Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 151 - 200 av 211
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Omstedt, Anders
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Some results from a joint Swedish-Finnish sea ice experiment, March, 19771978Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett gemensamt svensk-finskt havsisexperiment genomfördes under mars 1977. Mätningar i atmosfären, isen och havet utfördes under sex dagar ombord på det finska forskningsfartyget Aranda som var placerad i isfältet i Bottenviken. Under två dagar utfördes även mätningar från de två svenska isbrytarna Atle och Tor. Denna rapport presenterar data och några resultat från svenska gruppen.

  • 152.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Andersson, Stefan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Asker, Christian
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Jones, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Kindell, Sven
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Segersson, David
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Luftkvalitet i Sverige år 2020: Uppföljning av miljökvalitetsmålet Frisk luft för trafikmiljöer i svenska tätorter2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Luftföroreningar är ett lokalt men också gränsöverskridande problem. Sveriges luftkvalitet påverkas av lokala utsläppskällor, men även av långdistans-transport från stora emissionsområden i Europa. Utsläppen av många luftföroreningar har minskat under de senaste årtiondena på grund av kontinuerligt skärpta emissionskrav och betydande förbättringar har gjorts för vägtransportsektorns reglerade avgasemissioner. Fortsatt minskningar är att förvänta som också påverkar luftkvaliteten. Trots kraftiga minskningar av utsläppen både i Sverige och övriga Europa har inte luftkvaliteten i våra städer, med avseende på kvävedioxid (NO2), ozon (O3) och partiklar (PM10), förbättrats på något avgörande sätt sedan år 2000. Fortfarande är luftföroreningshalterna i många trafikmiljöer höga såväl i Sverige som i övriga Europa. Syftet med projektet är att ge underlag för bedömningar av hur miljökvalitetsmålet Frisk luft uppfylls i svenska tätorter och påvisa effekter av vad olika åtgärder, såväl internationellt som i Sverige och lokalt i kommuner, kan komma att få för effekter på luftkvaliteten år 2020.

  • 153.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Häggkvist, Kenneth
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridningsberäkningar, SSAB - Luleå-verken1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Spridningsberäkningar har utförts för ett par större utsläpp, av haveri­karaktär, från en större masugnsklocka. Utsläppen avser relativt stora gasflöden (20 000 m3 respektive 50 000 m3 ) under kort tid (5 respektive 15 min) och studien har syftat till att bestämma halter av CO och H2S i omgivningen samt områden där risk för explosion kan förekomma. Nedan ges en sammanfattande redovisning av resultaten. Av tabell 1 ( sid 2) framgår hur utsläppen specificerats, och de i tabellen angivna beteckning­arna för respektive fall utnyttjas i sammanfattningen nedan.

  • 154.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    How much does it rain?2004Ingår i: Water research what´s next? / [ed] B. Johansson, Formas, Stockholm, Sweden,, 2004, s. 15-18Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 155.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Klimatförändringar i framtiden2006Ingår i: Poppel- sammanfattningar från ett seminarium vid Institutionen för Lövträdsodling, SLU , 2006, s. 66-67Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 156.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sveriges klimat 1860-2014: Underlag till Dricksvattenutredningen2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den statliga utredningen ”En trygg dricksvattenförsörjning” ska identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenhantering i Sverige. En utgångspunkt ska vara klimatförändringarnas förväntade effekter på dricksvattenförsörjningen. Som ett underlag till utredningen har SMHI tagit fram denna sammanställning över Sveriges klimat fram till idag, speciellt med fokus på perioden 1961-2013 I rapporten sammanställs material över Sveriges klimat, framförallt från www. smhi.se men även från rapporter och andra SMHI-källor. Materialet är alltså inte homogent avseende tidsperioder, geografisk fördelning eller metoder. Sverige har de senaste årtiondena haft en varm och blöt period. Temperaturökningen har under de senaste 20 åren varit ca 1 °C (årsmedelvärde). Vegetationsperioden har ökat främst, i norra Sverige. 1970-talet var torrt, men sedan dess har nederbörden ökat, framförallt under sommaren. Idag är årsnederbörden vanligen över 600 mm. Den ökade nederbörden syns mest för de sydvästliga delarna av landet. Avseende avrinning var år 2000 mest extremt. Det är också året med mest nederbörd. Kraftiga regn i städer kan direkt orsaka problem med översvämningar och de senaste åren har flera fall uppmärksammats ex. Göteborg 2010 och Malmö 2014. Havsnivån har stigit och takten har ökat de senaste 30 åren. Den pågående landhöjningen motverkar havsnivåhöjningen, men svagt i södra Sverige. Isläggningen sker allt senare och islossningen allt tidigare för flertalet sjöar. I rapporten beskrivs även kortfattat problematiken kring vattenstånd och översvämningsrisker för Vänern och Mälaren

  • 157.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Gotlands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat på Gotland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 158.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Hallands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Halland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 159.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Kalmar län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Kalmar baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser

  • 160.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Örebro län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Örebro baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 161.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Bärring, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Strandberg, Gustav
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Rummukainen, Markku
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Climate indices for vulnerability assessments2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Behovet av information om klimatets förändring och dess effekter på olika regioner och sektorer ökar stadigt. För att belysa frågeställningar runt klimatets utveckling, dess påverkan och behov av anpassning behövs projektioner av framtidens klimat. Den generella kunskapen om klimat baseras oftast på erfarenhet av tidigare klimat, väderobservationer, prognoser och återanalyser av historiska data. För att hantera framtidens föränderliga klimat behöver vi utveckla metoder för att förfina användningen av information från klimatmodeller. Klimatindex, formulerade med avnämarperspektiv i fokus och beräknade utifrån data från klimatmodeller, är ett sätt att kommunicera den komplexa frågan om effekter av klimatets framtida utveckling. Klimatindex kan vara välkänd information som summerad nederbörd eller medeltemperaturer men kan också beskriva mer komplexa relationer och då innefatta till exempel tröskelvärden eller exponeringstid för olika förhållanden. I denna rapport beskrivs ett omfattande material av klimatindex baserade på beräkningar med två regionala klimatmodeller utifrån olika utsläppsscenarier och globala klimatmodeller. Materialet har legat till grund för arbetet inom den svenska Klimat- och sårbarhetsutredningen (M2005:03), men har även framtagits i samarbete med andra avnämargrupper. De flesta klimatmodeller och klimatscenarier som ligger till grund för indexberäkningarna har tidigare dokumenterats i andra rapporter men ges här en övergripande beskrivning. Till rapporten bifogas en DVD med det omfattande kartmaterial som illustrerar indexberäkningarna och tillhörande information. Materialet finns även tillgängligt på www.smhi.se.

  • 162.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Graham, Phil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andréasson, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Impact of Climate Change Effects on Sea-Level Rise in Combination with an Altered River Flow in the Lake Mälar Region: Conference Proceedings2004Ingår i: Fourth Study Conference on BALTEX: Conference Proceedings / [ed] Hans-Jörg Isemer, 2004, s. 172-173Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 163.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Hellström, Sara-Sofia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Dyrestam, Karin
    Eklund, Dan
    Gyllander, Anders
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hallberg, Kristoffer
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Tahsin, Yacob
    SMHI.
    Wingqvist, Else-Marie
    SMHI. SMHI.
    Detaljerad översvämningskartering av nedre Torneälven2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom projektet ”Detaljerad översvämningskartering i nedre delen av Torneälven” har kartor framtagits som visar översvämningsskikt för 100 års och 250 års återkomsttider samt beräknat högsta flöde. Projektet är delfinansierat av Interreg IV A Nord. Flöden med återkomsttid 100 år och 250 år är framtagna utifrån statistisk bearbetning av observationsserier. Det beräknade högsta flödet har framtagits genom hydrologisk modellering med HBV-modellen och i enlighet med Flödeskommitténs riktlinjer för dimensionering av dammar i riskklass-I. För att beräkna vattennivåer längs älven vid de olika flödena har en hydraulisk modell byggts. Till modellen används höjddata, som framtagits genom laserscanning, och djupdata för älven, som framtagits via lodning från båt. Insamlingen av dessa data gjordes i samarbete mellan finska och svenska myndigheter inom Interreg-projektet. Översvämningszonerna har projicerats på bakgrundskartor med tillstånd från svenska Lantmäteriet och finska Lantmäteriverket (MML). Nio delkartor för området Haparanda-Tornio till Lappeakoski i skala 1:75 000 finns komprimerade i bilaga 1 till denna rapport. Kartorna finns även tillgängliga på www.smhi.se i originalstorlek. Där finns även en översiktskarta i skala 1:600 000. SMHI har utfört lodning av halva den aktuella älvsträckan samt ansvarat för och utfört den hydrauliska modelleringen, flödesberäkningarna och framtagandet av översvämningsskikten och kartorna.

