Endre søk
Begrens søket
1 - 14 of 14
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Helén
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eriksson Bram, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Löptien, Ulrike
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Strömqvist, Johan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Översikt av beräkningsmodeller för bedömning av fiskodlingars näringsämnesbelastning på sjöar, vattendrag, magasin och kustvatten2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten är en kunskapssammanställning som utförts av SMHI på uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten. Den utgör inte något ställningstagande från Havs- och vattenmyndighetens sida. Rapporten försöker att sammanfatta den problematik som associeras med näringsämnesbelastningar från fiskodlingar i öppna kassar, vilka typer av beräkningar som kan behöva göras för att få en uppfattning om hur dessa kan påverka miljön samt några olika typer av modeller för detta ändamål.

    Fisk-, alg- och skaldjursodling är en växande industri runt om i världen som kan ge såväl näringsrik och hälsosam mat som arbetstillfällen. En nackdel med framförallt fiskodling i öppna kassar är att den kan innebära en påfrestning för vattenmiljön. De näringsämnen som ofta släpps ut från odlingen kan bidra till den övergödningsproblematik som redan finns i många sjöar och havsområden. Det är därför av största vikt att få en god uppskattning av den förväntade storleken på utsläppen förknippade med en öppen odling samt hur de kan tänkas förändra vattenkvaliteten på odlingsplatsen och dess närhet. Beräkningsmodeller kan vara till god hjälp vid bedömningen.

    Fiskar utsöndrar lösta näringsämnen och från odlingskassarna faller det också ut partikulärt organiskt material i form av fekalier och oätet foder. Storleken på näringsämneskällorna behöver beräknas och det finns modeller av olika komplexitet för att uppskatta detta. Storleken på det partikulära avfallet är viktigt dels för att det bidrarmed näringsämnen till vattnet och dels för att det kan ge upphov till ansamlingar av organiskt material på bottnen. När det organiska materialet bryts ner förbrukas syre och om ansamlingarna blir omfattande finns en risk för att det uppstår syrebrist vid bottnen. Om svavelväte bildas kan det orsaka skador på såväl den odlade fisken som det lokala ekosystemet. Odlingen kan också bidra till en försämrad vattenkvalitet i sin omgivning genom att tillgången av lösta näringsämnen blir större och därmed ge en ökad algproduktion. Den ökade algproduktionen skall i sin tur brytas ner och kan i förlängningen bidra till syrebristproblematiken.

    Det finns ett antal modeller som är specifikt utvecklade för fiskodlingar i öppna kassar och de tar i olika hög grad upp den beskrivna problematiken. Rapporten innehåller detaljerade genomgångar av några av modeller för att visa på styrkor och svagheter kring olika angreppsätt. Den innehåller också sammanfattningar av några vanligt förekommande modeller som använts internationellt vid bedömning av fiskodlingars miljöpåverkan. För att minska den negativa påverkan på vattenmiljön från har det också utvecklats recirkulerande system för odling. Rapporten tar inte upp belastning från den typen av fiskodlingar. Om utsläppen från ett sådant system är känt kan dock vattenkvalitetsmodeller användas för att se effekten av utsläpp från en punktkälla.

    Rapporten sammanfattar ett antal vattenkvalitetsmodeller för sjöar, vattendrag, kust och hav. En vattenkvalitetsmodell behöver inte nödvändigtvis vara utvecklad för att beskriva konsekvenser av fiskodlingar men bör kunna hantera frågeställningar som uppkommer vid bedömningar av övergödningsrisk vid utsläpp från en punktkälla. Den behöver därför kunna simulera parametrar såsom förändringen av näringsämneskoncentrationer, primärproduktion, siktdjup och syrgashalter på olika nivåer i vattenmassan. Modeller för den här typen av uppskattningar finns också i olika komplexitetsgrad och för olika skalor i tid och rum.

    Vid modellering är en god tillgång till observationer en förutsättning för pålitliga modellresultat och behövs såväl för att driva och kalibrera modellen som för validering av modellresultaten. Det är viktigt att tillgängliga data håller god kvalitet. En noggrann analys och beskrivning av den tillgängliga databasen hjälper därmed till att bedöma tillförlitligheten av modellsimuleringarna.

