Endre søk
Begrens søket
12345 1 - 50 of 211
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Eggertsson Karlström, Carla
    SMHI.
    Larsson-McCann, Sonja
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Temperaturen och nederbörden i Sverige 1961-90: Referensnormaler1991Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Algotsson, Josefina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Van Der Stelt, Frank
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Abdoush, Diala
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Swedish coastal water bodies on Wikidata Combining WFD data with Wikidata2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In accordance with the Water Framework Directive, the water district authorities report environmental information on Sweden’s surface water bodies to the EU.Under the government commission Smartare miljöinformation to the Swedish Environmental Protection Agency, Naturvårdsverket, the initiative was taken to adopt the reported environmental information on Sweden’s coastal water bodies to Wikidata and Wikipedia. SMHI has led the initiative with support from Wikimedia Sweden, the South Baltic Sea Water District Authority, the county administrative board of Jönköping and Wikimedia volunteers.The aim of this project has been to make the environmental information about Sweden’s coastal water bodies more accessible to the public, to disseminate knowledge about status classification and create conditions for increasing environmental awareness among the public. The project has resulted in:• 653 new coastal water bodies are described on Wikidata.• Wikipedia articles on water management in Sweden, coastal water bodies and the SVAR database have been created.• A template for infoboxes on Wikipedia has been developed and can automatically retrieve and display the status classification of coastal water bodies.• The template for infoboxes on coastal water bodies is used in articles on coastal waters on Wikipedia.• The license for the SVAR database is set to CC0, which facilitates the use of the information and opens the possibility of using it in more ways than before.

  • 3.
    Almroth-Rosell, Elin
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Edman, Moa
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Modelling nutrient retention in the coastal zone of an eutrophic sea2016Inngår i: Biogeosciences, ISSN 1726-4170, E-ISSN 1726-4189, Vol. 13, nr 20, s. 5753-5769Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 4.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Förstudie av ett nordiskt modellsystem för kemikaliespridning i vatten1988Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI har fått i uppdrag att studera ett befintligt system för spridning av kemikalier i vatten. Studierna utförs med syfte att skapa ett för nordiska behov användbart prognossystem vid olyckstillbud.

    Främst studeras U. S. Coast Guards beräkningssystem HACS, Hazard Assessment Computer System. Det är uppbyggt utifrån behov av att veta huruvida vattenintag i floder behöver stängas vid ett giftutsläpp, fiskodlingar skyddas och när koncentrationen nått låga nivåer i hela området.

    HACS-modellerna för vatten är ingående analyserade. De som nu finns i ett fungerande prognossystem har studerats, men även nyutvecklade modeller som inte är anpassade för det befintliga prognossystemet har betraktats .Det kanadensiska systemet TIPS har studerats något, liksom en sammanställning över EG-ländernas modeller.

    HACS-systemet i sin nuvarande form är inte tillämpbart i öppet vatten eller i kust- och skärgårdsområden. Systemet är främst utvecklat för floder och kan därför inte användas i havet där dynamiken är helt annorlunda .Ett spridningsförlopp i en flod använder sig av konstant ström i tid och rum, konstant vind, begränsande väggar på sidorna, sötvatten och ganska lätt kontrollerbara processer. I havet är dynamiken betydligt mera komplicerad och komplex. Vågor , vädersystem, strömmar som varierar kraftigt mellan olika djup, horisontella strömvariationer som ändras inom några 100-tals meter, tre-dimensionella virvelsystem av olika storlekar, varierande bottendjup, tidsvariationer som sker inom några timmar, olika densiteter på skilda djup är några av de mest grundläggande skillnaderna . Enskilda förlopp inom HACS kan ändå användas, såsom tex beräkningen av ett flytande ämnes utspridning på vattenytan de första timmarna. Teoretiska delar kan tas ur programmen och manualerna och användas i nya system. Särskilt gäller den här möjligheten de nyare programmen inom HACS-systemet , där teorin är mera långtgående och omfattande.

    Citat U. S . Coast Guard. "HACS kan vara ett extremt kraftfullt verktyg, när det handhas av en specialist, som kan formulera ett problem till HACS korrekt och därefter tolka de erhållna resultaten. Samtidigt kan systemet oavsiktligt användas helt felaktigt om det appliceras på situationer som ej var menade för tillämpning. Det finns ingen automatisk metod att hindra felanvändning, utan användaren måste vara rimligt insatt i metodiken bakom modellerna ."

  • 5.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Isproppsförebyggande muddring och dess inverkan på strömmarna i Torneälven1992Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Oceanografiska förhållanden i Brofjorden i samband med kylvattenutsläpp i Trommekilen1989Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Oceanografiska förhållanden utanför Vendelsöfjorden i samband med kylvattenutsläpp1990Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridning av kylvatten från Öresundsverket1987Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett antal olika spridningsförlopp från alternativa kylvattenutsläpp har beräknats. Resultaten ger information om övertemperaturen i ytskiktet och vilka områden som berörs. Utsläpp har studerats från nuvarande läge, här benämnt läge 1 och som ligger 1 km uppströms Sege å, från läge 2 något utanför Sege ås mynning, från läge 3 vid mynningen av kommunens avlopp och läge 4 strax utanför Malmö Hamns planerade utfyllnad, etapp 2 . Volymflödena har varierat mellan 10 och 30 m3/s och övertemperaturen har initialt varit 100c. Fyra olika typiska strömningsmönster har legat till grund för den mer storskaliga transporten av kylvatten. Dessa är nordgående ström(stark och svag) samt sydgående ström(stark och svag). Vid nordgående ström har vind från norr 5 m/s även lagts in i modellberäkningarna för att ge effekterna vid ogynnsamma yttre omständigheter. Vid sydgående ström har vind från väster tagits med. Den planerade utfyllnaden vid Spillepeng är inlagd i alla beräkningarna. Däremot är Malmö Hamns planerade utfyllnad, etapp 2, endast inlagd vid ett av de fyra olika strömningsalternativen.

    Beräkningar har även utförts av möjligheten hålla Oljehamnen isfri liksom beräkningar av initiell avkylning och inblandning av kylvattnet för de aktuella utsläppsalternativen.

    Resultaten visar att Oljehamnen bör kunna hållas isfri vid ett flöde på 15-30 m3/s och utsläppstemperaturen 10 °c. Denna värmemängd bör även kunna smälta ett måttligt tjockt istäcke.  I stora drag erhålls följande resultat för de olika utsläppslägena med sina respektive kylvattenmängder. De olika alternativen grupperar sig inbördes i stort sett i samma ordning oberoende av aktuellt strömningsmönster. Avgörande är istället utsläppsläge och mängd kylvatten. Utsläppsläge 4, (utanför Malmö Hamns planerade utfyllnad) har mindre än hälften så stora ytor med övertemperaturer som är större än 2 °c jämfört med övriga utsläppslägen. Det är därefter två olika lägen som ger störst initialutspädning, dvs minsta ytorna med de högre övertemperaturerna. Dessa är läge 3 med 30 m3/s (vid avloppstubernas mynning) och läge 1 (uppströms i Sege å) med 20 m3/s. Sämst initiell utspädning erhölls för läge 2, (något utanför Sege ås mynning) med 30 m3/s. Övriga alternativ, där det ena är 20 m3/s i läge 1 samtidigt med 10 m3/s i läge 3 och det andra är 30 m3/s i läge 1, grupperar sig mellan de redan nämnda och har något varierande ordning beroende på strömförhållandena.

