Endre søk
Begrens søket
1234 151 - 188 of 188
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Spridningsberäkningar rörande gasutsläpp vid ScanDust i Landskrona – bestämning av cyanvätehalter1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 152.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Spridningsberäkningar rörande utsläpp av NOx inom Fagersta kommun1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 153.
    Robertson, Lennart
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Ring, Sture
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridningsberäkningar för bromcyan2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 154.
    Rummukainen, Markku
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Växthuseffekten2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Växthuseffekten är en grundläggande egenskap hos jordens klimat. Växthuseffekten påverkar den globala strålningsbalansen, dvs. balansen mellan inkommande solstrålning och utgående värmestrålning. Därmed är växthuseffekten viktig för jordens energibalans och således vårt klimat. En naturlig växthuseffekt har så gott som alltid funnits på jorden, tack vare naturligt förekommande vattenånga och koldioxid i atmosfären. Den naturliga växthuseffekten har också varierat genom tiderna. Med den förstärkta växthuseffekten menas idag en ökning i växthuseffekten som är utöver naturliga variationer. Växthuseffektens förstärkning beror på utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser som ger ändringar i atmosfärens sammansättning. De klimatförändringar som det resulterar i uppstår när klimatsystemet strävar efter att återskapa strålningsbalansen. Den kanske mest omtalade förändringen är att det blir varmare vid jordens yta. Klimatets förändring vid en förstärkt växthuseffekt är dock komplex och omfattar flera aspekter av klimatsystemet.Denna skrift behandlar växthuseffekten någorlunda grundligt. Den är avsedd för läsare utan fackkunskaper om klimatet. Klimatfrågan är mångfacetterad. Växthuseffekten ingår i dess naturvetenskapliga grund och insikt i växthuseffekten bör kunna bidra till debatten och arbetet med klimatfrågan.

  • 155.
    Samuelsson, Patrick
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Gollvik, Stefan
    Meterologi.
    Kupiainen, Marco
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Kourzeneva, Ekaterina 
    Finnish Meteorological Institute, (FMI), Helsinki, Finland.
    van de Berg, Willem Jan
    Institute for Marine and Atmospheric research Utrecht University, (IMAU), the Netherlands.
    The surface processes of the Rossby Centre regional atmospheric climate model (RCA4)2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report describes the physical processes as part of the surface scheme in the Rossby Centre Regional Atmospheric Climate Model (RCA4). Or more strictly for the version used for the CORDEX downscalings with RCA4. The most important aspects of the surface scheme that are changed with respect to RCA3 are that (i) a new physiography data base is used, (ii) the number of soil layers with respect to soil moisture are increased from two to three and there is also separate soil columns with respect to soil water under forest and open land, respectively, (iii) an exponential root distribution is used, (iv) the density of organic carbon is used to modify soil properties, (v) the prognostic snow albedo is modified to perform better in cold-climate conditions, (vi) Flake is introduced as lake model and lake depth is defined from a global lake-depth data base, (vii) the dynamic vegetation model LPJ-GUESS is introduced for vegetation-climate feedback studies.

  • 156.
    Samuelsson, Patrick
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Gollvik, Stefan
    Meterologi.
    Ullerstig, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    The land-surface scheme of the Rossby Centre regional atmospheric climate model (RCA3)2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report describes the physical processes as part of the Land-Surface Scheme (LSS) in the Rossby Centre Regional Atmospheric Climate Model (RCA3). The LSS is a tiled scheme with the three main tiles with respect to temperature: forest, open land, and snow. The open land tile is divided into a vegetated and a bare soil part for latent heat flux calculations. The individual fluxes of heat and momentum from these tiles are weighted in order to obtain grid-averaged values at the lowest atmospheric model level according to the fractional areas of the tiles. The forest tile is internally divided into three sub-tiles: forest canopy, forest floor soil, and snow on forest floor. All together this gives three to five different surface energy balances depending on if snow is present or not.The soil is divided into five layers with respect to temperature, with a no-flux boundary condition at three meters depth, and into two layers with respect to soil moisture, with a maximum depth of just above 2.2 meters. Runoff generated at the bottom of the deep soil layer may be used as input to a routing scheme.In addition to the soil moisture storages there are six more water storages in the LSS: interception of water on open land vegetation and on forest canopy, snow water equivalent of open land and forest snow, and liquid water content in both snow storages.Diagnostic variables of temperature and humidity at 2m and wind at 10m are calculated individually for each tile.