  • 2.
    Andersson, Jafet
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Arheimer, Berit
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Combine and Share Essential Knowledge for Sustainable2016Inngår i: The Solutions Journal, ISSN 2154-0926, Vol. 7, nr 3, s. 30-32Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Andersson, Jafet
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Arheimer, Berit
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Combine and Share Essential Knowledge for Sustainable Water Management2016Inngår i: Solutions Journal, ISSN 2154-0896, E-ISSN 2154-0926, Vol. 7, nr 3Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Artificially Induced Floods to Manage Forest Habitats Under Climate Change2018Inngår i: FRONTIERS IN ENVIRONMENTAL SCIENCE, ISSN 2296-665X, Vol. 6, artikkel-id 102Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 5. Bishop, Kevin
    et al.
    Beven, Keith
    Destouni, Georgia
    Abrahamsson, Katarina
    Andersson, Lotta
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Johnson, Richard K.
    Rodhe, Johan
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nature as the "Natural" Goal for Water Management: A Conversation2009Inngår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 38, nr 4, s. 209-214Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The goals for water-quality and ecosystem integrity are often defined relative to "natural" reference conditions in many water-management systems, including the European Union Water Framework Directive. This paper examines the difficulties created for water management by using "natural" as the goal. These difficulties are articulated from different perspectives in an informal (fictional) conversation that takes place after a workshop on reference conditions in water-resources management. The difficulties include defining the natural state and modeling how a system might be progressed toward the natural, as well as the feasibility and desirability of restoring a natural state. The paper also considers the appropriateness for developing countries to adopt the use of natural as the goal for water management. We conclude that failure to critically examine the complexities of having "natural" as the goal will compromise the ability to manage the issues that arise in real basins by not making the ambiguities associated with this "natural" goal explicit. This is unfortunate both for the western world that has embraced this model of "natural as the goal" and for the developing world in so far as they are encouraged to adopt this model.

  • 6.
    Edman, Anna
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Marmefelt, Eleonor
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lundholm, Karen
    SMHI.
    HOME Vatten i Bottenvikens vattendistrikt: Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI har utvecklat ett interaktivt modellsystem för vattenkvalitetberäkningar i mark, sjöar, vattendrag och kustvatten, HOME Vatten. I detta uppdrag har HOME Vatten implementerats i Bottenhavets vattendistrikt, dvs. i Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg och Uppsala län. De ingående modellerna i HOME Vatten är HBV-NP (PLC5-uppsättningen) modellen för mark, sjöar och vattendrag samt Kustzonsmodellen för kustvattnen. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH modellen.HOME Vatten har utvecklats för att vara ett verktyg i svensk vattenförvaltning med speciellt fokus på EUs ramdirektiv för vatten.Modelluppsättningarna i Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg läns kustvatten har validerats mot tillgängliga mätdata, och visar en god överrensstämmelse med data.

  • 7. Emerton, Rebecca E.
    et al.
    Stephens, Elisabeth M.
    Pappenberger, Florian
    Pagano, Thomas C.
    Weerts, Albrecht H.
    Wood, Andy W.
    Salamon, Peter
    Brown, James D.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Donnelly, Chantal
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Baugh, Calum A.
    Cloke, Hannah L.
    Continental and global scale flood forecasting systems2016Inngår i: WILEY INTERDISCIPLINARY REVIEWS-WATER, Vol. 3, nr 3, s. 391-418Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Floods are the most frequent of natural disasters, affecting millions of people across the globe every year. The anticipation and forecasting of floods at the global scale is crucial to preparing for severe events and providing early awareness where local flood models and warning services may not exist. As numerical weather prediction models continue to improve, operational centers are increasingly using their meteorological output to drive hydrological models, creating hydrometeorological systems capable of forecasting river flow and flood events at much longer lead times than has previously been possible. Furthermore, developments in, for example, modelling capabilities, data, and resources in recent years have made it possible to produce global scale flood forecasting systems. In this paper, the current state of operational large-scale flood forecasting is discussed, including probabilistic forecasting of floods using ensemble prediction systems. Six state-of-the-art operational large-scale flood forecasting systems are reviewed, describing similarities and differences in their approaches to forecasting floods at the global and continental scale. Operational systems currently have the capability to produce coarse-scale discharge forecasts in the medium-range and disseminate forecasts and, in some cases, early warning products in real time across the globe, in support of national forecasting capabilities. With improvements in seasonal weather forecasting, future advances may include more seamless hydrological forecasting at the global scale alongside a move towards multi-model forecasts and grand ensemble techniques, responding to the requirement of developing multi-hazard early warning systems for disaster risk reduction. (C) 2016 The Authors. WIREs Water published by Wiley Periodicals, Inc.

