Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 709
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Kjellström, Erik
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Abrahamsson, Reino
    Naturvårdsverket.
    Boberg, Pelle
    Naturvårdsverket.
    Jernbäcker, Eva
    Naturvårdsverket.
    Karlberg, Marie
    Energimyndigheten.
    Morel, Julien
    Energimyndigheten.
    Uppdatering av det klimatvetenskapliga kunskapsläget2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det klimatvetenskapliga kunskapsläget har förstärkts ytterligare under senare år. IPCC:s utvärderingsrapporter utgör de mest omfattande synteserna som finns på området. Huvudbudskapen i den senaste utvärderingsrapporten (AR5) är i allt väsentligt i linje med föregående rapport, även om ny kunskap har tillkommit och tidigare kunskap fördjupats.Uppvärmningen av klimatsystemet har fortsatt och människans påverkan är tydligSäkerheten i slutsatsen att människan påverkar klimatet har successivt stärkts i varje ny utvärderingsrapport från IPCC. Till de observerade förändringarna i klimatet hör att den lägre atmosfären och haven blivit varmare, nederbördsmönster ändrats, snötäckets utbredning på norra halvklotet liksom utbredningen av Arktis havsis har minskat. Som följd av uppvärmningen minskar också istäcket på Grönland och Antarktis samtidigt som många glaciärer smälter vilket bidrar till den stigande havsnivån. De ökade halterna av växthusgaser i atmosfären, främst koldioxid till följd av människans utsläpp, påverkar jordens strålningsbalans och är den främsta orsaken till den snabba uppvärmningen.Vi står inför fortsatt kraftig klimatförändring med allvarliga konsekvenserHur stor den framtida klimatförändringen blir beror på graden av ändrad strålningsbalans samt på klimatsystemets respons. Av de klimatscenarier som presenteras i AR5 är det bara i scenariot med minst klimatpåverkan som ökningen av den globala medel-temperaturen sannolikt inte kommer att överstiga 2°C jämfört med förindustriella nivåer. I ett scenario med nuvarande politik kan temperaturöverskridandet bli över 4°C och havsytans medelnivå höjas med uppemot en meter, eller möjligen mer, till år 2100. Generellt förväntas nederbörden öka där det redan regnar mycket och minska där det är torrt. Förekomsten av extrema väderhändelser förväntas också öka. Följdeffekterna inkluderar mer översvämningar och torka, och därigenom större risk för spridning av sjukdomar, brist på rent vatten och skördebortfall.Klimatförändringar drabbar redan utsatta värst, men Sverige påverkas också negativtFramtida klimatförändringar väntas innebära en rad negativa effekter för människor, samhällen och ekosystem. Dessa effekter blir mer kännbara vid högre grad av klimatpåverkan. IPCC slår fast att ytterligare uppvärmning ger en ökad sannolikhet för allvarliga, genomträngande och bestående effekter. Detta rör t.ex. hotade ekosystem i stora delar av världen där många arter kan komma att utrotas, kustnära samhällen som hotas av havsnivåhöjning och negativ påverkan på livsmedelsförsörjning. Även sekundära effekter som försvårande av fattigdomsbekämpning och ökad risk för skärpta konflikter i redan utsatta delar av världen pekas på som risker för samhället.Sveriges klimat har blivit varmare och mer nederbördsrikt. Fortsatta förändringar är att vänta och även om den globala medeltemperaturökningen begränsas till under 2 °C väntas kraftiga förändringar som kan komma att påverka samhället och naturmiljön. Skyfall och kraftiga regn förväntas öka i intensitet vilket kan ge ökade problem med översvämningar. Översvämningar kan också komma att drabba låglänta kusttrakter i södra Sverige p.g.a. stigande havsnivåer. Uppvärmningen väntas få konsekvenser för jord- och skogsbruk och även för naturliga ekosystem, inte minst i fjällkedjan där trädgränsen förväntas flytta högre upp i terrängen.Om vi agerar kraftfullt kan den globala temperaturökningen fortfarande begränsas till under 2 °CVärldens utsläpp fortsätter öka snabbt. Utsläppen av koldioxid mellan 1970 och 2010 överskred den sammanlagda mängden som släpptes ut före 1970. Den kraftiga ökningen av utsläppen mellan 2000 och 2010 har främst skett i tillväxtekonomier. Utsläppen bedöms fortsätta öka även i framtiden med dagens beslutade politik och styrmedel.För att "sannolikt" (med mer än 66 procents sannolikhet) begränsa temperaturökningen till under 2 °C år 2100 behöver de globala utsläppen nå sin kulmen inom en snar framtid, minska med 40 till 70 procent till år 2050 och till nära noll eller bli negativa år 2100. En så stor utsläppsreduktion kräver omfattande omställningar världen över i såväl industrialiserade som i snabbt växande ekonomier. Internationellt samarbete och verktyg för att främja utsläppsminskning är därför nödvändiga. För att begränsa effekterna och sårbarheten för de klimatförändringar som uppstår måste åtgärderna för utsläpps-minskningar kompletteras med klimatanpassningsåtgärder.Åtgärder för utsläppsminskning måste sättas in snart och kommer att krävas under mycket lång tidPå kort sikt behöver inlåsningar i koldioxidintensiv och energikrävande teknik och samhällsbyggnad undvikas genom att bygga hållbart från början. En sådan inriktning gör det också enklare att utveckla mer hållbara beteendemönster. Inriktningen är särskilt viktigt i de delar av världen där en stor mängd städer och energianläggningar nu håller på att byggas och expandera men också när tidigt industrialiserade länder nu genomför åter-investeringar i den befintliga bebyggelsen och infrastrukturen.Eftersom energieffektivisering minskar behovet av att tillföra ytterligare energi i systemet visar IPCC:s scenariomodelleringar att omfattande investeringar behöver göras i energi-effektiviserande åtgärder i perioden innan 2030.På lång sikt behöver energi- och resursanvändningen bli mycket mer effektiv än i dag, energitillförseln behöver nå nollutsläpp eller till och med negativa utsläpp och upptaget av koldioxid i skog och mark behöver öka. Ökad tillgång på bioenergi som producerats på ett hållbart sätt är viktigt för att få ner kostnaderna för omställningen. Försenas utsläpps-minskningarna ökar risken för allvarliga klimatförändringar och kostnaderna för klimat-politiken betydligt. IPCC-rapporten visar att ju längre världens länder väntar, desto mer behöver världen förlita sig på en omfattande användning av osäkra tekniker såsom bio-baserade energianläggningar med koldioxidfångning och lagring (bio-CCS) för att kunna åstadkomma negativa utsläpp (upptag av koldioxid från atmosfären) till år 2100.Klimatåtgärder som en del av hållbar utvecklingKlimatåtgärderna kan i många fall leda till positiva synergier med andra samhällsmål t.ex. när åtgärderna även innebär att vi hushåller med energi och vatten, att utsläppen av luft-föroreningar minskar, att det utvecklas ett hållbart jord- och skogsbruk, att energi-fattigdom minskar samt genom att ekosystemtjänster upprätthålls. Samtidigt kan klimat-åtgärder även medföra risker för negativa sidoeffekter, t.ex. om användningen av bioenergi utvecklas i konflikt med livsmedelsproduktion och biodiversitet. IPCC-rapporten betonar därför vikten av att främja de åtgärder som skapar synergier med andra samhällsmål, inklusive anpassning till klimatförändringarna.

  • 102.
    Segersson, David
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    A dynamic model for shipping emissions: Adaptation of Airviro and application in the Baltic Sea2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I många länder så är sjöfarten en viktig källa till emissioner av luftföroreningar. Nuförtiden anses sjöfarten ofta vara den viktigaste källan till utsläpp av svavel. Sjöfarten släpper även ut betydande mängder av kväveoxider, partiklar och flyktiga organiska ämnen. Ur klimatperspektiv så är sjöfarten en viktig utsläppakälla för växthusgaser och bidrar även till utsläppen av kortlivade klimatpåverkande ämnen, såsom sot. Utsläpp till luft från sjöfart har påverkan på luftkvalitet, klimatet och försurningen av våra vattendrag.För att förstå vilken påverkan sjöfarten har på miljö, människors hälsa och klimatet, så är det nödvändigt att kvantifiera, kartlägga och beskriva dess emissioner. På grund av avsaknad av data och kunskap så har beräkningar av sjöfartens emissioner alltid varit mycket osäkra. En orsak till osäkerheterna har varit svårigheten att lokalisera och identifiera det stora antal fartyg som rör sig på våra vatten. En annan orsak har varit svårigheter och brist på kunskap kring emissionsfaktorer för fartygsmotorer. Sedan år 2007 har AIS (Automatic Identification System) varit en standard för att positionera och identifiera fartyg till sjöss. AIS är ett komplement till radar och beskriver enskilda fartygs position, fart och identitetmed hög precision. Denna utveckling har öppnat upp nya möjligheter att förbättra information om sjöfartens emissioner.Ett system som använder AIS för att beräkna fartygsemissioner har utvecklats. Systemet möjliggör beräkning av emissioner från fartyg utifrån den senaste kunskapen kring emissionsfaktorer och tar hänsyn till fartygsspecifika uppgifter så långt som möjligt. Drivkraften för denna utveckling är att förbättra kunskapen om sjöfartens påverkan på miljö, människors hälsa och klimatet, samt att erbjuda ett flexibelt verktyg för frågor relaterade till utsläpp av luftföroreningar, växthusgaser och kortlivade klimatpåverkande ämnen. Det utvecklade systemet är en integrerad del i luftvårdssystemet Airviro.Det utvecklade systemet har använts för Östersjön. Denna applikation av systemet kallas för Shipair, vilket avser såväl Airviro som de datakällor som används i denna uppsättning av systemet. Område som täcks in omfattar Östersjön och Nordsjön upp till Norges södra kust. AIS-data hämtas från den databas med alla Östersjöländers AIS information som administreras av HELCOM. Vid sidan av AIS-data använder applikationen Shipair även en webbtjänst från Sjöfarsverket för att inhämta och uppskatta fartygsspecifika uppgifter som behövs för emissionsberäkningarna.Systemet har validerats genom att jämföra beräknad och uppmätt bränsleförbrukning för ett mindre antal fartyg. Jämförelsen visar på god överensstämmelse mellan beräknad och uppmätt bränsleförbrukning, med skillnader under 10 % för individuella fartyg. Jämförelser har även gjorts mot resultat från andra inventeringar av sjöfartens emissioner inom Östersjön. Resultaten överensstämmer väl med publicerade resultat från modellen STEAM2 utförda av FMI (Finska Meteorologiska Institutet). Denna inventering baseras på en liknande metod som Shipair. Större skillnader ses vid en jämförelse med de emissioner som används inom EMEP (Environmental Monitoring and Evaluation Programme), där EMEPs emissioner är betydligt högre än de som beräknas med Shipair. Slutligen genomfördes även indirekt verifiering av resultaten från Shipair genom att jämföra resultat från spridningsmodeller med uppmätta halter i omgivningsluft. På grund av ett stort bidrag från andra källor, vilka döljer signalen från sjöfarten, kunde inga mer detaljerade slutsatser dras rörande resultatens kvalitet. Jämförelsen bekräftade endast att de beräknade emissionerna inte är signifikant överskattade.En jämförelse har även gjorts för att undersöka om emissioner för Svensk inrikes sjöfart beräknade utifrån bränslestatistik är rimliga. Resultaten indikerar att utsläppen från inrikes sjöfart beräknade utifrån bränslestatistik kan vara underskattade med ca 50 %.

  • 103.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Forsberg, Bertil
    Umeå Universitet.
    Persson, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vedrök i Västerbotten - mätningar, beräkningar och hälsokonsekvenser2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Småskalig vedeldning är en betydande källa till bl a. partiklar, polyaromatiska kolväten (PAH) och sot, föroreningar som påverkar luftkvaliten negativt. Kunskapen är dock begränsad. På uppdrag av Naturvårdsverket har därför detta projekt genomförts, med syfte att förbättra kunskapsläget.Mätningar av vedeldningsrelaterade luftföroreningar har gjorts av IVL i fyra områden med bebyggelse av olika ålder: Vännäs, Vännäsby, Sävar och Taveliden (villaförort i Umeå). En databas för inventerade eldstäder i Västerbotten baserat på information från sotarna har tagits fram av Umeå universitet, som också genomfört frågeundersökning om eldningsvanor. Modellberäkningar av halter och exponering har utförts av SMHI och hälsokonsekvensberäkningar har gjorts av Umeå universitet och SMHI.

