Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 101 - 150 av 211
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Johansson, Barbro
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Magnus
    SMHI.
    Aranibar, Enrique
    ENDE Empresa Nacional de Electricidad.
    Llobet, Robert
    ENDE Empresa Nacional de Electricidad.
    Application of the HBV model to Bolivian basins1987Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 102.
    Johansson, Lasse
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Gyllenram, Walter
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nerheim, Signild
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lokala effekter på extrema havsvattenstånd2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När havsvattennivån ska beräknas för en viss plats behöver hänsyn tas till lokala förhållanden. Vattenståndet lokalt kan avvika från det som observeras vid en av SMHI:s eller andras mätplatser. Geografin på platsen och vågor kan leda till högre vattennivåer än de som observeras vid mätplatserna.

    Denna rapport ger en kort beskrivning av hur vattenståndet längs Sveriges kuster byggs upp. Vi ger exempel på olika mekanismer för att läsaren ska få en uppfattning om skalorna i tid och höjd. Vågfenomen lokalt kan leda till att ytterligare högre nivåer kan beröras av vatten än vad vattenståndet anger.

    En översiktlig beskrivning görs av hur vågor interagerar med stränder ochkajer. Begreppen våguppstuvning och våguppsköljning förklaras. Några exempel ges på vilken effekt bottens lutning har och hur vågor utvecklas i hamnar.

    För att beräkna återkomstvärden för vattenstånd på en lokal plats beskrivs hur man kan utgå från de mätningar som SMHI gör sedan många år. Observationer från den närmaste eller de närmaste mätplatserna kan användas för att beräkna vattenstånd med olika återkomsttider för den önskade platsen. Ett exempel på en sådan beräkning presenteras där speciellt viktiga detaljer redovisas.

  • 103.
    Johnell, Anna
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Olsson, Jonas
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Deterministic evaluation of ensemble streamflow predictions in Sweden2007Ingår i: Nordic Hydrology, ISSN 0029-1277, E-ISSN 1996-9694, Vol. 38, nr 4-5, s. 441-450Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A system for ensemble streamflow prediction, ESP, has been operational at SMHI since July 2004, based on 50 meteorological ensemble forecasts from ECMWF. Hydrological ensemble forecasts are produced daily for 51 basins in Sweden. All ensemble members, as well as statistics (minimum, 25% quartile, median, 75% quartile and maximum), are stored in a database. This paper presents an evaluation of the first 18 months of ESP median forecasts from this system, and in particular their performance in comparison with today's categorical forecast. The evaluation was made in terms of three statistical measures: bias B, root mean square error RMSE and absolute peak flow error PE. For ESP forecasts the bias ranged between -20% and 80% with a systematic overestimation for Sweden as a whole. A comparison between bias in input precipitation and ESP output, respectively, revealed only a weak relationship, but streamflow overestimation is likely related mainly to model properties. The results from the streamflow forecast comparison showed that the ESP median in deterministic terms performs overall as well as the presently used categorical forecast. Further, ESP has the advantage of providing at least a qualitative measure of the uncertainty in the forecasts, with probability forecasts being the ultimate goal.

  • 104. Kalantari, Zahra
    et al.
    Cavalli, Marco
    Cantone, Carolina
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Crema, Stefano
    Destouni, Georgia
    Flood probability quantification for road infrastructure: Data-driven spatial-statistical approach and case study applications2017Ingår i: Science of the Total Environment, ISSN 0048-9697, E-ISSN 1879-1026, Vol. 581, s. 386-398Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 105.
    Kindell, Sven
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Luften i Nässjö1987Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 106.
    Kindell, Sven
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridningsberäkningar för Ericsson, Ingelstafabriken1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 107.
    Kindell, Sven
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridningsberäkningar för SUPRAs anläggningar i Köping1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 108.
    Kindell, Sven
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridningsberäkningar för Uddevallas fjärrvärmecentral i Hovhult1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 109.
    Kindell, Sven
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Ring, Sture
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridningsberäkningar för SAABs planerade bilfabrik i Malmö1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 110.
    Kindell, Sven
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Luftvårdsstudie avseende industrikombinatet i Nynäshamn (koncentrations- och luktberäkningar)1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 111.
    Kjellström, Erik
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Bärring, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Nikulin, Grigory
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Nilsson, Carin
    Lunds Universitet.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Strandberg, Gustav
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Production and use of regional climate model projections – A Swedish perspective on building climate services2016Ingår i: Climate Services, ISSN 2405-8807, nr 2-3, s. 15-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 112. Klutse, Nana Ama Browne
    et al.
    Ajayi, Vincent O.
    Gbobaniyi, Bode
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Egbebiyi, Temitope S.
    Kouadio, Kouakou
    Nkrumah, Francis
    Quagraine, Kwesi Akumenyi
    Olusegun, Christiana
    Diasso, Ulrich
    Abiodun, Babatunde J.
    Lawal, Kamoru
    Nikulin, Grigory
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Lennard, Christopher
    Dosio, Alessandro
    Potential impact of 1.5 degrees C and 2 degrees C global warming on consecutive dry and wet days over West Africa2018Ingår i: Environmental Research Letters, ISSN 1748-9326, E-ISSN 1748-9326, Vol. 13, nr 5, artikel-id 055013Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 113.
    Langner, Joakim
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Alpfjord Wylde, Helene
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Camilla
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Mapping of phytotoxic ozone dose for birch, spruce, wheat and potato using the MATCH-Sweden system2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vi har lagt till beräkningar av PODY för björk, gran vete och potatis i MATCHSverigesystemet. Rapporten går igenom de förändringar och uppdateringar som harinförts i beräkningarna sedan den ursprungliga implementeringen 2016.Resultat för receptorerna generic crops (POD3gen-CR), generic deciduous trees (POD1gen-DT), birch (POD1spec-birch), spruce (POD1spec-spruce), wheat (POD6spec-whet), potato (POD6specpotato),presenteras för åren 2013-2017.En jämförelse med resultat från EMEP-modellen för generic crops och för genericdeciduous trees ger en bättre överensstämmelse än tidigare. Givet att ett fel i beräkningenav solstrålningen har identifierats i EMEP-modellen så framstår resultaten från MATCHSverigeoch EMEP nu som mer konsistenta.Variationen från år till år i PODY för björk och gran är av samma storleksordning somden som beräknas för generic deciduous trees, men numeriska värden för PODY skiljersig, framför allt för björk beroende på skillnader i de parametrar som ingår i beräkningenoch på användning av längre vegetationsperioder baserade på svenska och skandinaviskadata. Kritiska nivåer motsvarande 4 % reduktion i tillväxten av björk och gran överskridsi stort sett i hela landet för alla år som har studerats.Variationen från år till år i PODY för vete och potatis är större än för generic crops pågrund av att ett högre tröskelvärde används i beräkningen av PODY för de specifikagrödorna. Kritiska nivåer motsvarande skördeförluster på 5 % uppnås i södra delen avSverige för fyra av de fem studerade åren för vete och för två av åren för potatis.Det uppdaterade programpaketet för PODY-beräkningar skulle kunna användas förberäkningar av PODY för olika typer av vegetation för perioden 1990-2013 baserat pååteranalyserade ozonkoncentrationer. Programpaketet kan också utvecklas förberäkningar av PODY för hela Europa baserat på olika typer av utsläpps- ochklimatsscenarier.PODY presenteras tillsammans med övriga ozonmått på SMHI:s miljöövervakningssida(www.smhi.se/klimatdata/miljo/atmosfarskemi) med start från miljöövervakningsåret2013.