  • 9.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridning och sedimentation av tippat lermaterial utanför Helsingborgs hamnområde1989Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Strömningsteknisk utredning avseende utbyggnad av gipsdeponi i Landskrona1990Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    HYDRO SUPRA AB planerar att utvidga sin gipsdeponering utanför Landskrona söderut. SMHI har därför fått i uppdrag att beräkna eventuella förändringar av vattenutbyte och strömmar i norra Lundåkrabukten. Strömförhållandena idag och efter en utbyggnad simuleras med en numerisk tredimensionell hydrodynamisk modell. Beräkningarna stöder sig på strömmätningar i två punkter i det studerade området samt strömförhållandena i centrala Öresund.

    Strömmen mättes under maj månad 1990. Resultaten visar att cirkulationen i Lundåkrabukten drivs av strömningen i centrala Öresund, speciellt gäller det för den långperiodiska strömningen. Tidvattnet har en viss betydelse i bukten och bidrar till relativt täta strömväxlingar. På det grunda området, mindre än I meter, har den lokala vinden stor betydelse för strömmarna. Innanför vågbrottszonen bildas intermittent en restström av de brytande ytvågorna.

    Strömmen mättes under maj månad 1990. Resultaten visar att cirkulationen i Lundåkrabukten drivs av strömningen i centrala Öresund, speciellt gäller det för den långperiodiska strömningen. Tidvattnet har en viss betydelse i bukten och bidrar till relativt täta strömväxlingar. På det grunda området, mindre än I meter, har den lokala vinden stor betydelse för strömmarna. Innanför vågbrottszonen bildas intermittent en restström av de brytande ytvågorna.

    Vattenutbyte

    Vid nordgående ström och nordlig eller sydlig vind påverkas vattenutbytet 1 nordligaste delen relativt litet, det minskar med storleksordningen någon procent. Vid nordgående ström och ostlig vind är förändringen av vattenutbytet något större. Strax öster om utbyggnaden sker en minskning på 50 procent över en bredd av cirka 600 meter. Öster härom sker ingen förändring. När utbytet betraktas i en linje från Gipsön och in mot land rakt österut, kan minskningen uppskattas till maximalt 10 procent. Denna strömsituation förekommer under I O - 20 procent av tiden, vilket innebär att sett över en längre tidsperiod är förändringen I - 2 procent.

    Vid sydgående ström och västlig vind är minskningen i det nordligaste delen av området cirka 10 - 15 procent. Totalt sett är volymerna här små. Vid svaga västvindar blir förändringen mindre. Förändringen är lokal strax öster och sydost om utfyllnaden. Västlig vind förekommer till cirka 40 procent under 1 år. Det ger totalt sett över en längre tidsperiod en minskning i nordligaste delen på 4-6 procent.

    Strömförhållanden

    Strömmen har studerats i närområdet före och efter utbyggnad. En förstoring av området gör att en visuell bedömning kan göras. För alla de fyra olika strömningssimuleringarna gäller att förändringen av strömmarna är obetydlig.

  • 11.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Utbyggnad vid Malmö hamn; effekter för Lommabuktens vattenutbyte1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Aranibar, Enrique
    ENDE Empresa Nacional de Electricidad.
    Llobet, Robert
    ENDE Empresa Nacional de Electricidad.
    Monthly streamflow simulation in Bolivian basins with a stochastic model1987Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Grafström, Torbjörn
    SMHI.
    Andersson, Jan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar - Klints Bank1990Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wickström, Kjell
    SMHI.
    Spridningsundersökningar i norra Kalmarsund för Mönsterås bruk1990Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wickström, Kjell
    SMHI.
    Undersökning av vattenmiljön vid utfyllnaden av Kockums varvsbassäng: Slutrapport för perioden 18 juni - 21 augusti 19871987Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Med anledning av SAAB-SCANIA Aktiebolags etablering inom Kockums före detta varvsområde fylls norra varvsbassängen igen med sand, hämtad från danska farvatten i Öresund. Sand tas främst från Kögebukten, men även den danska delen av Disken kan bli aktuell. Cirka tre miljoner kubikmeter sand ska under perioden juni 1987 - maj 1988 transporteras till bassängen.

    Innan utfyllnadsarbetena påbörjades togs prover för analys av metaller, PCB, klorfenoler och fenoxisyror. Dessa togs från de områden där sanden hämtas, från bottnen i varvsbassängen och från omkringliggande områden.

    Därefter tas prover regelbundet av vatten och sediment i närheten av Kockums-området. Grumlighetshalten hos ytvattnet analyseras även. En fotometer är placerad vid Ribersborgsbadet och en vid Limhamn för kontinuerlig registrering av grumlighetshalten.

    Resultat från provtagningarna i sedimenten i Kögebukten och på danska sidan av Disken visar, att alla analyserade metallhalter var låga vid jämförelse med bakgrundshalter. PCB var också lågt och i en del fall under detekteringsgränsen. Klorfenoler och fenoxisyror i Kögebukten låg under detekteringsgränsen.

    Resultat från provtagningarna i varvsbassängen före utfyllnaden och i några stationer norr och söder om denna visar följande. I sedimenten hade metallerna normala halter; kvicksilver, kadmium, bly, koppar och krom var högre än bakgrundshalterna enligt SNVs Allmänna Råd 84:4 och lägre än medelhalterna i Lommabukten. PCB var högt inne i bassängen, klorfenoler och fenoxisyror var negligerbara. För vattenproverna gällde att metallhalten var låg överallt utom för zink, vars halter genomgående var höga. PCB, klorfenoler och fenoxisyror i vattnet var negligerbara.

    Proverna tagna sedan utfyllnadsarbetet startat visar följande resultat. Den 29 juni var zinkhalten hos vattenproverna lika hög som före utfyllnadsarbetet. Övriga metaller hade låga halter i vatten och sediment. PCB var högt i sedimentet vid utflödesranden till bassängen. Den 14 juli var nickelhalten i utflödet från bassängen hög, vilket visar, att halten inne i själva bassängen var förhöjd vid detta tillfälle. Zinkhalten i vattnet var oförändrad, och kopparhalten var minst 10 gånger större än tidigare i hela området. Det kopparrika vattnet kommer utifrån och har inget lokalt ursprung. Den 20 juli var metall- och PCB-halter låga i vatten och i sediment, medan zink och koppar i vattnet hade samma halter som den 14 juli. De visar på en allmän förhöjning med avlägset ursprung.

    Musselprover togs i två punkter, och dessa gav mycket samstämmiga halter. Resultaten från musslorna skall sedan jämföras med motsvarande prover, när utfyllnadsarbetet är avslutat. Den 28 juli var zinkhalten i vattnet oförändrad. Övriga prover i sediment och vatten hade låga halter. PCB var lågt. Samma förhållanden rådde även den 4, 10 och 17 augusti.

    De förhöjda halterna av metaller som förekom innan den 15 juli i vattenområdet utanför varvsbassängen härrör med största sannolikhet från gammalt bottensediment från Kockumstiden. Genom att utfyllnaden inleddes med att bottnen täcktes med ett ca 20 cm tjockt lager sand, förhindrades därefter vidare spridning av förorenat material ut från utfyllnadsområdet. Den använda sanden från Kögebukten var enligt SMHI:s provtagning renare med lägre halter av metaller än sedimenten ute i Öresund. Efter den 15 juli, när bottenytan inne i bassängen i princip var täckt, erhölls stabila halter, och alla ämnen hade låga koncentrationer. Zink i vatten var högt men hade samma halter som innan utfyllnadsarbetena startade.

    Vid de provtagningstillfällen, då analyser av klorfenoler och fenoxisyror utförts, var halterna låga.