  • 104.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Luftfuktighet: Variationer i Sverige2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport ges en allmän beskrivning av vattenånga som är en genomskinlig luktfri gas. Hur gasen varierar utomhus i Sverige beskrivs såväl geografiskt som under året och dygnet. Luftfuktighetsdata från 121 automatiska väderstationer som varit i drift under perioden 1996 – 2012 har använts. Mätningarna har gjorts på 1,5-2 meter över mark. Olika mätinstrument för luftfuktighet presenteras liksom olika fuktighetsmått som daggpunkt, våt temperatur, absolut fuktighet, blandningsförhållande, entalpi mm.Den absoluta fuktigheten som anger hur stor massa vattenånga en kubikmeter av luften innehåller är högst sommartid och lägst när det är som kallast. Värdena är högst längs kusterna i södra Sverige och avtar norrut och med avståndet från kusten. Dygnsvariationen av den absoluta fuktigheten är i genomsnitt inte så stor.Dessutom har månadsmedelvärdet av vattenånga studerats för olika månader sedan 1951. Digitaliserade fuktighetsdata har inte funnits att tillgå före 1951. Tio stationer har använts, från Bredåkra i söder till Arjeplog i norr, för att beräkna månadsmedelvärden. Månaderna maj, augusti och november har valts tillsammans med årsvärdet. Den absoluta fuktigheten har ökat under alla tre månaderna och för årsvärdet, men enbart för maj, augusti och för årsvärdet är ökningen statistiskt säkerställd.Ingen statistisk säkerställd förändring finns av den relativa fuktigheten för perioden 1951-2012 för medelvärdet av de tio utvalda stationerna under månaderna maj, augusti och november.Om temperaturen sjunker till daggpunkten blir luften mättad med vattenånga och den relativa luftfuktigheten blir 100 %. Om temperaturen sjunker ytterligare kondenserar vattenångan till vattendroppar, dimma, dagg eller frost bildas. Den högsta daggpunkten som rapporterats i Sverige är 23,8 °C på Fårö vid Gotland 29 juli 1994 och i Hällum i Västergötland 30 juni 1997. Vid det senare tillfället var temperaturen samtidigt 28,4 °C och den relativa fuktigheten 76 %.Den relativa luftfuktigheten anges vanligen i procent (%) och är ett mått på hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till hur mycket vattenånga som maximalt kan förekomma i gasform vid rådande temperatur. Mängden vattenånga som kan förekomma i gasform ökar med temperaturen. Lägst relativ fuktighet är det i genomsnitt dagtid under vår och försommar medan det är högst relativ fuktighet nattetid och under vintern. I maj, då havet kyler, är den relativa fuktigheten högre längs den svenska kusten än i inlandet. I november då vattnet värmts upp under sommaren råder det omvända förhållandet, den relativa fuktigheten är lägre vid kusten än i inlandet.I Helsingborg är den relativa fuktigheten i genomsnitt 50-60 % då temperaturen är 25 °C men när temperaturen är mellan 0 och 10 plusgrader är fuktigheten betydligt högre, 90-100 %.

  • 105.
    Hansson, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Lars
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oxygen Survey in the Baltic Sea 2013: Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960-20132014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En klimatologisk atlas av syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIs Report Oceanography No 42. Sedan 2011 har rapporten uppdateras årligen då kompletterande data från länder runt Östersjön har rapporerats till ICES. I denna rapport har resultaten från 2012 uppdaterats. De preliminära resultaten för 2013 baseras på data insamlade under Baltic International Acoustic Survey (BIAS) och nationell miljöövervakning med bidrag från Finland,Estland, Lettland, Litauen, Polen och Sverige.Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, augusti till oktober, har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten.Resultaten för 2012 och de preliminära resultaten för 2013 visar att de extrema syreförhållanden som observerats i Egentliga Östersjön efter regimskiftet 1999 fortsätter. Utbredningen av anoxi fortsätter att vara konstant förhöjd till nivåer som bara observerats i Östersjön vid enstaka år före 1999. Under 2013 beräknas ~15 % av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara påverkade av anoxiska förhållanden och ~30% av hypoxi.

  • 106.
    Axell, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    BSRA-15: A Baltic Sea Reanalysis 1990–20042013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Oceanographic observations are often of high quality but are available only with low resolution in time and space. On the other hand, model fields have high resolution in time and space but are not necessarily in agreement with observations. To bridge the gap between these very different kinds of data sets, a reanalysis can be made, which means that fixed versions of the numerical model and the data assimilation system are used to analyse a period of several years. This report describes an oceanographic reanalysis covering the period 1990 to 2004 (15 whole years). The horizontal resolution is 3 nautical miles in the Baltic Sea and 12 nautical miles in the North Sea, and the vertical resolution varies between 4 meters near the surface to 60 meters in the deepest part (up to 24 vertical layers). The time resolution of the reanalysis product is 6 hours. The numerical ocean model used is HIROMB (High-Resolution Operational Model for the Baltic), version 3.0. The data assimilation method used in this reanalysis is the Successive Corrections Method (SCM) for salinity and temperature, whereas ice observations in terms of ice charts were simply interpolated. The result looks good in terms of sea levels, ice fields, and salinity and temperature structure, whereas currents have not been validated. This oceanographic reanalysis was probably the first one ever for the Baltic Sea (when it was done in 2005) and may serve as a starting point before longer, more advanced reanalyses are produced.

  • 107.
    Andersson, Camilla
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Bergström, Robert
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Bennet, Cecilia
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Thomas, Manu
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Kokkola, Harri
    FMI.
    Lehtinen, Kari
    FMI.
    MATCH-SALSA: Multi-scale Atmospheric Transport and CHemistry model coupled to the SALSA aerosol microphysics model2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report presents a new aerosol dynamics version of a European scale Eulerian CTM, MATCH. The new model is called MATCH-SALSA, and includes aerosol microphysics and several options for nucleation, wet scavenging and condensation. The report entails model description, evaluation and sensitivity tests.The new model reproduces observed higher particle number concentration (PNC) in central Europe and lower in remote regions. The model peak PNC occurs at the same particle size as the observed peak or at smaller sizes, which indicate missing growth. Total PNC is underestimated at some sites. The model performs well for particle mass, including SIA components. EC and OC are underestimated at many of the sites.The results are sensitive to the fraction of SOx emitted as H2SO4 and the optimum choice is site dependent. The model results are highly sensitive to whether organic nucleation is included or not. The model results are sensitive to amount of organic vapors in the condensation. The model can be used in applications knowing the restrictions of what the model manages well and what needs further improvements, which is detailed in the report.

  • 108.
    Hansson, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Lars
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Axe, Philip
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Szaron, Jan
    SMHI.
    Oxygen Survey in the Baltic Sea 2012: Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960-20122013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    En klimatologisk atlas av syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIs Report Oceanography No 42. Resultaten för 2011 var preliminära och har i denna rapport uppdaterats då ny data har rapporterats till ICES. Resultaten för 2012 är preliminära och är baserade på syredata insamlade under Baltic International Acoustic Survey (BIAS) med bidrag från Sverige, Polen, Estland och Finland. Data från SMHIs egna ordinarie expeditioner har också inkluderats.Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, augusti till oktober, har undersökts i varje mätprofil. Djupet då hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten.Resultaten för 2011 och de preliminära resultaten för 2012 visar att de extrema syreförhållanden som observerat i Egentliga Östersjön efter regimskiftet 1999 fortsätter. Andelen områden påverkade av hypoxi och anoxi fortsätter att vara förhöjda till nivåer som aldrig tidigare observerats i Östersjöns djupvatten.

  • 109.
    Hordoir, Robinson
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    An, B.W.
    SMHI.
    Haapala, J.
    SMHI.
    Dieterich, Christian
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Schimanke, Semjon
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    A 3D Ocean Modelling Configuration for Baltic & North Sea Exchange Analysis: BaltiX V 1.12013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    There is a need for having a reliable numerical representation of the exchanges between the Baltic Sea and the North Sea from many points of view. First, the North Sea is the salt provider of the BalticSea, but also the oxygen provider of the lowermost layers of the Baltic Sea. This means that any numerical analysis which has for goal to study the long term changes in this exchange can not rely on a model of the Baltic Sea that has an open boundary condition at the entrance of the Baltic Sea (i.e.: the Kattegat area). In order to represent the long term changes in the exchanges between the NorthSea and the Baltic Sea, one needs to consider the coupling between these two basins which have a very different dynamical behaviour which means one needs to consider them as a whole. This meansthat any regional model should have its open boundary condition further away from the entrance of the Baltic Sea, that is in a place that is remote enough to allow a buffer large enough in the North Sea,so that the SSH variability at the entrance of the Baltic Sea is well represented [7].Second, the Baltic Sea outflow has a great influence on the Norwegian Coastal Current (NCC hereafter) which is also interesting to study, and which can only be well represented if the wind effect over the Baltic Sea is taken into account [9].Many models were successfully applied to the Baltic Sea or/and to the North Sea/Baltic Sea area. On can cite the Rossby Centre Ocean model RCO [15], which successfully represents the thermo-haline as well as the ice structures and variability of the Baltic Sea. One can also cite HIROMB [6], which is a North & Baltic Seas numerical representation used in operational oceanography.However, all these modelling structures lack in at least one of the following points :They include only the Baltic Sea area, which makes impossible the study of the exchanges withthe North Sea.- They were mostly used for operational purpose, and do not have stability properties in terms ofBaltic salt content which does not make them suitable for long term studies.- They do not follow anymore the framework of a community model, and therefore do not benefit of the recent scientific or technical developments implemented in most ocean modelling platform.- A Baltic & North Sea setup is also necessary for long term coupled simulations.There was therefore a need to build a new Baltic & North Sea configuration, based on a community modelling framework, and designed to follow this framework eventually.BaltiX is a Baltic & North Sea configuration based on the NEMO [14] ocean engine. Its development was started in 2011 at SMHI (Swedish Meteorological & Hydrological Institute, Norrköping, Sweden). It follows closely the development of the NEMO ocean engine, and BaltiX is updated each time an update is done in it.In the present report, Section 2 describes the configuration and explains the choices that have been made to build it. Based on a simulation done for the period 1961-2007, we then present several results. Section 3 presents a barotropic analysis of the results provided by the configuration, and Section 4 presents results in terms of salinity and temperature variability. Section 5 has been specifically written to present the sea-ice model coupled to BaltiX and its effects in terms of sea-ice variability. A last part provides a short conclusion to the present report.

  • 110.
    Axe, Philip
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Oceanographic applications of coastal radar2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report documents the 2010 Coastal Radar Workshop organised by the Swedish Meteorological and Hydrological Institute with support from the Swedish Environmental Protection Agency. The aim of the report is to provide background information on coastal oceanographic radar for a wider professional audience and to provide a basis for further Nordic cooperation in the field of oceanographic (coastal) radar with the ultimate aim of establishing a Nordic network covering (initially) the shared waters of the Skagerrak and Kattegat.Information on currents in near real time is seldom available when needed by many day to day applications and services. Data are needed for safe and efficient ship routing in narrow areas of hightraffic such as in the northern Kattegat, Danish Straits, Bornholm Strait and the Gulf of Finland. At the entrances of major ports and where [environmentally] dangerous cargos are carried currentinformation can be of crucial importance. For this reason the Swedish Maritime Administration maintains current observations in critical areas. However, these are point measurements and in the waters mentioned above topography may alter currents both in strength and direction in nearby areas. Hence, complementary spatial information on the behaviour of currents is preferable.Access to high quality, spatially resolved current information is critical both for effective oil spill containment and greatly increases the chances for successful outcomes of search and rescue operations. Combining data from models and observations will reduce the search area in rescue operations and make planning and combat of oil spill operations more efficient. In addition, areal near real time current observations are likely to promote research and development related to fish larvae transports, the spread of alien species, improve oceanographic models and lead to the better understanding of ocean and coastal sea processes.The present workshop highlights and extends the knowledge base on European and US experiences, user needs and available technical systems for areal current observations. Taking into account thatNordic views are usually coherent, opportunities to coordinate and cooperate in establishing and running an operational pilot system at a Nordic level seem realistic. The workshop intends to lay the foundation for carrying this work further.

  • 111.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Södling, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wetterhall, Fredrik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Högupplösta nederbördsdata för hydrologisk modellering: en förstudie2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hydrologisk modellering vid SMHI utförs normalt med tidssteget 1 dygn. Emellertid finns idag förutsättningarför både simulering och prognos på kortare tidssteg, dels genom en rumsligt högupplöst hydrologisk modell (S-HYPE), dels genom högupplösta indata. I denna förstudie har olika typer av observationsbaserade, högupplösta indata (främst nederbörd)inventerats, sammanställts och utvärderats på olika tids- och rumsskalor: automatstationsdata, PTHBV, MESAN, radardata. En ny produkt kallad PTHBV-radar har tagits fram, i vilken PTHBVs dygnsnederbörd fördelats över dygnet m.h.a. radarobservationer. De olika datatyperna testades vid hydrologisk simulering med HYPE-modellen i ett mindre avrinningsområde.För långa ackumulationstider (år, månad) ger PTHBV högre värden än MESAN. Radardata har tydliga artefakter, t.ex. i gränser mellan radarer, men regionala medelvärden överensstämmer med övriga källor. Vad gäller 1-h nederbörd är den genomsnittliga överensstämmelsen med automatstationsdata bäst för MESAN, följt av PTHBV-radar och radar. Den rumsliga utjämningen i MESAN leder dock till lägre värden på maximala nederbörds-intensiteter, i detta avseende ligger PTHBV-radar och radar närmare automatstationsdata.De hydrologiska 1-h simuleringarna med MESAN och PTHBV-radar som indata gav en förbättring av resultatet på dygnsbasis, jämfört med en referenssimulering med PTHBV som indata. Nederbörd från radar gav överskattad vattenföring. Skillnaderna mellan 1-d och 1-h simulering illustrerades för enskilda flödestillfällen samt i termer av maximala dygnsvärden.