  • 164.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berg, Peter
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Rayner, David
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom det av MSB finansierade projektet ”Nederbörd och översvämningar i ramtidens Sverige - ett system till stöd för klimatanpassning” har SMHI ansvarat för hydrologisk och hydraulisk modellering samt framtagande av tidsserier med lokalt klimat för framtida förhållanden. Två metoder att bearbeta klimatdata har använts; SMHI:s Distributionsbaserad skalering (DBS) och en statistisk metod utarbetad vid Göteborgs universitet.

  • 165.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Strandberg, Gustav
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Berg, Peter
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Vägledning för användande av klimatscenarier2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SMHI fick i sitt regleringsbrev för år 2014 uppdraget att, i samråd med berörda myndigheter och andra aktörer, ta fram en vägledning för användandet av klimatscenarier. Enligt önskemål framtogs vägledningen som en webb-produkt på smhi.se, i anslutning till klimatscenarier. Materialet finns även samlat i denna rapport, såsom det lanserades hösten 2014. Eftersom materialet är uppbyggt för webb-presentation, där läsaren ska kunna gå in i kapitel utan att ha läst de tidigare, förekommer en del upprepningar. Klimatscenarier är beskrivningar av hur klimatet kan utvecklas i framtiden. Vägledningen ger stöd för att tolka och använda klimatscenarier, med dess möjligheter och begränsningar. Klimateffektstudier beskrivs översiktligt och med fokus på hydrologiska effektstudier. Några enkla steg för att komma igång med klimatanpassning presenteras också. I ordlistan förklaras de begrepp som används.

  • 166.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Strandberg, Gustav
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Bärring, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Beräknade temperaturförhållanden för tre platser i Sverige – perioderna 1961-1990 och 2011-20402007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2006 utförde Rossby Centre ett omfattande arbete för att till olika sektorer i samhället ta fram underlagsmaterial om klimatets utveckling. Beställare var framförallt Klimat- och sårbarhetsutredningens olika arbetsgrupper men också energibranschen. Föreliggande rapport beskriver en delleverans till Elforsk-projektet ”Tänkbara konsekvenser för den svenska energisektorn av klimatförändringar – effekter, sårbarhet och anpassning”. Material togs fram som belyser en möjlig temperaturutveckling i ett relativt kort framtidsperspektiv representerat av perioden 2011-2040. Det fanns önskemål om att särskilt titta på utvecklingen för tre platser med olika klimat i ett nord-sydligt perspektiv och med närhet till större befolkningsgrupper.Analyserna inom projektet har finansierats av Elforsk. Modellsimuleringarna har gjorts på den dedikerade klimatdatorresursen ”Tornado” vid Nationellt Superdatorcentrum, Linköpings universitet. Tornado finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.I denna rapport presenteras materialet avseende de tre platserna kompletterat med ett litet urval kartor som visar några temperaturindex. Ett mycket omfattande kartmaterial finns att tillgå på Rossby Centrets hemsida som nås via www.smhi.se.

  • 167.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wikberger, Christina
    Amorim, Jorge Humberto
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Klimatanpassa nordiska städer med grön infrastruktur2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förtätning av städer och pågående klimatförändring ökar behovet av anpassningsåtgärder. Grön infrastruktur och naturbaserade lösningar kan bidra till att skapa mer hälsosamma och långsiktigt hållbara städer. För att öka användningen av grön infrastruktur som en del i klimatanpassningen behöver vi förstå vilka kunskapsluckor och andra hinder som ligger i vägen för att grön infrastruktur ska användas i klimatanpassningsarbetet.

    SMHI har under år 2018 tillsammans med Stockholms stad drivit det av forskningsrådet Formas finansierade projektet ”Grön infrastruktur och klimat i nordiska städer: idag och i framtiden”. Sammanställningen av rapporter och workshops i projektet visar att det finns mycket kunskap och tillgängliga exempel på hur urbana gröna lösningar kan se ut. Det saknas dock svar på de kvantitativa effekterna av olika åtgärder avseende till exempel temperatur, luftkvalitet, påverkan på hälsa och sociala aspekter.

    De åtgärder som i dag görs i nordiska städer baseras huvudsakligen på behovet av att lösa dagvattenfrågor. Det finns få exempel på städer som använder grön infrastruktur och naturbaserade lösningar som klimatanpassningsåtgärder när det gäller värme. Samtidigt är aktörerna medvetna om övriga positiva effekter som tillkommer såsom trivsel, svalka och biologisk mångfald.

    Eftersom grön infrastruktur och naturbaserade lösningar är ganska nya åtgärder i klimatanpassningsarbetet så saknas oftast erfarenheter av långtidseffekter. Skötsel kan vara ett problem, trots bra anvisningar. Aktörerna pekar också på behovet av att engagera de boende kontinuerligt. Det tycks handla om att skapa en djupare förståelse för varför anläggningar ser ut som de gör och hur de ska skötas.

    Vid workshops och webbinarium efterfrågades vilka kunskapsluckor deltagarna såg. Ekonomi och kunskap om effekter lyftes fram tydligt i svaren. Dessutom önskades metoder för anläggning och drift, goda exempel, planeringsverktyg och underlag om temperatur och vatten.

    Ekonomi och kunskapsbrist ansågs som hinder för genomförande, vilket framkom vid workshops och webbinarium. Andra hinder som nämndes var politiska beslut, lagstiftning, avsaknad av riktlinjer, förtätning och konkurrens om mark liksom planerings- och samordningssvårigheter. En tröghet i att ändra traditionellt planerande och utförande pekades också ut som hinder. Många efterfrågar kunskap allmänt. Vår förhoppning är att denna rapport kan bidra till att inspirera och informera om var material finns. 

  • 168.
    Pettersson, Anna
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Arheimer, Berit
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Johansson, Barbro
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nitrogen concentrations simulated with HBV-N: New response function and calibration strategy - Paper presented at the Nordic Hydrological Conference (Uppsala, Sweden June, 2000)2001Ingår i: Nordic Hydrology, ISSN 0029-1277, E-ISSN 1996-9694, Vol. 32, nr 3, s. 227-248Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    HBV-N is a conceptual process-based model for simulation of transformation and transport of nitrogen on the catchment scale. This paper presents further development with focus on the response function and calibration procedures. Evaluation of the model routines was made in 12 test basins in southern Sweden (without or with only few lakes). Previous versions of HBV-N included a HBV version with a single reservoir in the response function. The presented results show that both nitrogen concentrations and water discharge simulations improved when a second reservoir was introduced. The two-reservoir model was found to be more well-posed for description of residence-times and flow paths. On average, this resulted in an increase in explained variance (R-2) for nitrogen concentrations by 0.3. Multiple-response split-sample calibration was found to further improve the model performance and reliability. In previous applications HBV-N has been applied by using single-response calibration. However, simultaneous calibration of water discharge and nitrogen improved the R2 for nitrogen concentrations by about 0.1 (range 0.02-0.25), but did not affect the simulation of water discharge. This new calibration strategy forces the hydrological parameters to a new optimum, and reduces the level of uncertainty for both hydrochemical and hydrological modelling.

  • 169.
    Robertson, Lennart
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Ring, Sture
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridningsberäkningar för bromcyan2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 170.
    Rodriquez, Mercedes
    et al.
    SMHI.
    Johansson, Barbro
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Planos, Eduardo
    INRH Instituto Nacional de Recursos Hidraulicos.
    Remont, Alfredo
    INRH Instituto Nacional de Recursos Hidraulicos.
    Aplicacion del modelo HBV a la cuenca del Río Cauto en Cuba1991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The work deseribed in this report, was done in eollaboration between the Swedish Meteorological and Hydrologieal Institute (SMID) and the Instituto Nacional de Reeursos Hidraulieos de Cuba (INRH), with financial support from the Swedish Ageney for Teehnieal and Eeonomie Cooperation (BITS). The projeet also reeeived aetive assistanee from the Cuban State Committee for Economie Collaboration (CECE). The main objetive of the projeet was the applieation of the HBV model to the Cauto river basin in eastem Cuba, in order to - foreeast the inflow volwne to the reservoirs located in the basin and - eontribute to the rational use of water in the reservoirs.

