Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 2229
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Aas, W.
    et al.
    Tsyro, S.
    Bieber, E.
    Bergström, Robert
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Ceburnis, D.
    Ellermann, T.
    Fagerli, H.
    Froelich, M.
    Gehrig, R.
    Makkonen, U.
    Nemitz, E.
    Otjes, R.
    Perez, N.
    Perrino, C.
    Prevot, A. S. H.
    Putaud, J. -P
    Simpson, D.
    Spindler, G.
    Vana, M.
    Yttri, K. E.
    Lessons learnt from the first EMEP intensive measurement periods2012Ingår i: Atmospheric Chemistry And Physics, ISSN 1680-7316, E-ISSN 1680-7324, Vol. 12, nr 17, s. 8073-8094Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The first EMEP intensive measurement periods were held in June 2006 and January 2007. The measurements aimed to characterize the aerosol chemical compositions, including the gas/aerosol partitioning of inorganic compounds. The measurement program during these periods included daily or hourly measurements of the secondary inorganic components, with additional measurements of elemental- and organic carbon (EC and OC) and mineral dust in PM1, PM2.5 and PM10. These measurements have provided extended knowledge regarding the composition of particulate matter and the temporal and spatial variability of PM, as well as an extended database for the assessment of chemical transport models. This paper summarise the first experiences of making use of measurements from the first EMEP intensive measurement periods along with EMEP model results from the updated model version to characterise aerosol composition. We investigated how the PM chemical composition varies between the summer and the winter month and geographically. The observation and model data are in general agreement regarding the main features of PM10 and PM2.5 composition and the relative contribution of different components, though the EMEP model tends to give slightly lower estimates of PM10 and PM2.5 compared to measurements. The intensive measurement data has identified areas where improvements are needed. Hourly concurrent measurements of gaseous and particulate components for the first time facilitated testing of modelled diurnal variability of the gas/aerosol partitioning of nitrogen species. In general, the modelled diurnal cycles of nitrate and ammonium aerosols are in fair agreement with the measurements, but the diurnal variability of ammonia is not well captured. The largest differences between model and observations of aerosol mass are seen in Italy during winter, which to a large extent may be explained by an underestimation of residential wood burning sources. It should be noted that both primary and secondary OC has been included in the calculations for the first time, showing promising results. Mineral dust is important, especially in southern Europe, and the model seems to capture the dust episodes well. The lack of measurements of mineral dust hampers the possibility for model evaluation for this highly uncertain PM component. There are also lessons learnt regarding improved measurements for future intensive periods. There is a need for increased comparability between the measurements at different sites. For the nitrogen compounds it is clear that more measurements using artefact free methods based on continuous measurement methods and/or denuders are needed. For EC/OC, a reference methodology (both in field and laboratory) was lacking during these periods giving problems with comparability, though measurement protocols have recently been established and these should be followed by the Parties to the EMEP Protocol. For measurements with no defined protocols, it might be a good solution to use centralised laboratories to ensure comparability across the network. To cope with the introduction of these new measurements, new reporting guidelines have been developed to ensure that all proper information about the methodologies and data quality is given.

  • 2. Achberger, C
    et al.
    Chen, D L
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    The surface winds of Sweden during 1999-20002006Ingår i: International Journal of Climatology, ISSN 0899-8418, E-ISSN 1097-0088, Vol. 26, nr 2, s. 159-178Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims at increasing our understanding of the regional wind climate in Sweden. Spatial and temporal patterns of the surface winds are presented for the years 1999-2000. Annual mean wind speeds range between 2 and 5 m/s with high values at exposed mountainous sites and on islands off the coast. Combining wind speed and direction into mean wind velocities shows that flow conditions are stronger and more coherent in space in southern Sweden than in central and northern Sweden. The spatial scale, defined as the distance between stations when the correlation for wind speed drops to similar to 0.37, was determined by pairwise correlations between all possible station pairs. Scales range from 38 to 530 km for wind speed and from 40 to 830 km for wind direction depending on the region. They tend to be smaller in central and northern Sweden, where the more pronounced relief has a larger influence on the local wind conditions. The strength and the timing of the annual and diurnal wind speed cycle have been estimated for each station. Amplitudes of the annual cycle are greater at exposed sites and correlate generally well with annual mean wind speeds. Monthly mean wind speeds peak in winter in southern Sweden, but peak in other seasons in the remaining regions. In winter, weaker pressure gradients over northern Sweden and surface-near temperature inversions contribute to weaker surface winds. Diurnal cycles vary in strength between summer and winter. Compared to the last normal climate period (1961-1990), 1999-2000 is characterized by the increased occurrence of westerly and southerly geostrophic flow. Copyright (C) 2005 Royal Meteorological Society.

  • 3. Aggarwal, Pradeep K.
    et al.
    Romatschke, Ulrike
    Araguas-Araguas, Luis
    Belachew, Dagnachew
    Longstaffe, Frederick J.
    Berg, Peter
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Schumacher, Courtney
    Funk, Aaron
    Proportions of convective and stratiform precipitation revealed in water isotope ratios2016Ingår i: Nature Geoscience, ISSN 1752-0894, E-ISSN 1752-0908, Vol. 9, nr 8, s. 624-+Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 4.
    Ahlkrona, Malva
    SMHI.
    Phospherous in a Biogeochemical Lake Model2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    BIOLA isa biogeochemical lake model within the V ASTRA research programme. The model's

    main purpose is to predict the ecological responses to changed nutrient loads. The phosphorus simulations were not satisfactory and the sediment was thought to be the critical part. The aim of this work was to improve the phosphorus simulations. Therefore a new sediment approach has been developed. Three main changes of the sediment processes were carried through:

    • Resuspension of sediments from erosion and transportation bottoms was added

    • The sediments were divided into an upper, aerobic, and a lower, anaerobic, layer

    • The relation between sorbed and dissolved phosphorus in the sediments was described by

    Langmuir isotherms, with a sorption 2.5 times higher at aerobic compared to anaerobic

    conditions

    The modelling of total phosphorus and blue-green algae was improved. Especially the timing of high concentration peaks was much better. One problem still lingering is the modelled oxygen levels, which were much higher than the observed levels. Therefore the model has not been tested for anaerobic conditions. A verage release rates from the sediments were 2.5 mg Pa-1 <luring the summer, which is reasonable. A 20-year simulation of step-response was run with increased and decreased nutrient loads. Roughly four years after the change, the model had reached a new equilibrium.

  • 5.
    Ahlström, B.
    et al.
    SMHI.
    Salomonsson, Gösta
    SMHI.
    Resultat av 5-dygnsprognos till ledning för isbrytarverksamhet vintern 1984–851985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 6. Ahmadalipour, Ali
    et al.
    Moradkhani, Hamid
    Rana, Arun
    SMHI.
    Accounting for downscaling and model uncertainty in fine-resolution seasonal climate projections over the Columbia River Basin2018Ingår i: Climate Dynamics, ISSN 0930-7575, E-ISSN 1432-0894, Vol. 50, nr 1-2, s. 717-733Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 7. Aich, Valentin
    et al.
    Liersch, Stefan
    Vetter, Tobias
    Andersson, Jafet
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Mueller, Eva N.
    Hattermann, Fred F.
    Climate or Land Use?-Attribution of Changes in River Flooding in the Sahel Zone2015Ingår i: Water, ISSN 2073-4441, E-ISSN 2073-4441, Vol. 7, nr 6, s. 2796-2820Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study intends to contribute to the ongoing discussion on whether land use and land cover changes (LULC) or climate trends have the major influence on the observed increase of flood magnitudes in the Sahel. A simulation-based approach is used for attributing the observed trends to the postulated drivers. For this purpose, the ecohydrological model SWIM (Soil and Water Integrated Model) with a new, dynamic LULC module was set up for the Sahelian part of the Niger River until Niamey, including the main tributaries Sirba and Goroul. The model was driven with observed, reanalyzed climate and LULC data for the years 1950-2009. In order to quantify the shares of influence, one simulation was carried out with constant land cover as of 1950, and one including LULC. As quantitative measure, the gradients of the simulated trends were compared to the observed trend. The modeling studies showed that for the Sirba River only the simulation which included LULC was able to reproduce the observed trend. The simulation without LULC showed a positive trend for flood magnitudes, but underestimated the trend significantly. For the Goroul River and the local flood of the Niger River at Niamey, the simulations were only partly able to reproduce the observed trend. In conclusion, the new LULC module enabled some first quantitative insights into the relative influence of LULC and climatic changes. For the Sirba catchment, the results imply that LULC and climatic changes contribute in roughly equal shares to the observed increase in flooding. For the other parts of the subcatchment, the results are less clear but show, that climatic changes and LULC are drivers for the flood increase; however their shares cannot be quantified. Based on these modeling results, we argue for a two-pillar adaptation strategy to reduce current and future flood risk: Flood mitigation for reducing LULC-induced flood increase, and flood adaptation for a general reduction of flood vulnerability.

