Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Almroth-Rosell, Elin
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Wåhlstrom, Irene
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vali, Germo
    Eilola, Kari
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Pia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hieronymus, Magnus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Arneborg, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    A Regime Shift Toward a More Anoxic Environment in a Eutrophic Sea in Northern Europe2021Ingår i: Frontiers in Marine Science, E-ISSN 2296-7745, Vol. 8, artikel-id 799936Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    A Regime Shift Toward a More Anoxic Environment in a Eutrophic Sea in Northern Europe
  • 2.
    Andersson, Pia
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Bjurström, Joel
    Simonsson, Daniel
    Naturtypsbestämning av miljöövervakningsstationer SMHI pelagial miljöövervakning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Provtagningsstationerna i den nationella miljöövervakningen i havsmiljö är inte naturtypsbestämda. Detta innebär att insamlad miljöövervakningsdata inte kan användas fullt ut till bedömningar för artikel 17, art- och habitatdirektivet, samt för havsmiljödirektivet.  HaV har finansierat och uppdragit åt SMHI att undersöka möjligheterna att på ett enkelt sätt naturtypsklassa de månatliga miljöövervakningsstationerna som SMHI provtar. Uppdraget avsåg att testa utrustning och med hjälp av dropvideo undersöka om det är möjligt att, och i så fall, naturtypsbestämma stationer i utsjön under decemberexpeditionen 2016.  SMHI har konstruerat en rigg och utfört provtagning på 11 av 25 miljöövervakningsstationer. Belysningsproblematik och väder reducerade antalet provtagna stationer. SMHI anser att riggen, med justerad ljuskälla, är ett bra verktyg för visuell registrering av naturtyp på miljöövervakningsstationerna i utsjön.  Dock föreslås ett antal justeringar av riggen för att öka kvalitén på bildmaterialet samt att öka möjligheten att utföra ytterligare bedömningar av bildmaterialet.  Merparten av de undersökta bottnarna visar på väldigt finkornigt materiel, likt silt/lera. Ett fåtal arter har registrerats och ingen större mängd växtlighet. Merparten av de undersökta stationerna uppfyllde inte kriteriet för någon av habitatdirektivets naturtyper. På två stationer har naturtyp registreras som 1160 Vikar och sund, innehållandes1110 Sandbankar. För HUB Underwater biotopes har AB.H3O Baltic aphotic muddy sediment characterized by infaunal echinoderms registrerats på stationen P2 och AB.M4U Baltic aphotic mixed substrate characterized by no macrocommunity på stationerna BY5 och BY4.  SMHI rekommenderar en genomgång av det insamlade materialet med ArtDatabanken och/eller ytterligare expert för att säkerställa bedömning, utföra vissa rekommendationer samt säkerställa material som ska rapporteras till datavärd.SMHI rekommenderar ytterligare visuell provtagning på resterande stationer, samt kompletterande provtagning på stationer där kvalité på bild eller ljus varit bristfällig, eller där ArtDatabanken eller möjlig ytterligare expert rekommenderar ytterligare provtagning. Ytterligare expert kan komma att rekommendera hugg som kompletterande provtagning till den visuella metoden.En visuell undersökning på samtliga 25 stationer, med en landning per station, uppskattas förlänga en expedition med ca 11,5-13,5 timmar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Axe, Philip
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Håkansson, Bertil
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    The National Monitoring Programme in the Kattegat and Skagerrak2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    To facilitate the development of the OSPAR eutrophication monitoring programme, this report presents the statistical strength of trends reported in the 2002 Common Procedure Report1. After correcting nutrient records to a reference salinity of 30 psu (to compensate for the effects of dilution), ortho-phosphate concentration exhibits a significant negative trend in the inshore Kattegat and Skagerrak. Significant decreases in silicate were observed in all areas. These changes caused changes in Redfield and other nutrient ratios. Indirect indicators of eutrophication (autumn, bottom oxygen concentration; growing-season chlorophyll-a concentration) exhibited significant trends. Chlorophyll-a concentration increased in the Skagerrak, while oxygen concentration decreased in all areas, apart from the inshore Kattegat.Spatial characteristics of the study area were tested using probability mapping. The Kattegat was found to be well represented by 8 divisions, while 4 areas were suitable Skagerrak.Changes in the current monitoring programme were not recommended. Increasing sampling frequency could interfere with the statistical independence of measurements – an assumption for the validity of trend calculations. Filling gaps in the existing time series improves the statistical significance of observed trends. This requires effective data exchange between monitoring institutions, and possibly data archaeology.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4. Casini, Michele
    et al.
