Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 54
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Bohman, Anna
    Linköpings universitet.
    van Well, Lisa
    Statens geotekniska institut.
    Jonsson, Anna
    Linköpings universitet.
    Persson, Gunn
    SMHI, Professional Services.
    Farelius, Johanna
    Enheten för samhällsekonomiska analyser vid Naturvårdsverket.
    Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    As the climate changes, actors on all levels and in all sectors will be affected. Thus it is imperative that authorities, municipalities, businesses and individual property owners all take action. Flooding, heat waves, landslides and erosion are only a few examples of the challenges that that society faces and needs to prepare for. Sweden must adapt to the impacts of a changing climate, as well as the indirect effects of climate change impacts in other parts of the world. The costs of adaptation can be high, but the European Commission, among others, has deemed that it still pays to adapt in relation to the costs incurred if no action is taken. Climate adaptation initiatives in Sweden have advanced significantly in recent years. Notable examples include governmental missions for a national elevation database, landslide risk mapping in the Göta Älv River Valley, the Swedish drinking water investigation, the County Administrative Boards’ regional climate change action plans, and the establishment of the National Knowledge Centre for Climate Adaptation. The Swedish Meteorological and Hydrological Institute’s mission to survey, analyse and follow-up on climate adaptation work in Sweden has shown that there is still a considerable need for further measures. This report provides proposals for a road map for climate adaptation in Sweden and concludes that climate adaptation is best conducted in a long-term manner, that roles and responsibilities should be made more transparent, and that better coordination among the many actors involved in climate adaptation is necessary. The most important conclusions for continued work are:  Laws and regulations need to be adapted; roles and responsibilities as well as strategies and goals should be made clearer.  Priority and funding should be given to research and development measures that fill an identified knowledge-gap, including long-term monitoring.  Knowledge and decision support as well as prognoses and warning systems should be more accessible.  There is a need to outline how the costs of adaptation should be distributed among actors and how resources for prioritised measures can be guaranteed. This mission has compiled knowledge of the current and future risks and consequences for society of a changing climate, such as effects on vital societal functions and human health. The mission has also surveyed the work that has been done since the publication of the final report of the Swedish Commission on Climate and Vulnerability in 2007. From this background material our goal has been to describe the gaps and challenges and provide suggestions for how adaptation can be approached in various sectors of society. The EU Strategy on Adaptation to Climate Change has been an important point of departure. The work has been performed in cooperation with national and regional authorities, municipalities, researchers, sectoral organisations and representatives of the private sector This report is comprised of a main report and 18 annexes. Chapter 3 of the main report is a synthesis of all of the proposals made throughout the document and as such can be seen as a road map to ensure that Sweden adapts to a changing climate.

  • 2.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Persson, Gunn
    SMHI, Professional Services.
    Bergström, Sten
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Risker, konsekvenser och sårbarhet för samhället av förändrat klimat – en kunskapsöversikt: Flertalet av de i rapporten refererade myndigheterna och organisationerna har varit aktiva i framtagandet av texterna: Materialet har sammanställts av:2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Regeringen gav år 2014 SMHI i uppdrag att utarbeta underlag till Kontrollstation2015 för anpassning till ett förändrat klimat. Som en del av uppdraget ingick att göra en uppdaterad sammanställning av kunskapen om nuvarande och framtida risker och konsekvenser, främst med utgångspunkt från Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2007:60). I föreliggande rapport beskrivs kunskapsläget kring det svenska samhällets sårbarhet för ett förändrat klimat. Klimatförändringarna påverkar hela samhället. Generellt kan sägas att medvetenheten om klimatförändringarnas påverkan har ökat, men det saknas en del kunskap och verktyg, främst på den lokala nivån. Översvämningsriskerna kring sjöar och längs vattendrag ökar, vilket kan påverka bebyggelse och infrastruktur. Risken för ras och skred tros också öka, främst i landets västra och sydvästra delar samt områden längs östra kusten. Erosion längs vattendrag, sjöar och kuster kan komma att öka i delar av landet. Vattentillgång och -kvalitet kommer att påverkas av förändrade nederbördsmönster, ökad spridning av föroreningar samt ökade mikrobiologiskarisker. Energisystemet kommer att utsättas för större påfrestningar, särskilt av extrema väderhändelser. Kunskapen har ökat kring klimatförändringarnas effekter på energisystemet, men det kvarstår kunskapsluckor relaterade till extremväder och anpassningsåtgärder. Kunskap och medvetenhet om klimatförändringarnas påverkan på kommunikationerna i samhället har ökat, men det finns fortfarande behov av mer utredning och verktyg. Förutsättningarna för jordbruket förbättras i huvudsak, med möjlighet till ökade skördar och nya grödor. Samtidigt kommer fler skadegörare och ogräs in. Nya behov av bevattning kan uppstå och markavvattningen kan behöva en översyn. Eventuellt minskat utbud av livsmedel på världsmarknaden, kan innebära ökad efterfrågan på svenska livsmedel. Samtidigt går Sverige idag mot ökat importberoende. Även djurhållningen står inför stora utmaningar. Å ena sidan kan djuren gå ute under en längre del av året och möjligheterna att vara självförsörjande med foder ökar. Men det varmare klimatet medför också risk för att nya djursjukdomar uppträder. Konsekvenserna för den svenska skogen och skogsbruket kommer att bli betydande. Ökad tillväxt ger större virkesproduktion, men ökad frekvens och omfattning av skador från främst insekter, svampar och storm samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader. Stora regionala skillnader i utbudet av kommersiellt virke kan påverka svensk skogsindustri. Förändrade förutsättningar är också att vänta för fiskbestånden. Nya fiskarter i svenska vatten kan föra med sig nya smittor och konkurrera ut befintliga arter i känsliga ekosystem. Renskötseln i Sverige kommer att allvarligt påverkas av klimatförändringarna och effekterna utgör stora utmaningar. Klimatförändringarna ger både positiva och negativa effekter för turismen. Det finns hinder för anpassningskapaciteten, bland annat bristande organisering av besöksnäringen. Människors och djurs hälsa kan påverkas direkt av extrema väderhändelser. Ett varmare klimat ger även upphov till förändrade smittspridningsmönster och nya sjukdomar kan nå Sverige. Förändringar i luft, vatten och mark, orsakade av klimatförändringar, kan också påverka hälsotillståndet för djur och människor. På nationell nivå är kunskaperna om risker för bebyggelse tillräckliga för att rekommendera åtgärder, men det saknas lokala beslutsunderlag. För kulturarvet behöver kunskapen öka. Klimatförändringarna förväntas leda till förändringar för den biologiska mångfalden och ekosystemen. Det påverkar förmågan att nå flera av Sveriges miljömål och behöver ses i samband med andra miljöhot. Det finns bland annat behov av regionala kartläggningar av hur arter, ekosystem, naturtyper och biologisk mångfald kan påverkas. Risk- och säkerhetsperspektivet har växt fram under senare år, men präglas av utmaningar avseende metoder. Mycket få studier behandlar förhållanden i Sverige.

  • 3.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Wilk, Julie
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Graham, Phil
    SMHI, Professional Services.
    Warburton, Michele
    School of Bioresources Engineering & Environmental Hydrology University of KwaZulu-Natal Private Bag X01, Scottsville, 3209 South Africa.
    Local Assessment of Vulnerability to Climate Change Impacts on Water Resources in the Upper Thukela River Basin, South Africa - Recommendations for Adaptation2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report originates from a project entitled Participatory Modelling for Assessment of Local Impacts of Climate Variability and Change on Water Resources (PAMO), financed by the Swedish Development Agency and Research Links cooperation (NRF and the Swedish Research Council). The project is based on interactions between stakeholders in the Mhlwazini/Bergville area of the Thukela River basin, climate and water researchers from the University of KwaZulu-Natal (Pietermaritzburg Campus) and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) during a series of workshops held in 2007-2009. Between the workshops, the researcher’s compiled locally relevant climate change related information, based on requests from the workshop participants, as a basis for this adaptation plan. The aim is to provide a local assessment of vulnerability to climate change impacts on water resources and adaptation strategies. The assessment identifies existing climate-water related problems, current adaptation strategies and recommendations for future action based on likelihoods for change and the severity if such changes will occur.Denna rapport har sitt ursprung i projektet Deltagande modellering för bedömning av lokal inverkan av klimatvariabilitet och förändringar på vattenresurser (PAMO), finansierat av Sida och Research Links (NFR i Sydafrika, samt VR i Sverige). Projektet baseras på interaktion mellan vattenintressenter i Mhlwazini/Bergville området av Thukelas avrinningsområde och klimat och vattenforskare från University of KwaZulu-Natal (Pietermaritzburg Campus) och SMHI under en serie av workshops under 2007-2009. Mellan workshops har forskarna tagit fram klimatförändringsrelaterad information med lokal relevans, baserat på önskemål från deltagarna i workshops. Denna information har sedan använts som ett underlag till framtagandet av en anpassningsplan. Syftet är att tillhandahålla en lokal bedömning av sårbarhet relaterad till påverkan på vattenresurser av klimatförändringar, samt en lokalt föreslagen anpassningsstrategi. Existerande klimatrelaterade problem och nuvarande anpassningsstrategier har identifierats och rekommendationer för framtida aktioner, baserade på sannolikhet för förändringar och kännbarheten av konsekvenserna om dessa förändringar inträffar.