  • 114.
    Leung, Wing
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Windmark, Fredrik
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Brodl, Ludvik
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Langner, Joakim
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    A basis to estimate marginal cost for air traffic in Sweden.: Modelling of ozone, primary and secondary particles and deposition of sulfur and nitrogen.2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this study we have investigated the effects of emissions from aviation on air quality in both Swedish and European domains. The results will be used as a basis to estimate the marginal cost for air traffic in Sweden. The vertical, geographical and temporal distribution of aviation emissions over Sweden has been estimated using a newly developed methodology. The aviation emissions have been categorized by their emission altitude (LTO, low cruise and high cruise) and flight nationality (international, national and overflight). This aviation emission information was then used as input data to the regional atmospheric chemistry model MATCH to simulate the effects of aviation emissions on ecosystem, health and climate metrics. A total of 17 model simulations over three years have been performed. There is one simulation in which all emitted species from the surface and aviation emissions are included and eight simulations in which all aviation emissions from each combination of emission altitude and flight nationality are included. There are eight simulations in which NOx aviation emissions from each combination of emission altitude and flight nationality are included. Using these simulations, contributions from aviation emissions to deposition, concentrations and a range of different air pollution metrics has been calculated. The results are calculated in both the Europe and Swedish domains for all the simulations. 

    The following results are included in this report: . Deposition of oxidised and reduced nitrogen . Deposition of excess sulfur . AOT40 and SOMO35 and their exposures . Concentration and exposure of primary and secondary particles . Concentration of nitrate and sulfate particles . Concentration of surface and above surface ozone 

    In summary, contributions from aviation emissions in Sweden to the different concentrations, deposition and metrics for environmental effects are generally small, on the order of a few per mille or less. However the impacts can be traced in the simulations well beyond the Swedish borders. LTO emissions give the largest contribution to deposition of oxidised and reduced nitrogen, deposition of excess sulfur and concentrations of primary and secondary particles. In particular near the major airports like Stockholm-Arlanda and Gothenburg-Landvetter. High cruise emissions give insignificant contributions to deposition and concentrations at surface level. LTO emissions give a negative contribution to surface ozone concentration locally at the main Swedish airports but give an overall increased contribution in the regions around. Aviation emissions at low cruise and high cruise levels have the largest effect on ozone concentrations at higher levels. 

  • 115.
    Lindell, Sten
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Realtidsbestämning av arealnederbörd1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Några vintrar under 80-talet gav HBV-modellen ett dåligt prognosresultat för vissa tillrinningsområden i norra Norrlands fjälltrakter. Samtidigt blev resultat av vårflödesvolymsprognosema för motsvarande områden bättre då arealnederbördsmetoden för prognosering av tilliinningsvolymer utnyttjades. För att utröna om det är möjligt att kombinera arealnederbördsmetodens nederbördsviktning med HBV-modellens tillrinningsberäkning finansierade arbetsgruppen för hydrologiskt utvecklingsarbet (HUVA) inom Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan (VASO) en studie budgetåret 1991-92 som avrapporterades i Mv PM Nr 3 (Lindell, 1992). I det arbetet användes ett PCprogram för tredimensionell interpolering, SURFER, för beräkning av den areella nederbörden. Arbetet med att läsa in nederbördsdata till det systemet var mycket omfattande och tog mesta tiden av projektet i anspråk. Däiför kunde endast ett prognosområde studeras med nederbördsdata under 15 månader

    Denna rapport redovisar en utveckling av SURFER-projektet från 1991-92. PC-programmet SURFER har ersatts med en av SMHI utvecklad modell för operationella korta väderprognoser, LAM-modellen (Ullerstig och Unden, 1981), (Unden, 1982) samt (Andersson et al., 1986).

    -talet gav HBV-modellen ett dåligt prognosresultat för vissa

    tillrinningsområden i norra Norrlands fjälltrakter

    . Samtidigt blev resultat av

    vårflödesvolymsprognosema för motsvarande områden bättre då arealnederbördsmetoden

    för prognosering av tilliinningsvolymer utnyttjades. För att utröna om det är möjligt att

    kombinera arealnederbördsmetodens nederbördsviktning med HBV-modellens

    tillrinningsberäkning finansierade arbetsgruppen för hydrologiskt utvecklingsarbete

    (HUVA) inom Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan (VASO) en studie budgetåret

    1991-92 som avrapporterades i Mv PM Nr 3 (Lindell, 1992). I det arbetet användes ett PCprogram

    för tredimensionell interpolering, SURFER, för beräkning av den areella

    nederbörden. Arbetet med att läsa in nederbördsdata till det systemet var mycket

    omfattande och tog mesta tiden av projektet i anspråk. Däiför kunde endast ett

    prognosområde studeras med nederbördsdata under 15 månader

    .

    Denna rapport redovisar en utveckling av SURFER-projektet från 1991-92. PC-programmet

    SURFER har ersatts med en av SMHI utvecklad modell för operationella korta

    väderprognoser, LAM-modellen (Ullerstig och Unden

    , 1981), (Unden, 1982) samt

    (Andersson et al., 1986).

  • 116.
    Lindell, Sten
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Carlsson, Bengt
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Sanner, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Reihan, Alvina
    SMHI.
    Vedom, Rimma
    Application of the integrated hydrological modelling system IHMS-HBV to pilot basin in Estonia1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report describes calibration and application of the IHMS-HBV model on a daily time step to Kasari River basin in Estonia. The Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) have as consultant been responsible for the set-up, calibration, training and delivery of the Integrated Hydrological Model System with the HBV-model (IHMSHBV). The Swedish Board for lnvestment and Technical Support (BITS) financed the project. The training and transfer of technology were addressed to the Estonian Meteorological and Hydrological Institute (EMHI).