    Kall, Filip
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Plikshs, Maris
    Baranova, Tatjana
    Karlsson, Olle
    Lundstrom, Karl
    Neuenfeldt, Stefan
    Gardmark, Anna
    Hjelm, Joakim
    Hypoxic areas, density-dependence and food limitation drive the body condition of a heavily exploited marine fish predator2016Ingår i: Royal Society Open Science, E-ISSN 2054-5703, Vol. 3, nr 10, artikel-id 160416Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5. Casini, Michele
    et al.
    Tian, Huidong
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Grygiel, Wlodzimierz
    Strods, Guntars
    Statkus, Romas
    Sepp, Elor
    Groehsler, Tomas
    Orio, Alessandro
    Larson, Niklas
    Spatio-temporal dynamics and behavioural ecology of a "demersal" fish population as detected using research survey pelagic trawl catches: the Eastern Baltic Sea cod (Gadus morhua)2019Ingår i: ICES Journal of Marine Science, ISSN 1054-3139, E-ISSN 1095-9289, Vol. 76, nr 6, s. 1591-1600Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 6. Casini, Michele
    et al.
    Tian, Huidong
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Grygiel, Wlodzimierz
    Strods, Guntars
    Statkus, Romas
    Sepp, Elor
    Groehsler, Tomas
    Orio, Alessandro
    Larson, Niklas
    Spatio-temporal dynamics and behavioural ecology of a "demersal" fish population as detected using research survey pelagic trawl catches: the Eastern Baltic Sea cod (Gadus morhua) (vol 76, pg 1591, 2019)2019Ingår i: ICES Journal of Marine Science, ISSN 1054-3139, E-ISSN 1095-9289, Vol. 76, nr 6, s. 1931-1931Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 7.
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Cyanobakterieblomningar i Östersjön, resultat från satellitövervakning 1997-20052006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I haven omkring oss är algblomningar ett vanligt och naturligt förekommande fenomen. Algblomningar i Östersjön under sommaren domineras av cyanobakterier eller blågrönalger som de också kallas. De arter som är vanligt förekommande är Nodularia spumigena (katthårsalg), Aphanizomenon baltica (flos-aquae) och Anabaena spp. (Edler et al., 1995). Utbredning, varaktighet, intensitet och dynamik hos cyanobakterieblomningar undersöktes i Östersjön mellan åren 1997-2005 med hjälp av NOAA-satellitdata från AVHRR (Advanced Very High Resolution Radiometer)-sensorn. Blomningarna detekterades med hjälp av en semi-automatisk klassificeringsalgoritm.Cyanobakterieblomningar i Östersjön uppvisar stora variationer mellan olika år både då det gäller utbredning, intensitet och varaktighet. Blomningen 2005 uppvisade den längsta varaktigheten, medan 1998 års blomning hade den största utbredningen. Cyanobakterieblomningen 1999 hade både lång varaktighet och stor utbredning vilket gav den högsta intensiteten under den analyserade perioden. En blomning startar oftast sent i juni eller tidigt i juli. Initialt är blomningen fördelad i hela ytlagret, blomningen är alltså närvarande i ytlagret innan blomningen kan ses som ytansamlingar från satellit. Tiden från att blomningen startar till den första observationen av ytansamlingar är i medeltal 9 dagar. Vanligtvis pågår blomningen i 2-4 veckor, denna tidsperiod bestäms till stor del av väderförhållanden och tillgången på biologiskt tillgängligt fosfor. Högtrycksbetonat, varmt, lugnt och soligt väder tidigt i juli är troligen en avgörande faktor för att en blomning skall kunna uppstå och eventuellt bli kraftig.Den ökning av både utbredning, varaktighet och intensitet som diskuteras bland forskare, media och allmänhet är svår att påvisa med det dataunderlag som presenteras i denna rapport. Ökningen av cyanobakterieblomningar skulle kunna vara ett resultat av Östersjöns naturliga variationer i kombination med kraftig mänskliga påverkan.Det är uppenbart att det finns ytterligare okända faktorer som påverkar uppkomsten av en cyanobakterieblomning. Mer forskning och samordnad marin miljöövervakning behövs för att förklara detta. Kombinationen av ny teknik, satellitövervakning, in situ provtagning och modellresultat är ett mycket kraftfullt verktyg som kan erbjuda kunskap och realtidsinformation till forskare, myndigheter

