Endre søk
Begrens søket
1234 101 - 150 of 188
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101. Kärner, O.
    et al.
    Karlsson, Karl-Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    Climate Monitoring SAF - Cloud products feasibility study in the inner Arctic region: Part II: Evaluation of the variability in radiation and cloud data2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 102.
    Kållberg, Per
    Meterologi.
    Parameterisering av diabatiska processer i numeriska prognosmodeller1988Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 103.
    Langner, Joakim
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Alpfjord Wylde, Helene
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Camilla
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Mapping of phytotoxic ozone dose for birch, spruce, wheat and potato using the MATCH-Sweden system2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vi har lagt till beräkningar av PODY för björk, gran vete och potatis i MATCHSverigesystemet. Rapporten går igenom de förändringar och uppdateringar som harinförts i beräkningarna sedan den ursprungliga implementeringen 2016.Resultat för receptorerna generic crops (POD3gen-CR), generic deciduous trees (POD1gen-DT), birch (POD1spec-birch), spruce (POD1spec-spruce), wheat (POD6spec-whet), potato (POD6specpotato),presenteras för åren 2013-2017.En jämförelse med resultat från EMEP-modellen för generic crops och för genericdeciduous trees ger en bättre överensstämmelse än tidigare. Givet att ett fel i beräkningenav solstrålningen har identifierats i EMEP-modellen så framstår resultaten från MATCHSverigeoch EMEP nu som mer konsistenta.Variationen från år till år i PODY för björk och gran är av samma storleksordning somden som beräknas för generic deciduous trees, men numeriska värden för PODY skiljersig, framför allt för björk beroende på skillnader i de parametrar som ingår i beräkningenoch på användning av längre vegetationsperioder baserade på svenska och skandinaviskadata. Kritiska nivåer motsvarande 4 % reduktion i tillväxten av björk och gran överskridsi stort sett i hela landet för alla år som har studerats.Variationen från år till år i PODY för vete och potatis är större än för generic crops pågrund av att ett högre tröskelvärde används i beräkningen av PODY för de specifikagrödorna. Kritiska nivåer motsvarande skördeförluster på 5 % uppnås i södra delen avSverige för fyra av de fem studerade åren för vete och för två av åren för potatis.Det uppdaterade programpaketet för PODY-beräkningar skulle kunna användas förberäkningar av PODY för olika typer av vegetation för perioden 1990-2013 baserat pååteranalyserade ozonkoncentrationer. Programpaketet kan också utvecklas förberäkningar av PODY för hela Europa baserat på olika typer av utsläpps- ochklimatsscenarier.PODY presenteras tillsammans med övriga ozonmått på SMHI:s miljöövervakningssida(www.smhi.se/klimatdata/miljo/atmosfarskemi) med start från miljöövervakningsåret2013.

  • 104.
    Langner, Joakim
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Bergström, Robert
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Klein, Thomas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Skagerström, M.
    SMHI.
    Nuläge och scenarier för inverkan på marknära ozon av emissioner från Västra Götalands län - Beräkningar för 19992004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län studerat hur olikascenarier för reducerade NOx och VOC-utsläpp från Västra Götaland påverkarfördelningen av marknära ozon över södra Sverige. Studien har utnyttjat den atmosfärkemiskaspridningsmodellen MATCH (Multi-scale Atmospheric Transportand Chemistry model). Modellen har först applicerats över hela Europa förår 1999 med aktuella emissioner. Resultaten från dessa beräkningar har sedankopplats till en högupplöst modell, MATCH-O-län, som täcker södra Sverige.Beräkningar med MATCH har genomförts för ett nuläge (basfall) med utsläppsdataför år 2000/2001 och tre scenarier där utsläppen har reducerats. Scenariermed reduktion av NOx och VOC-utsläppen från Västra Götalands län med 45 respektive44% var för sig respektive sammantaget har studerats. För basfallet harjämförelser gjorts med mätningar av marknära ozon i området för år 1999. Medutgångspunkt från dessa jämförelser bedömer vi att MATCH ger en tillräckligtgod beskrivning av de verkliga ozonhalterna för att kunna utnyttjas för studier avscenarier.Beräkningarna visar att utsläppen från Västra Götaland har en signifikant påverkanpå halterna av marknära ozon i södra Sverige. Reducerade utsläpp leder generellttill reducerade halter av marknära ozon i södra Sverige och lägre värdenför olika mått på kritiska nivåer av halten av marknära ozon. Effekterna av reduceradeutsläpp berör inte bara närområdet utan täcker ett område som är fleragånger större än det område där utsläppen har ändrats.I området närmast Göteborg leder emellertid reducerade NOx-utsläpp till ökadehalter av ozon. Denna effekt är mindre vid en samtidig reduktion av NOx ochVOC.Bortsett från området med stora NOx-utsläpp i västra delen av Västra Götalandså är reduktioner av NOx effektivare när det gäller att reducera halterna av marknäraozon än reduktion av VOC-utsläpp. Reduktion av NOx-utsläpp är mer änsju gånger effektivare än reduktion av VOC-utsläpp när det gäller att reducerabildningen av ozon inom modellområdet för MATCH-O-län under periodenapril-september 1999.Reducerade utsläpp av NOx och VOC från Västra Götaland beräknas, i större delenav länet, leda till en viss minskning av antalet dagar med 8-timmars medelhaltersom överskrider 120 μg/m3 (60 ppb(v)) under sommarperioden aprilseptember.Reducerad NOx-utsläpp förväntas dock leda till ett ökat antal dagarmed överskridanden i Göteborgsområdet.Reducerade utsläpp från Västra Götaland leder till en reduktion av AOT401 med0.1 ppm(v) h över en stor del av södra Sverige under perioden maj-juli. Den2maximala reduktionen överstiger 0.5 ppm(v) i enstaka beräkningsrutor. För periodenapril-september reduceras AOT40 med mer än 0.1 ppm(v) h i en större delav södra Sverige och en reduktion med mer än 0.5 ppm(v) h beräknas för en stordel av Västra Götaland.