  • 4.
    Asp, Magnus
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Stockholms län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Stockholm County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 5.
    Asp, Magnus
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Södermanlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Södermanland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 6.
    Asp, Magnus
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Östergötlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Östergötland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 7.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Kronobergs län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate i Kronoberg County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 8.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Norrbottens län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Norrbotten County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 9.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Västerbottens län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Västerbotten County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 10.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Västra Götalands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Västra Götaland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 11. Bidrag från arbetsgrupp 2 (WG 2) till den femte utvärderingen (AR 5) från Intergovermental Panel on Climate Change, IPCC.,
    FNs Klimatpanel - sammanfattning för beslutsfattare: Effekter, anpassning och sårbarhet2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För beslutsfattare Bidrag från arbetsgrupp 2 (WG 2) till den femte utvärderingen (AR 5) från Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC SMHIHuvuddragen i ”Sammanfattning för beslutsfattare”, IPCC WGII, 2014,Sammanfattning av Marianne Lilliesköld, NaturvårdsverketMänniskan påverkar och påverkas av klimatförändringen. Detta är ett klart besked från FN:s klimatpanels (IPCCs) femte utvärdering av klimatförändringen, AR 5. Den andra delrapporten analyserar konsekvenserna av klimatförändringen utifrån ett riskperspektiv, vilket är viktigt då människor värderar risker olika beroende på bland annat akgrund, ekonomi och samhällstillhörighet. I AR 5 utvärderas olika möjligheter som kan minska samhällets sårbarhet genom anpassning och minskning av utsläppen (Mitigation) och samtidigt skapa hållbar utveckling.Det finns några nyheter i AR 5, förutom att det tillkommit fler studier, utvärderas också kumulativa påverkansfaktorer, dvs. att klimatförändringen förstärker andra miljö- och samhällsproblem. Exempel på sådana är jämställdhet och ojämlikhet. En annan viktig aspekt som AR 5 utvärderat är de följdeffekter som uppstår vid en större eller mindre klimathändelse, s.k. kaskadeffekter. Det kan vara skador på infrastruktur som påverkar inkomst från en mängd olika områden som sedan påverkar världsekonomin eller ett lands BNP. Därför analyserar AR 5 också behovet av hållbar utveckling som en anpassningsmetod. Hållbar utveckling kan bidra till motståndskraft i systemen, resiliens, och minskar därmed risken för allvarliga konsekvenser.Alla länder oavsett utveckling är sårbara som en följd av dålig förberedelse även till dagens variabilitet i klimatet.Studier av observationer av extrema vädertillstånd som har ägt rum under de senaste årtiondena, visar på sårbarhet på såväl ekosystem som mänskliga system. Störd livsmedelsproduktion, vattenförsörjning och skador på infrastruktur visar att samhället brister i förberedelse även för att hantera konsekvenser av dagens klimat.Det är främst förändringar i vattnets kretslopp i vissa regioner som uppvisar allvarliga konsekvenser. Glaciärer minskar över hela jorden och det har i vissa alpina regioner lett till vattenbrist nedströms. Tinande permafrost har bidragit till förändrad vattenbalans på tundran, men de långsiktiga ffekterna är okända. Växter och djur hinner inte anpassa sig till ökade temperaturer och många arter har därför skiftat sina geografiska områden, även förändrade interaktioner mellan arter har noterats. Tydligast är effekter av ökad nederbörd och översvämning. Torka har lett till minskade skördar av främst vete och majs i många regioner och åtföljande högre priser visar på marknadens känslighet för extremer i klimatet. Livsmedelssäkerhet kan kopplas till minskade skördar och utgör nya fattigdomsfällor som kan medföra ökad konfliktrisk. Människor i utsatta lägen drabbas hårdast. Viss koppling finns till ohälsa som till exempel värmeslag till följd av perioder med extrem hetta, men människan är del i ett komplext system där många sektorer interagerar med varandra och faktorer som undernäring samt födo- och vattenburna sjukdomar påverkar samtidigt som klimatförändringen. Därför är samband mellan klimatförändring och människors hälsa inte så väl kvantifierad.Observationerna är från de senaste årtiondena från alla kontinenter och alla hav och många studier visar förändringar, men det finns hittills bara belägg för ett 50-tal som kan kopplas till klimatförändringen oavsett dess orsak. Det är främst effekter på naturliga system som observerats, men människan påverkas direkt eller indirekt.

  • 12.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Bergström, Sten
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Dahné, Joel
    SMHI, Professional Services.
    Lindström, Lena
    SMHI, Core Services.
    Olsson, Jonas
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Simonsson, Lennart
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Sveriges framtida klimat: Underlag till Dricksvattenutredningen2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The latest results from climate research have been used to produce detailed analyses of Sweden’s future climate. The results build on the climate scenarios that have been used by the UN’s climate panel in its Fifth Assessment Report (AR5). Two scenarios have been used in this analysis: RCP4.5, which significantly limits future emissions, and RCP8.5, which is a more conservative “business as usual” scenario. Calculations of the future climate and water availability are based on new material and some new conditions compared to analyses previously presented by SMHI. The calculated changes in precipitation, temperature, water availability and flooding are broadly the same as earlier reports. The use of the RCP8.5 scenario, with its high future concentration of greenhouse gases, strengthens the effects compared to previous analyses. Since the results of the UNs climate panel (AR5) were presented as late as 2013, the material produced by SMHI has involved intensive development. The results have required new methodologies and will continue to be evaluated by SMHI. Analyses have been made for a number of parameters that are relevant to the supply of drinking water. The table below summarises the results. Parameter Change Airtemperature Increasing in the whole country, in particular in northern Sweden, mainly during winter. Average precipitation Increasing in the whole country, in particular inland Norrland, mainly during winter and spring. Extreme short-term precipitation Increasing in the whole country, mainly for short-term heavy showers. Water availability Increasing in the whole country except for eastern Götaland. The increase is greatest during the winter. Decreasing during summer, in particular in eastern Götaland. 100-year floods and 200-year floods Increasing in large areas of the country. Decreasing in inland Norrland and the northern coast as well as north west Svealand. Low river flows Becoming more common in Götaland and Svealand, particularly in eastern Götaland. Sea levels Raised sea levels, with the greatest net rise in southern Sweden. Temperature Climate calculations show an increase in the mean annual temperature during the current century, but with a large spread of the result. The largest increase is calculated for the north, which is in agreement with earlier results from both SMHI and IPCC. The difference between the two emission scenarios is small for the period 2021-2050 but increases towards the end of the century. The RCP4.5 scenario implies an increase of around 3 degrees on average by 2100, compared to the period 1961-1990. The increase is greater for RCP8.5, giving an average of around 6 degrees by 2100. Precipitation Average precipitation is calculated to increase for the whole country in the future. The greatest increase is expected for inland Norrland. The difference between the two emission scenarios is small for the period 2021-2050 but increases by the end of the century. An increase is expected during all seasons, but mostly for winter and spring. Extreme short-term precipitation is calculated to become more intensive in a future climate. This applies particularly to short torrential showers. Water availability and flow In the future, an increase in water availability is expected in large parts of the country, particularly in northern Sweden and along the West Coast. Southern Sweden can instead expect a reduction which is due to increased evaporation. For large parts of the country the spring floods are expected to be lower and the winter floods will increase. The change in water availability differs between the seasons. During summer a decreasing in water availability is expected in large parts of the country, in particular in eastern Götaland. Extreme floods are expected to occur less often in inland Norrland, the northern coastal areas and for north western Svealand. In the rest of the country, extreme floods are expected to be more common. New calculations show that a larger part of Sweden’s area could be susceptible to stronger extreme floods compared to earlier calculations. In the future, more days with low river flows are expected in Götaland and large parts of Svealand. The greatest change is expected in eastern Götaland. This is a result of increased evaporation due to the rise in temperature. Sea level The global sea level is expected to rise in the future. A calculated upper limit for the increase has been put at about 1 m by the year 2100 according to the latest evaluation from IPCC. The land rise counteracts the rise in sea level, in particular for northern Sweden. Precipitation Average precipitation is calculated to increase for the whole country in the future. The greatest increase is expected for inland Norrland. The difference between the two emission scenarios is small for the period 2021-2050 but increases by the end of the century. An increase is expected during all seasons, but mostly for winter and spring. Extreme short-term precipitation is calculated to become more intensive in a future climate. This applies particularly to short torrential showers. Water availability and flow In the future, an increase in water availability is expected in large parts of the country, particularly in northern Sweden and along the West Coast. Southern Sweden can instead expect a reduction which is due to increased evaporation. For large parts of the country the spring floods are expected to be lower and the winter floods will increase. The change in water availability differs between the seasons. During summer a decreasing in water availability is expected in large parts of the country, in particular in eastern Götaland. Extreme floods are expected to occur less often in inland Norrland, the northern coastal areas and for north western Svealand. In the rest of the country, extreme floods are expected to be more common. New calculations show that a larger part of Sweden’s area could be susceptible to stronger extreme floods compared to earlier calculations. In the future, more days with low river flows are expected in Götaland and large parts of Svealand. The greatest change is expected in eastern Götaland. This is a result of increased evaporation due to the rise in temperature. Sea level The global sea level is expected to rise in the future. A calculated upper limit for the increase has been put at about 1 m by the year 2100 according to the latest evaluation from IPCC. The land rise counteracts the rise in sea level, in particular for northern Sweden.

  • 13.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Bergström, Sten
    SMHI, Core Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidens vattentillgång i Mälaren, Göta älv, Bolmen, Vombsjön och Gavleån Underlag till Dricksvattenutredningen2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Together with the reference group for climate change, the governmental investigation on drinking water has selected a few locations for more detailed case studies of the future drinking water supply. As a basis, SMHI has developed this climate analysis for the five catchment areas for Mälaren, Göta älv, Bolmen, Vombsjön and Gavleån.

    There is currently a high risk of flooding around Mälaren, but an increased regulation capacity at Slussen in Stockholm and a new regulation schedule will significantly reduce the risk of flooding. The increase in regulation capacity also provides for better management of any extreme inflows in the future. If the sea level rise is large (1 metre globally) then the water levels in Mälaren will sometimes be high, but the flood risk is not expected to be as great as today. Calculations also show that low water levels in Mälaren will be common in the future.

    The discharge in Göta älv is mostly controlled by the water level in Vänern together with the volume of water released from Vänern to Göta älv. In the future it is expected that both high and low water levels will be more common in Vänern. This means that it high and low water flows will be more common in Göta älv. However this could change if the regulation strategy for Vänern is changed.

    Future inflow to Bolmen is calculated to increase during the winter and decrease during spring and summer. It is expected that low inflow to the lake will be more common, while the 100-year inflow is expected to increase slightly.

    The average inflow to Vombsjön is expected to increase slightly, with a large seasonal variation showing increased inflow in the winter and a reduction during spring and summer. The summer period of low inflow is expected to be longer.

    The average flow in Gavleån is calculated to increase in the future, with a large seasonal variation. Spring floods are expected to ecrease and instead the winter flow will be greater. During the summer the flow is expected to decrease and the period of low flow will be longer.

