (MHL) 1970-72. Bearbetning av data har gjorts av i första hand Artur Svansson och är publicerade i Meddelande från Havsfiskelaboratoriet nr 99 (1971), 102 (1971), 162 (1974), 174 (1974) och 231 (1977) samt i Artur Svanssons doktorsavhandling.Observationerna från 1923 och framåt är digitaliserade. Dessa är tills vidare lagrade som sekventiella filer i SMHI:s datasystem samt finns i World Data Center (www.ngdc.noaa.gov/wdc/) under rubriken ”Oceanography”.En loggbok över fyrskeppens historia och fyrskeppsdata har sammanställts och återfinns i bilaga 1.

  • 225.
    Wyser, Klaus
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Rummukainen, Markku
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Strandberg, Gustav
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Nordic regionalisation of a greenhouse-gas stabilisation scenario2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The impact of a CO2 stabilisation on the Swedish climate is investigated with the regional climate model RCA3 driven by boundary conditions obtained from a global coupled climate system model (CCSM3). The global model has been forced with observed greenhouse gas concentrations from pre-industrial conditions until today’s, and with an idealised further increase until the stabilisation level is reached. After stabilisation the model integration continues for another 150+ years in order to follow the delayed response of the climate system over a period of time.Results from the global and regional climate model are compared against observations and ECMWF reanalysis for 1961-1990. For this period, the global model is found to be too cold over Europe and with a zonal flow from the North Atlantic towards Europe that is too strong. The climate of the driving global model controls the climate of the regional model and the same deviations from one are thus inherited by the other. We therefore analyse the relative climate changes differences, or ratios, of climate variables between future's and today's climate.Compared to pre-industrial conditions, the global mean temperature changes by about 1.5oC as a result of the stabilisation at 450 ppmv equivalent CO2. Averaged over Europe, the temperature change is slightly larger, and it is even larger for Sweden and Northern Europe. Annual mean precipitation for Europe is unaffected, but Sweden receives more precipitation under higher CO2 levels. The inter-annual and decadal variability of annual mean temperature and precipitation does not change with any significant degree.The changes in temperature and precipitation are not evenly distributed with the season: the largest warming and increased precipitation in Northern Europe occurs during winter months while the summer climate remains more or less unchanged. The opposite is true for the Mediterranean region where the precipitation decreases mostly during summer. This also implies higher summer temperatures, but changes in winter are smaller. No substantial change in the wind climate over Europe is found.

  • 226.
    Carlsson, Bengt
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Bergström, Sten
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andréasson, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Hellström, Sara-Sofia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Framtidens översvämningsrisker2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond har en studie av framtidens översvämningsrisker i Sverige genomförts. Arbetet har koncentrerats till Dalälven, och de stora sjöarna Vänern, Mälaren och Hjälmaren, men en del landsomfattande analyser har också genomförts. Metodiken baserades på två globala klimatmodeller, två antaganden om framtida utsläpp av växthusgaser och en regional klimatmodell för dynamisk nedskalning till svenska förhållanden. De regionala klimatscenarierna har vidarebearbetats med hjälp av den hydrologiska HBV-modellen och de beräknade vattenflödena och vattenstånden behandlades statistiskt med frekvensanalys. Resultaten visar att den framtida riskexponeringen ändras olika i olika delar av landet. Situationen tycks förvärras speciellt i Vänerområdet och längs Göta älv. Det blir också högre risker för översvämningar i de västliga delarna av fjällkedjan. Riskerna för skyfall, som kan skapa allvarliga lokala översvämningar, ökar sannolikt, även om det är svårt att urskilja ett gemensamt mönster i klimatscenarierna. Studien har också behandlat osäkerheterna i bedömningen av översvämningsriskerna. Det är tydligt att osäkerheten i de globala klimatscenarierna svara för en stor del av osäkerheterna i slutresultaten, men det finns också osäkerheter orsakade av valet av strategi för att överföra klimatförändringssignalen från klimatmodeller till den hydrologiska modellen.