    Resultaten från grumlighetsundersökningarna visar, att spridningen av synligt material från utfyllnadsarbetena sker i begränsad omfattning. Vid ett tillfälle, den 15 augusti, har en förhöjd grumlighet uppmätts vid Ribersborgs kallbadhus. Vid nordgående ström har förhöjd grumlighet observerats vid några enstaka tillfällen utanför Lommabukten. I övrigt har spridningen begränsat sig till en ca 200 - 300 m stor plym strax utanför varvsbassängen.

    Spridningsberäkningarna för sedimentation och förflyttning av sandpartiklar ger information om var det lättare materialet, silt med diametern 0.01 mm, kan finnas. Det är i material med denna grovlek som oönskade ämnen finns. Bottnen i varvsbassängen var täckt omkring den 15 juli och därefter sprids i princip inga miljöfarliga ämnen härifrån. Materialet fick därför komma ut ur bassängen kontinuerligt under perioden 22 juni - 15 juli. Fördelningen på bottnen och i vattnet den 15 juli framgår av figur E, se sid 22. Därefter beräknas även föhållandena den 22 augusti, genom att det material som fanns ute den 15 juli får fortsätta att förflyttas, utan att något nytt tillförs. Resultaten från denna beräkning finns också i figur E.

  • 16.
    Andersson, Camilla
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Alpfjord, Helene
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Karlsson, Per Erik
    Miljöforskningsinstitutet.
    Engardt, Magnuz
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Reanalysis of and attribution to near-surface ozone concentrations in Sweden during 1990-20132017Inngår i: Atmospheric Chemistry And Physics, ISSN 1680-7316, E-ISSN 1680-7324, Vol. 17, nr 22Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Andersson, Camilla
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Alpfjord Wylde, Helene
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Engardt, Magnuz
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Long-term sulfur and nitrogen deposition in Sweden: 1983-2013 reanalysis2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A unique long-term (1983-2013) dataset of sulfur and nitrogen deposition has been compiled for Sweden as well as the Baltic Sea and surrounding countries, based on quality controlled measurements and modelled fields, fused though advanced methods capturing spatial and temporal variations. The data set can be used for describing trends in deposition to various relevant surface types.Our reanalysis compares well to observations, but we have identified differences in dry deposition to coniferous forest. This calls for more in-depth studies of the dry deposition and improvements to the respective methods.We recommend more advanced methods of describing spatial variation than averaging or spatial interpolation of observed deposition.We estimate a significant decrease from the 1980s until today for both sulfur and nitrogen deposition (by ca. 80% and 30% respectively).Critical loads for coniferous and deciduous forests, mountain vegetation and wetlands have been surpassed mainly in the southwest Sweden, but also in southeast Sweden and the southern parts of Scandes Mountains. The situation is improving, but exceedances do still occur also in larger regions.

  • 18.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Bohman, Anna
    Linköpings universitet.
    van Well, Lisa
    Statens geotekniska institut.
    Jonsson, Anna
    Linköpings universitet.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Farelius, Johanna
    Enheten för samhällsekonomiska analyser vid Naturvårdsverket.
    Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Regeringen gav 2014 SMHI i uppdrag att följa upp och analysera det arbete med klimatanpassning som skett sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007. Inom uppdraget har bedömningar gjorts av återstående behov av åtgärder, och förslag lämnas på fortsatt arbete med klimatanpassning. Klimatförändringarna medför att Sverige blir både varmare och blötare. Risken för extremväder ökar med tillhörande problem för viktiga samhällsfunktioner. Kommunerna och andra lokala aktörer är de som står för huvuddelen av genomförandet av konkreta åtgärder och praktisk implementering av klimatanpassningsarbetet i Sverige. För att klimatanpassning ska kunna genomföras på lokal och regional nivå krävs dock nationellt stöd. Det behövs en nationell färdplan för att de samhällsekonomiska kostnaderna ska hållas så låga som möjligt. Viktiga delar i en sådan färdplan är anpassning av regelverk och att tydliggöra roller och ansvar samt strategier och mål. Det är nödvändigt att snabbt klarlägga hur kostnader fördelas mellan olika aktörer, och hur det säkerställs att resurser finns tillgängliga till prioriterade åtgärder. Klimatanpassning är inte enbart en lokal och nationell fråga. Sverige bör som aktiv medlem i EU driva klimatanpassningsfrågan framåt. Dessutom bör svensk klimatanpassningspolitik ta hänsyn till att Sverige även påverkas indirekt av klimatförändringar som sker i andra länder. Behov av såväl forsknings- som utvecklingsinsatser har identifierats, liksom långtidsövervakning av klimatförändringar och dess effekter. Att tillgängliggöra kunskap, beslutsstöd, prognos- och varningssystem är en av nycklarna till verkningsfullt arbete. I rapporten konstateras också att näringslivet och försäkringsbranschen har viktiga roller att spela i klimatanpassningsarbetet när frågor kring risker, investeringsbeslut och nya affärsmöjligheter kommer att stå i fokus.

  • 19.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Bergström, Sten
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Risker, konsekvenser och sårbarhet för samhället av förändrat klimat – en kunskapsöversikt: Flertalet av de i rapporten refererade myndigheterna och organisationerna har varit aktiva i framtagandet av texterna: Materialet har sammanställts av:2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Regeringen gav år 2014 SMHI i uppdrag att utarbeta underlag till Kontrollstation2015 för anpassning till ett förändrat klimat. Som en del av uppdraget ingick att göra en uppdaterad sammanställning av kunskapen om nuvarande och framtida risker och konsekvenser, främst med utgångspunkt från Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2007:60). I föreliggande rapport beskrivs kunskapsläget kring det svenska samhällets sårbarhet för ett förändrat klimat. Klimatförändringarna påverkar hela samhället. Generellt kan sägas att medvetenheten om klimatförändringarnas påverkan har ökat, men det saknas en del kunskap och verktyg, främst på den lokala nivån. Översvämningsriskerna kring sjöar och längs vattendrag ökar, vilket kan påverka bebyggelse och infrastruktur. Risken för ras och skred tros också öka, främst i landets västra och sydvästra delar samt områden längs östra kusten. Erosion längs vattendrag, sjöar och kuster kan komma att öka i delar av landet. Vattentillgång och -kvalitet kommer att påverkas av förändrade nederbördsmönster, ökad spridning av föroreningar samt ökade mikrobiologiskarisker. Energisystemet kommer att utsättas för större påfrestningar, särskilt av extrema väderhändelser. Kunskapen har ökat kring klimatförändringarnas effekter på energisystemet, men det kvarstår kunskapsluckor relaterade till extremväder och anpassningsåtgärder. Kunskap och medvetenhet om klimatförändringarnas påverkan på kommunikationerna i samhället har ökat, men det finns fortfarande behov av mer utredning och verktyg. Förutsättningarna för jordbruket förbättras i huvudsak, med möjlighet till ökade skördar och nya grödor. Samtidigt kommer fler skadegörare och ogräs in. Nya behov av bevattning kan uppstå och markavvattningen kan behöva en översyn. Eventuellt minskat utbud av livsmedel på världsmarknaden, kan innebära ökad efterfrågan på svenska livsmedel. Samtidigt går Sverige idag mot ökat importberoende. Även djurhållningen står inför stora utmaningar. Å ena sidan kan djuren gå ute under en längre del av året och möjligheterna att vara självförsörjande med foder ökar. Men det varmare klimatet medför också risk för att nya djursjukdomar uppträder. Konsekvenserna för den svenska skogen och skogsbruket kommer att bli betydande. Ökad tillväxt ger större virkesproduktion, men ökad frekvens och omfattning av skador från främst insekter, svampar och storm samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader. Stora regionala skillnader i utbudet av kommersiellt virke kan påverka svensk skogsindustri. Förändrade förutsättningar är också att vänta för fiskbestånden. Nya fiskarter i svenska vatten kan föra med sig nya smittor och konkurrera ut befintliga arter i känsliga ekosystem. Renskötseln i Sverige kommer att allvarligt påverkas av klimatförändringarna och effekterna utgör stora utmaningar. Klimatförändringarna ger både positiva och negativa effekter för turismen. Det finns hinder för anpassningskapaciteten, bland annat bristande organisering av besöksnäringen. Människors och djurs hälsa kan påverkas direkt av extrema väderhändelser. Ett varmare klimat ger även upphov till förändrade smittspridningsmönster och nya sjukdomar kan nå Sverige. Förändringar i luft, vatten och mark, orsakade av klimatförändringar, kan också påverka hälsotillståndet för djur och människor. På nationell nivå är kunskaperna om risker för bebyggelse tillräckliga för att rekommendera åtgärder, men det saknas lokala beslutsunderlag. För kulturarvet behöver kunskapen öka. Klimatförändringarna förväntas leda till förändringar för den biologiska mångfalden och ekosystemen. Det påverkar förmågan att nå flera av Sveriges miljömål och behöver ses i samband med andra miljöhot. Det finns bland annat behov av regionala kartläggningar av hur arter, ekosystem, naturtyper och biologisk mångfald kan påverkas. Risk- och säkerhetsperspektivet har växt fram under senare år, men präglas av utmaningar avseende metoder. Mycket få studier behandlar förhållanden i Sverige.