  • 105.
    Laurin, Sten
    SMHI.
    Bilavgaser vid intagsplan - Eskilstuna1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 106.
    Laurin, Sten
    SMHI.
    Luften i Avesta - föroreningsbidrag från trafiken1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 107.
    Laurin, Sten
    et al.
    SMHI.
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    Några huvuddrag i det svenska temperatur-klimatet 1961-19901994Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 108.
    Laurin, Sten
    et al.
    SMHI.
    Bringfelt, Björn
    SMHI.
    Spridningsmodell för kväveoxider i gatumiljö1985Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 109.
    Laurin, Sten
    et al.
    SMHI.
    Persson, Christer
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Beräknad formaldehydspridning och deposition från SWEDSPANs spånskivefabrik1985Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 110.
    Leung, Wing
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Windmark, Fredrik
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Brodl, Ludvik
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Langner, Joakim
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    A basis to estimate marginal cost for air traffic in Sweden.: Modelling of ozone, primary and secondary particles and deposition of sulfur and nitrogen.2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In this study we have investigated the effects of emissions from aviation on air quality in both Swedish and European domains. The results will be used as a basis to estimate the marginal cost for air traffic in Sweden. The vertical, geographical and temporal distribution of aviation emissions over Sweden has been estimated using a newly developed methodology. The aviation emissions have been categorized by their emission altitude (LTO, low cruise and high cruise) and flight nationality (international, national and overflight). This aviation emission information was then used as input data to the regional atmospheric chemistry model MATCH to simulate the effects of aviation emissions on ecosystem, health and climate metrics. A total of 17 model simulations over three years have been performed. There is one simulation in which all emitted species from the surface and aviation emissions are included and eight simulations in which all aviation emissions from each combination of emission altitude and flight nationality are included. There are eight simulations in which NOx aviation emissions from each combination of emission altitude and flight nationality are included. Using these simulations, contributions from aviation emissions to deposition, concentrations and a range of different air pollution metrics has been calculated. The results are calculated in both the Europe and Swedish domains for all the simulations. 

    The following results are included in this report: . Deposition of oxidised and reduced nitrogen . Deposition of excess sulfur . AOT40 and SOMO35 and their exposures . Concentration and exposure of primary and secondary particles . Concentration of nitrate and sulfate particles . Concentration of surface and above surface ozone 

    In summary, contributions from aviation emissions in Sweden to the different concentrations, deposition and metrics for environmental effects are generally small, on the order of a few per mille or less. However the impacts can be traced in the simulations well beyond the Swedish borders. LTO emissions give the largest contribution to deposition of oxidised and reduced nitrogen, deposition of excess sulfur and concentrations of primary and secondary particles. In particular near the major airports like Stockholm-Arlanda and Gothenburg-Landvetter. High cruise emissions give insignificant contributions to deposition and concentrations at surface level. LTO emissions give a negative contribution to surface ozone concentration locally at the main Swedish airports but give an overall increased contribution in the regions around. Aviation emissions at low cruise and high cruise levels have the largest effect on ozone concentrations at higher levels. 

  • 111.
    Liljas, Erik
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Förbättrad väderinformation i jordbruket - behov och möjligheter (PROFARM)1988Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 112.
    Liljas, Erik
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Torv-väder: Behovsanalys med avseende på väderprognoser och produktion av bränsletorv1989Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 113.
    Lindström, Kjell
    SMHI.
    Weather and flying briefing aspects1987Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 114.
    Lövblad, Gun
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Persson, Christer
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Background report on air pollution situation in the Baltic states - a prefeasibility study: IVL Publikation B 10381991Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 115.
    Martin, Judit
    SMHI.
    Var tredje timme - Livet som väderobservatör2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 116.
    Mattsson, Johan
    et al.
    SMHI.
    Karlsson, Karl-Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    Climate Monitoring SAF - cloud products feasibility study in the inner Arctic region: Part I: Cloud mask studies during the 2001 Oden Arctic expedition2002Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 117.
    Mattsson, Johan
    et al.
    SMHI.
    Rummukainen, Markku
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Växthuseffekten och klimatet i Norden - en översikt1998Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 118.
    Melgarejo, José
    SMHI.
    Mesoskalig modellering vid SMHI1987Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 119.
    Moberg, Anders
    Naturgeografiska Institutionen, Stockholms Universitet.
    Lufttemperaturen i Stockholm 1756-1990. Historik, inhomogeniteter och urbaniseringseffekt1992Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A continuous record since 1756 of monthly temperature data exist at the old observatory in Stockholm. The thermometer has only been moved twice since the beginning, and not more than ten meters. In ancient times the instruments were probably not of today's quality, but were of good European standard. The period 1756-1815 1s characterized by variability of observation times and less safe calculations of monthly means. From 1816 and onwards the measurements are well documented, but not until 1859 were modem formulas used. The annual temperature in Stockholm has increased since the middle of the 19th century. The linear increase between 1860 and 1990 is 1.6 °c.A comgarison with surrounding stations indicates that urban bias is responsible for about 1.0 C of this increase. Around 1970 the urban bias seems to have reached a stable level, and since then no further urban heating occurs. The temperature record is presented in diagrams displaying the annual temperature and the four seasons separately. The quality of the series is discussed.

  • 120.
    Nilsson, Stefan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Utvärdering av sommarens (1986) använda konvektionsprognoshjälpmedel1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 121.
    Olsson, L-E
    et al.
    SMHI.
    Kindell, Sven
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Air pollution impact assessment for the SABAH timber, pulp and paper complex1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 122.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Utvärdering av PM10-mätningar i några olika nordiska trafikmiljöer2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport undersöks halterna av PM10 för några olika trafikmiljöer i Norden, nämligen Hornsgatan i Stockholm, Jagtvej i Köpenhamn och Runebergsgatan i Helsingfors. Alla tre är slutna gaturum där relationen hushöjd/gatubredd är nära ett. Resultaten av undersökningen kan sammanfattas på följande sätt:- Skillnaderna i PM10-halterna mellan Hornsgatan och Jagtvej är betydande. Det lokala haltbidraget, räknat som 90-percentil, är ca fyra gånger större vid Hornsgatan. Orsaken är främst att dubbdäck och sand används vid Hornsgatan men ej vid Jagtvej, vilket kraftigt ökar vägslitaget.- SMHIs emissionsmodell (Omstedt et al., 2005) ger god överensstämmelse med mätdata för Hornsgatan för såväl år 2000 som år 2004.- För Jagtvej finns det en stark korrelation mellan lokala PM10- och lokala NOx-halter. De lokala PM10-halterna beror därför främst på trafiken och inte så mycket på vägbanans egenskaper. Modelleringen kan därigenom förenklas genom att använda en konstant emissionsfaktor.- PM10-halterna vid Hornsgatan och Runebergsgatan liknar varandra med starka årstidsvariationer och höga halter under senvinter/vår, som är typiska för nordiska trafikmiljöer där dubbdäck används.- För Runebergsgatan beskriver SMHIs emissionsmodell relativt väl det generella halt mönstret. Dock överskattas emissionerna vid snösmältning. En naturlig förbättring är därför att inkludera snösmältning i modellen, vilket föreslås göras i en kommande studie.