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Hansson, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Lars
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oxygen Survey in the Baltic Sea 2013: Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960-20132014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En klimatologisk atlas av syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIs Report Oceanography No 42. Sedan 2011 har rapporten uppdateras årligen då kompletterande data från länder runt Östersjön har rapporerats till ICES. I denna rapport har resultaten från 2012 uppdaterats. De preliminära resultaten för 2013 baseras på data insamlade under Baltic International Acoustic Survey (BIAS) och nationell miljöövervakning med bidrag från Finland,Estland, Lettland, Litauen, Polen och Sverige.Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, augusti till oktober, har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten.Resultaten för 2012 och de preliminära resultaten för 2013 visar att de extrema syreförhållanden som observerats i Egentliga Östersjön efter regimskiftet 1999 fortsätter. Utbredningen av anoxi fortsätter att vara konstant förhöjd till nivåer som bara observerats i Östersjön vid enstaka år före 1999. Under 2013 beräknas ~15 % av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara påverkade av anoxiska förhållanden och ~30% av hypoxi.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Hansson, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Lars
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oxygen Survey in the Baltic Sea 2014: Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960-20142015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIs Report Oceanography No 42. Sedan 2011 har årliga uppdateringar gjorts då kompletterande data från länder runt Östersjön har rapporerats till ICES. I denna rapport har resultaten från 2013 uppdaterats. De preliminära resultaten för 2014 baseras på data insamlade under Baltic International Acoustic Survey (BIAS) och nationell miljöövervakning med bidrag från Estland, Litauen, Tyskland, Polen och Sverige. Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, augusti till oktober, har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten. Resultaten för 2013 och de preliminära resultaten för 2014 visar att de extrema syreförhållanden som observerats i Egentliga Östersjön efter regimskiftet 1999 fortsätter. Utbredningen av anoxi fortsätter att vara konstant förhöjd till nivåer som bara observerats i Östersjön vid enstaka år före 1999. Under 2013 beräknas ungefär 15 % av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara påverkade av anoxiska förhållanden och cirka 25% av hypoxi.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Hansson, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Lars
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oxygen Survey in the Baltic Sea 2015: Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960-2015. The major inflow in December 20142016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIs Report Oceanography No 42. Sedan 2011 har årliga uppdateringar gjorts då kompletterande data från länder runt Östersjön har rapporerats till ICES. I denna rapport har resultaten från 2014 uppdaterats. De preliminära resultaten för 2015 baseras på data insamlade under Baltic International Acoustic Survey (BIAS) och nationell miljöövervakning med bidrag från Sverige, Finland, Estland, Tyskland och Polen. Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, augusti till oktober, har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten. Resultaten för 2014 och de preliminära resultaten för 2015 visar att de extrema syreförhållanden som observerats i Egentliga Östersjön fortsätter. Utbredningen av anoxi fortsätter att vara konstant förhöjd till nivåer som bara observerats i Östersjön enstaka år före 1999. Trots det stora inflöde som inträffade i december 2014 beräknas ungefär 16% av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara påverkade av anoxiska förhållanden och omkring 29% av hypoxi.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Hansson, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Lars