  • 227.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Andréasson, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Broman, Barry
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Graham, Phil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Climate change scenario simulations of wind, sea level, and river discharge in the Baltic Sea and Lake Mälaren region – a dynamical downscaling approach from global to local scales2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A regional climate model (RCM) and oceanographic, hydrological and digital elevation models were applied to study the impact of climate change on surface wind, sea level, river discharge, and flood prone areas in the Baltic Sea region. The RCM was driven by two global models and two emission scenarios. According to the four investigated regional scenario simulations, wind speed in winter is projected to increase between 3 and 19% as an area average over the Baltic Sea. Although extremes of the wind speed will increase about as much as the mean wind speed, sea level extremes will increase more than the mean sea level, especially along the eastern Baltic coasts. In these areas projected storm events and global average sea level rise may cause an increased risk for flooding. However, the Swedish east coast will be less affected because mainly the west wind component in winter would increase and because land uplift would compensate for increased sea levels, at least in the northern parts of the Baltic. One of the aims of the downscaling approach was to investigate the future risk of flooding in the Lake Mälaren region including Stockholm city. In Stockholm the 100-year surge is projected to change between -51 and 53 cm relative to present mean sea level suggesting that in the city the risk of flooding from the Baltic Sea is relatively small because the critical height of the jetty walls will not be exceeded. Lake Mälaren lies just to the west of Stockholm and flows directly into the Baltic Sea to the east. This study addresses also the question of how the water level in Lake Mälaren may be affected by climate change by incorporating the following three contributing components into an analysis: 1) projected changes to hydrological inflows to Lake Mälaren, 2) changes to downstream water levels in the Baltic Sea, and 3) changes in outflow regulation from the lake. The first component is analyzed using hydrological modeling. The second and third components employ the use of a lake discharge model. An important conclusion is that projected changes to hydrological inflows show a stronger impact on lake levels than projected changes in water level for the Baltic Sea. Furthermore, an identified need for increased outflow capacity from the lake for the present climate does not diminish with projections of future climate change. The tools developed in this work provide valuable inputs to planning for both present and future operations of water level in Lake Mälaren. Based on the oceanographic and hydrological scenario simulations, flood prone areas were analysed in detail for two municipalities, namely Ekerö and Stockholm. The GIS analysis of both municipalities indicates a series of affected areas. However, in case of the 100-year flood (0.65 m above the mean lake level) in present climate or even in case of the maximum probable flood (1.48 m above the mean lake level) the potential risks will be relatively low.

  • 228.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Jacobsson, Karin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Hydrologiska ensembleprognoser2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan juli 2004 finns ett operationellt system för hydrologiska ensembleprognoser vid SMHI. Systemet använder meteorologiska ensembleprognoser för nederbörd och temperatur från ECMWF som indata till HBV-modellen, vilket genererar en ensemble av flödesprognoser. I denna rapport beskrivs inledningsvis detta system, kallat EPS (ensemble prediction system), tillsammans med några allmänna egenskaper hos prognoserna. Vissa förberedande analyser görs av dels de meteorologiska prognoserna från ECMWF, dels EPS vårflödesprognoser. Huvuddelen av rapporten är en utvärdering av 18 månaders 9-dygns hydrologiska ensembleprognoser i 45 avrinningsområden i Sverige. I den deterministiska utvärderingen jämförs EPS medianprognos med den kategoriska PMP prognosen. Resultaten visar på en likartad tillförlitlighet i de båda prognostyperna. Det visas också att EPS-prognosernas spridning är kopplad till prognosfelet. I den sannolikhetsbaserade utvärderingen undersöks noggrannheten av sannolikheter beräknade från EPS-spridningen. En percentilbaserad utvärdering visar att spridningen är underskattad. En tröskelbaserad utvärdering visar att sannolikheten att flödet överstiger en hög tröskelnivå är överskattad. Avslutningsvis utvecklas och testas en enkel metod för att korrigera EPS-spridningen, samt diskuteras olika sätt att presentera EPS prognoser.

  • 229.
    Kjellström, Erik
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Bärring, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Gollvik, Stefan
    Meterologi.
    Hansson, Ulf
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Jones, Colin
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Samuelsson, Patrick
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Ullerstig, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Willén, Ulrika
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Wyser, Klaus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    A 140-year simulation of European climate with the new version of the Rossby Centre regional atmospheric climate model (RCA3)2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report presents the latest version of the Rossby Centre regional atmospheric model, RCA3, with focus on model improvements since the earlier version, RCA2. The main changes in RCA3 relate to the treatment of land surface processes. Apart from the changes in land surface parameterizations several changes in the calculation of radiation, clouds, condensate and precipitation have been made. The new parameterizations hold a more realistic description of the climate system.Simulated present day climate is evaluated compared to observations. The new model version show equally good, or better, correspondence to observational climatologies as RCA2, when forced by perfect boundary conditions. Seasonal mean temperature errors are generally within ±1oC except during winter in north-western Russia where a larger positive bias is identified. Both the diurnal temperature range and the annual temperature range are found to be underestimated in the model. Precipitation biases are generally smaller than in the corresponding reanalysis data used as boundary conditions, showing the benefit of a higher horizontal resolution.The model is used for the regionalization of two transient global climate change projections for the time period 1961- 2100. The radiative forcing of the climate system is based on observed concentrations of greenhouse gases until 1990 and on the IPCC SRES B2 and A2 emissions scenarios for the remaining time period. Long-term averages as well as measures of the variability around these averages are presented for a number of variables including precipitation and near-surface temperature. It is shown that the changes in variability sometimes differ from the changes in averages. For instance, in north-eastern Europe, the mean increase in wintertime temperatures is followed by an even stronger reduction in the number of very cold days in winter. This kind of performance of the climate system implies that methods of inferring data from climate change projections to other periods than those actually simulated have to be used with care, at least when it comes to variables that are expected to change in a non-linear way. Further, these new regional climate change projections address the whole 21st century.