  • 8. Aich, Valentin
    et al.
    Liersch, Stefan
    Vetter, Tobias
    Fournet, Samuel
    Andersson, Jafet
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Calmanti, Sandro
    van Weert, Frank H. A.
    Hattermann, Fred F.
    Paton, Eva N.
    Flood projections within the Niger River Basin under future land use and climate change2016Ingår i: Science of the Total Environment, ISSN 0048-9697, E-ISSN 1879-1026, Vol. 562, s. 666-677Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study assesses future flood risk in the Niger River Basin (NRB), for the first time considering the simultaneous effects of both projected climate change and land use changes. For this purpose, an ecohydrological process-based model (SWIM) was set up and validated for past climate and land use dynamics of the entire NRB. Model runs for future flood risks were conducted with an ensemble of 18 climate models, 13 of them dynamically downscaled from the CORDEX Africa project and five statistically downscaled Earth System Models. Two climate and two land use change scenarios were used to cover a broad range of potential developments in the region. Two flood indicators (annual 90th percentile and the 20-year return flood) were used to assess the future flood risk for the Upper, Middle and Lower Niger as well as the Benue. The modeling results generally show increases of flood magnitudes when comparing a scenario period in the near future (2021-2050) with a base period (1976-2005). Land use effects are more uncertain, but trends and relative changes for the different catchments of the NRB seem robust. The dry areas of the Sahelian and Sudanian regions of the basin show a particularly high sensitivity to climatic and land use changes, with an alarming increase of flood magnitudes in parts. A scenario with continuing transformation of natural vegetation into agricultural land and urbanization intensifies the flood risk in all parts of the NRB, while a "regreening" scenario can reduce flood magnitudes to some extent. Yet, land use change effects were smaller when compared to the effects of climate change. In the face of an already existing adaptation deficit to catastrophic flooding in the region, the authors argue for a mix of adaptation and mitigation efforts in order to reduce the flood risk in the NRB. (C) 2016 Elsevier B.V. All rights reserved.

  • 9. Akhtar, Naveed
    et al.
    Krug, Amelie
    Brauch, Jennifer
    Arsouze, Thomas
    Dieterich, Christian
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Ahrens, Bodo
    European marginal seas in a regional atmosphere-ocean coupled model and their impact on Vb-cyclones and associated precipitation2019Ingår i: Climate Dynamics, ISSN 0930-7575, E-ISSN 1432-0894, Vol. 53, nr 9-10, s. 5967-5984Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 10.
    Akinde, Michael
    et al.
    SMHI.
    Bohlen, M H
    Johnson, T
    Lakshmanan, L V S
    Srivastava, D
    Efficient OLAP query processing in distributed data warehouses2003Ingår i: Information Systems, ISSN 0306-4379, E-ISSN 1873-6076, Vol. 28, nr 1-2, s. 111-135Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The success of Internet applications has led to an explosive growth in the demand for bandwidth from. Internet Service Providers. Managing an Internet protocol network requires collecting and analyzing network data, such as flow-level traffic statistics. Such analyses can typically be expressed as OLAP queries, e.g., correlated aggregate queries and data cubes. Current day OLAP tools for this task assume the availability of the data in a centralized data warehouse. However, the inherently distributed nature of data collection and the huge amount of data extracted at each collection point make it impractical to gather all data at a centralized site. One solution is to maintain a distributed data warehouse, consisting of local data warehouses at-each collection point and a coordinator site, with most of the processing being performed at the local sites. In this paper, we consider the problem of efficient evaluation of OLAP queries over a distributed data warehouse. We have developed the Skalla system for this task. Skalla translates OLAP queries, specified as certain algebraic expressions, into distributed evaluation plans which are shipped to individual sites. A salient property of our approach is that only partial results are shipped - never parts of the detail data. We propose a variety of optimizations to minimize both the synchronization traffic and the local processing done at each site. We finally present an experimental study based on TPC-R data. Our results demonstrate the scalability of our techniques and quantify the performance benefits of the optimization techniques that have gone into the Skalla system. (C) 2002 Elsevier Science Ltd. All rights reserved.

  • 11. Akinsanola, A. A.
    et al.
    Ajayi, V. O.
    Adejare, A. T.
    Adeyeri, O. E.
    Gbode, I. E.
    Ogunjobi, K. O.
    Nikulin, Grigory
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Abolude, A. T.
    Evaluation of rainfall simulations over West Africa in dynamically downscaled CMIP5 global circulation models2018Ingår i: Journal of Theoretical and Applied Climatology, ISSN 0177-798X, E-ISSN 1434-4483, Vol. 132, nr 1-2, s. 437-450Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 12. Akperov, Mirseid
    et al.
    Rinke, Annette
    Mokhov, Igor I.
    Matthes, Heidrun
    Semenov, Vladimir A.
    Adakudlu, Muralidhar
    Cassano, John
    Christensen, Jens H.
    Dembitskaya, Mariya A.
    Dethloff, Klaus
    Fettweis, Xavier
    Glisan, Justin
    Gutjahr, Oliver
    Heinemann, Guenther
    Koenigk, Torben
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Koldunov, Nikolay V.
    Laprise, Rene
    Mottram, Ruth
    Nikiema, Oumarou
    Scinocca, John F.
    Sein, Dmitry
    Sobolowski, Stefan
    Winger, Katja
    Zhang, Wenxin
    Cyclone Activity in the Arctic From an Ensemble of Regional Climate Models (Arctic CORDEX)2018Ingår i: Journal of Geophysical Research - Atmospheres, ISSN 2169-897X, E-ISSN 2169-8996, Vol. 123, nr 5, s. 2537-2554Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 13. Akperov, Mirseid
    et al.
    Rinke, Annette
    Mokhov, Igor I.
    Semenov, Vladimir A.
    Parfenova, Mariya R.
    Matthes, Heidrun
    Adakudlu, Muralidhar
    Boberg, Fredrik
    Christensen, Jens H.
    Dembitskaya, Mariya A.
    Dethloff, Klaus
    Fettweis, Xavier
    Gutjahr, Oliver
    Heinemann, Gunther
    Koenigk, Torben
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Koldunov, Nikolay, V
    Laprise, Rene
    Mottram, Ruth
    Nikiema, Oumarou
    Sein, Dmitry
    Sobolowski, Stefan
    Winger, Katja
    Zhang, Wenxin
    Future projections of cyclone activity in the Arctic for the 21st century from regional climate models (Arctic-CORDEX)2019Ingår i: Global and Planetary Change, ISSN 0921-8181, E-ISSN 1872-6364, Vol. 182, artikel-id UNSP 103005Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 14. Akselsson, Cecilia
    et al.
    Olsson, Jonas
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Belyazid, Salim
    Capell, Réne
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Can increased weathering rates due to future warming compensate for base cation losses following whole-tree harvesting in spruce forests?2016Ingår i: Biogeochemistry, ISSN 0168-2563, E-ISSN 1573-515X, Vol. 128, nr 1-2, s. 89-105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 15. Alberoni, P P
    et al.
    Andersson, T
    SMHI.
    Mezzasalma, P
    Michelson, Daniel
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nanni, S
    Use of the vertical reflectivity profile for identification of anomalous propagation2001Ingår i: Meteorological Applications, ISSN 1350-4827, E-ISSN 1469-8080, Vol. 8, nr 3, s. 257-266Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Anomalous propagation (anaprop), analogous to the upper mirage in the visual wavelengths, is still a major problem in radar meteorology. This phenomenon assumes particular importance in automatic recognition and estimation of rainfall. Anaprop echoes from terrain features such as hills and coasts Often give echoes up to 50-60 dBZ equivalent to heavy rain or hail in severe thunderstorms. Anaprop echoes from sea waves may be comparable in strength to those from moderate precipitation and also form similar patterns. Based on the evidence that the vertical reflectivity profile of precipitation is quite different from the anaprop profile, two methods for anaprop identification are presented. The method proposed by the Servizio Meteorologico Regionale (SMR, Italy) simply uses the operational scan procedure to discriminate between precipitation and anaprop. At the Swedish Meteorological and Hydrological Institute an 'ad hoc' scan strategy has been developed in order to obtain much more detail of the lowest reflectivity profile. A number of statistical parameters have been used to achieve a better discrimination between precipitation, land and sea clutter. A number of case studies, representing different echo intensities and patterns, and including a case of anaprop with embedded precipitation, are presented to assess the impact of these methods.