  • 8.
    Hjerdt, Niclas
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersén, Markus
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Jonsson, Christer
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Eklund, Dan
    SMHI.
    Hydraulik i Klarälvens torrfåra vid tappningar från Höljes kraftverksdamm2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI har i uppdrag från Länsstyrelsen Värmland genomfört hydrauliska mätningar i Klarälvens torrfåra vid provtappningar från Höljes kraftverksdamm. Tre olika flödesnivåer provtappades under perioden 11-15 november 2007. Projektet är ett led i arbetet med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag samt Ramdirektivet för vatten. Syftet är bl.a. att utreda möjligheterna till naturlig reproduktion av vänervandrande klarälvslax, öring, harr och andra vattenlevande organismer. Torrfåran mäter ca 6 km från dammen till platsen där kraftverksutloppet och den naturliga älvfåran möts.De mätningar som genomfördes syftade till att bestämma flöden, vattenstånd, gradienter, djup, strömhastigheter, rinntider, vattendragsbredder, och den våta arean vid olika mätpunkter utmed undersökningssträckan. Samtliga uppmätta parametrar är flödesberoende. En enkel empirisk modell presenteras vilken gör det möjligt att beräkna hur en förändrad tappning påverkar genomsnittliga värden av strömhastighet, bredd och djup i sträckan.Resultaten visar bland annat att vattnets medelhastighet ökar snabbare än medelbredd och medeldjup då flödet från dammen ökar. När flödet ökar från 2,5 m³/s till 7,5 m³/s (+200%) ökar medelhastigheten från 0,28 m/s till 0,52 m/s (+88%), medelbredden från 33 m till 43 m (+31%), och medeldjupet från 0,28 m till 0,34 m (+22%). Förändringarna på den nedre delsträckan är likartade. Vid medellågvattenföring i Höljan och samma flödesökning som ovan från dammen så stiger den totala våta arean från 21 ha till 26 ha (+27%).

  • 9.
    Hjerdt, Niclas
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Marmefelt, Eleonor
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lundholm, Karen
    SMHI.
    HOME Vatten i Bottenhavets vattendistrikt: Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI har utvecklat ett interaktivt modellsystem för vattenkvalitetberäkningar i mark, sjöar, vattendrag och kustvatten, HOME Vatten. I detta uppdrag har HOME Vatten implementerats i Bottenhavets vattendistrikt, dvs. i Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg och Uppsala län. De ingående modellerna i HOME Vatten är HBV-NP (PLC5-uppsättningen) modellen för mark, sjöar och vattendrag samt Kustzonsmodellen för kustvattnen. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH-modellen. HOME Vatten har utvecklats för att vara ett verktyg i svensk vattenförvaltning med speciellt fokus på EUs ramdirektiv för vatten. Modelluppsättningarna i Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg läns kustvatten har validerats mot tillgängliga mätdata, och visar en god överrensstämmelse med data. Key words/sök-, nyckelord HOME Vatten, HBV-NP, PLC5, Kustzonsmodell, integrerat modellsystem, biogeokemisk modell Supplementary notes/Tillägg Number of pages/Antal sidor 48 Language/Språk Svenska ISSN and

  • 10.
    Lindström, Göran
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Bartosova, Alena
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Strömqvist, Johan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Uppehållstider i ytvatten i relation tillvattenkvalitetNET, ett generellt uppskalningsverktyg2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    NET är ett verktyg för uppskattning av vattenburen transport av olika ämnen i punkter där detsaknas mätningar. Verktyget togs ursprungligen fram inom forskningsprogrammet ”Climatechange and the Environmental Objectives” (CLEO, Munthe et al., 2014 och 2016). Tanken äratt NET ska vara generellt, och kunna användas för simulering av olika ämnen, men endastberäkna medelvärden över tiden av mängder och koncentrationer. Ofta är det mängder som ärslutmålet för en beräkning, varför det i vissa situationer kan finnas mycket att vinna på attanvända en enkel och snabb beräkningsmodell. Inom CLEO simulerades flöden av totalkväve,total-fosfor och totalt organiskt kol.