  • 123.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    VEDAIR - ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet vid småskalig biobränsleeldning: Modellbeskrivning och slutrapport mars 20072007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs en ny modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsleeldning. Modellen har utvecklats med stöd av Energimyndigheten och heter VEDAIR. Utvecklingsarbetet har pågått från januari 2005 till mars 2007. Bakgrunden är Biobränsle-Hälsa-Miljö projektet, som bl.a. kom fram till att emissioner från småskalig biobränsleanvändning kan ha inverkan på människors hälsa. Främsta orsaken till det är emissioner av partiklar från äldre vedpannor utan eller med för liten ackumulatortank som används som huvudsaklig uppvärmningskälla i områden med ogynnsamma meteorologiska förhållanden. SMHI deltog i projektet med att ta fram och tillämpa spridningsmodeller för partiklar och förbränningsemissioner. Målet var att skapa ett kopplat modellsystem som beskriver processer i atmosfären från regional ner till lokal skala. En av slutsatserna vid utvärderingen av BHM var att projektet ” är snubblande nära att erbjuda en fungerande modell för uppskattning av risker i en tätort och delar av densamma” [2]. Så ”snubblande nära” var vi emellertid inte eftersom vi behövde utveckla konceptet med kopplade modeller och få fram en lämplig driftmiljö. Vid utvecklingen av SIMAIR [3a, 3b], som är ett modellverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde, löstes många av dessa problem som VEDAIR kunnat dra nytta av. Utvecklingsarbetet har skett i tre delprojekt med separata ansökningar. Regelbundna möten har hållits bl.a. sex protokollförda styrgruppsmöten med deltagare från olika myndigheter och intressenter. De olika delprojekten är: 1. VEDAIR Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsleeldning, ansökan från SMHI. 2. Nationellt verktyg för att integrera sotarregistren med VEDAIR, ansökan från Kommunförbundet Dalsland och ÄFAB. 3. Validering av VEDAIR, ansökan från Institutet för tillämpad miljöforskning (ITM) vid Stockholms universitet. Denna rapport beskriver huvudsakligen del 1 ovan. Syftet med del 2 har varit att ta fram en metod för insamling och bearbetning av sotardata. Det har gjorts av Kommunförbundet Dalsland tillsammans med ÄFAB och sju Skorstensfejarmästare från Västra Götaland och Småland via det så kallade SotData projektet. Metoden innebär att inventeringsarbete görs i samband med ordinarie sotningsförrättning. En arbetsorder fylls i med information om pannor och lokaleldstäder som därefter lagras i en databas. En metod har också tagits fram för att beräkna emissioner med hjälp av dessa data. Metod används i VEDAIR och beskrivs i denna rapport. Mer om SotData projektet finns att läsa i [10]. Del 3 har inneburit att nya mätningar har gjorts i Lycksele [26]. En del av dessa data används i denna rapport och jämförs med beräknade halter med hjälp av VEDAIR. Syftet med VEDAIR är att kunna erbjuda ett verktyg för kommuner och myndigheter för bedömning av luftkvalitet i områden med faktisk eller planerad småskalig biobränsleeldning. Meningen är att kunna erbjuda ett verktyg som ger underlag för planarbete med inriktning på god luftkvalitet. Modellen är uppbyggd på liknande sätt som SIMAIR. Det som skiljer dem åt är främst de lokala spridnings- och emissionsmodellerna. För att få en effektiv driftmiljö använder VEDAIR samma servicemiljö och databaser som SIMAIR. En användare, normalt en kommun, disponerar efter inloggning en egen databasmiljö där levererad information (meteorologi, väg- och trafikdata, emissionsdata från småskalig biobränsleeldning och färdigräknade bakgrundshalter) finns lagrade. Allt arbete som användaren utför i form av uppdaterad information om småskalig biobränsleeldning lagras som personliga versioner av den levererade originaldatabasen. Likaså sparas spridningsberäkningar i form av sessioner, som kan namnges. Modellen består av flera olika delar som har kopplats samman till en helhet. För att få en realistisk beskrivning av haltvariationer görs beräkningarna i en tidsserie timme för timme av såväl emissioner, lokala föroreningshalter och bakgrundshalter. Beräkningar görs för de föroreningar som definieras av miljökvalitetsnormerna, för närvarande PM10, NO2, CO och bensen. Emissionerna från den småskaliga vedeldningen beskrivs med hjälp av en metod som tagits fram i samarbete med SP och ÄFAB. Grundkomponenter är emissionstyper, emissionsfaktorer, ackumulatortank, drift- och startfaser. Indata för emissionsberäkningarna är bl.a. fastighetens energibehov uppdelat på andelar olja, pellets, ved, flis, och elvärme. För att beskriva emissionernas tidsmässiga variationer har en generell metodik tagits fram som kan användas för att beskriva variationer som beror på sociala faktorer och/eller variationer som beror på fastighetens värmeenergibehov. För det senare används så kallade gradtimmar. Två olika lokala modeller har anpassats till VEDAIR, nämligen Dispersion-Point och Dispersion-Line. Bägge är så kallade Gaussiska spridningsmodeller, den första behandlar utsläpp från skorstenar och den andra utsläpp från vägtrafik. För att beskriva spridningsprocesserna används similaritetsteori. Vind, turbulens och spridning beräknas som funktion av skalningsparametrar som friktionshastighet, Monin-Obukhovs längdskala och den konvektiva hastighetsskalan. För starkt stabila förhållanden och vid låga vindhastigheter då turbulensen är svag domineras spridningen av horisontella vindriktningsfluktuationer (meandering) orsakat av bl.a. tvådimensionella mesoskaliga horisontella virvlar genererade av gravitationsvågor, terrängen m.m. Den laterala turbulensen beskrivs då med hjälp av empiriska uttryck och hänsyn tas till plymspridning som kan bero på vindriktningens variation timme för timme enligt metoder från Hanna [19]. En enkel fotokemisk modell har också införts i modellerna för beräkning av NO2 [20]. Dispersion-Line är en modell för ändliga linjekällor. Den skiljer sig från SIMAIRs vägtrafikmodell [3], som är en Gaussisk model för oändliga linjekällor. SIMAIRs vägtrafikmodell är giltig för raka vägar då avståndet mellan beräkningspunkten och linjekällan är mycket mindre än längden på vägen, vilket ofta är fallet då man vill göra beräkningar nära vägar. För VEDAIR där huvudintresset är halter i vedeldade bostadsområden kan avståndet till en stor väg vara större, varför den geometriska formen hos vägen kan blir betydelsefull. Den beskrivs då med hjälp av ett antal ändliga linjekällor. Bakgrundshalter delas upp i tre olika delar och på samma sätt som i SIMAIR [3] nämligen – Regionalt bidrag utland(Rbu), dvs. bidragen från alla källor utanför Sverige – Regionalt bidrag Sverige(RbS), bidragen från övriga källor i Sverige förutom aktuell tätort – Urbant bidrag(UB), föroreningar från källor inom tätorten, förutom det bostadsområde lokala beräkningar görs för. För att beräkna regionalt bidrag Sverige(RbS) och urbant bidrag(UB) används emissionsdata från SMED (http://www.smed.se/). De fält som används är vägtrafik, småhus och fritidshus samt ett totalt fält som innehåller vägtrafik, småhus och fritidshus, sjöfart och resterande emissioner som stora punktkällor. Beräkning av halter och deposition på regional skala, dvs. för Europa och hela Sverige, görs med hjälp av MATCH( Multi-scale Atmospheric transport and Chemistry) modellen [15]. Modellen drivs meteorologiskt av väderprognosmodellen HIRLAM (High Resolution Limited Area Model) och använder ett 44x44 km beräkningsrutnät över Europa. Emissioner tas från EMEPs 50x50 km inventering för Europa och för Sverige med emissionsdata från SMEDs 1x1 km inventering. De regionala bakgrundshalterna beräknas för varje kommun i Sverige med hjälp av sammanvägd information från MATCH Europa, MATCH Sverige och från kontinuerliga mätningar vid regionala bakgrundsstationer. Undantaget är för partiklar (PM10) då enbart mätdata används. Orsaken till det är att MATCH-modellen ännu inte inkluderat bildningen av sekundära organiska aerosoler. Bakgrundshalter av PM10 beräknas därför förenklat med hjälp av objektiv analys (2D-var teknik) från uppmätta värden i tre bakgrundsstationer nämligen Vavihill, Aspvreten och Vindeln. Det urbana bakgrundsbidraget beräknas med hjälp av en urban modell liknande den som utvecklats för Köpenhamn [16]. Modellen avser främst marknära utsläpp, t.ex. från vägtrafik och småskalig biobränsleeldning. För att också inkludera utsläpp från höga källor har modellen kompletterats med en Gaussisk plymmodel. I rapporten jämförs beräkningsresultat från VEDAIR med PM10 mätningar från bostadsområdet Forsdala i Lycksele. Mätningarna har gjorts av ITM under två vinterperioder, den första på ca tre månader under dec 2001 till mars 2002 [25] och den andra på ca 2.5 månader under jan 2006 till mars 2006 [26]. Bägge perioderna liknar varandra med relativt kraftiga lokala haltbidrag då det är kallt och obetydliga lokala bidrag då det varmt. VEDAIR beskriver dessa data relativt väl.