  • 112.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hansen, J.L.S:
    Department of Bioscience, Aarhus University, Denmark.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Molchanov, M.S.
    St. Petersburg Branch, P.P. Shirshov Institute of Oceanology, Russia.
    Ryabchenko, V.A.
    St. Petersburg Branch, P.P. Shirshov Institute of Oceanology, Russia.
    Skogen, Morten
    Institute of Marine Research, Norway.
    Eutrophication Status Report of the North Sea, Skagerrak, Kattegat and the Baltic Sea: A model study. Present and future climate2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    An ensemble of models has been used to assess eutrophication in the North Sea and Baltic Sea in the present and the future climate, using a method suggested in Almroth and Skogen (2010). In the control run, the assessment of eutrophication status according to the integration of the categorized assessment parameters indicates that the Kattegat, the Danish Straits, the Gulf of Finland, the Gotland Basin as well as main parts of the Arkona Basin, the Bornholm Basin, and the Baltic proper may be classified as problem areas. The main part of the North Sea and also the Skagerrak are non-problem areas while the main parts of the Gulf of Bothnia, Gulf of Riga and the entire southeastern continental coast of the North Sea may be classified as potential problem areas (Fig. 16).The temperature increase by itself will worsen the oxygen condition throughout the area and on top of this; elevated nutrient levels in the whole Baltic will amplify this effect due to elevated primary production. Therefore declining oxygen condition and increasing phytoplankton biomasses will be the main problem causing the areas to be classified as problem areas. In the Western Gotland Basin low oxygen seems to be the sole reason for this classification. In the North Sea, the classification as potential problem areas are due to high nitrate and N:P ratio. In the future climate scenarios most of the previous potential problem areas in the Baltic Sea have become problem areas, except for the Bothnian Bay where the situation remain fairly unchanged. Also in the North Sea there seems to be no obvious changes in the projected future climate. Comparing the ECHAM5 driven changes to simulations using the HadCM3 forcing show that; all changes except the surface layer winterDIN in the future climate have the same sign and that; the overall eutrophication status assessment is robust and insensitive to the choice of future scenario.

  • 113.
    Holmin Fridell, Sofi
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Jones, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Bennet, Cecilia
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Södergren, Helena
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Kindell, Sven
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Stefan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Jakobsson, Mattias
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Luftkvaliteten i Sverige år 20302013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sveriges luftkvalitet påverkas av lokala och nationella utsläppskällor såväl som av emissioner från Europa. Utsläppen av många luftföroreningar har minskat under de senaste årtiondena tack vare kontinuerligt skärpta emissionskrav. Trots kraftiga minskningar av utsläppen både i Sverige och övriga Europa har inte luftkvaliteten i våra städer, med avseende på kvävedioxid (NO2), ozon (O3) och partiklar (PM10), förbättrats avsevärt det senaste decenniet. Inte heller har t.ex. surheten i Sveriges skogsmarker minskat sedan 1980-talet (Naturvårdsverket, a).SMHI genomförde under 2011 och 2012 en kartläggning av luftmiljö och deposition fram till år 2020 (Andersson et al, 2011 och Omstedt et al, 2012a). I detta fortsättningsprojekt har kartläggningen gjorts ytterligare 10 år framåt i tiden, till år 2030. Studien behandlar både lokal luftkvalitet och beräkningar av bakgrundshalter och deposition.Lokala beräkningar har utförts för 46 gator/vägar i eller i nära anslutning till tätortsmiljö. Beräkningarna omfattar halter av kvävedioxid och partiklar (PM10 och PM2.5). Deposition redovisas för svavel- och kväveföreningar uppdelat på total-, våt- samt torrdeposition.Lufthalter inklusive AOT40 redovisas för ozon.Lokalt uppvisar PM10 flest överskridandena av miljökvalitetsnormerna och miljökvalitetsmålet Frisk luft. Årsmedelvärdet varierar mellan de studerade gatumiljöerna från knappt 10 till 37 μg m–3, och 90-percentilen från knappt 17 till 80 μg m–3. Miljökvalitetsmålet för PM10 beräknas överskridas i 42 av de 46 studerade trafikmiljöerna.PM2.5-halterna ligger väl under miljökvalitetsnormen för samtliga studerade trafikmiljöer. Miljökvalitetsmålet överskrids i åtta av de 42 studerade trafikmiljöerna. Årsmedelvärdet varierar mellan4 och 12 μg m–3.För NO2 varierar årsmedelvärdet i de studerade städerna mellan 6 och 25 μg m–3, 98-percentilen av dygnsmedelvärden mellan 12 och 46 μg m–3 och 98-percentilen av timmedelvärdet mellan 16 och 67 μg m–3. Miljökvalitetsnormerna beräknas inte överskridas i någon av de studerade trafikmiljöerna. Miljökvalitetsmålet Frisk luft för NO2 avseende 98-percentil timmedelvärden överskrids i 4 av de 46 studerade miljöerna. För årsmedelvärden noteras inget överskridande av målet.För fyra gator har en känslighetsanalys genomförts där trafikökningen har hållits oförändrad jämfört med år 2008. Uteblivna trafikökningar till år 2030 jämfört med 2008 leder till minskade haltnivåer mellan 3 och 11 % för PM10 och NO2. PM2.5 påverkas endast marginellt av förändrade trafikflöden.Som följd av minskade emissioner kommer deposition av svavel och oxiderat kväve att minska till år 2030. Depositionen kommer vara fortsatt störst i södra Sverige. Depositionen av reducerat kväve kommer på de flesta platser vara oförändrad.Luftkvaliteten med avseende på marknära ozon kommer att förbättras i Sverige fram till år 2030. Halterna av ozon kommer fortsatt att ligga under miljökvalitetsmålet för ozons påverkan på grödor och skog.De största osäkerheterna i denna studie antas finnas i emissionsdata, trafikökningar på enskilda gator, fordonssammansättningen (t.ex. andelen dieselbilar) och andelen bilar med dubbdäck. I studien används meteorologin för år 2008 vilket gör att erhållna resultat inte inkluderarvariabilitet i meteorologin.

  • 114.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009: Undersökning av en ny emissionsmodell för vägtrafikens slitagepartiklar2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SIMAIR är ett webbaserat modellsystem för beräkning av luftkvalitet i svenska tätorter. Systemet är utvecklat av SMHI på uppdrag av Trafikverket, Naturvårdsverket och Energimyndigheten och syftar till att tillhandahålla svenska kommuner och andra aktörer ett lättanvänt verktyg som kan användas i luftvårdsarbetet, bland annat för att bedöma luftföroreningsnivåerna i relation till miljökvalitetsnormer och utvärdera olika åtgärders effekter på luftmiljön. Syftet med denna studie är att utvärdera SIMAIR mot nya mätdata av PM10 och NO2 och testa och utvärdera en ny emissionsmodell för vägtrafikens slitagepartiklar.Högkvalitativa mätningar med timupplösning från tre trafikmiljöer har använts i utvärderingen; E6 vid Gårda i Göteborg för åren 2006-2009, Hornsgatan i Stockholm för åren 2007-2009 samt Västra Esplanaden i Umeå för åren 2006-2009. Modellens beräkningar i urban bakgrund (regionalt + urbant bidrag) har även utvärderats mot mätningar i urban bakgrund (i taknivå) för dessa tätorter; Femman-huset i Göteborg, Torkel Knutssonsgatan i Stockholm samt Biblioteket i Umeå. I utvärderingen används ett antal statistiska mått och indikatorer för att kvantifiera modellens prestanda i jämförelse med mätdata. Bland annat jämförs årsmedelvärden, percentiler, antalet överskridanden, bias, korrelationskoefficient och Target. I valideringen har ett nytt utvärderingsverktyg använts, Delta-tool, utvecklat inom ramen för det europeiska initiativet FAIRMODE.Utvärderingen av SIMAIR visar att i trafikmiljöer underskattas PM10-halterna något för Hornsgatan i Stockholm (med ca 20-30 %). För Västra Esplanden i Umeå och i synnerhet E6 vid Gårda i Göteborgöverskattas istället PM10-halterna (med 10-35 %). Däremot, i urban bakgrund är överensstämmelsen mellan modellerade och uppmätta PM10-halter genomgående mycket god.En systematisk underskattning av NO2-halterna kan observeras både i trafikmiljöer (generellt 10-30 %) och urban bakgrund (generellt 10-30 %) jämfört med mätdata (bortsett från urban bakgrund i Stockholmdär modellen uppvisar god överenstämmelse med mätdata). Trots att det finns ett viss bias för NO2 är resultaten ändå goda; 75 % av datapunkterna har ett lägre targetvärde än 1, vilket betyder att modellen då kan vara en bättre prediktor för atmosfärens ”verkliga” kemiska tillstånd än mätningarna.Denna studie tillsammans med tidigare valideringsstudie av SIMAIR visar att modellen uppfyller kvalitetsmålen på modellberäkningar (RPE/RDE) för såväl PM10 och NO2 i trafikmiljöer.Inom ramen för ett nordiskt forskningsprojekt har en ny emissionsmodell för vägdamm utvecklats; NORTRIP. Modellen bygger delvis på samma principer som SIMAIRs vägdammsmodell, men viktiga förbättringar har gjorts. Syftet med denna undersökning är att analysera förutsättningarna för att använda NORTRIP med hjälp av indata från SIMAIR. Undersökningen visar att det är möjligt, men att det finns en del svårigheter.NORTRIP-modellen ger något högre korrelation mot mätdata jämfört med SIMAIRs vägdammsmodell. Med övriga indata från SIMAIR för år 2007 ökar korrelationen från 0.58 till 0.67 för Västra Esplanaden,från 0.59 till 0.67 för Hornsgatan och från 0.53 till 0.57 för Gårda. För att få överensstämmande haltnivåer behövs dock korrektioner införas; korrektioner som för närvarande inte är lätta att förstå. Det är inte säkert att den standardparameteruppsättning, som tagits fram baserat på mätningar från två gator i Stockholm, är så generell att den också kan tillämpas för andra trafikmiljöer i Sverige.Ett enkelt sätt att förbättra SIMAIRs beräkningsresultat är att korrigera dessa mot mätdata. För att förbättra modellresultaten utan användandet av mätdata krävs förbättrade emissioner, vilket sannoliktkommer göras inom ramen för HBEFA i Europa, samt att implementera NORTRIP-modellen. Innan NORTRIP-modellen kan implementeras i SIMAIR behövs emellertid fler studier avseende vilka parametervärden och korrektioner som ska användas.

  • 115.
    Dieterich, Christian
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Schimanke, Semjon
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Wang, Shiyu
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Väli, Germo
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Liu, Ye
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hordoir, Robinson
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Evaluation of the SMHI coupled atmosphere-ice-ocean model RCA4-NEMO2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den regionala kopplade atmosfär-is-havsmodellen RCA4-NEMO som utvecklats vid SMHI, utvärderas baserat på en ERA40-återanalys. Utvecklingen av den regionala klimatmodellen fortsätter men en första utvärdering presenteras här för att informera om aktuell status.RCA4-NEMO i aktuell status innehåller två modellkomponenter. Den regionala atmosfärsmodellen RCA4 täcker hela Europa och är tvåvägskopplad till en is-hav-modell för Nordsjön och Östersjön baserat på NEMO. Den används för tillfället för nedskalning av CMIP5-scenarier för detta århundrade för Nordsjön och Östersjön. Som en del av utvärderingen av RCA4-NEMO presenteras en analys och diskussion av hindcast-körning 1970-1999. Modellresulaten jämförs med observationsdata. Temperatur nära ytan och värmeflödet är förhållandevis bra vid en jämförelse med in-situ-mätningar och skattningar baserade på satellitdata. Salthalt och färskvattenutbyte är dock mindre bra. Momentumflödet från atmosfär till hav identifieras som en kritisk process i kopplingen mellan modellerna. Med undantag för färskvattensutbytet mellan atmosfär och hav är de klimatologiska egenskaperna nära ytan och motsvarande flöden jämförbara med klimatologiska observationer för perioden 1970-1999.

  • 116.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Foster, Kean
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Extrem korttidsnederbörd i klimatprojektioner för Sverige2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringen förväntas leda till mera intensiv korttidsnederbörd, vilket kan få negativa konsekvenser för t.ex. urban hydrologi. I denna studie analyseras extrem korttidsnederbörd i Sverige simulerad med den regionala klimatmodellen RCA3. En observerad svag ökning från period 1961-1990 till period 1981-2010 av dygnsnederbörd med 10 års återkomsttid kan kvalitativt återskapas av RCA3-modellen, både när den drivs med meteorologisk återanalys (ERA40) och med en ensemble av sex globala klimatprojektioner. Detta är ingen garanti för att simulerade framtida förändringar är korrekta, men tyder på en förmåga att beskriva förändringar av dygnsextremer ifall randvillkoren är de rätta. I ensemblen av framtida projektioner ökar 10-års 30-min nederbörden med 6% från 1981-2010 till 2011-2040, 15% till 2041-2070 och 23% till 2071-2100. Ökningen minskar med ökande varaktighet och på dygnsskala är de relativa förändringarna ungefär halverade. Analyser av inverkan på resultatet av dels den specifika modell som användes (RCA3), dels dess rumsliga upplösning (50 km) antydde möjligheter till både lägre och högre värden på de framtida förändringarna. En syntes av den forskning kring framtida korttidsextremer som utförts i Sverige till dags dato tyder på en förväntad ökning av extrem korttidsnederbörd (≤ 1 tim) med 10% till mitten av seklet (2050) och 25% till slutet av seklet (2100). Låga och höga uppskattingar bedöms till ±10 procentenheter från de förväntade värdena men även större avvikelser är möjliga. För dygnsextremer förväntas ökningen bli fem procentenheter lägre

  • 117. Graßl, Hartmut
    et al.
    Gryning, Sven-Erik
    Isemer, Hans-Jörg
    Omstedt, Anders
    Göteborgs Universitet.
    Rosbjerg, Dan
    Rummukainen, Markku
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Science Plan for BALTEX Phase II 2003-20122012Rapport (Refereegranskat)
  • 118.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Gustavsson, B.G.
    Stockholm Resilience Centre/Baltic Nest Institute, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Kuznetsov, I.
    Baltic Sea Research Institute Warnemünde, Germany.
    Neumann, T.
    Leibniz-Institute for Baltic Sea Research Warnemünde, Rostock, Germany.
    Savchuk, O.P.
    Stockholm Resilience Centre/Baltic Nest Institute, Stockholm University,Stockholm, Sweden.
    Uncertainty assessment of projected ecological quality indicators in future climate2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Osakerheter i framtidsprojektioner av fysikaliska nyckelparametrar, som vattentemperatur och salthalt, och indikatorer for ekologisk kvalitet i  Ostersjon, som syrehalt, naringsamnen och vattnets genomskinlighet utvarderades. Vi analyserade en ensemble av 38 scenario simuleringar for perioden 1961-2099. Tre aktuella kopplade fysikaliskabiogeokemiska modeller drevs av fyra regionaliserade projektioner av framtida klimat, baserade p a scenario A1B eller A2 for globala utslapp av vaxthusgaser, samt fyra scenarier for tillforsel av naringsamnen till  Ostersjon som tacker en skala fr an en pessimistisk till en optimistisk socioekonomisk utveckling i  Ostersjoregionen. Vi fann betydande skillnader i framtids scenarier for indikatorerna av ekologisk kvalitet p a grund av modellernas olika kanslighet for andringar i temperaturer och narsaltstillforsel. Men trots dessa osakerheter stammer de overgripande resultaten kvalitativt overrens mellan modellerna. Speciellt motverkas e ekterna av reducerad naringstillforsel i samtliga modeller av e ekter orsakade av ett varmare vatten.

