Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 20 of 378
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Dieterich, Christian
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Groger, Matthias
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Radtke, Hagen
    Saraiva, Sofia
    Wåhlstrom, Irene
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Future projections of record-breaking sea surface temperature and cyanobacteria bloom events in the Baltic Sea2019Inngår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 48, nr 11, s. 1362-1376Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 2. Bauer, Barbara
    et al.
    Gustafsson, Bo G.
    Hyytiainen, Kari
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Mueller-Karulis, Baerbel
    Saraiva, Sofia
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Tomczak, Maciej T.
    Food web and fisheries in the future Baltic Sea2019Inngår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 48, nr 11, s. 1337-1349Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 3.
    Algotsson, Josefina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Edman, Moa
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Förslag till statusklassning av parameter 9.5 Sötvatteninflöde och vattenutbyte i kustvatten och vatten i övergångszon: En jämförelse mellan Kustzonsmodellens naturliga och normala uppsättning2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Omkring hälften av Sveriges elproduktion utgörs idag av vattenkraft vilken produceras i omkring 2000 kraftverk. Den största avrinningen av vatten från land sker under våren och vattnet lagras i magasin för elproduktion under vintern. Denna förändring av den naturliga avrinningen har stora effekter på de akvatiska ekosystemen och vara ett av de största miljöproblemen för svenska vattendrag och sjöar.Det saknas idag en vägledning för statusklassificering av hydromorfologiska parametrar i kustvatten enligt Vattendirektivet. SMHI fick i uppdrag av Vattenmyndigheterna att ta fram ett förslag till klassgränser och klassning för parameter 9.5 Sötvatteninflöde och vattenutbyte i kustvatten och vatten i övergångszon enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2013:19. Den hydrologiska modellen S-HYPE och den oceanografiska Kustzonsmodellen användes för att studera de skillnader i färskvattentillförsel samt färskvatteninnehåll, salinitet och vattenålder i ytan som orsakas av reglering av vattenflödet på land.Baserat på resultaten har regleringen av vattenflödet på land överlag lett till en ökning av färskvatteninnehållet med 2 % längs Norrlandskusten och en motsvarande minskning av färskvatteninnehållet på västkusten. Typiskt leder regleringen av vatten på land till en lägre färskvattentillförsel till kusten under våren och sommaren och en högre färskvattentillförsel till kusten på hösten och vintern jämfört med ett scenario med en naturlig landavrinning.Den naturliga bakgrundsvariationen, enligt definitionen ± 2 MAD (Median Absolute Deviation), och den Maximala Absoluta Avvikelsen, MAA, användes för att konstruera 5 statusklasser. Denna metod gav upphov till att 98 % av kustvattenförekomsterna fick en Hög eller God status för parametrarna färskvattentillförsel och salinitet, 87 % av kustvattenförekomsterna fick en Hög eller God status för färskvatteninnehåll och 83 % av kustvattenförekomsterna fick en Hög eller God status för vattenålder.

  • 4. Kniebusch, Madline
    et al.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Radtke, Hagen
    Changing Salinity Gradients in the Baltic Sea As a Consequence of Altered Freshwater Budgets2019Inngår i: Geophysical Research Letters, ISSN 0094-8276, E-ISSN 1944-8007, Vol. 46, nr 16, s. 9739-9747Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 5.
    Hieronymus, Magnus
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hieronymus, Jenny
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hieronymus, Fredrik
    On the Application of Machine Learning Techniques to Regression Problems in Sea Level Studies2019Inngår i: Journal of Atmospheric and Oceanic Technology, ISSN 0739-0572, E-ISSN 1520-0426, Vol. 36, nr 9, s. 1889-1902Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Long sea level records with high temporal resolution are of paramount importance for future coastal protection and adaptation plans. Here we discuss the application of machine learning techniques to some regression problems commonly encountered when analyzing such time series. The performance of artificial neural networks is compared with that of multiple linear regression models on sea level data from the Swedish coast. The neural networks are found to be superior when local sea level forcing is used together with remote sea level forcing and meteorological forcing, whereas the linear models and the neural networks show similar performance when local sea level forcing is excluded. The overall performance of the machine learning algorithms is good, often surpassing that of the much more computationally costly numerical ocean models used at our institute.