  • 171.
    Rummukainen, Markku
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Ressner, Elisabet
    SMHI.
    Anpassning till klimatförändringar: Kartläggning av arbete med sårbarhetsanalyser, anpassningsbehov och anpassningsåtgärder i Sverige till framtida klimatförändring2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är resultatet av ett uppdrag från Naturvårdsverket till SMHI (NV dnr 235-5045-04H k), som genomförts under hösten 2004. Syftet är att få en överblick över vilka aktörer som för närvarande är aktiva med att analysera eventuella effekter på samhället och att kartlägga anpassningsbehov. Avsikten är också att få en bild av planerade eller redan genomförda insatser och skyddsåtgärder på grund av en befarad klimatförändring. Kartläggningen omfattar ett flertal svenska myndigheter, företag samt ett antal relevanta bransch- och intresseorganisationer och forskningsfinansiärer.I rapporten redovisas även översiktligt de hinder i anpassningsarbetet som identifierats samt önskemål om förbättrat beslutsunderlag.Slutligen förs en översiktlig diskussion om tänkbara sektoriella effekter avav klimatförändringen, baserad på tidigare avnämarkontakter och forskningsinsatser inom området

  • 172.
    Rummukainen, Markku
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Rodhe, J
    Tjernstrom, M
    The Swedish Regional Climate Modelling Programme, SWECLIM: A review2004Ingår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 33, nr 4-5, s. 176-182Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish Regional Climate Modelling Programme, SWECLIM, was a 6.5-year national research network for regional climate modeling, regional climate change projections and hydrological impact assessment and information to a wide range of stakeholders. Most of the program activities focussed on the regional climate system of Northern Europe. This led to the establishment of an advanced, coupled atmosphere-ocean-hydrology regional climate model system, a suite of regional climate change projections and progress on relevant data and process studies. These were, in turn, used for information and educational purposes, as a starting point for impact analyses on different societal sectors and provided contributions also to international climate research.

  • 173.
    Rummukainen, Markku
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Doescher, Ralf
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Graham, Phil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Hansson, Ulf
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Jones, Colin
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Räisänen, Jouni
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Samuelsson, Patrick
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Ullerstig, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Willén, Ulrika
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    PRUDENCE-related regional climate modeling at the SMHI/Rossby Centre2002Ingår i: PRUDENCE kick-off meeting / [ed] Jens Hesselbjerg Christensen, Danish Climate Centre DMI, Ministry of Transport , 2002, s. 40-41Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 174.
    Rummukainen, Markku
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Räisänen, Jouni
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Ullerstig, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Bringfelt, Björn
    SMHI.
    Hansson, Ulf
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Graham, Phil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    RCA - Rossby Centre regional Atmospheric climate model: model description and results from the first multi-year simulation1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 175.
    Räisänen, Jouni
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Hansson, Ulf
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Ullerstig, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Doescher, Ralf
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Graham, Phil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Jones, Colin
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Samuelsson, Patrick
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Willén, Ulrika
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    GCM driven simulations of recent and future climate with the Rossby Centre coupled atmosphere - Baltic Sea regional climate model RCAO2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A series of six general circulation model (GCM) driven regional climate simulations made at the Rossby Centre, SMHI, during the year 2002 are documented. For both the two driving GCMs HadAM3H andECHAM4/OPYC3, a 30-year (1961-1990) control run and two 30-year (2071-2100) scenario runs have been made. The scenario runs are based on the IPCC SRES A2 and B2 forcing scenarios. These simulations were made at 49 km atmospheric resolution and they are part of the European PRUDENCE project.Many aspects of the simulated control climates compare favourably with observations, but some problems are also evident. For example, the simulated cloudiness and precipitation appear generally too abundant in northern Europe (although biases in precipitation measurements complicate the interpretation), whereas too clear and dry conditions prevail in southern Europe. There is a lot of similarity between the HadAM3Hdriven (RCAO-H) and ECHAM4/OPYC3-driven (RCAO-E) control simulations, although the problems associated with the hydrological cycle and cloudiness are somewhat larger in the latter.The simulated climate changes (2071-2100 minus 1961-1990) depend on both the forcing scenario (the changes are generally larger for A2 than B2) and the driving global model (the largest changes tend to occur in RCAO-E). In all the scenario simulations, the warming in northern Europe is largest in winter or autumn. In central and southern Europe, the warming peaks in summer and reaches in the RCAO-E A2 simulation locally 10°C. The four simulations agree on a general increase in precipitation in northern Europe especiallyin winter and on a general decrease in precipitation in southern and central Europe in summer, but the magnitude and the geographical patterns of the change differ a lot between RCAO-H and RCAO-E. Thisreflects very different changes in the atmospheric circulation during the winter half-year, which also have a large impact on the simulated changes in windiness. A very large increase in the lowest minimumtemperatures occurs in a large part of Europe, most probably due to reduced snow cover. Extreme daily precipitation increases even in most of those areas where the mean annual precipitation decreases.

  • 176.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    MODELING THE THERMAL REGIME OF A LAKE DURING THE WINTER SEASON1988Ingår i: Cold Regions Science and Technology, ISSN 0165-232X, E-ISSN 1872-7441, Vol. 15, nr 2, s. 151-159Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 177.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet. SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Physical modelling of the Akkajaure reservoir2003Ingår i: Hydrology and Earth System Sciences, ISSN 1027-5606, E-ISSN 1607-7938, Vol. 7, nr 3, s. 268-282Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper describes the seasonal temperature development in the Akkajaure reservoir. one of the largest Swedish reservoirs. It lies in the headwaters of the river Lulealven in northern Sweden: it is 60 km long and 5 km wide with a maximum depth of 92 m. The maximum allowed variation in surface water level is 30 m. The temperature field in the reservoir is important for many biochemical processes. A one-dimensional lake model of the Akkajaure reservoir is developed from a lake model by Sahlberg (1983 and 1988). The dynamic eddy viscosity is calculated by a two equation turbulence model, a k-epsilon model and the hypolimnic eddy diffusivity formulation which is a function of the stability frequency (Hondzo et al., 1993). A comparison between calculated and measured temperature profiles showed a maximum discrepancy of 0.5-1.0degreesC over the period 1999-2002. Except for a few days in summer, the water temperature is vertically homogeneous. Over that period of years, a weak stratification of temperature occurred on only one to two weeks a year on different dates in July and August. This will have biological consequences.

  • 178.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Randdata från öppet hav till kustzonsmodellerna: Exemplet södra Östergötland2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta projekt är att utveckla beräkningsmetoder som ger bättre randdata från utsjön till kustzonsmodellerna. Med randdata menas profiler från ytan till botten av de variabler som kustzonsmodellen behöver nämligen vattentemperatur (T), salthalt (S), syrgashalt (02), biologiskt icke aktivt  organiskt kväve ( orgN), biologiskt icke aktivt organiskt fosfor ( orgP), nitrat (NO3), ammonium (NH4), fosfat (PO4), växtplankton, djurplankton och detritus. Dessutom ska effekten av upp- och nedvällning testas i kustzonsmodellen.

    Iden är att koppla Probe-Baltic (även kallad P13) modellen (Omstedt, 1990) med SMHis biokemiska modell SCOBI (Marmefelt et al, 2000) och att assimilera mätdata i modellen för att få en så bra beskrivning som möjligt av förhållandena i Östersjön och västerhavet. Mätdata som ska assimileras i modellen extraheras ur databasen SHARK. Vid genereringen av en ny utsjödatafil till kustzonsmodellen för södra Östergötland assimileras mätstationen BY31 i SCOBI-P13 modellens nordvästra Gotlandsbassäng. Beräkningar görs för perioden 1985-01- 01 -2003-01-01 och resultatet av samtliga variablers profiler skrivs på en fil en gång/dygn. Dessa data utgör sedan den nya utsjödrivningen till kustzonsmodellen för södra Östergötland. Kustzonsberäkningar görs baserade på den nya utsjödatafilen och resultatet jämförs med de beräkningar som gjordes med den gamla utsjödatafilen som består enbart av mätdata från BY31 som har mätts med en frekvens av ca 1 gång/månad.

    Resultatet från SCOBI-P13 beräkningarna med assimilation av mätdata visar att assimileringsmetoden "nudging" (Lorenc et al, 1991) fungerar bra. Resultat i kustzonsberäkningarna för södra Östergötland blir något bättre då utsjödrivningen utgörs av SCOBI-P13 beräkningar med dataassimilation jämfört med att enbart använda mätdata från BY31. Den stora fördelen är dock att den nya beräknade utsjödrivningen innehåller randdata till kustzonsmodellens alla beräkningsvariabler. När enbart mätdata används som utsjödrivning saknas nämligen informationen om växtplankton, djurplankton och detritus. Rekommendationen blir därmed att SCOBI-P13 modellen bör användas, med dataassimilering, för att generera ett antal drivdatafiler från utsjön längs den svenska kusten. Dessa filer bör sedan användas för utsjödrivning av alla SMHis kustzonsmodeller.