  • 119.
    Väli, Germo
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Elken, Jüri
    Marine Systems Institute at Tallinn University of Technology, Tallinn, Estonia.
    Simulated variations of the Baltic Sea halocline during 1961-20072012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Variationer i Östersjöns salthalt och haloklindjup under perioden 1961-2007 har studerats med hjälp av Rossby Centre Ocean Model. De största trenderna i måndadsmedelvärdet av medelsalthalten i de översta 15 m hittades i Rigabukten samt i egentliga Östersjön. I de nordligaste delarna av Östersjön kunde ej någon signifikant trend påvisas. Perioden 1970-1975 uppvisade en grund haloklin, emedan en djup haloklin kunde identifieras under perioden 1990-1995. Skillnaden i djup mellan de båda perioderna var över 15 m i egentliga Östersjön. Modellsimuleringarna antyder att medelytsalthalten i Östersjön är rumsligt styrd av den ackumulerade flodtillrinningen, medan salthalten under haloklinen i egentliga Östersjön styrs av den zonala medelvinden och den absoluta vindhastigheten. Den zonala vindhastighetens påverkan på det genomsnittliga haloklindjupet i egentliga Östersjön är måttlig och flodtillrinningens påverkan är låg.

  • 120.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Andersson, Stefan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Asker, Christian
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Jones, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Kindell, Sven
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Segersson, David
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Luftkvalitet i Sverige år 2020: Uppföljning av miljökvalitetsmålet Frisk luft för trafikmiljöer i svenska tätorter2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Luftföroreningar är ett lokalt men också gränsöverskridande problem. Sveriges luftkvalitet påverkas av lokala utsläppskällor, men även av långdistans-transport från stora emissionsområden i Europa. Utsläppen av många luftföroreningar har minskat under de senaste årtiondena på grund av kontinuerligt skärpta emissionskrav och betydande förbättringar har gjorts för vägtransportsektorns reglerade avgasemissioner. Fortsatt minskningar är att förvänta som också påverkar luftkvaliteten. Trots kraftiga minskningar av utsläppen både i Sverige och övriga Europa har inte luftkvaliteten i våra städer, med avseende på kvävedioxid (NO2), ozon (O3) och partiklar (PM10), förbättrats på något avgörande sätt sedan år 2000. Fortfarande är luftföroreningshalterna i många trafikmiljöer höga såväl i Sverige som i övriga Europa. Syftet med projektet är att ge underlag för bedömningar av hur miljökvalitetsmålet Frisk luft uppfylls i svenska tätorter och påvisa effekter av vad olika åtgärder, såväl internationellt som i Sverige och lokalt i kommuner, kan komma att få för effekter på luftkvaliteten år 2020.

  • 121.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Extrem nederbörd i Sverige under 1 till 30 dygn, 1900 - 20112012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie visar att extrem nederbörd generellt sett har ökat från 1900 fram till 1930- och 1940-talet därefter blev det en minskning till 1970-talet för att sedan öka fram till idag. Det är mer extrem nederbörd i dag än på 1930-talet. Speciellt ser vi en ansamling i Götaland under 2000-talet av extrema nederbördstillfällen. Vi noterar att de allra största nederbördstillfällena i Sverige vanligen sker i juli eller augusti men det finns undantag för olika landsdelar och årstider. Man ska dock akta sig för att extrapolera de senaste 40 årens ökning framåt i tiden och tro att ökningen fortsätter. Vad som händer i framtiden säger denna rapport inget om utan den som är intresserad av extrem nederbörd i det framtida klimatet är hänvisad till att studera resultat från klimatmodeller som beräknar det framtida klimatet. Det är framförallt södra Norrlandskusten, Svealand, östra Götaland samt Skåne som drabbats av de allra värsta skyfallen under ett dygn. Västra Götaland, speciellt inre Halland drabbas ofta av stora nederbördsmängder men får vanligtvis inte de allra största mängderna. Även fjällen har fått extrema regn men då främst under längre tid, en vecka upp till 30 dagar.

  • 122.
    Johansen, Marie
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Pia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Long term trends in the seas surrounding Sweden: Part two - Pelagic biology2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This work presents trends in the phytoplankton community. Data on the occurrence of both chlorophyll a (hereafter Chl a) as well as phytoplankton community structure and biovolume are presented.Water transparency in terms of Secchi depth is also presented, as a secondary effect of phytoplankton occurrence. Due to differing water characteristics, 14 sea areas have been selected to represent the waters surrounding Sweden. These areas are identical to the ones chosen in the earlier nutrient report to facilitate comparison. In this report all available data up to and including 2008 are presented as graphs and tables. Each variable is divided into three different seasons: spring, summer and autumn. Trends are only shown for comparable depths. A classical linear regression method is used for phytoplankton groups, Chl a and Secchi depth. The trend magnitude and signifi cance are also calculated for Chl a and Secchi depth. Anoverview of the results are presented for Chl a and Secchi depth.The data presented in this report encourage further development of phytoplankton indicators that not only consider total biovolume or Chl a but rather consider different groups or species in the future. Thesechanges can be important indicators for both eutrophication but can also enhance the understanding of food web interactions.

  • 123.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Burman, L.
    SLB-analys.
    Beräkningar av kväveoxidhalter vid några gator i Umeå åren 2014 och 2022 med och utan miljözon2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mätningar av kvävedioxid i Umeå har visat på halter som överskridit miljökvalitetsnormen. Den mest utsatta gatan är Västra Esplanaden men även utmed Östra Kyrkogatan har normen överskridits. För att minska halterna av kvävedioxid i Umeå centrum finns tankar på att inrätta miljözon. I denna rapport är tre beräkningspunkter valda utifrån gällande förutsättningar. Två av mätpunkterna ligger på Järnvägsallén respektive Östra Kyrkogatan, vilka finns inom tilltänkt zon. Den tredje ligger på Västra Esplanaden som gränsar mot zonen. De sträckor som beräknas är de mest trafikerade gatorna i Umeå centrum. I beräkningarna har hänsyn tagits till lika trafikförutsättningar och flöden för de redovisade åren.De beräkningar som redovisas i denna rapport baseras på modeller som beskriver dagens kunskap om emissioner, spridning och kemiska processer och med indata från olika alternativa trafikutvecklingar. I alla dessa delar finns det osäkerheter och felkällor som är svåra att kvantifiera. Det finns risk att emissionsutvecklingen för NOx mellanåren 2010 och 2020 är något för optimistiskt beräknad. Miljözonsberäkningarna förutsätter 100 % efterlevnad av regelverket.Nedan redovisas de viktigaste slutsatserna från beräkningarna.Västra EsplanadenUtan miljözon uppskattas halterna underskrida miljökvalitetsnormen efter år 2019. Med miljözon uppskattas halterna underskrida miljökvalitetsnormen efter år 2017, dvs. två år tidigare än utan miljözon.Järnvägsallén och Östra KyrkogatanHalterna beräknas vara något högre på Östra Kyrkogatan jämfört med Järnvägsallén. Vid Östra Kyrkogatan beräknas halterna överskrida miljökvalitetsnormen år 2010. Miljökvalitetsnormen för båda gatorna klaras såväl med som utan miljözon år 2014. Med miljözon minskar halterna jämfört utan miljözon.

  • 124.
    Domnina, Anastasia
    et al.
    Atlantic Branch of P .P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kalingrad, Russia).
    Chubarenko, Boris
    Atlantic Branch of P .P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kalingrad, Russia).
    Discussion on the Vistula Lagoon regional development considering local consequences of climate changes: Interim report on the ECOSUPPORT BONUS+ project "Advanced modelling tool for scenarios of the Baltic Sea ECOsystem to SUPPORT decision making" and RFBR project No. 08-05-924212012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Information about natural and economic conditions in the Vistula lagoon together with directions of development of municipalities around the lagoon is presented in the report. The review of directions of development show that all municipalities aim to develop tourism, harbours and land transport. Moreover, Polish municipalities give large attention to environmental protection. In the future the development towards these strategic directions will continue together with an increased role of environmental protection and consequences of climate changes. Assessment of tolerance of Vistula Lagoon municipalities’ developmentstrategies to climate changes have shown that directions of Polish municipalities’ development is less tolerant to consequences of climate change because of a large area disposed to possible flooding, and therefore possibly high expenses for prevention of territory flooding. The Vistula Lagoon is a subject of high anthropogenic pressure and some consequences due to climate changes were discussed. Obviously, due to different economic experience, economic systems and future plans the pressure will not be equal in Polish and Russian parts of the lagoon.Complex measures on modernization of monitoring climate changes and adaptation as well as strong cooperation between all municipalities around the Vistula Lagoon are essential.

  • 125.
    Persson, Gunn
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Islossning i Torneälven2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Islossningen i Torneälven startar vid Haparanda-Tornio och sker sedan 2-5 dagar senare i Övertorneå- Pello. Därefter lossar isen vartefter uppströms. I Haparanda skedde islossningen i medeltal 3 maj och i Torneträsk 1 juni under perioden 2000-2009. I Torneträsk liksom för Haparanda sker islossningen ca 11 dagar tidigare idag jämfört med för 100 år sedan.Torneälven är känd för sina dramatiska islossningar på våren, som ibland leder till översvämningsproblem, huvudsakligen orsakade av isproppar. Efter de svåra islossningarna 1984-86 startade ett finsk-svenskt samarbetsprojekt kring isproblemen i Torneälven. Projektet slutredovisades 1989 och är refererad i denna rapport kompletterad med händelser de senaste 20 åren. Projektet förordade en rad olika åtgärder för att minska problemen med skador vid översvämningar i form av prognoser och varningar, tekniska åtgärder och riskzon-kartering. Få av de tekniska åtgärderna har realiserats. Flödes-prognoser och -varningar för Torneälven ingår idag i den reguljära verksamheten för SMHI och SYKE (Statens miljöförvaltning i Finland). Varje år görs också islossningsprognoser för Haparanda-Tornio.Inom Interreg IVA-projektet ”Detaljerad översvämningskartering i nedre delen av Torneälven”, 2009-2012, har ett av huvudmålen varit att producera översvämningskartor till stöd för lokal planering och lokala beslut men också som hjälp vid akuta översvämningsrisker. Kartorna ska användas för den riskzonkartering som utförs av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) inom EU:s över-svämningsdirektiv. Inom Interreg-projektet har SYKE utvecklat en modell för isuppbyggnad och islossning. SYKE testar nu ett sanno-likhetssystem för islossning och isproppar på några platser i älven.I Torneälven finns flera potentiella ställen för isproppar och de upp-träder i varierande grad på många olika ställen olika år. Ett särskilt problem är isproppar vid mynningen som kan drabba det område i regionen där flest skyddsvärda objekt finns, nämligen huvudorterna Haparanda och Tornio. För området finns planer på att muddra en farled vid mynningen och med isbrytare öppna den varje vår innan islossningen, för att förhindra isproppar vid mynningen. Projektet saknar dock tillräcklig finansiering i dagsläget.Att övervaka islossningsförloppet med hjälp av satellitbilder skulle kunna vara en framtida utvecklingsmöjlighet för att skapa ett förvarningssystem. Det förutsätter god tillgång till högupplösta och snabbt tillgängliga satellitbilder, vilket inte är fallet idag. För att vara operativt verksamt behövs även lokala aktörer med kapacitet att snabbt ta emot information och agera. Det finns projekt (ex. i Kanada) där övervakningssystem med satellitbilder testas, men inget operativt verksamt system tycks ännu finnas i världen.Den viktigaste åtgärden för att undvika stora problem vid översvämningar är att inte ha skyddsvärda objekt på översvämnings-hotade områden. Enkelt att förstå men ändå svårt att åstadkomma.