  • 117.
    Lindell, Sten
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Ericsson, Lars O.
    SMHI.
    Sanner, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Göransson, Karin
    SMHI.
    Integrated Hydrological Monitoring and Forecasting System for the Vistula River Basin1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report is a technical description on the project Integrated Hydrological Monitoring and Forecasting System for the Vistula River Basin. The Swedish Meteorological and Hydrological lnstitute in Nonköping, Sweden, (hereinafter called SMHI) and Institute of Meteorology and Water Management in Warsaw, Poland, (hereinafter called IMWM) has fulfilled and co-operated in this project. SMHI have as consultants been responsible for design and development of the Vistula River Monitoring and Forecasting System, for on-the-job training and education in Windows programming and development as well as in set-up, calibration and applications of the HBV-model. IMWM responsibilities has been to provide the project with hydrometeorological data and information on land use for the calibration activities and to supply the project with the hydrodynamic model in use at the polish institute. IMWM has been deeply involved in the design and development of the Vistula River Monitoring and Forecasting System and bad the main responsibility in the HBV-model calibration activities.

  • 118.
    Lindell, Sten
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sanner, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nikolushkina, Irena
    SMHI.
    Stikute, Inita
    SMHI.
    Application of the integrated hydrological modelling system IHMS-HBV to pilot basin in Latvia1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report describes calibration and application of the IHMS-HBV model on daily time step to Lielupe River basin in Latvia. The Swedish Meteorological and Hydrologicalnstitute (SMHI) have as consultant been responsible for the set-up, calibration, training and delivery of the Integrated Hydrological Model System with the HBV-model (IHMSHBV). The Swedish Board for Investment and Technical Support (BITS) financed the project. The training and transfer of technology were addressed to the Latvia Hydrometeorological Agency (LHMA)

  • 119.
    Lindström, Göran
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Gardelin, Marie
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johansson, Barbro
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Magnus
    SMHI.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    HBV-96 – En areellt fördelad modell för vattenkrafthydrologin1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 120.
    Lindström, Göran
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Gardelin, Marie
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Magnus
    SMHI.
    Conceptual modelling of evapotranspiration for simulations of climate change effects1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The evapotranspiration routines in existing conceptual hydrological models have been identified as one of the weaknesses which appear when these rnodels are used for the simulation of hydrological effects of a changing clirnate. The hydrological models in operational use today usually have a very superficial description of evapotranspiration. They have, nevertheless, been able to yield reasonable results. The objective of this paper is to analyse and suggest modifications of existing evapotranspiration routines in conceptual hydrological models to make them more appropriate for use in simulation of the effects of a changing climate on water resources.

    The following rnodifications of the evapotranspiration routine were formulated and tested in the HBV model: Ternperature anomaly correction of evapotranspiration, potential evapotranspiration by a simplified Thornthwaite type formula, interception submodel, spatially distributed evapotranspiration routine and alternative forrnulations of lake evapotranspiration. Sensitivity analyses were thereafter rnade to illustrate the effects of uncertainty in the hydrological model structure versus those of the uncertainty in the climate change predictions.

  • 121.
    Lindström, Göran
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Johansson, Barbro
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Magnus
    SMHI.
    Gardelin, Marie
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Development and test of the distributed HBV-96 hydrological model1997Ingår i: Journal of Hydrology, ISSN 0022-1694, E-ISSN 1879-2707, Vol. 201, nr 1-4, s. 272-288Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A comprehensive re-evaluation of the HBV hydrological model has been carried out. The objectives were to improve its potential for making use of spatially distributed data, to make it more physically sound and to improve the model performance. The new version, HBV-96, uses subbasin division with a typical resolution of 40 km(2), although any resolution can be used. In addition, each subbasin is divided into elevation bands, vegetation and snow classes. Automatic weighting of precipitation and temperature stations was introduced and a new automatic calibration scheme was developed. The modifications led to significant improvements in model performance. In seven test basins the average value of the efficiency criterion R-2 increased from 86 to 89%, with improvements in both the calibration and verification periods. (C) 1997 Elsevier Science B.V.

  • 122.
    Losjö, Katarina
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Södling, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    German, Jonas
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Uppföljning av de svenska riktlinjerna för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De svenska riktlinjerna för bestämning av dimensionerande flöden (Klass I-flöden) för dammanläggningar publicerades första gången för snart 30 år sedan (Flödeskommittén, 1990). SMHI har på uppdrag av Svenska kraftnät undersökt om de parametrar som används för flödesbestämningarna har förändrats över tiden.

    Riktlinjerna föreskriver att simuleringar med en hydrologisk modell ska användas för beräkningarna, och ett antal parametrar anges för dessa beräkningar. En uppdelning av Sverige i fem regioner gjordes och parametrarna avser

    • ett snötäcke med 30 års återkomsttid
    • en dimensionerande nederbördsekvens över 14 dygn och 1000 km2
    • korrektioner av denna nederbördssekvens med avseende på avrinningsområdets storlek
    • korrektioner av nederbördssekvensen med avseende på årstid
    • extrem vind

    Dessutom framhålls tillämpningen i ett klimat i förändring i den senaste upplagan (Svensk Energi m.fl. 2015).

    För att undersöka om de parametrar som används för flödesbestämningen har förändrats över tiden, och därmed behöver justeras, har analyser gjorts av huruvida det går att se någon trend i nederbörd, snötäcke och extrem vind sedan de första riktlinjerna skrevs.

    Förutom detta har även analyser gjorts av de högsta årliga flöden som uppmätts vid vattenföringsstationer i Sverige för att undersöka om det finns någon trend i dessa data.

    En första uppföljning gjordes för 10 år sedan (Berström, m.fl., 2008) och föreliggande rapport är en uppdatering med tillgång till längre mätserier både efter 2008 och bakåt i tiden.

    Långa serier med mätdata från ett urval av SMHI:s klimatstationer och hydrologiska stationer har använts i analyserna och resultatet av uppföljningen sammanfattas nedan.