  • 230.
    Axe, Philip
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Lindow, Helma
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hydrographic Conditions Around Offshore Banks2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report details the results of an investigation into hydrographic and hydrochemical conditions over ten offshore banks around the coast of south Sweden. Four of these banks are situated in the Kattegat. The remainder lie in the southern and western Baltic Proper. The investigation included field sampling, where each bank was visited on one occasion, and the temperature and salinity structure mapped while the concentrations of nutrients were measured. These data were analysed, and results compared and complemented with predictions from operational numerical models (for currents and waves). The banks are areas with strong horizontal gradients in temperature and salinity. They influence the large scale circulation, steering mean currents through the deeper water, resulting in the mean currents over the banks being weak. The influence of short term wind events are significant however, with intense, short-lived currents occurring over the banks. Nutrient concentrations in the waters above the banks were very similar to those in the adjacent basins. Immediately over the bottom however, silicate concentrations were often higher than at similar depths away from the banks. Similarly, oxygen saturation immediately above the bottom was frequently lower than in mid-water at the same depth. In the Kattegat, large areas are at risk from seasonal oxygen deficiency. The shallow nature of the banks however often means that they escape the worst impacts.

  • 231.
    Yacoub, Tahsin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Westman, Ylva
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sanner, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Samuelsson, Bernth
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Detaljerad översvämningskarta för Eskilstunaån. Ett projekt inom KRIS-GIS2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI har gjort en detaljerad översvämningskarta för en 23 km lång sträcka längs Eskilstunaån, från utloppet av Närsjöfjärden och ned till mynningen i Mälaren. Arbetet har drivits som ett projekt inom KRIS-GIS ® och finansierats till hälften av KBM (via Lantmäteriets Totalförsvarsenhet) och till häften av SMHI. En jämförelse mellan den framtagna detaljerade översvämningskarteringen och den av Räddningsverket (numera MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) finansierade översiktliga översvämningskarteringen för Eskilstunaån har också genomförts. En laserskannad höjdmodell med hög noggrannhet har tagits fram och en ekolodning av Eskilstunaån har genomförts. Med bland annat detta underlagsmaterial har den detaljerade karteringen genomförts. De hydrauliska beräkningarna har förbättrats av den mer detaljerade höjddatabasen och djupmätningarna. Vattenståndsberäkningarna i den översiktliga översvämningskarteringen är oftast förvånansvärt bra, men stora fel kan finnas på kortare sträckor längs vattendraget. Det beror på och är beroende av mängden och kvalitén på extrainformationen som inhämtas, såsom broritningar, dammuppgifter, vattenståndsuppgifter från tidigare flöden och tidigare inventeringar. De översvämmade områdena skiljer relativt mycket mellan den detaljerade och den översiktliga översvämningskarteringen. Den huvudsakliga orsaken är skillnaden mellan höjddatabaserna.

  • 232.
    Granström, Carl
    SMHI.
    Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i fjällen juni 20052005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete juni 2005 i samband med den kraftiga vårfloden i fjälltrakterna. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden.Det höga flödet uppkom på grund av intensiv snösmältning i fjällen. Värst drabbat var södra Lapplandsfjällen där extremt höga flöden uppmättes på en del platser.Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå verskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser. SMHI gör dagligen automatiska prognoser för över 50 st utvaldaavrinningsområden i Sverige. Under det aktuella flödet utfördes ett antal manuella specialanpassade prognoser med högre kvalitet för det drabbade området.SMHI har under perioden skickat ut 11 flödesvarningar och två hydrologiska informationer. En preliminär uppföljning av varningarna visar att SMHI varnat i tid men i alltför tilltagna områden. Efter flödet skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var positivt.

