Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Stensen, Katarina
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Alavi, Ghasem
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Jacobsson, Karin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sveriges stora sjöar idag och i framtiden.: Klimatets påverkan på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Kunskapssammanställning februari 2018.2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs den klimatrelaterade problematiken kring landets fyra störstasjöar i ett tidsperspektiv fram till 2100. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren ärmycket olika till sin karaktär, men vissa gemensamma problem finns. Av sjöarna är detVänern som har de största problemen i dagens klimat och fram till slutet av detta sekel,medan Mälaren troligtvis är den sjö som kommer få störst problem i ett längretidsperspektiv.Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändradevattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilketger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna.En gemensam svårighet för klimatanpassning kring de stora sjöarna är att det inte ärtydligt vem som ska ta ansvar och kostnader för klimatanpassningsåtgärder. Detta är etthinder för att komma vidare med de problem som idag finns för Vänern och för denlångsiktiga klimatanpassningen av Mälaren, bortom detta sekel.Gemensamt för sjöarna är också att det finns behov av ytterligare underlag kring: Samhällsekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna för sjöarna Analyser av hur ekosystemen i de enskilda sjöarna påverkas av varmare vattenoch kortare perioder med is. Modellering av hur råvattenkvaliteten förändras i framtiden. Mer observationer för att fånga upp klimateffekter i sjöarna.Till varje sjö har en referensgrupp bestående av representanter för olika intressen kringsjöarna bildats. Mycket av det som beskrivs i rapporten är underlag som tagits fram inomramen för projektet och frågeställningar som kommit upp under möten medreferensgrupperna, men även befintlig litteratur har använts.

  • 2.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Stensen, Katarina
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Alavi, Ghasem
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Jacobsson, Karin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sveriges stora sjöar idag och i framtiden. Klimatets påverkan på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Kunskapssammanställning februari 2018.2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs den klimatrelaterade problematiken kring landets fyra största sjöar i ett tidsperspektiv fram till 2100. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren är mycket olika till sin karaktär, men vissa gemensamma problem finns. Av sjöarna är det Vänern som har de största problemen i dagens klimat och fram till slutet av detta sekel, medan Mälaren troligtvis är den sjö som kommer få störst problem i ett längre tidsperspektiv.

    Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändrade vattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilket ger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna.

    En gemensam svårighet för klimatanpassning kring de stora sjöarna är att det inte är tydligt vem som ska ta ansvar och kostnader för klimatanpassningsåtgärder. Detta är ett hinder för att komma vidare med de problem som idag finns för Vänern och för den långsiktiga klimatanpassningen av Mälaren, bortom detta sekel.

    Gemensamt för sjöarna är också att det finns behov av ytterligare underlag kring:

    • Samhällsekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna för sjöarna
    • Analyser av hur ekosystemen i de enskilda sjöarna påverkas av varmare vatten och kortare perioder med is.
    • Modellering av hur råvattenkvaliteten förändras i framtiden.
    • Mer observationer för att fånga upp klimateffekter i sjöarna.

    Till varje sjö har en referensgrupp bestående av representanter för olika intressen kring sjöarna bildats. Mycket av det som beskrivs i rapporten är underlag som tagits fram inom ramen för projektet och frågeställningar som kommit upp under möten med referensgrupperna, men även befintlig litteratur har använts.