  • 16.
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    Korrektion av nederbörd enligt enkel klimatologisk metodik2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    Temperatur och nederbörd i Sverige 1860 -20012002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Swedish temperature and precipitation series from 1860-2001 are analysed  in this report. Sweden  is divided into four regions. These are defined according to the drainage basins: Gulf of Bothnia (Bv), Bothnian Sea (Bh), Proper Baltic Sea (EÖ) and Kattegatt and Skagerrak (Vh). Annual series of  temperature and precipitation as well as series for the traditional  seasons  winter (December  previous year, January, February), spring (March, April, May), summer (June, July, August) and autumn (Sep­ tember, October, November) are presented. All series have been homgenised and all missing values for incomplete series have been filled out by    interpolation.

     

    Generally the analyses show that Sweden has become warmer  and wetter  in this centennial  perspective.  As a rule changes and trends are larger in the two northerly regions (Bv and Bh). The increase of annual temperature amounts to 0.9° (Bv), 0.8° (Bh), 0.5° (EÖ) and 0.5° (Vh) when data from the colder period 1860-1925 is compared with the warmer period 1926-2001. Annual precipitation <luring the drier period 1860-1920  is compared  with the wetter  period  1921-2001. The  relative changes  are 23% (Bv), 15% (Bh), 7% (EÖ) and 7% (Vh). Spring temperature  and winter precipitation  show especially !arge    mcreases.

     

    Comparisons with runoff data indicate that evapotranspiration has become much larger. It is argued that the substantial increase of forest biomass could be one explanation and higher temperatures could be another. The increase of forest biomass leads to larger interception and then larger evaporation and as a rule also larger transpiration. The warming in spring and autumn leads to a longer active season for the vegetation.

  • 18.
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    Temperatur och nederbörd i Sverige 1860 -20012002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    Vindstatistik för Sverige 1961-20042010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapportens främsta syfte är att ta fram medelvärden som kan användas för att bedöma om en aktuell månad har varit blåsigare eller lugnare än normalt och med hur mycket, till exempel i procent. Vindobservationer från perioden 1961- 2004 har ingått i bearbetningen vilket gör att det finns vissa möjligheter att se på förändringar under denna ganska långa period. Då den aktuella normalperioden är 1961-1990 har tonvikten lagts på denna period. Många av stationerna startade dock i mitten av 1990-talet varför det för de flesta stationerna finns fler direkt uppmätta värden under perioden 1991-2004. Medelvärden för denna period ges därför också i tabellform. Senaste publikationen med omfattande vindstatistik är Klimatdata för Sverige (Taesler, 1972)

  • 20.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Dahlström, Bengt
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Future climate in the Nordic region – survey and synthesis for the next century1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Eggertsson Karlström, Carla
    SMHI.
    Temperaturen och nederbörden i Sverige 1961-1990: Referensnormaler - utgåva 22001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Eggertsson Karlström, Carla
    SMHI.
    Larsson-McCann, Sonja
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Temperaturen och nederbörden i Sverige 1961-90: Referensnormaler1991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Eggertsson Karlström, Carla
    SMHI.
    Laurin, Sten
    SMHI.
    Några huvuddrag i det svenska nederbördsklimatet 1961-19901997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Eriksson, Bertil
    SMHI.
    Climate fluctuations in Sweden 1860–19871989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Gollvik, Stefan
    Meterologi.
    Meuller, Lars
    SMHI.
    An energy balance model for prediction of surface temperatures1991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Moberg, A
    Homogenization of Swedish temperature data .1. Homogeneity test for linear trends1997Ingår i: International Journal of Climatology, ISSN 0899-8418, E-ISSN 1097-0088, Vol. 17, nr 1, s. 25-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A new test for the detection of linear trends of arbitrary length in normally distributed time series is developed. With this test it is possible to detect and estimate gradual changes of the mean value in a candidate series compared with a homogeneous reference series. The test is intended for studies of artificial relative trends in climatological time series, e.g. an increasing urban heat island effect. The basic structure of the new test is similar to that of a widely used test for abrupt changes, the standard normal homogeneity test. The test for abrupt changes is found to remain unaltered after an important generalization.

  • 27.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Tuomenvirta, H
    Schmith, T
    Iden, K
    Trends of storms in NW Europe derived from an updated pressure data set2000Ingår i: Climate Research (CR), ISSN 0936-577X, E-ISSN 1616-1572, Vol. 14, nr 1, s. 71-73Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Within the WASA project (von Storch et al. 1998; Bull Am Meterol Soc 79(5):741-760) an extensive data set containing station pressure values was used to calculate geostrophic winds (Alexandersson et al. 1998; Global Atmos Ocean Syst 6:97-120). Geostrophic winds were analysed in terms of percentiles to give a measure of long-term variations in synoptic-scale storminess. In this paper an update to 1998 is presented. In the Scandinavia, Finland and Baltic Sea area the most recent years, especially the cold and calm year 1996, seem to have brought an end to the stormy period centred on 1990. In the more westerly British Isles, North Sea and Norwegian Sea area, storminess is still at high levels compared with the less intense period between 1930 and 1980. The long-term increasing trend in NW Europe storminess that started in the 1960s seems to have been broken.