  • 233.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Randdata från öppet hav till kustzonsmodellerna: Exemplet södra Östergötland2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 234.
    Strömgren, Tobias
    SMHI.
    Implementation of a Flux Corrected Transport scheme in the Rossby Centre Ocean model2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 235.
    Rummukainen, Markku
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Växthuseffekten2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Växthuseffekten är en grundläggande egenskap hos jordens klimat. Växthuseffekten påverkar den globala strålningsbalansen, dvs. balansen mellan inkommande solstrålning och utgående värmestrålning. Därmed är växthuseffekten viktig för jordens energibalans och således vårt klimat. En naturlig växthuseffekt har så gott som alltid funnits på jorden, tack vare naturligt förekommande vattenånga och koldioxid i atmosfären. Den naturliga växthuseffekten har också varierat genom tiderna. Med den förstärkta växthuseffekten menas idag en ökning i växthuseffekten som är utöver naturliga variationer. Växthuseffektens förstärkning beror på utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser som ger ändringar i atmosfärens sammansättning. De klimatförändringar som det resulterar i uppstår när klimatsystemet strävar efter att återskapa strålningsbalansen. Den kanske mest omtalade förändringen är att det blir varmare vid jordens yta. Klimatets förändring vid en förstärkt växthuseffekt är dock komplex och omfattar flera aspekter av klimatsystemet.Denna skrift behandlar växthuseffekten någorlunda grundligt. Den är avsedd för läsare utan fackkunskaper om klimatet. Klimatfrågan är mångfacetterad. Växthuseffekten ingår i dess naturvetenskapliga grund och insikt i växthuseffekten bör kunna bidra till debatten och arbetet med klimatfrågan.

  • 236.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Olsson, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Integrerat Kustzonssystem för Hallandskusten2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kustzonssystemet är ett integrerat modellsystem där såväl belastningen på kusten från land och atmosfär som tillståndet i kustzonen beräknas med hjälp av modeller. Tillrinningen från land har beräknats med hjälp av den hydrologiska modellen HBV och koncentrationerna har fastställts med hjälp av observerade data. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH-modellen. Kustzonsmodellen (PROBE-SCOBI), som är en biogeokemisk modell, beräknar tillståndet i kustvattnen.Syftet med Kustzonssystemet är att modellerna skall vara så beskaffade att det är möjligt att skapa långa tidsserier främst av näringsämnen och syrgashalt, samtidigt som miljötillståndet i kustzonen genom modellerna beskrivs med så hög kvalité att modellsystemet kan användas i analyssyfte, exempelvis vid scenariostudier. Kustzonsmodellen är en s.k. en-dimensionell modell, som löser upp modellvariablerna i djupled med hög noggrannhet, men beräknar ett horisontellt medelvärde i sitt område. För att kunna lösa upp de horisontella gradienterna i området måste modellområdet delas in i flertalet delbassänger. Beräkningar görs i alla bassänger, vilka är kopplade med varandra och utbyter egenskaper mellan varandra. Indelningen av Kustzonsmodellens delbassänger längs Hallandskusten följer SVAR-indelningen. Detta innebär att Kustzonsmodellen längs Hallandskusten består av 20 delbassänger.

  • 237.
    Rummukainen, Markku
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Ressner, Elisabet
    SMHI.
    Anpassning till klimatförändringar: Kartläggning av arbete med sårbarhetsanalyser, anpassningsbehov och anpassningsåtgärder i Sverige till framtida klimatförändring2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är resultatet av ett uppdrag från Naturvårdsverket till SMHI (NV dnr 235-5045-04H k), som genomförts under hösten 2004. Syftet är att få en överblick över vilka aktörer som för närvarande är aktiva med att analysera eventuella effekter på samhället och att kartlägga anpassningsbehov. Avsikten är också att få en bild av planerade eller redan genomförda insatser och skyddsåtgärder på grund av en befarad klimatförändring. Kartläggningen omfattar ett flertal svenska myndigheter, företag samt ett antal relevanta bransch- och intresseorganisationer och forskningsfinansiärer.I rapporten redovisas även översiktligt de hinder i anpassningsarbetet som identifierats samt önskemål om förbättrat beslutsunderlag.Slutligen förs en översiktlig diskussion om tänkbara sektoriella effekter avav klimatförändringen, baserad på tidigare avnämarkontakter och forskningsinsatser inom området

