Endre søk
Begrens søket
123 101 - 121 of 121
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Norén, Katarina
    et al.
    SMHI.
    Granström, Carl
    SMHI.
    Eriksson, Roger
    SMHI.
    Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i södra Sverige 20102010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete vid vårfloden i södra Sverige 2010. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för snösmältningen från mitten av mars till mitten av april.Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska, prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen håller sig SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser. SMHI gör dagligen automatiska prognoser för över 88 st utvalda avrinningsområden i Sverige. Generellt var prognoserna av medelgod kvalité. SMHI har under perioden 9 februari t.o.m. 27 april 2010 skickat ut 16 flödesvarningar och 6 hydrologiska lägesbeskrivningar som berörde vårfloden. Träffsäkerheten i årets hydrologiska varningar utvärderas i november varje år och ingår därför inte i denna rapport. Under flödet arbetade SMHI ca 250 persontimmar utöver det som är normalt för perioden för den hydrologiska varningstjänsten.Efter flödessituationen skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var positivt.

  • 102.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Södling, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wetterhall, Fredrik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Högupplösta nederbördsdata för hydrologisk modellering: en förstudie2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hydrologisk modellering vid SMHI utförs normalt med tidssteget 1 dygn. Emellertid finns idag förutsättningarför både simulering och prognos på kortare tidssteg, dels genom en rumsligt högupplöst hydrologisk modell (S-HYPE), dels genom högupplösta indata. I denna förstudie har olika typer av observationsbaserade, högupplösta indata (främst nederbörd)inventerats, sammanställts och utvärderats på olika tids- och rumsskalor: automatstationsdata, PTHBV, MESAN, radardata. En ny produkt kallad PTHBV-radar har tagits fram, i vilken PTHBVs dygnsnederbörd fördelats över dygnet m.h.a. radarobservationer. De olika datatyperna testades vid hydrologisk simulering med HYPE-modellen i ett mindre avrinningsområde.För långa ackumulationstider (år, månad) ger PTHBV högre värden än MESAN. Radardata har tydliga artefakter, t.ex. i gränser mellan radarer, men regionala medelvärden överensstämmer med övriga källor. Vad gäller 1-h nederbörd är den genomsnittliga överensstämmelsen med automatstationsdata bäst för MESAN, följt av PTHBV-radar och radar. Den rumsliga utjämningen i MESAN leder dock till lägre värden på maximala nederbörds-intensiteter, i detta avseende ligger PTHBV-radar och radar närmare automatstationsdata.De hydrologiska 1-h simuleringarna med MESAN och PTHBV-radar som indata gav en förbättring av resultatet på dygnsbasis, jämfört med en referenssimulering med PTHBV som indata. Nederbörd från radar gav överskattad vattenföring. Skillnaderna mellan 1-d och 1-h simulering illustrerades för enskilda flödestillfällen samt i termer av maximala dygnsvärden.

  • 103.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Burman, L.
    SLB-analys.
    Beräkningar av kväveoxidhalter vid några gator i Umeå åren 2014 och 2022 med och utan miljözon2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Mätningar av kvävedioxid i Umeå har visat på halter som överskridit miljökvalitetsnormen. Den mest utsatta gatan är Västra Esplanaden men även utmed Östra Kyrkogatan har normen överskridits. För att minska halterna av kvävedioxid i Umeå centrum finns tankar på att inrätta miljözon. I denna rapport är tre beräkningspunkter valda utifrån gällande förutsättningar. Två av mätpunkterna ligger på Järnvägsallén respektive Östra Kyrkogatan, vilka finns inom tilltänkt zon. Den tredje ligger på Västra Esplanaden som gränsar mot zonen. De sträckor som beräknas är de mest trafikerade gatorna i Umeå centrum. I beräkningarna har hänsyn tagits till lika trafikförutsättningar och flöden för de redovisade åren.De beräkningar som redovisas i denna rapport baseras på modeller som beskriver dagens kunskap om emissioner, spridning och kemiska processer och med indata från olika alternativa trafikutvecklingar. I alla dessa delar finns det osäkerheter och felkällor som är svåra att kvantifiera. Det finns risk att emissionsutvecklingen för NOx mellanåren 2010 och 2020 är något för optimistiskt beräknad. Miljözonsberäkningarna förutsätter 100 % efterlevnad av regelverket.Nedan redovisas de viktigaste slutsatserna från beräkningarna.Västra EsplanadenUtan miljözon uppskattas halterna underskrida miljökvalitetsnormen efter år 2019. Med miljözon uppskattas halterna underskrida miljökvalitetsnormen efter år 2017, dvs. två år tidigare än utan miljözon.Järnvägsallén och Östra KyrkogatanHalterna beräknas vara något högre på Östra Kyrkogatan jämfört med Järnvägsallén. Vid Östra Kyrkogatan beräknas halterna överskrida miljökvalitetsnormen år 2010. Miljökvalitetsnormen för båda gatorna klaras såväl med som utan miljözon år 2014. Med miljözon minskar halterna jämfört utan miljözon.