  • 28.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Vedin, Haldo
    SMHI.
    Dimensionerande regn för mycket små avrinningsområden2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 29. Alfieri, Lorenzo
    et al.
    Bisselink, Berny
    Dottori, Francesco
    Naumann, Gustavo
    de Roo, Ad
    Salamon, Peter
    Wyser, Klaus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Feyen, Luc
    Global projections of river flood risk in a warmer world2017Ingår i: Earth's Future, ISSN 1384-5160, E-ISSN 2328-4277, Vol. 5, nr 2, s. 171-182Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 30.
    Algotsson, Josefina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Edman, Moa
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Förslag till statusklassning av parameter 9.5 Sötvatteninflöde och vattenutbyte i kustvatten och vatten i övergångszon: En jämförelse mellan Kustzonsmodellens naturliga och normala uppsättning2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Omkring hälften av Sveriges elproduktion utgörs idag av vattenkraft vilken produceras i omkring 2000 kraftverk. Den största avrinningen av vatten från land sker under våren och vattnet lagras i magasin för elproduktion under vintern. Denna förändring av den naturliga avrinningen har stora effekter på de akvatiska ekosystemen och vara ett av de största miljöproblemen för svenska vattendrag och sjöar.Det saknas idag en vägledning för statusklassificering av hydromorfologiska parametrar i kustvatten enligt Vattendirektivet. SMHI fick i uppdrag av Vattenmyndigheterna att ta fram ett förslag till klassgränser och klassning för parameter 9.5 Sötvatteninflöde och vattenutbyte i kustvatten och vatten i övergångszon enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2013:19. Den hydrologiska modellen S-HYPE och den oceanografiska Kustzonsmodellen användes för att studera de skillnader i färskvattentillförsel samt färskvatteninnehåll, salinitet och vattenålder i ytan som orsakas av reglering av vattenflödet på land.Baserat på resultaten har regleringen av vattenflödet på land överlag lett till en ökning av färskvatteninnehållet med 2 % längs Norrlandskusten och en motsvarande minskning av färskvatteninnehållet på västkusten. Typiskt leder regleringen av vatten på land till en lägre färskvattentillförsel till kusten under våren och sommaren och en högre färskvattentillförsel till kusten på hösten och vintern jämfört med ett scenario med en naturlig landavrinning.Den naturliga bakgrundsvariationen, enligt definitionen ± 2 MAD (Median Absolute Deviation), och den Maximala Absoluta Avvikelsen, MAA, användes för att konstruera 5 statusklasser. Denna metod gav upphov till att 98 % av kustvattenförekomsterna fick en Hög eller God status för parametrarna färskvattentillförsel och salinitet, 87 % av kustvattenförekomsterna fick en Hög eller God status för färskvatteninnehåll och 83 % av kustvattenförekomsterna fick en Hög eller God status för vattenålder.

  • 31.
    Algotsson, Josefina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Van Der Stelt, Frank
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Abdoush, Diala
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Swedish coastal water bodies on Wikidata Combining WFD data with Wikidata2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I enlighet med Vattendirektivet rapporterar Vattenmyndigheterna miljöinformation om Sveriges ytvattenförekomster till EU.Under Naturvårdsverkets regeringsuppdrag Smartare miljöinformation togs initiativet upp att visualisera den till EU rapporterade miljöinformationen om Sveriges kustvattenförekomster på Wikidata och Wikipedia. SMHI har lett initiativet med stöd från Wikimedia Sverige, Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt, Jönköpings länsstyrelse och volontärer från Wikimedias gemenskap.Syftet med arbetet var att göra miljöinformation om Sveriges kustvattenförekomster mer tillgänglig för allmänheten, sprida kunskap om statusklassning samt skapa förutsättningar att öka miljömedvetenheten hos allmänheten. Projektet har resulterat i att:• 653 nya kustvattenförekomster beskrivs på Wikidata.• Artiklar om vattenförvaltning i Sverige, kustvattenförekomster och databasen SVAR har skapats på Wikipedia.• En mall för informationsrutor på Wikipedia har tagits fram och kan automatiskt hämta och visa information om kustvattenförekomsters statusklassning från Wikidata.• Mallen för informationsrutor om kustvattenförekomster används i artiklar om kustvatten på Wikipedia.• Information på smhi.se om SMHIs datapolicy är uppdaterad.• Licensen för databasen SVAR är fastställd till CC0 vilket förenklar användningen av informationen och öppnar möjligheten att använda den på fler sätt än tidigare.

  • 32.
    Almroth, Elin
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Skogen, Morten
    Institute of Marine Research, Bergen, Norway..
    Sehested Hansen, Ian
    Institute of Marine Research, Bergen, Norway..
    Stipa, Tapani
    FMI.
    Niiranen, Susa
    FMI.
    The Year 2006 An Eutrophication Status Report of the North Sea, Skagerrak Kattegat and the Baltic Sea: A demonstration Project2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This is the third year joint status report for the North Sea, Skagerrak, Kattegat and the Baltic Sea area (Fig. 1) carried out by SMHI, IMR, DHI and FIMR as a part of the project BANSAI, supported by the Nordic Council of Ministers’ Sea and Air Group. The aim of the demonstration project is to integrate marine observations and eutrophication model simulations in an annual eutrophication assessment of the Baltic and the North seas. The present report is mainly based on model estimates of some of the indicators suggested by the OSPAR Common Procedure (c.f. Appendix) for the identification of the eutrophication status of the maritime area (OSPAR, 2005). This report serve as a basis for the on-going discussions about the ecological quality indicators included in the assessment, and the way to merge results from different models and observations for the assessment.Estimations of river discharges and model results are used to describe the degree of nutrient enrichment (Category I) defined by the riverine loadings of nitrogen and phosphorus, and winter surface concentrations and ratios of DIN and DIP. The direct effects of nutrient enrichment during the growing season (Category II) are described in terms of the mean and maximum chlorophyll-a concentrations and model estimations of primary production. The ratio between diatoms and flagellates is used as an indicator of region specific phytoplankton indicator species (Category II). The indirect effects of nutrient enrichment (Category III) are discussed in terms of oxygen depletion in bottom waters. Estimations of region specific background concentrations and threshold values are gathered from the literature (Helcom, 2006; OSPAR, 2005) and used for the model assessment. The four model systems used for the joint assessment (Fig. 2) cover different parts of the North Sea, Skagerrak, Kattegat and the Baltic Sea area. Detailed descriptions of the models may be found on the web-sites presented below the figure.In section 2 the key messages from this assessment will be presented. In section 3, each country gives a brief observations overview for 2006 and some references to other sources and reports that might be useful for the readers. The methods of the assessment are described in section 4. Statistical characteristics of model results and in-situ data are presented in section 5 and the model assessment of eutrophication status is done in section 6. Conclusions and comments to the assessment are presented in section 7.

  • 33.
    Almroth-Rosell, Elin
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Edman, Moa
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Modelling nutrient retention in the coastal zone of an eutrophic sea2016Ingår i: Biogeosciences, ISSN 1726-4170, E-ISSN 1726-4189, Vol. 13, nr 20, s. 5753-5769Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 34.
    Almroth-Rosell, Elin
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hordoir, Robinson
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hall, Per O. J.
    Transport of fresh and resuspended particulate organic material in the Baltic Sea - a model study2011Ingår i: Journal of Marine Systems, ISSN 0924-7963, E-ISSN 1879-1573, Vol. 87, nr 1, s. 1-12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A fully coupled high-resolution 3-dimensional biogeochemical-physical ocean model including an empirical wave model was used to investigate the long-term average (1970-2007) distributions and transports of resuspended matter and other types of suspended organic matter in the Baltic Sea. Modelled bottom types were compared to observations and the results showed that the model successfully managed to capture the horizontal, as well as the vertical, distribution of the different bottom types: accumulation, transport and erosion bottoms. The model also captured well the nutrient element contents in the sediments. On average the largest contribution of resuspended organic carbon to the transport of total organic carbon is found at erosion and transport bottoms. Although the relative transport of resuspended organic carbon at deeper accumulation bottoms in general is low (< 10% of total), the central parts of the sub-basins act on average as sinks that import organic matter while the more shallow areas and the coastal regions acts as sources of organic carbon in the water column. This indicates that the particulate organic matter produced in erosion and transport areas might be kept in suspension long enough to be transported and settle in less energetic areas, i.e. on accumulation bottoms. (C) 2011 Elsevier B.V. All rights reserved.