  • 20.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Wilk, Julie
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Graham, Phil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Warburton, Michele
    School of Bioresources Engineering & Environmental Hydrology University of KwaZulu-Natal Private Bag X01, Scottsville, 3209 South Africa.
    Local Assessment of Vulnerability to Climate Change Impacts on Water Resources in the Upper Thukela River Basin, South Africa - Recommendations for Adaptation2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har sitt ursprung i projektet Deltagande modellering för bedömning av lokal inverkan av klimatvariabilitet och förändringar på vattenresurser (PAMO), finansierat av Sida och Research Links (NFR i Sydafrika, samt VR i Sverige). Projektet baseras på interaktion mellan vattenintressenter i Mhlwazini/Bergville området av Thukelas avrinningsområde och klimat och vattenforskare från University of KwaZulu-Natal (Pietermaritzburg Campus) och SMHI under en serie av workshops under 2007-2009. Mellan workshops har forskarna tagit fram klimatförändringsrelaterad information med lokal relevans, baserat på önskemål från deltagarna i workshops. Denna information har sedan använts som ett underlag till framtagandet av en anpassningsplan. Syftet är att tillhandahålla en lokal bedömning av sårbarhet relaterad till påverkan på vattenresurser av klimatförändringar, samt en lokalt föreslagen anpassningsstrategi. Existerande klimatrelaterade problem och nuvarande anpassningsstrategier har identifierats och rekommendationer för framtida aktioner, baserade på sannolikhet för förändringar och kännbarheten av konsekvenserna om dessa förändringar inträffar.

  • 21.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Arvelius, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Jones, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Kindell, Sven
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Leung, Wing
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Beräkningar av emissioner och halter avbenso(a)pyren och partiklar frånsmåskalig vedeldning: Luftkvalitetsmodellering för Skellefteå, Strömsunds och Alingsås kommuner2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna studie har emissioner och halter i utomhusluften av benso(a)pyren (B(a)P) samt partiklar (PM2.5) beräknats för Skellefteå, Strömsunds och Alingsås kommuner avseende småskalig uppvärmning. Emissioner har beräknats för hela kommunerna, medan luftkvalitet har modellerats för två tätorter i varje kommun; Boliden och Bureå i Skellefteå kommun, Backe och Hoting i Strömsunds kommun samt Alingsås och Sollebrunn i Alingsås kommun. De tre kommunerna valdes då de identifierades ha höga B(a)P-halter i den tidigare nationella B(a)P-kartläggningen samt tillgång till sotarregister av tillräcklig bra kvalitet; tätorterna valdes genom att analysera emissionsberäkningarna i varje kommun och välja ut tätorter med de högsta emissionerna.

    Syftet med studien är undersöka hur B(a)P- och PM2.5-halterna i Sverige förhåller sig till miljökvalitetsnormer, utvärderingströsklar samt preciseringen av miljökvalitetsmålet Frisk luft och analysera hur stort gapet är för att klara dessa. Detta genom spridningsmodellering samt utvärdering mot mätningar i fem av tätorterna. Osäkerheterna i den tidigare gjorda nationella karteringen av B(a)Phalter från småskalig vedeldning (Andersson et al., 2015), som ska ses som en preliminär bedömning av halterna, utvärderas också. Vidare undersöks, genom känslighetsanalys, hur antaganden om emissionsfaktorer och eldvanor påverkar luftkvaliteten i områdena. En av de åtgärder som utreds är att byta ut gamla vedpannor mot moderna eldstäder. Luftmiljövinsterna av detta undersöks också genomspridningsmodellering.

    Emissionerna från eldstäderna har beräknats utifrån information från sotarregister i de olika kommunerna, där eldstäderna har klassificerats som vedpannor (miljögodkända och ickemiljögodkända), lokaleldstäder, flis- och pelletspannor samt övriga pannor (mest oljepannor). Geolokalisering, dvs. framtagandet av koordinater, har gjorts för de olika eldstäderna i registren baserat på adresser. Med hjälp av modellerade energibehov för ett genomsnittligt meteorologiskt kalenderår för perioden 1960-1990, för ett genomsnittligt småhus, samt antaganden om emissionsfaktorer, eldstäders nyttjandegrad samt verkningsgrad har sedan emissionerna beräknats.

    Lokalskalig spridningsmodellering med en rumslig upplösning om 20 m × 20 m har genomförts för de utvalda tätorterna med den Gaussiska lokalskaliga spridningsmodellen Dispersion, som är samma lokala modell som finns i modellsystemet SIMAIR-ved. Vid spridningsmodelleringen har meteorologiska data från Mesan för kalenderår 2016 och 2017 använts. Bakgrundshalter har inkluderats för PM2.5, men enbart lokalt haltbidrag från småskalig uppvärmning har beräknats för B(a)P; ett schablontillägg av bakgrundshalter för B(a)P har gjorts för varje tätort. Modelleringen har också utvärderats mot preliminära mätresultat (månadsprovtagning) av B(a)P avseende juni- december 2017 i Boliden, Bureå, Backe, Hoting samt Alingsås tätort samt mätningar av PM2.5 i Bureå och Backe (mätningarna har utförts av Svenska Miljöinstitutet IVL på uppdrag av Naturvårdsverket)

