Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 700
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Axe, Philip
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Oceanographic applications of coastal radar2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report documents the 2010 Coastal Radar Workshop organised by the Swedish Meteorological and Hydrological Institute with support from the Swedish Environmental Protection Agency. The aim of the report is to provide background information on coastal oceanographic radar for a wider professional audience and to provide a basis for further Nordic cooperation in the field of oceanographic (coastal) radar with the ultimate aim of establishing a Nordic network covering (initially) the shared waters of the Skagerrak and Kattegat.Information on currents in near real time is seldom available when needed by many day to day applications and services. Data are needed for safe and efficient ship routing in narrow areas of hightraffic such as in the northern Kattegat, Danish Straits, Bornholm Strait and the Gulf of Finland. At the entrances of major ports and where [environmentally] dangerous cargos are carried currentinformation can be of crucial importance. For this reason the Swedish Maritime Administration maintains current observations in critical areas. However, these are point measurements and in the waters mentioned above topography may alter currents both in strength and direction in nearby areas. Hence, complementary spatial information on the behaviour of currents is preferable.Access to high quality, spatially resolved current information is critical both for effective oil spill containment and greatly increases the chances for successful outcomes of search and rescue operations. Combining data from models and observations will reduce the search area in rescue operations and make planning and combat of oil spill operations more efficient. In addition, areal near real time current observations are likely to promote research and development related to fish larvae transports, the spread of alien species, improve oceanographic models and lead to the better understanding of ocean and coastal sea processes.The present workshop highlights and extends the knowledge base on European and US experiences, user needs and available technical systems for areal current observations. Taking into account thatNordic views are usually coherent, opportunities to coordinate and cooperate in establishing and running an operational pilot system at a Nordic level seem realistic. The workshop intends to lay the foundation for carrying this work further.

  • 102.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Södling, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wetterhall, Fredrik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Högupplösta nederbördsdata för hydrologisk modellering: en förstudie2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hydrologisk modellering vid SMHI utförs normalt med tidssteget 1 dygn. Emellertid finns idag förutsättningarför både simulering och prognos på kortare tidssteg, dels genom en rumsligt högupplöst hydrologisk modell (S-HYPE), dels genom högupplösta indata. I denna förstudie har olika typer av observationsbaserade, högupplösta indata (främst nederbörd)inventerats, sammanställts och utvärderats på olika tids- och rumsskalor: automatstationsdata, PTHBV, MESAN, radardata. En ny produkt kallad PTHBV-radar har tagits fram, i vilken PTHBVs dygnsnederbörd fördelats över dygnet m.h.a. radarobservationer. De olika datatyperna testades vid hydrologisk simulering med HYPE-modellen i ett mindre avrinningsområde.För långa ackumulationstider (år, månad) ger PTHBV högre värden än MESAN. Radardata har tydliga artefakter, t.ex. i gränser mellan radarer, men regionala medelvärden överensstämmer med övriga källor. Vad gäller 1-h nederbörd är den genomsnittliga överensstämmelsen med automatstationsdata bäst för MESAN, följt av PTHBV-radar och radar. Den rumsliga utjämningen i MESAN leder dock till lägre värden på maximala nederbörds-intensiteter, i detta avseende ligger PTHBV-radar och radar närmare automatstationsdata.De hydrologiska 1-h simuleringarna med MESAN och PTHBV-radar som indata gav en förbättring av resultatet på dygnsbasis, jämfört med en referenssimulering med PTHBV som indata. Nederbörd från radar gav överskattad vattenföring. Skillnaderna mellan 1-d och 1-h simulering illustrerades för enskilda flödestillfällen samt i termer av maximala dygnsvärden.

  • 103.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hansen, J.L.S:
    Department of Bioscience, Aarhus University, Denmark.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Molchanov, M.S.
    St. Petersburg Branch, P.P. Shirshov Institute of Oceanology, Russia.
    Ryabchenko, V.A.
    St. Petersburg Branch, P.P. Shirshov Institute of Oceanology, Russia.
    Skogen, Morten
    Institute of Marine Research, Norway.
    Eutrophication Status Report of the North Sea, Skagerrak, Kattegat and the Baltic Sea: A model study. Present and future climate2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    An ensemble of models has been used to assess eutrophication in the North Sea and Baltic Sea in the present and the future climate, using a method suggested in Almroth and Skogen (2010). In the control run, the assessment of eutrophication status according to the integration of the categorized assessment parameters indicates that the Kattegat, the Danish Straits, the Gulf of Finland, the Gotland Basin as well as main parts of the Arkona Basin, the Bornholm Basin, and the Baltic proper may be classified as problem areas. The main part of the North Sea and also the Skagerrak are non-problem areas while the main parts of the Gulf of Bothnia, Gulf of Riga and the entire southeastern continental coast of the North Sea may be classified as potential problem areas (Fig. 16).The temperature increase by itself will worsen the oxygen condition throughout the area and on top of this; elevated nutrient levels in the whole Baltic will amplify this effect due to elevated primary production. Therefore declining oxygen condition and increasing phytoplankton biomasses will be the main problem causing the areas to be classified as problem areas. In the Western Gotland Basin low oxygen seems to be the sole reason for this classification. In the North Sea, the classification as potential problem areas are due to high nitrate and N:P ratio. In the future climate scenarios most of the previous potential problem areas in the Baltic Sea have become problem areas, except for the Bothnian Bay where the situation remain fairly unchanged. Also in the North Sea there seems to be no obvious changes in the projected future climate. Comparing the ECHAM5 driven changes to simulations using the HadCM3 forcing show that; all changes except the surface layer winterDIN in the future climate have the same sign and that; the overall eutrophication status assessment is robust and insensitive to the choice of future scenario.

  • 104.
    Holmin Fridell, Sofi
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Jones, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Bennet, Cecilia
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Södergren, Helena
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Kindell, Sven
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Stefan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Jakobsson, Mattias
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Luftkvaliteten i Sverige år 20302013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sveriges luftkvalitet påverkas av lokala och nationella utsläppskällor såväl som av emissioner från Europa. Utsläppen av många luftföroreningar har minskat under de senaste årtiondena tack vare kontinuerligt skärpta emissionskrav. Trots kraftiga minskningar av utsläppen både i Sverige och övriga Europa har inte luftkvaliteten i våra städer, med avseende på kvävedioxid (NO2), ozon (O3) och partiklar (PM10), förbättrats avsevärt det senaste decenniet. Inte heller har t.ex. surheten i Sveriges skogsmarker minskat sedan 1980-talet (Naturvårdsverket, a).SMHI genomförde under 2011 och 2012 en kartläggning av luftmiljö och deposition fram till år 2020 (Andersson et al, 2011 och Omstedt et al, 2012a). I detta fortsättningsprojekt har kartläggningen gjorts ytterligare 10 år framåt i tiden, till år 2030. Studien behandlar både lokal luftkvalitet och beräkningar av bakgrundshalter och deposition.Lokala beräkningar har utförts för 46 gator/vägar i eller i nära anslutning till tätortsmiljö. Beräkningarna omfattar halter av kvävedioxid och partiklar (PM10 och PM2.5). Deposition redovisas för svavel- och kväveföreningar uppdelat på total-, våt- samt torrdeposition.Lufthalter inklusive AOT40 redovisas för ozon.Lokalt uppvisar PM10 flest överskridandena av miljökvalitetsnormerna och miljökvalitetsmålet Frisk luft. Årsmedelvärdet varierar mellan de studerade gatumiljöerna från knappt 10 till 37 μg m–3, och 90-percentilen från knappt 17 till 80 μg m–3. Miljökvalitetsmålet för PM10 beräknas överskridas i 42 av de 46 studerade trafikmiljöerna.PM2.5-halterna ligger väl under miljökvalitetsnormen för samtliga studerade trafikmiljöer. Miljökvalitetsmålet överskrids i åtta av de 42 studerade trafikmiljöerna. Årsmedelvärdet varierar mellan4 och 12 μg m–3.För NO2 varierar årsmedelvärdet i de studerade städerna mellan 6 och 25 μg m–3, 98-percentilen av dygnsmedelvärden mellan 12 och 46 μg m–3 och 98-percentilen av timmedelvärdet mellan 16 och 67 μg m–3. Miljökvalitetsnormerna beräknas inte överskridas i någon av de studerade trafikmiljöerna. Miljökvalitetsmålet Frisk luft för NO2 avseende 98-percentil timmedelvärden överskrids i 4 av de 46 studerade miljöerna. För årsmedelvärden noteras inget överskridande av målet.För fyra gator har en känslighetsanalys genomförts där trafikökningen har hållits oförändrad jämfört med år 2008. Uteblivna trafikökningar till år 2030 jämfört med 2008 leder till minskade haltnivåer mellan 3 och 11 % för PM10 och NO2. PM2.5 påverkas endast marginellt av förändrade trafikflöden.Som följd av minskade emissioner kommer deposition av svavel och oxiderat kväve att minska till år 2030. Depositionen kommer vara fortsatt störst i södra Sverige. Depositionen av reducerat kväve kommer på de flesta platser vara oförändrad.Luftkvaliteten med avseende på marknära ozon kommer att förbättras i Sverige fram till år 2030. Halterna av ozon kommer fortsatt att ligga under miljökvalitetsmålet för ozons påverkan på grödor och skog.De största osäkerheterna i denna studie antas finnas i emissionsdata, trafikökningar på enskilda gator, fordonssammansättningen (t.ex. andelen dieselbilar) och andelen bilar med dubbdäck. I studien används meteorologin för år 2008 vilket gör att erhållna resultat inte inkluderarvariabilitet i meteorologin.

  • 105.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009: Undersökning av en ny emissionsmodell för vägtrafikens slitagepartiklar2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SIMAIR är ett webbaserat modellsystem för beräkning av luftkvalitet i svenska tätorter. Systemet är utvecklat av SMHI på uppdrag av Trafikverket, Naturvårdsverket och Energimyndigheten och syftar till att tillhandahålla svenska kommuner och andra aktörer ett lättanvänt verktyg som kan användas i luftvårdsarbetet, bland annat för att bedöma luftföroreningsnivåerna i relation till miljökvalitetsnormer och utvärdera olika åtgärders effekter på luftmiljön. Syftet med denna studie är att utvärdera SIMAIR mot nya mätdata av PM10 och NO2 och testa och utvärdera en ny emissionsmodell för vägtrafikens slitagepartiklar.Högkvalitativa mätningar med timupplösning från tre trafikmiljöer har använts i utvärderingen; E6 vid Gårda i Göteborg för åren 2006-2009, Hornsgatan i Stockholm för åren 2007-2009 samt Västra Esplanaden i Umeå för åren 2006-2009. Modellens beräkningar i urban bakgrund (regionalt + urbant bidrag) har även utvärderats mot mätningar i urban bakgrund (i taknivå) för dessa tätorter; Femman-huset i Göteborg, Torkel Knutssonsgatan i Stockholm samt Biblioteket i Umeå. I utvärderingen används ett antal statistiska mått och indikatorer för att kvantifiera modellens prestanda i jämförelse med mätdata. Bland annat jämförs årsmedelvärden, percentiler, antalet överskridanden, bias, korrelationskoefficient och Target. I valideringen har ett nytt utvärderingsverktyg använts, Delta-tool, utvecklat inom ramen för det europeiska initiativet FAIRMODE.Utvärderingen av SIMAIR visar att i trafikmiljöer underskattas PM10-halterna något för Hornsgatan i Stockholm (med ca 20-30 %). För Västra Esplanden i Umeå och i synnerhet E6 vid Gårda i Göteborgöverskattas istället PM10-halterna (med 10-35 %). Däremot, i urban bakgrund är överensstämmelsen mellan modellerade och uppmätta PM10-halter genomgående mycket god.En systematisk underskattning av NO2-halterna kan observeras både i trafikmiljöer (generellt 10-30 %) och urban bakgrund (generellt 10-30 %) jämfört med mätdata (bortsett från urban bakgrund i Stockholmdär modellen uppvisar god överenstämmelse med mätdata). Trots att det finns ett viss bias för NO2 är resultaten ändå goda; 75 % av datapunkterna har ett lägre targetvärde än 1, vilket betyder att modellen då kan vara en bättre prediktor för atmosfärens ”verkliga” kemiska tillstånd än mätningarna.Denna studie tillsammans med tidigare valideringsstudie av SIMAIR visar att modellen uppfyller kvalitetsmålen på modellberäkningar (RPE/RDE) för såväl PM10 och NO2 i trafikmiljöer.Inom ramen för ett nordiskt forskningsprojekt har en ny emissionsmodell för vägdamm utvecklats; NORTRIP. Modellen bygger delvis på samma principer som SIMAIRs vägdammsmodell, men viktiga förbättringar har gjorts. Syftet med denna undersökning är att analysera förutsättningarna för att använda NORTRIP med hjälp av indata från SIMAIR. Undersökningen visar att det är möjligt, men att det finns en del svårigheter.NORTRIP-modellen ger något högre korrelation mot mätdata jämfört med SIMAIRs vägdammsmodell. Med övriga indata från SIMAIR för år 2007 ökar korrelationen från 0.58 till 0.67 för Västra Esplanaden,från 0.59 till 0.67 för Hornsgatan och från 0.53 till 0.57 för Gårda. För att få överensstämmande haltnivåer behövs dock korrektioner införas; korrektioner som för närvarande inte är lätta att förstå. Det är inte säkert att den standardparameteruppsättning, som tagits fram baserat på mätningar från två gator i Stockholm, är så generell att den också kan tillämpas för andra trafikmiljöer i Sverige.Ett enkelt sätt att förbättra SIMAIRs beräkningsresultat är att korrigera dessa mot mätdata. För att förbättra modellresultaten utan användandet av mätdata krävs förbättrade emissioner, vilket sannoliktkommer göras inom ramen för HBEFA i Europa, samt att implementera NORTRIP-modellen. Innan NORTRIP-modellen kan implementeras i SIMAIR behövs emellertid fler studier avseende vilka parametervärden och korrektioner som ska användas.