  • 157.
    Segersson, David
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    A dynamic model for shipping emissions: Adaptation of Airviro and application in the Baltic Sea2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I många länder så är sjöfarten en viktig källa till emissioner av luftföroreningar. Nuförtiden anses sjöfarten ofta vara den viktigaste källan till utsläpp av svavel. Sjöfarten släpper även ut betydande mängder av kväveoxider, partiklar och flyktiga organiska ämnen. Ur klimatperspektiv så är sjöfarten en viktig utsläppakälla för växthusgaser och bidrar även till utsläppen av kortlivade klimatpåverkande ämnen, såsom sot. Utsläpp till luft från sjöfart har påverkan på luftkvalitet, klimatet och försurningen av våra vattendrag.För att förstå vilken påverkan sjöfarten har på miljö, människors hälsa och klimatet, så är det nödvändigt att kvantifiera, kartlägga och beskriva dess emissioner. På grund av avsaknad av data och kunskap så har beräkningar av sjöfartens emissioner alltid varit mycket osäkra. En orsak till osäkerheterna har varit svårigheten att lokalisera och identifiera det stora antal fartyg som rör sig på våra vatten. En annan orsak har varit svårigheter och brist på kunskap kring emissionsfaktorer för fartygsmotorer. Sedan år 2007 har AIS (Automatic Identification System) varit en standard för att positionera och identifiera fartyg till sjöss. AIS är ett komplement till radar och beskriver enskilda fartygs position, fart och identitetmed hög precision. Denna utveckling har öppnat upp nya möjligheter att förbättra information om sjöfartens emissioner.Ett system som använder AIS för att beräkna fartygsemissioner har utvecklats. Systemet möjliggör beräkning av emissioner från fartyg utifrån den senaste kunskapen kring emissionsfaktorer och tar hänsyn till fartygsspecifika uppgifter så långt som möjligt. Drivkraften för denna utveckling är att förbättra kunskapen om sjöfartens påverkan på miljö, människors hälsa och klimatet, samt att erbjuda ett flexibelt verktyg för frågor relaterade till utsläpp av luftföroreningar, växthusgaser och kortlivade klimatpåverkande ämnen. Det utvecklade systemet är en integrerad del i luftvårdssystemet Airviro.Det utvecklade systemet har använts för Östersjön. Denna applikation av systemet kallas för Shipair, vilket avser såväl Airviro som de datakällor som används i denna uppsättning av systemet. Område som täcks in omfattar Östersjön och Nordsjön upp till Norges södra kust. AIS-data hämtas från den databas med alla Östersjöländers AIS information som administreras av HELCOM. Vid sidan av AIS-data använder applikationen Shipair även en webbtjänst från Sjöfarsverket för att inhämta och uppskatta fartygsspecifika uppgifter som behövs för emissionsberäkningarna.Systemet har validerats genom att jämföra beräknad och uppmätt bränsleförbrukning för ett mindre antal fartyg. Jämförelsen visar på god överensstämmelse mellan beräknad och uppmätt bränsleförbrukning, med skillnader under 10 % för individuella fartyg. Jämförelser har även gjorts mot resultat från andra inventeringar av sjöfartens emissioner inom Östersjön. Resultaten överensstämmer väl med publicerade resultat från modellen STEAM2 utförda av FMI (Finska Meteorologiska Institutet). Denna inventering baseras på en liknande metod som Shipair. Större skillnader ses vid en jämförelse med de emissioner som används inom EMEP (Environmental Monitoring and Evaluation Programme), där EMEPs emissioner är betydligt högre än de som beräknas med Shipair. Slutligen genomfördes även indirekt verifiering av resultaten från Shipair genom att jämföra resultat från spridningsmodeller med uppmätta halter i omgivningsluft. På grund av ett stort bidrag från andra källor, vilka döljer signalen från sjöfarten, kunde inga mer detaljerade slutsatser dras rörande resultatens kvalitet. Jämförelsen bekräftade endast att de beräknade emissionerna inte är signifikant överskattade.En jämförelse har även gjorts för att undersöka om emissioner för Svensk inrikes sjöfart beräknade utifrån bränslestatistik är rimliga. Resultaten indikerar att utsläppen från inrikes sjöfart beräknade utifrån bränslestatistik kan vara underskattade med ca 50 %.