  • 126.
    Axe, Philip
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Wesslander, Karin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Kronsell, Johan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Confidence rating for OSPAR COMP2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Medlemsländerna inom EU har undertecknat Havsmiljödirektivet samt Ramdirektivet för Vatten och har därmed förpliktat sig att uppnå ”God” eller ”God miljö-” status inom sina marina miljöer inom en viss tid, eller ta fram åtgärder. Det finns därför ett behov att utvärdera mätprogrammen som levererar data till sådana statusbedömningar, som en del av konfidensbedömningen av hela statusbedömningen. Inom OSPAR Konventionen för Skyddet av Nordost Atlanten, har Tyskland och Nederländerna presenterat ett förslag för hur man skulle kunna utföra en sådan utvärdering. Den här rapporten beskriver resultat när metoden användes med svenska data från Västerhavet (inklusive Öresund, som möjligtvis ska ingå i Större Nordsjöns region under Marina Strategin). Övergödningsvariablernas salthaltsvariation undersöktes. I Kattegatt var den oorganiska närsaltsvariabiliteten minst vid den högsta salthalten, detta tyder på att en pålitlig bedömning av övergödning kan göras enklare med utsjödata än med data från den mer dynamiska kustzonen. När man tittar på mätprogrammets täckning, syns det att horisontala gradienter i bedömningsvariabler (ofta säsongsmedlen) varierar med mindre än 30 % mellan stationer. Detta visar på en rimlig täckning, även om flera stationer skulle förbättra programmet. Om man tittar på varje station för sig, är nuvarande provtagning i djupled tillräcklig, förutom för klorofyll a och oorganiska närsalter under växtsäsongen. Provtagningsfrekvensen räcker för totala närsaltshalter, men är inte tillräcklig för oorganiska närsalter samt, i Öresund, för koncentrationen av syre i djupvattnet. Den otillräckliga provtagningen av klorofyll a och oorganiska närsalter kan förbättras ganska enkelt om en autoanalysator med två kanaler (nitrit + nitrat, samt ortofosfat) monteras på de nuvarande ferryboxsystem som används. Alternativet att använda bojar och traditionella mätplattformar skulle vara dyrare.

  • 127.
    Fremling, Sven
    et al.
    SMHI.
    Karlin, Thore
    SMHI.
    Raab, Birgitta
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Edquist, Eva
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Is på sjöar och älvar: Erfarenheter sammanställda av statshydrolog Sven Fremling 1951. Bearbetade 1991 och 1997 av Thore Karlin och Birgitta Raab2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten kan ses som en lärobok om is på sjöar och älvar. Bland annat redogörs för dynamiken bakom isläggning, istillväxt och islossning på sjöar och älvar. Även bildande av sprickor, bågnader och förskjutningar beskrivs samt vad som händer när vattnet tränger upp på isen.SjöarIsläggning på en sjö kan ske först då ytvattnet blivit nollgradigt och ett mycket tunt ytskikt fått en temperatur lägre än 0 °C. För detta krävs att det är vindstilla, kallt och i regel klart väder. Stora, djupa sjöar isläggs vanligtvis senare än små sjöar och grunda vikar.Först bildas en tunn ishinna. Sedan växer isen på undersidan genom att värme, som frigörs vid isbildningen, leds bort från den nollgradiga undersidan till isytan, snabbare ju kallare isytan är. Torr lös snö är starkt värmeisolerande. Redan ett tunt torrt snötäcke kan höja isytans temperatur till nära 0 °C, så att istillväxten blir svag.När snön under senvintern smält bort, tränger solstrålningen ner i isen. Kärnisen, som är klar och genomskinlig, smälter i sina vertikala kristallfogar, som därefter lossnar från varandra. Även en tjock kärnis blir snabbt ”pipig” och skör. Landvakar bildas och vidgas, först avmynningsvakar från bäckar och rännilar och av att solstrålningen värmer upp grunt vatten invid stränderna, senare av att vatten-ståndet stiger i samband med våravsmältningen. Vinden sätter den landlösa sjöisen i rörelse, så att det uppluckrade istäcket bryts eller mosas sönder och sjön ”sköljer”.ÄlvarIsläggningen sker tidigast på lugnflytande älvsträckor. Isen växer där ut från stränder och stenar och täcker snabbt över hela älven, utom eventuellt i älvkrökar och på trängre ställen, där vattnet virvlar upp mot ytan. På sådana ställen kan vakar och strömråkar kvarstå en tid.I strömdraget på strida älvsträckor kyls vattenmassan ner under 0 °C vid stark ihållande kyla, till följd av att vattnet i ytan, där avkylningen sker, snabbt virvlar ner genom vattenmassan ända mot bottnen. Därvid bildas is inuti det underkylda vattnet. Isen driver med strömmen, sätter sig fast i lugnvattenområden mot eller under tidigare bildad ytis, fyller ut strömråkar mellan strandisar och fastnar i krökar och förträngningar av älven.När våren bryter in med hög lufttemperatur och stark instrålning, värms älvvattnet på öppna sträckor. Isen smälter nedströms och en strömråk skär igenom istäcket. Längre nedströms slår vakar upp i strömdraget. När vårfloden börjar blir isen landlös och kommer i drift ner över älven.

  • 128.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Hellström, Sara-Sofia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Dyrestam, Karin
    Eklund, Dan
    Gyllander, Anders
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hallberg, Kristoffer
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Tahsin, Yacob
    SMHI.
    Wingqvist, Else-Marie
    SMHI. SMHI.
    Detaljerad översvämningskartering av nedre Torneälven2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom projektet ”Detaljerad översvämningskartering i nedre delen av Torneälven” har kartor framtagits som visar översvämningsskikt för 100 års och 250 års återkomsttider samt beräknat högsta flöde. Projektet är delfinansierat av Interreg IV A Nord. Flöden med återkomsttid 100 år och 250 år är framtagna utifrån statistisk bearbetning av observationsserier. Det beräknade högsta flödet har framtagits genom hydrologisk modellering med HBV-modellen och i enlighet med Flödeskommitténs riktlinjer för dimensionering av dammar i riskklass-I. För att beräkna vattennivåer längs älven vid de olika flödena har en hydraulisk modell byggts. Till modellen används höjddata, som framtagits genom laserscanning, och djupdata för älven, som framtagits via lodning från båt. Insamlingen av dessa data gjordes i samarbete mellan finska och svenska myndigheter inom Interreg-projektet. Översvämningszonerna har projicerats på bakgrundskartor med tillstånd från svenska Lantmäteriet och finska Lantmäteriverket (MML). Nio delkartor för området Haparanda-Tornio till Lappeakoski i skala 1:75 000 finns komprimerade i bilaga 1 till denna rapport. Kartorna finns även tillgängliga på www.smhi.se i originalstorlek. Där finns även en översiktskarta i skala 1:600 000. SMHI har utfört lodning av halva den aktuella älvsträckan samt ansvarat för och utfört den hydrauliska modelleringen, flödesberäkningarna och framtagandet av översvämningsskikten och kartorna.

  • 129.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Forsberg, Bertil
    Umeå Universitet.
    Nerhagen, Lena
    Länsstyrelsen Dalarnas Län.
    Gidhagen, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Andersson, Stefan
    Umeå Universitet.
    SIMAIRscenario - ett modellverktyg för bedömning av luftföroreningars hälsoeffekter och kostnader2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SIMAIRscenario är ett nytt webbaserat modellverktyg för bedömning av luftföroreningars hälsoeffekter och kostnader. Det tillhör SIMAIR familjen, som är ett nationellt modellsystem för emissioner och luftkvalitet. I SIMAIRscenario kan följande göras:  Importera haltfält från olika spridningsmodeller som t.ex. SIMAIR och Airviro.  Bearbeta dessa med hjälp av olika matematiska operatorer.  Importera och lagra detaljerade befolkningsdata för hela Sverige och bearbeta dessa med hjälp av olika matematiska operatorer.  Presentera halter och befolkningsdata på karta.  Utföra exponeringsberäkningar för olika halt- och befolkningsfält och presentera beräkningsresultaten på karta och i tabeller.  Beräkna risker i form av extra hälsoutfall och göra ekonomisk värdering av dessa. Med hjälp av SIMAIRscenario kan nyttan av förbättrad luftkvalitet mellan ett basfall och ett scenariofall beräknas, uttryckt som hälsovinst och kostnadsvinst. Verktyget är därför speciellt lämpad som ett planeringsverktyg för olika alternativa förändringar av emissioner och halter. Exempel på en sådan tillämpning ges i rapporten. I denna rapport presenteras SIMAIRscenario tillsammans med översiktliga beskrivningar av kunskapsläget vad gäller hälsoeffekter från luftföroreningar och ekonomiska värderingar av dessa. Varje del i beräkningarna innehåller osäkerheter. Det gäller såväl för haltberäkningar som för hälsouppskattningar och ekonomiska värderingar. Det är därför angeläget att genomföra analyser av dessa och också ta fram en metodik för att kvantifiera osäkerheten i de olika beräkningsstegen. Detta är dock en komplicerad problemställning som inte rymts i det här redovisade projektet. SMHI föreslår att en sådan metodik utvecklas som ett eget projekt.

  • 130.
    Rummukainen, Markku
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Johansson, Daniel J.A.
    Institutionen för energi och miljö, avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers.
    Azar, Christian
    Institutionen för energi och miljö, avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers.
    Langner, Joakim
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Doescher, Ralf
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Smith, Henrik
    Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds universitet.
    Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det naturvetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringarna förbättrats ständigt genom forskningen om klimatsystemet, klimatpåverkan, klimatets variationer och förändringar samt klimateffekter. Kunskapsläget är väletablerat när det gäller den grundläggande fysiken bakom växthuseffekten, liksom att genomsnittstemperaturen vid jordytan stigit de senaste femtio åren. Det är också mycket sannolikt att det mesta av den observerade uppvärmningen beror på mänsklig klimatpåverkan. Samtidigt finns det betydande osäkerheter när det gäller konsekvenserna av klimatförändringarna samt hur mycket utsläppen behöver minska för att man ska nå ett givet klimatmål. Värdet på klimatkänsligheten är den viktigaste faktorn för beräkningar av hur mycket växthusgaser vi kan släppa ut, givet ett visst temperaturmål. Forskningen visar att det behövs stora och snabba utsläppsminskningar för att uppnå tvågradersmålet. För att nå ett lägre temperaturmål, till exempel ett 1,5-gradersmål, är de nödvändiga utsläppsminskningarna än mer omfattande.  För att nå tvågradersmålet med en sannolikhet runt 70 % krävs uppskattningsvis att de globala växthusgasutsläppen minskar i storleksordningen 50‒60 % från år 2000 till 2050, och minskar med nära 100 % till 2100.  För att nå ett 1,5-gradersmål med en sannolikhet runt 70 % krävs globala nollutsläpp redan runt år 2050.  För att nå ett 1,5-gradersmål med en sannolikhet runt 50 % krävs uppskattningsvis att de globala växthusgasutsläppen minskar i storleksordningen 80 % från år 2000 till 2050, och med nära 100 % till 2100. Det är framför allt de kumulativa utsläppen av koldioxid och andra långlivade växthusgaser som räknas när det gäller hur stora klimatförändringarna blir bortom 2100. Ju senare de globala utsläppen kulminerar, och ju högre nivå de då är på, desto större blir utmaningen för att åstadkomma en tillräckligt snabb påföljande utsläppsminskningstakt. Reducerade utsläpp av kortlivade klimatpåverkande ämnen är viktigt främst i ett kortare perspektiv. Det finns olika modeller för hur de globala utsläppsminskningarna kan fördelas mellan olika regioner och länder. Dessa baseras inte på naturvetenskapliga principer utan är beroende av politiska och andra ställningstaganden. För en del länder skiljer sig resultaten mycket beroende på valet av fördelningsmodell. För de flesta industriländer är slutsatsen dock generellt sett densamma: jämfört med idag behöver deras utsläpp minska mycket kraftigt.  För att nå tvågradersmålet med i storleksordningen 70 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen i Sverige minskar med cirka 70 % från år 2005 till 2050. Den motsvarande siffran för EU är cirka 80 %.  För att nå ett 1,5-gradersmål med i storleksordningen 70 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen minskar från år 2005 till år 2050 med runt 100 % i Sverige och i EU, och i andra länder.  För att nå ett 1,5-gradersmål med i storleksordningen 50 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen i Sverige och EU minskar med drygt 90 % från år 2005 till 2050. Nettoutsläpp av koldioxid från avskogning och utrikes luft- och sjöfart ingår inte i dessa uppskattningar. Generellt blir riskerna för allvarliga klimateffekter mindre ju mer ambitiöst temperaturmål som väljs, men riskerna försvinner inte med tvågradersmålet, och inte ens med ett 1,5-gradersmål. Jämfört med IPCC:s AR4 från 2007, har nya forskningsresultat publicerats om klimateffekter. I denna rapport har vi fokuserat på havsnivåhöjningen, havsförsurningen, den biologiska mångfalden samt klimateffekter i Arktis. Jämfört med genomgången av kunskapsläget i AR4 visar nya resultat att den framtida havsnivåhöjningen kan bli större, havsförsurningens effekter på marina ekosystem omfattande och även om en del arter kan vara anpassningsbara, kan världens ekosystem påverkas av skillnader i olika arters sårbarhet för klimatförändringarna. I Arktis sker snabba förändringar. Sammantaget ter sig riskerna för allvarliga klimateffekter större jämfört med AR4. Denna rapport utgår från naturvetenskaplig klimatforskning sedan 2007. Rapporten förordar inte något specifikt temperaturmål, någon specifik utsläppsbana eller specifika policybeslut. Dessa är föremål för politiska avgöranden.