    • Utvärdering av den dimensionerande nederbördssekvensen har gjorts dels genom att analysera tillfällen med nederbörd större än 90 mm över 1000 km2 under såväl 24 timmar som två dygn för perioden från c:a 1930 till 2018, och dels av den totala nederbördssumman under en 14-dygnsperiod 1961-2018. Även den högsta stationsnederbörd som varje år uppmätts (punktnederbörd) har analyserats för perioden 1945-2018.
    • Ingen av dessa analyser uppvisar en trend över de analyserade perioderna. Detta står i kontrast mot det resultat som framkom i den uppföljningen 2008, då man konstaterade en trend mot ökande punktnederbörd för perioden 1961-2007.
    • För att undersöka om det finns anledning att justera arealkorrektionen av nederbördssekvensen har såväl den stationsvisa dygnsnederbörden som den ackumulerade 14-dygnsnederbörden över olika stora arealer analyserats. De årliga variationerna är likartade över tid och över landet, och ingen trend kan ses. Anpassningen av de nu analyserade värdena för den ackumulerade 14-dygns nederbörden över 100, 1000 respektive 10 000 km2 ger något olika resultat beroende på analysmetodik. Ingen av metoderna är identisk med den som användes när riktlinjerna togs fram. Ingen entydig avvikelse från riktlinjerna finns dock.
    • Årstidskorrektionen av nederbörden har utvärderats genom att dela upp 14- dygnsnederbörden respektive den observerade punktnederbörden större än 90 mm på de månader den inträffade, dels perioden 1961- 1990 och dels 1991-2018.Resultatet visar att säsongsfördelningen uppvisar ett liknande mönster för de bådaperioderna, och som, även åskådliggörs i Flödeskommittén, (1990), och således finns inget skäl till att justera årstidskorrektionen i riktlinjerna.
    • För utvärderingen av eventuella trender i snötäcket har analyser gjorts av medelvärdet av varje års största snödjup vid 42 klimatstationer. Variationerna är stora mellan år under hela den analyserade perioden i hela landet, och även ett flytande 10-årsmedelvärde varierar. Sett över hela perioden 1904/05–2017/18 kan dock ingen trend ses, och inte heller för perioden 1961-2018, utan endast variationer över kortare tid. Eftersomberäkningar av 30-årssnön förutsätter att ingen trend finns i tidsserien som används för den statistiska analysen, kvarstår rekommendationen i riktlinjerna att frekvensanalysen för snön ska göras för så lång period som data finns tillgängliga.
    • Analysen av varje års högsta dygnsmedelvärde på vattenföringen har gjorts för 69 oreglerade eller endast obetydligt reglerade vattenföringsstationer med långa tidsserier. Antalet stationer varierar för olika delar av landet, men analysresultatet visar inte på någon långsiktig trend i storleken av flödestopparna.
    • Den geostrofiska vinden, som är en slags idealiserad genomsnittlig vindhastighet beräknad från lufttrycksobservationer, har beräknats, uppdelat i nio områden fördelade över Sverige. Antalet tillfällen från och med 1940 med geostrofisk vind på minst 25 m/s uppvisar ingen långsiktigt trend som kan föranleda justeringar i kriterierna för beräkningen av vågor och seicher.
    • Analysen av förhållanden mellan Klass I-avrinningen och 100-årsflödet tyder på att kvoten ökar med minskande avrinningsområden. Här kan det finnas en anledning att följa utvecklingen vid nya beräkningar för att eventuellt kunna se något orsakssamband.

    Slutsatsen är att inga förändringar av kriterierna i riktlinjerna för beräkning av dimen- sionerande flöden för dammanläggningar behöver göras i dagsläget. Likaså framkommer vikten av långa tidsserier som underlag för bedömning av trender.

  • 123.
    Lärke, Agne
    et al.
    SMHI.
    Sanner, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Utvärdering av SMHIs prognos och varningstjänsts verksamhet under flödena januari t o m mars 2002 i sydvästra Sverige2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mellan den 16 januari och 13 februari föll rikligt med regn över sydvästra Sverige. I kombination med viss snösmältning orsakade detta kraftigt stigande flöden och översvämningar som följd. Flödena kulminerade på många håll i början av februari. I slutet av februari och början av mars ökade återigen flödena kraftigt till följd av nya regnväder. På de flesta håll nåddes dock inte flöden lika höga som i början av februari.

  • 124.
    Marmefelt, Eleonor
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Currents in the Gulf of Bothnia During the Field Year of 19911994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 125.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Arheimer, Berit
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Langner, Joakim
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    An integrated biogeochemical model system for the Baltic Sea1999Ingår i: Hydrobiologia, ISSN 0018-8158, E-ISSN 1573-5117, Vol. 393, s. 45-56Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) is developing an integrated biogeochemical model system for the Baltic Sea. It consists of three coupled models; a marine biogeochemical-hydrodynamical model (SCOBI), a continuous riverine nitrogen transport model (HBV-N) and an atmospheric transport and chemical model (MATCH). It is supplied with a tool for presentation and analysis. The SCOBI model is a coupled one-dimensional model with high vertical resolution. Horizontal variations are taken into account by dividing the area into smaller boxes. The model includes primary phytoplankton production, nitrogen fixation and secondary zooplankton production. Nitrogen load from land is obtained through the HBV-N model, which simulates organic and inorganic nitrogen separately in catchments. The model is based on the hydrological model HBV, and the subbasin runoff is simulated on a daily basis. The HBV-N model is calibrated and validated against measured concentrations and water flow in rivers. The atmospheric input of oxidised and reduced nitrogen is taken from the annual assessments carried out with the MATCH-Sweden modelling system. MATCH-Sweden combines model calculations, using an atmospheric transport and chemical model, with observations of air- and precipitation chemistry data to give a detailed mapping of concentrations and deposition of nitrogen compounds over Sweden. Supplemented with monitoring data for the specific area of interest, the integrated biogeochemical model system makes a useful tool for environmental protection analyses; e.g. for interpretation of monitoring data as well as creating scenarios for studies of effects in changes of the nutrient loads.

  • 126.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Håkansson, Bertil
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Erichsen, Anders Christan
    Sehested Hansen, Ian
    Institute of Marine Research, Bergen, Norway..
    Development of an Ecological Model System for the Kattegat and the Southern Baltic: Final Report to the Nordic Councils of Ministers2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 127.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Olsson, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Integrerat Kustzonssystem för Hallandskusten2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kustzonssystemet är ett integrerat modellsystem där såväl belastningen på kusten från land och atmosfär som tillståndet i kustzonen beräknas med hjälp av modeller. Tillrinningen från land har beräknats med hjälp av den hydrologiska modellen HBV och koncentrationerna har fastställts med hjälp av observerade data. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH-modellen. Kustzonsmodellen (PROBE-SCOBI), som är en biogeokemisk modell, beräknar tillståndet i kustvattnen.Syftet med Kustzonssystemet är att modellerna skall vara så beskaffade att det är möjligt att skapa långa tidsserier främst av näringsämnen och syrgashalt, samtidigt som miljötillståndet i kustzonen genom modellerna beskrivs med så hög kvalité att modellsystemet kan användas i analyssyfte, exempelvis vid scenariostudier. Kustzonsmodellen är en s.k. en-dimensionell modell, som löser upp modellvariablerna i djupled med hög noggrannhet, men beräknar ett horisontellt medelvärde i sitt område. För att kunna lösa upp de horisontella gradienterna i området måste modellområdet delas in i flertalet delbassänger. Beräkningar görs i alla bassänger, vilka är kopplade med varandra och utbyter egenskaper mellan varandra. Indelningen av Kustzonsmodellens delbassänger längs Hallandskusten följer SVAR-indelningen. Detta innebär att Kustzonsmodellen längs Hallandskusten består av 20 delbassänger.