  • 104.
    Pers, Charlotta
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    BIOLA - Biogeochemical Lake Model Manual2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 105.
    Pers, Charlotta
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    HBV-NP Model Manual2007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 106.
    Persson, Gunn
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Islossning i Torneälven2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Islossningen i Torneälven startar vid Haparanda-Tornio och sker sedan 2-5 dagar senare i Övertorneå- Pello. Därefter lossar isen vartefter uppströms. I Haparanda skedde islossningen i medeltal 3 maj och i Torneträsk 1 juni under perioden 2000-2009. I Torneträsk liksom för Haparanda sker islossningen ca 11 dagar tidigare idag jämfört med för 100 år sedan.Torneälven är känd för sina dramatiska islossningar på våren, som ibland leder till översvämningsproblem, huvudsakligen orsakade av isproppar. Efter de svåra islossningarna 1984-86 startade ett finsk-svenskt samarbetsprojekt kring isproblemen i Torneälven. Projektet slutredovisades 1989 och är refererad i denna rapport kompletterad med händelser de senaste 20 åren. Projektet förordade en rad olika åtgärder för att minska problemen med skador vid översvämningar i form av prognoser och varningar, tekniska åtgärder och riskzon-kartering. Få av de tekniska åtgärderna har realiserats. Flödes-prognoser och -varningar för Torneälven ingår idag i den reguljära verksamheten för SMHI och SYKE (Statens miljöförvaltning i Finland). Varje år görs också islossningsprognoser för Haparanda-Tornio.Inom Interreg IVA-projektet ”Detaljerad översvämningskartering i nedre delen av Torneälven”, 2009-2012, har ett av huvudmålen varit att producera översvämningskartor till stöd för lokal planering och lokala beslut men också som hjälp vid akuta översvämningsrisker. Kartorna ska användas för den riskzonkartering som utförs av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) inom EU:s över-svämningsdirektiv. Inom Interreg-projektet har SYKE utvecklat en modell för isuppbyggnad och islossning. SYKE testar nu ett sanno-likhetssystem för islossning och isproppar på några platser i älven.I Torneälven finns flera potentiella ställen för isproppar och de upp-träder i varierande grad på många olika ställen olika år. Ett särskilt problem är isproppar vid mynningen som kan drabba det område i regionen där flest skyddsvärda objekt finns, nämligen huvudorterna Haparanda och Tornio. För området finns planer på att muddra en farled vid mynningen och med isbrytare öppna den varje vår innan islossningen, för att förhindra isproppar vid mynningen. Projektet saknar dock tillräcklig finansiering i dagsläget.Att övervaka islossningsförloppet med hjälp av satellitbilder skulle kunna vara en framtida utvecklingsmöjlighet för att skapa ett förvarningssystem. Det förutsätter god tillgång till högupplösta och snabbt tillgängliga satellitbilder, vilket inte är fallet idag. För att vara operativt verksamt behövs även lokala aktörer med kapacitet att snabbt ta emot information och agera. Det finns projekt (ex. i Kanada) där övervakningssystem med satellitbilder testas, men inget operativt verksamt system tycks ännu finnas i världen.Den viktigaste åtgärden för att undvika stora problem vid översvämningar är att inte ha skyddsvärda objekt på översvämnings-hotade områden. Enkelt att förstå men ändå svårt att åstadkomma.