  • 14.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Tofeldt, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Professional Services.
    Andersson, Maria
    SMHI, Professional Services.
    Ivarsson, Cajsa-Lisa
    SMHI, Professional Services.
    German, Jonas
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Core Services.
    Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Hjälmaren Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Calculations have been made for how the water release, water abstraction, water temperature and ice extent are expected to change in Lake Hjälmaren up to the year 2100 due to global warming.The most noticeable effects of the future climate on Lake Hjälmaren are expected to be:

    • More frequent low water levels
    • No change in the highest water levels (the calculated maximum water level)
    • An increase in water temperature
    • A shorter ice cover period.

    The water level in Lake Hjälmaren is only expected to change by a small amount in the future climate. The most obvious change is that low water levels will be more frequent, especially during the summer and autumn. This is due to an expected increase in evaporation, both from vegetation in the lake’s catchment area and from the surface of the lake. Currently the water level is lower than 21.6 m for about one month per year onaverage. In the future the water level is expected to be lower than 21.6 m for about 3.5 months.For the highest water levels (calculated maximum water level) an increase is shown for the high emission scenario (RCP8.5) while changes are expected to be small for the scenario with limited emission of greenhouse gases (RCP4.5).The water temperature in Lake Hjälmaren is expected to increase by about half a degree by the middle of the century and by 1 to 2.5 degrees by the end of the century. The number of days per year where the surface water temperature exceeds 20 degrees is expected to increase from the current value of around 7 weeks per year to about 9 weeks per year by the middle of the century and up to 12 weeks per year by the end of the century. Currently Lake Hjälmaren is covered with ice every winter. In the future climate it is expected that there will be some winters without ice coverage. 

  • 15.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Stensen, Katarina
    SMHI, Core Services.
    Alavi, Ghasem
    SMHI, Professional Services.
    Jacobsson, Karin
    SMHI, Professional Services.
    Sveriges stora sjöar idag och i framtiden.: Klimatets påverkan på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Kunskapssammanställning februari 2018.2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs den klimatrelaterade problematiken kring landets fyra störstasjöar i ett tidsperspektiv fram till 2100. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren ärmycket olika till sin karaktär, men vissa gemensamma problem finns. Av sjöarna är detVänern som har de största problemen i dagens klimat och fram till slutet av detta sekel,medan Mälaren troligtvis är den sjö som kommer få störst problem i ett längretidsperspektiv.Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändradevattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilketger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna.En gemensam svårighet för klimatanpassning kring de stora sjöarna är att det inte ärtydligt vem som ska ta ansvar och kostnader för klimatanpassningsåtgärder. Detta är etthinder för att komma vidare med de problem som idag finns för Vänern och för denlångsiktiga klimatanpassningen av Mälaren, bortom detta sekel.Gemensamt för sjöarna är också att det finns behov av ytterligare underlag kring: Samhällsekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna för sjöarna Analyser av hur ekosystemen i de enskilda sjöarna påverkas av varmare vattenoch kortare perioder med is. Modellering av hur råvattenkvaliteten förändras i framtiden. Mer observationer för att fånga upp klimateffekter i sjöarna.Till varje sjö har en referensgrupp bestående av representanter för olika intressen kringsjöarna bildats. Mycket av det som beskrivs i rapporten är underlag som tagits fram inomramen för projektet och frågeställningar som kommit upp under möten medreferensgrupperna, men även befintlig litteratur har använts.

  • 16.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Stensen, Katarina
    SMHI, Core Services.
    Alavi, Ghasem
    SMHI, Professional Services.
    Jacobsson, Karin
    SMHI, Professional Services.
    Sveriges stora sjöar idag och i framtiden. Klimatets påverkan på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Kunskapssammanställning februari 2018.2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs den klimatrelaterade problematiken kring landets fyra största sjöar i ett tidsperspektiv fram till 2100. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren är mycket olika till sin karaktär, men vissa gemensamma problem finns. Av sjöarna är det Vänern som har de största problemen i dagens klimat och fram till slutet av detta sekel, medan Mälaren troligtvis är den sjö som kommer få störst problem i ett längre tidsperspektiv.

    Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändrade vattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilket ger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna.

    En gemensam svårighet för klimatanpassning kring de stora sjöarna är att det inte är tydligt vem som ska ta ansvar och kostnader för klimatanpassningsåtgärder. Detta är ett hinder för att komma vidare med de problem som idag finns för Vänern och för den långsiktiga klimatanpassningen av Mälaren, bortom detta sekel.

    Gemensamt för sjöarna är också att det finns behov av ytterligare underlag kring:

    • Samhällsekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna för sjöarna
    • Analyser av hur ekosystemen i de enskilda sjöarna påverkas av varmare vatten och kortare perioder med is.
    • Modellering av hur råvattenkvaliteten förändras i framtiden.
    • Mer observationer för att fånga upp klimateffekter i sjöarna.

    Till varje sjö har en referensgrupp bestående av representanter för olika intressen kring sjöarna bildats. Mycket av det som beskrivs i rapporten är underlag som tagits fram inom ramen för projektet och frågeställningar som kommit upp under möten med referensgrupperna, men även befintlig litteratur har använts.

  • 17.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Tofeldt, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Andersson, Maria
    SMHI, Professional Services.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Professional Services.
    German, Jonas
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Rasmusson, Maria
    SMHI, Professional Services.
    Harbman, Ulrika
    SMHI, Professional Services.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Core Services.
    Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Vänern. Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Beräkningar har gjorts för hur vattennivåer, tappningar, vattentemperatur och is beräknas förändras i Vänern fram till 2100 på grund av den globala uppvärmningen. De tydligaste förändringarna i Vänern och Göta älv i ett framtida klimat beräknas bli att:  Det blir vanligare med låga nivåer i Vänern.  Det blir vanligare med höga nivåer i Vänern.  Det blir vanligare med låga tappningar i Göta älv.  Det blir vanligare med höga tappningar i Göta älv.  Det blir högre vattentemperaturer.  Det blir kortare perioder med is. I denna rapport redovisas nya beräkningar för Vänerns nivåer som ersätter de tidigare beräkningarna från 2010 (Bergström m.fl. 2010).

  • 18.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Tofeldt, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    German, Jonas
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Rasmusson, Maria
    SMHI, Professional Services.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Core Services.
    Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Vättern Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Calculations have been made for how the water level, water release, water temperature and ice extent are expected to change in Lake Vättern up to the year 2100 due to global warming.The most noticeable effects of the future climate on Lake Vättern are expected to be:

    • More frequent low water levels
    • Less frequent high water levels
    • No change in the highest water levels (the calculated maximum water level)
    • An increase in water temperature
    • A shorter ice cover period.

    With a warmer climate the evaporation is expected to increase, both from vegetation in the lake’s catchment area as well as directly from the surface of the lake. This means that the water level in Lake Vättern is expected to be lower in the future. Calculations show that the average water level in Lake Vättern is expected to drop by one to two decimetres by the end of the century, with about the same reduction for all seasons.The number of days per year where the water level is below 88.3 m is expected to increase from the present value of around 1.5 months to about 3 months by the middle of the century and 4-6 months by the end of the century. The highest levels, the calculated maximum water level, are expected to remain unchanged in the future.