  • 124.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Andersson, Stefan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Vintervägar med eller utan dubbdäck: Beräkningar av emissioner och halter av partiklar för olika dubbdäcksscenarier2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vårt klimat har stor inverkan på luftkvaliteten. Under vintermånaderna är temperaturen i hela landet ofta

  • 125.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Andersson, Stefan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Asker, Christian
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Jones, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Kindell, Sven
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Segersson, David
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Luftkvalitet i Sverige år 2020: Uppföljning av miljökvalitetsmålet Frisk luft för trafikmiljöer i svenska tätorter2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Luftföroreningar är ett lokalt men också gränsöverskridande problem. Sveriges luftkvalitet påverkas av lokala utsläppskällor, men även av långdistans-transport från stora emissionsområden i Europa. Utsläppen av många luftföroreningar har minskat under de senaste årtiondena på grund av kontinuerligt skärpta emissionskrav och betydande förbättringar har gjorts för vägtransportsektorns reglerade avgasemissioner. Fortsatt minskningar är att förvänta som också påverkar luftkvaliteten. Trots kraftiga minskningar av utsläppen både i Sverige och övriga Europa har inte luftkvaliteten i våra städer, med avseende på kvävedioxid (NO2), ozon (O3) och partiklar (PM10), förbättrats på något avgörande sätt sedan år 2000. Fortfarande är luftföroreningshalterna i många trafikmiljöer höga såväl i Sverige som i övriga Europa. Syftet med projektet är att ge underlag för bedömningar av hur miljökvalitetsmålet Frisk luft uppfylls i svenska tätorter och påvisa effekter av vad olika åtgärder, såväl internationellt som i Sverige och lokalt i kommuner, kan komma att få för effekter på luftkvaliteten år 2020.

  • 126.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Andersson, Stefan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Bennet, Cecilia
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Bergström, Robert
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Gidhagen, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Johansson, Christer
    Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet.
    Kartläggning av partiklar i Sverige - halter, källbidrag och kunskapsluckor2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte. År 1999 startade Naturvårdsverket ett projekt för kartläggning av partikelhalter i Sverige samt identifikation av de viktigaste källorna. Kartläggningsprojektet byggde på mätningar under två år (1999-2001). Resultaten har varit till stor nytta och legat till grund för bland annat införande av nya miljömål och miljökvalitetsnormer, åtgärdsförslag och vetenskapliga publikationer. För första gången kunde haltnivåer av PM10 och PM2.5 beskrivas systematiskt i regional och urban bakgrund samt gaturum i Sverige. Tre huvudkällor till höga partikelhalter i Sverige kunde identifieras; långdistanstransport, uppvirvling av vägdamm och vedeldning.Sedan dess har kunskapen om partiklar ökat. Miljökvalitetsnormer har införts i Sverige och miljömål har formulerats. Idag finns mer mätdata tillgängliga och för vissa områden finns även längre tidsserier. Intresset för sjöfartens bidrag till luftföroreningar och partiklar har ökat, eftersom dess relativa bidrag jämfört med landbaserade emissioner ökar. Nya studier inriktade på förståelse av olika processer har genomförts. Modeller har utvecklats och förbättrats, därigenom har också möjligheten att kvantifiera olika källors bidrag ökat. Behovet att använda modeller i arbetet med miljömål och miljökvalitetsnormer har också blivit större.Syftet med denna studie är att presentera huvuddragen av den kunskap som kommit fram under de senaste tio åren om partikelhalter i Sverige, framförallt PM10 och PM2.5, men också peka på kunskapsluckor.