  • 107.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Hellström, Sara-Sofia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Dyrestam, Karin
    Eklund, Dan
    Gyllander, Anders
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hallberg, Kristoffer
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Tahsin, Yacob
    SMHI.
    Wingqvist, Else-Marie
    SMHI. SMHI.
    Detaljerad översvämningskartering av nedre Torneälven2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom projektet ”Detaljerad översvämningskartering i nedre delen av Torneälven” har kartor framtagits som visar översvämningsskikt för 100 års och 250 års återkomsttider samt beräknat högsta flöde. Projektet är delfinansierat av Interreg IV A Nord. Flöden med återkomsttid 100 år och 250 år är framtagna utifrån statistisk bearbetning av observationsserier. Det beräknade högsta flödet har framtagits genom hydrologisk modellering med HBV-modellen och i enlighet med Flödeskommitténs riktlinjer för dimensionering av dammar i riskklass-I. För att beräkna vattennivåer längs älven vid de olika flödena har en hydraulisk modell byggts. Till modellen används höjddata, som framtagits genom laserscanning, och djupdata för älven, som framtagits via lodning från båt. Insamlingen av dessa data gjordes i samarbete mellan finska och svenska myndigheter inom Interreg-projektet. Översvämningszonerna har projicerats på bakgrundskartor med tillstånd från svenska Lantmäteriet och finska Lantmäteriverket (MML). Nio delkartor för området Haparanda-Tornio till Lappeakoski i skala 1:75 000 finns komprimerade i bilaga 1 till denna rapport. Kartorna finns även tillgängliga på www.smhi.se i originalstorlek. Där finns även en översiktskarta i skala 1:600 000. SMHI har utfört lodning av halva den aktuella älvsträckan samt ansvarat för och utfört den hydrauliska modelleringen, flödesberäkningarna och framtagandet av översvämningsskikten och kartorna.

  • 108.
    Persson, Magnus
    SMHI.
    Utnyttjande av temperaturens persistens vid beräkning av volymsprognoser med HBV-modellen1993Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 109.
    Pettersson, Ola
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattenbalans för fältforskningsområden2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    FFO står för fältforskningsområde och är ett program för hydrologiska och hydrokemiska mätningar i små vattendrag. Vissa minimikrav ifråga om datainsamling, beskrivning av området och det hydrologiska materialets tillgänglighet måste uppfyllas för ett fältforskningsområde. Flera institutioner har medverkat i observationen av fältforskningsområdena, bland andra SMHI, KTH, LTH, CTH och Stockholms Universitet. Från och med 1980/81 ansvarar SMHI för FFO-verksamheten (Edström & Rystam, 994).

    Från och med 1995 upphör samtliga FFO utom Stubbetorp och Ryttarbacken samt Tarfala som drivs av Naturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet.

    Följande rapport redovisar 19 fältforskningsområdens vattenbalans (korrigerad nederbörd, avrinning och avdunstning) i mm vattendjup för perioden 1985-1994. Årsmedelvärden med standardavvikelser har beräknats och blivit jämförda med motsvarande områdens vattenbalans för normalperioden 1961 - 1990. Dessutom har fyra fältforskningsområdens vattenbalanser jämförts med motsvarande eller nära avrinningsområdes vattenbalans från undersökningar utförda under den Internationella Hydrologiska Dekaden (IHD).

    Den korrigerade areella medelnederbörden för fä ltforskningsområdena för perioden 1985-1994 sammanföll väl med motsvarande nederbörd för normalperioden 1961- 990. En skillnad på 4% i medelnederbördsmängd har konstaterats vilket betyder att perioden 1985 - 1994 var något regnigare än normalperioden.

    Avrinnjngen låg på samma nivåer som tidigare undersökningar uppvisat, utom i vissa fall där läckage vid mätstationen eller problem med bestämning av vattendelare misstänks.

    Avdunstningen, som beräknats som differensen mellan nederbörd och  avrinning, uppvisade god överensstämmelse mellan perioderna. Här förutsätts att magasineringen kan försummas över en 10-årsperiod.

  • 110.
    Rodriquez, Mercedes
    et al.
    SMHI.
    Johansson, Barbro
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Planos, Eduardo
    INRH Instituto Nacional de Recursos Hidraulicos.
    Remont, Alfredo
    INRH Instituto Nacional de Recursos Hidraulicos.
    Aplicacion del modelo HBV a la cuenca del Río Cauto en Cuba1991Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The work deseribed in this report, was done in eollaboration between the Swedish Meteorological and Hydrologieal Institute (SMID) and the Instituto Nacional de Reeursos Hidraulieos de Cuba (INRH), with financial support from the Swedish Ageney for Teehnieal and Eeonomie Cooperation (BITS). The projeet also reeeived aetive assistanee from the Cuban State Committee for Economie Collaboration (CECE). The main objetive of the projeet was the applieation of the HBV model to the Cauto river basin in eastem Cuba, in order to - foreeast the inflow volwne to the reservoirs located in the basin and - eontribute to the rational use of water in the reservoirs.