  • 19. FNs klimatpanel - Sammanfattning för beslutsfattare,
    Att begränsa klimatförändringarna: Bidrag från arbetsgrupp 3 (WG 3) till den femte utvärderingen (AR 5) från Intergovermental Panel on Climate Change, IPCC2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Den tredje delrapporten från FN:s klimatpanel handlar om åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Allt fler länder utvecklar sin klimatpolitik och inför olika styrmedel, med resultatet att utsläppen minskat i vissa länder. Men detta har ännu inte gjort något avtryck i minskade globala utsläpp. De globala utsläppen av växthusgaser under 2000-2010 ökade med 2,2 % per år vilket är en högre takt än de 1,3 % per år som rådde under perioden 1970-2000. Dessutom har koldioxidintensiteten i världens energiförsörjning ökat 2000-2010 medan den minskade något under perioden 1970-2000. Ett positivt tecken är att utsläppen från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning (AFOLU, Agriculture Forrestry and Land Use) minskat något på senare tid. Som bakomliggande drivkrafter till ökade utsläpp anges befolkningsökning och ekonomisk tillväxt. Detta driver efterfrågan på energitjänster vilket i sin tur driver efterfrågan på el och andra energibärare. Även om en stor andel av investeringarna i ny elproduktion under de allra senaste åren skett i förnybar elproduktion (vind, vatten och sol) görs också stora investeringar i fossilbaserad produktion för att möta energiefterfrågan. Som framgår av den underliggande rapporten har utsläppen ökat mest, och nästan fördubblats mellan 1990 och 2010, i de snabbväxande övre medelinkomstländerna. Gruppen utgörs av ca 55 länder, inklusive stora länder som Brasilien, Kina och Mexiko. Jämfört med tidigare utvärderingar från WGIII ges i denna sammanfattning större utrymme för frågor kring exempelvis rättvisa, jämlikhet, samarbete och riskbedömning, bland annat med utgångspunkt i filosofisk litteratur. Härmed diskuteras också grunderna för hur man kan se på klimatfrågan och begränsning av utsläppen. Eftersom klimatfrågan är ett problem som rör våra gemensamma globala tillgångar krävs internationellt samarbete, och i samband med detta uppstår frågor om rättvisa, ansvarsfördelning och jämlikhet. Verktyg för ekonomiska utvärderingar av kostnader och nyttor, eller kostnadseffektivitet, har i det sammanhanget sina begränsningar. Många områden inom klimatpolitiken involverar också värdeomdömen och etiska överväganden. Dessutom har klimatpolitiken nära beröringspunkter med andra samhällsmål vilket skapar möjligheter till sidovinster och negativa sidoeffekter. Perspektivet med flera mål är viktigt, bland annat för att det bidrar till att identifiera områden där stödet kan bli starkt för politiska åtgärder som leder till att flera mål kan nås samtidigt. För att inte underskatta fördelarna med utsläppsminskningar är det viktigt att klimatpolitiken, ur ett riskperspektiv, tar hänsyn till händelser med låg sannolikhet men betydande konsekvenser. Rapporten sammanställer resultaten från cirka 900 scenarier för utsläppsminskningar där koncentrationen av växthusgaser i atmosfären 2100 varierar mellan 700 ppm och 430 ppm koldioxidekvivalenter. Målet om högst två graders ökning av den globala medeltemperaturen utgör en viktig referens i analysen av scenarierna. Eftersom det finns en viss osäkerhet i hur klimatet svarar på en viss koncentrationsnivå måste man uttrycka sig i termer av sannolikheter. Om koncentrationen når upp till 550-650 ppm koldioxidekvivalenter blir det ”mer osannolikt än sannolikt” att temperaturen stannar under två grader. Målet om max två graders ökning nås sannolikt (66-100 %) bara om koncentrationen hamnar under cirka 450 ppm koldioxidekvivalenter och de kumulativa utsläppen av koldioxid fram till 2100 hamnar under cirka 1000 miljarder ton (idag är koldioxidutsläppen cirka 37-38 miljarder ton per år). Enkelt uttryckt måste utsläppen minska snabbt, mycket och i alla sektorer för att klara tvågradersmålet: Rapporten anger 40-70 % lägre utsläpp av växthusgaser år 2050 jämfört med 2010, och fortsatta minskningar därefter. Även för Sammanfattning av Lars J Nilsson, Lunds Universitet Den tredje delrapporten från FN:s klimatpanel handlar om åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Allt fler länder utvecklar sin klimatpolitik och inför olika styrmedel, med resultatet att utsläppen minskat i vissa länder. Men detta har ännu inte gjort något avtryck i minskade globala utsläpp. De globala utsläppen av växthusgaser under 2000-2010 ökade med 2,2 % per år vilket är en högre takt än de 1,3 % per år som rådde under perioden 1970-2000. Dessutom har koldioxidintensiteten i världens energiförsörjning ökat 2000-2010 medan den minskade något under perioden 1970-2000. Ett positivt tecken är att utsläppen från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning (AFOLU, Agriculture Forrestry and Land Use) minskat något på senare tid. Som bakomliggande drivkrafter till ökade utsläpp anges befolkningsökning och ekonomisk tillväxt. Detta driver efterfrågan på energitjänster vilket i sin tur driver efterfrågan på el och andra energibärare. Även om en stor andel av investeringarna i ny elproduktion under de allra senaste åren skett i förnybar elproduktion (vind, vatten och sol) görs också stora investeringar i fossilbaserad produktion för att möta energiefterfrågan. Som framgår av den underliggande rapporten har utsläppen ökat mest, och nästan fördubblats mellan 1990 och 2010, i de snabbväxande övre medelinkomstländerna. Gruppen utgörs av ca 55 länder, inklusive stora länder som Brasilien, Kina och Mexiko. Jämfört med tidigare utvärderingar från WGIII ges i denna sammanfattning större utrymme för frågor kring exempelvis rättvisa, jämlikhet, samarbete och riskbedömning, bland annat med utgångspunkt i filosofisk litteratur. Härmed diskuteras också grunderna för hur man kan se på klimatfrågan och begränsning av utsläppen. Eftersom klimatfrågan är ett problem som rör våra gemensamma globala tillgångar krävs internationellt samarbete, och i samband med detta uppstår frågor om rättvisa, ansvarsfördelning och jämlikhet. Verktyg för ekonomiska utvärderingar av kostnader och nyttor, eller kostnadseffektivitet, har i det sammanhanget sina begränsningar. Många områden inom klimatpolitiken involverar också värdeomdömen och etiska överväganden. Dessutom har klimatpolitiken nära beröringspunkter med andra samhällsmål vilket skapar möjligheter till sidovinster och negativa sidoeffekter. Perspektivet med flera mål är viktigt, bland annat för att det bidrar till att identifiera områden där stödet kan bli starkt för politiska åtgärder som leder till att flera mål kan nås samtidigt. För att inte underskatta fördelarna med utsläppsminskningar är det viktigt att klimatpolitiken, ur ett riskperspektiv, tar hänsyn till händelser med låg sannolikhet men betydande konsekvenser. Rapporten sammanställer resultaten från cirka 900 scenarier för utsläppsminskningar där koncentrationen av växthusgaser i atmosfären 2100 varierar mellan 700 ppm och 430 ppm koldioxidekvivalenter. Målet om högst två graders ökning av den globala medeltemperaturen utgör en viktig referens i analysen av scenarierna. Eftersom det finns en viss osäkerhet i hur klimatet svarar på en viss koncentrationsnivå måste man uttrycka sig i termer av sannolikheter. Om koncentrationen når upp till 550-650 ppm koldioxidekvivalenter blir det ”mer osannolikt än sannolikt” att temperaturen stannar under två grader. Målet om max två graders ökning nås sannolikt (66-100 %) bara om koncentrationen hamnar under cirka 450 ppm koldioxidekvivalenter och de kumulativa utsläppen av koldioxid fram till 2100 hamnar under cirka 1000 miljarder ton (idag är koldioxidutsläppen cirka 37-38 miljarder ton per år). Enkelt uttryckt måste utsläppen minska snabbt, mycket och i alla sektorer för att klara tvågradersmålet: Rapporten anger 40-70 % lägre utsläpp av växthusgaser år 2050 jämfört med 2010, och fortsatta minskningar därefter. Även för koncentrationsnivåer kring 500-550 ppm krävs stora utsläppsminskningar. De integrerade modeller (s.k. Integrated Assessment Models) som används för scenarioanalys beräknar också de samlade kostnaderna för utsläppsminskningar och uttrycker detta som minskad konsumtionstillväxt. Effekterna på tillväxten är mycket små i modellerna: Exempelvis blir konsumtionen 3-11 % lägre år 2100 än den annars skulle varit men detta är från nivåer där konsumtionen ökat med 300-900 % från idag. Modellerna antar en perfekt värld och marknad med globalt koldioxidpris som vid varje tidpunkt ger utsläppsminskningar till lägsta kostnad. De bedömer inte värdet på undvikna klimatskador eller sidovinster och möjliga negativa sidoeffekter av utsläppsminskningar. De ekonomiska analyserna måste alltså tolkas med mycket stor försiktighet. Värdet av framtida klimatskador, och deras effekt på tillväxt och konsumtion är naturligtvis ytterst svårt att bedöma. Likaså är det svårt att värdera de ekonomiska effekterna av sidovinster såsom bättre luftkvalitet, hälsa och energisäkerhet. En uppenbar konsekvens av minskad användning av fossila bränslen är att värdet på dessa tillgångar sjunker och att intäkterna för exportörer minskar. I den del av rapporten som beskriver sektorsvisa åtgärder för minskade utsläpp lyfter författarna fram de sidovinster som kan uppstå genom åtgärdsstrategier i olika sektorer. Detta speglar den långsamma förskjutning som har skett i synen på klimatfrågan: Från ett isolerat föroreningsproblem till en utmaning för hållbar samhällsutveckling i bredare mening. Tydligast blir detta i sammanhanget hållbara byggnader, transporter och städer där utsläppsminskning utgör ett delmål bland andra såsom hälsa, tillgänglighet, arbetsproduktivitet, minskad energifattigdom och högre energisäkerhet. Kapitalintensiv infrastruktur med lång livslängd kan skapa inlåsningar vilket talar för att agera tidigt genom förändringar i fysisk planering och prioriteringar inom infrastruktur. Även för jord- och skogsbruk är det viktigt med breda strategier, som bland annat kombinerar åtgärder för anpassning och utsläppsminskning, och som kan hantera olika intressen kring markanvändningen. En nyckelstrategi för minskade utsläpp är energieffektivisering och beteendeförändringar som leder till minskad energiefterfrågan, utan att påverka utvecklingen negativt. Sedan den förra rapporten 2007 har många tekniker för förnybar energi blivit både effektivare och billigare, och allt fler av dessa tekniker börjar nå en sådan mognadsgrad att de kan användas i betydligt större skala. När det gäller just elproduktion stod förnybar energi för drygt hälften av ny installerad effekt elproduktion som tillkom globalt 2012, och tillväxten var som störst inom vind-, vatten och solkraft. Kärnkraftens andel av den globala elproduktionen har gått tillbaka sedan 1990-talet. Teknik för koldioxidinfångning och lagring (s.k. CCS, Carbon Capture and Storage) har ännu inte använts i större skala vid kommersiella fossila kraftverk, men skulle kunna bli konkurrenskraftigt om de extra investerings- och driftskostnaderna kompenseras med, exempelvis, ett tillräckligt högt pris på koldioxid. Bioenergi med CCS erbjuder möjligheter till negativa utsläpp. Denna teknik är viktig i scenarier för utsläppsminskning där målnivåerna för koncentrationen av växthusgaser tillfälligt överskrids under 2000-talet. Den avslutande delen av rapporten tar upp strategier och institutioner för utsläppsminskningar inom sektorer, länder och internationellt. I sammanfattningen för beslutsfattare är skrivningarna om internationellt samarbete påfallande korta vilket har att göra med att länderna under plenarmötet där rapporten godkänns hade svårt att enas om lämpliga formuleringar. Exempelvis är det svårt att enas om vilka lärdomar som Kyotoprotokollet erbjuder, särskilt när det samtidigt pågår intensiva klimatförhandlingar inför partsmötet (COP 21) i Paris, december 2015. Även i den vetenskapliga litteraturen finns en spridning i uppfattningar om erfarenheter med Kyotoprotokollet. Det finns ett tydligt behov av ökade investeringar och förändrade investeringsmönster för att minska utläppen. Sedan den förra rapporten har mer fokus i politiken lagts på insatser som syftar till att integrera flera målsättningar, ge fler sidovinster och minska negativa sidoeffekter. Även om det mesta av ekonomisk teori anger att generella ekonomiska styrmedel är mer kostnadseffektiva än sektorspecifikastrategier, för det enda syftet att minska utsläppen, har ett växande antal studier visat att administrativa och politiska hinder kan göra det svårare att utforma och implementera övergripande ekonomiska styrmedel än sektorspecifika strategier. Sektorspecifika strategier kan vara bättre lämpade att hantera hinder eller marknadsmisslyckanden som är specifika för vissa sektorer och de kan samlas i åtgärdspaket som kompletterande policy. Teknikstrategier som komplement till andra styrmedel för utsläppsminskningar kan hantera marknadsmisslyckanden för innovationer och teknikspridning. Klimatpanelens utvärderingar baseras på publicerad vetenskaplig litteratur och mycket av det som skrivs i Sammanfattning för beslutsfattare är därför inget nytt för de som arbetar inom området. Men dokumentet utgör en viktig referens för förhandlingarna under FN:s klimatkonvention. Genom att länderna enas om beskrivningar av den vetenskapliga kunskapen i klimatfrågan under FN:s klimatpanel (IPCC) så behöver inte förhandlingarna under klimatkonventionen (UNFCCC) förhindras av olika uppfattningar om det vetenskapliga kunskapsläget.