  • 106.
    Dieterich, Christian
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Schimanke, Semjon
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Wang, Shiyu
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Väli, Germo
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Liu, Ye
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hordoir, Robinson
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Evaluation of the SMHI coupled atmosphere-ice-ocean model RCA4-NEMO2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den regionala kopplade atmosfär-is-havsmodellen RCA4-NEMO som utvecklats vid SMHI, utvärderas baserat på en ERA40-återanalys. Utvecklingen av den regionala klimatmodellen fortsätter men en första utvärdering presenteras här för att informera om aktuell status.RCA4-NEMO i aktuell status innehåller två modellkomponenter. Den regionala atmosfärsmodellen RCA4 täcker hela Europa och är tvåvägskopplad till en is-hav-modell för Nordsjön och Östersjön baserat på NEMO. Den används för tillfället för nedskalning av CMIP5-scenarier för detta århundrade för Nordsjön och Östersjön. Som en del av utvärderingen av RCA4-NEMO presenteras en analys och diskussion av hindcast-körning 1970-1999. Modellresulaten jämförs med observationsdata. Temperatur nära ytan och värmeflödet är förhållandevis bra vid en jämförelse med in-situ-mätningar och skattningar baserade på satellitdata. Salthalt och färskvattenutbyte är dock mindre bra. Momentumflödet från atmosfär till hav identifieras som en kritisk process i kopplingen mellan modellerna. Med undantag för färskvattensutbytet mellan atmosfär och hav är de klimatologiska egenskaperna nära ytan och motsvarande flöden jämförbara med klimatologiska observationer för perioden 1970-1999.

  • 107.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Foster, Kean
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Extrem korttidsnederbörd i klimatprojektioner för Sverige2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringen förväntas leda till mera intensiv korttidsnederbörd, vilket kan få negativa konsekvenser för t.ex. urban hydrologi. I denna studie analyseras extrem korttidsnederbörd i Sverige simulerad med den regionala klimatmodellen RCA3. En observerad svag ökning från period 1961-1990 till period 1981-2010 av dygnsnederbörd med 10 års återkomsttid kan kvalitativt återskapas av RCA3-modellen, både när den drivs med meteorologisk återanalys (ERA40) och med en ensemble av sex globala klimatprojektioner. Detta är ingen garanti för att simulerade framtida förändringar är korrekta, men tyder på en förmåga att beskriva förändringar av dygnsextremer ifall randvillkoren är de rätta. I ensemblen av framtida projektioner ökar 10-års 30-min nederbörden med 6% från 1981-2010 till 2011-2040, 15% till 2041-2070 och 23% till 2071-2100. Ökningen minskar med ökande varaktighet och på dygnsskala är de relativa förändringarna ungefär halverade. Analyser av inverkan på resultatet av dels den specifika modell som användes (RCA3), dels dess rumsliga upplösning (50 km) antydde möjligheter till både lägre och högre värden på de framtida förändringarna. En syntes av den forskning kring framtida korttidsextremer som utförts i Sverige till dags dato tyder på en förväntad ökning av extrem korttidsnederbörd (≤ 1 tim) med 10% till mitten av seklet (2050) och 25% till slutet av seklet (2100). Låga och höga uppskattingar bedöms till ±10 procentenheter från de förväntade värdena men även större avvikelser är möjliga. För dygnsextremer förväntas ökningen bli fem procentenheter lägre

  • 108. Graßl, Hartmut
    et al.
    Gryning, Sven-Erik
    Isemer, Hans-Jörg
    Omstedt, Anders
    Göteborgs Universitet.
    Rosbjerg, Dan
    Rummukainen, Markku
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Science Plan for BALTEX Phase II 2003-20122012Rapport (Refereegranskat)
  • 109.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Gustavsson, B.G.
    Stockholm Resilience Centre/Baltic Nest Institute, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Kuznetsov, I.
    Baltic Sea Research Institute Warnemünde, Germany.
    Neumann, T.
    Leibniz-Institute for Baltic Sea Research Warnemünde, Rostock, Germany.
    Savchuk, O.P.
    Stockholm Resilience Centre/Baltic Nest Institute, Stockholm University,Stockholm, Sweden.
    Uncertainty assessment of projected ecological quality indicators in future climate2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Osakerheter i framtidsprojektioner av fysikaliska nyckelparametrar, som vattentemperatur och salthalt, och indikatorer for ekologisk kvalitet i  Ostersjon, som syrehalt, naringsamnen och vattnets genomskinlighet utvarderades. Vi analyserade en ensemble av 38 scenario simuleringar for perioden 1961-2099. Tre aktuella kopplade fysikaliskabiogeokemiska modeller drevs av fyra regionaliserade projektioner av framtida klimat, baserade p a scenario A1B eller A2 for globala utslapp av vaxthusgaser, samt fyra scenarier for tillforsel av naringsamnen till  Ostersjon som tacker en skala fr an en pessimistisk till en optimistisk socioekonomisk utveckling i  Ostersjoregionen. Vi fann betydande skillnader i framtids scenarier for indikatorerna av ekologisk kvalitet p a grund av modellernas olika kanslighet for andringar i temperaturer och narsaltstillforsel. Men trots dessa osakerheter stammer de overgripande resultaten kvalitativt overrens mellan modellerna. Speciellt motverkas e ekterna av reducerad naringstillforsel i samtliga modeller av e ekter orsakade av ett varmare vatten.

  • 110.
    Väli, Germo
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Elken, Jüri
    Marine Systems Institute at Tallinn University of Technology, Tallinn, Estonia.
    Simulated variations of the Baltic Sea halocline during 1961-20072012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Variationer i Östersjöns salthalt och haloklindjup under perioden 1961-2007 har studerats med hjälp av Rossby Centre Ocean Model. De största trenderna i måndadsmedelvärdet av medelsalthalten i de översta 15 m hittades i Rigabukten samt i egentliga Östersjön. I de nordligaste delarna av Östersjön kunde ej någon signifikant trend påvisas. Perioden 1970-1975 uppvisade en grund haloklin, emedan en djup haloklin kunde identifieras under perioden 1990-1995. Skillnaden i djup mellan de båda perioderna var över 15 m i egentliga Östersjön. Modellsimuleringarna antyder att medelytsalthalten i Östersjön är rumsligt styrd av den ackumulerade flodtillrinningen, medan salthalten under haloklinen i egentliga Östersjön styrs av den zonala medelvinden och den absoluta vindhastigheten. Den zonala vindhastighetens påverkan på det genomsnittliga haloklindjupet i egentliga Östersjön är måttlig och flodtillrinningens påverkan är låg.

  • 111.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Andersson, Stefan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Asker, Christian
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Jones, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Kindell, Sven
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Segersson, David
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Luftkvalitet i Sverige år 2020: Uppföljning av miljökvalitetsmålet Frisk luft för trafikmiljöer i svenska tätorter2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Luftföroreningar är ett lokalt men också gränsöverskridande problem. Sveriges luftkvalitet påverkas av lokala utsläppskällor, men även av långdistans-transport från stora emissionsområden i Europa. Utsläppen av många luftföroreningar har minskat under de senaste årtiondena på grund av kontinuerligt skärpta emissionskrav och betydande förbättringar har gjorts för vägtransportsektorns reglerade avgasemissioner. Fortsatt minskningar är att förvänta som också påverkar luftkvaliteten. Trots kraftiga minskningar av utsläppen både i Sverige och övriga Europa har inte luftkvaliteten i våra städer, med avseende på kvävedioxid (NO2), ozon (O3) och partiklar (PM10), förbättrats på något avgörande sätt sedan år 2000. Fortfarande är luftföroreningshalterna i många trafikmiljöer höga såväl i Sverige som i övriga Europa. Syftet med projektet är att ge underlag för bedömningar av hur miljökvalitetsmålet Frisk luft uppfylls i svenska tätorter och påvisa effekter av vad olika åtgärder, såväl internationellt som i Sverige och lokalt i kommuner, kan komma att få för effekter på luftkvaliteten år 2020.

  • 112.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Extrem nederbörd i Sverige under 1 till 30 dygn, 1900 - 20112012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie visar att extrem nederbörd generellt sett har ökat från 1900 fram till 1930- och 1940-talet därefter blev det en minskning till 1970-talet för att sedan öka fram till idag. Det är mer extrem nederbörd i dag än på 1930-talet. Speciellt ser vi en ansamling i Götaland under 2000-talet av extrema nederbördstillfällen. Vi noterar att de allra största nederbördstillfällena i Sverige vanligen sker i juli eller augusti men det finns undantag för olika landsdelar och årstider. Man ska dock akta sig för att extrapolera de senaste 40 årens ökning framåt i tiden och tro att ökningen fortsätter. Vad som händer i framtiden säger denna rapport inget om utan den som är intresserad av extrem nederbörd i det framtida klimatet är hänvisad till att studera resultat från klimatmodeller som beräknar det framtida klimatet. Det är framförallt södra Norrlandskusten, Svealand, östra Götaland samt Skåne som drabbats av de allra värsta skyfallen under ett dygn. Västra Götaland, speciellt inre Halland drabbas ofta av stora nederbördsmängder men får vanligtvis inte de allra största mängderna. Även fjällen har fått extrema regn men då främst under längre tid, en vecka upp till 30 dagar.

  • 113.
    Johansen, Marie
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Pia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Long term trends in the seas surrounding Sweden: Part two - Pelagic biology2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This work presents trends in the phytoplankton community. Data on the occurrence of both chlorophyll a (hereafter Chl a) as well as phytoplankton community structure and biovolume are presented.Water transparency in terms of Secchi depth is also presented, as a secondary effect of phytoplankton occurrence. Due to differing water characteristics, 14 sea areas have been selected to represent the waters surrounding Sweden. These areas are identical to the ones chosen in the earlier nutrient report to facilitate comparison. In this report all available data up to and including 2008 are presented as graphs and tables. Each variable is divided into three different seasons: spring, summer and autumn. Trends are only shown for comparable depths. A classical linear regression method is used for phytoplankton groups, Chl a and Secchi depth. The trend magnitude and signifi cance are also calculated for Chl a and Secchi depth. Anoverview of the results are presented for Chl a and Secchi depth.The data presented in this report encourage further development of phytoplankton indicators that not only consider total biovolume or Chl a but rather consider different groups or species in the future. Thesechanges can be important indicators for both eutrophication but can also enhance the understanding of food web interactions.

