Endre søk
Begrens søket
123 101 - 123 of 123
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Sahlberg, Jörgen
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Marmefelt, Eleonor
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Brandt, Maja
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lundholm, Karen
    SMHI.
    HOME Vatten i Norra Östersjöns vattendistrikt: Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI har utvecklat ett interaktivt modellsystem för vattenkvalitetberäkningar i mark, sjöar, vattendrag och kustvatten, HOME Vatten. I detta uppdrag har HOME Vatten implementerats i Norra Östersjöns vattendistrikt. De ingående modellerna i HOME Vatten är HBV NP (PLC5- uppsättningen) modellen för mark, sjöar och vattendrag samt Kustzonsmodellen för kustvattnen. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet har beräknats av den atmosfärskemiska MATCH-modellen.HOME Vatten har utvecklats för att vara ett verktyg i svensk vattenförvaltning med speciellt fokus på EUs ramdirektiv för vatten.Modelluppsättningarna har validerats mot tillgängliga mätdata, och visar en god överrensstämmelse med data.

  • 102.
    Sahlberg, Jörgen
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Olsson, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Kustzonsmodell för norra Östergötlands skärgård2001Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 103.
    Schimanke, Semjon
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Strandberg, Gustav
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    A regional climate model simulation over the Baltic Sea region for the last Millennium2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Variabilitet och långsiktig klimatförändring i Fennoskandien undersöks i en 1000 år lång under det senaste milleniet i en 1000 år lång klimatmodellsimulering. Vi använder Rossby Centres regionala klimatmodell (RCA3) med randvärden från en global klimatmodell (GCM). Effekten av variabilitet i solinstrålning, ändrade astronomiska förhållanden och ändringar i växthusgskoncentrationer har använts för att driva modellerna. Resultaten visar att RCA3 genererar en medeltida varm period (MCA) som är den varmaste under hela milleniet undantaget 1900-talet. Dessutom visar resultaten på en kall ”Lilla Istid” (LIA). I simuleringen motsvarar dessa perioder 1100- 1299 (MCA) samt 1600-1799 (LIA). Det här överensstämmer med rekonstruktioner och kan till största delen relateras till ändringar i solinstrålning. Vi fann vidare att variabiliteten över flera decennier har en betydande effekt på klimatet under MCA och LIA. Variabiliteten över flera decennier kan ibland också förklara motsägelsefulla rekonstruktioner om dessa är representativa för kortare icke sammanfallande perioder. I tillägg till tidsserier, undersöker vi också rumsliga mönster hos temperatur, lufttryck i havsytans nivå, nederbörd, molntäcke, vindhastighet och byighet för både säsongs- och årsmedelvärden. De flesta parametrarna visar störst skillnad mellan olika perioder för vintersäsongen. Som exempel kan nämnas att vintern under MCA var 1-2.5 K varmare än under LIA sett som medelvärde över flera decennier. Variabilitet och långsiktig klimatförändring i Fennoskandien undersöks i en 1000 år lång under det senaste milleniet i en 1000 år lång klimatmodellsimulering. Vi använder Rossby Centres regionala klimatmodell (RCA3) med randvärden från en global klimatmodell (GCM). Effekten av variabilitet i solinstrålning, ändrade astronomiska förhållanden och ändringar i växthusgskoncentrationer har använts för att driva modellerna. Resultaten visar att RCA3 genererar en medeltida varm period (MCA) som är den varmaste under hela milleniet undantaget 1900-talet. Dessutom visar resultaten på en kall ”Lilla Istid” (LIA). I simuleringen motsvarar