  • 20.
    Kjellström, Erik
    et al.
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Abrahamsson, Reino
    Naturvårdsverket.
    Boberg, Pelle
    Naturvårdsverket.
    Jernbäcker, Eva
    Naturvårdsverket.
    Karlberg, Marie
    Energimyndigheten.
    Morel, Julien
    Energimyndigheten.
    Uppdatering av det klimatvetenskapliga kunskapsläget2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det klimatvetenskapliga kunskapsläget har förstärkts ytterligare under senare år. IPCC:s utvärderingsrapporter utgör de mest omfattande synteserna som finns på området. Huvudbudskapen i den senaste utvärderingsrapporten (AR5) är i allt väsentligt i linje med föregående rapport, även om ny kunskap har tillkommit och tidigare kunskap fördjupats.Uppvärmningen av klimatsystemet har fortsatt och människans påverkan är tydligSäkerheten i slutsatsen att människan påverkar klimatet har successivt stärkts i varje ny utvärderingsrapport från IPCC. Till de observerade förändringarna i klimatet hör att den lägre atmosfären och haven blivit varmare, nederbördsmönster ändrats, snötäckets utbredning på norra halvklotet liksom utbredningen av Arktis havsis har minskat. Som följd av uppvärmningen minskar också istäcket på Grönland och Antarktis samtidigt som många glaciärer smälter vilket bidrar till den stigande havsnivån. De ökade halterna av växthusgaser i atmosfären, främst koldioxid till följd av människans utsläpp, påverkar jordens strålningsbalans och är den främsta orsaken till den snabba uppvärmningen.Vi står inför fortsatt kraftig klimatförändring med allvarliga konsekvenserHur stor den framtida klimatförändringen blir beror på graden av ändrad strålningsbalans samt på klimatsystemets respons. Av de klimatscenarier som presenteras i AR5 är det bara i scenariot med minst klimatpåverkan som ökningen av den globala medel-temperaturen sannolikt inte kommer att överstiga 2°C jämfört med förindustriella nivåer. I ett scenario med nuvarande politik kan temperaturöverskridandet bli över 4°C och havsytans medelnivå höjas med uppemot en meter, eller möjligen mer, till år 2100. Generellt förväntas nederbörden öka där det redan regnar mycket och minska där det är torrt. Förekomsten av extrema väderhändelser förväntas också öka. Följdeffekterna inkluderar mer översvämningar och torka, och därigenom större risk för spridning av sjukdomar, brist på rent vatten och skördebortfall.Klimatförändringar drabbar redan utsatta värst, men Sverige påverkas också negativtFramtida klimatförändringar väntas innebära en rad negativa effekter för människor, samhällen och ekosystem. Dessa effekter blir mer kännbara vid högre grad av klimatpåverkan. IPCC slår fast att ytterligare uppvärmning ger en ökad sannolikhet för allvarliga, genomträngande och bestående effekter. Detta rör t.ex. hotade ekosystem i stora delar av världen där många arter kan komma att utrotas, kustnära samhällen som hotas av havsnivåhöjning och negativ påverkan på livsmedelsförsörjning. Även sekundära effekter som försvårande av fattigdomsbekämpning och ökad risk för skärpta konflikter i redan utsatta delar av världen pekas på som risker för samhället.Sveriges klimat har blivit varmare och mer nederbördsrikt. Fortsatta förändringar är att vänta och även om den globala medeltemperaturökningen begränsas till under 2 °C väntas kraftiga förändringar som kan komma att påverka samhället och naturmiljön. Skyfall och kraftiga regn förväntas öka i intensitet vilket kan ge ökade problem med översvämningar. Översvämningar kan också komma att drabba låglänta kusttrakter i södra Sverige p.g.a. stigande havsnivåer. Uppvärmningen väntas få konsekvenser för jord- och skogsbruk och även för naturliga ekosystem, inte minst i fjällkedjan där trädgränsen förväntas flytta högre upp i terrängen.Om vi agerar kraftfullt kan den globala temperaturökningen fortfarande begränsas till under 2 °CVärldens utsläpp fortsätter öka snabbt. Utsläppen av koldioxid mellan 1970 och 2010 överskred den sammanlagda mängden som släpptes ut före 1970. Den kraftiga ökningen av utsläppen mellan 2000 och 2010 har främst skett i tillväxtekonomier. Utsläppen bedöms fortsätta öka även i framtiden med dagens beslutade politik och styrmedel.För att "sannolikt" (med mer än 66 procents sannolikhet) begränsa temperaturökningen till under 2 °C år 2100 behöver de globala utsläppen nå sin kulmen inom en snar framtid, minska med 40 till 70 procent till år 2050 och till nära noll eller bli negativa år 2100. En så stor utsläppsreduktion kräver omfattande omställningar världen över i såväl industrialiserade som i snabbt växande ekonomier. Internationellt samarbete och verktyg för att främja utsläppsminskning är därför nödvändiga. För att begränsa effekterna och sårbarheten för de klimatförändringar som uppstår måste åtgärderna för utsläpps-minskningar kompletteras med klimatanpassningsåtgärder.Åtgärder för utsläppsminskning måste sättas in snart och kommer att krävas under mycket lång tidPå kort sikt behöver inlåsningar i koldioxidintensiv och energikrävande teknik och samhällsbyggnad undvikas genom att bygga hållbart från början. En sådan inriktning gör det också enklare att utveckla mer hållbara beteendemönster. Inriktningen är särskilt viktigt i de delar av världen där en stor mängd städer och energianläggningar nu håller på att byggas och expandera men också när tidigt industrialiserade länder nu genomför åter-investeringar i den befintliga bebyggelsen och infrastrukturen.Eftersom energieffektivisering minskar behovet av att tillföra ytterligare energi i systemet visar IPCC:s scenariomodelleringar att omfattande investeringar behöver göras i energi-effektiviserande åtgärder i perioden innan 2030.På lång sikt behöver energi- och resursanvändningen bli mycket mer effektiv än i dag, energitillförseln behöver nå nollutsläpp eller till och med negativa utsläpp och upptaget av koldioxid i skog och mark behöver öka. Ökad tillgång på bioenergi som producerats på ett hållbart sätt är viktigt för att få ner kostnaderna för omställningen. Försenas utsläpps-minskningarna ökar risken för allvarliga klimatförändringar och kostnaderna för klimat-politiken betydligt. IPCC-rapporten visar att ju längre världens länder väntar, desto mer behöver världen förlita sig på en omfattande användning av osäkra tekniker såsom bio-baserade energianläggningar med koldioxidfångning och lagring (bio-CCS) för att kunna åstadkomma negativa utsläpp (upptag av koldioxid från atmosfären) till år 2100.Klimatåtgärder som en del av hållbar utvecklingKlimatåtgärderna kan i många fall leda till positiva synergier med andra samhällsmål t.ex. när åtgärderna även innebär att vi hushåller med energi och vatten, att utsläppen av luft-föroreningar minskar, att det utvecklas ett hållbart jord- och skogsbruk, att energi-fattigdom minskar samt genom att ekosystemtjänster upprätthålls. Samtidigt kan klimat-åtgärder även medföra risker för negativa sidoeffekter, t.ex. om användningen av bioenergi utvecklas i konflikt med livsmedelsproduktion och biodiversitet. IPCC-rapporten betonar därför vikten av att främja de åtgärder som skapar synergier med andra samhällsmål, inklusive anpassning till klimatförändringarna.

  • 21.
    Losjö, Katarina
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Södling, Johan
    SMHI, Professional Services.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    German, Jonas
    SMHI, Professional Services.
    Uppföljning av de svenska riktlinjerna för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Commissioned by Svenska kraftnät, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute has carried out a follow-up study on the Swedish guidelines for determination of designs floods for dams. The main purpose was to investigate whether the Swedish meteorological and hydrological observation data show any signs of climatic change, which could affect the validity of the guidelines, formulated in 1990 (Flödeskommittén, 1990), later updated twice, in which the edition of 2015 (Svensk Energi et.al., 2015), emphasize the application also in a changing climate . The first follow-up study was performed in 2008 (Bergström m.fl., 2008), and the present study has used longer time series, both after 2008 and earlier than in the study of 2008.

    The guidelines prescribe that the calculation of design flood should be carried out using a hydrological model, and the following parameters are decided to be used in the simulations:

    • a snow cover with a statistical return period of 30 years
    • a 14-day precipitation sequence over 1000 km2
    • corrections of this sequence regarding the area of the catchment
    • corrections of the sequence regarding elevation above sea level and month of the year
    • extreme wind speed

    The present analyses have used long series of observation data from SMHI climatological and hydrological databases, mostly using the division of Sweden into five regions, described in the guidelines.

    • The analyses of the 14-day precipitation sequence has been made by analysing precipitation higher than 90 mm over 1000 km2 during 24 hours and 2 days during the period 1930-2018, as well as the 14-day precipitation sum 1961-2018. Also the highest point precipitation values have been analysed for the period 1945-2018.
    • It is not possible to find a trend in the data for neither of these analyses, in contrary to the findings in the previous follow-up, where an increase in the highest point precipitation was seen for the period 1961-2007.
    • Two adaptations of accumulated 14-day precipitation over three areas: 100, 100 and 10 000 km, to the areal correction curve in the guidelines show some discrepancies. However, the present analyses are made using another database than the basis of the original curve, and the results indicate that there is no immediate need for adjustment of the areal correction in the guidelines.
    • The distribution of high precipitation over the year has been studied, and it shows the same pattern as the monthly corrections of the sequence in the guidelines. The pattern is similar for the periods 1961-90 and 1991-2018.
    • The mean values of yearly largest snow cover have been analysed for the period 1904/05-2017/18. The results do not indicate any trend, only shorter time variations, neither for the whole period nor for the period 1961-2018. As the determination of snow cover with a return period of 30 years should be made using frequency analysis, the recommendations in the guidelines to use a long data period for the analyses are still valid.
    • An analysis of the daily highest flood peaks was made for data from 60 unregulated or very slightly regulated discharge stations. No long time trend that could reveal changes in flood risks can be seen in the results.
    • The geostrophic wind, an idealized average wind speed, computed from observations of air pressure, has been studied 1940-2017. For geostrophic wind of at least 25 m/s no signs of long term trend can be seen.
    • The analyses of the ratio between the design flood for flood design category I and the flood of a 100-year return period indicates increasing ratio with decreasing catchment area. This could

    The overall conclusion of the study is that there is presently no need for adjusting the parameters in the guidelines. The importance of using long time series for trend analyses is revealed.