  • 114.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Burman, L.
    SLB-analys.
    Beräkningar av kväveoxidhalter vid några gator i Umeå åren 2014 och 2022 med och utan miljözon2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mätningar av kvävedioxid i Umeå har visat på halter som överskridit miljökvalitetsnormen. Den mest utsatta gatan är Västra Esplanaden men även utmed Östra Kyrkogatan har normen överskridits. För att minska halterna av kvävedioxid i Umeå centrum finns tankar på att inrätta miljözon. I denna rapport är tre beräkningspunkter valda utifrån gällande förutsättningar. Två av mätpunkterna ligger på Järnvägsallén respektive Östra Kyrkogatan, vilka finns inom tilltänkt zon. Den tredje ligger på Västra Esplanaden som gränsar mot zonen. De sträckor som beräknas är de mest trafikerade gatorna i Umeå centrum. I beräkningarna har hänsyn tagits till lika trafikförutsättningar och flöden för de redovisade åren.De beräkningar som redovisas i denna rapport baseras på modeller som beskriver dagens kunskap om emissioner, spridning och kemiska processer och med indata från olika alternativa trafikutvecklingar. I alla dessa delar finns det osäkerheter och felkällor som är svåra att kvantifiera. Det finns risk att emissionsutvecklingen för NOx mellanåren 2010 och 2020 är något för optimistiskt beräknad. Miljözonsberäkningarna förutsätter 100 % efterlevnad av regelverket.Nedan redovisas de viktigaste slutsatserna från beräkningarna.Västra EsplanadenUtan miljözon uppskattas halterna underskrida miljökvalitetsnormen efter år 2019. Med miljözon uppskattas halterna underskrida miljökvalitetsnormen efter år 2017, dvs. två år tidigare än utan miljözon.Järnvägsallén och Östra KyrkogatanHalterna beräknas vara något högre på Östra Kyrkogatan jämfört med Järnvägsallén. Vid Östra Kyrkogatan beräknas halterna överskrida miljökvalitetsnormen år 2010. Miljökvalitetsnormen för båda gatorna klaras såväl med som utan miljözon år 2014. Med miljözon minskar halterna jämfört utan miljözon.

  • 115.
    Domnina, Anastasia
    et al.
    Atlantic Branch of P .P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kalingrad, Russia).
    Chubarenko, Boris
    Atlantic Branch of P .P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kalingrad, Russia).
    Discussion on the Vistula Lagoon regional development considering local consequences of climate changes: Interim report on the ECOSUPPORT BONUS+ project "Advanced modelling tool for scenarios of the Baltic Sea ECOsystem to SUPPORT decision making" and RFBR project No. 08-05-924212012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Information about natural and economic conditions in the Vistula lagoon together with directions of development of municipalities around the lagoon is presented in the report. The review of directions of development show that all municipalities aim to develop tourism, harbours and land transport. Moreover, Polish municipalities give large attention to environmental protection. In the future the development towards these strategic directions will continue together with an increased role of environmental protection and consequences of climate changes. Assessment of tolerance of Vistula Lagoon municipalities’ developmentstrategies to climate changes have shown that directions of Polish municipalities’ development is less tolerant to consequences of climate change because of a large area disposed to possible flooding, and therefore possibly high expenses for prevention of territory flooding. The Vistula Lagoon is a subject of high anthropogenic pressure and some consequences due to climate changes were discussed. Obviously, due to different economic experience, economic systems and future plans the pressure will not be equal in Polish and Russian parts of the lagoon.Complex measures on modernization of monitoring climate changes and adaptation as well as strong cooperation between all municipalities around the Vistula Lagoon are essential.

  • 116.
    Persson, Gunn
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Islossning i Torneälven2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Islossningen i Torneälven startar vid Haparanda-Tornio och sker sedan 2-5 dagar senare i Övertorneå- Pello. Därefter lossar isen vartefter uppströms. I Haparanda skedde islossningen i medeltal 3 maj och i Torneträsk 1 juni under perioden 2000-2009. I Torneträsk liksom för Haparanda sker islossningen ca 11 dagar tidigare idag jämfört med för 100 år sedan.Torneälven är känd för sina dramatiska islossningar på våren, som ibland leder till översvämningsproblem, huvudsakligen orsakade av isproppar. Efter de svåra islossningarna 1984-86 startade ett finsk-svenskt samarbetsprojekt kring isproblemen i Torneälven. Projektet slutredovisades 1989 och är refererad i denna rapport kompletterad med händelser de senaste 20 åren. Projektet förordade en rad olika åtgärder för att minska problemen med skador vid översvämningar i form av prognoser och varningar, tekniska åtgärder och riskzon-kartering. Få av de tekniska åtgärderna har realiserats. Flödes-prognoser och -varningar för Torneälven ingår idag i den reguljära verksamheten för SMHI och SYKE (Statens miljöförvaltning i Finland). Varje år görs också islossningsprognoser för Haparanda-Tornio.Inom Interreg IVA-projektet ”Detaljerad översvämningskartering i nedre delen av Torneälven”, 2009-2012, har ett av huvudmålen varit att producera översvämningskartor till stöd för lokal planering och lokala beslut men också som hjälp vid akuta översvämningsrisker. Kartorna ska användas för den riskzonkartering som utförs av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) inom EU:s över-svämningsdirektiv. Inom Interreg-projektet har SYKE utvecklat en modell för isuppbyggnad och islossning. SYKE testar nu ett sanno-likhetssystem för islossning och isproppar på några platser i älven.I Torneälven finns flera potentiella ställen för isproppar och de upp-träder i varierande grad på många olika ställen olika år. Ett särskilt problem är isproppar vid mynningen som kan drabba det område i regionen där flest skyddsvärda objekt finns, nämligen huvudorterna Haparanda och Tornio. För området finns planer på att muddra en farled vid mynningen och med isbrytare öppna den varje vår innan islossningen, för att förhindra isproppar vid mynningen. Projektet saknar dock tillräcklig finansiering i dagsläget.Att övervaka islossningsförloppet med hjälp av satellitbilder skulle kunna vara en framtida utvecklingsmöjlighet för att skapa ett förvarningssystem. Det förutsätter god tillgång till högupplösta och snabbt tillgängliga satellitbilder, vilket inte är fallet idag. För att vara operativt verksamt behövs även lokala aktörer med kapacitet att snabbt ta emot information och agera. Det finns projekt (ex. i Kanada) där övervakningssystem med satellitbilder testas, men inget operativt verksamt system tycks ännu finnas i världen.Den viktigaste åtgärden för att undvika stora problem vid översvämningar är att inte ha skyddsvärda objekt på översvämnings-hotade områden. Enkelt att förstå men ändå svårt att åstadkomma.

  • 117.
    Axe, Philip
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Wesslander, Karin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Kronsell, Johan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Confidence rating for OSPAR COMP2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Medlemsländerna inom EU har undertecknat Havsmiljödirektivet samt Ramdirektivet för Vatten och har därmed förpliktat sig att uppnå ”God” eller ”God miljö-” status inom sina marina miljöer inom en viss tid, eller ta fram åtgärder. Det finns därför ett behov att utvärdera mätprogrammen som levererar data till sådana statusbedömningar, som en del av konfidensbedömningen av hela statusbedömningen. Inom OSPAR Konventionen för Skyddet av Nordost Atlanten, har Tyskland och Nederländerna presenterat ett förslag för hur man skulle kunna utföra en sådan utvärdering. Den här rapporten beskriver resultat när metoden användes med svenska data från Västerhavet (inklusive Öresund, som möjligtvis ska ingå i Större Nordsjöns region under Marina Strategin). Övergödningsvariablernas salthaltsvariation undersöktes. I Kattegatt var den oorganiska närsaltsvariabiliteten minst vid den högsta salthalten, detta tyder på att en pålitlig bedömning av övergödning kan göras enklare med utsjödata än med data från den mer dynamiska kustzonen. När man tittar på mätprogrammets täckning, syns det att horisontala gradienter i bedömningsvariabler (ofta säsongsmedlen) varierar med mindre än 30 % mellan stationer. Detta visar på en rimlig täckning, även om flera stationer skulle förbättra programmet. Om man tittar på varje station för sig, är nuvarande provtagning i djupled tillräcklig, förutom för klorofyll a och oorganiska närsalter under växtsäsongen. Provtagningsfrekvensen räcker för totala närsaltshalter, men är inte tillräcklig för oorganiska närsalter samt, i Öresund, för koncentrationen av syre i djupvattnet. Den otillräckliga provtagningen av klorofyll a och oorganiska närsalter kan förbättras ganska enkelt om en autoanalysator med två kanaler (nitrit + nitrat, samt ortofosfat) monteras på de nuvarande ferryboxsystem som används. Alternativet att använda bojar och traditionella mätplattformar skulle vara dyrare.

  • 118.
    Fremling, Sven
    et al.
    SMHI.
    Karlin, Thore
    SMHI.
    Raab, Birgitta
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Edquist, Eva
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Is på sjöar och älvar: Erfarenheter sammanställda av statshydrolog Sven Fremling 1951. Bearbetade 1991 och 1997 av Thore Karlin och Birgitta Raab2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten kan ses som en lärobok om is på sjöar och älvar. Bland annat redogörs för dynamiken bakom isläggning, istillväxt och islossning på sjöar och älvar. Även bildande av sprickor, bågnader och förskjutningar beskrivs samt vad som händer när vattnet tränger upp på isen.SjöarIsläggning på en sjö kan ske först då ytvattnet blivit nollgradigt och ett mycket tunt ytskikt fått en temperatur lägre än 0 °C. För detta krävs att det är vindstilla, kallt och i regel klart väder. Stora, djupa sjöar isläggs vanligtvis senare än små sjöar och grunda vikar.Först bildas en tunn ishinna. Sedan växer isen på undersidan genom att värme, som frigörs vid isbildningen, leds bort från den nollgradiga undersidan till isytan, snabbare ju kallare isytan är. Torr lös snö är starkt värmeisolerande. Redan ett tunt torrt snötäcke kan höja isytans temperatur till nära 0 °C, så att istillväxten blir svag.När snön under senvintern smält bort, tränger solstrålningen ner i isen. Kärnisen, som är klar och genomskinlig, smälter i sina vertikala kristallfogar, som därefter lossnar från varandra. Även en tjock kärnis blir snabbt ”pipig” och skör. Landvakar bildas och vidgas, först avmynningsvakar från bäckar och rännilar och av att solstrålningen värmer upp grunt vatten invid stränderna, senare av att vatten-ståndet stiger i samband med våravsmältningen. Vinden sätter den landlösa sjöisen i rörelse, så att det uppluckrade istäcket bryts eller mosas sönder och sjön ”sköljer”.ÄlvarIsläggningen sker tidigast på lugnflytande älvsträckor. Isen växer där ut från stränder och stenar och täcker snabbt över hela älven, utom eventuellt i älvkrökar och på trängre ställen, där vattnet virvlar upp mot ytan. På sådana ställen kan vakar och strömråkar kvarstå en tid.I strömdraget på strida älvsträckor kyls vattenmassan ner under 0 °C vid stark ihållande kyla, till följd av att vattnet i ytan, där avkylningen sker, snabbt virvlar ner genom vattenmassan ända mot bottnen. Därvid bildas is inuti det underkylda vattnet. Isen driver med strömmen, sätter sig fast i lugnvattenområden mot eller under tidigare bildad ytis, fyller ut strömråkar mellan strandisar och fastnar i krökar och förträngningar av älven.När våren bryter in med hög lufttemperatur och stark instrålning, värms älvvattnet på öppna sträckor. Isen smälter nedströms och en strömråk skär igenom istäcket. Längre nedströms slår vakar upp i strömdraget. När vårfloden börjar blir isen landlös och kommer i drift ner över älven.

  • 119.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Hellström, Sara-Sofia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Dyrestam, Karin
    Eklund, Dan
    Gyllander, Anders
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hallberg, Kristoffer
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Tahsin, Yacob
    SMHI.
    Wingqvist, Else-Marie
    SMHI. SMHI.
    Detaljerad översvämningskartering av nedre Torneälven2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom projektet ”Detaljerad översvämningskartering i nedre delen av Torneälven” har kartor framtagits som visar översvämningsskikt för 100 års och 250 års återkomsttider samt beräknat högsta flöde. Projektet är delfinansierat av Interreg IV A Nord. Flöden med återkomsttid 100 år och 250 år är framtagna utifrån statistisk bearbetning av observationsserier. Det beräknade högsta flödet har framtagits genom hydrologisk modellering med HBV-modellen och i enlighet med Flödeskommitténs riktlinjer för dimensionering av dammar i riskklass-I. För att beräkna vattennivåer längs älven vid de olika flödena har en hydraulisk modell byggts. Till modellen används höjddata, som framtagits genom laserscanning, och djupdata för älven, som framtagits via lodning från båt. Insamlingen av dessa data gjordes i samarbete mellan finska och svenska myndigheter inom Interreg-projektet. Översvämningszonerna har projicerats på bakgrundskartor med tillstånd från svenska Lantmäteriet och finska Lantmäteriverket (MML). Nio delkartor för området Haparanda-Tornio till Lappeakoski i skala 1:75 000 finns komprimerade i bilaga 1 till denna rapport. Kartorna finns även tillgängliga på www.smhi.se i originalstorlek. Där finns även en översiktskarta i skala 1:600 000. SMHI har utfört lodning av halva den aktuella älvsträckan samt ansvarat för och utfört den hydrauliska modelleringen, flödesberäkningarna och framtagandet av översvämningsskikten och kartorna.