    Parametiseringen av upp- och nedvällningen i de kustzonsbassänger som är kopplade mot utsjön är den samma som testades med bra resultat inom SMHis första kustzonsprojekt i Hanöbukten. Iden är att låta utbytet mellan utsjön och en yttre kustzonsbassäng vara styrt inte bara av salthaltsskillnaden utan även av den vinddrivna transporten som genereras i de yttre kustzonsbassängerna. Den vinddrivna transporten genererar en vertikal l cirkulation som antingen lyfter eller trycker ner haloklinen beroende på vindens riktning. Det är emellertid svårt att verifiera denna ansats då det oftast saknas mätdata i de yttre kustzonsbassängerna. Verifieringen får istället inrikta sig på att studera den effekt upp-och nedvällningen har på de kustnära bassänger där mätdata finns.

    Det är helt klart att den testade parametiseringen av upp- och nedvällningen ger ett bättre resultat i både södra och norra Östergötland. Generellt sett ger den ett resultat som är i bättre överensstämmelse med mätningarna speciellt i bottenvattnet.

  • 179.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    The Coastal Zone Model2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    SMHI has developed a model system for water quality calculations on land, in lakes and rivers and in coastal zone waters around Sweden. The system is called HOME Water where HOME stands for Hydrology, Oceanography and Meteorology for the Environment. The focus in this report is to describe the coastal zone model which is the part of the HOME Water system that calculates the state in the coastal zone along the whole Swedish coast. The coastal zone model is a coupled 1-dimensional physical and biogeochemical model. The physical model is called the Probe model and is fully described by Svensson (1998). It calculates the horizontal velocities, temperature and salinity profiles. The surface mixing is calculated by a k -e turbulence model and the bottom mixing is a parameterization based on the stability in the bottom water. Ice formation growth and decay is also included in the model. Probe has a high vertical resolution with a vertical grid cell size of 0.5m in the top 4m. The grid cell size then increases as the depth increases. In the depth interval 4 -70m the cell size is 1.0m, from 70 – 100m it is 2m, from 100-250m it is 5m and if the depth is larger then 250m the grid cell size is 10m. This means that the model calculates the vertical profiles of all its variables and assumes that they are horizontally homogeneous in the studied area. In order to include horizontal variations in a larger area it is divided into several sub-basins. These subbasins are identical to the defined national water bodies according to the Water Framework Directive (WFD). Each sub-basin is described by the hypsographical curve. Connecting sub-basins exchange water and properties through connecting sounds. The biogeochemical model is called SCOBI (Swedish Coastal Ocean BIogeochemical model). In SCOBI nine variables are solved where seven are the pelagic variables: zooplankton, phytoplankton, detritus, nitrate, ammonium, phosphate and oxygen. In the bentic layer the model solves for the two variables nitrogen and phosphorus.

  • 180.
    Sahlberg, Jörgen
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Gustavsson, Hanna
    SMHI.
    HOME Vatten i Mälaren2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Uppsättningen av HOME Vatten i Mälaren har utförts på uppdrag av Norra Östersjöns vattendistrikt. Detta är första gången som HOME Vatten sätts upp i en sjö.HOME Vatten är ett integrerat modellsystem för vattenkvalitets-beräkningar i mark, sjöar, vattendrag och kustvatten. Modellsystemet är utvecklat att användas i vattenförvaltningsarbetet, med speciellt fokus på EUs ramdirektiv för Vatten och består av två integrerade vattenkvalitets-modeller, HYPE för mark, sjöar och vattendrag och Kustzonsmodellen för kustvatten och sjöar. Notera att detta är den första HOME Vattenuppsättningen som använder den nyutvecklade hydrologiska HYPE modellen för hela Mälaren avrinningsområde istället för HBV-NP modellen. Med HOME Vatten är det möjligt att beräkna långa tidserier av näringsämnen. I kustvattnen och sjöar beräknas dessutom tidserier av syrgashalt.HYPE är en högupplöst hydrologisk modell för vatten och vattenkvalitets-beräkningar med integrerade moduler för att simulera vattenkvalitet (N,P,TOC) samt spårämnen (O18). Den nuvarande HYPE version som satts upp för hela Sverige (S-HYPE) består av totalt 17313 delområden varav Norrströms avrinningsområde innehåller 973 delområden. Trots detta stora antal delområden runt Mälaren saknas närområdet runtMälaren i HYPE Modellen. Då modellen vidareutvecklas hela tiden med bla en högre och högre rumslig upplösning kommer Mälarens närområde att inkorporeras mer och mer för varje ny HYPE version.Kustzonsmodellen är en s.k. endimensionell modell, som löser upp modellvariablerna i djupled med hög noggrannhet, men beräknar ett horisontellt medelvärde i aktuellt område. För att kunna lösa upp de horisontella gradienterna i området måste modellområdet delas in i ett flertal vattenförekomster. Beräkningar görs på alla djup i alla vatten-förekomster. Dessa är kopplade sinsemellan via sund och utbyter egenskaper mellan varandra. I denna version av Kustzonsmodellens uppsättning i Mälaren består den av 39 vattenförekomster.Modellsystemet har beräknat dagliga värden av temperatur, syre, närsalter, klorofyll och vattnets ålder i Mälarens alla vattenförekomster för perioden 1990-2008. En omfattande validering av Kustzonsmodellen har genomförts med hjälp av mätdata från ett 20-tal mätstationer i området. Mätdata har laddats ner från SLUs (Sveriges Lantbruks Universitet) hemsida. Dessutom har Stockholm Vatten bidragit med alla mätdata frånMälarens östra del. Resultatet kan sammanfattas så att kustzonsmodellen beskriver temperatur, kvävehalter och syrgashalter i Mälaren på ett bra sätt medan fosfor och klorofyll inte har en lika god överensstämmelse mot mätdata. Resultatet från fosforberäkningarna visar att löst fosfor stämmer ganska bra men att vintervärdena ofta blir för höga. Problemet är här att totalfosforberäkningarna inte överensstämmer så bra mot mätningarna i främst den västra delen av Mälaren. I den östra delen ligger medelvärdet av den beräknade totalfosforhalten bra i jämförelsen mot mätningarna men de beräknade halterna varierar mer under året. Den generella slutsatsen från valideringen av fosfor är att HYPEs totalfosfortransport till Mälaren består av för mycket löst fosfor och för lite partikulärt fosfor samt att den är för liten i Mälarens västra del. Ett annat problem är att i bottenvattnet startar det beräknade fosforutbytet mellan vatten ochsediment vid för höga syrgaskoncentrationer. Detta kommer att rättas till i nästa version av Kustzonsmodellen.Den beräknade klorofyllhalten underskattas vilket troligen har att göra med att den biogeokemiska modellen SCOBI bara innehåller en typ av plankton ett sk ”medelplankton” vars koncentration inte varierar tillräckligt mycket.Statusberäkningar i Mälaren, vad gäller syre och totalfosfor, har inte genomförts i denna studie då dessa beräkningsprogram kommer att utvecklas först under hösten 2010.

  • 181.
    Sahlberg, Jörgen
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Marmefelt, Eleonor
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Brandt, Maja
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lundholm, Karen
    SMHI.
    HOME Vatten i Norra Östersjöns vattendistrikt: Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SMHI har utvecklat ett interaktivt modellsystem för vattenkvalitetberäkningar i mark, sjöar, vattendrag och kustvatten, HOME Vatten. I detta uppdrag har HOME Vatten implementerats i Norra Östersjöns vattendistrikt. De ingående modellerna i HOME Vatten är HBV NP (PLC5- uppsättningen) modellen för mark, sjöar och vattendrag samt Kustzonsmodellen för kustvattnen. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet har beräknats av den atmosfärskemiska MATCH-modellen.HOME Vatten har utvecklats för att vara ett verktyg i svensk vattenförvaltning med speciellt fokus på EUs ramdirektiv för vatten.Modelluppsättningarna har validerats mot tillgängliga mätdata, och visar en god överrensstämmelse med data.

  • 182.
    Sahlberg, Jörgen
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Olsson, Håkan
    Länsstyrelsen Östergötland.
    Kustzonsmodell för norra Östergötlands skärgård2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Östergötlands norra skärgård har modellerats med kopplade I-dimensionella modeller s.k boxmodeller med hög vertikal upplösning. Området har delats in i 18 bassänger. Indelningen har följt havsområdesindelningen enligt Svenskt Vattenarkiv (SVAR), (Lindkvist 1994). Ett modellsystem i PC miljö har byggts upp bestående av en kustzonsmodell för Östergötlands norra skärgård samt alla drivdataserier. Systemet innehåller också program för olika typer av resultatbearbetning.