  • 22.
    Nerheim, Signild
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Schöld, Sofie
    SMHI, Core Services.
    Persson, Gunn
    SMHI, Professional Services.
    Sjöström, Åsa
    SMHI, Core Services.
    Framtida havsnivåer i Sverige2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sveriges kustområden drabbas ibland av tillfälliga översvämningar i samband med stormar eller då kraftiga lågtryck passerar. Översvämningar kan orsaka allvarliga samhällsstörningar och vatteninträngning i byggnader kan ge upphov till stora kostnader. Den pågående globala uppvärmningen, med stigande havsnivåer som följd, aktualiserar frågan om hur vattenståndet kring svenska kusten kan förändras, idag och i framtiden. Havet stiger och det kommer att pågå under hundratals eller kanske till och med tusentals år framöver.

    SMHI startade 2015 ett projekt för att beskriva havsnivåer längs svenska kusten i dagens och framtidens klimat. Projektet har levererat:

    • Beräknade medelvattenstånd för hela Sveriges kust för år 2050 och år 2100 utifrån tre olika framtida klimatscenarier.
    • En visningstjänst för framtida medelvattenstånd.
    • En beskrivning av hur höga havsvattenstånd kan beräknas för en specifik plats.
    • Höga vattenstånd för SMHI:s mätstationer samt en visualisering av dessa.
    • En översikt över statistisk metodik.
    • En vägledning för utvärdering av lokala effekter.
    • En beskrivning av kända högvattenhändelser i olika kustområden och parametrar och processer relaterade till dessa.

    Denna rapport presenterar en översikt över resultaten som tagits fram i projektet och avslutas med en beskrivning av hur framtidens höga havsnivåer kan bedömas i planeringssyfte. SMHI har i rapporten inte tagit ställning till vilket klimatscenario eller vilken tidshorisont som är mest lämpligt att använda för samhällsplanering. Detta måste bestämmas i ett situationsspecifikt sammanhang där risk och kostnader beaktas. SMHI vill betona att även om år 2100 ofta anges som slutår för klimatscenarier, så kommer havets nivå att fortsätta att stiga längre än så.

    Rapporten summerar resultat från övriga rapporter som framtagits inom projektet. För ytterligare detaljer hänvisas till dessa (se Förord).

  • 23.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Gävleborgs län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Gävleborg County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 24.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Jämtlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Jämtland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 25.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Värmlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Värmland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 26.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Västernorrlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Västernorrland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 27.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Blekinge län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Blekinge County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 28.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Jönköpings län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Jönköping County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 29.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Skånes län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Skåne County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 30.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Västmanlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Västmanland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 31.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Berg, Peter
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Eronn, Anna
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Simonsson, Lennart
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Södling, Johan
    SMHI, Professional Services.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Yang, Wei
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Extremregn i nuvarande och framtida klimat Analyser av observationer och framtidsscenarier2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studien har främst omfattat analyser av extrem korttidsnederbörd i observationer från SMHIs nät av automatiska meteorologiska stationer. Även analyser av korttidsnederbörd från kommunala mätare, manuella meteorologiska stationer, väderradar och klimatmodeller har genomförts. De huvudsakliga slutsatserna från detta uppdrag kan sammanfattas enligt följande.

    • En regionalisering av extrem korttidsnederbörd (skyfall) i Sverige gav fyra regioner: sydvästra (SV), sydöstra (SÖ), mellersta (M) och norra (N) Sverige. Ytterligare indelning kan göras men i denna studie prioriterades att ha regioner av denna storleksordning för att få ett ordentligt underlag för regional statistik. Regionaliseringen gäller enbart korttidsnederbörd, upp till maximalt 12 tim varaktighet.
    • Den regionala statistiken uppvisar tämligen distinkta geografiska skillnader, med högst värden i region SV och lägst i region N. Det är inte förvånande att vårt avlånga land uppvisar regionala skillnader då varmare och fuktigare luftmassor förekommer mer i söder än i norr, och därmed ökar förutsättningarna för intensiv nederbörd. Den regionala statistiken överensstämmer överlag väl med motsvarande statistik i våra grannländer.
    • Under perioden 1996-2017 finns inga tydliga tidsmässiga tendenser vad gäller skyfallens storlek och frekvens i de olika regionerna, utan dessa ligger överlag på en konstant nivå. Inte heller extrem dygnsnederbörd sedan 1900 uppvisar några tydliga tendenser på regional nivå. På nationell nivå indikeras en svag ökning av dels landets högsta årliga nederbörd sedan 1881, dels förekomsten av stora, utbredda 2-dygnsregn sedan 1961.
    • Skyfallsstatistik baserad på nederbördsobservationer från väderradar som justerats mot interpolerade stationsdata (HIPRAD) överensstämmer väl med stationsbaserad statistik för korta varaktigheter (upp till 2 tim) i södra Sverige. För längre varaktigheter och i mellersta och norra Sverige överskattar HIPRAD regnvolymerna.
    • Analyser av de senaste klimatmodellerna (Euro-CORDEX) indikerar en underskattning av extrema regnvolymer för korta varaktigheter (1 tim) men överlag en realistisk beskrivning av observerad skyfallsstatistik. Den framtida ökningen av volymerna beräknas ligga mellan 10% och 40% beroende på tidshorisont och koncentration av växthusgaser, vilket överlag ligger nära tidigare bedömningar.

    Både för bedömningen av regionala skillnader och historiska klimateffekter är det av största vikt att bibehålla, eller ännu hellre utöka, observationerna av korttidsnederbörd i Sverige. Nederbördsmätning via alternativa tekniker bör kunna användas i allt högre utsträckning framöver för förbättrad kunskap och statistik. Väderradar är redan etablerat och den digitala utvecklingen öppnar även möjligheter till insamling av nederbördsdata och relaterad information via mobilmaster, uppkopplade privata väderstationer, sociala medier, etc. Denna utveckling måste bevakas, utvärderas och i största möjliga utsträckning utnyttjas.

  • 32.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Dahné, Joel
    SMHI, Professional Services.
    German, Jonas
    SMHI.
    Westergren, Bo
    Stockholm Vatten AB.
    von Scherling, Mathias
    Stockholm Vatten AB.
    Kjellson, Lena
    Stockholm Vatten AB.
    Olsson, Alf
    Sweco AB.
    En studie av framtida flödesbelastning på Stockholms huvudavloppssystem2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This study was performed within the SWEdish research programme on Climate, Impacts and Adaptation (SWECIA), funded by the Foundation for Strategic Environmental Research (MISTRA), with additional funding from Stockholm Vatten AB. The aim of the study was to assess the discharge load on Stockholm's main sewer system during the rest of this century in light of both climate change and population increase. For this assessment, flow simulations with MIKE Urban were performed. Reference simulations for today's climate were done both for a representative year (1984) and for some 200 selected rainfall events between 1983 and 2007. In future simulations the climate effect was taken into account by rescaling input data (temperature, precipitation, evaporation) in line with climate model scenarios and the population effect by an increase in line with official estimations. The results indicate in particular that the spill volumes to Lake Mälaren and Saltsjön will increase substantially, but also an increased inflow to the treatment plant, and thus an increased need for treatment, and an increased flood risk.

  • 33.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Foster, Kean
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Extrem korttidsnederbörd i klimatprojektioner för Sverige2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Climate change is expected to generate higher short-term precipitation intensities, which may have negative consequences for e.g. urban hydrology. In this study, extreme short-term precipitation in simulations with the RCA3 regional climate model for Sweden are analysed. An observed weak increase in the 10-year daily precipitation from 1961-1990 to 1981-2010 is qualitatively reproduced in RCA3 simulations forced with both meteorological re-analyses and an ensemble of six global climate projections. This does not guarantee that estimated future changes are correct, but indicates an ability of the model to describe changes in daily extremes when appropriate boundary conditions are used. In the ensemble of future projections, from 1981-2010 the 10-year 30-min precipitation will increase by 6% until 2011-2040, 15% until 2041-2070 and 23% until 2071-2100. The increase decreases with increasing duration and at the daily scale the percentage values are approximately halved. Assessment of the impacts on the results of both the specific RCM used (RCA3) and its spatial resolution (50 km) suggested possibilities of both lower and higher future changes.A synthesis of the work on future short-term precipitation extremes performed in Sweden to date suggests an expected 10% increase of the intensity related to very short durations (≤ 1 h) until 2050 and a 25% increase until 2100. Low and high estimates are suggested to be ±10 percentage points from the expected values but also larger deviations are possible. For duration 1 day, the increase is estimated to become five percentage points lower.

  • 34.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Josefsson, Weine
    SMHI, Core Services.
    Skyfallsuppdraget ett regeringsuppdrag till SMHI2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Arbetet har sammanfattats i en rapport, som kan betraktas som en lägesrapport, inkluderar en omvärldsanalys; vad som gjorts i Sverige och i andra länder, delvis inhämtat vid en expertworkshop. Rapporten innehåller också en bearbetning av SMHIs nederbördsobservationer avseende korttidsnederbörd (skyfall) och en diskussion kring olika statistiska metoder att analysera dessa observationer. Dessutom har SMHIs nuvarande system för att prognosera skyfall uppgraderats och i rapporten diskuteras även vilka möjligheter som finns att ytterligare förbättra prognoserna i framtiden. Den pågående klimatförändringen påverkar vädret och därmed skyfallen. Rapporten tar upp de senaste rönen inom forskningen och även de negativa effekter som skyfall ger på samhället. Vilka behov finns i samhället och vad kan vi göra för att minimera de negativa effekterna var något som diskuterades vid en användarworkshop.