dessa perioder 1100- 1299 (MCA) samt 1600-1799 (LIA). Det här överensstämmer med rekonstruktioner och kan till största delen relateras till ändringar i solinstrålning. Vi fann vidare att variabiliteten över flera decennier har en betydande effekt på klimatet under MCA och LIA. Variabiliteten över flera decennier kan ibland också förklara motsägelsefulla rekonstruktioner om dessa är representativa för kortare icke sammanfallande perioder. I tillägg till tidsserier, undersöker vi också rumsliga mönster hos temperatur, lufttryck i havsytans nivå, nederbörd, molntäcke, vindhastighet och byighet för både säsongs- och årsmedelvärden. De flesta parametrarna visar störst skillnad mellan olika perioder för vintersäsongen. Som exempel kan nämnas att vintern under MCA var 1-2.5 K varmare än under LIA sett som medelvärde över flera decennier. Variabilitet och långsiktig klimatförändring i Fennoskandien undersöks i en 1000 år lång under det senaste milleniet i en 1000 år lång klimatmodellsimulering. Vi använder Rossby Centres regionala klimatmodell (RCA3) med randvärden från en global klimatmodell (GCM). Effekten av variabilitet i solinstrålning, ändrade astronomiska förhållanden och ändringar i växthusgskoncentrationer har använts för att driva modellerna. Resultaten visar att RCA3 genererar en medeltida varm period (MCA) som är den varmaste under hela milleniet undantaget 1900-talet. Dessutom visar resultaten på en kall ”Lilla Istid” (LIA). I simuleringen motsvarar dessa perioder 1100- 1299 (MCA) samt 1600-1799 (LIA). Det här överensstämmer med rekonstruktioner och kan till största delen relateras till ändringar i solinstrålning. Vi fann vidare att variabiliteten över flera decennier har en betydande effekt på klimatet under MCA och LIA. Variabiliteten över flera decennier kan ibland också förklara motsägelsefulla rekonstruktioner om dessa är representativa för kortare icke sammanfallande perioder. I tillägg till tidsserier, undersöker vi också rumsliga mönster hos temperatur, lufttryck i havsytans nivå, nederbörd, molntäcke, vindhastighet och byighet för både säsongs- och årsmedelvärden. De flesta parametrarna visar störst skillnad mellan olika perioder för vintersäsongen. Som exempel kan nämnas att vintern under MCA var 1-2.5 K varmare än under LIA sett som medelvärde över flera decennier. Variabilitet och långsiktig klimatförändring i Fennoskandien undersöks i en 1000 år lång under det senaste milleniet i en 1000 år lång klimatmodellsimulering. Vi använder Rossby Centres regionala klimatmodell (RCA3) med randvärden från en global klimatmodell (GCM). Effekten av variabilitet i solinstrålning, ändrade astronomiska förhållanden och ändringar i växthusgskoncentrationer har använts för att driva modellerna. Resultaten visar att RCA3 genererar en medeltida varm period (MCA) som är den varmaste under hela milleniet undantaget 1900-talet. Dessutom visar resultaten på en kall ”Lilla Istid” (LIA). I simuleringen motsvarar dessa perioder 1100- 1299 (MCA) samt 1600-1799 (LIA). Det här överensstämmer med rekonstruktioner och kan till största delen relateras till ändringar i solinstrålning. Vi fann vidare att variabiliteten över flera decennier har en betydande effekt på klimatet under MCA och LIA. Variabiliteten över flera decennier kan ibland också förklara motsägelsefulla rekonstruktioner om dessa är representativa för kortare icke sammanfallande perioder. I tillägg till tidsserier, undersöker vi också rumsliga mönster hos temperatur, lufttryck i havsytans nivå, nederbörd, molntäcke, vindhastighet och byighet för både säsongs- och årsmedelvärden. De flesta parametrarna visar störst skillnad mellan olika perioder för vintersäsongen. Som exempel kan nämnas att vintern under MCA var 1-2.5 K varmare än under LIA sett som medelvärde över flera decennier.