    Den fysiska drivningen består av meteorologiska data från de synoptiska stationerna i Norrköping och Harstena. Sötvattentillrinningen och närsaltstillförseln kommer dels från de tre vattendragen Motala Ström, Pjältån (rinner ut i inre Bråviken) samt Söderköpingsån (mynnar i inre Slätbaken) och dels som diffus tillrinning från land. Dessutom ingår punktkällorna Slottshagens reningsverk och Bråvikens pappersbruk. Utsläppsdata från reningsverket i Söderköping ingår i data från Söderköpingsån och redovisas inte separat. Atmosfärsdeposition av kväve och fosfor har beräknats för samtliga 18 bassänger. I denna version av kustzonsmodellen är inte avdunstning och nederbörd medtagna.

    Validering. Modellen har validerats mot mätningar gjorda av Motala Ströms Vattenvårdsförbund (MSV). Mätningar sker i sex av områdets 18 bassänger och mätprogrammet är utformat så att det visar vattenkvaliten i yt- och bottenvatten under olika årstider. Modellberäkningarna har utförts under perioden 1985 tom 1998. Som valideringsperiod valdes åren 1992 tom 1998 eftersom salthaltsmätningarna startade först 1993. Valideringen visar att modellen klarar att beskriva salthaltens variationer både i yt- och bottenvattnet vilket indikerar att det horisontella utbytet mellan bassängerna är väl beskrivet. Beräknade vattentemperaturer och syrehalter i ytvattnet beskrivs också bra, men för flera av bassängernas bottenvatten ger modellen för höga temperatur och syrgashalter. Beräkningen av totalkvävehalterna är bra i ytvattnet. I bottenvattnet däremot varierar de beräknade värdena för lite och medelvärdet av beräkningarna är något för lågt. Generellt gäller också att de beräknade totalfosforhalterna är för låga i både yt- och bottenvattnet. Beräknade värden är ungefär hälften så stora som de uppmätta. Den största avvikelsen finns i inre Slätbaken där djupvattnet i verkligheten innehåller 2-4 gånger högre totalfosforhalter än vad modellen visar. Det beror troligen på ett fosforläckage från botten som är mycket större i verkligheten än vad som är beskrivet i modellen.

    Avvikelsen mellan modellresultaten och mätningarna kan bero på att ett eller flera flöden i modellen inte motsvarar de verkliga flödena men avvikelsen kan också vara påverkad av att vattenprov tagits på lokaler eller på djup som inte är representativa för bassängen. Prov kan t.ex. vara tagna i mer isolerade djupområden än de som modellens beräknade resultat representerar.

    Resultat. Kustzonsmodellen i Östergötlands norra skärgård beräknar 13 stycken variabler i 18 bassänger 144 gånger per dygn för en period om 14 år (1985-1998). Beräkningarna sker för minst varje meters djup i varje bassäng. Mängden utdata från modellen blir mycket stor och det gäller att få ut resultat från simuleringar på ett användbart och lätt redovisat sätt. I denna rapport visas beräknade halter i form av tidsserier med hög upplösning samt genomsnittliga transporter till kusten och mellan kustområden. Det är två exempel på kunskapsunderlag som är användbara inom t.ex. miljöövervakningens beskrivning av miljötillståndet i olika delar av kustvattnen och vid bedömning av olika källors potentiella betydelse för miljötillståndet i olika delar av kustområdet.

    I figurerna 19-21 redovisas beräknade årsmedelvärden över åren 1985 - 1998 av vattentransporten, totalkvävetransporten och totalfosfortransporten. Det är ett viktigt kunskapsunderlag som visar varifrån kvävet och fosforn kommer till ett visst havsområde, t.ex. hur stor del som kommer från utsjön (Östersjön) respektive från land och punktkällor. Den typen av flödesschema kan produceras för olika tidsperioder och för olika scenarier där utsläpp, flöden eller klimatförhållanden antagits vara förändrade.

    När det gäller vattentransporten mellan två bassänger styrs den av täthets- och vattenståndsskillnaden mellan bassängerna. Figur 19 visar att skillnaden mellan långtidsmedelvärdena av ut- och inflöde över ett sund till en bassäng är lika stor som summan av uppströms liggande sötvattenstillrinningar. På den långa tidsskalan (flera år) gäller att lika mycket vatten som kommer till en bassäng ska rinna ut, vilket innebär att bassängernas volymer är konstanta.

    Motala ström, som mynnar i inre Bråviken, utgör det största sötvattenstillflödet till systemet med en genomsnittlig vattenföring på ca 88 m /s. Vattenutbytet mellan bassängerna i Bråviken är dock betydligt större än sötvattentillförseln. Mellan yttre Bråviken och Bråvikens mynningsområde strömmar i genomsnitt ut 693 m3/s och in 647 m3/s (figur 19). Nettoutflödet från yttre Bråviken till bassängerna Bråvikens mynningsområde och Bosöfjärden blir ca 93 m3 /s vilket är lika med summan av all sötvattenstillförsel till hela Bråviken och Bosöfjärden. Vattnets omsättningstid för bassängerna i Bråviken varierar mellan 2 - 9 dagar. Denna snabba omsättningstid beror på de stora flödena mellan bassängerna.

    Slätbaken mottar i genomsnitt en sötvattentillförsel på ca 6 m3 /s. Vattenutbytet med utanför liggande bassänger är begränsat av grunda och smala sund. Vattnets genomsnittliga omsättningstid blir därmed relativt lång. Modellens resultat ger en omsättningstid i Slätbaken på 105 dagar och i utanför liggande Trännöfjärden 18 dagar. Dessa omsättningstider överensstämmer väl med beräkningar som gjordes i mitten på 1980-talet (Bergstrand 1987).

    För totalkväve, se figur 20, gäller att de genomsnittliga totalkvävetransporterna till hela Bråviken från land och från luften är ca 2975 ton/år. Nettotransporten ut från Bråviken till Bråvikens mynningsområde och till Bosöfjärden är på 2715 ton/år. Det innebär att 260 ton totalkväve blir kvar i Bråvikens bassänger. Till inre Slätbaken kommer det 312 ton totalkväve per år från land och från luften. Nettotransporten ut från inre Slätbaken är 259 ton/år. Av tillfört totalkväve stannar därmed 53 ton/år kvar i bassängen. Detta faktum att kvävetransporten minskar på sin väg från källan till havet kallas retention. Retentionen har

    beräknats för samtliga 18 bassänger och presenteras i tabell 7. I genomsnitt är totalkväveretentionen ca 2 g N/m2*år. Störst retention nås i bassängerna inre Slätbaken 3,4 g N/m2*år och i Bråvikens mynningsområde 3,1 g N/m2*år. Resultaten visar också att det existerar en totalkväveexport ut från kustzonsområdet till utsjön på 1496 ton/år.

    I den kommande beskrivningen av totalfosforflödena är det värt att komma ihåg att valideringen visade att de beräknade värdena är alldeles för låga. Det finns ingen bra 3 förklaring till detta eftersom valideringen av övriga variabler visade på en god överensstämmelse med mätningar.

    För totalfosfor, se figur 21, gäller att de genomsnittliga totalfosfortransporterna till hela Bråviken från land och från luften är 116 ton/år. Den totalfosformängd som lämnar Bråviken och når Bråvikens mynningsområde och Bosöfjärden är på 89 ton/år. Det innebär att 27 ton totalfosfor blir kvar i Bråvikens bassänger. Till inre Slätbaken kommer det 19 ton totalfosfor per år från land och från luften. Nettotransporten ut från inre Slätbaken är 16 .ton/år. Av tillfört totalkväve stannar därmed 3 ton/år kvar i bassängen. Denna retention av totalfosfor har beräknats för samtliga 18 bassänger och presenteras i tabell 7. I genomsnitt är retentionen ca 0,25 g P/m2*år. Störst retention nås i bassängerna Svensksundsviken 0,38 g P/m2*år och i Bråvikens mynningsområde 0,37 g P/m2*år. Eftersom valideringen visade att de beräknade totalfosforvärdena var alldeles för låga är det troligt att den verkliga fosforretentionen är betydligt större än vad modellen ger. Resultaten visar också att det existerar en totalfosforimport in till kustzonen från utsjön på 122 ton/år vilket är i samma storleksordning som summan av all totalfosfortransport från land och från luften vilken är 143 ton/år.

    Framtida modellförbättring. En svaghet i indata till modellen är att känna till vilken kvalite de hypsografiska kurvorna har. Ett exempel på en felaktighet visas genom att recipientkontrollens provtagningar i bottennära vatten i Arkösundsområdet sker på ett större djup än det maximala djupet för bassängen enligt modellens hypsografiska kurva. SMHI har köpt en digital djupdatabas från Sjöfartsverket för svenska kustområden och den manuella hanteringen har därmed ersattas med en automatisk rutin för generering av hypsografer. K valiten har därmed ökat genom att rent manuella misstag försvinner. Denna djupdatabas innehåller dock bara de djupuppgifter som finns på sjökorten och därmed kommer det även i framtiden att saknas djupdata inom vissa områden längs kusten.