  • 128.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Olsson, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindow, Helma
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Svensson, Jonny
    Thalassos Computations.
    Integrerat Kustzonssystem för Bohusläns skärgård2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SMHIs Kustzonssystem har implementerats längs Bohuskusten i två etapper. Första etappen omfattar skärgården från Gullmaren i söder upp till riksgränsen i norr. Den andra etappen sträcker sig från fjordsystemet kring Orust och Tjörn och ner till Onsala kustvatten. Tillrinningen från land har beräknats med hjälp av den hydrologiska modellen HBV och koncentrationerna har fastställt m.h.a. observerade data. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH-modellen. Kustzonsmodellen (PROBE-SCOBI), som är en biogeokemisk modell, beräknar tillståndet i skärgårdsvattnen.Med hjälp av Kustzonsmodellen har skärgårdens miljötillstånd kunnat beräknats för en längre tidsperiod. Validering av modellen visar på en god överensstämmelse mellan observationer och modellens resultat både i den norra respektive den södra delen.Kustzonssystemet är ett utmärkt modellredskap för beräkning av långtidsscenarier genom att studera effekter på planktontillväxt, syrgasförhållanden och övergödning/siktdjup för olika åtgärder på land. Med hjälp av Kustzonssystemet kan man även beräkna hur stor del av belastningen på ett havsområde som kommer från öppna havet och hur stor del som kommer från andra källor, vilket gör modellsystemet mycket användbart i arbetet med Vattendirektivet.

  • 129.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Omstedt, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    DEEP-WATER PROPERTIES IN THE GULF OF BOTHNIA1993Ingår i: Continental Shelf Research, ISSN 0278-4343, E-ISSN 1873-6955, Vol. 13, nr 2-3, s. 169-187Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The northern extension of the Baltic Sea, the Gulf of Bothnia, is a weakly stratified sea. One would therefore expect that the deep water of the Gulf is easily renewed through deep thermal convection, or even through deep haline convection, as the Gulf is more or less covered with ice every winter. However, the present study shows, through analysis of historical temperature, salinity and density data, that the deep water in the Gulf of Bothnia is mainly renewed by major inflows of Baltic Proper surface water. The penetrating water forms a dense bottom current in the Gulf. In the southern part of the Gulf, the Bothnian Sea, the volume flow of the bottom current is found to increase by 10%. It is therefore not likely that the bottom current properties are changed to any appreciable extent. The bottom current properties in the Bothnian Bay, on the other hand, are highly affected, as the volume flow is estimated to increase by 150% in this basin.

  • 130.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Bergstrand, Marie
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    HOME Vatten i södra Östersjöns vattendistrikt: Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SMHI har utvecklat ett interaktivt modellsystem för vattenkvalitetberäkningar i mark, sjöar, vattendrag och kustvatten, HOME Vatten. Ett av de första områden som systemet implementerades i var Östergötlands skärgård, med tillhörande avrinningsområde. I detta uppdrag har HOME Vatten implementerats i resterande områden i södra Östersjöns vattendistrikt, dvs. i Kalmar, Blekinge, Skåne och Gotlands län. De ingående modellerna i HOME Vatten är HBV-N (TRK) modellen för mark, sjöar och vattendrag samt Kustzonsmodellen för kustvattnen. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH-modellen.HOME Vatten har utvecklats för att vara ett verktyg i svensk vattenförvaltning med speciellt fokus på EUs ramdirektiv för vatten. Modelluppsättningarna i Kalmar och Skåne-Blekinge läns kustvatten har validerats mot tillgängliga mätdata, och visar en god överrensstämmelse med data.I Gotlands län förekommer inget kustvattenkontrollprogram, varför modellen inte har kunnat valideras i detta område.

  • 131.
    Marmefelt, Eleonor
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Svensson, Jonny
    SMHI.
    Numerical circulation models for the Skagerrak - Kattegat: Preparatory study1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 132.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Andréasson, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Broman, Barry
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Graham, Phil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Climate change scenario simulations of wind, sea level, and river discharge in the Baltic Sea and Lake Mälaren region – a dynamical downscaling approach from global to local scales2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A regional climate model (RCM) and oceanographic, hydrological and digital elevation models were applied to study the impact of climate change on surface wind, sea level, river discharge, and flood prone areas in the Baltic Sea region. The RCM was driven by two global models and two emission scenarios. According to the four investigated regional scenario simulations, wind speed in winter is projected to increase between 3 and 19% as an area average over the Baltic Sea. Although extremes of the wind speed will increase about as much as the mean wind speed, sea level extremes will increase more than the mean sea level, especially along the eastern Baltic coasts. In these areas projected storm events and global average sea level rise may cause an increased risk for flooding. However, the Swedish east coast will be less affected because mainly the west wind component in winter would increase and because land uplift would compensate for increased sea levels, at least in the northern parts of the Baltic. One of the aims of the downscaling approach was to investigate the future risk of flooding in the Lake Mälaren region including Stockholm city. In Stockholm the 100-year surge is projected to change between -51 and 53 cm relative to present mean sea level suggesting that in the city the risk of flooding from the Baltic Sea is relatively small because the critical height of the jetty walls will not be exceeded. Lake Mälaren lies just to the west of Stockholm and flows directly into the Baltic Sea to the east. This study addresses also the question of how the water level in Lake Mälaren may be affected by climate change by incorporating the following three contributing components into an analysis: 1) projected changes to hydrological inflows to Lake Mälaren, 2) changes to downstream water levels in the Baltic Sea, and 3) changes in outflow regulation from the lake. The first component is analyzed using hydrological modeling. The second and third components employ the use of a lake discharge model. An important conclusion is that projected changes to hydrological inflows show a stronger impact on lake levels than projected changes in water level for the Baltic Sea. Furthermore, an identified need for increased outflow capacity from the lake for the present climate does not diminish with projections of future climate change. The tools developed in this work provide valuable inputs to planning for both present and future operations of water level in Lake Mälaren. Based on the oceanographic and hydrological scenario simulations, flood prone areas were analysed in detail for two municipalities, namely Ekerö and Stockholm. The GIS analysis of both municipalities indicates a series of affected areas. However, in case of the 100-year flood (0.65 m above the mean lake level) in present climate or even in case of the maximum probable flood (1.48 m above the mean lake level) the potential risks will be relatively low.