  • 22.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Arvelius, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Verbova, Marina
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Torstensson, Martin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren Nationell kartering av emissioner och halter av B(a)P från vedeldning i småhusområden2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här studien är en kartläggning och screening av emissioner och halter av benso(a)pyren (B(a)P) i Sverige. Syftet är att identifiera potentiella riskområden för överskridande av miljökvalitetsnormen (MKN). Ett övervägande bidrag till haltnivåerna till B(a)P är emissioner från den småskaliga vedeldningen, varför studien går ut på att beräkna och fördela emissionerna från uppvärmning av småhus. Metodiken består översiktligt av tre delar; beräkning av kommunvisa emissioner av B(a)P i Sverige, fördelning av dessa årsemissioner inom kommunerna på ett raster om 1 km × 1 km samt beräkning av årsmedelhalter utifrån detta emissionsraster. För att beräkna kommunvisa årsemissioner av B(a)P utnyttjas statistik från MSB över antalet eldstäder, modellerade värden på småhusens energibehov från ENLOSS, antaganden om eldvanor och emissionsfaktorer per typ av eldstad. De kommunvisa emissionerna fördelas sedan inom kommunen i ett grid om 1 km × 1 km utgående från antal kvadratmeter boyta småhus per km2 från fastighetsregistret. För pannor används dessutom tätortsvis statistik från Energimarknadsinspektionen över antal anslutna småhus till fjärrvärmenät, som vi enligt egen fördelning applicerar tätortsvis. Slutligen beräknas årsmedelhalter av B(a)P utifrån emissionsrastret på 1 km × 1 km utgående från linjära samband mellan emissioner och halter från tidigare genomförda lokalskaliga spridningsberäkningar med SIMAIR-ved i Västerbottenprojektet. Huvudslutsatserna från studien är följande: • De högsta årsemissionerna av B(a)P från vedpannor, som står för i särklass högst emission per enhet och därmed har störst påverkan på den lokala luftkvaliteten, beräknas för Skellefteå (18 200 g år–1) följt av Örnsköldsvik (13 600 g år–1), Gotland (13 500 g år–1), Sundsvall (12 900 g år–1) och Hudiksvall (12 300 g år–1). • Utifrån ett linjärt antagande mellan emissioner och halter fås kommunvisa årsmedelhalter av B(a)P 2012 på 0.03 – 1.03 ng m–3 för haltmåttet kartans högsta värde (KHV). Motsvarande värden för kartans ytmedelvärde (KYM) är 0.01 – 0.25 ng m–3. • Beräkningarna indikerar att det föreligger risk för överskridande av MKN (>1.0 ng m–3) i vissa enskilda gridrutor i tätorterna Sollefteå och Laholm (avseende årsmedelhalt av B(a)P uttryckt som KHV). Höga årsmedelhalter (>0.8 ng m–3) fås även för Kramfors, Säffle, Arvidsjaur, Boden, Skellefteå och Trollhättan. Detta är kommuner med en stor andel vedpannor i förhållande till lokaleldstäder. • Merparten (273 av 290) av kommunerna i Sverige har haltnivåer (KHV) högre än miljökvalitetsmålet Frisk luft (>0.1 ng m–3). Här är påverkan även betydande för utsläpp från trivseleldning med lokaleldstäder. • Studien ska ses som en översiktlig kartläggning och screening av emissioner och halter av B(a)P från småskaliga vedeldningen. Beräkningarna kan anses representera ett ”worst case”. • Den i särklass största osäkerheten vad gäller indata är statistiken från MSB över antalet eldstäder per kommun, samt hur eldstäderna fördelas mellan olika kommuner i gemensamma räddningstjänstområden. Detaljeringsgraden av underlaget samt klassificeringen av eldstäderna kan variera betydligt mellan olika kommuner/räddningstjänstförbund. För kommuner som enligt beräkningarna har haltnivåer som överskrider eller är nära att överskrida MKN rekommenderas, i ett första steg, att en noggrannare granskning/inventering görs av indata som används i beräkningarna, i synnerhet antalet eldstäder. In this report methods and results are presented from downscaling of about 40 climate

  • 23.
    Andréasson, Johan
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Carlsson, Bengt
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Graham, Phil
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Hydrological change - Climate change impact simulations for Sweden2004Inngår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 33, nr 4-5, s. 228-234Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Climate change resulting from the enhanced greenhouse effect is expected to give rise to changes in hydrological systems. This hydrological change, as with the change in climate variables, will vary regionally around the globe. Impact studies at local and regional scales are needed to assess how different regions will be affected. This study focuses on assessment of hydrological impacts of climate change over a wide range of Swedish basins. Different methods of transferring the signal of climate change from climate models to hydrological models were used. Several hydrological model simulations using regional climate model scenarios from Swedish Regional Climate Modelling Programme (SWECLIM) are presented. A principal conclusion is that subregional impacts to river flow vary considerably according to whether a basin is in northern or southern Sweden. Furthermore, projected hydrological change is just as dependent on the choice of the global climate model used for regional climate model boundary conditions as the choice of anthropogenic emissions scenario.

  • 24.
    Andréasson, Johan
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Gyllander, Anders
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Johansson, Barbro
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Källgården, Josef
    SMHI.
    Lindell, Sten
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Olofsson, Judith
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Snötaxering med georadar: Bättre vårflödesprognoser med HBV-modellen?2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna studie hade som målsättning att undersöka möjligheten att med hjälp av georadarmätningar korrigera HBV-modellens snömagasin och därigenom öka tillförlitligheten för vårflödesprognoserna.Två angreppssätt har testats för att korrigera HBV-modellens snömagasin mot snötaxeringsdata. Dels gjordes försök att finna representativa flyglinjer som, via linjär regression mot HBV-modellens uppdaterade snömagasin, kunde representera områdets verkliga snömagasin. Dels enomfördes försök att utifrån flyglinjerna och geografiska variabler interpolera fram ett arealmedelvärde för snömagasinet i prognosområdena.Resultaten från den förstnämnda metoden visar att den extra informationen kan vara av värde i områden där HBV-modellen uppvisar systematiska fel. Georadardata kan därför användas för att upptäcka och korrigera för homogenitetsbrott i klimatdata. I områden där HBVmodellens fel tycks slumpmässiga verkar däremot inte georadardata förbättra prognoserna. Försöken med ett interpolerat snömagasin gav inte resultat som ansågs tillräckligt bra för att kunna användas för uppdatering av HBV-modellen.I de flesta områden är HBV-modellens volymfel över vårfloden små (< 10%) vilket ställer höga krav på mätningarnas kvalité för att de ska kunna användas för att ytterligare förbättra prognoserna. Svårigheterna att förbättra HBV-modellens vårflödesprognoser kan dels ha varit beroende på att HBV-modellens struktur inte är anpassad till att utnyttja denna typ av indata och dels på att kvalitén på mätningarna inte var tillräcklig i förhållande till HBV-modellens precision. Snöns spatiala densitetsvariationer, snöns våthet och koordinatbestämningen av mätpunkterna har identifierats som kritiska för noggrannheten på det beräknade snömagasinets storlek. I rapporten har rekommendationer givits för hur dessa problem skulle kunna behandlas.

  • 25.
    Andréasson, Johan
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Hellström, Sara-Sofia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Rosberg, Jörgen
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Översiktlig kartpresentation av klimatförändringars påverkan på Sveriges vattentillgång.: Summary of climate change maps of the Swedish water resources - Background material for the Swedish Commission on Climate and Vulnerability. Underlag till Klimat- och sårbarhetsutredningen.2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten sammanfattar det hydrologiska kartmaterial över förändring i medelavrinning, höga flöden och vattenkraftspotential som har levererats till den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen.Beräkningarna som ligger till grund för kartmaterialet har utförts med modellsystemet HBV Sverige. Dagens klimat har baserats på observerad temperatur och nederbörd för perioden 1961-1990. Beräkningar av hydrologiska förhållanden i framtidens klimat har baserats på resultat från regional klimatmodellering vid Rossby Centre på SMHI. Sammantaget har hydrologiska beräkningar genomförts för fem olika framtidsscenarier, fyra beräkningar för perioden 2071-2100 och en beräkning för hela perioden 1961-2100. I detta arbete har två olika metoder för att omsätta klimatmodellresultaten till hydrologiska effekter använts, delta-metoden och scaling-metoden.Medelavrinningen kommer enligt scenarierna att öka för större delen av Sverige, med undantag för de sydöstra delarna av landet. Vad det gäller höga flöden är bilden mer komplex, men i sydvästra Sverige och fjällen blir, enligt scenarierna, höga flöden betydligt vanligare. Vattenkraftspotentialen förväntas enligt scenarierna att öka avsevärt för Sverige som helhet. Alla resultat från HBV Sverige ska i första hand användas för en översiktlig tolkning och identifiering av var fördjupade studier kan vara av särskilt behov. Beräkningarna baserade på den s.k. scaling-metoden är mer preliminära än de övriga beräkningarna eftersom metoden fortfarande är under utveckling.AbstractThis report summarizes the water resource maps of changes in mean annual runoff, large floods and hydropower potential that have been delivered to the Swedish Commission on Climate and Vulnerability.The hydrological model simulations that have been used to produce the maps were done using the HBV Sweden modelling system. Simulations for present climate used observed input of precipitation and temperature from 1961-1990. Calculations of future hydrological conditions were based on results from regional climate modelling at the Rossby Centre, SMHI. Five different regional scenarios of future climate have been used, four representing the future period 2071-2100 and one for the whole period 1961-2100. Two different approaches to interface the hydrological model and the climate models have been used, the delta method and the scaling method.The mean annual runoff will, according to the scenarios, increase for most parts of Sweden except for the south-east parts of the country. The picture becomes more complex when it comes to changes in large floods, but they are expected to increase substantially in the south-west parts and in the Swedish mountains according to the scenarios. The total Swedish hydropower potential is expected to increase substantially according to the scenarios.All results from HBV Sweden should only be used for a general interpretation of where more in depth analyses might be of interest. The simulations based on the so-called scaling method are more preliminarythan the other simulations, since the method is still under development.