  • 120.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Forsberg, Bertil
    Umeå Universitet.
    Nerhagen, Lena
    Länsstyrelsen Dalarnas Län.
    Gidhagen, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Andersson, Stefan
    Umeå Universitet.
    SIMAIRscenario - ett modellverktyg för bedömning av luftföroreningars hälsoeffekter och kostnader2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SIMAIRscenario är ett nytt webbaserat modellverktyg för bedömning av luftföroreningars hälsoeffekter och kostnader. Det tillhör SIMAIR familjen, som är ett nationellt modellsystem för emissioner och luftkvalitet. I SIMAIRscenario kan följande göras:  Importera haltfält från olika spridningsmodeller som t.ex. SIMAIR och Airviro.  Bearbeta dessa med hjälp av olika matematiska operatorer.  Importera och lagra detaljerade befolkningsdata för hela Sverige och bearbeta dessa med hjälp av olika matematiska operatorer.  Presentera halter och befolkningsdata på karta.  Utföra exponeringsberäkningar för olika halt- och befolkningsfält och presentera beräkningsresultaten på karta och i tabeller.  Beräkna risker i form av extra hälsoutfall och göra ekonomisk värdering av dessa. Med hjälp av SIMAIRscenario kan nyttan av förbättrad luftkvalitet mellan ett basfall och ett scenariofall beräknas, uttryckt som hälsovinst och kostnadsvinst. Verktyget är därför speciellt lämpad som ett planeringsverktyg för olika alternativa förändringar av emissioner och halter. Exempel på en sådan tillämpning ges i rapporten. I denna rapport presenteras SIMAIRscenario tillsammans med översiktliga beskrivningar av kunskapsläget vad gäller hälsoeffekter från luftföroreningar och ekonomiska värderingar av dessa. Varje del i beräkningarna innehåller osäkerheter. Det gäller såväl för haltberäkningar som för hälsouppskattningar och ekonomiska värderingar. Det är därför angeläget att genomföra analyser av dessa och också ta fram en metodik för att kvantifiera osäkerheten i de olika beräkningsstegen. Detta är dock en komplicerad problemställning som inte rymts i det här redovisade projektet. SMHI föreslår att en sådan metodik utvecklas som ett eget projekt.

  • 121.
    Rummukainen, Markku
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Johansson, Daniel J.A.
    Institutionen för energi och miljö, avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers.
    Azar, Christian
    Institutionen för energi och miljö, avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers.
    Langner, Joakim
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Doescher, Ralf
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Smith, Henrik
    Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds universitet.
    Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det naturvetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringarna förbättrats ständigt genom forskningen om klimatsystemet, klimatpåverkan, klimatets variationer och förändringar samt klimateffekter. Kunskapsläget är väletablerat när det gäller den grundläggande fysiken bakom växthuseffekten, liksom att genomsnittstemperaturen vid jordytan stigit de senaste femtio åren. Det är också mycket sannolikt att det mesta av den observerade uppvärmningen beror på mänsklig klimatpåverkan. Samtidigt finns det betydande osäkerheter när det gäller konsekvenserna av klimatförändringarna samt hur mycket utsläppen behöver minska för att man ska nå ett givet klimatmål. Värdet på klimatkänsligheten är den viktigaste faktorn för beräkningar av hur mycket växthusgaser vi kan släppa ut, givet ett visst temperaturmål. Forskningen visar att det behövs stora och snabba utsläppsminskningar för att uppnå tvågradersmålet. För att nå ett lägre temperaturmål, till exempel ett 1,5-gradersmål, är de nödvändiga utsläppsminskningarna än mer omfattande.  För att nå tvågradersmålet med en sannolikhet runt 70 % krävs uppskattningsvis att de globala växthusgasutsläppen minskar i storleksordningen 50‒60 % från år 2000 till 2050, och minskar med nära 100 % till 2100.  För att nå ett 1,5-gradersmål med en sannolikhet runt 70 % krävs globala nollutsläpp redan runt år 2050.  För att nå ett 1,5-gradersmål med en sannolikhet runt 50 % krävs uppskattningsvis att de globala växthusgasutsläppen minskar i storleksordningen 80 % från år 2000 till 2050, och med nära 100 % till 2100. Det är framför allt de kumulativa utsläppen av koldioxid och andra långlivade växthusgaser som räknas när det gäller hur stora klimatförändringarna blir bortom 2100. Ju senare de globala utsläppen kulminerar, och ju högre nivå de då är på, desto större blir utmaningen för att åstadkomma en tillräckligt snabb påföljande utsläppsminskningstakt. Reducerade utsläpp av kortlivade klimatpåverkande ämnen är viktigt främst i ett kortare perspektiv. Det finns olika modeller för hur de globala utsläppsminskningarna kan fördelas mellan olika regioner och länder. Dessa baseras inte på naturvetenskapliga principer utan är beroende av politiska och andra ställningstaganden. För en del länder skiljer sig resultaten mycket beroende på valet av fördelningsmodell. För de flesta industriländer är slutsatsen dock generellt sett densamma: jämfört med idag behöver deras utsläpp minska mycket kraftigt.  För att nå tvågradersmålet med i storleksordningen 70 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen i Sverige minskar med cirka 70 % från år 2005 till 2050. Den motsvarande siffran för EU är cirka 80 %.  För att nå ett 1,5-gradersmål med i storleksordningen 70 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen minskar från år 2005 till år 2050 med runt 100 % i Sverige och i EU, och i andra länder.  För att nå ett 1,5-gradersmål med i storleksordningen 50 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen i Sverige och EU minskar med drygt 90 % från år 2005 till 2050. Nettoutsläpp av koldioxid från avskogning och utrikes luft- och sjöfart ingår inte i dessa uppskattningar. Generellt blir riskerna för allvarliga klimateffekter mindre ju mer ambitiöst temperaturmål som väljs, men riskerna försvinner inte med tvågradersmålet, och inte ens med ett 1,5-gradersmål. Jämfört med IPCC:s AR4 från 2007, har nya forskningsresultat publicerats om klimateffekter. I denna rapport har vi fokuserat på havsnivåhöjningen, havsförsurningen, den biologiska mångfalden samt klimateffekter i Arktis. Jämfört med genomgången av kunskapsläget i AR4 visar nya resultat att den framtida havsnivåhöjningen kan bli större, havsförsurningens effekter på marina ekosystem omfattande och även om en del arter kan vara anpassningsbara, kan världens ekosystem påverkas av skillnader i olika arters sårbarhet för klimatförändringarna. I Arktis sker snabba förändringar. Sammantaget ter sig riskerna för allvarliga klimateffekter större jämfört med AR4. Denna rapport utgår från naturvetenskaplig klimatforskning sedan 2007. Rapporten förordar inte något specifikt temperaturmål, någon specifik utsläppsbana eller specifika policybeslut. Dessa är föremål för politiska avgöranden.

  • 122.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Future projections of ecological patterns in the Baltic Sea2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Påverkan av klimatförändringar på Östersjöns biogeokemiska kretslopp i slutet av tjugohundratalet har studerats med en högupplöst 3-D kopplad biogeokemisk-fysisk havsmodell. Fyra regionaliserade klimat scenarier baserade på resultat från två globala klimatmodeller (General Circulation Models) och två utsläpps scenarier för växthusgaser (A2, B2) har under-sökts. Studien fokuseras på kartor som beskriver förändringar i års- och säsongsmedelvärden av indikatorer för ekologisk kvalitet. Vi fann att klimatförändringar kan ha en betydande påverkan på den horisontella fördelningen av ekologiska parametrar. Som till exempel i klimatscenariot med de kraftigaste förändringarna kan siktdjupet (secchi djup) minska med upp till två meter i vissa områden medan en reducerad skiktning kan medföra att siktdjupet ökar i andra områden.

  • 123.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Dahné, Joel
    SMHI, Affärsverksamhet.
    German, Jonas
    SMHI.
    Westergren, Bo
    Stockholm Vatten AB.
    von Scherling, Mathias
    Stockholm Vatten AB.
    Kjellson, Lena
    Stockholm Vatten AB.
    Olsson, Alf
    Sweco AB.
    En studie av framtida flödesbelastning på Stockholms huvudavloppssystem2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie utfördes inom SWEdish research programme on Climate, Impacts and Adaptation (SWECIA), finansierat av Stiftelsen för Miljöstratgisk Forskning (MISTRA), med delfinansiering från Stockholm Vatten AB.Studiens syfte var att bedöma flödesbelastningen på Stockholms huvudavloppssystem under resten av detta sekel mot bakgrund av både klimatförändring och befolkningsökning. Som underlag gjordes flödes-simuleringar med MIKE Urban. Referenssimuleringar för dagens klimat gjordes dels för ett representativt helår (1984), dels för c:a 200 utvalda regnhändelser mellan 1983 och 2007. I framtidssimuleringar beskrevs klimateffekten genom omskalning av indata (temperatur, nederbörd, avdunstning) i enlighet med klimatmodellscenarier och befolknings-effekten genom en ökning i enlighet med officiell bedömning.Resultaten indikerar framför allt att bräddade volymer till Mälaren och Saltsjön kommer att öka kraftigt, men även ett ökat inflöde till reningsverket, och därmed ökat behov av rening, samt en ökad översvämningsrisk.

  • 124.
    Carlund, Thomas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Upgrade of SMHI's meteorological radiation network 2006-2007: Effects on direct and global solar radiation2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SMHIs strålningsnät moderniserades 2006-2007. Innan de äldre mätningarna upphörde genomfördes parallella mätningar med både ny och gammal utrustning under 6-18 månader. Här rapporteras resultaten av jämförelsen mellan de gamla och de nya mätningarna av i huvudsak globalstrålning och direktstrålning. I genomsnitt var överensstämmelsen god mellan de gamla och de nya mätningarna. Medelvärdet av förhållandet mellan de gamla och nya mätningarna, baserat på tidsintegrerade värden från hela den tillgängliga jämförelseperioden vid respektive station, var 0,997 för globalstrålning (12 stationer) och 1,009 för direktstrålning (3 stationer). Inget av dessa resultat är signifikant skilda från 1 vid en signifikansnivå av 90 %. Trots den goda överensstämmelsen identifierades ett par systematiska skillnader mellan de gamla och de nya mätningarna. Dessa skillnader antas i huvudsak bero på skillnad i öppningsvinkel mellan gamla och nya pyrheliometrar (mäter direktstrålning) samt skillnad i den riktningsberoende responsen mellan gamla och nya pyranometrar (mäter globalstrålning). Korrektionsfunktioner för dessa systematiska skillnader har utvecklats. Dessa bör tillämpas för att korrigera de äldre mätningarna (1983-2007) för att förbättra homogeniteten i framförallt månadsvärden av strålningsdata. Vid moderniseringen av strålningsnätet genomgick även de automatiska mätningarna av solskenstid en betydande förändring. Preliminära jämförelser av solskenstid från gammal och ny mätmetod ger i nuläget svårtydda resultat. En mer detaljerad studie av solskenstidsmätningarna, baserad på minut- eller t.o.m. momentanvärden, måste därför göras i framtiden.