  • 6. Kratzer, Susanne
    et al.
    Kyryliuk, Dmytro
    Edman, Moa
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Philipson, Petra
    Lyon, Steve W.
    Synergy of Satellite, In Situ and Modelled Data for Addressing the Scarcity of Water Quality Information for Eutrophication Assessment and Monitoring of Swedish Coastal Waters2019Inngår i: Remote Sensing, ISSN 2072-4292, E-ISSN 2072-4292, Vol. 11, nr 17Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Monthly CHL-a and Secchi Depth (SD) data derived from the full mission data of the Medium Resolution Imaging Spectrometer (MERIS; 2002-2012) were analysed along a horizontal transect from the inner Braviken bay and out into the open sea. The CHL-a values were calibrated using an algorithm derived from Swedish lakes. Then, calibrated Chl-a and Secchi Depth (SD) estimates were extracted from MERIS data along the transect and compared to conventional monitoring data as well as to data from the Swedish Coastal zone Model (SCM), providing physico-biogeochemical parameters such as temperature, nutrients, Chlorophyll-a (CHL-a) and Secchi depth (SD). A high negative correlation was observed between satellite-derived CHL-a and SD (rho = -0.91), similar to the in situ relationship established for several coastal gradients in the Baltic proper. We also demonstrate that the validated MERIS-based estimates and data from the SCM showed strong correlations for the variables CHL-a, SD and total nitrogen (TOTN), which improved significantly when analysed on a monthly basis across basins. The relationship between satellite-derived CHL-a and modelled TOTN was also evaluated on a monthly basis using least-square linear regression models. The predictive power of the models was strong for the period May-November (R-2: 0.58-0.87), and the regression algorithm for summer was almost identical to the algorithm generated from in situ data in Himmerfjarden bay. The strong correlation between SD and modelled TOTN confirms that SD is a robust and reliable indicator to evaluate changes in eutrophication in the Baltic proper which can be assessed using remote sensing data. Amongst all three assessed methods, only MERIS CHL-a was able to correctly depict the pattern of phytoplankton phenology that is typical for the Baltic proper. The approach of combining satellite data and physio-biogeochemical models could serve as a powerful tool and value-adding complement to the scarcely available in situ data from national monitoring programs. In particular, satellite data will help to reduce uncertainties in long-term monitoring data due to its improved measurement frequency.

  • 7.
    Stensen, Katarina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Matti, Bettina
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Rasmusson, Kristina
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Modellstudie för att undersöka åtgärdersom påverkar lågflöden: – Delrapport 2 i regeringsuppdrag om åtgärder för att motverkavattenbrist i ytvattentäkter.2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    2018 fick SMHI i uppdrag via myndighetens regleringsbrev att genomföra en studie av åtgärder för att motverka vattenbrist i ytvattentäkter. Arbetet är pågående och har genomförts i flera steg. Detta är den andra delrapporten  som tagits fram i arbetet hittills. Här presenteras resultaten från en förstudie som genomförts med syfte att utvärdera olika åtgärders effekt på lågvattenföring och på så sätt utvärdera dess förmåga att förebygga vattenbrist i ytvattentäkter. Syftet var att lägga grunden för uppbyggnaden av ett interaktivt verktyg där kommuner eller verksamhetsutövare själva ska kunna bedöma vattentillgången vid specifika platser och tidpunkter utifrån uppgifter om olika vattenuttag och regleringar inom avrinningsområdet.

    Störst påverkan på vattentillgången har vädret. Det finns dock åtgärder som kan minska risken för vattenbrist i ytvattentäkter. Åtgärderna är främst för förebyggande arbete, men vissa kan även vara aktuella under en bristsituation.

    Den effektivaste åtgärden för att utnyttja ett områdes vatten är att använda sjöar som reglermagasin för att säkra vattentillgången i vattentäkten, men det förutsätter att det finns sjöar att reglera. I södra Sverige finns oftast en god tillgång på vatten vintertid medan bristsituationer förekommer under sommaren  och början av hösten. Med regleringar kan en del av vattnet från perioder med hög tillgång på vatten samlas i sjöar och tappas av under perioder med låg vattentillgång. Vattenregleringar är vanliga idag, främst för vattenkraftändamål, men förekommer även för dricksvattenförsörjning. SMHI ser att detta är en aspekt som borde tas hänsyn till i områden som riskerar vattenbrist, nu när vattendomar omprövas i stor skala.

