Change search
Refine search result
1234567 16 - 20 of 35
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 16.
    Rummukainen, Markku
    et al.
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Johansson, Daniel J.A.
    Institutionen för energi och miljö, avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers.
    Azar, Christian
    Institutionen för energi och miljö, avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers.
    Langner, Joakim
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Doescher, Ralf
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Smith, Henrik
    Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds universitet.
    Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det naturvetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringarna förbättrats ständigt genom forskningen om klimatsystemet, klimatpåverkan, klimatets variationer och förändringar samt klimateffekter. Kunskapsläget är väletablerat när det gäller den grundläggande fysiken bakom växthuseffekten, liksom att genomsnittstemperaturen vid jordytan stigit de senaste femtio åren. Det är också mycket sannolikt att det mesta av den observerade uppvärmningen beror på mänsklig klimatpåverkan. Samtidigt finns det betydande osäkerheter när det gäller konsekvenserna av klimatförändringarna samt hur mycket utsläppen behöver minska för att man ska nå ett givet klimatmål. Värdet på klimatkänsligheten är den viktigaste faktorn för beräkningar av hur mycket växthusgaser vi kan släppa ut, givet ett visst temperaturmål. Forskningen visar att det behövs stora och snabba utsläppsminskningar för att uppnå tvågradersmålet. För att nå ett lägre temperaturmål, till exempel ett 1,5-gradersmål, är de nödvändiga utsläppsminskningarna än mer omfattande.  För att nå tvågradersmålet med en sannolikhet runt 70 % krävs uppskattningsvis att de globala växthusgasutsläppen minskar i storleksordningen 50‒60 % från år 2000 till 2050, och minskar med nära 100 % till 2100.  För att nå ett 1,5-gradersmål med en sannolikhet runt 70 % krävs globala nollutsläpp redan runt år 2050.  För att nå ett 1,5-gradersmål med en sannolikhet runt 50 % krävs uppskattningsvis att de globala växthusgasutsläppen minskar i storleksordningen 80 % från år 2000 till 2050, och med nära 100 % till 2100. Det är framför allt de kumulativa utsläppen av koldioxid och andra långlivade växthusgaser som räknas när det gäller hur stora klimatförändringarna blir bortom 2100. Ju senare de globala utsläppen kulminerar, och ju högre nivå de då är på, desto större blir utmaningen för att åstadkomma en tillräckligt snabb påföljande utsläppsminskningstakt. Reducerade utsläpp av kortlivade klimatpåverkande ämnen är viktigt främst i ett kortare perspektiv. Det finns olika modeller för hur de globala utsläppsminskningarna kan fördelas mellan olika regioner och länder. Dessa baseras inte på naturvetenskapliga principer utan är beroende av politiska och andra ställningstaganden. För en del länder skiljer sig resultaten mycket beroende på valet av fördelningsmodell. För de flesta industriländer är slutsatsen dock generellt sett densamma: jämfört med idag behöver deras utsläpp minska mycket kraftigt.  För att nå tvågradersmålet med i storleksordningen 70 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen i Sverige minskar med cirka 70 % från år 2005 till 2050. Den motsvarande siffran för EU är cirka 80 %.  För att nå ett 1,5-gradersmål med i storleksordningen 70 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen minskar från år 2005 till år 2050 med runt 100 % i Sverige och i EU, och i andra länder.  För att nå ett 1,5-gradersmål med i storleksordningen 50 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen i Sverige och EU minskar med drygt 90 % från år 2005 till 2050. Nettoutsläpp av koldioxid från avskogning och utrikes luft- och sjöfart ingår inte i dessa uppskattningar. Generellt blir riskerna för allvarliga klimateffekter mindre ju mer ambitiöst temperaturmål som väljs, men riskerna försvinner inte med tvågradersmålet, och inte ens med ett 1,5-gradersmål. Jämfört med IPCC:s AR4 från 2007, har nya forskningsresultat publicerats om klimateffekter. I denna rapport har vi fokuserat på havsnivåhöjningen, havsförsurningen, den biologiska mångfalden samt klimateffekter i Arktis. Jämfört med genomgången av kunskapsläget i AR4 visar nya resultat att den framtida havsnivåhöjningen kan bli större, havsförsurningens effekter på marina ekosystem omfattande och även om en del arter kan vara anpassningsbara, kan världens ekosystem påverkas av skillnader i olika arters sårbarhet för klimatförändringarna. I Arktis sker snabba förändringar. Sammantaget ter sig riskerna för allvarliga klimateffekter större jämfört med AR4. Denna rapport utgår från naturvetenskaplig klimatforskning sedan 2007. Rapporten förordar inte något specifikt temperaturmål, någon specifik utsläppsbana eller specifika policybeslut. Dessa är föremål för politiska avgöranden.