  • 127.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Andersson, Stefan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Bergström, Robert
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige: Haltberäkningar av NO2, PM10 och PM2.5 i svenska trafikmiljöer för framtidsscenarier med minskade europeiska emissioner2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Luftföroreningar är ett lokalt men också gränsöverskridande problem. Sveriges luftkvalitet påverkas av lokala utsläppskällor, men även av långdistanstransport från stora emissionsområden i Europa. Utsläppen av många luftföroreningar har minskat kraftigt under de senaste årtiondena på grund av kontinuerligt skärpta emissionskrav. Betydande förbättringar har bland annat gjorts inom vägtransportsektorn. Via europeiska utsläppsnormer definieras acceptabla gränser för avgasutsläpp för nya fordon som säljs i EUs medlemsstater. Dessa, och andra, utsläppskrav kommer att leda till fortsatt minskande emissioner i Europa och därmed även lägre föroreningsnivåer i den luft som kommer in över Sverige. Hur stort är det kvarstående behovet av lokala åtgärder i Sverige för att minska haltnivåerna till en nivå där normer och miljömål uppfylls? Det är en av de frågeställningar som denna rapport utgår från.Den lokala miljö som undersöks är gaturum, varför förändringar av vägtrafikens emissioner och halter i Sverige är central. Liknande emissionstrender, som i Europa, finns också i Sverige, med kraftigt minskande emissioner beroende bland annat på de europeiska utsläppsnormerna. Viktiga skillnader finns också. Vårt kalla svenska vinterklimat skapar bland annat hala vägbanor och ogynnsamma spridningsförhållanden. Åtgärder för att undvika hala vägbanor leder till ökat vägslitage och vägdamm som ackumuleras i vägmiljön, vilket i sin tur leder till höga partikelhalter. I norra delarna av Sverige skapas under vintern ogynnsamma spridningsförhållanden med stabil skiktning och låga inversioner. I kombination med höga emissioner av luftföroreningar från bostadsuppvärmning och kallstarter leder detta till höga halter av bland annat kväveoxider.Trots kraftiga minskningar av utsläppen både i Sverige och övriga Europa har inte luftkvaliteten, med avseende på kvävedioxid (NO2), ozon (O3) och partiklar (PM10 respektive PM2.5), förbättrats på något avgörande sätt sedan år 2000. Fortfarande är luftföroreningshalterna i många trafikmiljöer höga såväl i Sverige som i övriga Europa. Orsakerna till det diskuteras i rapporten. Syftet med denna undersökning är att analysera hur framtidens luftkvalitet på lokal nivå (gaturum) kan komma att utvecklas på grund av troliga emissionsminskningar i Europa och i Sverige, samt att bedöma hur stora lokala åtgärder som ytterligare kan komma att fordras för att klara miljökvalitetsnormer och miljömål.

  • 128.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Andersson, Stefan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Johansson, Christer
    ITM Stockholms Universitet.
    Löfgren, Bengt-Erik
    ÄFAB.
    Luftkvalitet och småskalig biobränsleeldning: Tillämpningar av SIMAIRved för några kommuner2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SIMAIRved, eller som det tidigare kallades VEDAIR, är ett Internetverktyg för bedömning av luftkvalitet vid småskalig biobränsleeldning. Den har utvecklats baserat på resultat från Biobränsle-Hälsa-Miljö projektet. Modellen kompletterar SIMAIRväg som är ett motsvarande verktyg för vägtrafiken. Information om båda verktygen kan fås via hemsidan www.luftkvalitet.se. I detta projekt har SIMAIRved tillämpats i fem kommuner och syftet har varit att i samarbete med några kommuner tillämpa och vidareutveckla SIMAIRved så att den kan bli ett användbart verktyg för kommuner i deras arbete med luftkvalitetsfrågor och småskalig biobränsleeldning. Rapporten inleder med en beskrivning av SIMAIRved, dels beskrivning av modellen för punktkällor (vedeldning) och dels modellen för linjekällor (trafik). Eftersom SIMAIRved också innehåller en ny lokal trafikmodell, som kompletterar de lokala trafikmodellerna i SIMAIRväg, görs jämförelser mellan de olika trafikmodellerna och rekommendationer ges för när den ena eller andra modellen bör tillämpas. Därefter presenteras olika tillämpningar från de fem kommunerna som medverkat i studien. Rapporten avslutas med diskussion samt rekommendationer för hantering av utsläpp från vedeldning. Dessa kan sammanfattas på följande sätt: • Vedeledning är främst ett lokalt problem, som involverar ett fåtal anläggningar och/eller vedeldare. • Ligger vedeldningsområdena nära hårt trafikerade vägar finns risker för samverkan mellan emissioner från vedeldning och vägtrafik som kan leda till höga halter. • Det är främst partikelhalterna som kan komma att överskrida normerna. • Åtgärder kräver kännedom om de enskilda anläggningarna och hur de används, vilket betyder att kontakterna med sotaren är en grundförutsättning. • Bästa sättet att identifiera potentiella riskområden i kommunen är att använda modellberäkningar. Detta i sin tur kräver dock att anläggningarna har inventerats, oftast med hjälp av sotaren. Ju mer detaljerad information som kan uppbringas desto säkrare blir beräkningarna. Kommunerna har ju möjlighet att då de skriver kontrakt med sotaren infoga något om detta i kontraktet. • Om modellberäkningarna indikerar att man riskerar att överskrida miljökvalitetsnormen kan ytterligare beräkningar göras där man mer i detalj tar hänsyn till t.ex. eventuella värmepumpsinstallationer, pågående fjärrvärmeutbyggnad eller andra planerade åtgärder för att bedöma beräkningarnas tillförlitlighet. • Innan ytterligare åtgärder vidtas kan det vara aktuellt att genomföra mätningar för säkert avgöra om beräkningarna stämmer. Då kan mätstationens placering väljas utifrån de områden som beräkningarna anger är de mest kritiska. • Med SIMAIRved har ett kraftfullt verktyg utvecklats för att identifiera och synliggöra känsliga områden där man bör vara extra observant så att inte gränsvärden överskrids.

  • 129.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Forsberg, Bertil
    Umeå Universitet.
    Nerhagen, Lena
    Länsstyrelsen Dalarnas Län.
    Gidhagen, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Andersson, Stefan
    Umeå Universitet.
    SIMAIRscenario - ett modellverktyg för bedömning av luftföroreningars hälsoeffekter och kostnader2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SIMAIRscenario är ett nytt webbaserat modellverktyg för bedömning av luftföroreningars hälsoeffekter och kostnader. Det tillhör SIMAIR familjen, som är ett nationellt modellsystem för emissioner och luftkvalitet. I SIMAIRscenario kan följande göras:  Importera haltfält från olika spridningsmodeller som t.ex. SIMAIR och Airviro.  Bearbeta dessa med hjälp av olika matematiska operatorer.  Importera och lagra detaljerade befolkningsdata för hela Sverige och bearbeta dessa med hjälp av olika matematiska operatorer.  Presentera halter och befolkningsdata på karta.  Utföra exponeringsberäkningar för olika halt- och befolkningsfält och presentera beräkningsresultaten på karta och i tabeller.  Beräkna risker i form av extra hälsoutfall och göra ekonomisk värdering av dessa. Med hjälp av SIMAIRscenario kan nyttan av förbättrad luftkvalitet mellan ett basfall och ett scenariofall beräknas, uttryckt som hälsovinst och kostnadsvinst. Verktyget är därför speciellt lämpad som ett planeringsverktyg för olika alternativa förändringar av emissioner och halter. Exempel på en sådan tillämpning ges i rapporten. I denna rapport presenteras SIMAIRscenario tillsammans med översiktliga beskrivningar av kunskapsläget vad gäller hälsoeffekter från luftföroreningar och ekonomiska värderingar av dessa. Varje del i beräkningarna innehåller osäkerheter. Det gäller såväl för haltberäkningar som för hälsouppskattningar och ekonomiska värderingar. Det är därför angeläget att genomföra analyser av dessa och också ta fram en metodik för att kvantifiera osäkerheten i de olika beräkningsstegen. Detta är dock en komplicerad problemställning som inte rymts i det här redovisade projektet. SMHI föreslår att en sådan metodik utvecklas som ett eget projekt.