  • 125.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Andersson, Helén
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Dieterich, Christian
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Gustafsson, B.
    Stockholm Resilience Centre/Baltic Nest Institute, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Schimanke, Semjon
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Transient scenario simulations for the Baltic Sea Region during the 21st century2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vattnet i Östersjön är optiskt sett uppdelat i många beståndsdelar och har ytterst höga halter av färgade lösta organiska ämnen (colored dissolved organic matter, CDOM), även kallade för gulämnen, gilvin eller gelbstoff. CDOM är en komplex blandning av kemiska bindningar skapade vid nedbrytningen av fotosyntetiskt producerat organiskt material och det har en avsevärd påverkan på ljusfältet i vattnet. En kvantitativ beskrivning av dynamiken och variabiliteten behövs ofta för att få en riktig beskrivning av ljusets nedträngning och därefter av tex primärproduktionen.     
    Denna studie är ett första försök att inkludera CDOM i en modell för Östersjön. Modellförsöken baseras på en fix koncentration i de 30 största floderna. I brist på omfattande mätningar antas en flodtillförsel som är proportionell mot totalt organiskt kol. Eftersom ursprunget och ödet fortfarande är föremål för diskussioner testar vi olika hastigheter av CDOM sönderfall och jämför resultaten med satellitobservationer. Jämfört med temperatur eller tidsberoende sönderfall uppnåddes bäst resultat med ett ljusberoende sönderfall. Att behandla CDOM som ett konservativt spårämne leder inte till tillfredsställande resultat.

  • 126.
    Engardt, Magnuz
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Andersson, Camilla
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Bergström, Robert
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Modellering av marknära ozon: Regionala och högupplösta tillämpningar av MATCH2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Höga halter av marknära ozon uppträder i Sverige framförallt under våren och sommaren i de sydvästra delarna av landet. SMHI:s regionala spridningsmodell, MATCH, klarar Luftdirektivets krav påmodellkvalitet för ozon i svensk bakgrundsluft. Detta gäller både för en Europaskalig tillämpning med 44×44 km2 stora gridrutor samt en högupplöst tillämpning med 5×5 km2 stora gridrutor. En högupplöst modell ger marginell förbättring av de statistiska måtten som beskriver modellens förmåga att beräkna marknära ozon. Lokalt bidrag till överskridanden (i förorter) är troligen inte ett problem i Sverige. Även om MATCH-modellen klarar Luftdirektivets krav på modellkvalitet klarar den inte alltid av att beskriva episoderna med de allra högsta halterna. Detta är en allvarlig brist i modellsystemet. Bättre information om utsläpp av ozongenererande ämnen, i framför allt östra Europa, och förbättringar av modellens beskrivning av vertikal omblandning och deposition kan förmodligen förbättra möjligheterna att fånga de högsta ozonhalterna. 2-dimensionell variationell analys kan vara ett verktyg att få en geografiskt täckande uppskattning på marknära ozon över Sverige, speciellt på måtten AOT40 och överskridandedagar. Modellresultat, i form av MATCH-fält och 2-dimensionellt variationellt analyserade fält, kan användas som komplement till mätningar.

  • 127.
    Klein, Thomas
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Karlsson, Per-Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Andersson, Stefan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Engardt, Magnuz
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Sjöberg, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Assessing and improving the Swedish forecast and information capabilities for ground-level ozone2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study aims to assess and improve the Swedish forecast and information capabilities for ground-level ozone concentrations in ambient air. The assessment is based on a set of archived results from the Swedish operational chemical transport model MATCH and Swedish in-situ measurements of ozone covering the period of May 2008 to November 2010. The evaluation comprises two major activities: The first activity is an analysis of the overall model performance using standard statistical metrics suitable for longer time series. The second evaluation activity comprises in-detail analyses of the specific ozone episodes occurring in Sweden during the study period. In addition, trajectory modelling is used to investigate the meteorological conditions and transport patterns associated with those episodes. The evaluation of the model results shows that the model scores well according to standard evaluation criteria and confirms results of other studies in that the model easily meets the data quality requirements of the EU air quality directive 2008/50/EC. However, from an operational forecasting and information perspective it would be desirable to further improve the prediction of, in particular, high-level ozone episodes. Two different activities in our study are dedicated to the task of improving the forecast and information capabilities: The first activity tests the usefulness of statistical postprocessing of model results using regression techniques. The tests show promising results although the model performance during high-level ozone episodes is not improved. A limitation of our study is the relatively small archive of model data available for calibration andevaluation. Adaptive post-processing methods have not been tested in our study. The second activity aimed to improve ozone forecasting is a high-resolution model run for the year 2010. The higher reso-lution run gives slightly better results than the coarser operational model, which can be attributed to a better resolution of the physiography and thus certain physical and chemical processes. In particular, high-resolution simulations provide a more realisticrepresentation of the spatial ozone variation which is desirable for environmental assessments with a longer time horizon. However, from the perspective of operational ozone forecasting the increase in resolution cannot correct systematic problems such as an under-prediction of ozone if the source of ozone is non-local and the long-range transboundary transport is not correctly described by the European-scale model used as boundaries. Other potential sources of error are incomplete or erroneous emissions, representativeness issues, oversimplifications in the model’s physical or chemical processes, lacking data assimilation and initialization and oversimplifiedboundary conditions. While several of these issues are already addressed in current initiatives such as the EU FP7-project MACC, it is clear that further work will be needed during the coming years. Further work should also be invested in a better exploitation of the international developments within MACC and in the establishment of operational high-resolution air quality forecasts for Sweden, using boundary values from European-scale forecasts provided by theMACC-ensemble of regional air quality models.

  • 128.
    Andersson, Helén
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Wallman, Patrik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Donnelly, Chantal
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Visualization of hydrological, physical and biogeochemical modelling of the Baltic Sea using a GeoDomeTM2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    ECOSUPPORT-projektet syftar till att ta fram forskningsresultat om Östersjöns miljöstatus under olika scenarier av belastning av näringsämnen och fisketryck i ett framtida klimat. Resultaten kan ligga till grund som vägledning för beslutsfattare. För att forskningsresultaten skall kunna göras begripliga och tillgängliga har en ny form av vetenskapskommunikation prövats. Presentation av en stor mängd data samt beskrivning av fysiska och biogeokemiska processer på land och i havet gjordes med hjälp av en speciell visualiseringsplatform, Uniview, som visades på en kupolformad filmduk inuti en uppblåsbar domteater. Visualiseringen visades för olika typer av publik, t.ex. för beslutsfattare, politisk ledning, forskare och studenter. Överlag så har responsen varit mycket positiv och de flesta som tagit del av visningarna menar att den här formen av kommunikation gör det lättare att förstå och ta till sig komplexa data och sammanhang. Denna åsikt delades också av de vetenskapliga presentatörerna

  • 129.
    Bergelo, Maria
    SMHI.
    Havsvattenståndets påverkan längs Sveriges kust - enkätsvar från kommuner, räddningstjänst, länsstyrelser och hamnar2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten beskrivs och sammanställs svaren från en enkät om havsvattenståndets påverkan längs Sveriges kust. Enkäten skickades ut i september 2009 av den oceanografiska varningstjänsten vid SMHI till kommuner, länsstyrelser, hamnar och räddningstjänster med kustanknytning. De insamlade enkätsvaren har gett en informationsrik kunskapsbank med bl.a. områden längs kusten som är känsliga för variationer i havsvattenstånd. Kunskapsbanken kommer att vara ett levande dokument som stöd för den oceanografiska varningstjänsten vid SMHI. I förlängningen ger detta bättre varningar och bättre information vid specifika varningssituationer. Exempel på svar från enkäten ges i rapporten för att illustrera vad man kan förvänta sig av det insamlade materialet. I slutet av rapporten finns en länsvis sammanställning av den huvudsakliga informationen från enkätsvaren inklusive det ursprungliga enkätformuläret.

  • 130.
    Hansson, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Lars
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Axe, Philip
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Areal Extent and Volume of Anoxia and Hypnoxia in the Baltic Sea, 1960-20112011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En klimatologisk atlas av syresituationen i Östersjöns djupvatten från 1960 till 2011 har skapats baserad på all tillgänglig data från ICES. Ytterligare data från Baltic International Acoustic Survey (BIAS) har inkluderats separat för 2011. Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden har undersökts i varje mätprofil. Djupet då hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten. Utifrån analyserade data från perioden 1960-2011 har ett distinkt regimskifte skett 1999. Under den första regimen, från 1960 till 1999, påverkade hypoxi stora områden och volymer, medan anoxi enbart påverkade mindre djupområden. Efter regimskiftet 1999 har andelen hypoxi och anoxi förhöjts till nivåer som aldrig tidigare observerats i Östersjöns djupvatten. Utbredningen av bottnar påverkade av anoxi har i medeltal ökat från 5% av Egentliga Östersjöns (inklusive Finska viken och Rigabukten) bottenarea till 15%, i och med regimskiftet, d.v.s. med en faktor 3. Utbredningen av hypoxi har också ökat från 22% till 28% d.v.s. med en faktor ~1.3. Den största utbredningen av anoxi, 18%, i Egentliga Östersjön observerades 2005 och den största påverkade vattenvolymen, 10%, noterades 2001. Utvecklingen i Östersjön med fortsatt extrema syreförhållanden efter regimskiftet och dess orsaker och konsekvenser för Östersjöns ekosystem är idag inte helt klarlagd. Det finns emellertid flera troliga orsaker som kan samverka såsom; förändrade vindförhållanden, förändrad frekvens och karaktäristik av inflöden, ökad belastning av organiskt material till djupvattnet, förändrad vertikal omblandning samt skiktning och ändrad tillrinning till Östersjön. Historiskt så har syreförhållanden i Östersjön undersökts i detalj och de flesta processer, både fysiska och kemiska finns beskrivna. Men utvecklingen under 2000-talet är alarmerande och måste noggrant undersökas. Utbredningen och volymen av hypoxi har idag (2011) antagligen nått den övre gränsen för vad som är fysiskt möjligt med den permanenta skiktning som finns i Östersjön. De anoxiska förhållandena kan dock fortsatt öka om den negativa utvecklingen fortsätter, vilket ytterligare kan förvärra övergödningsproblematiken i Östersjön då mer fosfor kan frigöras från bottnar som tidigare varit syresatta.