  • 133. Milano, Marianne
    et al.
    Reynard, Emmanuel
    Bosshard, Nina
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Weingartner, Rolf
    In light of seasonal climatic and anthropogenic changes, is the Vaud canton (Switzerland) vulnerable to water stress by the medium-term?2016Ingår i: La houille blanche, ISSN 0018-6368, E-ISSN 1958-5551, nr 5, s. 17-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 134.
    Nerheim, Signild
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Schöld, Sofie
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjöström, Åsa
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Framtida havsnivåer i Sverige2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sveriges kustområden drabbas ibland av tillfälliga översvämningar i samband med stormar eller då kraftiga lågtryck passerar. Översvämningar kan orsaka allvarliga samhällsstörningar och vatteninträngning i byggnader kan ge upphov till stora kostnader. Den pågående globala uppvärmningen, med stigande havsnivåer som följd, aktualiserar frågan om hur vattenståndet kring svenska kusten kan förändras, idag och i framtiden. Havet stiger och det kommer att pågå under hundratals eller kanske till och med tusentals år framöver.

    SMHI startade 2015 ett projekt för att beskriva havsnivåer längs svenska kusten i dagens och framtidens klimat. Projektet har levererat:

    • Beräknade medelvattenstånd för hela Sveriges kust för år 2050 och år 2100 utifrån tre olika framtida klimatscenarier.
    • En visningstjänst för framtida medelvattenstånd.
    • En beskrivning av hur höga havsvattenstånd kan beräknas för en specifik plats.
    • Höga vattenstånd för SMHI:s mätstationer samt en visualisering av dessa.
    • En översikt över statistisk metodik.
    • En vägledning för utvärdering av lokala effekter.
    • En beskrivning av kända högvattenhändelser i olika kustområden och parametrar och processer relaterade till dessa.

    Denna rapport presenterar en översikt över resultaten som tagits fram i projektet och avslutas med en beskrivning av hur framtidens höga havsnivåer kan bedömas i planeringssyfte. SMHI har i rapporten inte tagit ställning till vilket klimatscenario eller vilken tidshorisont som är mest lämpligt att använda för samhällsplanering. Detta måste bestämmas i ett situationsspecifikt sammanhang där risk och kostnader beaktas. SMHI vill betona att även om år 2100 ofta anges som slutår för klimatscenarier, så kommer havets nivå att fortsätta att stiga längre än så.

    Rapporten summerar resultat från övriga rapporter som framtagits inom projektet. För ytterligare detaljer hänvisas till dessa (se Förord).

  • 135.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Gävleborgs län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur klimatet i Gävleborgs län utvecklas beror på hur användningen av fossila bränslen blir i framtiden, dvs. hur mycket mängden växthusgaser ökar i atmosfären. Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Gävleborg baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika utvecklingsvägar, begränsade utsläpp (RCP4.5) respektive höga utsläpp (RCP8.5). Geografiskt detaljerade klimatdata har tagits fram och använts för hydrologisk modellering. Resultaten beskrivs i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av modelldata. Temperaturen i Gävleborgs län beräknas öka med ca 3 grader enligt RCP4.5 och drygt 5 grader enligt RCP8.5 till slutet av seklet. Störst uppvärmning sker vintertid med upp mot 6 grader enligt RCP8.5. Vegetationsperiodens längd ökar med 1-2 månader och antalet varma dagar blir fler. RCP8.5 visar ett årsmedelvärde på 10 dagar i följd med dygnsmedeltemperaturer på över 20°C i slutet av seklet. Årsmedelnederbörden ökar med 20-30 %. Nederbörden ökar mest vintertid, i västra delen av länet visar RCP8.5 på 50 % ökning. Den kraftiga nederbörden ökar också, maximal dygnsnederbörd kan öka med 15- 20% beroende på RCP-scenario. För länet ses en ökning av årstillrinningen med uppemot 10 % vid mitten av seklet. Ökningen fortsätter mot slutet av seklet och är jämt fördelad över länet. Den procentuellt största ökningen sker vintertid. Tillrinning med återkomsttid 10 år respektive 100 år ser ut att minska i de västra delarna av länet medan en viss ökning ses för de nordöstra delarna. Gnarpsån uppvisar ökande 10- och 100- års tillrinning. För Testeboån är förhållandena mer oförändrade. För Voxnan, Ljusnan och Dalälven kvarstår årstidsförloppet men vårflödestoppen kommer tidigare och i medeltal är flödet lägre då. Under hösten och vintern blir flödena högre men sommaren påverkas inte nämnvärt. För de mindre vattendragen förändras dynamiken med högre tillrinning höst-vinter och lägre under vår-sommar. Antalet dagar med snö varierar över länet. Enligt klimatscenarierna minskar snötäcket generellt i länet men främst i den sydliga delen. Antalet dagar med låg markfuktighet ökar i framtiden, från dagens 10-15 dagar till 25-35 dagar mot slutet av seklet.