  • 35.
    Almroth-Rosell, Elin
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Kuznetsov, Ivan
    Hall, Per O. J.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    A new approach to model oxygen dependent benthic phosphate fluxes in the Baltic Sea2015Ingår i: Journal of Marine Systems, ISSN 0924-7963, E-ISSN 1879-1573, Vol. 144, s. 127-141Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The new approach to model the oxygen dependent phosphate release by implementing formulations of the oxygen penetration depths (OPD) and mineral bound inorganic phosphorus pools to the Swedish Coastal and Ocean Biogeochemical model (SCOBI) is described. The phosphorus dynamics and the oxygen concentrations in the Baltic proper sediment are studied during the period 1980-2008 using SCOBI coupled to the 3D-Rossby Centre Ocean model. Model data are compared to observations from monitoring stations and experiments. The impact from oxygen consumption on the determination of the OPD is found to be largest in the coastal zones where also the largest OPD are found. In the deep water the low oxygen concentrations mainly determine the OPD. Highest modelled release rate of phosphate from the sediment is about 59 x 10(3) t P year(-1) and is found on anoxic sediment at depths between 60-150 m, corresponding to 17% of the Baltic proper total area. The deposition of organic and inorganic phosphorus on sediments with oxic bottom water is larger than the release of phosphorus, about 43 x 10(3) t P year(-1). For anoxic bottoms the release of total phosphorus during the investigated period is larger than the deposition, about 19 x 10(3) t P year(-1). In total the net Baltic proper sediment sink is about 23.7 x 10(3) t P year(-1). The estimated phosphorus sink efficiency of the entire Baltic Sea is on average about 83% during the period. (C) 2014 The Authors. Published by Elsevier B.V. This is an open access article under the CC BY-NC-ND license (http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/).

  • 36.
    Almroth-Rosell, Elin
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Skogen, Morten D.
    A North Sea and Baltic Sea Model Ensemble Eutrophication Assessment2010Ingår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 39, nr 1, s. 59-69Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A method to combine observations and an ensemble of ecological models is suggested to produce a eutrophication assessment. Using threshold values and methodology from the Oslo and Paris Commissions (OSPAR) and the Helsinki Commission (HELCOM), four models are combined to assess eutrophication for the Baltic and North Seas for the year 2006. The assessment indicates that the entire southeastern part of the North Sea, the Kattegat, the Danish Straits, the Gulf of Finland, and the Gulf of Riga as well as parts of the Arkona Basin, the Bornholm Basin, and the Baltic proper may be classified as problem areas. The Bothnian Bay and parts of the Baltic proper, the Bornholm Basin, and the Arkona Basin are classified as potential problem areas. This method is a useful tool for the classification of eutrophication; however, the results depend on the threshold values, and further work is needed within both OSPAR and HELCOM to harmonize these values.

  • 37.
    Almroth-Rosell, Elin
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Skogen, Morten
    Sehested Hansen, Ian
    DHI Water and Environments.
    Stipa, Tapani
    University of Helsinki.
    Niiranen, Susa
    Stockholm University.
    The Year 2006 An Environmental Status report of the North Sea, Skagerrak, Kattegat and the Baltic Sea2007Ingår i: BANSAI- The Baltic and North Sea marine environmental modelling Asessment Initaiative / [ed] the Nordic Council of Ministers’ Sea and Air Group, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 38. Amador, Jorge A.
    et al.
    Ambrizzi, Tercio
    Arritt, Raymond W.
    Castro, Christopher L.
    Cavazos, Tereza
    Cerezo-Mota, Ruth
    Fuentes Franco, Ramon
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Giorgi, Filippo
    Guiliani, Graziano
    Lee, Huikyo
    Mendez-Perez, Matias
    Rivera, Erick R.
    Putting into action the REGCM4.6 regional climate model for the study of climate change, variability and modeling over Central America and Mexico2018Ingår i: Atmósfera, ISSN 0187-6236, Vol. 31, nr 2, s. 185-188Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 39. Amaguchi, H.
    et al.
    Kawamura, A.
    Olsson, Jonas
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Takasaki, T.
    Development and testing of a distributed urban storm runoff event model with a vector-based catchment delineation2012Ingår i: Journal of Hydrology, ISSN 0022-1694, E-ISSN 1879-2707, Vol. 420, s. 205-215Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The recent advances in GIS technology as well as data availability open up new possibilities concerning urban storm runoff modeling. In this paper, a vector-based distributed storm event runoff model - the Tokyo Storm Runoff (TSR) model - is developed and tested for urban runoff analysis using two historical storm events. The set-up of this model is based on urban landscape GIS delineation that faithfully describes the complicated urban land use features in detail. The flow between single spatial elements is based on established hydraulic and hydrological models with equations that describe all aspects of storm runoff generation in an urban environment. The model was set up and evaluated for the small urban lower Ekota catchment in Tokyo Metropolis, Japan. No calibration or tuning was performed, but the general model formulation was used with standard parameter values obtained from the literature. The runoff response to two storm events were simulated; one minor event resulting only in a small-scale flood wave and one major event which inundated parts of the catchment. For both events, the simulated water levels closely reproduced the observed ones. For the major event, also the reported inundation area was well described by the model. It was also demonstrated how the model can be used to evaluate the flow conditions in specific components of the urban hydrological system, which facilitates e.g. evaluation of flood-preventive measures. (C) 2011 Elsevier B.V. All rights reserved.

  • 40.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Förstudie av ett nordiskt modellsystem för kemikaliespridning i vatten1988Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SMHI har fått i uppdrag att studera ett befintligt system för spridning av kemikalier i vatten. Studierna utförs med syfte att skapa ett för nordiska behov användbart prognossystem vid olyckstillbud.

    Främst studeras U. S. Coast Guards beräkningssystem HACS, Hazard Assessment Computer System. Det är uppbyggt utifrån behov av att veta huruvida vattenintag i floder behöver stängas vid ett giftutsläpp, fiskodlingar skyddas och när koncentrationen nått låga nivåer i hela området.

    HACS-modellerna för vatten är ingående analyserade. De som nu finns i ett fungerande prognossystem har studerats, men även nyutvecklade modeller som inte är anpassade för det befintliga prognossystemet har betraktats .Det kanadensiska systemet TIPS har studerats något, liksom en sammanställning över EG-ländernas modeller.

    HACS-systemet i sin nuvarande form är inte tillämpbart i öppet vatten eller i kust- och skärgårdsområden. Systemet är främst utvecklat för floder och kan därför inte användas i havet där dynamiken är helt annorlunda .Ett spridningsförlopp i en flod använder sig av konstant ström i tid och rum, konstant vind, begränsande väggar på sidorna, sötvatten och ganska lätt kontrollerbara processer. I havet är dynamiken betydligt mera komplicerad och komplex. Vågor , vädersystem, strömmar som varierar kraftigt mellan olika djup, horisontella strömvariationer som ändras inom några 100-tals meter, tre-dimensionella virvelsystem av olika storlekar, varierande bottendjup, tidsvariationer som sker inom några timmar, olika densiteter på skilda djup är några av de mest grundläggande skillnaderna . Enskilda förlopp inom HACS kan ändå användas, såsom tex beräkningen av ett flytande ämnes utspridning på vattenytan de första timmarna. Teoretiska delar kan tas ur programmen och manualerna och användas i nya system. Särskilt gäller den här möjligheten de nyare programmen inom HACS-systemet , där teorin är mera långtgående och omfattande.

    Citat U. S . Coast Guard. "HACS kan vara ett extremt kraftfullt verktyg, när det handhas av en specialist, som kan formulera ett problem till HACS korrekt och därefter tolka de erhållna resultaten. Samtidigt kan systemet oavsiktligt användas helt felaktigt om det appliceras på situationer som ej var menade för tillämpning. Det finns ingen automatisk metod att hindra felanvändning, utan användaren måste vara rimligt insatt i metodiken bakom modellerna ."