  • 111.
    Sanner, Håkan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Harlin, Joakim
    SMHI.
    Persson, Magnus
    SMHI.
    Application of the HBV model to the Upper Indus River for inflow forecasting to the Tarbela dam1994Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report describes the HBV model application for inflow forecasting on a daily time step to the Tarbela dam in the Indus River. The model application forms part of the new Tarbela control center for Pakistan's Water and Power Development Authority (W APDA). The new control system will be an ABB S.P.I.D.E.R. SCADA system, delivered on a turnkey basis by ABB Network  Control of Sweden. SMHI have as subconsultants to the ABB Network Control been responsible for the set up, calibration, training and delivery of the inflow forecasting system based on the HBV model.

  • 112.
    Stensen, Katarina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Krunegård, Aino
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Rasmusson, Kristina
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Matti, Bettina
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sveriges vattentillgång utifrån perspektivet vattenbrist och torka: – Delrapport 1 i regeringsuppdrag om åtgärder för att motverka vattenbrist i ytvattentäkter.2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport tar upp begreppen torka och vattenbrist ur ett Svenskt perspektiv, undersöker vad som kan ge upphov till vattenbrist och ger en bild av Sveriges vattentillgångar.

    Vattenbrist betyder att det finns ett större behov av rent vatten än vad som finns tillgängligt. Bristen är därför starkt kopplad till användandet av vatten.

    Klimatförändringarna gör Sverige varmare vilket påverkar tillgången till vatten.I genomsnitt väntas vintrarna att bli varmare och mer nederbördsrika vilket leder till mer vatten. Varmare temperaturer innebär också att avdunstningen ökar under sommarhalvåret vilket kan ge en minskad tillgång till vatten, särskilt i södra Sverige. Klimatförändringarna förväntas också leda till kraftigare skyfall. Denna typ av nederbörd kan vara svårt för mark och växter att ta tillvara men kan ge upphov till översvämningar. Mildare vintrar förändrar förutsättningar för snö, vilket särskilt påverkar vattendragen i landets norra delar.

    Under somrarna 2016, 2017 och 2018 fick delar av Sverige uppleva problem med vattenbrist. Orsakerna till de minskade vattentillgångarna var olika och problemen varierade över åren och mellan områden. Delar av landet har de senaste åren fått känna på effekterna av ett varmare klimat. Det har visat hur viktigt det är att vi anpassar oss för att kunna klara dessa förändringar. Det finns många faktorer som påverkar tillgången på vatten i ett område, men följande tre kategorier sammanfattar de flesta faktorer:

    • Klimat – exempelvis nederbörd och temperatur
    • Magasinerande förmåga – hur mycket vatten området kan mellanlagra
    • Vattenanvändning – hur mycket vatten som används

    Som land har Sverige god tillgång till sötvatten. Vattenbrist kan ändå uppstå. Lokalt ser vattentillgången och vattenanvändandet väldigt olika ut vilket kan leda till vattenbrist eller att prioriteringar krävs mellan olika typ av vattenanvändning. Det är tydligt att det behövs gemensamt arbete över alla sektorer med vattenresursplanering i ett avrinningsområde.

  • 113.
    Stensen, Katarina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Matti, Bettina
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Rasmusson, Kristina
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Modellstudie för att undersöka åtgärdersom påverkar lågflöden: – Delrapport 2 i regeringsuppdrag om åtgärder för att motverkavattenbrist i ytvattentäkter.2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    2018 fick SMHI i uppdrag via myndighetens regleringsbrev att genomföra en studie av åtgärder för att motverka vattenbrist i ytvattentäkter. Arbetet är pågående och har genomförts i flera steg. Detta är den andra delrapporten  som tagits fram i arbetet hittills. Här presenteras resultaten från en förstudie som genomförts med syfte att utvärdera olika åtgärders effekt på lågvattenföring och på så sätt utvärdera dess förmåga att förebygga vattenbrist i ytvattentäkter. Syftet var att lägga grunden för uppbyggnaden av ett interaktivt verktyg där kommuner eller verksamhetsutövare själva ska kunna bedöma vattentillgången vid specifika platser och tidpunkter utifrån uppgifter om olika vattenuttag och regleringar inom avrinningsområdet.