    Den biogeokemiska delen av kustzonsmodellen, SCOBI, har enbart funnits ett par år och är relativt oprövad. Den beskriver de mycket komplicerade sambanden i kväve och fosforcyklerna i havet. Trots att SCOBI, som innehåller 9 samverkande variabler, upplevs som komplicerad innehåller den givetvis många förenklingar. I växtplanktonekvationen beskrivs t.ex. hur ett typiskt växtplankton beter sig i vattenmassan medan det i verkligheten finns hundratals olika sorters växtplankton med olika beteenden. SCOBI beskriver enbart omvandlingarna mellan det lösta oorganiska kvävet (DIN) och fosforn (DIP) och det partikulära organiska kvävet och fosforn. För att kunna beräkna totalkväve och totalfosfor behövs även en behandling av det lösta organiska kvävet (DON) och av löst organisk fosfor (DOP) och partikulär oorganisk fosfor (PIP). I den nuvarande versionen av SCOBI ingår inte beräkningar av DON respektive DOP och PIP. Detta har lösts i kustzonsmodellen så att DON, DOP och PIP behandlas som passiva ämnen som inte ingår i det biogeokemiska kretsloppet och alltså inte ingår i de rutiner som styr SCOBI. Troligen ska DON, DOP och PIP ingå i det biogeokemiska kretsloppet och därmed ska de i kopplas in i en vidareutvecklad SCOBI modell. Framtida forskning får visa detta.

    I Sverige pågår sedan ett år ett stort forskningsprojekt inom MISTRA programmet som heter MARE. Detta projekt syftar bl.a. till att ta fram nya processbeskrivningar vad gäller kväve och fosforflöden i vattenmassan samt utveckla budgetmodeller för kväve och fosfor i Östersjön. Det är mycket viktigt att SMHI följer och har nära kontakt med denna forskning. Härigenom kommer SCOBI eller någon liknande biogeokemiskrnodell i kustzonssystemet att löpande kunna utvecklas och förbättras.

    Kustzonsmodellen skall användas inom miljöövervakning och miljöanalys som komplement till mätdata och som utvärderingsverktyg. Modellen skall kunna beräkna vattenomsättning och vattenkvalitet med hjälp av information om kustens geografi, relevanta meteorologiska faktorer och tillförsel av ämnen från land och luft. Sammantaget förväntas detta ge bra 4 - underlag för miljöövervakningens specificering av och uppföljning av miljömål, samt för utredningar om konsekvenser av olika verksamheters utsläpp och läckage av näringsämnen. Resultaten från modellberäkningar kan t.ex. redovisas i kartor som visar eutrofieringstillståndet i de olika kustbassängerna. Eutrofieringstillståndet kan också visas som tidsserier i grafer som uppdateras med nya data från kustzonsmodellen. De senaste årens resultat från recipientkontrollen eller annan miljöövervakning kan där grafiskt jämföras med genomsnittsvärdet för tillståndet under t.ex. alla beskrivna år eller en referensperiod. Man kan dessutom göra mer skräddarsydda utvärderingar. Ett användbart exempel är att göra scenarier som kan användas vid  miljökonsekvensbeskrivningar samt vid utformning respektive uppföljning av miljömål. Man kan göra beräkningar där klimat och/eller tillförsel av näringsämnen systematiskt ändras enligt scenariernas utgångspunkter. I ett fortlöpande miljömålsarbete kan beräkningsresultat från kustzonsmodellen användas som komplement till mätdata. Modellens resultat kan i detta fall användas för att ge information om tillstånd i delar av kusten där inga mätningar görs. Dessutom kan modellen ge information om hur tillståndet som mätts ett aktuellt år påverkats av just det årets vädersituation.

  • 183.
    Sahlberg, Jörgen
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet. SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Rahm, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Light limitation of primary production in high latitude reservoirs2005Ingår i: Hydrology and Earth System Sciences, ISSN 1027-5606, E-ISSN 1607-7938, Vol. 9, nr 6, s. 707-720Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To explore the effects of vertical mixing on the primary production in a northern reservoir, a Lagrangian particle dispersion model was coupled to a 1-D reservoir model where the vertical mixing was calculated using a k-epsilon model together with an empirically-based deep-water eddy viscosity. The primary production of each phytoplankton cell is assumed to be a function of the ambient light and not to be nutrient limited. The photoadaption follows first-order kinetics where the photoadaptive variables, alpha, beta, and P(m), describe the coefficients of the photosynthesis-irradiance curve. The model is applied to the northern reservoir Akkajaure, which is strongly regulated with a mean and maximum depth of 30 m and 100 m respectively. Based on the release of 1000 particles (plankton), the model calculated the mean primary production of each plankton, during four different growing seasons. Vertical mixing has a substantial effect on the vertical distribution of phytoplankton and, thus, on the primary production in a reservoir. It was found that primary production was greater in a cold summer with weak stratification than in a warm summer when the reservoir was more stratified.

  • 184.
    Sahlberg, Jörgen
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Törnevik, Håkan
    SMHI.
    A study of large scale cooling in the Bay of Bothnia1980Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 185.
    Schöld, Sofie
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hellström, Sverker
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ivarsson, Cajsa-Lisa
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Kållberg, Per
    SMHI, Forskningsavdelningen, Meteorologi.
    Lindow, Helma
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nerheim, Signild
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Schimanke, Semjon
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Södling, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattenståndsdynamik längs Sveriges kust2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att skapa ett samhälle väl anpassat till dagens och framtidens havsnivåer behövs besluts- och planeringsunderlag. Skyddsåtgärder och designnivåer för kustskydd är högaktuella frågor och många aktörer är intresserade av information kring potentiella maxnivåer för vattenstånd på olika tidshorisonter. SMHI har därför analyserat de mätdataserier för havsvattenstånd som idag finns tillgängliga från stationer längs Sveriges kust. Det primära syftet var att ta fram en metod för att beräkna det högsta möjliga havsvattenståndet vid mätstationer längs Sveriges kust. Metoden beskrivs i Schöld m.fl.(2017).

    I föreliggande rapport beskrivs allmänt havsnivåer, mätdata, modeller och de resultat som erhölls från olika analyser av mätdata. Mätstationerna indelades i åtta olika kustområden inom vilka vattenståndet samvarierar. Det väder och de specifika stormbanor, som under de senaste 40 åren orsakat de högsta stormfloderna på olika platser längs den svenska kusten kartlades, och vattenståndsdynamiken vid olika mätstationer studerades.

    Kortvariga höjningar av vattenståndet undersöktes, både med avseende på kraftiga vattenståndshöjningar orsakade av passerande väderssystem och med avseende på förhöjda utgångslägen, som i sin tur kan bidra till att stormfloder blir extra höga.

    Det högsta beräknade havsvattenstånd som presenteras är de högsta möjliga stormfloder som skulle kunna inträffa baserat på empiriska analyser av mätdata vid de olika stationerna. Kända extrema händelser, som ägt rum före det att vattenståndet började registreras, ingår inte eftersom de inte har kunnat kvantifieras. Framtida förändringar av medelvattenståndet orsakade av den globala klimatförändringen behandlas inte i denna rapport.

    Resultaten från studien visar att vattennivåerna i Östersjön generellt blir som högst i Bottenviken och i de södra delarna. De höga vattenstånden i större delen av Östersjön är inte lika höga som på västkusten och i Öresund. I Östersjön förefaller också utgångsläget, havsnivån före stormen, utgöra en större del av den resulterande vattenståndshöjningen. Vid flera stationer i de centrala delarna av Östersjön är havsnivån före storm i stort sett hälften av det högsta beräknade havsvattenståndet. Längs västkusten är istället de nettohöjningar som orsakas av rena stormeffekter den viktigaste stormflodskomponenten. Lokala förhållanden, till exempel om stationen är belägen vid en öppen, rak kust eller inne i en vik, påverkar hur högt vattenståndet kan förväntas bli på en viss plats.

    Analyserna visar att stormfloder skulle kunna bli omkring 20-40 cm högre än hittills observerade maximala nivåer i olika kustområden. En osäkerhetsmarginal på runt +15 cm är lämplig att addera, särskilt i de områden där tidvatten förekommer.

  • 186.
    Schöld, Sofie
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ivarsson, Cajsa-Lisa
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nerheim, Signild
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Södling, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Beräkning av högsta vattenstånd längs Sveriges kust2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten redovisas hur en metod framtagits för att kunna skatta de allra högsta havsvattenstånd som kan uppträda vid de mätstationer för havsvattenstånd som finns längs Sveriges kust. Metoden är generell och principerna kan därför tillämpas på mätdataserier från olika platser. För att kunna tillämpa metoden måste dock mätdataserien ha en viss minimilängd och tidsupplösning. Resultaten som tas fram är empiriska, vilket betyder att de baseras på tillgängliga mätdata.