    Att utföra åtgärder på diken och andra vattendrag kan ha en lokal effekt, men ger inte tillräckligt stor effekt för att påverka vattenflödena i större skala. Att anlägga våtmarker har också främst en lokal effekt, eftersom det krävs så stora arealer våtmark för att ge effekt på vattentillgången i ytvattentäkter

    I områden med stora vattenuttag påverkas lågflödet om dessa ändras. Eftersom kunskap ofta saknas om vattenuttagens storlek är det svårt att veta hur stor denna effekt blir. Det är också svårt att ta fram föreskrifter som gör att begränsningarna kan genomföras i praktiken. Åtgärder som att införa bevattningsdammar kan ha stor potential förutsatt att de fylls på under tid av högflöden och töms under lågflöden. Effekten blir då att vattenuttag från det naturliga vattendraget minskar under lågflödesperioder.

    Det pågående arbetet med att motverka vattenbrist i ytvattentäkter fokuserar på att utveckla en metodik för hållbar vattenresursförvaltning. Det är tydligt att det behövs gemensamt arbete över alla sektorer med vattenresursplanering i ett avrinningsområde. Det verktyg som nu utvecklas bidrar till att vattenresursplaneringen underlättas och att vattenresurserna kan förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt.

  • 8.
    Stensen, Katarina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Krunegård, Aino
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Rasmusson, Kristina
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Matti, Bettina
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sveriges vattentillgång utifrån perspektivet vattenbrist och torka: – Delrapport 1 i regeringsuppdrag om åtgärder för att motverka vattenbrist i ytvattentäkter.2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport tar upp begreppen torka och vattenbrist ur ett Svenskt perspektiv, undersöker vad som kan ge upphov till vattenbrist och ger en bild av Sveriges vattentillgångar.

    Vattenbrist betyder att det finns ett större behov av rent vatten än vad som finns tillgängligt. Bristen är därför starkt kopplad till användandet av vatten.

    Klimatförändringarna gör Sverige varmare vilket påverkar tillgången till vatten.I genomsnitt väntas vintrarna att bli varmare och mer nederbördsrika vilket leder till mer vatten. Varmare temperaturer innebär också att avdunstningen ökar under sommarhalvåret vilket kan ge en minskad tillgång till vatten, särskilt i södra Sverige. Klimatförändringarna förväntas också leda till kraftigare skyfall. Denna typ av nederbörd kan vara svårt för mark och växter att ta tillvara men kan ge upphov till översvämningar. Mildare vintrar förändrar förutsättningar för snö, vilket särskilt påverkar vattendragen i landets norra delar.

    Under somrarna 2016, 2017 och 2018 fick delar av Sverige uppleva problem med vattenbrist. Orsakerna till de minskade vattentillgångarna var olika och problemen varierade över åren och mellan områden. Delar av landet har de senaste åren fått känna på effekterna av ett varmare klimat. Det har visat hur viktigt det är att vi anpassar oss för att kunna klara dessa förändringar. Det finns många faktorer som påverkar tillgången på vatten i ett område, men följande tre kategorier sammanfattar de flesta faktorer:

    • Klimat – exempelvis nederbörd och temperatur
    • Magasinerande förmåga – hur mycket vatten området kan mellanlagra
    • Vattenanvändning – hur mycket vatten som används

    Som land har Sverige god tillgång till sötvatten. Vattenbrist kan ändå uppstå. Lokalt ser vattentillgången och vattenanvändandet väldigt olika ut vilket kan leda till vattenbrist eller att prioriteringar krävs mellan olika typ av vattenanvändning. Det är tydligt att det behövs gemensamt arbete över alla sektorer med vattenresursplanering i ett avrinningsområde.