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oxygen Survey in the Baltic Sea 2016 - Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960-20162016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Hansson, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Lars
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Axe, Philip
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Areal Extent and Volume of Anoxia and Hypnoxia in the Baltic Sea, 1960-20112011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En klimatologisk atlas av syresituationen i Östersjöns djupvatten från 1960 till 2011 har skapats baserad på all tillgänglig data från ICES. Ytterligare data från Baltic International Acoustic Survey (BIAS) har inkluderats separat för 2011. Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden har undersökts i varje mätprofil. Djupet då hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten. Utifrån analyserade data från perioden 1960-2011 har ett distinkt regimskifte skett 1999. Under den första regimen, från 1960 till 1999, påverkade hypoxi stora områden och volymer, medan anoxi enbart påverkade mindre djupområden. Efter regimskiftet 1999 har andelen hypoxi och anoxi förhöjts till nivåer som aldrig tidigare observerats i Östersjöns djupvatten. Utbredningen av bottnar påverkade av anoxi har i medeltal ökat från 5% av Egentliga Östersjöns (inklusive Finska viken och Rigabukten) bottenarea till 15%, i och med regimskiftet, d.v.s. med en faktor 3. Utbredningen av hypoxi har också ökat från 22% till 28% d.v.s. med en faktor ~1.3. Den största utbredningen av anoxi, 18%, i Egentliga Östersjön observerades 2005 och den största påverkade vattenvolymen, 10%, noterades 2001. Utvecklingen i Östersjön med fortsatt extrema syreförhållanden efter regimskiftet och dess orsaker och konsekvenser för Östersjöns ekosystem är idag inte helt klarlagd. Det finns emellertid flera troliga orsaker som kan samverka såsom; förändrade vindförhållanden, förändrad frekvens och karaktäristik av inflöden, ökad belastning av organiskt material till djupvattnet, förändrad vertikal omblandning samt skiktning och ändrad tillrinning till Östersjön. Historiskt så har syreförhållanden i Östersjön undersökts i detalj och de flesta processer, både fysiska och kemiska finns beskrivna. Men utvecklingen under 2000-talet är alarmerande och måste noggrant undersökas. Utbredningen och volymen av hypoxi har idag (2011) antagligen nått den övre gränsen för vad som är fysiskt möjligt med den permanenta skiktning som finns i Östersjön. De anoxiska förhållandena kan dock fortsatt öka om den negativa utvecklingen fortsätter, vilket ytterligare kan förvärra övergödningsproblematiken i Östersjön då mer fosfor kan frigöras från bottnar som tidigare varit syresatta.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Hansson, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Lars
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Axe, Philip
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Szaron, Jan
    SMHI.
    Oxygen Survey in the Baltic Sea 2012: Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960-20122013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    En klimatologisk atlas av syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIs Report Oceanography No 42. Resultaten för 2011 var preliminära och har i denna rapport uppdaterats då ny data har rapporterats till ICES. Resultaten för 2012 är preliminära och är baserade på syredata insamlade under Baltic International Acoustic Survey (BIAS) med bidrag från Sverige, Polen, Estland och Finland. Data från SMHIs egna ordinarie expeditioner har också inkluderats.Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, augusti till oktober, har undersökts i varje mätprofil. Djupet då hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten.Resultaten för 2011 och de preliminära resultaten för 2012 visar att de extrema syreförhållanden som observerat i Egentliga Östersjön efter regimskiftet 1999 fortsätter. Andelen områden påverkade av hypoxi och anoxi fortsätter att vara förhöjda till nivåer som aldrig tidigare observerats i Östersjöns djupvatten.

  • 14.
    Hansson, Martin
    et al.
    SMHI, Samhällsplanering.
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhällsplanering.