  • 136.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Jämtlands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur klimatet i Jämtlands län utvecklas beror på hur användningen av fossila bränslen blir i framtiden, dvs. hur mycket mängden växthusgaser ökar i atmosfären. Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Jämtland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika utvecklingsvägar, begränsade utsläpp (RCP4.5) respektive höga utsläpp (RCP8.5). Geografiskt detaljerade klimatdata har tagits fram och använts för hydrologisk modellering. Resultaten beskrivs i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av modelldata. Temperaturen i Jämtlands län beräknas öka med ca 3 grader enligt RCP4.5 och ca 5 grader enligt RCP8.5 till slutet av seklet. Störst uppvärmning sker vintertid med dryga 5 grader enligt RCP8.5. Vegetationsperiodens längd ökar med ca 30-50 dagar och antalet varma dagar blir fler. RCP8.5 visar ett årsmedelvärde på 8 dagar i följd med dygnsmedeltemperaturer på över 20°C i slutet av seklet. Årsmedelnederbörden ökar med 20-30 %. Nederbörden ökar mest vintertid, i östra delen av länet visar RCP8.5 på 40 % ökning. Den kraftiga nederbörden ökar också, maximal dygnsnederbörd kan öka med 15- 20% beroende på RCP-scenario. För länet ses en ökning av årstillrinningen med uppemot 10 % vid mitten av seklet. Ökningen fortsätter mot slutet av seklet för både RCP 4.5 och RCP 8.5 ökningen är relativt jämnt fördelad över länet. Den procentuellt största ökningen sker vintertid. Tillrinning med återkomsttid 10 år respektive 100 år ser ut att öka i de sydvästliga delarna av länet, i övriga delar av länet är tillrinngen oförändrad eller minskande. Dammån och Ljusnan uppvisar ökande 100-årstillrinning. För Faxälven, Indalälven och Ljusnan kvarstår årstidsförloppet men vårflödestoppen kommer tidigare. Vårflödena blir både kraftigare och mindre kraftiga beroende på område och scenario. Under hösten och vintern blir flödena högre men sommaren påverkas inte nämnvärt. Antalet dagar med snö varierar något över länet. Enligt klimatscenarierna minskar snötäcket generellt i länet men främst i den östra delen. Antalet dagar med låg markfuktighet ökar i framtiden, från dagens 8-10 dagar till 25-45 dagar mot slutet av seklet.

  • 137.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Värmlands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Värmland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 138.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Västernorrlands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur klimatet i Västernorrlands län utvecklas beror på hur användningen av fossila bränslen blir i framtiden, dvs. hur mycket mängden växthusgaser ökar i atmosfären. Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Västernorrland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika utvecklingsvägar, begränsade utsläpp (RCP4.5) respektive höga utsläpp (RCP8.5). Geografiskt detaljerade klimatdata har tagits fram och använts för hydrologisk modellering. Resultaten beskrivs i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av modelldata. Temperaturen i Västernorrlands län beräknas öka med drygt 3 grader enligt RCP4.5 och uppemot 6 grader enligt RCP8.5 till slutet av seklet. Störst uppvärmning sker vintertid med upp mot 7 grader enligt RCP8.5. Vegetationsperiodens längd ökar med ca 1- 2 månader beroende på scenario och antalet varma dagar blir fler. RCP8.5 visar på att det största antalet dygn i sträck, per år, med dygnsmedeltemperatur på över 20 grader ökar från dagens 1 dag till 10 dagar i slutet på seklet. Årsmedelnederbörden ökar med 20-30 %. Nederbörden ökar mest vintertid, RCP8.5 visar på att det största antalet dygn i sträck, per år, med dygnsmedeltemperatur på över 20 grader ökar från dagens 1 dag till 10 dagar i slutet på seklet. Årsmedelnederbörden ökar med 20-30 %. Nederbörden ökar mest vintertid, RCP8.5 visar r på en 50 % ökning i länet. Den kraftiga nederbörden ökar också, maximal dygnsnederbörd kan öka med ca 20 %. För länet ses en ökning av årstillrinningen med uppemot 15 % vid mitten av seklet. Ökningen fortsätter mot slutet av seklet och är störst i den norra delen av länet. Den procentuellt största ökningen sker vintertid. Tillrinning med återkomsttid 10 år respektive 100 år ser ut att minska i de västliga delarna av länet men i kustområdena ser den ut att öka. För vattendragen i Västernorrland kvarstår årstidsförloppet men vårflödestoppen kommer tidigare och i medeltal är flödet lägre då. Under hösten och vintern blir flödena högre. Enligt klimatscenarierna minskar snötäcket generellt i länet. Antalet dagar med låg markfuktighet ökar i framtiden, från dagens 10 dagar till 25-40 dagar mot slutet av seklet beroende på scenario.

  • 139.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Blekinge län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Blekinge baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 140.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Jönköpings län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Jönköping baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 141.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Skånes län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Skåne baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 142.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Västmanlands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Västmanland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 143.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Berg, Peter
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Eronn, Anna
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Simonsson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Södling, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Yang, Wei
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Extremregn i nuvarande och framtida klimat Analyser av observationer och framtidsscenarier2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien har främst omfattat analyser av extrem korttidsnederbörd i observationer från SMHIs nät av automatiska meteorologiska stationer. Även analyser av korttidsnederbörd från kommunala mätare, manuella meteorologiska stationer, väderradar och klimatmodeller har genomförts. De huvudsakliga slutsatserna från detta uppdrag kan sammanfattas enligt följande.

    • En regionalisering av extrem korttidsnederbörd (skyfall) i Sverige gav fyra regioner: sydvästra (SV), sydöstra (SÖ), mellersta (M) och norra (N) Sverige. Ytterligare indelning kan göras men i denna studie prioriterades att ha regioner av denna storleksordning för att få ett ordentligt underlag för regional statistik. Regionaliseringen gäller enbart korttidsnederbörd, upp till maximalt 12 tim varaktighet.
    • Den regionala statistiken uppvisar tämligen distinkta geografiska skillnader, med högst värden i region SV och lägst i region N. Det är inte förvånande att vårt avlånga land uppvisar regionala skillnader då varmare och fuktigare luftmassor förekommer mer i söder än i norr, och därmed ökar förutsättningarna för intensiv nederbörd. Den regionala statistiken överensstämmer överlag väl med motsvarande statistik i våra grannländer.
    • Under perioden 1996-2017 finns inga tydliga tidsmässiga tendenser vad gäller skyfallens storlek och frekvens i de olika regionerna, utan dessa ligger överlag på en konstant nivå. Inte heller extrem dygnsnederbörd sedan 1900 uppvisar några tydliga tendenser på regional nivå. På nationell nivå indikeras en svag ökning av dels landets högsta årliga nederbörd sedan 1881, dels förekomsten av stora, utbredda 2-dygnsregn sedan 1961.
    • Skyfallsstatistik baserad på nederbördsobservationer från väderradar som justerats mot interpolerade stationsdata (HIPRAD) överensstämmer väl med stationsbaserad statistik för korta varaktigheter (upp till 2 tim) i södra Sverige. För längre varaktigheter och i mellersta och norra Sverige överskattar HIPRAD regnvolymerna.
    • Analyser av de senaste klimatmodellerna (Euro-CORDEX) indikerar en underskattning av extrema regnvolymer för korta varaktigheter (1 tim) men överlag en realistisk beskrivning av observerad skyfallsstatistik. Den framtida ökningen av volymerna beräknas ligga mellan 10% och 40% beroende på tidshorisont och koncentration av växthusgaser, vilket överlag ligger nära tidigare bedömningar.