  • 131.
    Schimanke, Semjon
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Strandberg, Gustav
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    A regional climate model simulation over the Baltic Sea region for the last Millennium2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Variabilitet och långsiktig klimatförändring i Fennoskandien undersöks i en 1000 år lång under det senaste milleniet i en 1000 år lång klimatmodellsimulering. Vi använder Rossby Centres regionala klimatmodell (RCA3) med randvärden från en global klimatmodell (GCM). Effekten av variabilitet i solinstrålning, ändrade astronomiska förhållanden och ändringar i växthusgskoncentrationer har använts för att driva modellerna. Resultaten visar att RCA3 genererar en medeltida varm period (MCA) som är den varmaste under hela milleniet undantaget 1900-talet. Dessutom visar resultaten på en kall ”Lilla Istid” (LIA). I simuleringen motsvarar dessa perioder 1100- 1299 (MCA) samt 1600-1799 (LIA). Det här överensstämmer med rekonstruktioner och kan till största delen relateras till ändringar i solinstrålning. Vi fann vidare att variabiliteten över flera decennier har en betydande effekt på klimatet under MCA och LIA. Variabiliteten över flera decennier kan ibland också förklara motsägelsefulla rekonstruktioner om dessa är representativa för kortare icke sammanfallande perioder. I tillägg till tidsserier, undersöker vi också rumsliga mönster hos temperatur, lufttryck i havsytans nivå, nederbörd, molntäcke, vindhastighet och byighet för både säsongs- och årsmedelvärden. De flesta parametrarna visar störst skillnad mellan olika perioder för vintersäsongen. Som exempel kan nämnas att vintern under MCA var 1-2.5 K varmare än under LIA sett som medelvärde över flera decennier. Variabilitet och långsiktig klimatförändring i Fennoskandien undersöks i en 1000 år lång under det senaste milleniet i en 1000 år lång klimatmodellsimulering. Vi använder Rossby Centres regionala klimatmodell (RCA3) med randvärden från en global klimatmodell (GCM). Effekten av variabilitet i solinstrålning, ändrade astronomiska förhållanden och ändringar i växthusgskoncentrationer har använts för att driva modellerna. Resultaten visar att RCA3 genererar en medeltida varm period (MCA) som är den varmaste under hela milleniet undantaget 1900-talet. Dessutom visar resultaten på en kall ”Lilla Istid” (LIA). I simuleringen motsvarar dessa perioder 1100- 1299 (MCA) samt 1600-1799 (LIA). Det här överensstämmer med rekonstruktioner och kan till största delen relateras till ändringar i solinstrålning. Vi fann vidare att variabiliteten över flera decennier har en betydande effekt på klimatet under MCA och LIA. Variabiliteten över flera decennier kan ibland också förklara motsägelsefulla rekonstruktioner om dessa är representativa för kortare icke sammanfallande perioder. I tillägg till tidsserier, undersöker vi också rumsliga mönster hos temperatur, lufttryck i havsytans nivå, nederbörd, molntäcke, vindhastighet och byighet för både säsongs- och årsmedelvärden. De flesta parametrarna visar störst skillnad mellan olika perioder för vintersäsongen. Som exempel kan nämnas att vintern under MCA var 1-2.5 K varmare än under LIA sett som medelvärde över flera decennier. Variabilitet och långsiktig klimatförändring i Fennoskandien undersöks i en 1000 år lång under det senaste milleniet i en 1000 år lång klimatmodellsimulering. Vi använder Rossby Centres regionala klimatmodell (RCA3) med randvärden från en global klimatmodell (GCM). Effekten av variabilitet i solinstrålning, ändrade astronomiska förhållanden och ändringar i växthusgskoncentrationer har använts för att driva modellerna. Resultaten visar att RCA3 genererar en medeltida varm period (MCA) som är den varmaste under hela milleniet undantaget 1900-talet. Dessutom visar resultaten på en kall ”Lilla Istid” (LIA). I simuleringen motsvarar dessa perioder 1100- 1299 (MCA) samt 1600-1799 (LIA). Det här överensstämmer med rekonstruktioner och kan till största delen relateras till ändringar i solinstrålning. Vi fann vidare att variabiliteten över flera decennier har en betydande effekt på klimatet under MCA och LIA. Variabiliteten över flera decennier kan ibland också förklara motsägelsefulla rekonstruktioner om dessa är representativa för kortare icke sammanfallande perioder. I tillägg till tidsserier, undersöker vi också rumsliga mönster hos temperatur, lufttryck i havsytans nivå, nederbörd, molntäcke, vindhastighet och byighet för både säsongs- och årsmedelvärden. De flesta parametrarna visar störst skillnad mellan olika perioder för vintersäsongen. Som exempel kan nämnas att vintern under MCA var 1-2.5 K varmare än under LIA sett som medelvärde över flera decennier. Variabilitet och långsiktig klimatförändring i Fennoskandien undersöks i en 1000 år lång under det senaste milleniet i en 1000 år lång klimatmodellsimulering. Vi använder Rossby Centres regionala klimatmodell (RCA3) med randvärden från en global klimatmodell (GCM). Effekten av variabilitet i solinstrålning, ändrade astronomiska förhållanden och ändringar i växthusgskoncentrationer har använts för att driva modellerna. Resultaten visar att RCA3 genererar en medeltida varm period (MCA) som är den varmaste under hela milleniet undantaget 1900-talet. Dessutom visar resultaten på en kall ”Lilla Istid” (LIA). I simuleringen motsvarar dessa perioder 1100- 1299 (MCA) samt 1600-1799 (LIA). Det här överensstämmer med rekonstruktioner och kan till största delen relateras till ändringar i solinstrålning. Vi fann vidare att variabiliteten över flera decennier har en betydande effekt på klimatet under MCA och LIA. Variabiliteten över flera decennier kan ibland också förklara motsägelsefulla rekonstruktioner om dessa är representativa för kortare icke sammanfallande perioder. I tillägg till tidsserier, undersöker vi också rumsliga mönster hos temperatur, lufttryck i havsytans nivå, nederbörd, molntäcke, vindhastighet och byighet för både säsongs- och årsmedelvärden. De flesta parametrarna visar störst skillnad mellan olika perioder för vintersäsongen. Som exempel kan nämnas att vintern under MCA var 1-2.5 K varmare än under LIA sett som medelvärde över flera decennier.

  • 132.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hansen, J.
    National Environmental Research Institute, Aarhus University, Denmark.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Myrberg, K.
    Finnish Environment Institute, Finland Nordic.
    Ryabchenko, V.A.
    St. Petersburg Branch, P.P.Shirshov Institute of Oceanology, Russia.
    Skogen, Morten
    Institute of Marine Research, Norway.
    Eutrophication Status Report of the North Sea, Skagerrak, Kattegat and the Baltic Sea: A model study Years 2001-20052011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Följande statusrapport för Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt och Östersjön har genomförts av SMHI Sverige, IMR Norge, NERI Danmark, SPBIO Ryssland, och SYKE Finland som del av projektet “A Baltic and NORth sea Model eutrophication Assessment in a future cLimate” (ABNORMAL), vilket finansierats av the Nordic Council of Ministers’ Sea and Air Group (NMR-HLG). De tidigare NMR-HLG projekten NO COMMENTS och BANSAI fokuserades på etablering och underhållsstöd till operationella modeller samt utvecklingen av metoder för deras användning till utvärdering av eutrofieringstillstånd. Inom ABNORMAL har frågorna vidare fokuserats på användningen av ekologiska modeller för att utvärdera eutrofieringstillståndet in framtida klimat. Viktigaste rönet från studien är det föreslagna sättet att sammanföra observationer med resultat från en ensemble av ekologiska modeller för att utvärdera eutrofieringstillståndet i dagens klimat under fem olika år (2001-2005). Tröskelvärden och metoder från Oslo and Paris Commissionen (OSPAR) och Helsinki Commission (HELCOM) används och möjliga förbättringar av metoder diskuteras kort. Bedömningen av eutrofieringstillståndet visar att Kattegatt, de danska sunden, Finska viken, Gotlandsbassängen, samt största delarna av Arkonabassängen, Bornholmsbassängen och Egentliga Östersjön kan klassificeras som problemområden. Huvuddelen av Nordsjön och Skagerrak är icke-problem områden medan huvuddelarna av Bottenhavet, Bottenviken, Riga Bukten och hela sydöstra kontinentalkusten av Nordsjön kan klassificeras som potentiella problemområden.

  • 133.
    Löptien, Ulrike
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Simulated distribution of colored dissolved organic matter in the Baltic Sea2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vattnet i Östersjön är optiskt sett uppdelat i många beståndsdelar och har ytterst höga halter av färgade lösta organiska ämnen (colored dissolved organic matter, CDOM), även kallade för gulämnen, gilvin eller gelbstoff. CDOM är en komplex blandning av kemiska bindningar skapade vid nedbrytningen av fotosyntetiskt producerat organiskt material och det har en avsevärd påverkan på ljusfältet i vattnet. En kvantitativ beskrivning av dynamiken och variabiliteten behövs ofta för att få en riktig beskrivning av ljusets nedträngning och därefter av t.ex. primärproduktionen.Denna studie är ett första försök att inkludera CDOM i en modell för Östersjön. Modellförsöken baseras på en fix koncentration i de 30 största floderna. I brist på omfattande mätningar antas en flodtillförsel som är proportionell mot totalt organiskt kol. Eftersomursprunget och ödet fortfarande är föremål för diskussioner testar vi olika hastigheter av CDOM sönderfall och jämför resultaten med satellitobservationer. Jämfört med temperatur eller tidsberoende sönderfall uppnåddes bäst resultat med ett ljusberoende sönderfall. Att behandla CDOM som ett konservativt spårämne leder inte till tillfredsställande resultat.

  • 134.
    Andersson, Camilla
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Andersson, Stefan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Langner, Joakim
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Segersson, David
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Halter och deposition av luftföroreningar: Förändring över Sverige från 2010 till 2020 i bidrag från Sverige, Europa och Internationell Sjöfart2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna studie presenteras nutid (2010) och förändring till framtid (2020) för ett emissionsscenario baserat på PRIMES energimodell och IMO-beslut för internationell sjöfart. Utifrån dessa uppskattningar har modellberäkningar gjorts över nutid och förändring till 2020 för deposition av kväve och svavel, samt för lufthalter av sekundära inorganiska aerosoler (SIA; partiklar) och marknära ozon. Bidrag och förändring i detta bidrag till 2020 har presenterats för internationell sjöfart. Även Sveriges och övriga Europas bidrag till deposition i nutid och förändring till framtid har presenterats.Huvudresultaten i studien är:- Landbaserade utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider, partiklar, kolmonoxid och volatila organiska ämnen förväntas minska i Europa såväl som i Sverige, medan utsläppen av ammoniak förväntas öka till 2020 i Europa.- Internationell sjöfart förväntas minska sina utsläpp av svaveldioxid på grund av IMO-beslut, men förväntad ökning i trafiken medför ökade utsläpp av NOx.- Såväl deposition som lufthalter fortsätter vara högst i södra Sverige.- Utsläppsminskningarna till 2020 medför minskat nedfall av svavel och kväve i Sverige.- Bidraget till kvävedeposition från internationell sjöfart ökar i hela landet till 2020, övriga bidrag minskar.- Luftkvaliteten i regional bakgrundsluft i Sverige förbättras för såväl marknära ozon som för SIA.- De högsta halterna av marknära ozon beräknas minska som en följd av utsläppsminskningar i Europa.

  • 135.
    Norén, Katarina
    et al.
    SMHI.
    Granström, Carl
    SMHI.
    Eriksson, Roger
    SMHI.
    Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i Norrland 20102010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är en utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete vid vårfloden i Norrland och de nordligaste delarna av Svealand 2010. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för snösmältningen från mitten av april till slutet av maj.Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska, prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen håller sig SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser. SMHI gör dagligen automatiska prognoser för över 88 st utvalda avrinningsområden i Sverige. Merparten av prognoserna var av god kvalité men ett antal, för situationen viktiga områden hade problemmed indata.SMHI skickade ut 16 flödesvarningar och 2 hydrologiska lägesbeskrivningar som berörde vårfloden under perioden 13 maj t.o.m. 29 maj 2010. Träffsäkerheten i årets hydrologiska varningar utvärderas i november varje år och ingår därför inte i denna rapport. Under flödetarbetade SMHI ca 650 persontimmar utöver det som är normalt för perioden för varningstjänst.Efter flödessituationen skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHIs tjänster var positivt.

  • 136.
    Karmanov, K.V.
    et al.
    Atlantic Branch of P.P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kaliningrad, Russia.
    Chubarenko, B.V.
    Atlantic Branch of P.P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kaliningrad, Russia.
    Domnin, D.
    Atlantic Branch of P.P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kaliningrad, Russia.
    Hansson, A.
    Linköping University, Centre for Climate Science and Policy Research, Linköping, Sweden.
    Attitude to climate changes in everyday management practice at the level of Kaliningrad region municipalities2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Representanter för kommuner i Kaliningradområdet deltog i en enkätundersökning där frågeformuläret var utformat inom projekten ECOSUPPORT och BalticClimate. Svarssammanställningen visade att för närvarande rankas inte klimatrelaterade problem nämnvärt högt eftersom andra typer av samhällsproblem överskuggar, framförallt problem av socioekonomisk karaktär. Av denna anledning bedrivs kommunernas politik utan att ta hänsyn till klimatförändringar, trots att många vetenskapliga institutioner framhåller klimatförändringsrelaterade problem och dess konsekvenser. Avslutningsvis diskuteras utvecklingsstrategier för kommunerna i Kaliningradområdet i ljuset av klimatförändringen.

  • 137.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Rummukainen, Markku
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Klimatförändringarnas effekter på svenskt miljömålsarbete2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De mål som det svenska miljömålsarbetet ska nå sattes för ett antal år sedan och har delvis preciserats sedan dess, samtidigt som åtgärder har genomförts. Många miljömål bedömdes så sent som 2009 vara svåra att uppnå inom den utsatta tiden, det vill säga till 2020. Klimatförändringarnas effekter, som idag uppmärksammas alltmer, är en faktor som komplicerar och kan förlänga det tidsperspektiv vi har för miljökvalitetsmålen. Många av de viktiga klimateffekter som har lyfts fram i miljömålsarbetet är inte alltid möjliga att kvantifiera med dagens kunskap.Preliminärt verkar det ändå vara så att fram till 2020 har klimatförändringarna liten eller ganska liten betydelse. Vartefter kommer dock klimateffekter att påverka möjligheten att nå miljömålen mer och mer. Hur snabbt effekterna uppstår och hur omfattande de blir beror förstås på i vilken omfattning Begränsad klimatpåverkan uppnås. De miljömål som påverkas mest av klimatförändringarna antingen via direkta effekter eller indirekt handlar om luft, övergödning och biologisk mångfald. Indirekta effekter berör till exempel användning av mark och vatten för utökad förnybar energiproduktion.