  • 26.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Andreasson, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Fogelberg, S
    Johnsson, H
    Pers, Charlotta
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Persson, K
    Climate change impact on water quality: Model results from southern Sweden2005Inngår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 34, nr 7, s. 559-566Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Starting from six regional climate change scenarios, nitrogen leaching from arable-soil, water discharge, and nitrogen retention was modeled in the Ronnea catchment. Additionally, biological response was modeled in the eutrophic Lake Ringsjon. The results are compared with similar studies on other catchments. All scenarios gave similar impact on water quality but varied in quantities. However, one scenario resulted in a different transport pattern due to less-pronounced seasonal variations in the hydrology. On average, the study shows that, in a future climate, we might expect: i) increased concentrations of nitrogen in the arable root zone (+50%) and in the river (+13%); ii) increased annual load of nitrogen from land to sea (+22%) due to more pronounced winter high flow; moreover, remote areas in the catchment may start to contribute to the outlet load; iii) radical changes in lake biochemistry with increased concentrations of total phosphorus (+50%), total nitrogen (+20%), and planktonic algae such as cyanobacteria (+80%).

  • 27.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Dahne, Joel
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Donnelly, Chantal
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Climate Change Impact on Riverine Nutrient Load and Land-Based Remedial Measures of the Baltic Sea Action Plan2012Inngår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 41, nr 6, s. 600-612Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To reduce eutrophication of the Baltic Sea, all nine surrounding countries have agreed upon reduction targets in the HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP). Yet, monitoring sites and model concepts for decision support are few. To provide one more tool for analysis of water and nutrient fluxes in the Baltic Sea basin, the HYPE model has been applied to the region (called Balt-HYPE). It was used here for experimenting with land-based remedial measures and future climate projections to quantify the impacts of these on water and nutrient loads to the sea. The results suggest that there is a possibility to reach the BSAP nutrient reduction targets by 2100, and that climate change may both aggravate and help in some aspects. Uncertainties in the model results are large, mainly due to the spread of the climate model projections, but also due to the hydrological model.

  • 28.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Dahne, Joel
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Donnelly, Chantal
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Strömqvist, Johan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Water and nutrient simulations using the HYPE model for Sweden vs. the Baltic Sea basin - influence of input-data quality and scale2012Inngår i: HYDROLOGY RESEARCH, ISSN 1998-9563, Vol. 43, nr 4, s. 315-329Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Water resource management is often based on numerical models, and large-scale models are sometimes used for international strategic agreements. Sometimes the modelled area entails several political entities and river basins. To avoid methodological bias in results, methods and databases should be homogenous across political and geophysical boundaries, but this may involve fewer details and more assumptions. This paper quantifies the uncertainty when the same model code is applied using two different input datasets; a more detailed one for the country of Sweden (S-HYPE) and a more general one for the entire Baltic Sea basin (Balt-HYPE). Results from the two model applications were compared for the Swedish landmass and for two specific Swedish river basins. The results show that both model applications may be useful in providing spatial information of water and nutrients at various scales. For water discharge, most relative errors are <10% for S-HYPE and <25% for Balt-HYPE. Both applications reproduced the most mean concentration for nitrogen within 25% of the observed mean values, but phosphorus showed a larger scatter. Differences in model set-up were reflected in the simulation of both spatial and temporal dynamics. The most sensitive data were precipitation/temperature, agriculture and model parameter values.

  • 29.
    Asp, Magnus
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Stockholms län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Stockholm baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 30.
    Asp, Magnus
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Södermanlands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Södermanland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 31.
    Asp, Magnus
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Östergötlands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Östergötland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 32. Beldring, S.
    et al.
    Andréasson, J.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Graham, Phil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Jónsdóttir, J. F
    Rogozova, S.
    Rosberg, Jörgen
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Suomalainen, M.
    Tonning, T.
    Vehviläinen, B.
    Veijalainen, N.
    Mapping water resources in the Nordic region under a changing climate.2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Kronobergs län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Kronoberg baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 34.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Norrbottens län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Norrbotten baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 35.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Västerbottens län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur klimatet i Västerbottens län utvecklas beror på hur användningen av fossila bränslen blir i framtiden, dvs. hur mycket mängden växthusgaser ökar i atmosfären. Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Västerbotten baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika utvecklingsvägar, begränsade utsläpp (RCP4.5) respektive höga utsläpp (RCP8.5). Geografiskt detaljerade klimatdata har framtagits och använts för hydrologisk modellering. Resultaten beskrivs i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av modelldata. Temperaturen för Västerbottens län beräknas öka med ca 3 grader enligt RCP4.5 och ca 6 grader enligt RCP8.5 till slutet av seklet. Störst uppvärmning sker vintertid med upp mot 7 grader enligt RCP8.5. Vegetationsperioden ökar med ca 30-50 dagar och antalet varma dagar blir fler. RCP8.5 visar ett årsmedelvärde på ca 8 dagar i följd med dygnsmedeltemperaturer på över 20°C i slutet av seklet. Årsmedelnederbörden ökar med ca 20-40 %. Nederbörden ökar mest under våren där RCP8.5 visar på en 50 % ökning i vissa områden. Den kraftiga nederbörden ökar också, maximal dygnsnederbörd kan öka med 15- 25 % beroende på RCP-scenario. För länet ses en ökning av totala årstillrinningen med uppemot 10 % vid mitten av seklet. Ökningen fortsätter mot slutet av seklet och den procentuellt största ökningen sker vintertid. Vattendragen har under referensperioden haft tydliga årstidsförlopp, med vårflödestopp, låga sommarflöden, högre höstflöden och lägre vinterflöden. Mönstret för årstidsförloppet kvarstår men framtidsscenarierna visar på tidigare vårflödestoppar, och högre vinter- och höstflöden. Förändringen av tillrinningen under sommaren är inte lika tydlig och varierar från område till område. Antalet dagar med snö varierar över länet. Enligt klimatscenarierna minskar snötäcket generellt i länet och trenden är starkast för RCP8.5. Antalet dagar med låg markfuktighet ökar i framtiden. Från dagens 5-15 dagar till 20-40 dagar (RCP4.5) eller 25-50 dagar (RCP8.5) mot slutet av seklet.