  • 11.
    Sahlberg, Jörgen
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Marmefelt, Eleonor
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Brandt, Maja
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lundholm, Karen
    SMHI.
    HOME Vatten i Norra Östersjöns vattendistrikt: Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI har utvecklat ett interaktivt modellsystem för vattenkvalitetberäkningar i mark, sjöar, vattendrag och kustvatten, HOME Vatten. I detta uppdrag har HOME Vatten implementerats i Norra Östersjöns vattendistrikt. De ingående modellerna i HOME Vatten är HBV NP (PLC5- uppsättningen) modellen för mark, sjöar och vattendrag samt Kustzonsmodellen för kustvattnen. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet har beräknats av den atmosfärskemiska MATCH-modellen.HOME Vatten har utvecklats för att vara ett verktyg i svensk vattenförvaltning med speciellt fokus på EUs ramdirektiv för vatten.Modelluppsättningarna har validerats mot tillgängliga mätdata, och visar en god överrensstämmelse med data.

  • 12.
    Stensen, Katarina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Krunegård, Aino
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Rasmusson, Kristina
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Matti, Bettina
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sveriges vattentillgång utifrån perspektivet vattenbrist och torka: – Delrapport 1 i regeringsuppdrag om åtgärder för att motverka vattenbrist i ytvattentäkter.2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport tar upp begreppen torka och vattenbrist ur ett Svenskt perspektiv, undersöker vad som kan ge upphov till vattenbrist och ger en bild av Sveriges vattentillgångar.

    Vattenbrist betyder att det finns ett större behov av rent vatten än vad som finns tillgängligt. Bristen är därför starkt kopplad till användandet av vatten.

    Klimatförändringarna gör Sverige varmare vilket påverkar tillgången till vatten.I genomsnitt väntas vintrarna att bli varmare och mer nederbördsrika vilket leder till mer vatten. Varmare temperaturer innebär också att avdunstningen ökar under sommarhalvåret vilket kan ge en minskad tillgång till vatten, särskilt i södra Sverige. Klimatförändringarna förväntas också leda till kraftigare skyfall. Denna typ av nederbörd kan vara svårt för mark och växter att ta tillvara men kan ge upphov till översvämningar. Mildare vintrar förändrar förutsättningar för snö, vilket särskilt påverkar vattendragen i landets norra delar.

    Under somrarna 2016, 2017 och 2018 fick delar av Sverige uppleva problem med vattenbrist. Orsakerna till de minskade vattentillgångarna var olika och problemen varierade över åren och mellan områden. Delar av landet har de senaste åren fått känna på effekterna av ett varmare klimat. Det har visat hur viktigt det är att vi anpassar oss för att kunna klara dessa förändringar. Det finns många faktorer som påverkar tillgången på vatten i ett område, men följande tre kategorier sammanfattar de flesta faktorer:

    • Klimat – exempelvis nederbörd och temperatur
    • Magasinerande förmåga – hur mycket vatten området kan mellanlagra
    • Vattenanvändning – hur mycket vatten som används

    Som land har Sverige god tillgång till sötvatten. Vattenbrist kan ändå uppstå. Lokalt ser vattentillgången och vattenanvändandet väldigt olika ut vilket kan leda till vattenbrist eller att prioriteringar krävs mellan olika typ av vattenanvändning. Det är tydligt att det behövs gemensamt arbete över alla sektorer med vattenresursplanering i ett avrinningsområde.