    Störst påverkan på vattentillgången har vädret. Det finns dock åtgärder som kan minska risken för vattenbrist i ytvattentäkter. Åtgärderna är främst för förebyggande arbete, men vissa kan även vara aktuella under en bristsituation.

    Den effektivaste åtgärden för att utnyttja ett områdes vatten är att använda sjöar som reglermagasin för att säkra vattentillgången i vattentäkten, men det förutsätter att det finns sjöar att reglera. I södra Sverige finns oftast en god tillgång på vatten vintertid medan bristsituationer förekommer under sommaren  och början av hösten. Med regleringar kan en del av vattnet från perioder med hög tillgång på vatten samlas i sjöar och tappas av under perioder med låg vattentillgång. Vattenregleringar är vanliga idag, främst för vattenkraftändamål, men förekommer även för dricksvattenförsörjning. SMHI ser att detta är en aspekt som borde tas hänsyn till i områden som riskerar vattenbrist, nu när vattendomar omprövas i stor skala.

    Att utföra åtgärder på diken och andra vattendrag kan ha en lokal effekt, men ger inte tillräckligt stor effekt för att påverka vattenflödena i större skala. Att anlägga våtmarker har också främst en lokal effekt, eftersom det krävs så stora arealer våtmark för att ge effekt på vattentillgången i ytvattentäkter

    I områden med stora vattenuttag påverkas lågflödet om dessa ändras. Eftersom kunskap ofta saknas om vattenuttagens storlek är det svårt att veta hur stor denna effekt blir. Det är också svårt att ta fram föreskrifter som gör att begränsningarna kan genomföras i praktiken. Åtgärder som att införa bevattningsdammar kan ha stor potential förutsatt att de fylls på under tid av högflöden och töms under lågflöden. Effekten blir då att vattenuttag från det naturliga vattendraget minskar under lågflödesperioder.

    Det pågående arbetet med att motverka vattenbrist i ytvattentäkter fokuserar på att utveckla en metodik för hållbar vattenresursförvaltning. Det är tydligt att det behövs gemensamt arbete över alla sektorer med vattenresursplanering i ett avrinningsområde. Det verktyg som nu utvecklas bidrar till att vattenresursplaneringen underlättas och att vattenresurserna kan förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt.

  • 114.
    Sundby, Mikael
    et al.
    SMHI.
    Lidén, Rikard
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Sjödin, Nils
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Rodriguez, Helmer
    Aranibar, Enrique
    ENDE Empresa Nacional de Electricidad.
    Hydrometeorological Monitoring and Modelling for Water Resources Development and Hydropower Optimisation in Bolivia1995Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 115.
    Svensson, Urban
    et al.
    SMHI.
    Holmström, Ingemar
    SMHI.
    Spridningsstudier i Glan1990Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 116.
    Tiderman, Karin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sänkta och torrlagda sjöar: Svenskt Vattenarkiv1995Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 117.
    Wittgren, Hans Bertil
    SMHI, Forskningsavdelningen.
    Kvävetransport till Slätbaken från Söderköpingsåns avrinningsområde1995Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 118.
    Xingnan, Zhang
    SMHI.
    A comparative study of the HBV model and development of an automatic calibration scheme1994Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report contains a compari on between two rainfall-runoff models, namely the Swedish HBV model and the Chinese Xinanjiang medel, together with some examples of applications of the two models. It further contains a more detailed study of automatic calibration schemes for the HBV model, as well as the development of a new optimization scheme. The work was carried out by Dr ZHANG Xingnan, on a six month research leave from the Hohai University in Nanjing, China. Dr ZHANGs stay at the Swedish Meteorological and Hydrological lnstitute was made possible by a grant from the Swedish lnstitute. Dr ZHANG worked in close cooperation with the staff of the SMID. The work presented herein was done within the framework of the HBV-2000 project. This project is a revision of the HBV model structure, which has remained relatively unchanged since its development some twenty years ago.