  • 36.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Västra Götalands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Västra Götalands län baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 37.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    German, Jonas
    SMHI.
    Gustavsson, Hanna
    SMHI.
    Harbman, Ulrika
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johansson, Barbro
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Improvement HBV model Rhine in FEWS: Final report2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Between 1997 and 2004, the German Federal Institute of Hydrology (BfG), in cooperation with the Dutch Rijkswaterstaat Waterdienst, set up and calibrated the HBV rainfall-runoff model for the river Rhine. The model performed well for its original purpose, but less well when it was incorporated in the forecasting system FEWS in 2005. The main reason for the deteriorating performance was that the precipitation, temperature and evaporation data available for real-time applications differed from the ones used for the calibration. Another problem was that the accuracy in the low flow simulations was considered inadequate for navigation forecasts. It was thus decided that the HBV model set-up for Rhine should be updated and expanded in its functionalities primarily for use in operational forecasting. The tasks given to SMHI were:· To evaluate the evaporation calculations in HBV and recommend the best one to be used in the forecasting application.· To recalibrate the model using operationally available input data and with the aim to adequately model the whole range of flows.· To activate the HBV routine for updating model state variables before a forecast (PT updating)A new precipitation and temperature data set was provided for the calibration. This data set is consistent with the data to be used in the forecasting application, but improved as compared to the first data set used in the FEWS-DE system. To improve low flow simulations, a new model option, the contributing area approach, was used. The model was recalibrated using an automatic routine. Some minor manual parameter adjustments were made in a few sub-catchments, mainly to correct for anthropogenic influences and backwater effects on discharge measurements. The calibration was done locally for some 95 sub catchments, and verified both locally and for the total river flow.The overall model performance after recalibration with the new input data was at least as good as for the original calibration. Low flow recession and variations were reproduced to a greater degree. An evaluation with the old parameters and the new input data showed that the new data set in itself was not enough for satisfactory model performance. The recalibration was necessary. PT updating was shown to improve the forecast accuracy both for low/intermediate flows and for high flows. The effect diminishes with forecast lead time, but still remains at least up to the fifth day.

  • 38.
    Bergström, Sten
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Andréasson, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Graham, Phil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Use of Hydrological Data and Climate Scenarios for Climate Change Detection in the Baltic Basin2004Inngår i: Study Conference on BALTEX: Conference Proceedings / [ed] Hans-Jörg Isemer, Risø National Laboratory Technical University of Denmark GKSS Forschungszentrum Geesthacht GmbH , 2004, Vol. 4, s. 158-159Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Bergström, Sten
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Carlsson, Bengt
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Gardelin, Marie
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Pettersson, Anna
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Rummukainen, Markku
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Climate change impacts on runoff in Sweden - assessments by global climate models, dynamical downscaling and hydrological modelling2001Inngår i: Climate Research (CR), ISSN 0936-577X, E-ISSN 1616-1572, Vol. 16, nr 2, s. 101-112Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Swedish regional climate modelling programme, SWECLIM, started in 1997 with the main goal being to produce regional climate change scenarios over the Nordic area on a time scale of 50 to 100 yr. An additional goal is to produce water resources scenarios with a focus on hydropower production, dam safety, water supply and environmental aspects of water resources. The scenarios are produced by a combination of global climate models (GCMs), regional climate models and hydrological runoff models. The GCM simulations used thus far are 10 yr time slices from 2 different GCMs, UKMO HadCM2 from the Hadley Centre and the ECHAM4/OPYC3 of the Max Planck Institute for Meteorology. The regional climate model is a modified version of the international HIRLAM forecast model and the hydrological model is the HBV model developed at the Swedish Meteorological and Hydrological Institute. Scenarios of river runoff have been simulated for 6 selected basins covering the major climate regions in Sweden. Changes in runoff totals, runoff regimes and extreme values have been analysed with a focus on the uncertainties introduced by the choice of GCM and routines for estimation of evapotranspiration in the hydrological model. It is further shown how these choices affect the statistical return periods of future extremes in a design situation.

  • 40.
    Bergström, Sten
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Graham, Phil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Gardelin, Marie
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Climate change impacts on the hydrology of the Baltic Basin.2001Inngår i: Proceedings of the third study conference on BALTEX / [ed] J. Meywerk, 2001, s. 17-18Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 41.
    Bergström, Sten
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Sandén, Per
    SMHI.
    Gardelin, Marie
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Analysis of climate-induced hydrochemical variations in till aquifers1990Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    An investigation of the relations between climatological factors and short term variabilityin groundwater storage and hydrochemistry in till aquifers is performed. The analysis isbased on a simple empirical hydrological model, the PULSE model, and groundwaterrecords from four sites in Sweden.The model proved to be capable of describing the dynamics of groundwater levels ordischarge, and at one of the sites it was possible to describe hydrochemical variations aswell. The application to the remaining three sites illustrated that groundwater chemistryshows a much more complex pattem of variations than does corresponding streamflowin this type of basin. The importance of areal variabilities within the recharge area isdiscussed and illustrated by a distribution of the model into two submodels when applyingit to one of the basins.

  • 42. Bowling, Laura
    et al.
    Lettenmaier, Dennis
    Graham, Phil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Land-surface parameterizations in northern regions: preliminary results from the PILPS 2e model intercomparison.2001Inngår i: Third study conference on BALTEX / [ed] Jens Meywerk, 2001, s. 25-26Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Brandt, Maja
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Gardelin, Marie
    SMHI, Affärsverksamhet.
    MODELING THE EFFECTS OF CLEARCUTTING ON RUNOFF - EXAMPLES FROM CENTRAL SWEDEN1988Inngår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 17, nr 5, s. 307-313Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 44.
    Brandt, Maja
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Gardelin, Marie
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Modellberäkning av extrem effektiv nederbörd1987Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Följande analys av vattenbalansen vid extrema situationer är ett led i Flödeskommittens arbete med att ta fram nya riktlinjer för dimensioneringsberäkningar för dammar och utskov, som inleddes våren 1985 (Ehlin, 1986). Frågan fick förnyad aktualitet i samband med höstflöden 1985 och 1986, som orsakade översvämningar och ett antal mindre dammras.De viktigaste faktorerna för beräkning av dimensionerande flöden är arealnederbörd, snösmältning, markfuktighet samt flödessituationen före flödet. En analys av extrem nederbörd har utförts (Vedin och Eriksson, 1986). För beräkning av effekten av den extrema nederbörden på flödet behöver även kombinationer av eventuell snösmältning och markfuktighetsunderskott i marken vara kända. Hur stor snösmältning kan tänkas ske i ett avrinningsområde? Kan vi räkna med att marken är helt mättad? Ett sätt att analysera detta är att med HBV-modellen ta fram extrema arealnederbörds- och snösmältningsvärden samt lägsta  markfuktighetsunderskott. I denna rapport redovisas en analys, som bygger på HBV-modellberäkningar i tjugofem avrinningsområden. Sammanlagt täcker områdena 79 000 km2 av Sveriges totala yta på449 000 km2. Den sammantagna tidsperioden för beräkningarna är475 år.