  • 41.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Isproppsförebyggande muddring och dess inverkan på strömmarna i Torneälven1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Muddring i Torneälvens mynningsområde studeras, som en möjlighet att minska risken för isproppsbildning och därmed risken för översvämning. Effekterna för strömmarna vid muddrad farled och en bruten isränna beräknas med en numerisk datormodell. Även effekterna av en muddrad grop i mynningen simuleras med modellen. Bedömning av förändrade sedimentationsmönster utförs liksom ändrad isproppsrisk.

    Endast mycket höga flöden betraktas, dvs 2 500 m3 /s och 3100 m3/s.

    Vid simuleringarna väljs en utbredning av havsisen, som man av erfarenhet vet förekommer då ispropp med översvämning inträffar. Likaså får isens tjocklek ett representativt värde, 80 cm. Olika vattenstånd i havet betraktas även.

    Beräkningsmodellen tar inte hänsyn till att vattnet tar en alternativ väg vid översvämning eller till effekterna av en ispropp. Det innebär att hastigheterna under isen blir för höga eftersom vattenmassor tvingas in under isen, som annars skulle svämma över landområden. Med dessa förenklingar erhålls en god uppfattning av de typiska effekter på strömmarna som de olika muddringsalternativen ger upphov till. Beräkningarna av strömmarna visar att hastigheterna i mynningen och huvudfåran är mycket höga; 2 - 4 m/ s.

    Strömförhållanden

    Muddrad farled

    Muddrad farled och bruten ränna medför att en betydligt större del av vattnet går genom rännan eftersom tvärsnittsytan ökar. Det medför att hastigheterna i hela övriga mynningsområdet minskar. På de grunda områdena på ömse sidor om farleden och norr om Selkäkari sker en kraftig minskning av hastigheterna. Vid lägre flöde och högre havsvattenstånd är den procentuella förändringen mindre.

    Muddrad grop

    En muddrad grop i mynningsområdet och samtidigt istäckt i havet innebär att i och omkring gropen erhålls lägre hastigheter i proportion till den ökade tvärsnittsytan.

    Ej islagd period

    Vid icke islagd tid medför den muddrade farleden att vattnet styrs till den muddrade rännan. Det blir något lägre hastigheter; 20 - 25 %, norr om Selkäkari. Hastigheterna på de grundare områdena på ömse sidor om rännan minskar något. Vid muddrad grop sker endast en hastighetssänkning vid gropen.

    Sedimentationsbedömningar

    Torneälvens mynningsområde domineras av sediment med mycket blandad kornstorlek, från silat till grus, och litet organiskt innehåll. Detta visar att mycket lite deposition och erosion förekommer (gäller relativt öppna vatten, inte grunda kanaler och vikar), De mindre mängder av grövre sediment (icke suspenderade) som älven för med sig deponeras strax efter att den mynnat, i beräkningsområdets norra del. Merparten av de sediment som älven för med sig deponeras söder om beräkningsområdet - i skärgården och havet därutanför.

    Muddrad ränna

    Detta muddringsalternativ leder till högre strömhastigheter än för nuvarande förhållanden i huvudströmfåran. Förhöjningen är dock så liten att det inte kommer leda till några erosionsproblem. Den lite starkare strömmen skulle hjälpa till att hålla rännan öppen (förutsatt att rännan ligger i linje med strömriktningen). Underhållsmuddring går dock inte att utesluta, som mest ungefär var 5 - 10 år.

    De minskade strömhastigheterna, i {åran norr om Selkäkari och Kraaseli skulle ha kunnat leda till depositionsproblem om det inte vore för att området är så grunt. Redan i dagens läge hålls sedimenten delvis i suspension av de vattenrörelser som vågor orsakar. Viss deposition, eller ökning av deposition, får man dock räkna med innanför Selkäkari - i värsta fall uppåt en centimeter per år.

    En följd, om än knappt märkbar vad gäller sedimentation, är att mer vatten följer huvudströmfåran om man muddrar en ränna, och då kommer mer suspenderat material föras ut i skärgården än tidigare.

    Lokal muddring

    Eftersom strömmarna bara förändras där den lokala muddringen eventuellt sker, kommer med stor sannolikhet ingen förändrad sedimentation ske i resten av mynningsområdet. De minskade strömhastigheterna i det lokala muddringsområdet kan tänkas leda till en ökad deposition av grövre sediment (sand/ grus). Det mesta av detta grövre material kommer dock liksom i nuvarande fall att fällas ut på bottnarna söder och sydväst därom, där strömhastigheterna avtar ordentligt. Den lokala muddringen sker i anslutning till två redan existerande "djuphål" (en och ett par meter djupare än omgivningen) som tydligen inte visar tendenser att fyllas igen. På grund av att sedimentationstakten på platsen är låg/ingen, att strömmarna trots muddring ändå kommer vara relativt höga, att strömmarna inte avtar ordentligt förrän söder om den tänkta lokala muddringen, och eftersom det redan finns fördjupningar, är det sannolikt att det muddrade hålet inte fylls i alls, ·. eller i långsam takt. Som mest kan underhållsmuddring uppskattningsvis behöva utföras var tionde år.

    lsproppsbedömning

    Vid muddrad farled och bruten isränna kan risk finnas för ispropp i rännan, speciellt där den byter riktning. Ispropp kan även bildas i isrännans öppning mot floden genom att isflak fastnar på de grundare områdena och successivt böjer av in mot rännan och sedan täpper igen denna. Muddrad grop ger lägre strömhastigheter i gropen vilket medför att isens vertikala utsträckning går något långsammare (på grund av lägre tryck) och den horisontella utbredningen ökar något. Båda muddringsförslagen bidrar var för sig till minskad risk för isproppsbildning.

  • 42.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Oceanografiska förhållanden i Brofjorden i samband med kylvattenutsläpp i Trommekilen1989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vattenfall har för avsikt att lokalisera en restoljeförgasningsanläggning intill Scanraff i Brofjorden. SMHI har därför fått i uppdrag att utföra en utredning avseende de oceanografiska förhållandena i området.

    Anläggningen behöver kylvatten som tas in på cirka 15 meters djup i Trommekilen via en tub om 1.2 meter i diameter. Se kartan i figur 1. Därefter planeras det uppvärmda vattnet att ledas ut som ytvatten via en muddrad ränna. Kylvattenmängden är cirka 7.5 m3/s och temperaturstegringen genom processen är cirka 10°c .

    Studien behandlar dessutom ett ytintag i Trommekilen och utsläpp i Brofjordens mynning med hastigheten 1.5 m/s.

  • 43.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Oceanografiska förhållanden utanför Vendelsöfjorden i samband med kylvattenutsläpp1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vattenfall planerar ett naturgaseldat kraftverk utanför Vendelsöfjorden. Det är tänkt att anläggningen ska producera maximalt 700 MW och släppa ut 10 m3 kylvatten per sekund, som är uppvärmt 10 °c. Kylvattnet planeras att tas in nära bottnen och släppas ut i ytan.

    Strömmarna, i området mellan Vendelsöfjorden och den öppna kusten, är riktade in mot Vendelsöfjorden under 10 procent av tiden. En inåtgående ström, med en samtidig 1-2 km bred utåtgående ström intill kusten, råder under 30 procent av tiden. Vid resterande tillfällen är strömmen varierande eller sydgående.

    Den vertikala densitetsskiktningen är dominerad av salthaltens ökning från ytan och neråt. Skiktningen kan vara mycket kraftig med 14 promilles salthalt i ytan och 34 promille vid botten. Samma salthalt kan också förekomma i hela vattenmassan, då ligger värdena ofta mellan 18 och 21 promille.

    På sommaren förstärks densitetsskiktningen av att ytvattnet värms upp snabbare än bottenvattnet. Samma temperatur kan även råda ända ner till bottnen, eftersom här är grunt. Temperaturförändringen finns då på större djup, längre ut från kusten. Under november - mars kan det vara några grader varmare på 15 meters djup än i ytan.