    Både för bedömningen av regionala skillnader och historiska klimateffekter är det av största vikt att bibehålla, eller ännu hellre utöka, observationerna av korttidsnederbörd i Sverige. Nederbördsmätning via alternativa tekniker bör kunna användas i allt högre utsträckning framöver för förbättrad kunskap och statistik. Väderradar är redan etablerat och den digitala utvecklingen öppnar även möjligheter till insamling av nederbördsdata och relaterad information via mobilmaster, uppkopplade privata väderstationer, sociala medier, etc. Denna utveckling måste bevakas, utvärderas och i största möjliga utsträckning utnyttjas.

  • 144.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Dahné, Joel
    SMHI, Affärsverksamhet.
    German, Jonas
    SMHI.
    Westergren, Bo
    Stockholm Vatten AB.
    von Scherling, Mathias
    Stockholm Vatten AB.
    Kjellson, Lena
    Stockholm Vatten AB.
    Olsson, Alf
    Sweco AB.
    En studie av framtida flödesbelastning på Stockholms huvudavloppssystem2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie utfördes inom SWEdish research programme on Climate, Impacts and Adaptation (SWECIA), finansierat av Stiftelsen för Miljöstratgisk Forskning (MISTRA), med delfinansiering från Stockholm Vatten AB.Studiens syfte var att bedöma flödesbelastningen på Stockholms huvudavloppssystem under resten av detta sekel mot bakgrund av både klimatförändring och befolkningsökning. Som underlag gjordes flödes-simuleringar med MIKE Urban. Referenssimuleringar för dagens klimat gjordes dels för ett representativt helår (1984), dels för c:a 200 utvalda regnhändelser mellan 1983 och 2007. I framtidssimuleringar beskrevs klimateffekten genom omskalning av indata (temperatur, nederbörd, avdunstning) i enlighet med klimatmodellscenarier och befolknings-effekten genom en ökning i enlighet med officiell bedömning.Resultaten indikerar framför allt att bräddade volymer till Mälaren och Saltsjön kommer att öka kraftigt, men även ett ökat inflöde till reningsverket, och därmed ökat behov av rening, samt en ökad översvämningsrisk.

  • 145.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Graham, Phil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Rosberg, Jörgen
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Hellström, Sara-Sofia
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Berndtsson, Ronny
    Lund University, Department of Water Resources Engineering, .
    Simulation of Runoff in the Baltic Sea Drainage Basin During the Past Millennium2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 146.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Jacobsson, Karin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Hydrologiska ensembleprognoser2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sedan juli 2004 finns ett operationellt system för hydrologiska ensembleprognoser vid SMHI. Systemet använder meteorologiska ensembleprognoser för nederbörd och temperatur från ECMWF som indata till HBV-modellen, vilket genererar en ensemble av flödesprognoser. I denna rapport beskrivs inledningsvis detta system, kallat EPS (ensemble prediction system), tillsammans med några allmänna egenskaper hos prognoserna. Vissa förberedande analyser görs av dels de meteorologiska prognoserna från ECMWF, dels EPS vårflödesprognoser. Huvuddelen av rapporten är en utvärdering av 18 månaders 9-dygns hydrologiska ensembleprognoser i 45 avrinningsområden i Sverige. I den deterministiska utvärderingen jämförs EPS medianprognos med den kategoriska PMP prognosen. Resultaten visar på en likartad tillförlitlighet i de båda prognostyperna. Det visas också att EPS-prognosernas spridning är kopplad till prognosfelet. I den sannolikhetsbaserade utvärderingen undersöks noggrannheten av sannolikheter beräknade från EPS-spridningen. En percentilbaserad utvärdering visar att spridningen är underskattad. En tröskelbaserad utvärdering visar att sannolikheten att flödet överstiger en hög tröskelnivå är överskattad. Avslutningsvis utvecklas och testas en enkel metod för att korrigera EPS-spridningen, samt diskuteras olika sätt att presentera EPS prognoser.

  • 147.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Södling, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berg, Peter
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Eronn, Anna
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Short-duration rainfall extremes in Sweden: a regional analysis2019Ingår i: Nordic Hydrology, ISSN 0029-1277, E-ISSN 1996-9694, Vol. 50, nr 3, s. 945-960Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 148.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Södling, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wetterhall, Fredrik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Högupplösta nederbördsdata för hydrologisk modellering: en förstudie2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hydrologisk modellering vid SMHI utförs normalt med tidssteget 1 dygn. Emellertid finns idag förutsättningarför både simulering och prognos på kortare tidssteg, dels genom en rumsligt högupplöst hydrologisk modell (S-HYPE), dels genom högupplösta indata. I denna förstudie har olika typer av observationsbaserade, högupplösta indata (främst nederbörd)inventerats, sammanställts och utvärderats på olika tids- och rumsskalor: automatstationsdata, PTHBV, MESAN, radardata. En ny produkt kallad PTHBV-radar har tagits fram, i vilken PTHBVs dygnsnederbörd fördelats över dygnet m.h.a. radarobservationer. De olika datatyperna testades vid hydrologisk simulering med HYPE-modellen i ett mindre avrinningsområde.För långa ackumulationstider (år, månad) ger PTHBV högre värden än MESAN. Radardata har tydliga artefakter, t.ex. i gränser mellan radarer, men regionala medelvärden överensstämmer med övriga källor. Vad gäller 1-h nederbörd är den genomsnittliga överensstämmelsen med automatstationsdata bäst för MESAN, följt av PTHBV-radar och radar. Den rumsliga utjämningen i MESAN leder dock till lägre värden på maximala nederbörds-intensiteter, i detta avseende ligger PTHBV-radar och radar närmare automatstationsdata.De hydrologiska 1-h simuleringarna med MESAN och PTHBV-radar som indata gav en förbättring av resultatet på dygnsbasis, jämfört med en referenssimulering med PTHBV som indata. Nederbörd från radar gav överskattad vattenföring. Skillnaderna mellan 1-d och 1-h simulering illustrerades för enskilda flödestillfällen samt i termer av maximala dygnsvärden.

  • 149.
    Olsson, L-E
    et al.
    SMHI.
    Kindell, Sven
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Air pollution impact assessment for the SABAH timber, pulp and paper complex1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 150. Olusegun, Christiana Funmilola
    et al.
    Oguntunde, Philip G.
    Gbobaniyi, Bode
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre. SMHI, Affärsverksamhet.
    Simulating the Impacts of Tree, C3, and C4 Plant Functional Types on the Future Climate of West Africa2018Ingår i: Climate, ISSN 2053-7565, E-ISSN 2225-1154, Vol. 6, nr 2, artikel-id 35Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
12345 101 - 150 av 211
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.8
|