  • 131.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Future projections of ecological patterns in the Baltic Sea2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Påverkan av klimatförändringar på Östersjöns biogeokemiska kretslopp i slutet av tjugohundratalet har studerats med en högupplöst 3-D kopplad biogeokemisk-fysisk havsmodell. Fyra regionaliserade klimat scenarier baserade på resultat från två globala klimatmodeller (General Circulation Models) och två utsläpps scenarier för växthusgaser (A2, B2) har under-sökts. Studien fokuseras på kartor som beskriver förändringar i års- och säsongsmedelvärden av indikatorer för ekologisk kvalitet. Vi fann att klimatförändringar kan ha en betydande påverkan på den horisontella fördelningen av ekologiska parametrar. Som till exempel i klimatscenariot med de kraftigaste förändringarna kan siktdjupet (secchi djup) minska med upp till två meter i vissa områden medan en reducerad skiktning kan medföra att siktdjupet ökar i andra områden.

  • 132.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Dahné, Joel
    SMHI, Affärsverksamhet.
    German, Jonas
    SMHI.
    Westergren, Bo
    Stockholm Vatten AB.
    von Scherling, Mathias
    Stockholm Vatten AB.
    Kjellson, Lena
    Stockholm Vatten AB.
    Olsson, Alf
    Sweco AB.
    En studie av framtida flödesbelastning på Stockholms huvudavloppssystem2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie utfördes inom SWEdish research programme on Climate, Impacts and Adaptation (SWECIA), finansierat av Stiftelsen för Miljöstratgisk Forskning (MISTRA), med delfinansiering från Stockholm Vatten AB.Studiens syfte var att bedöma flödesbelastningen på Stockholms huvudavloppssystem under resten av detta sekel mot bakgrund av både klimatförändring och befolkningsökning. Som underlag gjordes flödes-simuleringar med MIKE Urban. Referenssimuleringar för dagens klimat gjordes dels för ett representativt helår (1984), dels för c:a 200 utvalda regnhändelser mellan 1983 och 2007. I framtidssimuleringar beskrevs klimateffekten genom omskalning av indata (temperatur, nederbörd, avdunstning) i enlighet med klimatmodellscenarier och befolknings-effekten genom en ökning i enlighet med officiell bedömning.Resultaten indikerar framför allt att bräddade volymer till Mälaren och Saltsjön kommer att öka kraftigt, men även ett ökat inflöde till reningsverket, och därmed ökat behov av rening, samt en ökad översvämningsrisk.

  • 133.
    Carlund, Thomas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Upgrade of SMHI's meteorological radiation network 2006-2007: Effects on direct and global solar radiation2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SMHIs strålningsnät moderniserades 2006-2007. Innan de äldre mätningarna upphörde genomfördes parallella mätningar med både ny och gammal utrustning under 6-18 månader. Här rapporteras resultaten av jämförelsen mellan de gamla och de nya mätningarna av i huvudsak globalstrålning och direktstrålning. I genomsnitt var överensstämmelsen god mellan de gamla och de nya mätningarna. Medelvärdet av förhållandet mellan de gamla och nya mätningarna, baserat på tidsintegrerade värden från hela den tillgängliga jämförelseperioden vid respektive station, var 0,997 för globalstrålning (12 stationer) och 1,009 för direktstrålning (3 stationer). Inget av dessa resultat är signifikant skilda från 1 vid en signifikansnivå av 90 %. Trots den goda överensstämmelsen identifierades ett par systematiska skillnader mellan de gamla och de nya mätningarna. Dessa skillnader antas i huvudsak bero på skillnad i öppningsvinkel mellan gamla och nya pyrheliometrar (mäter direktstrålning) samt skillnad i den riktningsberoende responsen mellan gamla och nya pyranometrar (mäter globalstrålning). Korrektionsfunktioner för dessa systematiska skillnader har utvecklats. Dessa bör tillämpas för att korrigera de äldre mätningarna (1983-2007) för att förbättra homogeniteten i framförallt månadsvärden av strålningsdata. Vid moderniseringen av strålningsnätet genomgick även de automatiska mätningarna av solskenstid en betydande förändring. Preliminära jämförelser av solskenstid från gammal och ny mätmetod ger i nuläget svårtydda resultat. En mer detaljerad studie av solskenstidsmätningarna, baserad på minut- eller t.o.m. momentanvärden, måste därför göras i framtiden.

  • 134.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Andersson, Helén
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Dieterich, Christian
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Gustafsson, B.
    Stockholm Resilience Centre/Baltic Nest Institute, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Schimanke, Semjon
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Transient scenario simulations for the Baltic Sea Region during the 21st century2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vattnet i Östersjön är optiskt sett uppdelat i många beståndsdelar och har ytterst höga halter av färgade lösta organiska ämnen (colored dissolved organic matter, CDOM), även kallade för gulämnen, gilvin eller gelbstoff. CDOM är en komplex blandning av kemiska bindningar skapade vid nedbrytningen av fotosyntetiskt producerat organiskt material och det har en avsevärd påverkan på ljusfältet i vattnet. En kvantitativ beskrivning av dynamiken och variabiliteten behövs ofta för att få en riktig beskrivning av ljusets nedträngning och därefter av tex primärproduktionen.     
    Denna studie är ett första försök att inkludera CDOM i en modell för Östersjön. Modellförsöken baseras på en fix koncentration i de 30 största floderna. I brist på omfattande mätningar antas en flodtillförsel som är proportionell mot totalt organiskt kol. Eftersom ursprunget och ödet fortfarande är föremål för diskussioner testar vi olika hastigheter av CDOM sönderfall och jämför resultaten med satellitobservationer. Jämfört med temperatur eller tidsberoende sönderfall uppnåddes bäst resultat med ett ljusberoende sönderfall. Att behandla CDOM som ett konservativt spårämne leder inte till tillfredsställande resultat.

  • 135.
    Engardt, Magnuz
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Andersson, Camilla
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Bergström, Robert
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Modellering av marknära ozon: Regionala och högupplösta tillämpningar av MATCH2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Höga halter av marknära ozon uppträder i Sverige framförallt under våren och sommaren i de sydvästra delarna av landet. SMHI:s regionala spridningsmodell, MATCH, klarar Luftdirektivets krav påmodellkvalitet för ozon i svensk bakgrundsluft. Detta gäller både för en Europaskalig tillämpning med 44×44 km2 stora gridrutor samt en högupplöst tillämpning med 5×5 km2 stora gridrutor. En högupplöst modell ger marginell förbättring av de statistiska måtten som beskriver modellens förmåga att beräkna marknära ozon. Lokalt bidrag till överskridanden (i förorter) är troligen inte ett problem i Sverige. Även om MATCH-modellen klarar Luftdirektivets krav på modellkvalitet klarar den inte alltid av att beskriva episoderna med de allra högsta halterna. Detta är en allvarlig brist i modellsystemet. Bättre information om utsläpp av ozongenererande ämnen, i framför allt östra Europa, och förbättringar av modellens beskrivning av vertikal omblandning och deposition kan förmodligen förbättra möjligheterna att fånga de högsta ozonhalterna. 2-dimensionell variationell analys kan vara ett verktyg att få en geografiskt täckande uppskattning på marknära ozon över Sverige, speciellt på måtten AOT40 och överskridandedagar. Modellresultat, i form av MATCH-fält och 2-dimensionellt variationellt analyserade fält, kan användas som komplement till mätningar.

  • 136.
    Klein, Thomas
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Karlsson, Per-Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Andersson, Stefan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Engardt, Magnuz
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Sjöberg, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Assessing and improving the Swedish forecast and information capabilities for ground-level ozone2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study aims to assess and improve the Swedish forecast and information capabilities for ground-level ozone concentrations in ambient air. The assessment is based on a set of archived results from the Swedish operational chemical transport model MATCH and Swedish in-situ measurements of ozone covering the period of May 2008 to November 2010. The evaluation comprises two major activities: The first activity is an analysis of the overall model performance using standard statistical metrics suitable for longer time series. The second evaluation activity comprises in-detail analyses of the specific ozone episodes occurring in Sweden during the study period. In addition, trajectory modelling is used to investigate the meteorological conditions and transport patterns associated with those episodes. The evaluation of the model results shows that the model scores well according to standard evaluation criteria and confirms results of other studies in that the model easily meets the data quality requirements of the EU air quality directive 2008/50/EC. However, from an operational forecasting and information perspective it would be desirable to further improve the prediction of, in particular, high-level ozone episodes. Two different activities in our study are dedicated to the task of improving the forecast and information capabilities: The first activity tests the usefulness of statistical postprocessing of model results using regression techniques. The tests show promising results although the model performance during high-level ozone episodes is not improved. A limitation of our study is the relatively small archive of model data available for calibration andevaluation. Adaptive post-processing methods have not been tested in our study. The second activity aimed to improve ozone forecasting is a high-resolution model run for the year 2010. The higher reso-lution run gives slightly better results than the coarser operational model, which can be attributed to a better resolution of the physiography and thus certain physical and chemical processes. In particular, high-resolution simulations provide a more realisticrepresentation of the spatial ozone variation which is desirable for environmental assessments with a longer time horizon. However, from the perspective of operational ozone forecasting the increase in resolution cannot correct systematic problems such as an under-prediction of ozone if the source of ozone is non-local and the long-range transboundary transport is not correctly described by the European-scale model used as boundaries. Other potential sources of error are incomplete or erroneous emissions, representativeness issues, oversimplifications in the model’s physical or chemical processes, lacking data assimilation and initialization and oversimplifiedboundary conditions. While several of these issues are already addressed in current initiatives such as the EU FP7-project MACC, it is clear that further work will be needed during the coming years. Further work should also be invested in a better exploitation of the international developments within MACC and in the establishment of operational high-resolution air quality forecasts for Sweden, using boundary values from European-scale forecasts provided by theMACC-ensemble of regional air quality models.

  • 137.
    Andersson, Helén
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Wallman, Patrik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Donnelly, Chantal
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Visualization of hydrological, physical and biogeochemical modelling of the Baltic Sea using a GeoDomeTM2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    ECOSUPPORT-projektet syftar till att ta fram forskningsresultat om Östersjöns miljöstatus under olika scenarier av belastning av näringsämnen och fisketryck i ett framtida klimat. Resultaten kan ligga till grund som vägledning för beslutsfattare. För att forskningsresultaten skall kunna göras begripliga och tillgängliga har en ny form av vetenskapskommunikation prövats. Presentation av en stor mängd data samt beskrivning av fysiska och biogeokemiska processer på land och i havet gjordes med hjälp av en speciell visualiseringsplatform, Uniview, som visades på en kupolformad filmduk inuti en uppblåsbar domteater. Visualiseringen visades för olika typer av publik, t.ex. för beslutsfattare, politisk ledning, forskare och studenter. Överlag så har responsen varit mycket positiv och de flesta som tagit del av visningarna menar att den här formen av kommunikation gör det lättare att förstå och ta till sig komplexa data och sammanhang. Denna åsikt delades också av de vetenskapliga presentatörerna

  • 138.
    Bergelo, Maria
    SMHI.
    Havsvattenståndets påverkan längs Sveriges kust - enkätsvar från kommuner, räddningstjänst, länsstyrelser och hamnar2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten beskrivs och sammanställs svaren från en enkät om havsvattenståndets påverkan längs Sveriges kust. Enkäten skickades ut i september 2009 av den oceanografiska varningstjänsten vid SMHI till kommuner, länsstyrelser, hamnar och räddningstjänster med kustanknytning. De insamlade enkätsvaren har gett en informationsrik kunskapsbank med bl.a. områden längs kusten som är känsliga för variationer i havsvattenstånd. Kunskapsbanken kommer att vara ett levande dokument som stöd för den oceanografiska varningstjänsten vid SMHI. I förlängningen ger detta bättre varningar och bättre information vid specifika varningssituationer. Exempel på svar från enkäten ges i rapporten för att illustrera vad man kan förvänta sig av det insamlade materialet. I slutet av rapporten finns en länsvis sammanställning av den huvudsakliga informationen från enkätsvaren inklusive det ursprungliga enkätformuläret.

  • 139.
    Hansson, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Lars
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Axe, Philip
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Areal Extent and Volume of Anoxia and Hypnoxia in the Baltic Sea, 1960-20112011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En klimatologisk atlas av syresituationen i Östersjöns djupvatten från 1960 till 2011 har skapats baserad på all tillgänglig data från ICES. Ytterligare data från Baltic International Acoustic Survey (BIAS) har inkluderats separat för 2011. Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden har undersökts i varje mätprofil. Djupet då hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten. Utifrån analyserade data från perioden 1960-2011 har ett distinkt regimskifte skett 1999. Under den första regimen, från 1960 till 1999, påverkade hypoxi stora områden och volymer, medan anoxi enbart påverkade mindre djupområden. Efter regimskiftet 1999 har andelen hypoxi och anoxi förhöjts till nivåer som aldrig tidigare observerats i Östersjöns djupvatten. Utbredningen av bottnar påverkade av anoxi har i medeltal ökat från 5% av Egentliga Östersjöns (inklusive Finska viken och Rigabukten) bottenarea till 15%, i och med regimskiftet, d.v.s. med en faktor 3. Utbredningen av hypoxi har också ökat från 22% till 28% d.v.s. med en faktor ~1.3. Den största utbredningen av anoxi, 18%, i Egentliga Östersjön observerades 2005 och den största påverkade vattenvolymen, 10%, noterades 2001. Utvecklingen i Östersjön med fortsatt extrema syreförhållanden efter regimskiftet och dess orsaker och konsekvenser för Östersjöns ekosystem är idag inte helt klarlagd. Det finns emellertid flera troliga orsaker som kan samverka såsom; förändrade vindförhållanden, förändrad frekvens och karaktäristik av inflöden, ökad belastning av organiskt material till djupvattnet, förändrad vertikal omblandning samt skiktning och ändrad tillrinning till Östersjön. Historiskt så har syreförhållanden i Östersjön undersökts i detalj och de flesta processer, både fysiska och kemiska finns beskrivna. Men utvecklingen under 2000-talet är alarmerande och måste noggrant undersökas. Utbredningen och volymen av hypoxi har idag (2011) antagligen nått den övre gränsen för vad som är fysiskt möjligt med den permanenta skiktning som finns i Östersjön. De anoxiska förhållandena kan dock fortsatt öka om den negativa utvecklingen fortsätter, vilket ytterligare kan förvärra övergödningsproblematiken i Östersjön då mer fosfor kan frigöras från bottnar som tidigare varit syresatta.