  • 238.
    Trolez, Matthieu
    et al.
    SMHI.
    Tetzlaff, Anke
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    Karlsson, Karl-Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    CM-SAF Validating the Cloud Top Height product using LIDAR data2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 239.
    Langner, Joakim
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Bergström, Robert
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Klein, Thomas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Skagerström, M.
    SMHI.
    Nuläge och scenarier för inverkan på marknära ozon av emissioner från Västra Götalands län - Beräkningar för 19992004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län studerat hur olikascenarier för reducerade NOx och VOC-utsläpp från Västra Götaland påverkarfördelningen av marknära ozon över södra Sverige. Studien har utnyttjat den atmosfärkemiskaspridningsmodellen MATCH (Multi-scale Atmospheric Transportand Chemistry model). Modellen har först applicerats över hela Europa förår 1999 med aktuella emissioner. Resultaten från dessa beräkningar har sedankopplats till en högupplöst modell, MATCH-O-län, som täcker södra Sverige.Beräkningar med MATCH har genomförts för ett nuläge (basfall) med utsläppsdataför år 2000/2001 och tre scenarier där utsläppen har reducerats. Scenariermed reduktion av NOx och VOC-utsläppen från Västra Götalands län med 45 respektive44% var för sig respektive sammantaget har studerats. För basfallet harjämförelser gjorts med mätningar av marknära ozon i området för år 1999. Medutgångspunkt från dessa jämförelser bedömer vi att MATCH ger en tillräckligtgod beskrivning av de verkliga ozonhalterna för att kunna utnyttjas för studier avscenarier.Beräkningarna visar att utsläppen från Västra Götaland har en signifikant påverkanpå halterna av marknära ozon i södra Sverige. Reducerade utsläpp leder generellttill reducerade halter av marknära ozon i södra Sverige och lägre värdenför olika mått på kritiska nivåer av halten av marknära ozon. Effekterna av reduceradeutsläpp berör inte bara närområdet utan täcker ett område som är fleragånger större än det område där utsläppen har ändrats.I området närmast Göteborg leder emellertid reducerade NOx-utsläpp till ökadehalter av ozon. Denna effekt är mindre vid en samtidig reduktion av NOx ochVOC.Bortsett från området med stora NOx-utsläpp i västra delen av Västra Götalandså är reduktioner av NOx effektivare när det gäller att reducera halterna av marknäraozon än reduktion av VOC-utsläpp. Reduktion av NOx-utsläpp är mer änsju gånger effektivare än reduktion av VOC-utsläpp när det gäller att reducerabildningen av ozon inom modellområdet för MATCH-O-län under periodenapril-september 1999.Reducerade utsläpp av NOx och VOC från Västra Götaland beräknas, i större delenav länet, leda till en viss minskning av antalet dagar med 8-timmars medelhaltersom överskrider 120 μg/m3 (60 ppb(v)) under sommarperioden aprilseptember.Reducerad NOx-utsläpp förväntas dock leda till ett ökat antal dagarmed överskridanden i Göteborgsområdet.Reducerade utsläpp från Västra Götaland leder till en reduktion av AOT401 med0.1 ppm(v) h över en stor del av södra Sverige under perioden maj-juli. Den2maximala reduktionen överstiger 0.5 ppm(v) i enstaka beräkningsrutor. För periodenapril-september reduceras AOT40 med mer än 0.1 ppm(v) h i en större delav södra Sverige och en reduktion med mer än 0.5 ppm(v) h beräknas för en stordel av Västra Götaland.

  • 240.
    Josefsson, Weine
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    UV-radiation measured in Norrköping 1983-20032004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of this work is to homogenise a number of different data sets of daily values of UV-radiation to enable studies of the temporal variation of UV-radiation and atmospheric processes. Efforts are concentrated on the longest series measured using a Robertson-Berger and a Solar Light Model 501 radiometer. The lack of practical and reliable calibration standards have made measurements of UV uncertain. There are also several sources of uncertainty inherited in the designs of the instruments as well as uncertainties in the input data to the models used for corrections and for filling gaps of missing data.The primary goal is to achieve a homogenous data set. The second goal is to mimic a true CIE-weighted irradiation, McKinley and Diffey (1987). The third goal is to be as close as possible to an absolute irradiance scale.There are some factors that will prevent the achievement of these goals. These factors will introduce uncertainty in various fashions and affect the data differently. The applied corrections are assumed to remove systematic differences in a statistical sense. However, as will be discussed below, large differences may still remain in the hourly data.For those not familiar with measurements in the UV spectral range it may seem surprising that UV data recorded by different instruments differ so much. This is partly due to the very large change (several orders of magnitude) in the solar spectrum combined with small differences in the spectral responsivity of the instruments in this range. Apparently small differences in spectral responsivity will produce relatively large variable differences in the output only by changing the solar elevation during the day or during the year. The yearly effect will be seen in the results below.