  • 138.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Gustafson, B.G.
    Baltic Nest Institute, Resilience Centre, Stockholm University, Sweden.
    Hordoir, Robinson
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Kuznetsov, I.
    Baltic Sea Research Institute Warnemünde, Germany.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Savchuk, O.P.
    Baltic Nest Institute, Resilience Centre, Stockholm University, Sweden.
    Quality assessment of state-of-the-art coupled physical-biogeochemical models in hind cast simulations 1970-20052010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The objectives of the project ECOSUPPORT (Advanced modeling tool for scenarios of the Baltic Sea ECOsystem to SUPPORT decision making) are to calculate the combined effects of changing climate and changing human activity (e.g. changing nutrient loads) on the Baltic Sea ecosystem. Three state-of-the-art coupled physical-biogeochemical models (BALTSEM, ERGOM, and RCO-SCOBI) are used to calculate changing concentrations of nitrate, ammonium, phosphate, diatoms, flagellates, cyanobacteria, zooplankton, detritus, and oxygen in the Baltic Sea. The models are structurally different in that ERGOM and RCO-SCOBI are 3D circulation models with uniform high horizontal resolution while BALTSEM resolves the Baltic Sea spatially in 13 sub-basins. This report summarises first results of the quality assessment and model intercomparison within ECOSUPPORT. Results from hindcast simulations are compared with observations for the period 1970-2005. We found that all three investigated models are able to reproduce the observed variability of biogeochemical cycles well. Uncertainties are primarily related to differences in the bioavailable fractions of nutrient loadings from land and parameterizations of key processes like sediment fluxes that are presently not well known. Avsikten med projektet ECOSUPPORT (Advanced modeling tool for scenarios of the Baltic Sea ECOsystem to SUPPORT decision making) är att undersöka hur klimatförändringar tillsammans med mänsklig aktivitet (förändrad närsaltstillförsel) påverkar Östersjöns ekosystem. Tre kopplade fysiska-biogeokemiska modeller (BALTSEM, ERGOM, and RCO-SCOBI) används för att beräkna hur koncentrationer av nitrat, ammonium, fosfat, diatoméer, flagellater, cyanobakterier, djurplankton, detritus och löst syrgas i Östersjön förändras. Modellerna skiljer sig strukturellt åt genom att ERGOM och RCO-SCOBI är tredimensionella modeller med hög horisontell upplösning medan BALTSEM delar upp östersjön rumsligt i 13 delbassänger. Denna rapport sammanfattar resultaten från en första modelljämförelse och kvalitetsbedömning där modellresultat för tidsperioden 1970-2005 jämförs med observationer från samma period. Alla tre modellerna visar att de kan återskapa den observerade biogeokemiska variabiliteten väl. Osäkerheter är huvudsakligen relaterade till skillnader i andelen av näringstillförseln från land som antas vara biologiskt tillgänglig och till beskrivningarna av viktiga processer, som t.ex. flöden från sedimenten, där kunskapen för närvarande är bristfällig.

  • 139.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Andersson, Stefan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Bergström, Robert
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige: Haltberäkningar av NO2, PM10 och PM2.5 i svenska trafikmiljöer för framtidsscenarier med minskade europeiska emissioner2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Luftföroreningar är ett lokalt men också gränsöverskridande problem. Sveriges luftkvalitet påverkas av lokala utsläppskällor, men även av långdistanstransport från stora emissionsområden i Europa. Utsläppen av många luftföroreningar har minskat kraftigt under de senaste årtiondena på grund av kontinuerligt skärpta emissionskrav. Betydande förbättringar har bland annat gjorts inom vägtransportsektorn. Via europeiska utsläppsnormer definieras acceptabla gränser för avgasutsläpp för nya fordon som säljs i EUs medlemsstater. Dessa, och andra, utsläppskrav kommer att leda till fortsatt minskande emissioner i Europa och därmed även lägre föroreningsnivåer i den luft som kommer in över Sverige. Hur stort är det kvarstående behovet av lokala åtgärder i Sverige för att minska haltnivåerna till en nivå där normer och miljömål uppfylls? Det är en av de frågeställningar som denna rapport utgår från.Den lokala miljö som undersöks är gaturum, varför förändringar av vägtrafikens emissioner och halter i Sverige är central. Liknande emissionstrender, som i Europa, finns också i Sverige, med kraftigt minskande emissioner beroende bland annat på de europeiska utsläppsnormerna. Viktiga skillnader finns också. Vårt kalla svenska vinterklimat skapar bland annat hala vägbanor och ogynnsamma spridningsförhållanden. Åtgärder för att undvika hala vägbanor leder till ökat vägslitage och vägdamm som ackumuleras i vägmiljön, vilket i sin tur leder till höga partikelhalter. I norra delarna av Sverige skapas under vintern ogynnsamma spridningsförhållanden med stabil skiktning och låga inversioner. I kombination med höga emissioner av luftföroreningar från bostadsuppvärmning och kallstarter leder detta till höga halter av bland annat kväveoxider.Trots kraftiga minskningar av utsläppen både i Sverige och övriga Europa har inte luftkvaliteten, med avseende på kvävedioxid (NO2), ozon (O3) och partiklar (PM10 respektive PM2.5), förbättrats på något avgörande sätt sedan år 2000. Fortfarande är luftföroreningshalterna i många trafikmiljöer höga såväl i Sverige som i övriga Europa. Orsakerna till det diskuteras i rapporten. Syftet med denna undersökning är att analysera hur framtidens luftkvalitet på lokal nivå (gaturum) kan komma att utvecklas på grund av troliga emissionsminskningar i Europa och i Sverige, samt att bedöma hur stora lokala åtgärder som ytterligare kan komma att fordras för att klara miljökvalitetsnormer och miljömål.

  • 140.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Andersson, Stefan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Bennet, Cecilia
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Bergström, Robert
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Gidhagen, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Johansson, Christer
    Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet.
    Kartläggning av partiklar i Sverige - halter, källbidrag och kunskapsluckor2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte. År 1999 startade Naturvårdsverket ett projekt för kartläggning av partikelhalter i Sverige samt identifikation av de viktigaste källorna. Kartläggningsprojektet byggde på mätningar under två år (1999-2001). Resultaten har varit till stor nytta och legat till grund för bland annat införande av nya miljömål och miljökvalitetsnormer, åtgärdsförslag och vetenskapliga publikationer. För första gången kunde haltnivåer av PM10 och PM2.5 beskrivas systematiskt i regional och urban bakgrund samt gaturum i Sverige. Tre huvudkällor till höga partikelhalter i Sverige kunde identifieras; långdistanstransport, uppvirvling av vägdamm och vedeldning.Sedan dess har kunskapen om partiklar ökat. Miljökvalitetsnormer har införts i Sverige och miljömål har formulerats. Idag finns mer mätdata tillgängliga och för vissa områden finns även längre tidsserier. Intresset för sjöfartens bidrag till luftföroreningar och partiklar har ökat, eftersom dess relativa bidrag jämfört med landbaserade emissioner ökar. Nya studier inriktade på förståelse av olika processer har genomförts. Modeller har utvecklats och förbättrats, därigenom har också möjligheten att kvantifiera olika källors bidrag ökat. Behovet att använda modeller i arbetet med miljömål och miljökvalitetsnormer har också blivit större.Syftet med denna studie är att presentera huvuddragen av den kunskap som kommit fram under de senaste tio åren om partikelhalter i Sverige, framförallt PM10 och PM2.5, men också peka på kunskapsluckor.

  • 141.
    Sahlberg, Jörgen
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Gustavsson, Hanna
    SMHI.
    HOME Vatten i Mälaren2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Uppsättningen av HOME Vatten i Mälaren har utförts på uppdrag av Norra Östersjöns vattendistrikt. Detta är första gången som HOME Vatten sätts upp i en sjö.HOME Vatten är ett integrerat modellsystem för vattenkvalitets-beräkningar i mark, sjöar, vattendrag och kustvatten. Modellsystemet är utvecklat att användas i vattenförvaltningsarbetet, med speciellt fokus på EUs ramdirektiv för Vatten och består av två integrerade vattenkvalitets-modeller, HYPE för mark, sjöar och vattendrag och Kustzonsmodellen för kustvatten och sjöar. Notera att detta är den första HOME Vattenuppsättningen som använder den nyutvecklade hydrologiska HYPE modellen för hela Mälaren avrinningsområde istället för HBV-NP modellen. Med HOME Vatten är det möjligt att beräkna långa tidserier av näringsämnen. I kustvattnen och sjöar beräknas dessutom tidserier av syrgashalt.HYPE är en högupplöst hydrologisk modell för vatten och vattenkvalitets-beräkningar med integrerade moduler för att simulera vattenkvalitet (N,P,TOC) samt spårämnen (O18). Den nuvarande HYPE version som satts upp för hela Sverige (S-HYPE) består av totalt 17313 delområden varav Norrströms avrinningsområde innehåller 973 delområden. Trots detta stora antal delområden runt Mälaren saknas närområdet runtMälaren i HYPE Modellen. Då modellen vidareutvecklas hela tiden med bla en högre och högre rumslig upplösning kommer Mälarens närområde att inkorporeras mer och mer för varje ny HYPE version.Kustzonsmodellen är en s.k. endimensionell modell, som löser upp modellvariablerna i djupled med hög noggrannhet, men beräknar ett horisontellt medelvärde i aktuellt område. För att kunna lösa upp de horisontella gradienterna i området måste modellområdet delas in i ett flertal vattenförekomster. Beräkningar görs på alla djup i alla vatten-förekomster. Dessa är kopplade sinsemellan via sund och utbyter egenskaper mellan varandra. I denna version av Kustzonsmodellens uppsättning i Mälaren består den av 39 vattenförekomster.Modellsystemet har beräknat dagliga värden av temperatur, syre, närsalter, klorofyll och vattnets ålder i Mälarens alla vattenförekomster för perioden 1990-2008. En omfattande validering av Kustzonsmodellen har genomförts med hjälp av mätdata från ett 20-tal mätstationer i området. Mätdata har laddats ner från SLUs (Sveriges Lantbruks Universitet) hemsida. Dessutom har Stockholm Vatten bidragit med alla mätdata frånMälarens östra del. Resultatet kan sammanfattas så att kustzonsmodellen beskriver temperatur, kvävehalter och syrgashalter i Mälaren på ett bra sätt medan fosfor och klorofyll inte har en lika god överensstämmelse mot mätdata. Resultatet från fosforberäkningarna visar att löst fosfor stämmer ganska bra men att vintervärdena ofta blir för höga. Problemet är här att totalfosforberäkningarna inte överensstämmer så bra mot mätningarna i främst den västra delen av Mälaren. I den östra delen ligger medelvärdet av den beräknade totalfosforhalten bra i jämförelsen mot mätningarna men de beräknade halterna varierar mer under året. Den generella slutsatsen från valideringen av fosfor är att HYPEs totalfosfortransport till Mälaren består av för mycket löst fosfor och för lite partikulärt fosfor samt att den är för liten i Mälarens västra del. Ett annat problem är att i bottenvattnet startar det beräknade fosforutbytet mellan vatten ochsediment vid för höga syrgaskoncentrationer. Detta kommer att rättas till i nästa version av Kustzonsmodellen.Den beräknade klorofyllhalten underskattas vilket troligen har att göra med att den biogeokemiska modellen SCOBI bara innehåller en typ av plankton ett sk ”medelplankton” vars koncentration inte varierar tillräckligt mycket.Statusberäkningar i Mälaren, vad gäller syre och totalfosfor, har inte genomförts i denna studie då dessa beräkningsprogram kommer att utvecklas först under hösten 2010.

  • 142.
    Norén, Katarina
    et al.
    SMHI.
    Granström, Carl
    SMHI.
    Eriksson, Roger
    SMHI.
    Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i södra Sverige 20102010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete vid vårfloden i södra Sverige 2010. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för snösmältningen från mitten av mars till mitten av april.Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska, prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen håller sig SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser. SMHI gör dagligen automatiska prognoser för över 88 st utvalda avrinningsområden i Sverige. Generellt var prognoserna av medelgod kvalité. SMHI har under perioden 9 februari t.o.m. 27 april 2010 skickat ut 16 flödesvarningar och 6 hydrologiska lägesbeskrivningar som berörde vårfloden. Träffsäkerheten i årets hydrologiska varningar utvärderas i november varje år och ingår därför inte i denna rapport. Under flödet arbetade SMHI ca 250 persontimmar utöver det som är normalt för perioden för den hydrologiska varningstjänsten.Efter flödessituationen skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var positivt.