  • 140.
    Schimanke, Semjon
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Strandberg, Gustav
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    A regional climate model simulation over the Baltic Sea region for the last Millennium2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Variabilitet och långsiktig klimatförändring i Fennoskandien undersöks i en 1000 år lång under det senaste milleniet i en 1000 år lång klimatmodellsimulering. Vi använder Rossby Centres regionala klimatmodell (RCA3) med randvärden från en global klimatmodell (GCM). Effekten av variabilitet i solinstrålning, ändrade astronomiska förhållanden och ändringar i växthusgskoncentrationer har använts för att driva modellerna. Resultaten visar att RCA3 genererar en medeltida varm period (MCA) som är den varmaste under hela milleniet undantaget 1900-talet. Dessutom visar resultaten på en kall ”Lilla Istid” (LIA). I simuleringen motsvarar dessa perioder 1100- 1299 (MCA) samt 1600-1799 (LIA). Det här överensstämmer med rekonstruktioner och kan till största delen relateras till ändringar i solinstrålning. Vi fann vidare att variabiliteten över flera decennier har en betydande effekt på klimatet under MCA och LIA. Variabiliteten över flera decennier kan ibland också förklara motsägelsefulla rekonstruktioner om dessa är representativa för kortare icke sammanfallande perioder. I tillägg till tidsserier, undersöker vi också rumsliga mönster hos temperatur, lufttryck i havsytans nivå, nederbörd, molntäcke, vindhastighet och byighet för både säsongs- och årsmedelvärden. De flesta parametrarna visar störst skillnad mellan olika perioder för vintersäsongen. Som exempel kan nämnas att vintern under MCA var 1-2.5 K varmare än under LIA sett som medelvärde över flera decennier. Variabilitet och långsiktig klimatförändring i Fennoskandien undersöks i en 1000 år lång under det senaste milleniet i en 1000 år lång klimatmodellsimulering. Vi använder Rossby Centres regionala klimatmodell (RCA3) med randvärden från en global klimatmodell (GCM). Effekten av variabilitet i solinstrålning, ändrade astronomiska förhållanden och ändringar i växthusgskoncentrationer har använts för att driva modellerna. Resultaten visar att RCA3 genererar en medeltida varm period (MCA) som är den varmaste under hela milleniet undantaget 1900-talet. Dessutom visar resultaten på en kall ”Lilla Istid” (LIA). I simuleringen motsvarar dessa perioder 1100- 1299 (MCA) samt 1600-1799 (LIA). Det här överensstämmer med rekonstruktioner och kan till största delen relateras till ändringar i solinstrålning. Vi fann vidare att variabiliteten över flera decennier har en betydande effekt på klimatet under MCA och LIA. Variabiliteten över flera decennier kan ibland också förklara motsägelsefulla rekonstruktioner om dessa är representativa för kortare icke sammanfallande perioder. I tillägg till tidsserier, undersöker vi också rumsliga mönster hos temperatur, lufttryck i havsytans nivå, nederbörd, molntäcke, vindhastighet och byighet för både säsongs- och årsmedelvärden. De flesta parametrarna visar störst skillnad mellan olika perioder för vintersäsongen. Som exempel kan nämnas att vintern under MCA var 1-2.5 K varmare än under LIA sett som medelvärde över flera decennier. Variabilitet och långsiktig klimatförändring i Fennoskandien undersöks i en 1000 år lång under det senaste milleniet i en 1000 år lång klimatmodellsimulering. Vi använder Rossby Centres regionala klimatmodell (RCA3) med randvärden från en global klimatmodell (GCM). Effekten av variabilitet i solinstrålning, ändrade astronomiska förhållanden och ändringar i växthusgskoncentrationer har använts för att driva modellerna. Resultaten visar att RCA3 genererar en medeltida varm period (MCA) som är den varmaste under hela milleniet undantaget 1900-talet. Dessutom visar resultaten på en kall ”Lilla Istid” (LIA). I simuleringen motsvarar dessa perioder 1100- 1299 (MCA) samt 1600-1799 (LIA). Det här överensstämmer med rekonstruktioner och kan till största delen relateras till ändringar i solinstrålning. Vi fann vidare att variabiliteten över flera decennier har en betydande effekt på klimatet under MCA och LIA. Variabiliteten över flera decennier kan ibland också förklara motsägelsefulla rekonstruktioner om dessa är representativa för kortare icke sammanfallande perioder. I tillägg till tidsserier, undersöker vi också rumsliga mönster hos temperatur, lufttryck i havsytans nivå, nederbörd, molntäcke, vindhastighet och byighet för både säsongs- och årsmedelvärden. De flesta parametrarna visar störst skillnad mellan olika perioder för vintersäsongen. Som exempel kan nämnas att vintern under MCA var 1-2.5 K varmare än under LIA sett som medelvärde över flera decennier. Variabilitet och långsiktig klimatförändring i Fennoskandien undersöks i en 1000 år lång under det senaste milleniet i en 1000 år lång klimatmodellsimulering. Vi använder Rossby Centres regionala klimatmodell (RCA3) med randvärden från en global klimatmodell (GCM). Effekten av variabilitet i solinstrålning, ändrade astronomiska förhållanden och ändringar i växthusgskoncentrationer har använts för att driva modellerna. Resultaten visar att RCA3 genererar en medeltida varm period (MCA) som är den varmaste under hela milleniet undantaget 1900-talet. Dessutom visar resultaten på en kall ”Lilla Istid” (LIA). I simuleringen motsvarar dessa perioder 1100- 1299 (MCA) samt 1600-1799 (LIA). Det här överensstämmer med rekonstruktioner och kan till största delen relateras till ändringar i solinstrålning. Vi fann vidare att variabiliteten över flera decennier har en betydande effekt på klimatet under MCA och LIA. Variabiliteten över flera decennier kan ibland också förklara motsägelsefulla rekonstruktioner om dessa är representativa för kortare icke sammanfallande perioder. I tillägg till tidsserier, undersöker vi också rumsliga mönster hos temperatur, lufttryck i havsytans nivå, nederbörd, molntäcke, vindhastighet och byighet för både säsongs- och årsmedelvärden. De flesta parametrarna visar störst skillnad mellan olika perioder för vintersäsongen. Som exempel kan nämnas att vintern under MCA var 1-2.5 K varmare än under LIA sett som medelvärde över flera decennier.

  • 141.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hansen, J.
    National Environmental Research Institute, Aarhus University, Denmark.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Myrberg, K.
    Finnish Environment Institute, Finland Nordic.
    Ryabchenko, V.A.
    St. Petersburg Branch, P.P.Shirshov Institute of Oceanology, Russia.
    Skogen, Morten
    Institute of Marine Research, Norway.
    Eutrophication Status Report of the North Sea, Skagerrak, Kattegat and the Baltic Sea: A model study Years 2001-20052011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Följande statusrapport för Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt och Östersjön har genomförts av SMHI Sverige, IMR Norge, NERI Danmark, SPBIO Ryssland, och SYKE Finland som del av projektet “A Baltic and NORth sea Model eutrophication Assessment in a future cLimate” (ABNORMAL), vilket finansierats av the Nordic Council of Ministers’ Sea and Air Group (NMR-HLG). De tidigare NMR-HLG projekten NO COMMENTS och BANSAI fokuserades på etablering och underhållsstöd till operationella modeller samt utvecklingen av metoder för deras användning till utvärdering av eutrofieringstillstånd. Inom ABNORMAL har frågorna vidare fokuserats på användningen av ekologiska modeller för att utvärdera eutrofieringstillståndet in framtida klimat. Viktigaste rönet från studien är det föreslagna sättet att sammanföra observationer med resultat från en ensemble av ekologiska modeller för att utvärdera eutrofieringstillståndet i dagens klimat under fem olika år (2001-2005). Tröskelvärden och metoder från Oslo and Paris Commissionen (OSPAR) och Helsinki Commission (HELCOM) används och möjliga förbättringar av metoder diskuteras kort. Bedömningen av eutrofieringstillståndet visar att Kattegatt, de danska sunden, Finska viken, Gotlandsbassängen, samt största delarna av Arkonabassängen, Bornholmsbassängen och Egentliga Östersjön kan klassificeras som problemområden. Huvuddelen av Nordsjön och Skagerrak är icke-problem områden medan huvuddelarna av Bottenhavet, Bottenviken, Riga Bukten och hela sydöstra kontinentalkusten av Nordsjön kan klassificeras som potentiella problemområden.

  • 142.
    Löptien, Ulrike
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Simulated distribution of colored dissolved organic matter in the Baltic Sea2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vattnet i Östersjön är optiskt sett uppdelat i många beståndsdelar och har ytterst höga halter av färgade lösta organiska ämnen (colored dissolved organic matter, CDOM), även kallade för gulämnen, gilvin eller gelbstoff. CDOM är en komplex blandning av kemiska bindningar skapade vid nedbrytningen av fotosyntetiskt producerat organiskt material och det har en avsevärd påverkan på ljusfältet i vattnet. En kvantitativ beskrivning av dynamiken och variabiliteten behövs ofta för att få en riktig beskrivning av ljusets nedträngning och därefter av t.ex. primärproduktionen.Denna studie är ett första försök att inkludera CDOM i en modell för Östersjön. Modellförsöken baseras på en fix koncentration i de 30 största floderna. I brist på omfattande mätningar antas en flodtillförsel som är proportionell mot totalt organiskt kol. Eftersomursprunget och ödet fortfarande är föremål för diskussioner testar vi olika hastigheter av CDOM sönderfall och jämför resultaten med satellitobservationer. Jämfört med temperatur eller tidsberoende sönderfall uppnåddes bäst resultat med ett ljusberoende sönderfall. Att behandla CDOM som ett konservativt spårämne leder inte till tillfredsställande resultat.

  • 143.
    Andersson, Camilla
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Andersson, Stefan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Langner, Joakim
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Segersson, David
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Halter och deposition av luftföroreningar: Förändring över Sverige från 2010 till 2020 i bidrag från Sverige, Europa och Internationell Sjöfart2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna studie presenteras nutid (2010) och förändring till framtid (2020) för ett emissionsscenario baserat på PRIMES energimodell och IMO-beslut för internationell sjöfart. Utifrån dessa uppskattningar har modellberäkningar gjorts över nutid och förändring till 2020 för deposition av kväve och svavel, samt för lufthalter av sekundära inorganiska aerosoler (SIA; partiklar) och marknära ozon. Bidrag och förändring i detta bidrag till 2020 har presenterats för internationell sjöfart. Även Sveriges och övriga Europas bidrag till deposition i nutid och förändring till framtid har presenterats.Huvudresultaten i studien är:- Landbaserade utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider, partiklar, kolmonoxid och volatila organiska ämnen förväntas minska i Europa såväl som i Sverige, medan utsläppen av ammoniak förväntas öka till 2020 i Europa.- Internationell sjöfart förväntas minska sina utsläpp av svaveldioxid på grund av IMO-beslut, men förväntad ökning i trafiken medför ökade utsläpp av NOx.- Såväl deposition som lufthalter fortsätter vara högst i södra Sverige.- Utsläppsminskningarna till 2020 medför minskat nedfall av svavel och kväve i Sverige.- Bidraget till kvävedeposition från internationell sjöfart ökar i hela landet till 2020, övriga bidrag minskar.- Luftkvaliteten i regional bakgrundsluft i Sverige förbättras för såväl marknära ozon som för SIA.- De högsta halterna av marknära ozon beräknas minska som en följd av utsläppsminskningar i Europa.

  • 144.
    Norén, Katarina
    et al.
    SMHI.
    Granström, Carl
    SMHI.
    Eriksson, Roger
    SMHI.
    Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i Norrland 20102010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är en utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete vid vårfloden i Norrland och de nordligaste delarna av Svealand 2010. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för snösmältningen från mitten av april till slutet av maj.Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska, prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen håller sig SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser. SMHI gör dagligen automatiska prognoser för över 88 st utvalda avrinningsområden i Sverige. Merparten av prognoserna var av god kvalité men ett antal, för situationen viktiga områden hade problemmed indata.SMHI skickade ut 16 flödesvarningar och 2 hydrologiska lägesbeskrivningar som berörde vårfloden under perioden 13 maj t.o.m. 29 maj 2010. Träffsäkerheten i årets hydrologiska varningar utvärderas i november varje år och ingår därför inte i denna rapport. Under flödetarbetade SMHI ca 650 persontimmar utöver det som är normalt för perioden för varningstjänst.Efter flödessituationen skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHIs tjänster var positivt.