    Om kylvattnet tas in nära botten på 15-17 meters djup och släpps ut i ytan kommer det att vara tyngre än sin omgivning under stor del av året. Vid de tillfällen när kylvattnet är lättare eller endast obetydligt tyngre än ytvattnet blandas det in i ytan mellan cirka O och 3 m djup, därmed blir den horisontella spridningen effektiv. Avdunstning, vind och vågor gör att övertemperaturen blir lägst vid spridning i ytan. När salthalten vid bottenintaget är hög blir kylvattnet betydligt tyngre än det omgivande ytvattnet. Det sjunker då ner till en nivå ovanför salthaltssprångskiktet, som ligger på 10-15 meters djup. Här ligger kylvattnet relativt koncentrerat, ty den vertikala blandningen är begränsad av vattnets skiktning.

    Kylvattnet från Ringhals kan, så här långt från källan, ha högst 1-2 °c övertemperatur i ett ytnära skikt. Detta kylvatten går norrut cirka 4 gånger av 10. Vid dessa tillfällen har kylvattnet från det planerade kraftverket antingen sjunkit ner i vattenmassorna och lagt sig på 5-10 meters djup eller så ligger det nära ytan. När strömmen går in mot Vendelsöfjorden och därmed mot nordost i hela området, vilket händer 1 gång av 10, ökar den sammanlagda ytan för l0 oc övertemperatur.

    Vid inåtgående ström längre ut och en sydvästgående smalare ström nära kusten, vilket inträffar 3 gånger av 10, kan en viss förstärkt effekt erhållas där kylvattenplymerna möts, sydväst om det planerade läget . Vid cirka hälften av dessa tillfällen ligger kylvattnet från båda kraftverken i ytan. Detta betyder i praktiken 15 procent av tiden.

    Lämpligt läge för kylvattenutsläppet är därför utefter en linje vinkelrätt ut från kusten. Läggs utsläppet nära kusten kan det under 15 % av tiden samverka i ytan med utsläppet från Ringhals. Aktuella övertemperaturer är högst 1-2 °c. Vid en placering cirka 2 km ut från kusten kommer det under 20 % av tiden att bli en förlängning av plymen från Ringhals.

    Avgörande för en snabb utspädning är den hastighet med vilken kylvattnet förs ut i havet. Lämpliga hastigheter kan vara 1 . 0-2 . 0 m/s.

    Vid sydgående ström samtidigt som kylvattnet från det planerade läget lägger sig i ytan, kan en mindre temperaturförhöjning erhållas vid intaget för Ringhals kylvatten.

    Kännedomen om vattenutbytet är begränsad. Vid svaga strömmar som skiftar riktning 1 gång per dygn eller oftare sker en viss ansamling av kylvatten i närområdet. Vid ström in mot Vendelsöfjorden kan högst 3-4 graders temperaturhöjning ske på de större djupen inne i fjorden alternativt maximalt 2 graders höjning från ytan till botten i hela fjorden. Ovanstående gäller vid sjunkande kylvatten.

  • 44.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridning av kylvatten från Öresundsverket1987Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett antal olika spridningsförlopp från alternativa kylvattenutsläpp har beräknats. Resultaten ger information om övertemperaturen i ytskiktet och vilka områden som berörs. Utsläpp har studerats från nuvarande läge, här benämnt läge 1 och som ligger 1 km uppströms Sege å, från läge 2 något utanför Sege ås mynning, från läge 3 vid mynningen av kommunens avlopp och läge 4 strax utanför Malmö Hamns planerade utfyllnad, etapp 2 . Volymflödena har varierat mellan 10 och 30 m3/s och övertemperaturen har initialt varit 100c. Fyra olika typiska strömningsmönster har legat till grund för den mer storskaliga transporten av kylvatten. Dessa är nordgående ström(stark och svag) samt sydgående ström(stark och svag). Vid nordgående ström har vind från norr 5 m/s även lagts in i modellberäkningarna för att ge effekterna vid ogynnsamma yttre omständigheter. Vid sydgående ström har vind från väster tagits med. Den planerade utfyllnaden vid Spillepeng är inlagd i alla beräkningarna. Däremot är Malmö Hamns planerade utfyllnad, etapp 2, endast inlagd vid ett av de fyra olika strömningsalternativen.

    Beräkningar har även utförts av möjligheten hålla Oljehamnen isfri liksom beräkningar av initiell avkylning och inblandning av kylvattnet för de aktuella utsläppsalternativen.

    Resultaten visar att Oljehamnen bör kunna hållas isfri vid ett flöde på 15-30 m3/s och utsläppstemperaturen 10 °c. Denna värmemängd bör även kunna smälta ett måttligt tjockt istäcke.  I stora drag erhålls följande resultat för de olika utsläppslägena med sina respektive kylvattenmängder. De olika alternativen grupperar sig inbördes i stort sett i samma ordning oberoende av aktuellt strömningsmönster. Avgörande är istället utsläppsläge och mängd kylvatten. Utsläppsläge 4, (utanför Malmö Hamns planerade utfyllnad) har mindre än hälften så stora ytor med övertemperaturer som är större än 2 °c jämfört med övriga utsläppslägen. Det är därefter två olika lägen som ger störst initialutspädning, dvs minsta ytorna med de högre övertemperaturerna. Dessa är läge 3 med 30 m3/s (vid avloppstubernas mynning) och läge 1 (uppströms i Sege å) med 20 m3/s. Sämst initiell utspädning erhölls för läge 2, (något utanför Sege ås mynning) med 30 m3/s. Övriga alternativ, där det ena är 20 m3/s i läge 1 samtidigt med 10 m3/s i läge 3 och det andra är 30 m3/s i läge 1, grupperar sig mellan de redan nämnda och har något varierande ordning beroende på strömförhållandena.

  • 45.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridning och sedimentation av tippat lermaterial utanför Helsingborgs hamnområde1989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Strömningsteknisk utredning avseende utbyggnad av gipsdeponi i Landskrona1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    HYDRO SUPRA AB planerar att utvidga sin gipsdeponering utanför Landskrona söderut. SMHI har därför fått i uppdrag att beräkna eventuella förändringar av vattenutbyte och strömmar i norra Lundåkrabukten. Strömförhållandena idag och efter en utbyggnad simuleras med en numerisk tredimensionell hydrodynamisk modell. Beräkningarna stöder sig på strömmätningar i två punkter i det studerade området samt strömförhållandena i centrala Öresund.

    Strömmen mättes under maj månad 1990. Resultaten visar att cirkulationen i Lundåkrabukten drivs av strömningen i centrala Öresund, speciellt gäller det för den långperiodiska strömningen. Tidvattnet har en viss betydelse i bukten och bidrar till relativt täta strömväxlingar. På det grunda området, mindre än I meter, har den lokala vinden stor betydelse för strömmarna. Innanför vågbrottszonen bildas intermittent en restström av de brytande ytvågorna.

    Strömmen mättes under maj månad 1990. Resultaten visar att cirkulationen i Lundåkrabukten drivs av strömningen i centrala Öresund, speciellt gäller det för den långperiodiska strömningen. Tidvattnet har en viss betydelse i bukten och bidrar till relativt täta strömväxlingar. På det grunda området, mindre än I meter, har den lokala vinden stor betydelse för strömmarna. Innanför vågbrottszonen bildas intermittent en restström av de brytande ytvågorna.