  • 143.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Känslighetsanalys, vidareutveckling och validering av SIMAIRs urbana spridningsmodell BUM2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den urbana spridningsmodellen BUM, som används inom SIMAIR-systemet, är en enkel trajektoriemodell för beräkning av luftkvalitet i tätorter om 1 x 1 km, där haltbidrag beräknas utifrån emissionskällor i ett uppströms influensområde vars storlek är beroende av bland annat vindhastigheten.Det enkla och attraktiva konceptet möjliggör snabba modellberäkningar och modellen tillämpas i dagsläget för mer än 100 tätorter inom ramen för SIMAIR. Emellertid har jämförelser med uppmätta halter visat att BUM underskattar halterna av NO2 och NOX, i synnerhet för orter i norra Sverige. Förklaringen till detta torde huvudsakligen vara meteorologisk, dvs. det exemplifierar svårigheterna i att beskriva spridningen avluftföroreningar under starkt stabila atmosfäriska förhållanden.Denna problematik har tidigare lösts med en statistisk metod (regressionsanalys) för att anpassa beräkningarna mot mätdata för tätorter norr om Dalälven. Resultatet av denna metodik har dock varierat stort; för några tätorter har det fungerat tillfredställande, medanöverensstämmelsen mellan uppmätta och beräknade halter har varit sämre för andra.Syftet med denna studie är att genom en känslighetsanalys undersöka vilka parametrar i modellen som påverkar halterna mest och därefter förbättra parametriseringen av dessa under stabila atmosfäriska förhållanden. Vidare valideras resultatet genom jämförelser med mätdata från 13 tätorter i Sverige.Enligt känslighetsanalysen är det formuleringen av den vertikala spridningsparametern σz som i särklass påverkar halten av NO2 mest. En ny parametrisering, som tar hänsyn till stabiliteten, införs vid beräkningen av σz för tätorter utanför storstäderna, vilket generellt höjer halterna av NO2 med storleksordningen några μgm-3 på årsbasis och tiotalet μgm-3för 98-percentils dygnsmedelvärde. Vidare införs en korrektion av meteorologin (från Mesan) som används vid beräkningarna i BUM, så att meteorologin ska representera mer urbana (skrovligare) förhållanden.Förbättringarna av BUM leder till att överensstämmelsen med mätdata ökar. Korrelationen mellan beräknade och uppmätta halter av NO2 ökar överlag och tidsvariationen av halter fångas bättre i modellen (vilket leder till att variationskoefficienten CoV för beräknade respektive uppmätta halter stämmer bättre överens). Årsmedelhalter och i synnerhet 98-percentils dygns- och timmedelvärde reproduceras bättre i nya BUM; vid jämförelse med uppmätta halter är 37 % av datapunkterna inom ±50 % för BUM original medan motsvarande siffra för nya BUM är 95 %. Modellen lyckas dock fortfarande inte, för vissa tätorter i norra Sverige, fullt utreproducera de allra högsta dygns- och timvisa halterna.I jämförelse med BUM originals klimatkorrigerade halter (i norra Sverige) är generellt överensstämmelsen mellan beräkningar och mätdata bättre för nya BUM, i synnerhet vad gäller årsmedelvärde, korrelationskoefficient och variationskoefficient.

  • 144.
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    Vindstatistik för Sverige 1961-20042010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapportens främsta syfte är att ta fram medelvärden som kan användas för att bedöma om en aktuell månad har varit blåsigare eller lugnare än normalt och med hur mycket, till exempel i procent. Vindobservationer från perioden 1961- 2004 har ingått i bearbetningen vilket gör att det finns vissa möjligheter att se på förändringar under denna ganska långa period. Då den aktuella normalperioden är 1961-1990 har tonvikten lagts på denna period. Många av stationerna startade dock i mitten av 1990-talet varför det för de flesta stationerna finns fler direkt uppmätta värden under perioden 1991-2004. Medelvärden för denna period ges därför också i tabellform. Senaste publikationen med omfattande vindstatistik är Klimatdata för Sverige (Taesler, 1972)

  • 145.
    Andersson, Pia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Drivers of Marine Acidification in the Seas Surrounding Sweden2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    It is of common consensus in the ocean acidification community that the increase of atmospheric CO2 is the main driving force of the downwards pH trends in the worlds oceans. In the stations surrounding Sweden, that is most probably the main underlying factor as well, however the rate of change differs from the oceanic rates and there are different rates of change at different depths and different seasons.To investigate further, four monitoring stations with long time series of pH data in the Kattegat and the Baltic Proper have been analysed both for trends and what the main drivers of the change of pH values for those stations could be.Besides a linear trend analysis, a non parametric trend analysis has been applied to the pH data sets. It appears that the carbonate system generally works in the surface layer where the biologic processes are most active, reducing or prohibiting the decline of pH in most of the evaluated stations. It also seems like the downward trends of pH in most of the remaining water masses are influenced and accelerated by oxygen deficiency and eutrophicated water masses.A multivariate analysis was then performed to see what or what combination of parameters influence the change of the pH values the most. The results from the analysis were either significant or not significant, indicating either more trustworthy or not as trustworthy results. A result showing high correlation for a parameter or a set of parameters that influence pH, in combination with being significant, was then an indication of a trustworthy result.Several parameters were included in this analysis, however some key parameters that perhaps influence the changes of the pH values the most may have been missed due to the lack of available data or knowledge or included in the analysis, but in a wrong way. What this study was able to do, was to use the available parameters at hand and make assumptions on how to prepare the data to be able to combine it with the pH data. The results can give an indication as to how much the parameters influence the pH values out of the included parameters, in the manner they were included.Of all the parameters included in the analysis, O2, O2 saturation, PO4 and DIN were the main parameters influencing the pH values.When looking at what single parameter influence pH the most or the least of the included parameters, a table was put together to display what parameters were ranked to be most important and then second most important and so on to the least important parameter.For all stations, all seasons and all depths, there was a slight tendency for the parameters chl-a, atmospheric CO2, North Atlantic Oscillation Index, precipitation pH, river pH and river alkalinity to be ranked the least important. DIN seemed to be more important at the surface layers than at the bottom layers. Salinity and alkalinity seemed to be more important in the bottom layers than in the surface layers. At all depths, O2, O2 saturation, PO4 and SiO4 seemed to be of higher importance.Another interesting feature was that O2 seemed to be of importance throughout all depths except for the 10-20 meters depth, probably due to high variability at that depth. SiO4 seemed to be more important at the Kattegat station than at the other stations.Chl-a did not seem to be important. Since biological activity should have a large impact on pH, chl-a as included in the analysis, was not a good choice as a representative of the biological activity. O2 and O2 saturation were very much influencing the pH patterns. Perhaps in the top layers, they were better representatives for the biological activity in this analysis.It is also interesting to see the lack of importance of the atmospheric CO2. However, when performing trend analysis, not many pH trends were present at the surface (probably due to the biological and of course chemical/physical processes), opening up for O2, O2 saturation and nutrients to be the dominant parameters.In the report, the monitoring need of acidification parameters from a modelling point of view was addressed. The model validation would be very much improved if the concentrations of organic matter could be validated. Today only measurements of total nitrogen and phosphorus and dissolved inorganic nutrients are available. Including standard observations of particulate organic matter (PON, POP and POC) as well as dissolved organic matter (DON, DOP and DOC) would much improve the possibility to further develop the biogeochemical models.Another recommendation is to do a separate investigation based on the results from the coupled oceanographic and biogeochemical model RCO-SCOBI to recommend possible new stations that are important and not yet covered by the present sampling strategy.To calculate and model the saturation state over depth of calcite and aragonite, of high importance for calcifying organisms, the ions CO32- and Ca2+ need to be determined. Either CO32- directly could be measured, or pCO2 and CT (total carbon) could be measured, calculating the desired ion. Further more, the ion Ca2+ could be directly measured, or if not the highest accuracy is needed, estimations could be made from Ca/salinity relationships.

  • 146.
    Westring, Gustaf
    SMHI.
    Isförhållandena i svenska farvatten under normalperioden 1961-902009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 147.
    Venäläinen, Ari
    et al.
    Finnish Meteorological Institute, Finland.
    Saku, Seppo
    Finnish Meteorological Institute, Finland.
    Jylhä, Kirsti
    Finnish Meteorological Institute, Finland.
    Nikulin, Grigory
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Bärring, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Climate extremes and safety of nuclear power plants: Extreme temperatures and enthalpy in Finland and Sweden in a changing climate.2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 148.
    Pettersson, Ola
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattenbalans för fältforskningsområden2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    FFO står för fältforskningsområde och är ett program för hydrologiska och hydrokemiska mätningar i små vattendrag. Vissa minimikrav ifråga om datainsamling, beskrivning av området och det hydrologiska materialets tillgänglighet måste uppfyllas för ett fältforskningsområde. Flera institutioner har medverkat i observationen av fältforskningsområdena, bland andra SMHI, KTH, LTH, CTH och Stockholms Universitet. Från och med 1980/81 ansvarar SMHI för FFO-verksamheten (Edström & Rystam, 994).

    Från och med 1995 upphör samtliga FFO utom Stubbetorp och Ryttarbacken samt Tarfala som drivs av Naturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet.

    Följande rapport redovisar 19 fältforskningsområdens vattenbalans (korrigerad nederbörd, avrinning och avdunstning) i mm vattendjup för perioden 1985-1994. Årsmedelvärden med standardavvikelser har beräknats och blivit jämförda med motsvarande områdens vattenbalans för normalperioden 1961 - 1990. Dessutom har fyra fältforskningsområdens vattenbalanser jämförts med motsvarande eller nära avrinningsområdes vattenbalans från undersökningar utförda under den Internationella Hydrologiska Dekaden (IHD).

    Den korrigerade areella medelnederbörden för fä ltforskningsområdena för perioden 1985-1994 sammanföll väl med motsvarande nederbörd för normalperioden 1961- 990. En skillnad på 4% i medelnederbördsmängd har konstaterats vilket betyder att perioden 1985 - 1994 var något regnigare än normalperioden.

    Avrinnjngen låg på samma nivåer som tidigare undersökningar uppvisat, utom i vissa fall där läckage vid mätstationen eller problem med bestämning av vattendelare misstänks.

    Avdunstningen, som beräknats som differensen mellan nederbörd och  avrinning, uppvisade god överensstämmelse mellan perioderna. Här förutsätts att magasineringen kan försummas över en 10-årsperiod.

  • 149. Kärner, O.
    et al.
    Karlsson, Karl-Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    Climate Monitoring SAF - Cloud products feasibility study in the inner Arctic region: Part II: Evaluation of the variability in radiation and cloud data2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 150.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    On the dynamics of organic nutrients, nitrogen and phosphorus, in the Baltic Sea2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this report we study the dynamics of organic nutrients, nitrogen and phosphorus, in the Baltic Sea. The results indicate that much of the characteristics of the surface layer dynamics of organic nutrients can be described by the Redfield ratio especially in the Baltic proper. There is however deviations from the Redfield ratio that are discussed and needs to be further investigated. The seasonal variations at all investigated stations indicate that the increase and decrease of the organic phosphorus and nitrogen concentrations in spring and autumn takes place with stoichiometric values different from the Redfield ratio. It is also found that organic phosphorus concentrations start to decrease earlier in summer than organic nitrogen that may continue to increase during summer and early autumn. There is a clear trend with decreasing DIN:DIP ratios in late winter at the Gotland Deep during the period 1995-2008 while there is an improved correlation of the Redfield model during the later part of the period when we have extremely low DIN:DIP ratios. Also the results from the Bothnian bay show that the variability of organic matter is fairly well described by the Redfield model despite the extremely high late winter N:P ratios observed in this region. Hence, the seasonal variability of organic matter seems to be rather independent of the ratio of inorganic nutrients. The variability of the inorganic N to P ratios in late winter and early spring across the Baltic Sea is much larger than seen from the variability of the organic matter. This suggests that other sources than DIN and DIP as sources for new nutrients in spring are used. This is true both in the Baltic proper, where an additional nitrogen source for organic matter production in spring is needed besides inorganic nitrogen, and in the Bothnian Bay, where an additional phosphorus source is needed. Nitrogen fixation by cyanobacteria that grow later in the summer in the southern Baltic Sea can not explain the additional nitrogen source needed in early spring. Future model experiments may reveal more information about the dynamics of organic matter in the Baltic Sea.

1234567 101 - 150 av 700
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7
|