  • 104.
    Schöld, Sofie
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hellström, Sverker
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ivarsson, Cajsa-Lisa
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Kållberg, Per
    SMHI, Forskningsavdelningen, Meteorologi.
    Lindow, Helma
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nerheim, Signild
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Schimanke, Semjon
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Södling, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattenståndsdynamik längs Sveriges kust2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att skapa ett samhälle väl anpassat till dagens och framtidens havsnivåer behövs besluts- och planeringsunderlag. Skyddsåtgärder och designnivåer för kustskydd är högaktuella frågor och många aktörer är intresserade av information kring potentiella maxnivåer för vattenstånd på olika tidshorisonter. SMHI har därför analyserat de mätdataserier för havsvattenstånd som idag finns tillgängliga från stationer längs Sveriges kust. Det primära syftet var att ta fram en metod för att beräkna det högsta möjliga havsvattenståndet vid mätstationer längs Sveriges kust. Metoden beskrivs i Schöld m.fl.(2017).

    I föreliggande rapport beskrivs allmänt havsnivåer, mätdata, modeller och de resultat som erhölls från olika analyser av mätdata. Mätstationerna indelades i åtta olika kustområden inom vilka vattenståndet samvarierar. Det väder och de specifika stormbanor, som under de senaste 40 åren orsakat de högsta stormfloderna på olika platser längs den svenska kusten kartlades, och vattenståndsdynamiken vid olika mätstationer studerades.

    Kortvariga höjningar av vattenståndet undersöktes, både med avseende på kraftiga vattenståndshöjningar orsakade av passerande väderssystem och med avseende på förhöjda utgångslägen, som i sin tur kan bidra till att stormfloder blir extra höga.

    Det högsta beräknade havsvattenstånd som presenteras är de högsta möjliga stormfloder som skulle kunna inträffa baserat på empiriska analyser av mätdata vid de olika stationerna. Kända extrema händelser, som ägt rum före det att vattenståndet började registreras, ingår inte eftersom de inte har kunnat kvantifieras. Framtida förändringar av medelvattenståndet orsakade av den globala klimatförändringen behandlas inte i denna rapport.

    Resultaten från studien visar att vattennivåerna i Östersjön generellt blir som högst i Bottenviken och i de södra delarna. De höga vattenstånden i större delen av Östersjön är inte lika höga som på västkusten och i Öresund. I Östersjön förefaller också utgångsläget, havsnivån före stormen, utgöra en större del av den resulterande vattenståndshöjningen. Vid flera stationer i de centrala delarna av Östersjön är havsnivån före storm i stort sett hälften av det högsta beräknade havsvattenståndet. Längs västkusten är istället de nettohöjningar som orsakas av rena stormeffekter den viktigaste stormflodskomponenten. Lokala förhållanden, till exempel om stationen är belägen vid en öppen, rak kust eller inne i en vik, påverkar hur högt vattenståndet kan förväntas bli på en viss plats.

    Analyserna visar att stormfloder skulle kunna bli omkring 20-40 cm högre än hittills observerade maximala nivåer i olika kustområden. En osäkerhetsmarginal på runt +15 cm är lämplig att addera, särskilt i de områden där tidvatten förekommer.