  • 158.
    Taesler, Roger
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen.
    Andersson, C.
    SMHI.
    Wallentin, C.
    SMHI.
    Krieg, Roland
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Klimatkorrigering för energiförbrukningen i ett eluppvärmt villaområde1987Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 159.
    Trolez, Matthieu
    et al.
    SMHI.
    Karlsson, Karl-Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    Johnston, Sheldon
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Albert, Peter
    SMHI.
    The impact of varying NWP background information on CM-SAF cloud products: Visiting Scientist Report Climate Monitoring SAF (CM-SAF)2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to quantify the impact of using ancillary data from Numerical Weather Prediction (NWP) models in the derivation of cloud parameters from satellite data in the Climate Monitoring Satellite Application Facility (CM-SAF) project. In particular, the sensitivity to the NWP-analysed surface temperature parameter was studied.A one-year dataset of satellite images over the Scandinavian region from the Advanced Very High Resolution Radiometer (AVHRR) on the polar orbiting NOAA satellites was studied. Cloud products were generated by use of the Polar Platform System (PPS) cloud software and the sensitivity to perturbations of the NWP-analysed surface temperature was investigated. In addition, a study on the importance of the chosen NWP model was also included. Results based on three different NWP models (ECMWF, HIRLAM and GME) were analysed.It was concluded that the NWP model influence on the results appears to be small. An interchange of NWP model analysis input data to the PPS cloud processing method did only lead to marginal changes of the resulting CM-SAF cloud products. Thus, the current CM-SAF cloud algorithmsproduce robust results that are not heavily dependent on NWP model background information. Nevertheless, the study demonstrated a natural high sensitivity to the NWP-analysed surface skin temperature. This parameter is crucial for the a priori determination of the thresholds used for the infrared cloud tests of the PPS method. It was shown that a perturbation of the surface skin temperature of one K generally resulted in a change of cloud cover of about 0.5-1 % in absolute cloud amount units. However, if perturbations were in the range 5-10 K the change in cloud cover increased to values between 1 to 2 % per degree, especially for positive perturbations. Important here is that a positive surface temperature perturbation always leads to an increase in the resulting cloud amounts and vice versa.

  • 160.
    Trolez, Matthieu
    et al.
    SMHI.
    Tetzlaff, Anke
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    Karlsson, Karl-Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    CM-SAF Validating the Cloud Top Height product using LIDAR data2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 161.
    Törnevik, Håkan
    et al.
    SMHI.
    Ugnell,
    SMHI.
    Belastningsprognoser1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 162.
    Vedin, Haldo
    SMHI.
    Extrem arealnederbörd i Sverige1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 163.
    Vedin, Haldo
    et al.
    SMHI.
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    Persson, Magnus
    SMHI.
    Utnyttjande av persistens i temperatur och nederbörd för vårflödesprognoser1991Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 164.
    Vedin, Haldo
    et al.
    SMHI.
    Andersson, C.
    SMHI.
    E 66 - Linderödsåsen - klimatförhållanden1987Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 165.
    Vedin, Haldo
    et al.
    SMHI.
    Andersson, C.
    SMHI.
    Extrema köldperioder i Stockholm1985Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 166.
    Vedin, Haldo
    et al.
    SMHI.
    Andersson, C.
    SMHI.
    Spridningsberäkningar för Kockums Plåtteknik, Ronneby. 21987Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 167.
    Vedin, Haldo
    et al.
    SMHI.
    Eriksson, Bertil
    SMHI.
    Extrem arealnederbörd i Sverige 1881-19881988Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 168.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Avesta stadsmodell1985Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 169.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Extrem nederbörd i Sverige under 1 till 30 dygn, 1900 - 20112012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna studie visar att extrem nederbörd generellt sett har ökat från 1900 fram till 1930- och 1940-talet därefter blev det en minskning till 1970-talet för att sedan öka fram till idag. Det är mer extrem nederbörd i dag än på 1930-talet. Speciellt ser vi en ansamling i Götaland under 2000-talet av extrema nederbördstillfällen. Vi noterar att de allra största nederbördstillfällena i Sverige vanligen sker i juli eller augusti men det finns undantag för olika landsdelar och årstider. Man ska dock akta sig för att extrapolera de senaste 40 årens ökning framåt i tiden och tro att ökningen fortsätter. Vad som händer i framtiden säger denna rapport inget om utan den som är intresserad av extrem nederbörd i det framtida klimatet är hänvisad till att studera resultat från klimatmodeller som beräknar det framtida klimatet. Det är framförallt södra Norrlandskusten, Svealand, östra Götaland samt Skåne som drabbats av de allra värsta skyfallen under ett dygn. Västra Götaland, speciellt inre Halland drabbas ofta av stora nederbördsmängder men får vanligtvis inte de allra största mängderna. Även fjällen har fått extrema regn men då främst under längre tid, en vecka upp till 30 dagar.