  • 9. Browny, Nicola Jane
    et al.
    Nilsson, Johan
    Pemberton, Per
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Arctic Ocean Freshwater Dynamics: Transient Response to Increasing River Runoff and Precipitation2019Inngår i: Journal of Geophysical Research - Oceans, ISSN 2169-9275, E-ISSN 2169-9291, Vol. 124, nr 7, s. 5205-5219Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 10. Kniebusch, Madline
    et al.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Neumann, Thomas
    Borgel, Florian
    Temperature Variability of the Baltic Sea Since 1850 and Attribution to Atmospheric Forcing Variables2019Inngår i: Journal of Geophysical Research - Oceans, ISSN 2169-9275, E-ISSN 2169-9291, Vol. 124, nr 6, s. 4168-4187Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 11. Prevett, Andrew
    et al.
    Lindstrom, Jenny
    Xu, Jiayi
    Karlson, Bengt
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Selander, Erik
    Grazer-induced bioluminescence gives dinoflagellates a competitive edge2019Inngår i: Current Biology, ISSN 0960-9822, E-ISSN 1879-0445, Vol. 29, nr 12, s. R564-R565Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 12. Tuomi, Laura
    et al.
    Kanarik, Hedi
    Bjorkqvist, Jan-Victor
    Marjamaa, Riikka
    Vainio, Jouni
    Hordoir, Robinson
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Kahma, Kimmo K.
    Impact of Ice Data Quality and Treatment on Wave Hindcast Statistics in Seasonally Ice-Covered Seas2019Inngår i: Frontiers in Earth Science, ISSN 2296-6463, Vol. 7, artikkel-id UNSP 166Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 13.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Almroth-Rosell, Elin
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Schimanke, Semjon
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Kniebusch, M.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Pemberton, Per
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Liu, Ye
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Väli, Germo
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Saraiva, S.
    Disentangling the impact of nutrient load and climate changes on Baltic Sea hypoxia and eutrophication since 18502019Inngår i: Climate Dynamics, ISSN 0930-7575, E-ISSN 1432-0894, Vol. 53, nr 1-2, s. 1145-1166Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 14.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Almroth-Rosell, E.
    Schimanke, Semjon
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Kniebusch, M.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Pemberton, Per
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Liu, Ye
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Väli, Germo
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Saraiva, S.
    Disentangling the impact of nutrient load and climate changes on Baltic Sea hypoxia and eutrophication since 1850 (vol 53, pg 1145, 2019)2019Inngår i: Climate Dynamics, ISSN 0930-7575, E-ISSN 1432-0894, Vol. 53, nr 1-2, s. 1167-1169Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 15.
    Dieterich, Christian
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Wang, Shiyu
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Schimanke, Semjon
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Groger, Matthias
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Klein, Birgit
    Hordoir, Robinson
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Samuelsson, Patrick
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Liu, Ye
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Axell, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Surface Heat Budget over the North Sea in Climate Change Simulations2019Inngår i: Atmosphere, ISSN 2073-4433, E-ISSN 2073-4433, Vol. 10, nr 5, artikkel-id 272Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 16. Zandersen, Marianne
    et al.
    Hyytiainen, Kari
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Tomczak, Maciej T.
    Bauer, Barbara
    Haapasaari, Paivi E.
    Olesen, Jorgen Eivind
    Gustafsson, Bo G.
    Refsgaard, Jens Christian
    Fridell, Erik
    Pihlainen, Sampo
    Le Tissier, Martin D. A.
    Kosenius, Anna-Kaisa
    Van Vuuren, Detlef P.
    Shared socio-economic pathways extended for the Baltic Sea: exploring long-term environmental problems2019Inngår i: Regional Environmental Change, ISSN 1436-3798, E-ISSN 1436-378X, Vol. 19, nr 4, s. 1073-1086Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Hieronymus, Magnus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    An update on the thermosteric sea level rise commitment to global warming2019Inngår i: Environmental Research Letters, ISSN 1748-9326, E-ISSN 1748-9326, Vol. 14, nr 5, artikkel-id 054018Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 18.
    Saraiva, Sofia
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Andersson, Helén
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Dieterich, Christian
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Groger, Matthias
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hordoir, Robinson
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Uncertainties in Projections of the Baltic Sea Ecosystem Driven by an Ensemble of Global Climate Models2019Inngår i: FRONTIERS IN EARTH SCIENCE, ISSN 2296-6463, Vol. 6, artikkel-id UNSP 244Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 19.
    Saraiva, Sofia
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Andersson, Helén
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Höglund, Anders
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Dieterich, Christian
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Groger, Matthias
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hordoir, Robinson
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Baltic Sea ecosystem response to various nutrient load scenarios in present and future climates2019Inngår i: Climate Dynamics, ISSN 0930-7575, E-ISSN 1432-0894, Vol. 52, nr 5-6, s. 3369-3387Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 20. Amir-Heidari, Payam
    et al.
    Arneborg, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Lindgren, J. Fredrik
    Lindhe, Andreas
    Rosen, Lars
    Raie, Mohammad
    Axell, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hassellov, Ida-Maja
    A state-of-the-art model for spatial and stochastic oil spill risk assessment: A case study of oil spill from a shipwreck2019Inngår i: Environment International, ISSN 0160-4120, E-ISSN 1873-6750, Vol. 126, s. 309-320Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
1234567 1 - 20 of 378
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.8
|