    I analysen delades data upp i två delar; det genomsnittliga vattenståndet före en högvattenhändelse och nettohöjningen under en högvattenhändelse. Dessa delar benämns havsnivå före storm respektive nettohöjning, i enlighet med:

    stormflod = havsnivå före storm + nettohöjning

    Nivån på stormfloden är det högsta uppmätta havsvattenståndet under respektive högvattenhändelse. I analysen har även högvattenhändelser som inte förknippas med stormar inkluderats. Många av de högsta stormfloderna har inträffat när havsnivån före storm är förhöjd jämfört med medelvattenståndet, framförallt i stora delar av Östersjön. I analysen ingår samtliga högvattenhändelser från vilka det finns tillgänglig mätdata, även sådana som startat från ett lågt utgångsläge.

    I analysen indelades mätstationerna i olika kustområden och samvariationen mellan mätstationerna undersöktes. För varje enskild station, där havsvattenstånd observeras, har högsta havsnivå före storm och högsta nettohöjning framtagits. Den högsta havsnivån före storm som uppmätts inom kustområdet bedömdes gälla för alla mätstationer inom området. Det högsta beräknade havsvattenståndet definierades som kustområdets högsta havsnivå före storm plus mätstationens högsta nettohöjning.

    Tidvatteneffekten har inte beaktats särskilt, utan är i viss mån inkluderad i nettohöjningen. Denna förenkling beskrivs närmare i Schöld m fl. (2017).

    Analysen visade att:

    • samvariationen inom kustområden är mycket hög för vanligt förekommande vattenstånd.
    • högvattenhändelser förekommer oftare i vissa kustområden.
    • de högsta vattenstånden kan variera mycket, även mellan stationer inom samma kustområde.
    • havsnivån före storm är en mer betydande stormflodskomponent i Östersjön och mindre betydande i Skagerrak-Kattegatt.
    • havsnivån före storm behöver identifieras så att den inte är påverkad av själva stormhändelsen.
    • det är lämpligt att uppdatera det högsta beräknade havsvattenståndet regelbundet,särskilt efter att nya rekordhöga stormfloder inträffat.

    Vi valde att definiera havsnivån före storm som ett medelvärde över sju dygn, 48 timmar före stormflodens maximum. Metodiken avser nivåer ovanpå ett gällande medelvattenstånd. Framtida förändringar av medelvattenståndet orsakade av den globala klimatförändringen behandlas inte i denna rapport. Tillämpningen av metoden i ett framtida klimat beskrivs i Nerheim m fl. (2017).

  • 187. Sjodin, A
    et al.
    Sjoberg, K
    Svanberg, P A
    Backström, Hans
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Verification of expected trends in urban traffic NOx emissions from long-term measurements of ambient NO2 concentrations in urban air1996Ingår i: Science of the Total Environment, ISSN 0048-9697, E-ISSN 1879-1026, Vol. 189, s. 213-220Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Data from long-term measurements of ambient NO2 concentrations at roof level in 15 Swedish cities have been used to verify expected trends in urban traffic NOx emissions, resulting mainly from the growth in the number of threeway catalyst (TWC) cars in Sweden since the mid 1980s. The results show that, with few exceptions, all cities exhibit a highly significant downward trend in ambient NO2 concentration since the winter season 1986/1987, as regards both winter season averages and 98th percentiles of daily averages, with an average decrease in both cases of approximately 30% through the winter season 1993/1994. The same trend is also observed when meteorological variations between years are taken into account. Corrections for NO2 in background air yield an even stronger downward trend, or an average 40% decrease for the study period. Simultaneously, rough calculations indicate a 30% decrease in urban traffic NOx emissions during the study period. The conclusions are that, since emission calculations always involve a high degree of uncertainty, use of data from long-term measurements of NO2 concentrations in urban air can be very helpful in establishing real-world trends for urban traffic NOx emissions, as soon as NOx-levels are low enough for the NO + ozone reaction to become 'NOx-limited'.

  • 188.
    Sjökvist, Elin
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Abdoush, Diala
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sommaren 2018 - en glimt av framtiden?2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vädret sommaren 2018 var extremt sett till vad vi upplevt under 1900-talet. Den långvariga värmen gav nya värmerekord och i kombination med mindre nederbörd än normalt utbredd torka. Torkan ledde till skogsbränder och påfrestning på lantbruk och djurhållning. Värmeböljorna orsakade också hälsoproblem och fler dödsfall än normalt noterades under sommaren. Var sommaren 2018 en glimt av framtiden? Motsvarar sommaren 2018 vad som kan komma att bli en medelsommar i slutet av seklet?

    För att svara på den frågan jämförs här sommaren 2018 med beräknade medelvärden för en 30-årsperiod i slutet av seklet. Dessa klimatscenarier har SMHI tidigare publicerat i länsvisa rapporter. Denna rapport är tänkt att vara till hjälp för de samhällsfunktioner som vill utvärdera hur sommaren 2018 påverkat verksamheten och vad vi kan förvänta oss av framtiden.

    Analyserna i rapporten visar att de parametrar som väljs för att studera klimatet har stor betydelse för resultatet. Medeltemperaturen för sommarmånaderna visar att sommaren var två till drygt tre grader varmare än perioden 1961-1990. Det är ungefär lika mycket som beräknas enligt scenario RCP4.5 (medelhöga utsläpp) till slutet av seklet. Men månadsvis statistik visar att både maj och juli 2018 var mer än fem grader varmare än normalt på flera platser. Det motsvarar beräknad ökning i RCP8.5 (höga utsläpp) till slutet av seklet.

    Jämförelserna av högsta dygnsmedeltemperatur, antal varma dagar och kylbehov för sommaren 2018 varierar geografiskt men motsvarar förväntad ökning mitt emellan scenarierna RCP4.5 och RCP8.5 i slutet av seklet. Årets längsta värmebölja är mycket likt det beräknade medelvärdet enligt RCP8.5 i slutet av seklet för Östersjökusten. För övriga Sverige hamnar resultaten mitt emellan RCP4.5 och RCP8.5.

    Sommaren 2018 var mycket nederbördsfattig och torr. I de klimatscenarier som analyseras här råder en viss osäkerhet kring om nederbörden ökar eller minskar i södra Sverige i framtiden, men inget av scenarierna visar att nederbördsmängderna sommaren 2018 blir vanliga i framtiden.

    Antalet dagar med lågflöde var många under sommaren 2018 och i Norrland fler än vad klimatscenarierna visar i medeltal för slutet av seklet. I södra Sverige var situationen jämförbar med medelvärdet enligt RCP8.5 i slutet av seklet.

    Små nederbördsmängder i kombination med hög temperatur orsakade torra marker i hela landet. Södra Götaland var extremt torrt jämfört med 1961-1990 och torrare än en medelsommar i slutet av seklet oavsett scenario. Mellersta Sverige uppvisar samma nivå som medelvärdet i RCP8.5 i slutet av seklet medan norra Sverige väntas bli torrare än sommaren 2018 i framtiden.

    Analyserna ger var för sig en bild av hur sommaren 2018 förhåller sig till det framtida klimat som finns beskrivet i SMHIs länsanalyser. En sommar som 2018 kan förekomma i slutet av seklet oavsett nivå av framtida utsläpp av växthusgaser, men sannolikheten att den förekommer är olika för olika väderparametrar och ändras med ökad klimatpåverkan.

  • 189.
    Sjökvist, Elin
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Uppsala län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Uppsala baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 190.
    Sjökvist, Elin
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Dahné, Joel
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Köplin, Nina
    SMHI.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nordborg, Daniel
    SMHI.
    Hallberg, Kristoffer
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Södling, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Klimatscenarier för Sverige: Bearbetning av RCP-scenarier för meteorologiska och hydrologiska effektstudier2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sveriges länsstyrelser har i uppdrag att arbeta med klimatomställning och klimatanpassning. En ny generation strålningsdrivningsscenarier, så kallade RCP-scenarier (Representative Concentration Pathways), presenterades av FN:s klimatpanel 2013 (IPCC AR5 WG1). Önskemål om en enhetlig studie för hela Sverige baserat på den senaste forskningen om framtida klimat riktades till Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.