  • 170.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Extrema byvindar i Orrefors1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 171.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Luftfuktighet: Variationer i Sverige2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport ges en allmän beskrivning av vattenånga som är en genomskinlig luktfri gas. Hur gasen varierar utomhus i Sverige beskrivs såväl geografiskt som under året och dygnet. Luftfuktighetsdata från 121 automatiska väderstationer som varit i drift under perioden 1996 – 2012 har använts. Mätningarna har gjorts på 1,5-2 meter över mark. Olika mätinstrument för luftfuktighet presenteras liksom olika fuktighetsmått som daggpunkt, våt temperatur, absolut fuktighet, blandningsförhållande, entalpi mm.Den absoluta fuktigheten som anger hur stor massa vattenånga en kubikmeter av luften innehåller är högst sommartid och lägst när det är som kallast. Värdena är högst längs kusterna i södra Sverige och avtar norrut och med avståndet från kusten. Dygnsvariationen av den absoluta fuktigheten är i genomsnitt inte så stor.Dessutom har månadsmedelvärdet av vattenånga studerats för olika månader sedan 1951. Digitaliserade fuktighetsdata har inte funnits att tillgå före 1951. Tio stationer har använts, från Bredåkra i söder till Arjeplog i norr, för att beräkna månadsmedelvärden. Månaderna maj, augusti och november har valts tillsammans med årsvärdet. Den absoluta fuktigheten har ökat under alla tre månaderna och för årsvärdet, men enbart för maj, augusti och för årsvärdet är ökningen statistiskt säkerställd.Ingen statistisk säkerställd förändring finns av den relativa fuktigheten för perioden 1951-2012 för medelvärdet av de tio utvalda stationerna under månaderna maj, augusti och november.Om temperaturen sjunker till daggpunkten blir luften mättad med vattenånga och den relativa luftfuktigheten blir 100 %. Om temperaturen sjunker ytterligare kondenserar vattenångan till vattendroppar, dimma, dagg eller frost bildas. Den högsta daggpunkten som rapporterats i Sverige är 23,8 °C på Fårö vid Gotland 29 juli 1994 och i Hällum i Västergötland 30 juni 1997. Vid det senare tillfället var temperaturen samtidigt 28,4 °C och den relativa fuktigheten 76 %.Den relativa luftfuktigheten anges vanligen i procent (%) och är ett mått på hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till hur mycket vattenånga som maximalt kan förekomma i gasform vid rådande temperatur. Mängden vattenånga som kan förekomma i gasform ökar med temperaturen. Lägst relativ fuktighet är det i genomsnitt dagtid under vår och försommar medan det är högst relativ fuktighet nattetid och under vintern. I maj, då havet kyler, är den relativa fuktigheten högre längs den svenska kusten än i inlandet. I november då vattnet värmts upp under sommaren råder det omvända förhållandet, den relativa fuktigheten är lägre vid kusten än i inlandet.I Helsingborg är den relativa fuktigheten i genomsnitt 50-60 % då temperaturen är 25 °C men när temperaturen är mellan 0 och 10 plusgrader är fuktigheten betydligt högre, 90-100 %.