  • 130.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Forsberg, Bertil
    Umeå Universitet.
    Persson, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vedrök i Västerbotten - mätningar, beräkningar och hälsokonsekvenser2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Småskalig vedeldning är en betydande källa till bl a. partiklar, polyaromatiska kolväten (PAH) och sot, föroreningar som påverkar luftkvaliten negativt. Kunskapen är dock begränsad. På uppdrag av Naturvårdsverket har därför detta projekt genomförts, med syfte att förbättra kunskapsläget.Mätningar av vedeldningsrelaterade luftföroreningar har gjorts av IVL i fyra områden med bebyggelse av olika ålder: Vännäs, Vännäsby, Sävar och Taveliden (villaförort i Umeå). En databas för inventerade eldstäder i Västerbotten baserat på information från sotarna har tagits fram av Umeå universitet, som också genomfört frågeundersökning om eldningsvanor. Modellberäkningar av halter och exponering har utförts av SMHI och hälsokonsekvensberäkningar har gjorts av Umeå universitet och SMHI.

  • 131.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Gidhagen, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Langner, Joakim
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Spridning av förbränningsemissioner från småskalig biobränsleeldning - analys av PM2.5 data från Lycksele med hjälp av två Gaussiska spridningsmodeller2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under ca 3 månader vintern 2001/2002 utfördes mätningar av luftkvalitet och meteorologi i Lycksele. En emissionsdatabas (EDB Tot03) för Lycksele har tidigare tagits fram (SLBanalys, 2002). Dessa data utgör grundkomponenter för den spridningsmodellering som här redovisas. Redovisningen begränsas till emissioner av förbränningspartiklar och två lokala spridningsmodeller. Arbetet har utförts med stöd från Energimyndigheten (Projektnummer: P12658-1) och ingår som en del i "Omgivningsklustret" i projektet "Biobränsle Hälsa och Miljö". Detaljerade studier görs i Lycksele och Växjö. Denna rapport redovisar resultat från den spridningsmeteorologiska utvärderingen av mätkampanjen i Lycksele. Arbetet syftar till att utveckla verktyg för kommunal och regional planering, vad avser luftkvalitetsaspekter av biobränsleanvändning.Resultaten av denna undersökning kan sammanfattas på följande sätt: Signifikanta lokala haltbidrag, av förbränningspartiklar från vedeldning, uppmättes huvudsakligen under kalla dagar, då dygnmedeltemperaturen var under –10 grader. Antalet sådana dagar var knappt 30. Modellerna beskriver relativt väl dessa halter. Avvikelsen är störst vid Norrmalm. Under övrig tid var de lokala haltbidragen små. PM2.5 halterna var då i genomsnitt bara ca 2 g/m3 högre än bakgrundshalterna, uppmätta vid Vindeln. Modellerna överskattar då halterna, troligtvis beroende på för höga emissioner orsakat av för hög eldningsaktivitet. Det finns ett starkt samband mellan halter och temperatur. Temperaturberoende korrektionsfunktioner har tagits fram för att beskriva eldningsaktiviteten under mätperioden. Modellerna överensstämmer relativt väl med alla mätdata då eldningsaktiviteten beskrivs med hjälp av dessa funktioner. Emissionsdatabasen (EDB Tot03) överskattar därför troligtvis emissionerna av förbränningspartiklar från småskalig vedeldning. Analysen i denna rapport uppskattar emissionerna under beräkningsperioden till ca 30-50% jämfört med de i emissionsdatabasen. De högsta haltbidragen av förbränningspartiklar från vedeldning i Lycksele inträffar nära utsläppen, inom några 100 meters avstånd från främst närliggande samverkande icke miljögodkända pannor. Kaminernas betydelse för förhöjda halter är osäkra, vilket kommer att utredas i mer detalj när nya emissionsfaktorer erhållits.

  • 132.
    Omstedt, Gunnar
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Persson, Christer
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Skagerström, M.
    SMHI.
    Vedeldning i småhusområden2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 133.
    Persson, Christer
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Beräkning av lukt och föroreningshalter i luft runt Neste Polyester i Nol1987Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 134.
    Persson, Christer
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Kvaliteten hos nederbördskemiska mätdata som utnyttjas för dataassimilation i "MATCH-Sverige modellen": Rapport till Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning, delprogram Luft2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    MATCH-Sverige modellen utnyttjas bl.a. för kartläggning av den totala föroreningsdepositionen över Sverige, samt för separata studier av Sveriges föroreningsbidrag och den långväga föroreningstransporten. I de beräkningarna ingår en dataassimilation av atmosfärkemiska mätdata i modellen. Det är viktigt att MATCH-Sverige beräkningarna är av god kvalitet, eftersom resultaten ligger till grund för en rad miljöstudier av olika slag i Sverige. Det ställer i sin tur krav på att de atmosfärkemiska mätdata, som utgör indata i dataassimilationen, också är av god kvalitet och att de utnyttjas på rätt sätt. I denna studie redovisas jämförelser och diskuteras osäkerheter av betydelse för dataassimilationen, främst rörande nederbördsmängder samt koncentrationer av svavel-, NOx-kväve och NHx-kväve i nederbörd.I de nationella svenska nederbördskemiska stationsnäten, EMEP och LoN (Luft och Nederbördskemiska stationsnätet) finns två platser, Bredkälen nordost om Östersund och Vavihill i centrala Skåne, med provtagare placerade omedelbart intill varandra vilka kan jämföras dels inbördes, dels med oberoende data från MATCH-Sverige. Jämförelserna mellan EMEP och LoN stationerna, vad gäller uppmätta nederbördsmängder månadsvis, visar relativt dålig samvariation. För år 2000 är samvariationen mellan uppmätta nederbördsmängder i Vavihill t.o.m. mycket dålig. Därmed finns stor risk för att också de uppmätta halterna i nederbörd vid åtminstone en av stationerna är av bristande kvalitet. Görs jämförelser mellan de uppmätta nederbördsmängderna, EMEP och LoN var för sig, och de nederbördsmängder som utnyttjas i MATCH-Sverige och som bygger på SMHI:s hela stationsnät, fås bättre samvariation. Den förklarade variansen som erhålles vid dessa jämförelser är dock avsevärt lägre än vad som fås då närbelägna meteorologiska stationer i SMHI:s stationsnät jämförs.Vid LoN-stationerna (Bredkälen och Vavihill) faller år 2000 ca 70% av sulfat och nitratvärdena inom plus/minus 30% av EMEP-stationens halt men bara ca 25% ammoniumvärdena. De allra flesta av de LoN-halter som faller utanför intervallet är större än 1.3 gånger EMEP-halten. Förhållandena är likartade vid de båda LoN-stationerna. Detta överensstämmer inte med resultaten i Granat (1988), som visade på mycket små skillnader i uppmätta halter mellan "bulk" provtagare (vid LoN-stationerna) och "lock" provtagare (vid EMEP-stationerna). Den bristande överensstämmelsen i nederbördskemiska mätdata mellan stationer som ligger omedelbart intill varandra bör undersökas ytterligare och åtgärder vidtas för att om möjligt förbättra situationen. En sådan åtgärd bör vara att förbättra insamlingen av nederbörd så att uppmätta nederbördsmängder kan erhålls med ungefär samma kvalitet som för rent meteorologiska stationer, även om provtagningsperioderna är längre för de nederbördskemiska stationerna. För är få resultat av god kvalitet från MATCH-Sverige modellen är det betydligt bättre med ett mindre antal atmosfärkemiska mätstationer av hög kvalitet, än ett stort antal stationer med varierande - och okänd - kvalitet. Speciellt viktigt är detta för studier av trender. (Se även Persson m.fl., 1996).