  • 241.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Ressner, Elisabet
    SMHI.
    Klein, Thomas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nationell miljöövervakning – MATCH-Sverige modellen: Metod- och resultatsammanställning för åren 1999-2002 samt diskussionav osäkerheter, trender och miljömål2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    MATCH-Sverige modellen utnyttjas bl.a. för kartläggning av den totala föroreningsdepositionen (frånsett dimdeposition) samt regionalskalig fördelning av lufthalter av svavel- och kväveföreningar över Sverige, samt för kvantifiering av Sveriges föroreningsbudget. Viss kartläggning av depositionen av baskatjoner görs också. De största föroreningsdepositionerna erhålles varje år i sydvästra Götaland, främst på sydvästsidan av småländska höglandet. Depositionen minskar norrut, men Norrlands kustland har betydligt större föroreningsdeposition än Norrlands inland och fjälltrakter och detta förklaras bara delvis av större lokala svenska föroreningsbidrag längs Norrlandskusten. Under perioden 1999-2002 svarar de svenska emissionerna för 5-7% av den totala årliga depositionen av svavel till Sverige och motsvarande siffror är 11-13% för NOx-kväve depositionen. De högre värdena erhålles för år 2002. För både svavel och NOx-kväve finns under perioden en tendens till ökning av det svenska bidragets relativa storlek. Anledningen till detta är att den totala depositionen minskar, samtidigt som det svenska bidraget - i absoluta tal - är tämligen oförändrat. Sveriges relativa bidrag till den totala depositionen av ammoniumkväve är ca 16%, men denna beräkning är mera osäker än för svavel och NOx-kväve. Tidigare gjorda jämförelser har visat att MATCH-Sverige beräkningarna ger större - för ammoniumkväve nästan dubbelt så stor - totaldeposition till Sverige jämfört med den gamla EMEP-modellen. Jämförelser i denna studie visar att resultaten från MATCH-Sverige och EMEP’s nya reviderade ”Unified EMEP Eulerian model”, som även baseras på reviderade emissionsdata (EMEP, 2003), stämmer väl överens för flertalet parametrar. Hittills har dock endast resultat från år 2000 publicerats för den nya reviderade EMEP-modellen. För total svaveldeposition till Sverige ger MATCH-Sverige 5% större värden än EMEP, medan Sveriges svavelbidrag till den egna depositionen är 10% lägre i MATCH-Sverige beräkningarna trots att EMEP inte inkluderar sjöfartsbunkring i de svenska emissionerna. Total deposition av oxiderat kväve till Sverige är enligt MATCH-Sverige beräkningarna 15% lägre än den som EMEP-modellen ger, vilket är i motsats till resultaten från tidigare år. För Sveriges bidrag till den egna depositionen ger MATCH-Sverige ca 35% större deposition av oxiderat kväve än EMEP. Detta kan dock till en del förklaras av att sjöfartsbunkring ingår som svenska emissioner i MATCH-Sverige men inte i EMEP-beräkningarna. För total deposition av reducerat kväve till Sverige har skillnaderna minskat betydligt jämfört med tidigare år, men fortfarande ger MATCH-Sverige ca 50% större totaldeposition än EMEP-modellen. För Sveriges bidrag till den egna depositionen är MATCH-Sverige värdet dock endast 10% större än EMEP’s resultat. Resultaten tyder på att den största delen av skillnaden i totaldeposition härstammar från olikheter i beräknade halter i luft och nederbörd som orsakas av den långväga föroreningstransporten. Skillnaderna är speciellt stora för Norrland och där är tillgången på mätdata för dataassimilation i MATCH-Sverige beräkningarna bristfällig. Ett försök till trendanalys har gjorts för perioden 1991, 1994-2002 avseende totaldeposition av svavel, NOx-kväve och NHx-kväve. I analysen har Sverige delats upp i 6 regioner. Depositionen av svavel (exkl. havssalt) minskade under perioden inom samtliga regioner. Minskningen var i absoluta tal störst för sydvästra Sverige, ca 500 mg S/år vilket innebär en minskning med ca 50%. Även resterande delar av Götaland och Svealand beräknas ha fått ungefär motsvarande relativa minskning. För Norrland uppskattas minskningen av svavel till ca 55%. Resultaten från trendanalysen måste dock ses som preliminära, eftersom brister i kvaliteten för såväl modell som några av de utnyttjade atmosfärkemiska stationernas data har identifierats. För att få en mer tillförlitlig trendanalys krävs en noggrann kvalitetskontroll för samtliga år av de atmosfärkemiska data som utnyttjas, samt att en omanalys görs för hela tidsperioden baserad på den senaste versionen av MATCH-modellen. Därmed skulle ett konsistent och helt jämförbart datamaterial för hela tidsperioden erhållas. Studierna av deposition av havssalt visar en viss samvariation mellan NAO-index och havssaltkoncentration i nederbörd över västra Sverige.

  • 242.
    Axe, Philip
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Håkansson, Bertil
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    The National Monitoring Programme in the Kattegat and Skagerrak2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    To facilitate the development of the OSPAR eutrophication monitoring programme, this report presents the statistical strength of trends reported in the 2002 Common Procedure Report1. After correcting nutrient records to a reference salinity of 30 psu (to compensate for the effects of dilution), ortho-phosphate concentration exhibits a significant negative trend in the inshore Kattegat and Skagerrak. Significant decreases in silicate were observed in all areas. These changes caused changes in Redfield and other nutrient ratios. Indirect indicators of eutrophication (autumn, bottom oxygen concentration; growing-season chlorophyll-a concentration) exhibited significant trends. Chlorophyll-a concentration increased in the Skagerrak, while oxygen concentration decreased in all areas, apart from the inshore Kattegat.Spatial characteristics of the study area were tested using probability mapping. The Kattegat was found to be well represented by 8 divisions, while 4 areas were suitable Skagerrak.Changes in the current monitoring programme were not recommended. Increasing sampling frequency could interfere with the statistical independence of measurements – an assumption for the validity of trend calculations. Filling gaps in the existing time series improves the statistical significance of observed trends. This requires effective data exchange between monitoring institutions, and possibly data archaeology.