  • 145.
    Karmanov, K.V.
    et al.
    Atlantic Branch of P.P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kaliningrad, Russia.
    Chubarenko, B.V.
    Atlantic Branch of P.P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kaliningrad, Russia.
    Domnin, D.
    Atlantic Branch of P.P Shirhov Institute of Oceanology of Russian Academy of Sciences, Kaliningrad, Russia.
    Hansson, A.
    Linköping University, Centre for Climate Science and Policy Research, Linköping, Sweden.
    Attitude to climate changes in everyday management practice at the level of Kaliningrad region municipalities2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Representanter för kommuner i Kaliningradområdet deltog i en enkätundersökning där frågeformuläret var utformat inom projekten ECOSUPPORT och BalticClimate. Svarssammanställningen visade att för närvarande rankas inte klimatrelaterade problem nämnvärt högt eftersom andra typer av samhällsproblem överskuggar, framförallt problem av socioekonomisk karaktär. Av denna anledning bedrivs kommunernas politik utan att ta hänsyn till klimatförändringar, trots att många vetenskapliga institutioner framhåller klimatförändringsrelaterade problem och dess konsekvenser. Avslutningsvis diskuteras utvecklingsstrategier för kommunerna i Kaliningradområdet i ljuset av klimatförändringen.

  • 146.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Rummukainen, Markku
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Klimatförändringarnas effekter på svenskt miljömålsarbete2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De mål som det svenska miljömålsarbetet ska nå sattes för ett antal år sedan och har delvis preciserats sedan dess, samtidigt som åtgärder har genomförts. Många miljömål bedömdes så sent som 2009 vara svåra att uppnå inom den utsatta tiden, det vill säga till 2020. Klimatförändringarnas effekter, som idag uppmärksammas alltmer, är en faktor som komplicerar och kan förlänga det tidsperspektiv vi har för miljökvalitetsmålen. Många av de viktiga klimateffekter som har lyfts fram i miljömålsarbetet är inte alltid möjliga att kvantifiera med dagens kunskap.Preliminärt verkar det ändå vara så att fram till 2020 har klimatförändringarna liten eller ganska liten betydelse. Vartefter kommer dock klimateffekter att påverka möjligheten att nå miljömålen mer och mer. Hur snabbt effekterna uppstår och hur omfattande de blir beror förstås på i vilken omfattning Begränsad klimatpåverkan uppnås. De miljömål som påverkas mest av klimatförändringarna antingen via direkta effekter eller indirekt handlar om luft, övergödning och biologisk mångfald. Indirekta effekter berör till exempel användning av mark och vatten för utökad förnybar energiproduktion.

  • 147.
    Eilola, Kari
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Gustafson, B.G.
    Baltic Nest Institute, Resilience Centre, Stockholm University, Sweden.
    Hordoir, Robinson
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Kuznetsov, I.
    Baltic Sea Research Institute Warnemünde, Germany.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Savchuk, O.P.
    Baltic Nest Institute, Resilience Centre, Stockholm University, Sweden.
    Quality assessment of state-of-the-art coupled physical-biogeochemical models in hind cast simulations 1970-20052010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The objectives of the project ECOSUPPORT (Advanced modeling tool for scenarios of the Baltic Sea ECOsystem to SUPPORT decision making) are to calculate the combined effects of changing climate and changing human activity (e.g. changing nutrient loads) on the Baltic Sea ecosystem. Three state-of-the-art coupled physical-biogeochemical models (BALTSEM, ERGOM, and RCO-SCOBI) are used to calculate changing concentrations of nitrate, ammonium, phosphate, diatoms, flagellates, cyanobacteria, zooplankton, detritus, and oxygen in the Baltic Sea. The models are structurally different in that ERGOM and RCO-SCOBI are 3D circulation models with uniform high horizontal resolution while BALTSEM resolves the Baltic Sea spatially in 13 sub-basins. This report summarises first results of the quality assessment and model intercomparison within ECOSUPPORT. Results from hindcast simulations are compared with observations for the period 1970-2005. We found that all three investigated models are able to reproduce the observed variability of biogeochemical cycles well. Uncertainties are primarily related to differences in the bioavailable fractions of nutrient loadings from land and parameterizations of key processes like sediment fluxes that are presently not well known. Avsikten med projektet ECOSUPPORT (Advanced modeling tool for scenarios of the Baltic Sea ECOsystem to SUPPORT decision making) är att undersöka hur klimatförändringar tillsammans med mänsklig aktivitet (förändrad närsaltstillförsel) påverkar Östersjöns ekosystem. Tre kopplade fysiska-biogeokemiska modeller (BALTSEM, ERGOM, and RCO-SCOBI) används för att beräkna hur koncentrationer av nitrat, ammonium, fosfat, diatoméer, flagellater, cyanobakterier, djurplankton, detritus och löst syrgas i Östersjön förändras. Modellerna skiljer sig strukturellt åt genom att ERGOM och RCO-SCOBI är tredimensionella modeller med hög horisontell upplösning medan BALTSEM delar upp östersjön rumsligt i 13 delbassänger. Denna rapport sammanfattar resultaten från en första modelljämförelse och kvalitetsbedömning där modellresultat för tidsperioden 1970-2005 jämförs med observationer från samma period. Alla tre modellerna visar att de kan återskapa den observerade biogeokemiska variabiliteten väl. Osäkerheter är huvudsakligen relaterade till skillnader i andelen av näringstillförseln från land som antas vara biologiskt tillgänglig och till beskrivningarna av viktiga processer, som t.ex. flöden från sedimenten, där kunskapen för närvarande är bristfällig.

  • 148.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Andersson, Stefan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Bergström, Robert
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige: Haltberäkningar av NO2, PM10 och PM2.5 i svenska trafikmiljöer för framtidsscenarier med minskade europeiska emissioner2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Luftföroreningar är ett lokalt men också gränsöverskridande problem. Sveriges luftkvalitet påverkas av lokala utsläppskällor, men även av långdistanstransport från stora emissionsområden i Europa. Utsläppen av många luftföroreningar har minskat kraftigt under de senaste årtiondena på grund av kontinuerligt skärpta emissionskrav. Betydande förbättringar har bland annat gjorts inom vägtransportsektorn. Via europeiska utsläppsnormer definieras acceptabla gränser för avgasutsläpp för nya fordon som säljs i EUs medlemsstater. Dessa, och andra, utsläppskrav kommer att leda till fortsatt minskande emissioner i Europa och därmed även lägre föroreningsnivåer i den luft som kommer in över Sverige. Hur stort är det kvarstående behovet av lokala åtgärder i Sverige för att minska haltnivåerna till en nivå där normer och miljömål uppfylls? Det är en av de frågeställningar som denna rapport utgår från.Den lokala miljö som undersöks är gaturum, varför förändringar av vägtrafikens emissioner och halter i Sverige är central. Liknande emissionstrender, som i Europa, finns också i Sverige, med kraftigt minskande emissioner beroende bland annat på de europeiska utsläppsnormerna. Viktiga skillnader finns också. Vårt kalla svenska vinterklimat skapar bland annat hala vägbanor och ogynnsamma spridningsförhållanden. Åtgärder för att undvika hala vägbanor leder till ökat vägslitage och vägdamm som ackumuleras i vägmiljön, vilket i sin tur leder till höga partikelhalter. I norra delarna av Sverige skapas under vintern ogynnsamma spridningsförhållanden med stabil skiktning och låga inversioner. I kombination med höga emissioner av luftföroreningar från bostadsuppvärmning och kallstarter leder detta till höga halter av bland annat kväveoxider.Trots kraftiga minskningar av utsläppen både i Sverige och övriga Europa har inte luftkvaliteten, med avseende på kvävedioxid (NO2), ozon (O3) och partiklar (PM10 respektive PM2.5), förbättrats på något avgörande sätt sedan år 2000. Fortfarande är luftföroreningshalterna i många trafikmiljöer höga såväl i Sverige som i övriga Europa. Orsakerna till det diskuteras i rapporten. Syftet med denna undersökning är att analysera hur framtidens luftkvalitet på lokal nivå (gaturum) kan komma att utvecklas på grund av troliga emissionsminskningar i Europa och i Sverige, samt att bedöma hur stora lokala åtgärder som ytterligare kan komma att fordras för att klara miljökvalitetsnormer och miljömål.

  • 149.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Andersson, Stefan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Bennet, Cecilia
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Bergström, Robert
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Gidhagen, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Johansson, Christer
    Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet.
    Kartläggning av partiklar i Sverige - halter, källbidrag och kunskapsluckor2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte. År 1999 startade Naturvårdsverket ett projekt för kartläggning av partikelhalter i Sverige samt identifikation av de viktigaste källorna. Kartläggningsprojektet byggde på mätningar under två år (1999-2001). Resultaten har varit till stor nytta och legat till grund för bland annat införande av nya miljömål och miljökvalitetsnormer, åtgärdsförslag och vetenskapliga publikationer. För första gången kunde haltnivåer av PM10 och PM2.5 beskrivas systematiskt i regional och urban bakgrund samt gaturum i Sverige. Tre huvudkällor till höga partikelhalter i Sverige kunde identifieras; långdistanstransport, uppvirvling av vägdamm och vedeldning.Sedan dess har kunskapen om partiklar ökat. Miljökvalitetsnormer har införts i Sverige och miljömål har formulerats. Idag finns mer mätdata tillgängliga och för vissa områden finns även längre tidsserier. Intresset för sjöfartens bidrag till luftföroreningar och partiklar har ökat, eftersom dess relativa bidrag jämfört med landbaserade emissioner ökar. Nya studier inriktade på förståelse av olika processer har genomförts. Modeller har utvecklats och förbättrats, därigenom har också möjligheten att kvantifiera olika källors bidrag ökat. Behovet att använda modeller i arbetet med miljömål och miljökvalitetsnormer har också blivit större.Syftet med denna studie är att presentera huvuddragen av den kunskap som kommit fram under de senaste tio åren om partikelhalter i Sverige, framförallt PM10 och PM2.5, men också peka på kunskapsluckor.

  • 150.
    Sahlberg, Jörgen
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Gustavsson, Hanna
    SMHI.
    HOME Vatten i Mälaren2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Uppsättningen av HOME Vatten i Mälaren har utförts på uppdrag av Norra Östersjöns vattendistrikt. Detta är första gången som HOME Vatten sätts upp i en sjö.HOME Vatten är ett integrerat modellsystem för vattenkvalitets-beräkningar i mark, sjöar, vattendrag och kustvatten. Modellsystemet är utvecklat att användas i vattenförvaltningsarbetet, med speciellt fokus på EUs ramdirektiv för Vatten och består av två integrerade vattenkvalitets-modeller, HYPE för mark, sjöar och vattendrag och Kustzonsmodellen för kustvatten och sjöar. Notera att detta är den första HOME Vattenuppsättningen som använder den nyutvecklade hydrologiska HYPE modellen för hela Mälaren avrinningsområde istället för HBV-NP modellen. Med HOME Vatten är det möjligt att beräkna långa tidserier av näringsämnen. I kustvattnen och sjöar beräknas dessutom tidserier av syrgashalt.HYPE är en högupplöst hydrologisk modell för vatten och vattenkvalitets-beräkningar med integrerade moduler för att simulera vattenkvalitet (N,P,TOC) samt spårämnen (O18). Den nuvarande HYPE version som satts upp för hela Sverige (S-HYPE) består av totalt 17313 delområden varav Norrströms avrinningsområde innehåller 973 delområden. Trots detta stora antal delområden runt Mälaren saknas närområdet runtMälaren i HYPE Modellen. Då modellen vidareutvecklas hela tiden med bla en högre och högre rumslig upplösning kommer Mälarens närområde att inkorporeras mer och mer för varje ny HYPE version.Kustzonsmodellen är en s.k. endimensionell modell, som löser upp modellvariablerna i djupled med hög noggrannhet, men beräknar ett horisontellt medelvärde i aktuellt område. För att kunna lösa upp de horisontella gradienterna i området måste modellområdet delas in i ett flertal vattenförekomster. Beräkningar görs på alla djup i alla vatten-förekomster. Dessa är kopplade sinsemellan via sund och utbyter egenskaper mellan varandra. I denna version av Kustzonsmodellens uppsättning i Mälaren består den av 39 vattenförekomster.Modellsystemet har beräknat dagliga värden av temperatur, syre, närsalter, klorofyll och vattnets ålder i Mälarens alla vattenförekomster för perioden 1990-2008. En omfattande validering av Kustzonsmodellen har genomförts med hjälp av mätdata från ett 20-tal mätstationer i området. Mätdata har laddats ner från SLUs (Sveriges Lantbruks Universitet) hemsida. Dessutom har Stockholm Vatten bidragit med alla mätdata frånMälarens östra del. Resultatet kan sammanfattas så att kustzonsmodellen beskriver temperatur, kvävehalter och syrgashalter i Mälaren på ett bra sätt medan fosfor och klorofyll inte har en lika god överensstämmelse mot mätdata. Resultatet från fosforberäkningarna visar att löst fosfor stämmer ganska bra men att vintervärdena ofta blir för höga. Problemet är här att totalfosforberäkningarna inte överensstämmer så bra mot mätningarna i främst den västra delen av Mälaren. I den östra delen ligger medelvärdet av den beräknade totalfosforhalten bra i jämförelsen mot mätningarna men de beräknade halterna varierar mer under året. Den generella slutsatsen från valideringen av fosfor är att HYPEs totalfosfortransport till Mälaren består av för mycket löst fosfor och för lite partikulärt fosfor samt att den är för liten i Mälarens västra del. Ett annat problem är att i bottenvattnet startar det beräknade fosforutbytet mellan vatten ochsediment vid för höga syrgaskoncentrationer. Detta kommer att rättas till i nästa version av Kustzonsmodellen.Den beräknade klorofyllhalten underskattas vilket troligen har att göra med att den biogeokemiska modellen SCOBI bara innehåller en typ av plankton ett sk ”medelplankton” vars koncentration inte varierar tillräckligt mycket.Statusberäkningar i Mälaren, vad gäller syre och totalfosfor, har inte genomförts i denna studie då dessa beräkningsprogram kommer att utvecklas först under hösten 2010.

1234567 101 - 150 av 709
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.9
|