  • 3.
    Johansson, Barbro
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Olsson, Jonas
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Yacoub, Tahsin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Haase, Günther
    SMHI, Forskningsavdelningen, Atmosfärisk fjärranalys.
    Jacobsson, Karin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sanner, Håkan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Översvämningsprognoser i områden med ofullständiga data: Metodutveckling och utvärdering2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar slutresultat från projektet ”Översvämningsprognoser Utveckling av metoder för ett rikstäckande system för vattenförings- och vattenståndsprognoser”. Projektet har i huvudsak varit finansierat av Räddningsverket, numera MSB, (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap), men har även utnyttjat resultat från näraliggande projekt finansierade av Elforsk, SMHI och EU.I ett rikstäckande system måste prognoser göras för vattendrag där det saknas detaljerad information om avrinningsområdets och älvfårans egenskaper. Modeller kan inte tillämpas och verifieras på samma sätt som i områden med god datatillgång och tillgång till tidsserier med observerad vattenföring. Eftersom beräkningarna inte kan verifieras mot observationer blir det extra viktigt med bra nederbördsinformation och att kunna ge ett mått på osäkerheten i prognosen. Projektet har dels arbetat med metodutveckling, dels med en omfattande utvärdering av data och beräkningsresultat. En pilotstudie gjordes för flödet sommaren 2004 i Lagan/Ljungby. Fokus har varit på följande områden:- Utveckling och utvärdering av en metodik för att utnyttja meteorologiska och hydrologiska sannolikhetsprognoser- Utvärdering och minimering av osäkerheten i hydrologiska (vattenföring) och hydrauliska (vattenstånd) prognosmodeller.- Utveckling och utvärdering av metoder för att utnyttja radarobservationer av nederbörd.Projektet har visat att det är möjligt att göra vattenståndsprognoser med rimlig noggrannhet, utgående från data som finns tillgängliga i ett rikstäckande system. Tillgång till bra nederbördsinformation för dagarna före prognosen är viktig, speciellt i sjörika system med ett långsamt förlopp. För att kunna göra sannolikhetsprognoser räcker det inte att ta hänsyn till osäkerheten i den meteorologiska prognosen genom att direkt utnyttja meteorologiska ensembleprognoser. Spridningen i de meteorologiska nederbördsprognoserna är inte tillräcklig och osäkerheten i den hydrologiska modellen måste beaktas.De projektresultat som inom det närmaste året kommer att utnyttjas i ett rikstäckande system är de som är relaterade till hydrologisk modellering och sannolikhetsprognoser. Arbetet med att utveckla metoder för att utnyttja radarinformation i operationell skattning av arealnederbörd fortgår. Fallstudier har visat att vattenståndsprognoser kan göras med modeller baserad på översiktlig information om topografi och tvärsektioner i vattendragen. Däremot är det tidsödande att sätta upp en hydraulisk modell för en godtycklig älvsträcka. Tills vidare är det realistiskt att anta att vattenståndsprognoser främst kommer att göras i vattendrag som ingått i den översiktliga översvämningskarteringen.

  • 4.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Jacobsson, Karin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Hydrologiska ensembleprognoser2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sedan juli 2004 finns ett operationellt system för hydrologiska ensembleprognoser vid SMHI. Systemet använder meteorologiska ensembleprognoser för nederbörd och temperatur från ECMWF som indata till HBV-modellen, vilket genererar en ensemble av flödesprognoser. I denna rapport beskrivs inledningsvis detta system, kallat EPS (ensemble prediction system), tillsammans med några allmänna egenskaper hos prognoserna. Vissa förberedande analyser görs av dels de meteorologiska prognoserna från ECMWF, dels EPS vårflödesprognoser. Huvuddelen av rapporten är en utvärdering av 18 månaders 9-dygns hydrologiska ensembleprognoser i 45 avrinningsområden i Sverige. I den deterministiska utvärderingen jämförs EPS medianprognos med den kategoriska PMP prognosen. Resultaten visar på en likartad tillförlitlighet i de båda prognostyperna. Det visas också att EPS-prognosernas spridning är kopplad till prognosfelet. I den sannolikhetsbaserade utvärderingen undersöks noggrannheten av sannolikheter beräknade från EPS-spridningen. En percentilbaserad utvärdering visar att spridningen är underskattad. En tröskelbaserad utvärdering visar att sannolikheten att flödet överstiger en hög tröskelnivå är överskattad. Avslutningsvis utvecklas och testas en enkel metod för att korrigera EPS-spridningen, samt diskuteras olika sätt att presentera EPS prognoser.

1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.9
|