    Oxygen Survey in the Baltic Sea 2021 - Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960-20212022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHI:s Report Oceanography No 42. Sedan 2011 har årliga uppdateringar gjorts då kompletterande data från länder runt Östersjön har rapporterats till ”International Council for the Exploration of the Sea” (ICES) datacenter. I denna rapport har resultaten från 2020 uppdaterats och preliminära resultat för 2021 tagits fram. Resultaten för 2021 baseras på preliminära data insamlade under internationella fiskeriundersökningar koordinerade av ICES, nationell miljöövervakning och forskningsprojekt med bidrag från Polen, Estland, Lettland, Danmark, Sverige och Finland.Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten 1960-2021.Resultaten för 2020 och de preliminära resultaten för 2021 visar att den extrema syrebristen som observerats i Egentliga Östersjön, efter regimskiftet 1999, fortsätter. Utbredningen av syrefria områden har minskat något jämfört med rekordåren 2018-2019, medan områden påverkade av syrebrist var ungefär lika stora. Minskningen i utbredning av syrefria bottnar var tydligast i södra delen av Egentliga Östersjön samt i Finska Viken.Mängden svavelväte, som på grund av inflödena 2014-2016, helt försvann från Östra och Norra Gotlandsbassängerna, fortsätter att ökar i dessa bassängers djupvatten. Inget större inflöde till Östersjön har inträffat under 2021.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Oxygen Survey in the Baltic Sea 2021 - Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960-2021
  • 15.
    Hansson, Martin
    et al.
    SMHI, Samhällsplanering.
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhällsplanering.
    Oxygen Survey in the Baltic Sea 2022 - Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960-20222023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I SMHI rapporten  Oceanography nr 42 publicerades en klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten år 2011. Sedan dess har årliga uppdateringar släppts när nya data har rapporterats till International Council for the Exploration of the Sea (ICES) datacenter. Denna rapport ger en uppdatering för 2021 och presenterar preliminära resultat för 2022. Syredata för 2022 samlades in från olika källor; internationella ICES-koordinerade trålundersökningar, nationella övervakningsprogram och forskningsprojekt med deltagande från Polen, Estland, Lettland, Danmark, Sverige och Finland. 

    Under höstperioden analyserades varje profil i datamängden för förekomst av hypoxi (syrebrist) och anoxi (total frånvaro av syre). Djupet där hypoxi respektive anoxi först påträffades interpolerades sedan mellan provtagningsstationer för att producera två ytor som representerar djupen där hypoxiska respektive anoxiska förhållanden förekommer. Volymen och ytan för hypoxi och anoxi beräknades sedan och resultaten överfördes till kartor och diagram för att visualisera syresituationen under hösten under den analyserade perioden.  

    De uppdaterade resultaten för 2021 och de preliminära resultaten för 2022 visar att de allvarliga syreförhållandena i Östersjön efter regimskiftet 1999 fortsätter. Utbredningen av anoxi ökade något jämfört med resultaten för 2020, medan omfattningen av hypoxi i stort sett förblev oförändrad 2021 men ökade 2022. Ökningen av anoxi observerades i södra Östersjön och i Finska viken. År 2021 påträffades anoxi på 21% av bottnarna och 31% drabbades av hypoxi. Preliminära resultat för 2022 visar att anoxi påverkade 21% av bottnarna och 34% drabbades av hypoxi. Extremt höga svavelvätehalter, de högsta som påträffats, noterades i både Västra och Östra Gotlandsbassängen. De inflöden som inträffade 2021-2022 påverkade enbart de södra delarna av Egentliga Östersjön. Inga inflöden nådde de djupare delarna omkring Gotland.   

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Oxygen Survey in the Baltic Sea 2022 - Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960-2022
  • 16.
    Hansson, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Lars
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oxygen Survey in the Baltic Sea 2017 - Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960-20172018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIs Report Oceanography No 42. Sedan 2011 har årliga uppdateringar gjorts då kompletterande data från länder runt Östersjön har rapporerats till ICES. I denna rapport har resultaten från 2016 uppdaterats. De preliminära resultaten för 2017 baseras på data insamlade under Baltic International Acoustic Survey (BIAS) och nationell miljöövervakning med bidrag från Sverige, Finland och Polen.

    Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten.

    Resultaten för 2016 och de preliminära resultaten för 2017 visar att de extremasyreförhållanden som observerats i Egentliga Östersjön fortsätter. Utbredningen av anoxi fortsätter att vara konstant förhöjd till nivåer som bara observerats i Östersjön enstaka år före 1999. Trots ett flertal inflöden under perioden 2014-2016 beräknas ungefär 18% av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara påverkade av anoxiska förhållanden och omkring 28% av hypoxi under 2017. Inflödena 2014-2016 har minskat poolen av svavelväte så att den nästan helt försvunnit i Östra och Norra Gotlandsbassängen. Dock är syrgashalterna fortsatt noll eller mycket nära noll i djupvattnet och tecken på ökade halter av svavelväte har noterats under 2017.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Hansson, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Lars
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oxygen Survey in the Baltic Sea 2018 - Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960-20182018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIs Report Oceanography No 42. Sedan 2011 har årliga uppdateringar gjorts då kompletterande data från länder runt Östersjön har rapporerats till ICES datacenter. I denna rapport har resultaten från 2017 uppdaterats och preliminära resultat för 2018 tagits fram. Resultaten för 2018 baseras på data insamlade under internationella fiskeriundersökningar, nationell miljöövervakning och forskningsprojekt med bidrag från Danmark, Estland, Lettland, Sverige, Finland, Ryssland och Polen. Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten. Resultaten för 2017 och de preliminära resultaten för 2018 visar att de extrema syreförhållanden som observerats i Egentliga Östersjön, efter regimskiftet 1999, fortsätter. Utbredningen av anoxi fortsätter att vara konstant förhöjd till nivåer som bara observerats i Östersjön enstaka år före 1999. Trots ett flertal inflöden under perioden 2014-2016 beräknas ungefär 22% av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara påverkade av anoxiska förhållanden och omkring 32% av hypoxi under 2018. De preliminära resultaten från 2018 indikerar att de anoxiska områdena är de största som har noterats under den analyserade perioden, som startar 1960. Mängden svavelväte, som på grund av inflödena 2014- 2016, helt försvann från Östra och Norra Gotlandsbassängerna, ökar åter i dessa bassängers djupvatten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Hansson, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Lars
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oxygen Survey in the Baltic Sea 2019 - Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960-20192020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIsReport Oceanography No 42. Sedan 2011 har årliga uppdateringar gjorts då kompletterandedata från länder runt Östersjön har rapporerats till ICES datacenter. I denna rapport harresultaten från 2018 uppdaterats och preliminära resultat för 2019 tagits fram. Resultaten för2019 baseras på data insamlade under internationella fiskeriundersökningar, nationellmiljöövervakning och forskningsprojekt med bidrag från Danmark, Estland, Sverige, Finland,Ryssland och Polen.Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden,har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil harinterpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkningav utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts tillkartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten 1960-2019.Resultaten för 2018 och de preliminära resultaten för 2019 visar att den extrema syrebristen somobserverats i Egentliga Östersjön, efter regimskiftet 1999, fortsätter. Under 2018 noterades denstörsta utbredningen av syrefria bottnar sedan tidsseriens start 1960. Omkring ~24% avbottnarna var syrefria och ~33% var påverkade av syrebrist. Liknande nivåer återfinns 2019.Resultaten från de senaste två åren indikerar en ny fas då utbredningen av syrefria bottnar harnått nya områden. I de södra områdena av Egentliga Östersjön; Hanöbukten, Gdanskbukten ochBornholmsbassängen har syrebrist förekommit i djupvattnet tidigare men nu återfinns syrefriaområden regelbundet. Mängden svavelväte, som på grund av inflödena 2014-2016, heltförsvann från Östra och Norra Gotlandsbassängerna, ökar åter i dessa bassängers djupvatten.Inget större inflöde till Östersjön har inträffat under perioden 2017-2019.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Johansson, Johannes
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Slutrapport 2015 för uppdraget ”Databaslagring av historiska fys/kemdata från Stockholm Vatten”: Datavärdskapet Oceanografi och Marinbiologi2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SMHI är datavärd för marinbiologiska och oceanografiska data på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. I detta uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten som är kopplat till datavärdskapet har datavärden genomfört databasläggning av fysikaliska och kemiska data från Stockholm Vatten AB. Arbetet har omfattat två stora dataset som täcker två perioder; 1968-1981 och 1982-2012.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20. Kininmonth, Stuart
    et al.