    Vattenutbyte

    Vid nordgående ström och nordlig eller sydlig vind påverkas vattenutbytet 1 nordligaste delen relativt litet, det minskar med storleksordningen någon procent. Vid nordgående ström och ostlig vind är förändringen av vattenutbytet något större. Strax öster om utbyggnaden sker en minskning på 50 procent över en bredd av cirka 600 meter. Öster härom sker ingen förändring. När utbytet betraktas i en linje från Gipsön och in mot land rakt österut, kan minskningen uppskattas till maximalt 10 procent. Denna strömsituation förekommer under I O - 20 procent av tiden, vilket innebär att sett över en längre tidsperiod är förändringen I - 2 procent.

    Vid sydgående ström och västlig vind är minskningen i det nordligaste delen av området cirka 10 - 15 procent. Totalt sett är volymerna här små. Vid svaga västvindar blir förändringen mindre. Förändringen är lokal strax öster och sydost om utfyllnaden. Västlig vind förekommer till cirka 40 procent under 1 år. Det ger totalt sett över en längre tidsperiod en minskning i nordligaste delen på 4-6 procent.

    Strömförhållanden

    Strömmen har studerats i närområdet före och efter utbyggnad. En förstoring av området gör att en visuell bedömning kan göras. För alla de fyra olika strömningssimuleringarna gäller att förändringen av strömmarna är obetydlig.

  • 47.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Utbyggnad vid Malmö hamn; effekter för Lommabuktens vattenutbyte1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Aranibar, Enrique
    ENDE Empresa Nacional de Electricidad.
    Llobet, Robert
    ENDE Empresa Nacional de Electricidad.
    Monthly streamflow simulation in Bolivian basins with a stochastic model1987Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Grafström, Torbjörn
    SMHI.
    Andersson, Jan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar - Klints Bank1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Gotlandsolja AB har uppdragit åt IVL att genomföra en miljökonsekvensutredning med anledning av planerad provborrning efter olja på Klints Bank öster om Gotland. SMHI har fått i uppdrag att genomföra punkt 2 i denna utredning, som berör spridning av ett tänkt oljeutsläpp.

    Ett numeriskt modellarbete ligger till grund för spridningsberäkningarna. Vinduppgifter är framtagna ur klimatstatistik och utgör historiska observationer från olika säsonger.

    Under vinter- och vårsäsongen berörs i majoriteten av fallen Gotlands ost- och sydkust efter 30 dygn eller mindre. I ogynnsamma fall, kraftiga NE-E vindar, når oljan Gotlands kust inom 2 dygn. I enstaka fall berörs också Stockholms skärgård och Öland.

    Sommar och höst, med majoriteten av vindar från sektorn S-NY, påverkas i hög grad Baltiska kusten inom 30 dygn. I ogynnsamma fall kan det ske inom   5 - 6 dygn.

    Under nov-jan är ca var 3:e observerad vindhastighet större än 10 m/s - i 5 % av fallen är vindhastigheten större än 15 m/s.

    Högsta uppmätta våghöjden under en 6-månadersperiod är 5.9 m - den kan sannolikt bli upp mot det dubbla.

    Strömmarna är i medeltal svaga, ofta sydgående - i extrema fall kan dock strömhastigheten uppgå till mellan 50 - 100 cm/s.

    Is förekommer i området endast under mycket svåra isvintrar, vilket inträffar mellan vart 7:e och 10:e år.

  • 50.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wickström, Kjell
    SMHI.
    Spridningsundersökningar i norra Kalmarsund för Mönsterås bruk1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Södra Skogsägarna planerar bygga ut Mönsterås Bruks massafabrik och vill därför få spridningen av avloppsvattnet i Kalmar sund belyst.

    SMHI har utfört strömmätningar i sju punkter under 3 månader våren 1990. Sex olika typiska strömningsmönster har beräknats med en tredimensionell numerisk modell. Strömmätningarna utgör drivning och verifiering av modellen samt beskriver strömmens tidsvariationer. Spridningen av avloppsvattnet har beräknats och kartering har utförts över spårämne från utsläppstuben.

    Vattnet i Kalmar sund är homogent med salthalten 7.1 - 7.6 promille. De generella strömningsmönstren i norra Kalmar sund visar att strömmen oftast är sydgående på västra sidan och nordgående ström dominerar på den östra sidan. Allmänt sett var den nordgående strömmen mot Öland relativt stabil under mätperioden. Det förhållandet inkluderar även sundet vid Skäggenäs.

    Vid nordgående nettoström genom sundet erhölls varierande strömmar mot fastlandet och nordgående vid Öland på alla djup. Vid sydgående nettoström erhölls sydlig ström på västra sidan utom i nordligaste delen, där varierande ström rådde. Mot Öland var strömmen sydgående vid Skäggenäs och norr om Borgholm var den nordgående vid hälften av tillfällena. I nordligaste delen av sundet erhölls ström mot norr vid varje tillfälle.

    Strömmarna drivs av den storskaliga cirkulationen i Östersjön. Vattenytans lutning längs kusten samt den regionala vinden visar båda tydliga samband med nettoströmmen genom sundet. I nordligaste delen av Kalmar sund är strömmen nära fastlandet relativt vindberoende. Utanför tuben från massafabriken erhölls till stor del ström mot sydost och söder med relativt höga medelhastigheter medan vinden har ett stort inflytande på strömmen vid och innanför tuben.

    Stående svängningar i Östersjön med perioden cirka 1 dygn dominerar undervissa perioder nettotransporten genom sundet. Den tredimensionella numeriska modellen har applicerats på norra Kalmar sund. Med . dess hjälp kan strömmen i hela området beräknas för olika representativa ström- och vindförhållanden. Spridningen av avloppsvattnet simuleras. Avloppsvattnet blandas relativt snabbt in på alla nivåer, eftersom vattnet i Kalmar sund oftast är välomblandat. Starka vindar medför att spridningen av avloppsvattnet blir mycket effektiv eftersom det då utsätts för varierande horisontella strömmar på olika djup. 

    Vid tillfällen med nordgående ström genom Kalmar sund förekommer ofta vind från sydväst och vid starka sydvästvindar fördelas avloppsvattnet ut i de centrala delarna av sundet. Vid svaga sydvästvindar förs avloppsvattnet norrut i centrala och östra delen av sundet. Ström mot söder förekom i samband med starka nordostvindar och starka västvindar. Nordostvindar ger en mycket snabb transport ner mot Skäggenäs, som tar drygt 2 dygn. Stark västvind för snabbt över avloppsvattnet mot Öland där det därefter relativt långsamt går söderut.

    Under islagd tid är spridningen minimal. Avloppsvattnet förs söderut eller norrut i ett smalt stråk invid kusten. Vattenutbytets betydelse för spridningen Vid en sammanvägning av resultaten från spårämnesundersökningen och modellarbetena finner vi att spridningen av avloppsvattnet i närområdet styrs av vinden. Därefter tar den storskaliga strömningen över den fortsatta spridningen. Med hjälp av en snabb initialutspädning får avloppsvattnet snabbt nästan samma densitet som recipientvattnet. Undersökningen visar att inom ett närområde på 2 km2 har avloppsvattnet hunnit spädas cirka 1 - 2 000 gånger.

    Strömmen genom Kalmar sund har en normal varaktighet på 1/2 - 2 dygn innan den skiftar riktning. Längre perioder som sällan överstiger 5 dygn med nordlig eller sydlig ström kan förekomma.

    Tidigare undersökningar visar att strömmen, sett under en längre period, är fördelad ungefär lika mellan syd- och nordgående ström. Sydgående ström förekommer cirka 60 procent av tiden och nordgående cirka 40 procent.

    På grund av de snabba skiftena av strömriktningen blir avloppsvattnet kvar i norra Kalmar sund och transporteras fram och åter under ständig utspädning. Det lämnar Kalmarsund i ett välutspädd tillstånd. Vid extremsituationer då strömmen t ex är nordgående, 10 cm per sekund under 5 dygn eller mer, lämnar avloppsvattnet Kalmar sund och går ut i Östersjön.

1234567 1 - 50 av 2229
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.9
|