  • 35.
    Persson, Gunn
    SMHI, Professional Services.
    Sveriges klimat 1860-2014: Underlag till Dricksvattenutredningen2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The governmental report “En trygg dricksvattenförsörjning” (“A safe water supply”) aims to identify current and potential challenges for safe management of drinking water in Sweden. One starting point will be the expected effects of climate change on the drinking water supply. SMHI has produced this summary of the Swedish climate up until today, which particularly focuses on the period 1961-2013, and forms an important contribution to the governmental report. The report summarises material concerning Sweden’s climate, in particular from www.smhi.se, but also from reports and other SMHI sources. The material is therefore not homogenous concerning time periods, geographic distribution or methods. The last few decades have been warm and wet for Sweden. Over the last 20 years the temperature has increased by about 1 °C (yearly annual mean). The vegetation period has become longer, in particular in northern Sweden. The 1970s were dry, but precipitation has increased since then, in particular during the summers. Annual precipitation now usually reaches over 600 mm. The increase in precipitation is most noticeable in the south western parts of the country. The year 2000 reached an extreme for run-off and is also the year with highest precipitation. Torrential rain in cities can cause immediate problems with flooding and over the last few years several cases have been noted, such as Göteborg in 2010 and Malmö in 2014. The sea level has risen and the rate has increased over the last 30 years. The current land uplift counteracts the rise in sea level, although only weakly in southern Sweden. The ice season has started later and ice break-up starts earlier and earlier for most of the lakes. The report also summarises the problems concerning sea level and flood risk for Lake Vänern and Lake Mälaren.

  • 36.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Gotlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Gotland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 37.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Hallands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Halland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 38.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Kalmar län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Kalmar County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 39.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Örebro län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Örebro County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 40.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berg, Peter
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Rayner, David
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In this report methods and results are presented from downscaling of about 40 climate scenarios to local time series for two drainage areas; River Torneå in northern Sweden and River Ätran in southern Sweden. Hydrological and hydraulic modelling has been made and flood maps have been produced for the cities Haparanda and Falkenberg. A study of future extreme precipitation is also presented. The work was performed within the project “Future rainfall and flooding in Sweden” financed by the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB).

  • 41.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Rummukainen, Markku
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Klimatförändringarnas effekter på svenskt miljömålsarbete2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De mål som det svenska miljömålsarbetet ska nå sattes för ett antal år sedan och har delvis preciserats sedan dess, samtidigt som åtgärder har genomförts. Många miljömål bedömdes så sent som 2009 vara svåra att uppnå inom den utsatta tiden, det vill säga till 2020. Klimatförändringarnas effekter, som idag uppmärksammas alltmer, är en faktor som komplicerar och kan förlänga det tidsperspektiv vi har för miljökvalitetsmålen. Många av de viktiga klimateffekter som har lyfts fram i miljömålsarbetet är inte alltid möjliga att kvantifiera med dagens kunskap.Preliminärt verkar det ändå vara så att fram till 2020 har klimatförändringarna liten eller ganska liten betydelse. Vartefter kommer dock klimateffekter att påverka möjligheten att nå miljömålen mer och mer. Hur snabbt effekterna uppstår och hur omfattande de blir beror förstås på i vilken omfattning Begränsad klimatpåverkan uppnås. De miljömål som påverkas mest av klimatförändringarna antingen via direkta effekter eller indirekt handlar om luft, övergödning och biologisk mångfald. Indirekta effekter berör till exempel användning av mark och vatten för utökad förnybar energiproduktion.

  • 42.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Strandberg, Gustav
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Berg, Peter
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Vägledning för användande av klimatscenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SMHI fick i sitt regleringsbrev för år 2014 uppdraget att, i samråd med berörda myndigheter och andra aktörer, ta fram en vägledning för användandet av klimatscenarier. Enligt önskemål framtogs vägledningen som en webb-produkt på smhi.se, i anslutning till klimatscenarier. Materialet finns även samlat i denna rapport, såsom det lanserades hösten 2014. Eftersom materialet är uppbyggt för webb-presentation, där läsaren ska kunna gå in i kapitel utan att ha läst de tidigare, förekommer en del upprepningar. Klimatscenarier är beskrivningar av hur klimatet kan utvecklas i framtiden. Vägledningen ger stöd för att tolka och använda klimatscenarier, med dess möjligheter och begränsningar. Klimateffektstudier beskrivs översiktligt och med fokus på hydrologiska effektstudier. Några enkla steg för att komma igång med klimatanpassning presenteras också. I ordlistan förklaras de begrepp som används.

  • 43.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Wikberger, Christina
    Amorim, Jorge Humberto
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Klimatanpassa nordiska städer med grön infrastruktur2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förtätning av städer och pågående klimatförändring ökar behovet av anpassningsåtgärder. Grön infrastruktur och naturbaserade lösningar kan bidra till att skapa mer hälsosamma och långsiktigt hållbara städer. För att öka användningen av grön infrastruktur som en del i klimatanpassningen behöver vi förstå vilka kunskapsluckor och andra hinder som ligger i vägen för att grön infrastruktur ska användas i klimatanpassningsarbetet.

    SMHI har under år 2018 tillsammans med Stockholms stad drivit det av forskningsrådet Formas finansierade projektet ”Grön infrastruktur och klimat i nordiska städer: idag och i framtiden”. Sammanställningen av rapporter och workshops i projektet visar att det finns mycket kunskap och tillgängliga exempel på hur urbana gröna lösningar kan se ut. Det saknas dock svar på de kvantitativa effekterna av olika åtgärder avseende till exempel temperatur, luftkvalitet, påverkan på hälsa och sociala aspekter.

    De åtgärder som i dag görs i nordiska städer baseras huvudsakligen på behovet av att lösa dagvattenfrågor. Det finns få exempel på städer som använder grön infrastruktur och naturbaserade lösningar som klimatanpassningsåtgärder när det gäller värme. Samtidigt är aktörerna medvetna om övriga positiva effekter som tillkommer såsom trivsel, svalka och biologisk mångfald.

    Eftersom grön infrastruktur och naturbaserade lösningar är ganska nya åtgärder i klimatanpassningsarbetet så saknas oftast erfarenheter av långtidseffekter. Skötsel kan vara ett problem, trots bra anvisningar. Aktörerna pekar också på behovet av att engagera de boende kontinuerligt. Det tycks handla om att skapa en djupare förståelse för varför anläggningar ser ut som de gör och hur de ska skötas.

    Vid workshops och webbinarium efterfrågades vilka kunskapsluckor deltagarna såg. Ekonomi och kunskap om effekter lyftes fram tydligt i svaren. Dessutom önskades metoder för anläggning och drift, goda exempel, planeringsverktyg och underlag om temperatur och vatten.

    Ekonomi och kunskapsbrist ansågs som hinder för genomförande, vilket framkom vid workshops och webbinarium. Andra hinder som nämndes var politiska beslut, lagstiftning, avsaknad av riktlinjer, förtätning och konkurrens om mark liksom planerings- och samordningssvårigheter. En tröghet i att ändra traditionellt planerande och utförande pekades också ut som hinder. Många efterfrågar kunskap allmänt. Vår förhoppning är att denna rapport kan bidra till att inspirera och informera om var material finns. 

  • 44.
    Rummukainen, Markku
    et al.
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Johansson, Daniel J.A.
    Institutionen för energi och miljö, avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers.
    Azar, Christian
    Institutionen för energi och miljö, avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers.
    Langner, Joakim
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Doescher, Ralf
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Smith, Henrik
    Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds universitet.
    Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det naturvetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringarna förbättrats ständigt genom forskningen om klimatsystemet, klimatpåverkan, klimatets variationer och förändringar samt klimateffekter. Kunskapsläget är väletablerat när det gäller den grundläggande fysiken bakom växthuseffekten, liksom att genomsnittstemperaturen vid jordytan stigit de senaste femtio åren. Det är också mycket sannolikt att det mesta av den observerade uppvärmningen beror på mänsklig klimatpåverkan. Samtidigt finns det betydande osäkerheter när det gäller konsekvenserna av klimatförändringarna samt hur mycket utsläppen behöver minska för att man ska nå ett givet klimatmål. Värdet på klimatkänsligheten är den viktigaste faktorn för beräkningar av hur mycket växthusgaser vi kan släppa ut, givet ett visst temperaturmål. Forskningen visar att det behövs stora och snabba utsläppsminskningar för att uppnå tvågradersmålet. För att nå ett lägre temperaturmål, till exempel ett 1,5-gradersmål, är de nödvändiga utsläppsminskningarna än mer omfattande.  För att nå tvågradersmålet med en sannolikhet runt 70 % krävs uppskattningsvis att de globala växthusgasutsläppen minskar i storleksordningen 50‒60 % från år 2000 till 2050, och minskar med nära 100 % till 2100.  För att nå ett 1,5-gradersmål med en sannolikhet runt 70 % krävs globala nollutsläpp redan runt år 2050.  För att nå ett 1,5-gradersmål med en sannolikhet runt 50 % krävs uppskattningsvis att de globala växthusgasutsläppen minskar i storleksordningen 80 % från år 2000 till 2050, och med nära 100 % till 2100. Det är framför allt de kumulativa utsläppen av koldioxid och andra långlivade växthusgaser som räknas när det gäller hur stora klimatförändringarna blir bortom 2100. Ju senare de globala utsläppen kulminerar, och ju högre nivå de då är på, desto större blir utmaningen för att åstadkomma en tillräckligt snabb påföljande utsläppsminskningstakt. Reducerade utsläpp av kortlivade klimatpåverkande ämnen är viktigt främst i ett kortare perspektiv. Det finns olika modeller för hur de globala utsläppsminskningarna kan fördelas mellan olika regioner och länder. Dessa baseras inte på naturvetenskapliga principer utan är beroende av politiska och andra ställningstaganden. För en del länder skiljer sig resultaten mycket beroende på valet av fördelningsmodell. För de flesta industriländer är slutsatsen dock generellt sett densamma: jämfört med idag behöver deras utsläpp minska mycket kraftigt.  För att nå tvågradersmålet med i storleksordningen 70 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen i Sverige minskar med cirka 70 % från år 2005 till 2050. Den motsvarande siffran för EU är cirka 80 %.  För att nå ett 1,5-gradersmål med i storleksordningen 70 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen minskar från år 2005 till år 2050 med runt 100 % i Sverige och i EU, och i andra länder.  För att nå ett 1,5-gradersmål med i storleksordningen 50 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen i Sverige och EU minskar med drygt 90 % från år 2005 till 2050. Nettoutsläpp av koldioxid från avskogning och utrikes luft- och sjöfart ingår inte i dessa uppskattningar. Generellt blir riskerna för allvarliga klimateffekter mindre ju mer ambitiöst temperaturmål som väljs, men riskerna försvinner inte med tvågradersmålet, och inte ens med ett 1,5-gradersmål. Jämfört med IPCC:s AR4 från 2007, har nya forskningsresultat publicerats om klimateffekter. I denna rapport har vi fokuserat på havsnivåhöjningen, havsförsurningen, den biologiska mångfalden samt klimateffekter i Arktis. Jämfört med genomgången av kunskapsläget i AR4 visar nya resultat att den framtida havsnivåhöjningen kan bli större, havsförsurningens effekter på marina ekosystem omfattande och även om en del arter kan vara anpassningsbara, kan världens ekosystem påverkas av skillnader i olika arters sårbarhet för klimatförändringarna. I Arktis sker snabba förändringar. Sammantaget ter sig riskerna för allvarliga klimateffekter större jämfört med AR4. Denna rapport utgår från naturvetenskaplig klimatforskning sedan 2007. Rapporten förordar inte något specifikt temperaturmål, någon specifik utsläppsbana eller specifika policybeslut. Dessa är föremål för politiska avgöranden.