  • 45.
    Bringfelt, Bertil
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Räisänen, Jouni
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Gollvik, Stefan
    Meterologi.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Graham, Phil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Ullerstig, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    The land surface treatment for the Rossby Centre Regional Atmospheric Climate Model - version 2 (RCA2)2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A new version of the land surface scheme has been completed and is now applied in comparative tests of version 2 of the Rossby Centre Regional Atmospheric Climate Model (RCA2) using analysed fields from the ECMWF reanalysis project (ERA). The scheme contains two soil layers and a vegetation layer. There are two prognostic temperatures, one covering the top soil layer plus vegetation and one for a second, deeper soil layer. There is also a third, bottom soil temperature relaxed to six-hourly ERA fields. For soil moisture there are two prognostic layers but no bottom relaxation is used. A hydrologically-based soil moisture model (beta model) is used to represent subgrid soil moisture variability. A hydrological snow model makes regard to subgrid temperature variability using a geographical database for variance of topography. There are equations for heat and moisture exchange between the two soil layers. Here the hydraulic and thermal properties depend on soil type and soil moisture. Transpiration flux transports moisture from both soil layers depending on a stomatal resistance of vegetation surfaces as function of daylight intensity, soil water deficit, fraction of frozen soil water, air temperature and water vapour pressure deficit in the air. A treatment of rainfall interception on vegetation is used, broadly following the ISBA model, with a vegetation layer storing intercepted water. Subgrid weighting of albedo, surface roughness and parameters for calculating surface resistance is made using a geographical database for area fraction of forest and open land. The leaf area index varies seasonally for short vegetation and for deciduous forest, but not for coniferous forest. A soil freezing/melting algorithm influencing soil temperature is used. Implicit methods are used for solving the equations of most surface variables. A summary of model results compared to observations, is given at the end of the report.

  • 46.
    Bringfelt, Björn
    et al.
    SMHI.
    Backström, Hans
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Kindell, Sven
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Persson, Christer
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Ullerstig, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Calculations of PM-10 concentrations in Swedish cities - Modelling of inhalable particles1997Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    Bärring, Lars
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Samuelsson, Patrick
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Evaluation of climate extremes in transient runs with the new Rossby Centre regional atmospheric model.2006Inngår i: Abstracts of the contributions of the EGU General Assembly 2006, EGU06-A-10110, 2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 48.
    Carlsson, Bengt
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Bergström, Sten
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andréasson, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Hellström, Sara-Sofia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Framtidens översvämningsrisker2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond har en studie av framtidens översvämningsrisker i Sverige genomförts. Arbetet har koncentrerats till Dalälven, och de stora sjöarna Vänern, Mälaren och Hjälmaren, men en del landsomfattande analyser har också genomförts. Metodiken baserades på två globala klimatmodeller, två antaganden om framtida utsläpp av växthusgaser och en regional klimatmodell för dynamisk nedskalning till svenska förhållanden. De regionala klimatscenarierna har vidarebearbetats med hjälp av den hydrologiska HBV-modellen och de beräknade vattenflödena och vattenstånden behandlades statistiskt med frekvensanalys. Resultaten visar att den framtida riskexponeringen ändras olika i olika delar av landet. Situationen tycks förvärras speciellt i Vänerområdet och längs Göta älv. Det blir också högre risker för översvämningar i de västliga delarna av fjällkedjan. Riskerna för skyfall, som kan skapa allvarliga lokala översvämningar, ökar sannolikt, även om det är svårt att urskilja ett gemensamt mönster i klimatscenarierna. Studien har också behandlat osäkerheterna i bedömningen av översvämningsriskerna. Det är tydligt att osäkerheten i de globala klimatscenarierna svara för en stor del av osäkerheterna i slutresultaten, men det finns också osäkerheter orsakade av valet av strategi för att överföra klimatförändringssignalen från klimatmodeller till den hydrologiska modellen.

  • 49.
    Chen, Deliang
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Johansson, Barbro
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Temperaturens höjdberoende: En studie i Indalsälvens avrinningsområde2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vid modellering av snösmältning och snöackumulation är temperaturen en viktig variabel. De lokala variationerna i temperaturen styrs till stor del av höjden över havet. Denna rapport redovisar ett projekt som haft till syfte att förbättra beskrivningen av temperaturens höjdberoende i de indata som används för att simulera avrinning med HBV-modellen. Studien har omfattat de övre delarna av Indalsälvens avrinningsområde. För att analysera variationerna i höjdberoendet prövades två angreppssätt:- En statistisk analys av observerade data vid de meteorologiska stationerna.- Simuleringar med en högupplöst meteorologisk modell.Syftet med att använda en meteorologisk modell var att den ger en mer komplett bild av temperaturvariationerna än stationerna som bara representerar en liten del av området.Den statistiska analysen av stationsdata visade en årstidsvariation i temperaturens höjdberoende. Snabbast avtog temperaturen med höjden under försommaren, medan man i snitt hade en svag ökning av temperaturen med höjden runt årskiftet. Studien visade också ett tydligt samband mellan temperatur och höjdberoende, vilket innebar att säsongsvariationen delvis förklarades av temperaturens årscykel. Under senvåren då en stor del av snösmältningen sker, låg temperaturavtagandet i snitt mycket nära 0.6oC/100m.Testerna med den meteorologiska modellen indikerade att det är ett angreppssätt som kan användas för att i detalj beskriva temperaturens variationer i ett område med komplex topografi, men att mer djupgående studier krävs för att fullt ut tolka modellresultaten. Generellt var höjdberoendet i modellen betydligt flackare än det som togs fram från stationsdata.Ur stationsdata togs ett enkelt samband fram för att beskriva temperaturens höjdberoende som en funktion av temperatur och tid på året. Sambandet användes sedan vid interpolation av temperatur och för simuleringar i HBV-modellen. En korsvalidering med stationsdata visade att ett variabelt höjdberoende gav en bättre skattning av temperaturen än ett konstant höjdavtagande. Förbättringen var störst under vintermånaderna och för högt belägna stationer.Trots att korsvalideringen visade bättre resultat med ett variabelt höjdberoende, blev det inga förbättringar av den simulerade avrinningen i HBV-modellen. Beskrivningen av höjdberoendet påverkade dock snöns fördelning i modellen. Även om det inte direkt har effekt på den simulerade avrinningen, så får det därför betydelse om man exempelvis vill uppdatera simulerat snömagasin från observationer.Slutsatsen från studien är att det idag inte finns skäl att ändra beskrivningen av temperaturens höjdberoende i HBV-modellen. Däremot bör modellen hållas öppen för ett variabelt höjdberoende i framtiden då nya typer av indata och uppdatering av snömagasinet kan bli aktuellt. Det samband som tagits fram för höjdberoendet är lätt att applicera och ger en bättre skattning av temperaturen än ett konstant höjdberoende.

  • 50.
    Donnelly, Chantal
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Yang, Wei
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Dahne, Joel
    SMHI, Affärsverksamhet.
    River discharge to the Baltic Sea in a future climate2014Inngår i: Climatic Change, ISSN 0165-0009, E-ISSN 1573-1480, Vol. 122, nr 1-2, s. 157-170Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study reports on new projections of discharge to the Baltic Sea given possible realisations of future climate and uncertainties regarding these projections. A high-resolution, pan-Baltic application of the Hydrological Predictions for the Environment (HYPE) model was used to make transient simulations of discharge to the Baltic Sea for a mini-ensemble of climate projections representing two high emissions scenarios. The biases in precipitation and temperature adherent to climate models were adjusted using a Distribution Based Scaling (DBS) approach. As well as the climate projection uncertainty, this study considers uncertainties in the bias-correction and hydrological modelling. While the results indicate that the cumulative discharge to the Baltic Sea for 2071 to 2100, as compared to 1971 to 2000, is likely to increase, the uncertainties quantified from the hydrological model and the bias-correction method show that even with a state-of-the-art methodology, the combined uncertainties from the climate model, bias-correction and impact model make it difficult to draw conclusions about the magnitude of change. It is therefore urged that as well as climate model and scenario uncertainty, the uncertainties in the bias-correction methodology and the impact model are also taken into account when conducting climate change impact studies.

12345 1 - 50 of 211
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.8
|