  • 243.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Extended back-trajectories by means of adjoint equations2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 244.
    Granström, Carl
    SMHI.
    Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i Småland juli 20042004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete juli 2004 i samband med kraftiga regn och mycket/extremt högt flöde i Småland. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden.Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser.År 2003 fick området runt Emån stora nederbördsmängder. I år föll den mesta nederbörden över Mörrumsåns och Lagans avrinningsområden. Under 9-12 föll mer än 160 mm i ett område i centrala Småland, toppnoteringen var 178 mm som uppmättes norr om Växjö. Extremt höga flöden verkar ha inträffat i många vattendrag i området Värnamo-Växjö-Tomtabacken. Även Lagans översta huvudgren Härån uppvisade extrema flöden med en återkomsttid på ca 90 år. Längre ned i Lagan och Mörrumsån hade flödet ca 10 års återkomsttid.Under flödet gjorde SMHI 51 specialprognoser för flöde och vattenstånd. En del prognoser var till en början ganska dåliga men med ett nära samarbete med kommuner när det gäller lokal information så kunde prognoserna förbättras avsevärt.SMHI har under perioden skickat ut femton flödesvarningar och en hydrologisk information. Varningarnas träffsäkerhet var 72 %. Efter flödet skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var gott. Att SMHI vid ett tillfälle hade personal på plats i det drabbade området för att förklara prognoser och svara på frågor var uppskattat.

  • 245.
    Granström, Carl
    SMHI.
    Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i nordvästra Lappland juli 20042004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete juli 2004 i samband med kraftiga regn och mycket högt flöde i NV Lappland. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden. Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser.Rikligt regn under dygnen 19 – 21 juli speciellt i området mellan Giebmegáisi (Kebnekaise) och Torneträsk orsakade en kraftig flödestopp i vattendragen. Denna flödestopp drog sedan fram längs Kalixälven och Torneälven och nådde deras mynningar i Bottenviken efter 6 dygn. Att ett så stort flöde inträffar i nordligaste Norrland under icke vårflodstid är mycket ovanligt. Under flödet gjorde SMHI 8 specialprognoser för flöde och vattenstånd. Generellt låg prognoserna för lågt, detta beror till stor del på att all nederbörd inte fångats i modellerna. SMHI har under perioden skickat ut fem flödesvarningar, samtliga för den lägsta varningsnivån Vädervarning klass 1, Höga flöden. Varningarnas träffsäkerhet var 40 %, vilket är mindre bra. Detta beror på att SMHI missade varningen för den mindre flödestopp som föregick de rikliga regnen som föll 19-21. Eftersom SMHI inte fick in all nederbörd i modellerna så förutsågs inte heller så stora flöden längre nedströms i Torneälven och Kalixälven. Efter flödet skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var trots allt ganska bra.