  • 172.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Snödjup i Sverige 1904/05 – 2013/142015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten ger en beskrivning av snöförhållandena i Sverige under vintrarna 1904/05 till 2013/14. Speciellt har vinterns största snödjup, antal dagar med snötäcke och stora snödjupsökningar under ett dygn studerats. Snödjupsrekord för olika månader och landsdelar har sammanställts. Svåra snövintrar beskrivs liksom olika exempel på extrema snöfall och snödjup med återkomsttiden 10 och 50 år. Vid en jämförelse av vintrarna under perioderna 1991 – 2014 med 1961 – 1990 så har vinterns största snödjup och antal dagar med snötäcke minskat i nästan hela landet. Stora snödjupsökningar från en dag till nästa beror ofta på så kallade snökanoner som oftast bildas över Östersjön vid vind från öster. Speciellt utsatt för snökanoner är Norrlandskusten från Skellefteå ner till Gävle men även Smålandskusten, Vänern och Vättern är drabbat. Den vinter som varit snörikast är 1965/66 om man ser till vinterns största snödjup i Sverige som helhet. I olika delar av Sverige har det under andra vintrar förekommit större snödjup än under 1965/66. Exempelvis var det extremt mycket snö i fjällen 1988/89 och vintern 2009/10 var den snörikaste vintern i Götaland under hela den studerade perioden.

  • 173.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar för ASEA transformers i Ludvika1985Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 174.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar för ett kraftvärmeverk i Sundbyberg1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 175.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar för lösningsmedel i Tibro1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 176.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar för svavelsyrafabrik i Falun1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 177.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar för Volvo BM ABs anläggning i Braås1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 178.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar för Volvo Hallsbergverken1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 179.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Bärring, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Sveriges vindklimat 1901-2008: Analys av trend i geostrofisk vind2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En studie har gjorts hur vinden har varierat i Sverige under perioden 1901 - 2008. Eftersom det saknas långa homogena mätserier av vindhastighet i Sverige har vi utgått från tryckmätningar och beräknatden s.k. geostrofiska vinden i elva trianglar som täcker Sverige. Eftersom bara tre observationer per dag (morgon, middag och kväll) har funnits att tillgå så kan det ha blåst mer mellan observationerna.Ett stort arbete har lagts ner på att kontrollera och rätta felaktiga observationer. Mellan åren 1951 och 2008 har varje observerat värde jämförts med ett interpolerat värde. Om skillnaden varit mer än 4 - 5 hPa har en karta analyserats för att kunna avgöra om det i databasen lagrade värdet varit korrekt. Kanske tusen tryckkartor har analyserats. Även två närliggande stationers observationer har jämförts till exempel Bromma och Observatoriekullen. Före 1951 har granskningsarbetet varit begränsat eftersom digitaliserade data saknas för fler stationer än de som ingår i denna undersökning.Förändringen av vindklimatet i elva trianglar som täcker huvuddelen av Sverige har studerats medhjälp av flera olika mått, bland annat:- Årets högsta vindhastighet- Årets medelvindhastighet- Antal fall på minst 25 m/s under året- Potentiell vindenergi under åretÅrets högsta geostrofiska vindhastighet har även jämförts med högsta havsvattenstånd och skogsskador.I det studerade materialet inträffade den absolut högsta geostrofiska vindhastigheten den 13 januari 1984 i den sydligaste triangeln Göteborg - Visby - Lund. Då beräknades den geostrofiska vindhastigheten till 66 m/s och vindriktningen var 235°.Denna undersökning visar bland annat att:- Årets högsta vindhastighet har ökat i fem trianglar och minskat i sex trianglar sedan 1951. Den sammanvägde trenden i Sverige visar på en svag ökning som inte är statistiskt signifikant.- Antal tillfällen per år då vindhastigheten varit minst 25 m/s har minskat i sju av de elva trianglarna sedan 1951.- Medelvindhastigheten har minskat i tio av de elva trianglarna sedan 1951. För fyra trianglar i norra Sverige är denna minskning statistiskt signifikant. Sammantaget för Sverige har medelvindhastigheten minskat med 4 %.- På samma sätt har den potentiella vindenergin minskat i dessa tio trianglar sedan 1951-talet. Minskningen är statistiskt signifikant i de fyra nordliga trianglarna. Sammantaget för Sverige har energin minskat med 7 %.