  • 17. Wormbs, N.
    et al.
    Nilsson, A.E.
    Doescher, Ralf
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Sörlin, S.
    The History of Emerging Arctic Climate Modelling, poster presented at the IPY final conference in Oslo2010Conference paper (Other academic)
  • 18.
    Doescher, Ralf
    et al.
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Wyser, Klaus
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Meier, Markus
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Qian, Minwei
    Redler, Ren
    Quantifying Arctic contributions to climate predictability in a regional coupled ocean-ice-atmosphere model2010In: Climate Dynamics, ISSN 0930-7575, E-ISSN 1432-0894, Vol. 34, no 7-8, p. 1157-1176Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The relative importance of regional processes inside the Arctic climate system and the large scale atmospheric circulation for Arctic interannual climate variability has been estimated with the help of a regional Arctic coupled ocean-ice-atmosphere model. The study focuses on sea ice and surface climate during the 1980s and 1990s. Simulations agree reasonably well with observations. Correlations between the winter North Atlantic Oscillation index and the summer Arctic sea ice thickness and summer sea ice extent are found. Spread of sea ice extent within an ensemble of model runs can be associated with a surface pressure gradient between the Nordic Seas and the Kara Sea. Trends in the sea ice thickness field are widely significant and can formally be attributed to large scale forcing outside the Arctic model domain. Concerning predictability, results indicate that the variability generated by the external forcing is more important in most regions than the internally generated variability. However, both are in the same order of magnitude. Local areas such as the Northern Greenland coast together with Fram Straits and parts of the Greenland Sea show a strong importance of internally generated variability, which is associated with wind direction variability due to interaction with atmospheric dynamics on the Greenland ice sheet. High predictability of sea ice extent is supported by north-easterly winds from the Arctic Ocean to Scandinavia.

  • 19.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Doescher, Ralf
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Wyser, Klaus
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Modelling the changing climate of the Baltic Sea.2006Report (Other academic)
  • 20.
    Kjellström, Erik
    et al.
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Doescher, Ralf
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Meier, Markus
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Atmospheric response to different sea surface temperatures in the Baltic Sea: coupled versus uncoupled regional climate model experiments2005In: Nordic Hydrology, ISSN 0029-1277, E-ISSN 1996-9694, Vol. 36, no 4-5, p. 397-409Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A climate change experiment with a fully coupled high resolution regional atmosphere-ocean model for the Baltic Sea is compared to an experiment with a stand-alone regional atmospheric model. Both experiments simulate 30-yr periods with boundary data from the same global climate model system. This particular global model system simulates very high sea surface temperatures during summer for the Baltic Sea at the end of this century under the investigated emission scenario. We show that the sea surface temperatures are less warm in the coupled regional model compared to the global model system and that this difference is dependent on the atmospheric circulation. In summers with a high NAO index and thereby relatively strong westerly flow over the North Atlantic the differences between the two models are small, while in summers with a weaker, more northerly flow over the Baltic Sea the differences are very large. The higher sea surface temperatures in the uncoupled experiment lead to an intensified hydrological cycle over the Baltic Sea, with more than 30% additional precipitation in summer taken as an average over the full 30-yr period and over the entire Baltic Sea. The differences are mostly local, over the sea, but there are differences in surrounding land areas.

1234567 16 - 20 of 35
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.9
|