  • 246. Joro, S
    et al.
    Dybbroe, Adam
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nowcasting SAF-IOP Validating the AVHRR Cloud Top Temperature and Height product using weather radar data Visiting Scientist report2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 247.
    Martin, Judit
    SMHI.
    Var tredje timme - Livet som väderobservatör2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 248.
    Brandt, Maja
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Grahn, Gun
    SMHI.
    Årnfelt, Erik
    Länsstyrelsen Östergötland.
    Bäckman, Niclas
    Länsstyrelsen Östergötland.
    Anpassning av TRK-systemet från nationell till regional nivå samt scenarioberäkningar för kväve: Tester för Motala Ström2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En nationell belastningsberäkning av kväve och fosfor till Sveriges omgivande hav utfördes inom ett projekt benämnt TRK (Transport, retention, källfördelning – Belastning på havet), som syftade till internationell rapportering. En analys av möjligheten att förfina detta beräkningssystem har utförts. Syftet är att det skall baseras på det nationella systemet och kunna användas generellt på regional nivå både för en finare karakterisering enligt vattendirektivet och åtgärdsbedömning inom det kommande vattendistriktsarbetet.Anpassningen av det nationella TRK-systemet till regional nivå beskrivs i rapporten. Huvudvikten har lagts på kvävesimulering på grund av att beräkningarna är betydligt mer utvecklade för kväve än för fosfor. Nedanstående punkter rör både kväve och fosfor om inget annat står. Bättre framtida fosformodeller kan dock kräva ytterligare anpassning vid en regionalisering. För användare av det regionala TRK-systemet inom vattendistrikten eller t.ex. regional miljöövervakning finns en mer handfast manual som bilaga till rapporten. Från regionaliseringsanalysen i projektet kan följande slutsatser dras:- I den nationella TRK-beräkningen var Sverige uppdelat i 1 000 TRKavrinningsområden. Vid regionaliseringen är en indelning i SVARs standardavrinningsområden en lämplig bas i södra Sverige. Vid behov kan stora sjöar brytas ut som egna avrinningsområden samt även delas vid tydliga sund. För stora närområden till sjöar kan det finnas behov att dela dessa. Arbetet rationaliseras om den SVAR version som använts vid TRK eller vid senaste motsvarandenationella beräkning utnyttjas.- Markanvändningen som beräknats vid den nationella TRK-beräkningen eller senaste motsvarande beräkning utnyttjas. För delade avrinningsområden görs en arealviktning eller en kartanalys vid behov. Den nationella jordartskartan för jordbruksmark är relativt grov och finns det tillgång till regional jordartskarta med bättre upplösning kan det vara aktuellt att göra en förfinad uppdelning av jordbruksmarken för kväve. För framtida beräkningar av fosfor behövs en regional jordartskarta, som omfattar all markanvändning.- Typhalter för kväve och fosfor från nationella TRK eller senaste motsvarande beräkning kan användas med undantag för jordbrukets fosfortyphalter. Beräkningsmetodik för jordbrukets fosfortyphalter behöver ses över i det nationella systemet innan en regionalisering och eventuella scenarioberäkningar görs. Om regionaliseringen kräver redovisning för ett specifikt år kan det behövas nya beräkningar av jordbrukets kvävetyphalter med SOILNDB modellen (och då även av jordbruksmarkens grödofördelning för detta år).- Uppgifter om punktkällor hämtas från den senaste nationella beräkningen eller uppdateras från EMIR med utsläpp för valt år. Om möjligt kompletteras dessa med utsläpp från mindre källor baserat på uppgifter från ansvariga tillsynsmyndigheter och miljörapporter. Uppskattning av utsläpp från mindre reningsverk, som saknar utsläppsdata, kan ske med hjälp av linjär regression som visar sambandet mellan totalutsläpp och antal anslutna personer. I bilagan visas ett exempel på sambandet i Motala Ströms avrinningsområde, som tagits fram för kväveutsläpp från reningsverk med mindre än 3 000 personer anslutna. Den kan användas där mätdata saknas. Motsvarande samband kan skapas för aktuell region.- Utsläpp från enskilda avlopp kan hämtas från TRK eller senaste nationella belastningsberäkning.

  • 249.
    Granström, Carl
    SMHI.
    Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i södra Lappland juli 20042004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete juli 2004 i samband med kraftiga regn och mycket högt flöde i södra Lappland. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden.Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser.Under 10-dygnsperioden 28 juni - 7 juli fick en stor del av Umeälvens avrinningsområde mer än 100 mm regn. De största mängderna erhölls i östra delen av fjällområdet där det på vissa platser kom mer än 160 mm. Nederbörden tillsammans med smältning av kvarvarande snö i fjällen förorsakade kraftig flödesökning i fjällvattendragen.Ett viktigt underlag för flödesvarningar är dagliga automatiska flödesprognoser för utvalda avrinningsområden över hela Sverige. Av dessa avrinningsområden var områdena Tängvattnet och Sorsele närmast. SMHI:s nät för observation av nederbörd kunde inte fånga området där mest nederbörd föll.SMHI har under perioden skickat ut fem flödesvarningar. Varningarnasträffsäkerhet var 88 %. Varning för höga flöden skickades ut den 7 juli, då flödet redan var uppe i varningsnivå på den reglerade sträckan mellan Överuman och Gardiken, samt i små och medelstora vattendrag i regnområdets centrum inklusive översta delen av Vindelälven. SMHI har två prognosområden med realtidsrapporterande vattenföringsstationer i området. Den ena, Tängvattnet, som ligger i fjällterräng strax väster om Hemavan, nådde varken i prognoserna eller verkligheten upp till varningsnivå under hela flödesperioden. I den andra, Sorsele i Vindelälven, indikerade prognosen den 6 juli att varningsnivån precis kommer att överskridas den 8 juli, men eftersom det var den enda svaga indikationen på flödet avvaktade SMHI till den 7 juli med varningen.Efter flödet skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport.

  • 250.
    Gidhagen, Lars
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Johansson, Christer
    Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet.
    Törnquist, L.
    NORDIC - A database for evaluation of dispersion models on the local, urban and regional scale2004Rapport (Annet vitenskapelig)
2345678 201 - 250 of 707
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.8
|