  • 180.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkning för Kockums Plåt-teknik, Ronneby1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 181.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ring, Sture
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridningsberäkningar för lösningsmedel i Tidaholm1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 182.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    German, Jonas
    SMHI.
    Korttidsnederbörd i Sverige 1995 - 20082009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Korta men intensiva regnhändelser är mycket viktiga inom bland annat urban hydrologi då vi här har att göra med snabba förlopp där avrinningen sker från små ytor som till stor del är hårdgjorda. Nederbördsserier med hög upplösning har därför mycket stor betydelse för all planering, analys och dimensionering av dagvattensystem, oavsett om det är frågan om rörnät eller öppna diken. Regn med varaktighet 15 min till 96 timmar har studerats genom att analysera nederbördsdata från SMHIs nät av automatiska väderstationer.Dessa stationer började installeras under våren 1995 och från början av 1996 var de flesta stationer igång. Den period vi har studerat är maj 1995 till september 2008. 114 automatstationerna har registrerat nederbörd under någon del av denna period. Sammanlagt finns 1211 stationsår med 15 minuters nederbörd. Data har granskats och ett mindre antal orimliga observationer har tagits bort eller rättats. Sammanställningar av årets största regn med olika varaktigheter har gjorts. Nederbördsmängder med olika varaktighet från 15 min till 96 timmar för olika återkomsttider har beräknats med extremvärdesanalys.Den studerade perioden är för kort och antalet stationer är för få för att bestämma regionala skillnader i Sverige av korttidsnederbörd. Därför har medelvärden av korttidsnederbörd för hela Sverige beräknats. Resultat har jämförts med tidigare studier av Dahlström (2006) och Hernebring (2006). Överensstämmelsen är god för kortare regn och kortare återkomsttider.

  • 183.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Kindell, Sven
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Luktberäkningar för AB ELMO i Flen1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 184.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Spridningsberäkningar för Volvos planerade bilfabrik i Uddevalla - energicentralen1985Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 185.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ring, Sture
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridningsberäkningar för ny ugn, SSAB II1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 186.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ring, Sture
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridningsberäkningar för Västhamns-verket HKV1 i Helsingborg1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 187.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ring, Sture
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridningsberäkningar, SSAB1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 188.
    Willén, Ulrika
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Preliminary use of CM-SAF cloud and radiation products for evaluation of regional climate simulations: Visiting Scientist Report Climate Monitoring SAF (CM-SAF)2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    We have compared monthly mean cloud and radiation fields from the EUMETSAT Climate Monitoring SAF (CM-SAF, http://www.cmsaf.eu) data base with the clouds and radiation simulated by the Rossby Centre regional climate model (RCA) and by the European Centre Medium range Weather Forecast model (ECMWF) over Europe and North Africa for the time period January 2005 to December 2006.ECMWF and RCA overestimate the cloud fraction by 20% over snow covered regions in the north east of Europe and overestimate the surface downwelling longwave radiation (SDL) by 20-40W/m2 and surface outgoing longwave radiation by 10-30W/m2. The RCA-simulated clouds have too much cloud water in northern Europe in summer and in autumn and they therefore reflect too much shortwave radiation at the TOA (TRS) and this also leads to an underestimation of the incoming shortwave radiation (SIS) at the surface. Over most of Europe and over sea ECMWF (all year) and RCA (in winter-spring) underestimate the cloud fraction which could explain a corresponding underestimate of TRS, overestimate of SIS and underestimate of SDL. The satellites overestimate cloud cover over sea due to problems in the treatment of sub-pixel cloudiness and therefore the models underestimates are larger over sea. Mainly RCA but also ECMWF overestimate cloud fraction on top of mountains and underestimate it along mountain ranges and have corresponding differences in the TOA and surface radiation fluxes compared to the CM-SAF data.Over North Africa RCA underestimates TRS by -11W/m2 and overestimates the TOA emitted thermal radiation (TET) by 8W/m2. ECMWF underestimates TRS by -28W/m2 and overestimates TET by 14W/m2. These errors are similar to what has been found for many other global models and are attributed to clear sky errors either due to too high surface temperatures, errors in emissivity, albedo or lack of aerosols. Adding clear and cloudy skies radiation fluxes to the CM-SAF data base would help us to understand the reasons for ECMWF and RCA errors. The polar orbiting satellite retrieval for 2005-2006 erroneously overestimated cloud fraction over North Africa, which also affects the CM-SAF derived surface radiation fluxes.

1234 151 - 188 of 188
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7
|