  • 119.
    Yacoub, Tahsin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sanner, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattenståndsprognoser baserade på översiktlig kartering: En fallstudie2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Räddningsverket,numera MSB, (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) finansierar forskningsprojektet ”Översvämningsprognoser - Utveckling av metoder för ett rikstäckande system” som bedrivs på SMHI. Den här rapporten redovisar resultaten från delprojektet ”Vattenståndsprognoser”. Projektet syfte har varit att i fallstudier utvärdera i vilka typer av vattendrag som översiktliga data ger en tillräcklig noggrannhet i prognosticerat vattenstånd. Fallstudier har genomförts för Byälven, Emån, Eskilstunaån och Lagan vid Ljungby. Ursprungligen var det tänkt att den geografiska spridningen skulle vara större, men tillgången på data har fått styra valet av områden. I Byälven och Emån har den hydrauliska modellen, som användes vid Räddningsverkets (numera MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap), översiktliga översvämningskartering, jämförts med observerade vattenstånd som inte använts vid kalibreringen. För Eskilstunaån och Lagan vid Ljungby har detaljerade hydrauliska modeller satts upp efter det att den översiktliga hydrauliska modellen gjordes. Dessa har här använts i stället för mätningar för att uppskatta vilken noggrannhet den översiktliga hydrauliska modellen ger och hur den skulle kunna förbättras under ett flöde genom korrigering/ uppdatering mot uppmätta värden.Resultaten visar att den översiktliga hydrauliska modellen oftast ger förvånansvärt bra noggrannhet, men stora fel kan finnas på enstaka platser. Brist på regleringsuppgifter och osäkerheter vattenföringsprognoser har oftast större betydelse för osäkerheten i vattenståndsprognoserna än brist i noggrannhet i den översiktliga hydrauliska modellen. De tankar som finns om att låta räddningstjänsten observera vattenstånd vid broar under ett flöde för att förbättra vattenståndsprognoserna får stöd av resultaten.

  • 120.
    Yacoub, Tahsin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Westman, Ylva
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sanner, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Samuelsson, Bernth
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Detaljerad översvämningskarta för Eskilstunaån. Ett projekt inom KRIS-GIS2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI har gjort en detaljerad översvämningskarta för en 23 km lång sträcka längs Eskilstunaån, från utloppet av Närsjöfjärden och ned till mynningen i Mälaren. Arbetet har drivits som ett projekt inom KRIS-GIS ® och finansierats till hälften av KBM (via Lantmäteriets Totalförsvarsenhet) och till häften av SMHI. En jämförelse mellan den framtagna detaljerade översvämningskarteringen och den av Räddningsverket (numera MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) finansierade översiktliga översvämningskarteringen för Eskilstunaån har också genomförts. En laserskannad höjdmodell med hög noggrannhet har tagits fram och en ekolodning av Eskilstunaån har genomförts. Med bland annat detta underlagsmaterial har den detaljerade karteringen genomförts. De hydrauliska beräkningarna har förbättrats av den mer detaljerade höjddatabasen och djupmätningarna. Vattenståndsberäkningarna i den översiktliga översvämningskarteringen är oftast förvånansvärt bra, men stora fel kan finnas på kortare sträckor längs vattendraget. Det beror på och är beroende av mängden och kvalitén på extrainformationen som inhämtas, såsom broritningar, dammuppgifter, vattenståndsuppgifter från tidigare flöden och tidigare inventeringar. De översvämmade områdena skiljer relativt mycket mellan den detaljerade och den översiktliga översvämningskarteringen. Den huvudsakliga orsaken är skillnaden mellan höjddatabaserna.

  • 121.
    Zachrisson, Gun
    SMHI.
    Svåra islossningar i Torneälven: Förslag till skadeförebyggande åtgärder1989Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    BakgrundEfter den svåra islossningen i Torneälven 1984 inleddes diskussioner om möjliga åtgärder för att minska skadeverkningama av svåra islossningar i framtiden. Ett förslag till treårsprojekt lades fram av SMHI och Vatten- och miljöstyrelsen (VMS) gemensamt (se figur 1.1). Syftet var att ta fram ett åtgärdsprogram omfattande dels ett prognos- och varningssystem för vårflod och issituation, dels förslag till skadeförebyggande tekniska åtgärder. Projektet startade formellt våren 1986 sedan medel för den svenska delen av arbetet  tällts till förfogande av Civildepartementet. From 1987/88 har Statens Räddningsverk svarat för finansieringen av de svenska insatserna. Den finska delen av projektet har bedrivits inom ramen för Vatten- och miljöstyrelsens ordinarie verksamhet. Resultaten av verksamheten under de gångna tre åren presenteras i föreliggande förslag till åtgärdsprogram.

123 101 - 121 of 121
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7
|