  • 105.
    Skogen, Morten
    et al.
    Havforskningsinstituttet, Norway.
    Søiland, H.
    Havforskningsinstituttet, Norway.
    Almroth, Elin
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Sehested Hansen, Ian
    DHI Water & Environment, Denmark.
    The year 2005: An environmental status report of the Skagerrak, Kattegat and the North Sea2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This is the second year joint status report for the North Sea, Skagerrak and Kattegat area (Fig.1) carried out by SMHI, IMR and DHI as a part of the project BANSAI, supported by the Nordic Council of Ministers’ Sea and Air Group. The aim of the project is to integrate marine observations and ecological model simulations in an annual assessment of the Baltic and the North seas. The present report is mainly based on model estimates of some of the indicators suggested by the OSPAR Common Procedure (c.f. Appendix) for the identification of the eutrophication status of the maritime area (OSPAR, 2002 and 2003). This first joint report serve as a basis for the on-going discussions about the ecological quality indicators included in the assessment, and the way to merge results from different models and observations for the assessment.Estimations of river discharges and model results are used to describe the degree of nutrient enrichment (Category I) defined by the riverine loadings of nitrogen and phosphorus, and winter surface concentrations and ratios of DIN and DIP. The direct effects of nutrient enrichment during the growing season (Category II) are described in terms of the mean and maximum chlorophyll concentrations and model estimations of primary production. The ratio between diatoms and flagellates is used as an indicator of region specific phytoplankton indicator species (Category II). The indirect effects of nutrient enrichment (Category III) are discussed in terms of oxygen depletion in bottom waters. Estimations of region specific background concentrations and threshold values are gathered from the literature and used for the model assessment.The three model systems used for the joint assessment (Fig. 2) cover different parts of the North Sea, Skagerrak and the Kattegat area. Detailed descriptions of the models may be found on the websites presented below the figure.In section 2 the key messages from this assessment will be presented. In section 3, each country gives a brief observations overview for 2005 and some references to other sources and reports that might be useful for the readers. The methods of the assessment are described in section 4. Statistical characteristics of model results and in-situ data are presented in section 5 and the model assessment of eutrophication status is done in section 6. Conclusions and comments to the assessment are presented in section 7.

  • 106. SMHI/SNV,
    Fasta förbindelser över Öresund - utredning av effekter på vattenmiljön i Östersjön1987Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 107.
    Strömgren, Tobias
    SMHI.
    Implementation of a Flux Corrected Transport scheme in the Rossby Centre Ocean model2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 108.
    Svensson, Jonny
    SMHI.
    A permanent traffic link across the Öresund channel: A study of the hydro-environmental effects in the Baltic Sea1988Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 109.
    Svensson, Jonny
    SMHI.
    Vågdata från svenska kustvatten 19851986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 110.
    Svensson, Jonny
    et al.
    SMHI.
    Lindahl, Sture
    SMHI.
    Numerical circulation model for the Skagerrak - Kattegat1992Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 111.
    Svensson, Jonny
    et al.
    Thalassos Computations.
    Marmefelt, Eleonor
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Utvärdering och känslighetsanalys av kustzonsmodellen för norra Östergötlands och norra Bohusläns skärgårdar2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Valideringen visar att Kustzonsmodellen simulerar temperaturen väl i alla områden. Övriga parametrar simuleras något sämre. Speciellt konstateras att fosfathalten, men även i viss mån nitrathalten, har dålig överrensstämmelse med uppmätta data. Känslighetsanalysen visar att:- Modellen förbättras om beskrivningen av sundens tvärsnittsytor bättre anpassas till faktiska förhållanden- Den del av tryckgradienten som används för att accelerera vattnet i sunden, ALFA, påverkar vattenutbytet i sunden i hög grad.- En ökad djupvattenblandning inte påverkar modellresultaten- Då bottenpoolen av fosfat och nitrat är i jämvikt, simuleras fosfat-, nitrat-och syrgashalter i vattenmassan på ett nöjaktigt sätt i Östergötlands norra skärgård- Då utsjöns randvärden av detritus och djurplankton förbättras på Västkusten, förbättras även fosfathalten i vattenmassan i Gullmaren.- Modellen är känslig för hur randvärden i utsjön beskrivs. Modellens resultat skulle förbättras avsevärt om bättre randvärden fanns tillgängliga för alla variabler i SCOBI modellen

  • 112.
    Södling, Johan
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nerheim, Signild
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Statistisk metodik för beräkning av extrema havsvattenstånd2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Som ett led i arbetet att förbättra metoderna för planeringsunderlag gällande extrema havsvattenstånd har SMHI gjort en inventering av statistiska metoder för extremvärdesanalys. Metoderna är vanligt förekommande när olika dimensioneringsunderlag tas fram. För att ta fram statistik med hög tillförlitlighet för händelser som har låg sannolikhet (hög återkomsttid) har dock metoderna begränsad användning.