  • 13.
    Stensen, Katarina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Matti, Bettina
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Rasmusson, Kristina
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Modellstudie för att undersöka åtgärdersom påverkar lågflöden: – Delrapport 2 i regeringsuppdrag om åtgärder för att motverkavattenbrist i ytvattentäkter.2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    2018 fick SMHI i uppdrag via myndighetens regleringsbrev att genomföra en studie av åtgärder för att motverka vattenbrist i ytvattentäkter. Arbetet är pågående och har genomförts i flera steg. Detta är den andra delrapporten  som tagits fram i arbetet hittills. Här presenteras resultaten från en förstudie som genomförts med syfte att utvärdera olika åtgärders effekt på lågvattenföring och på så sätt utvärdera dess förmåga att förebygga vattenbrist i ytvattentäkter. Syftet var att lägga grunden för uppbyggnaden av ett interaktivt verktyg där kommuner eller verksamhetsutövare själva ska kunna bedöma vattentillgången vid specifika platser och tidpunkter utifrån uppgifter om olika vattenuttag och regleringar inom avrinningsområdet.

    Störst påverkan på vattentillgången har vädret. Det finns dock åtgärder som kan minska risken för vattenbrist i ytvattentäkter. Åtgärderna är främst för förebyggande arbete, men vissa kan även vara aktuella under en bristsituation.

    Den effektivaste åtgärden för att utnyttja ett områdes vatten är att använda sjöar som reglermagasin för att säkra vattentillgången i vattentäkten, men det förutsätter att det finns sjöar att reglera. I södra Sverige finns oftast en god tillgång på vatten vintertid medan bristsituationer förekommer under sommaren  och början av hösten. Med regleringar kan en del av vattnet från perioder med hög tillgång på vatten samlas i sjöar och tappas av under perioder med låg vattentillgång. Vattenregleringar är vanliga idag, främst för vattenkraftändamål, men förekommer även för dricksvattenförsörjning. SMHI ser att detta är en aspekt som borde tas hänsyn till i områden som riskerar vattenbrist, nu när vattendomar omprövas i stor skala.

    Att utföra åtgärder på diken och andra vattendrag kan ha en lokal effekt, men ger inte tillräckligt stor effekt för att påverka vattenflödena i större skala. Att anlägga våtmarker har också främst en lokal effekt, eftersom det krävs så stora arealer våtmark för att ge effekt på vattentillgången i ytvattentäkter

    I områden med stora vattenuttag påverkas lågflödet om dessa ändras. Eftersom kunskap ofta saknas om vattenuttagens storlek är det svårt att veta hur stor denna effekt blir. Det är också svårt att ta fram föreskrifter som gör att begränsningarna kan genomföras i praktiken. Åtgärder som att införa bevattningsdammar kan ha stor potential förutsatt att de fylls på under tid av högflöden och töms under lågflöden. Effekten blir då att vattenuttag från det naturliga vattendraget minskar under lågflödesperioder.

    Det pågående arbetet med att motverka vattenbrist i ytvattentäkter fokuserar på att utveckla en metodik för hållbar vattenresursförvaltning. Det är tydligt att det behövs gemensamt arbete över alla sektorer med vattenresursplanering i ett avrinningsområde. Det verktyg som nu utvecklas bidrar till att vattenresursplaneringen underlättas och att vattenresurserna kan förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt.

  • 14.
    Strombäck, Lena
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Eriksson Bram, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lewau, Per
    SMHI.
    Vattenwebb: A Transparent Service to Support Decision Makers in Achieving Improved Water Status2013Inngår i: ISESS 2013, IFIP AICT 413: Information Systems and Applications / [ed] J. Hřebíček et al, IFIP International Federation for Information Processing , 2013, s. 669-678Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The vattenwebb.smhi.se service provides simulated as well as measured data on water flow and water quality for Sweden. The available data is used by the water authorities and decision makers in Sweden. The development of the site has been driven by the needs of the users and resulting in a site that is very appreciated by its users. An important aim in the development has been to make the data transparent for the end users, i.e. to explain the model assumptions and data quality in a way that is easy accessible. Therefore the site contains explanations about the model setup, how this data has been computed and information about the performance of the model. In this paper we will describe the service and its features with an emphasis on features used for achieving transparency

1 - 14 of 14
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.8
|