Change search
Refine search result
1234567 11 - 15 of 34
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 11.
    Berg, Peter
    et al.
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Doescher, Ralf
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Koenigk, Torben
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Impacts of using spectral nudging on regional climate model RCA4 simulations of the Arctic2013In: Geoscientific Model Development, ISSN 1991-959X, E-ISSN 1991-9603, Vol. 6, no 3, p. 849-859Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The performance of the Rossby Centre regional climate model RCA4 is investigated for the Arctic CORDEX (COordinated Regional climate Downscaling EXperiment) region, with an emphasis on its suitability to be coupled to a regional ocean and sea ice model. Large biases in mean sea level pressure (MSLP) are identified, with pronounced too-high pressure centred over the North Pole in summer of over 5 hPa, and too-low pressure in winter of a similar magnitude. These lead to biases in the surface winds, which will potentially lead to strong sea ice biases in a future coupled system. The large-scale circulation is believed to be the major reason for the biases, and an implementation of spectral nudging is applied to remedy the problems by constraining the large-scale components of the driving fields within the interior domain. It is found that the spectral nudging generally corrects for the MSLP and wind biases, while not significantly affecting other variables, such as surface radiative components, two-metre temperature and precipitation.

  • 12. Zhang, Wenxin
    et al.
    Miller, Paul A.
    Smith, Benjamin
    Wania, Rita
    Koenigk, Torben
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Doescher, Ralf
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Tundra shrubification and tree-line advance amplify arctic climate warming: results from an individual-based dynamic vegetation model2013In: Environmental Research Letters, ISSN 1748-9326, E-ISSN 1748-9326, Vol. 8, no 3, article id 034023Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    One major challenge to the improvement of regional climate scenarios for the northern high latitudes is to understand land surface feedbacks associated with vegetation shifts and ecosystem biogeochemical cycling. We employed a customized, Arctic version of the individual-based dynamic vegetation model LPJ-GUESS to simulate the dynamics of upland and wetland ecosystems under a regional climate model-downscaled future climate projection for the Arctic and Subarctic. The simulated vegetation distribution (1961-1990) agreed well with a composite map of actual arctic vegetation. In the future (2051-2080), a poleward advance of the forest-tundra boundary, an expansion of tall shrub tundra, and a dominance shift from deciduous to evergreen boreal conifer forest over northern Eurasia were simulated. Ecosystems continued to sink carbon for the next few decades, although the size of these sinks diminished by the late 21st century. Hot spots of increased CH4 emission were identified in the peatlands near Hudson Bay and western Siberia. In terms of their net impact on regional climate forcing, positive feedbacks associated with the negative effects of tree-line, shrub cover and forest phenology changes on snow-season albedo, as well as the larger sources of CH4, may potentially dominate over negative feedbacks due to increased carbon sequestration and increased latent heat flux.

  • 13.
    Koenigk, Torben
    et al.
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Beatty, Christof Konig
    Caian, Mihaela
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Doescher, Ralf
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Wyser, Klaus
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Potential decadal predictability and its sensitivity to sea ice albedo parameterization in a global coupled model2012In: Climate Dynamics, ISSN 0930-7575, E-ISSN 1432-0894, Vol. 38, no 11-12, p. 2389-2408Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Decadal prediction is one focus of the upcoming 5th IPCC Assessment report. To be able to interpret the results and to further improve the decadal predictions it is important to investigate the potential predictability in the participating climate models. This study analyzes the upper limit of climate predictability on decadal time scales and its dependency on sea ice albedo parameterization by performing two perfect ensemble experiments with the global coupled climate model EC-Earth. In the first experiment, the standard albedo formulation of EC-Earth is used, in the second experiment sea ice albedo is reduced. The potential prognostic predictability is analyzed for a set of oceanic and atmospheric parameters. The decadal predictability of the atmospheric circulation is small. The highest potential predictability was found in air temperature at 2 m height over the northern North Atlantic and the southern South Atlantic. Over land, only a few areas are significantly predictable. The predictability for continental size averages of air temperature is relatively good in all northern hemisphere regions. Sea ice thickness is highly predictable along the ice edges in the North Atlantic Arctic Sector. The meridional overturning circulation is highly predictable in both experiments and governs most of the decadal climate predictability in the northern hemisphere. The experiments using reduced sea ice albedo show some important differences like a generally higher predictability of atmospheric variables in the Arctic or higher predictability of air temperature in Europe. Furthermore, decadal variations are substantially smaller in the simulations with reduced ice albedo, which can be explained by reduced sea ice thickness in these simulations.