  • 45.
    Schöld, Sofie
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Ivarsson, Cajsa-Lisa
    SMHI, Professional Services.
    Nerheim, Signild
    SMHI, Professional Services.
    Södling, Johan
    SMHI, Professional Services.
    Beräkning av högsta vattenstånd längs Sveriges kust2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I rapporten redovisas hur en metod framtagits för att kunna skatta de allra högsta havsvattenstånd som kan uppträda vid de mätstationer för havsvattenstånd som finns längs Sveriges kust. Metoden är generell och principerna kan därför tillämpas på mätdataserier från olika platser. För att kunna tillämpa metoden måste dock mätdataserien ha en viss minimilängd och tidsupplösning. Resultaten som tas fram är empiriska, vilket betyder att de baseras på tillgängliga mätdata.

    I analysen delades data upp i två delar; det genomsnittliga vattenståndet före en högvattenhändelse och nettohöjningen under en högvattenhändelse. Dessa delar benämns havsnivå före storm respektive nettohöjning, i enlighet med:

    stormflod = havsnivå före storm + nettohöjning

    Nivån på stormfloden är det högsta uppmätta havsvattenståndet under respektive högvattenhändelse. I analysen har även högvattenhändelser som inte förknippas med stormar inkluderats. Många av de högsta stormfloderna har inträffat när havsnivån före storm är förhöjd jämfört med medelvattenståndet, framförallt i stora delar av Östersjön. I analysen ingår samtliga högvattenhändelser från vilka det finns tillgänglig mätdata, även sådana som startat från ett lågt utgångsläge.

    I analysen indelades mätstationerna i olika kustområden och samvariationen mellan mätstationerna undersöktes. För varje enskild station, där havsvattenstånd observeras, har högsta havsnivå före storm och högsta nettohöjning framtagits. Den högsta havsnivån före storm som uppmätts inom kustområdet bedömdes gälla för alla mätstationer inom området. Det högsta beräknade havsvattenståndet definierades som kustområdets högsta havsnivå före storm plus mätstationens högsta nettohöjning.

    Tidvatteneffekten har inte beaktats särskilt, utan är i viss mån inkluderad i nettohöjningen. Denna förenkling beskrivs närmare i Schöld m fl. (2017).

    Analysen visade att:

    • samvariationen inom kustområden är mycket hög för vanligt förekommande vattenstånd.
    • högvattenhändelser förekommer oftare i vissa kustområden.
    • de högsta vattenstånden kan variera mycket, även mellan stationer inom samma kustområde.
    • havsnivån före storm är en mer betydande stormflodskomponent i Östersjön och mindre betydande i Skagerrak-Kattegatt.
    • havsnivån före storm behöver identifieras så att den inte är påverkad av själva stormhändelsen.
    • det är lämpligt att uppdatera det högsta beräknade havsvattenståndet regelbundet,särskilt efter att nya rekordhöga stormfloder inträffat.

    Vi valde att definiera havsnivån före storm som ett medelvärde över sju dygn, 48 timmar före stormflodens maximum. Metodiken avser nivåer ovanpå ett gällande medelvattenstånd. Framtida förändringar av medelvattenståndet orsakade av den globala klimatförändringen behandlas inte i denna rapport. Tillämpningen av metoden i ett framtida klimat beskrivs i Nerheim m fl. (2017).

  • 46.
    Sjökvist, Elin
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Abdoush, Diala
    SMHI, Core Services.
    Sommaren 2018 - en glimt av framtiden?2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The weather in the summer of 2018 was extreme compared to what Sweden experienced during the 20th century. In some places, heat records were broken, and the combination of exceptional warm conditions with a deficit in precipitation caused a severe drought followed by forest fires and crop failure. Knowledge about impacts from climate change leads to the question: Will conditions like those in the summer of 2018 be average at the end of this century? This report compares different statistical measures from the summer of 2018 with by SMHI previously published climate scenarios.

  • 47.
    Sjökvist, Elin
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Uppsala län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Uppsala County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 48.
    Sjökvist, Elin
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Dahné, Joel
    SMHI, Professional Services.
    Köplin, Nina
    SMHI.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Professional Services.
    Nordborg, Daniel
    SMHI.
    Hallberg, Kristoffer
    SMHI, Professional Services.
    Södling, Johan
    SMHI, Professional Services.
    Klimatscenarier för Sverige: Bearbetning av RCP-scenarier för meteorologiska och hydrologiska effektstudier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I studien används två RCP-scenarier, RCP4.5 som bygger på låga utsläpp, och RCP8.5 med höga utsläpp. Båda har tillämpats med 9 olika globala klimatmodeller på olika forskningsinstitut runt om i världen. De globala dataseten har bearbetats med den regionala klimatmodellen RCA4 på Rossby Centre vid SMHI. Att samtliga dataset bearbetats av endast en regional klimatmodell ger en osäkerhet i resultaten. Den regionala modellen jämfördes därför med två andra modeller och en tendens för något blötare klimatsignal i norra Sverige påvisades. Användning av andra regionala modeller för samma ensemble av globala modeller och strålningsdrivningsscenarier kan därför komma att uppvisa en något torrare klimatsignal. SMHI har tidigare utarbetat den s.k. DBS-metoden (Distribution Based Scaling) för bearbetning av klimatscenariodata för hydrologiska effektstudier. Bearbetad klimatdata från klimatmodellerna används som drivdata för hydrologisk modellering samt statistiska analyser av meteorologisk och hydrologisk klimatdata. I studien har två hydrologiska modeller använts parallellt. Varje klimatscenario har bearbetats separat men resultaten presenteras som ensembler av RCP4.5 och 8.5. Analys av årsmedeltemperatur visar på ökad temperatur för hela Sverige i framtiden, och störst ökning sker med det högintensiva scenariot RCP8.5. Skillnaden mellan referensperioden 1961-1990 och slutet av seklet är från 4 graders ökning i södra Sverige till upp mot 6 grader längst i norr. RCP4.5, strålningsdrivningsscenariot som inkluderar utsläppsbegränsningar, visar generellt 2 grader lägre uppvärmning. Nederbörden väntas öka i framtida klimat, RCP4.5 visar på 10-30% ökning och RCP8.5 15-40% ökning. Ökningen är störst i norra Sverige. Medeltillrinningen väntas öka i hela landet utom i sydöstra Sverige, där det sker en minskning i tillrinningen. Störst ökning sker i landets norra delar. RCP8.5 ger det mest extrema resultatet både där tillrinningen ökar och där den minskar. Extrema tillrinningar, 100-årsflöden, väntas öka i älvar i södra Sverige mot slutet av seklet. I nordliga älvar sker en oväsentlig ökning eller till och med en minskning av 100-årsflödets storlek. Arbetet med nedskalning av RCP-scenarier har resulterat i en gedigen databas med meteorologiska och hydrologiska klimatindex. Syftet med databasen är fortsatta studier inom framtida klimat på läns- och kommunnivå. För sådana studier är det viktigt att ha kunskaper om osäkerheten i resultaten, vilka beskrivs i denna rapport.

  • 49.
    Sjökvist, Elin
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Gunn
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Dalarnas län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Dalarna County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

  • 50.
    Stensen, Katarina
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Core Services.
    Eklund, Anna
    SMHI, Core Services.
    Vattentemperaturer och is i Mälaren Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar hur vattentemperatur och is beräknas förändras i Mälaren tillmitten av seklet och fram till 2100 på grund av den globala uppvärmningen.Beräkningarna är gjorda med en sjömodell där Mälaren är uppdelad i två bassänger. Dekallas västra Mälaren och östra Mälaren.De tydligaste förändringarna i Mälaren i ett framtida klimat beräknas bli högrevattentemperaturer både på ytan och på botten samt kortare period med is. Iberäkningarna har två framtidsscenarier använts, vilka baseras på mängden växthusgaser iatmosfären. I det högre scenariot, vilket motsvarar fortsatta utsläpp med dagensutsläppsnivåer, ökar vattentemperaturen mer jämfört med scenariot där utsläppen avväxthusgaser är begränsade.Sammanfattning av resultaten för klimatscenarierna: Den årliga perioden som Mälaren är täckt med is beräknas minska med enmånad till två månader mot slutet av seklet. Ytvattnets medeltemperatur beräknas öka 1,5 till 2,5 grader för bådabassängerna. Förändringen är ungefär lika stor under hela året. Bottenvattnets medeltemperatur väntas öka mellan 1 till 2 grader i den grundarevästra bassängen och 0,5 till 1,5 grader i den djupare östra bassängen.Förändringen är ungefär lika stor under hela året. Maxtemperaturen ökar något mer än medeltemperaturen för både ytvatten ochbottenvatten. Den period som ytvattnets dygnsmedeltemperatur är över 20 grader, ökar medcirka en månad upp till en och en halv månad.Medeltemperaturen och maxtemperaturen för dagens klimat är beräknad utifråntidsperioden 1997-2015 och utifrån 2032-2050 och 2080-2098 för ett framtida klimat.Maxtemperaturen är det högsta värdet som beräknas uppnås under perioden.

12 1 - 50 of 54
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7
|