  • 135.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Magnusson, Mikael
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Kvaliteten i uppmätta nederbördsmängder inom svenska nederbördskemiska stationsnät2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att uppmätta föroreningshalter i vecko- eller månadsprover från de svenska nederbördskemiska stationsnäten EMEP, PMK (svenska Luft- och Nederbördskemiska nätet) och REG (regionala nederbördskemiska stationsnät, som drivs av IVL i flertalet län, här sammanförda till ett nät) ska vara riktiga krävs att den uppmätta nederbördsmängden vid varje station och nederbördstillfälle är representativ för den nederbördsmängd som verkligen fallit. Korrekt bestämda föroreningshalter i nederbörden är i sin tur en förutsättning för att den beräknade våtdepositionen ska bli korrekt. Detta gäller oavsett om våtdepositionsberäkningarna baseras enbart på nederbördskemiska mätdata eller om MATCH-Sverige modellen, som inkluderar förenklad dataassimilation av föroreningshalter, utnyttjas. Det är emellertid svårt att mäta upp korrekta nederbördsmängder, flera felkällor finns.I denna studie har en utvärdering gjorts av kvaliteten i uppmätta nederbördsmängder inom de svenska nederbördskemiska stationsnäten. Detta har gjorts med hjälp av objektivt analyserade nederbördsfält över Sverige, baserade på SMHIs samtliga nederbördsstationer samt fjärranalysdata. Resultaten visar att det under vissa perioder under 1998-2001 finns brister i kvaliteten för uppmätta nederbördsmängder vid de svenska EMEP-stationerna Aspvreten och Vavihill och att nederbördsmätningarna inom PMK- och REG-näten visar bristande kvalitet under vinterhalvåren. Det finns dessutom systematiska skillnader i uppsamlingseffektivitet mellan sommar- och vinterhalvår vid dessa båda stationsnät.För EMEP-stationerna är de största avvikelserna i uppmätt nederbördsmängd troligen orsakade av tekniska fel på locksamlarna, som påverkar den automatiska öppningen av locken i samband med nederbörd.En möjlig orsak till kvalitetsbristerna i uppmätt nederbördsmängd under vintern vid PMK- och REG-näten är utnyttjandet av de s.k. snösäckarna som används under vinterhalvåret oavsett väderförhållanden. Praktiska studier och CFD-beräkningar (strömningsmodell) vid SMHI visar att detaljutformningen av nederbördsmätarna kan ha avsevärd betydelse för uppsamlingseffektiviteten av nederbörd. Snösäckarna kan innebära en betydande påverkan på de aerodynamiska förhållandena runt provtagarna, och därmed kan uppmätt nederbördsmängd under vinterhalvåret variera beroende på såväl vindhastighet, vindriktning, storleken på regndroppar/snöflingor, om det är regn eller snö samt på den lokala placeringen av provtagaren. Det kan dessutom finnas systematiska skillnader mellan PMK- och REG-näten, eftersom principerna för hur provtagarna placeras skiljer sig något åt mellan de båda stationsnäten.Såväl snösäckar som locksamlare har utnyttjats under många år och de variationer i uppsamlingseffektivitet för nederbörd som dessa orsakar kan vara bidragande orsaker till de skillnader i beräknad deposition, som har erhållits beroende på vilket stationsnät och vilka beräkningsmetoder som utnyttjats.