  • 14.
    Koenigk, Torben
    et al.
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Doescher, Ralf
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Nikulin, Grigory
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Arctic future scenario experiments with a coupled regional climate model2011In: Tellus. Series A, Dynamic meteorology and oceanography, ISSN 0280-6495, E-ISSN 1600-0870, Vol. 63, no 1, p. 69-86Article in journal (Refereed)
  • 15.
    Rummukainen, Markku
    et al.
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Johansson, Daniel J.A.
    Institutionen för energi och miljö, avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers.
    Azar, Christian
    Institutionen för energi och miljö, avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers.
    Langner, Joakim
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Doescher, Ralf
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Smith, Henrik
    Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds universitet.
    Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det naturvetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringarna förbättrats ständigt genom forskningen om klimatsystemet, klimatpåverkan, klimatets variationer och förändringar samt klimateffekter. Kunskapsläget är väletablerat när det gäller den grundläggande fysiken bakom växthuseffekten, liksom att genomsnittstemperaturen vid jordytan stigit de senaste femtio åren. Det är också mycket sannolikt att det mesta av den observerade uppvärmningen beror på mänsklig klimatpåverkan. Samtidigt finns det betydande osäkerheter när det gäller konsekvenserna av klimatförändringarna samt hur mycket utsläppen behöver minska för att man ska nå ett givet klimatmål. Värdet på klimatkänsligheten är den viktigaste faktorn för beräkningar av hur mycket växthusgaser vi kan släppa ut, givet ett visst temperaturmål. Forskningen visar att det behövs stora och snabba utsläppsminskningar för att uppnå tvågradersmålet. För att nå ett lägre temperaturmål, till exempel ett 1,5-gradersmål, är de nödvändiga utsläppsminskningarna än mer omfattande.  För att nå tvågradersmålet med en sannolikhet runt 70 % krävs uppskattningsvis att de globala växthusgasutsläppen minskar i storleksordningen 50‒60 % från år 2000 till 2050, och minskar med nära 100 % till 2100.  För att nå ett 1,5-gradersmål med en sannolikhet runt 70 % krävs globala nollutsläpp redan runt år 2050.  För att nå ett 1,5-gradersmål med en sannolikhet runt 50 % krävs uppskattningsvis att de globala växthusgasutsläppen minskar i storleksordningen 80 % från år 2000 till 2050, och med nära 100 % till 2100. Det är framför allt de kumulativa utsläppen av koldioxid och andra långlivade växthusgaser som räknas när det gäller hur stora klimatförändringarna blir bortom 2100. Ju senare de globala utsläppen kulminerar, och ju högre nivå de då är på, desto större blir utmaningen för att åstadkomma en tillräckligt snabb påföljande utsläppsminskningstakt. Reducerade utsläpp av kortlivade klimatpåverkande ämnen är viktigt främst i ett kortare perspektiv. Det finns olika modeller för hur de globala utsläppsminskningarna kan fördelas mellan olika regioner och länder. Dessa baseras inte på naturvetenskapliga principer utan är beroende av politiska och andra ställningstaganden. För en del länder skiljer sig resultaten mycket beroende på valet av fördelningsmodell. För de flesta industriländer är slutsatsen dock generellt sett densamma: jämfört med idag behöver deras utsläpp minska mycket kraftigt.  För att nå tvågradersmålet med i storleksordningen 70 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen i Sverige minskar med cirka 70 % från år 2005 till 2050. Den motsvarande siffran för EU är cirka 80 %.  För att nå ett 1,5-gradersmål med i storleksordningen 70 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen minskar från år 2005 till år 2050 med runt 100 % i Sverige och i EU, och i andra länder.  För att nå ett 1,5-gradersmål med i storleksordningen 50 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen i Sverige och EU minskar med drygt 90 % från år 2005 till 2050. Nettoutsläpp av koldioxid från avskogning och utrikes luft- och sjöfart ingår inte i dessa uppskattningar. Generellt blir riskerna för allvarliga klimateffekter mindre ju mer ambitiöst temperaturmål som väljs, men riskerna försvinner inte med tvågradersmålet, och inte ens med ett 1,5-gradersmål. Jämfört med IPCC:s AR4 från 2007, har nya forskningsresultat publicerats om klimateffekter. I denna rapport har vi fokuserat på havsnivåhöjningen, havsförsurningen, den biologiska mångfalden samt klimateffekter i Arktis. Jämfört med genomgången av kunskapsläget i AR4 visar nya resultat att den framtida havsnivåhöjningen kan bli större, havsförsurningens effekter på marina ekosystem omfattande och även om en del arter kan vara anpassningsbara, kan världens ekosystem påverkas av skillnader i olika arters sårbarhet för klimatförändringarna. I Arktis sker snabba förändringar. Sammantaget ter sig riskerna för allvarliga klimateffekter större jämfört med AR4. Denna rapport utgår från naturvetenskaplig klimatforskning sedan 2007. Rapporten förordar inte något specifikt temperaturmål, någon specifik utsläppsbana eller specifika policybeslut. Dessa är föremål för politiska avgöranden.

1234567 11 - 15 of 34
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7
|