  • 191.
    Sjökvist, Elin
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Dalarnas län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Dalarna baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 192. Sobotkova, Martina
    et al.
    Dusek, Jaromir
    Alavi, Ghasem
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sharma, Laxman
    Ray, Chittaranjan
    Assessing the Feasibility of Soil Infiltration Trenches for Highway Runoff Control on the Island of Oahu, Hawaii2018Ingår i: Water, ISSN 2073-4441, E-ISSN 2073-4441, Vol. 10, nr 12, artikel-id 1832Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 193. Sobotkova, Martina
    et al.
    Dusek, Jaromir
    Alavi, Ghasem
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sharma, Laxman
    Ray, Chittaranjan
    Assessing the Feasibility of Soil Infiltration Trenches for Highway Runoff Control on the Island of Oahu, Hawaii (vol 10, 1832, 2018)2019Ingår i: Water, ISSN 2073-4441, E-ISSN 2073-4441, Vol. 11, nr 3, artikel-id 474Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 194.
    Stensen, Katarina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattentemperaturer och is i Mälaren Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar hur vattentemperatur och is beräknas förändras i Mälaren tillmitten av seklet och fram till 2100 på grund av den globala uppvärmningen.Beräkningarna är gjorda med en sjömodell där Mälaren är uppdelad i två bassänger. Dekallas västra Mälaren och östra Mälaren.De tydligaste förändringarna i Mälaren i ett framtida klimat beräknas bli högrevattentemperaturer både på ytan och på botten samt kortare period med is. Iberäkningarna har två framtidsscenarier använts, vilka baseras på mängden växthusgaser iatmosfären. I det högre scenariot, vilket motsvarar fortsatta utsläpp med dagensutsläppsnivåer, ökar vattentemperaturen mer jämfört med scenariot där utsläppen avväxthusgaser är begränsade.Sammanfattning av resultaten för klimatscenarierna: Den årliga perioden som Mälaren är täckt med is beräknas minska med enmånad till två månader mot slutet av seklet. Ytvattnets medeltemperatur beräknas öka 1,5 till 2,5 grader för bådabassängerna. Förändringen är ungefär lika stor under hela året. Bottenvattnets medeltemperatur väntas öka mellan 1 till 2 grader i den grundarevästra bassängen och 0,5 till 1,5 grader i den djupare östra bassängen.Förändringen är ungefär lika stor under hela året. Maxtemperaturen ökar något mer än medeltemperaturen för både ytvatten ochbottenvatten. Den period som ytvattnets dygnsmedeltemperatur är över 20 grader, ökar medcirka en månad upp till en och en halv månad.Medeltemperaturen och maxtemperaturen för dagens klimat är beräknad utifråntidsperioden 1997-2015 och utifrån 2032-2050 och 2080-2098 för ett framtida klimat.Maxtemperaturen är det högsta värdet som beräknas uppnås under perioden.

  • 195.
    Stensen, Katarina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattentemperaturer och is i Mälaren Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 196.
    Strömqvist, Johan
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Arheimer, Berit
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Dahne, Joel
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Donnelly, Chantal
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Water and nutrient predictions in ungauged basins: set-up and evaluation of a model at the national scale2012Ingår i: Hydrological Sciences Journal, ISSN 0262-6667, E-ISSN 2150-3435, Vol. 57, nr 2, s. 229-247Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A dynamic water quality model, HYPE, was applied to a large, data-sparse region to study whether reliable information on water quantity and water quality could be obtained for both gauged and ungauged waterbodies. The model (called S-HYPE) was set up for all of Sweden (similar to 450 000 km(2)), divided into sub-basins with an average area of 28 km(2). Readily available national databases were used for physiographic data, emissions and agricultural practices, fixed values for representative years were used. Daily precipitation and temperature were used as the dynamic forcing of the model. Model evaluation was based on data from several hundred monitoring sites, of which approximately 90% had not been used in calibration on a daily scale. Results were evaluated using the Nash-Sutcliffe efficiency (NSE), correlation and relative errors: 92% of the spatial variation was explained for specific water discharge, and 88% and 59% for total nitrogen and total phosphorus concentrations, respectively. Day-to-day variations were modelled with satisfactory results for water discharge and the seasonal variation of nitrogen concentrations was also generally well captured. In 20 large, unregulated rivers the median NSE for water discharge was 0.84, and the corresponding number for 76 partly-regulated river basins was 0.52. In small basins, the NSE was typically above 0.6. These major achievements relative to previous similar experiments were ascribed to the step-wise calibration process using representative gauged basins and the use of amodelling concept, whereby coefficients are linked to physiographic variables rather than to specific sites.

  • 197.
    Svensson, Jonny
    et al.
    Thalassos Computations.
    Marmefelt, Eleonor
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Utvärdering och känslighetsanalys av kustzonsmodellen för norra Östergötlands och norra Bohusläns skärgårdar2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Valideringen visar att Kustzonsmodellen simulerar temperaturen väl i alla områden. Övriga parametrar simuleras något sämre. Speciellt konstateras att fosfathalten, men även i viss mån nitrathalten, har dålig överrensstämmelse med uppmätta data. Känslighetsanalysen visar att:- Modellen förbättras om beskrivningen av sundens tvärsnittsytor bättre anpassas till faktiska förhållanden- Den del av tryckgradienten som används för att accelerera vattnet i sunden, ALFA, påverkar vattenutbytet i sunden i hög grad.- En ökad djupvattenblandning inte påverkar modellresultaten- Då bottenpoolen av fosfat och nitrat är i jämvikt, simuleras fosfat-, nitrat-och syrgashalter i vattenmassan på ett nöjaktigt sätt i Östergötlands norra skärgård- Då utsjöns randvärden av detritus och djurplankton förbättras på Västkusten, förbättras även fosfathalten i vattenmassan i Gullmaren.- Modellen är känslig för hur randvärden i utsjön beskrivs. Modellens resultat skulle förbättras avsevärt om bättre randvärden fanns tillgängliga för alla variabler i SCOBI modellen

  • 198.
    Svensson, Urban
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    FORMULAS FOR PRESSURE-GRADIENTS IN ONE-DIMENSIONAL LAKE MODELS1989Ingår i: JOURNAL OF GEOPHYSICAL RESEARCH-OCEANS, Vol. 94, nr C4, s. 4939-4946Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 199.
    Södling, Johan
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nerheim, Signild
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Statistisk metodik för beräkning av extrema havsvattenstånd2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Som ett led i arbetet att förbättra metoderna för planeringsunderlag gällande extrema havsvattenstånd har SMHI gjort en inventering av statistiska metoder för extremvärdesanalys. Metoderna är vanligt förekommande när olika dimensioneringsunderlag tas fram. För att ta fram statistik med hög tillförlitlighet för händelser som har låg sannolikhet (hög återkomsttid) har dock metoderna begränsad användning.

    Tre huvudsakliga metoder har applicerats på SMHI:s havsvattenståndsdata. Den mest vanliga, Blockmaximum-metoden, används vanligtvis på årshögsta vattenstånd. POT – metoden (Peak Over Threshold), använder fler data och är inte lika vanlig. I Norge används en variant av POT – metoden, den så kallade ACER-metoden (Average Conditional Exceedance Rate). Den är mycket lämplig för att ta fram värden för lägre återkomsttider, och är förhållandevis robust när data läggs till vartefter.

    Metodernas lämplighet och känslighet utvärderades för extrema havsvattenstånd, alltså havsvattenstånd med höga återkomsttider(låg sannolikhet). Slutsatsen är att det inte går att välja en metod som överlägsen den andra, och att kunskap om den aktuella platsens oceanografiska förhållanden behövs för att utvärdera resultatens rimlighet. I alla analyser av extrema havsvattenstånd är det viktigt att beakta datakvalité och dataseriens längd. Resultat bör redovisas med konfidensintervall.

    Blockmaximum-metoden testades med olika fördelningar. Gumbel-fördelning visar sig kunna ge orimliga nivåer för vattenståndsextremer och rekommenderas därför inte. GEV (Generalized Extreme Value) och Log-normal fördelning används med fördel i kombination.POT-metoder tar till vara fler händelser än de riktigt extrema, men resultaten som ges har väldigt stora konfidensintervall som växer för låg sannolikhet. Om tröskeln sätts för låg är det inte extremvattenstånd som utvärderas.

    Som en följd av denna analys bestämdes att andra metoder behöver tas fram för att studera de högsta havsvattenstånden längs Sveriges kust. I Schöld m.fl. (2017) redovisas hur man kan gå till väga för att ta fram högsta beräknade havsvattenstånd utifrån befintliga data.

  • 200.
    Thomas, Manu
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Brannstrom, Niklas
    Persson, Christer
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Grahn, Hakan
    von Schoenberg, Pontus
    Robertson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Surface air quality implications of volcanic injection heights2017Ingår i: Atmospheric Environment, ISSN 1352-2310, E-ISSN 1873-2844, Vol. 166, s. 510-518Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
12345 151 - 200 av 211
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.9
|