  • 136.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Ressner, Elisabet
    SMHI.
    Klein, Thomas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nationell miljöövervakning – MATCH-Sverige modellen: Metod- och resultatsammanställning för åren 1999-2002 samt diskussionav osäkerheter, trender och miljömål2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    MATCH-Sverige modellen utnyttjas bl.a. för kartläggning av den totala föroreningsdepositionen (frånsett dimdeposition) samt regionalskalig fördelning av lufthalter av svavel- och kväveföreningar över Sverige, samt för kvantifiering av Sveriges föroreningsbudget. Viss kartläggning av depositionen av baskatjoner görs också. De största föroreningsdepositionerna erhålles varje år i sydvästra Götaland, främst på sydvästsidan av småländska höglandet. Depositionen minskar norrut, men Norrlands kustland har betydligt större föroreningsdeposition än Norrlands inland och fjälltrakter och detta förklaras bara delvis av större lokala svenska föroreningsbidrag längs Norrlandskusten. Under perioden 1999-2002 svarar de svenska emissionerna för 5-7% av den totala årliga depositionen av svavel till Sverige och motsvarande siffror är 11-13% för NOx-kväve depositionen. De högre värdena erhålles för år 2002. För både svavel och NOx-kväve finns under perioden en tendens till ökning av det svenska bidragets relativa storlek. Anledningen till detta är att den totala depositionen minskar, samtidigt som det svenska bidraget - i absoluta tal - är tämligen oförändrat. Sveriges relativa bidrag till den totala depositionen av ammoniumkväve är ca 16%, men denna beräkning är mera osäker än för svavel och NOx-kväve. Tidigare gjorda jämförelser har visat att MATCH-Sverige beräkningarna ger större - för ammoniumkväve nästan dubbelt så stor - totaldeposition till Sverige jämfört med den gamla EMEP-modellen. Jämförelser i denna studie visar att resultaten från MATCH-Sverige och EMEP’s nya reviderade ”Unified EMEP Eulerian model”, som även baseras på reviderade emissionsdata (EMEP, 2003), stämmer väl överens för flertalet parametrar. Hittills har dock endast resultat från år 2000 publicerats för den nya reviderade EMEP-modellen. För total svaveldeposition till Sverige ger MATCH-Sverige 5% större värden än EMEP, medan Sveriges svavelbidrag till den egna depositionen är 10% lägre i MATCH-Sverige beräkningarna trots att EMEP inte inkluderar sjöfartsbunkring i de svenska emissionerna. Total deposition av oxiderat kväve till Sverige är enligt MATCH-Sverige beräkningarna 15% lägre än den som EMEP-modellen ger, vilket är i motsats till resultaten från tidigare år. För Sveriges bidrag till den egna depositionen ger MATCH-Sverige ca 35% större deposition av oxiderat kväve än EMEP. Detta kan dock till en del förklaras av att sjöfartsbunkring ingår som svenska emissioner i MATCH-Sverige men inte i EMEP-beräkningarna. För total deposition av reducerat kväve till Sverige har skillnaderna minskat betydligt jämfört med tidigare år, men fortfarande ger MATCH-Sverige ca 50% större totaldeposition än EMEP-modellen. För Sveriges bidrag till den egna depositionen är MATCH-Sverige värdet dock endast 10% större än EMEP’s resultat. Resultaten tyder på att den största delen av skillnaden i totaldeposition härstammar från olikheter i beräknade halter i luft och nederbörd som orsakas av den långväga föroreningstransporten. Skillnaderna är speciellt stora för Norrland och där är tillgången på mätdata för dataassimilation i MATCH-Sverige beräkningarna bristfällig. Ett försök till trendanalys har gjorts för perioden 1991, 1994-2002 avseende totaldeposition av svavel, NOx-kväve och NHx-kväve. I analysen har Sverige delats upp i 6 regioner. Depositionen av svavel (exkl. havssalt) minskade under perioden inom samtliga regioner. Minskningen var i absoluta tal störst för sydvästra Sverige, ca 500 mg S/år vilket innebär en minskning med ca 50%. Även resterande delar av Götaland och Svealand beräknas ha fått ungefär motsvarande relativa minskning. För Norrland uppskattas minskningen av svavel till ca 55%. Resultaten från trendanalysen måste dock ses som preliminära, eftersom brister i kvaliteten för såväl modell som några av de utnyttjade atmosfärkemiska stationernas data har identifierats. För att få en mer tillförlitlig trendanalys krävs en noggrann kvalitetskontroll för samtliga år av de atmosfärkemiska data som utnyttjas, samt att en omanalys görs för hela tidsperioden baserad på den senaste versionen av MATCH-modellen. Därmed skulle ett konsistent och helt jämförbart datamaterial för hela tidsperioden erhållas. Studierna av deposition av havssalt visar en viss samvariation mellan NAO-index och havssaltkoncentration i nederbörd över västra Sverige.

  • 137.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Spridnings- och depositionsberäkningar för en sopförbränningsanläggning i Skövde1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 138.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Spridningsberäkningar rörande gasutsläpp vid ScanDust i Landskrona - bestämning av cyanväte1987Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 139.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Häggkvist, Kenneth
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridningsberäkningar, SSAB - Luleå-verken1986Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Spridningsberäkningar har utförts för ett par större utsläpp, av haveri­karaktär, från en större masugnsklocka. Utsläppen avser relativt stora gasflöden (20 000 m3 respektive 50 000 m3 ) under kort tid (5 respektive 15 min) och studien har syftat till att bestämma halter av CO och H2S i omgivningen samt områden där risk för explosion kan förekomma. Nedan ges en sammanfattande redovisning av resultaten. Av tabell 1 ( sid 2) framgår hur utsläppen specificerats, och de i tabellen angivna beteckning­arna för respektive fall utnyttjas i sammanfattningen nedan.

  • 140.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Thaning, Lennart
    FOA.
    Model for Simulation of Air and Ground Contamination Associated with Nuclear Weapons. An Emergency Preparedness Model2000Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 141.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Rodhe, H.
    MISU.
    De Geer, L-E.
    FOA.
    Tjernobylolyckan - En meteorologisk analys av hur radioaktivitet spreds till Sverige1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 142.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Beräkningar av svaveldepositionen i Stockholmsområdet1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 143.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Luftvårdsstudie avseende industrikombinatet i Nynäshamn - depositionsberäkningar av koldamm1985Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 144.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridnings- och depositionsberäkningar för avfalls- förbränningsanläggningar i Sofielund och Högdalen1985Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 145.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridnings- och depositionsberäkningar för avfallsförbränningsanläggning i Högdalen1985Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 146.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridnings- och depositionsberäkningar för avfallsförbränningsanläggning i Sofielund1985Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 147.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Strandberg, Gustav
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Bärring, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Beräknade temperaturförhållanden för tre platser i Sverige – perioderna 1961-1990 och 2011-20402007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2006 utförde Rossby Centre ett omfattande arbete för att till olika sektorer i samhället ta fram underlagsmaterial om klimatets utveckling. Beställare var framförallt Klimat- och sårbarhetsutredningens olika arbetsgrupper men också energibranschen. Föreliggande rapport beskriver en delleverans till Elforsk-projektet ”Tänkbara konsekvenser för den svenska energisektorn av klimatförändringar – effekter, sårbarhet och anpassning”. Material togs fram som belyser en möjlig temperaturutveckling i ett relativt kort framtidsperspektiv representerat av perioden 2011-2040. Det fanns önskemål om att särskilt titta på utvecklingen för tre platser med olika klimat i ett nord-sydligt perspektiv och med närhet till större befolkningsgrupper.Analyserna inom projektet har finansierats av Elforsk. Modellsimuleringarna har gjorts på den dedikerade klimatdatorresursen ”Tornado” vid Nationellt Superdatorcentrum, Linköpings universitet. Tornado finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.I denna rapport presenteras materialet avseende de tre platserna kompletterat med ett litet urval kartor som visar några temperaturindex. Ett mycket omfattande kartmaterial finns att tillgå på Rossby Centrets hemsida som nås via www.smhi.se.

  • 148.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Koncentrations- och depositionsberäkningar för en sopförbrännings anläggning vid Ryaverken i Borås1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 149.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Koncentrations- och depositionsberäkningar för Halmstads avfallsförbränningsanläggning vid Kristinehed1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 150.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Spridningsberäkningar för Varbergs kommun: Bestämning av halter av SO2, CO, NOx samt några kolväten1987Rapport (Annet vitenskapelig)
1234 101 - 150 of 188
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7
|