    Tre huvudsakliga metoder har applicerats på SMHI:s havsvattenståndsdata. Den mest vanliga, Blockmaximum-metoden, används vanligtvis på årshögsta vattenstånd. POT – metoden (Peak Over Threshold), använder fler data och är inte lika vanlig. I Norge används en variant av POT – metoden, den så kallade ACER-metoden (Average Conditional Exceedance Rate). Den är mycket lämplig för att ta fram värden för lägre återkomsttider, och är förhållandevis robust när data läggs till vartefter.

    Metodernas lämplighet och känslighet utvärderades för extrema havsvattenstånd, alltså havsvattenstånd med höga återkomsttider(låg sannolikhet). Slutsatsen är att det inte går att välja en metod som överlägsen den andra, och att kunskap om den aktuella platsens oceanografiska förhållanden behövs för att utvärdera resultatens rimlighet. I alla analyser av extrema havsvattenstånd är det viktigt att beakta datakvalité och dataseriens längd. Resultat bör redovisas med konfidensintervall.

    Blockmaximum-metoden testades med olika fördelningar. Gumbel-fördelning visar sig kunna ge orimliga nivåer för vattenståndsextremer och rekommenderas därför inte. GEV (Generalized Extreme Value) och Log-normal fördelning används med fördel i kombination.POT-metoder tar till vara fler händelser än de riktigt extrema, men resultaten som ges har väldigt stora konfidensintervall som växer för låg sannolikhet. Om tröskeln sätts för låg är det inte extremvattenstånd som utvärderas.

    Som en följd av denna analys bestämdes att andra metoder behöver tas fram för att studera de högsta havsvattenstånden längs Sveriges kust. I Schöld m.fl. (2017) redovisas hur man kan gå till väga för att ta fram högsta beräknade havsvattenstånd utifrån befintliga data.

  • 113.
    Thompson, Thomas
    et al.
    SMHI.
    Ulander, Lars
    SMHI.
    Håkansson, Bertil
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Brusmark, Bertil
    SMHI.
    Carlström, Anders
    SMHI.
    Gustavsson, Anders
    SMHI.
    BEERS -92: Final edition1992Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 114.
    Westring, Gustaf
    SMHI.
    Brofjordens kraftstation: Kompletterande simulering och analys av kylvattenspridning i Trommekilen1991Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 115.
    Westring, Gustaf
    SMHI.
    Isförhållanden utmed Sveriges kust: Isstatistik från svenska farleder och farvatten under normalperioderna 1931-60 och 1961-901995Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 116.
    Westring, Gustaf
    SMHI.
    Isförhållandena i svenska farvatten under normalperioden 1961-902009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 117.
    Westring, Gustaf
    SMHI.
    Vågmätningar utanför Kristianopel: Slutrapport1991Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 118.
    Westring, Gustaf
    et al.
    SMHI.
    Andersson, Jan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindh, Henrik
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Axelsson, Robert
    SMHI.
    Forsmark - en temperaturstudie: Slutrapport1993Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 119.
    Westring, Gustaf
    et al.
    SMHI.
    Wickström, Kjell
    SMHI.
    Spridningsberäkningar för Höganäs kommun1990Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 120.
    Wickström, Kjell
    SMHI.
    Bedömning av kylvattenrecipienten för ett kolkraftverk vid Oskarshamnsverket1987Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 121.
    Wickström, Kjell
    SMHI.
    Oskarshamnsverket - kylvattenutsläpp i havet: Slutrapport1990Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 122.
    Wickström, Kjell
    SMHI.
    Vågdata från svenska kustvatten 19861988Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 123.
    Wickström, Kjell
    et al.
    SMHI.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar för EKA-NOBELs fabrik i Stockviksverken1990Rapport (Annet vitenskapelig)
123 101 - 123 of 123
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7
|