    Blenckner, Thorsten
    Niiranen, Susa
    Watson, James
    Orio, Alessandro
    Casini, Michele
    Neuenfeldt, Stefan
    Bartolino, Valerio
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Is Diversity the Missing Link in Coastal Fisheries Management?2022Ingår i: Diversity, E-ISSN 1424-2818, Vol. 14, nr 2, artikel-id 90Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Is Diversity the Missing Link in Coastal Fisheries Management?
  • 21. Kouts, Mariliis
    et al.
    Maljutenko, Ilja
    Elken, Juri
    Liu, Ye
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Raudsepp, Urmas
    Recent regime of persistent hypoxia in the Baltic Sea2021Ingår i: Environmental Research Communications (ERC), E-ISSN 2515-7620, Vol. 3, nr 7, artikel-id 075004Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Oxygen deficiency, in the form of hypoxia and anoxia, is a direct consequence of the eutrophication of the Baltic Sea. There is ongoing debate concerning the increasing extent of hypoxia. We analyse the integral metrics of hypoxia and anoxia: (1) temporal evolution of the hypoxic and anoxic area and volume, (2) the spatial distribution of the probabilities of hypoxia and anoxia occurrence in the Baltic Sea. The results are based on the state-of-the-art coupled physical and biogeochemical numerical model reanalysis data from Copernicus Marine Environment Monitoring Service for the period of 1993-2017. Statistical analysis showed that the variability of hypoxic and anoxic areas since the year 2000 represents stationary processes around their respective mean levels. From 2000 to 2017, the hypoxic area varies between 50000 and 80000 km(2) and the anoxic area varies between 10000 and 50000 km(2). Different methods and data sources indicate that the uncertainties of the estimates account for about 10000 km(2). We suggest that the loss of stationarity of the time series of the hypoxic area would be an indication of the regime change of hypoxia development in the Baltic Sea. Probability distribution maps of hypoxia and anoxia provide detailed information about the persistency of hypoxia and anoxia in different parts of the Baltic Sea. The probability of hypoxia exceeds 0.9 in the eastern and western Gotland basins and in the deep area of the Bornholm basin. The Gulf of Finland and the shallower areas that connect different deep basins of the Baltic Sea exhibit seasonal and episodic hypoxia. The 80 m and 120 m isobaths are the approximate bathymetry limits of hypoxia and anoxia occurrence, respectively. Our study supports previous knowledge that hypoxia development is controlled to a large degree by the depth of the permanent halocline.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Recent regime of persistent hypoxia in the Baltic Sea
  • 22. Liblik, Taavi
    et al.
    Naumann, Michael
    Alenius, Pekka
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lips, Urmas
    Nausch, Gunther
    Tuomi, Laura
    Wesslander, Karin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Laanemets, Jaan
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Propagation of Impact of the Recent Major Baltic Inflows From the Eastern Gotland Basin to the Gulf of Finland2018Ingår i: Frontiers in Marine Science, E-ISSN 2296-7745, Vol. 5, artikel-id UNSP 222Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23. Lin, Mu
    et al.
    Qiao, Jixin
    Hou, Xiaolin
    Steier, Peter
    Golser, Robin
    Schmidt, Martin
    Dellwig, Olaf
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Bäck, Örjan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vartti, Vesa-Pekka
    Stedmon, Colin
    She, Jun
    Murawski, Jens
    Aldahan, Ala
    Schmied, Stefanie A. K.
    Anthropogenic U-236 and U-233 in the Baltic Sea: Distributions, source terms, and budgets2022Ingår i: Water Research, ISSN 0043-1354, E-ISSN 1879-2448, Vol. 210, artikel-id 117987Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Anthropogenic U-236 and U-233 in the Baltic Sea: Distributions, source terms, and budgets
  • 24.
    Willstrand Wranne, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Linders, Johanna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Fredrik, Waldh
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Wesslander, Karin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Bergman-Sjöstrand, Daniel
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nordström, Maria
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Salas Labadia, Raul
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Udéhn, Erik
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindh, Markus
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Bottenmonterade mätsystem 2020–20212021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att uppskatta dynamiken i den marina miljön genom miljöövervakning och för att ta fram bra beslutsunderlag till åtgärder i havet så behövs mätningar med hög upplösning i tid och rum. Dagens mätprogram utförs traditionellt med lägre upplösning i tid, i princip månadsvisa provtagningar men med relativt hög rumslig upplösning på olika stationer i svenska vatten.Målet med projektet är att utvärdera kostnadseffektiva mätsystem med kapacitet att mäta viktiga oceanografiska variabler med hög upplösning i tid som komplement till nuvarande mätprogram. I projektet ingår tre positioner med bottenmonterade system i områden där det kan råda stor variation på korta tidsskalor för variabler som temperatur, salt, syre och ström. De bottenmonterade mätsystemen har mätt temperatur, salinitet och syre vid stationerna L9, Hanöbukten och Understen. Vid Hanöbukten och Understen har även ström mätts. Parametrarna har samlats in med hög upplösning i tid, i snitt var 20:e minut.De bottenmonterade mätsystemen planerades att sättas ut med R/V Svea och byte av mätsystemen planerades till varje halvår. I en utvärdering av projektet, 1,5 år efter första utsättningen, kan man konstatera att det var svårt att kombinera R/V Sveas schemalagda veckor med bra väder för utsättning och upptag av bottenmätsystemen. Möjligheten för byte av bottenmätsystem är mycket liten då R/V Svea oftast bara passerar förbi varje position för bottenmätsystemen en gång under SMHIs utsjöexpedition. Vid ett tillfälle uppstod ett tekniskt problem som bidrog till att L9-riggen slet sig inför upptag i juni 2021 samt att bottenmätystemet vid Hanöbukten var borta och inte kunde hittas i oktober 2021, trots upprepade försök. Hanöbukten är en intressant station, men problematisk för bottensystem då området har mycket fiske och framförallt trålande fartyg.Resultaten från projektet visar att samtliga bottenmätsystem fångar en stor variation och viktig dynamik i temperatur, salinitet, syre och strömförhållanden som den traditionella månadsvisa provtagningen inte lyckas fånga. Månadsvisa mätningar behöver kompletteras med högupplöst data för att oceanografiska händelser, med potentiella viktiga effekter i den marina miljön, skall åskådliggöras tydligt. SMHIs analys av data i denna rapport visar att bottenmonterade mätsystem har stor potential för att förstå processer som sker på kortare tidsskala i den marina miljön. Till exempel kan de användas för att identifiera områden med korta perioder med syrebrist som har stark negativ inverkan på bottenfauna. Dessa mätsystem ger även värdefulla och kostnadseffektiva data som kompletterar de data som insamlas inom befintliga mätprogram. I rapporten fastslår SMHI att bottenmätsystemen vid L9 Laholmsbukten och Understen bör långsiktigt inkluderas i den nationella miljöövervakningen. SMHI rekommenderar att nästa steg är att testa och utvärdera profilerande flöten, s.k. Argo floats, i lämpliga områden av Östersjön

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bottenmätsystem 2020-2021
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Oceanografi_131 Bottenmätsystem 2020-2021_Appendix
1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf