Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Hall, Per O. J.
    et al.
    Almroth-Rosell, Elin
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Bonaglia, Stefano
    Dale, Andrew W.
    Hylén, Astrid
    Kononets, Mikhail
    Nilsson, Madeleine
    Sommer, Stefan
    van de Velde, Sebastiaan
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Influence of Natural Oxygenation of Baltic Proper Deep Water on Benthic Recycling and Removal of Phosphorus, Nitrogen, Silicon and Carbon2017Ingår i: Frontiers in Marine Science, ISSN 2296-7745, Vol. 4, nr 27Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 2.
    Hansson, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Lars
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oxygen Survey in the Baltic Sea 2017 - Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960-20172018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIs Report Oceanography No 42. Sedan 2011 har årliga uppdateringar gjorts då kompletterande data från länder runt Östersjön har rapporerats till ICES. I denna rapport har resultaten från 2016 uppdaterats. De preliminära resultaten för 2017 baseras på data insamlade under Baltic International Acoustic Survey (BIAS) och nationell miljöövervakning med bidrag från Sverige, Finland och Polen.

    Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten.

    Resultaten för 2016 och de preliminära resultaten för 2017 visar att de extremasyreförhållanden som observerats i Egentliga Östersjön fortsätter. Utbredningen av anoxi fortsätter att vara konstant förhöjd till nivåer som bara observerats i Östersjön enstaka år före 1999. Trots ett flertal inflöden under perioden 2014-2016 beräknas ungefär 18% av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara påverkade av anoxiska förhållanden och omkring 28% av hypoxi under 2017. Inflödena 2014-2016 har minskat poolen av svavelväte så att den nästan helt försvunnit i Östra och Norra Gotlandsbassängen. Dock är syrgashalterna fortsatt noll eller mycket nära noll i djupvattnet och tecken på ökade halter av svavelväte har noterats under 2017.

  • 3.
    Hansson, Martin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Lars
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Oxygen Survey in the Baltic Sea 2018 - Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960-20182018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIs Report Oceanography No 42. Sedan 2011 har årliga uppdateringar gjorts då kompletterande data från länder runt Östersjön har rapporerats till ICES datacenter. I denna rapport har resultaten från 2017 uppdaterats och preliminära resultat för 2018 tagits fram. Resultaten för 2018 baseras på data insamlade under internationella fiskeriundersökningar, nationell miljöövervakning och forskningsprojekt med bidrag från Danmark, Estland, Lettland, Sverige, Finland, Ryssland och Polen. Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten. Resultaten för 2017 och de preliminära resultaten för 2018 visar att de extrema syreförhållanden som observerats i Egentliga Östersjön, efter regimskiftet 1999, fortsätter. Utbredningen av anoxi fortsätter att vara konstant förhöjd till nivåer som bara observerats i Östersjön enstaka år före 1999. Trots ett flertal inflöden under perioden 2014-2016 beräknas ungefär 22% av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara påverkade av anoxiska förhållanden och omkring 32% av hypoxi under 2018. De preliminära resultaten från 2018 indikerar att de anoxiska områdena är de största som har noterats under den analyserade perioden, som startar 1960. Mängden svavelväte, som på grund av inflödena 2014- 2016, helt försvann från Östra och Norra Gotlandsbassängerna, ökar åter i dessa bassängers djupvatten.

  • 4. Liblik, Taavi
    et al.
    Naumann, Michael
    Alenius, Pekka
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lips, Urmas
    Nausch, Gunther
    Tuomi, Laura
    Wesslander, Karin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Laanemets, Jaan
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Propagation of Impact of the Recent Major Baltic Inflows From the Eastern Gotland Basin to the Gulf of Finland2018Ingår i: Frontiers in Marine Science, E-ISSN 2296-7745, Vol. 5, artikel-id UNSP 222Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 5. Nilsson, Madeleine M.
    et al.
    Kononets, M.
    Ekeroth, N.
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hylen, A.
    Sommer, S.
    Pfannkuche, O.
    Almroth-Rosell, Elin
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Atamanchuk, D.
    Andersson, J. H.
    Roos, P.
    Tengberg, A.
    Hall, Per O. J.
    Organic carbon recycling in Baltic Sea sediments - An integrated estimate on the system scale based on in situ measurements2019Ingår i: Marine Chemistry, ISSN 0304-4203, E-ISSN 1872-7581, Vol. 209, s. 81-93Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 6.
    Viktorsson, Lena
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Wesslander, Karin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Revidering av fysikaliska och kemiskabedömningsgrunder i kustvatten: Underlag inför uppdatering av HVMFS 2013:192018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är ett underlag för revidering av bilaga 5 i HVMFS 2013:19, Bedömningsgrunder för fysikaliskkemiskakvalitetsfaktorer i kustvatten och vatten i övergångszonen. Underlaget innefattar främst enuppdatering av referensvärden för näringsämnen samt förslag på uppdatering av viss text i föreskriftengällande syrebalans och siktdjup. Den generella metoden för var och en av stödparametrarna ibedömningsgrunderna bibehålls. I rapportens sista kapitel presenteras de uppdateringar av föreskriftenHVMFS 2013:19 som rekommenderas utifrån detta uppdrag.Efter en jämförelse av tidigare framtagna referensvärden för näringsämnen och de som tagits fram iden här rapporten rekommenderas att nya referensvärden i tillrinnande sötvatten används men atttidigare referensvärden för TN och TP vid utsjösalthalt samt att klassgränser behålls. En mindrejustering av referensvärden för DIN och DIP utifrån havsmiljöförordningens G/M värden föreslåsdock. De nya referensvärdena är framtagna med modellen S-HYPE (Lindström m.fl. 2010) förtillrinnande sötvatten och utifrån utsjövärden för oorganiskt fosfor och kväve (HVMFS 2012:18) samteffektsamband i mätdata. Det förtydligas också att ett konstant referensvärde för näringsämnenanvänds vid salthalter ≤2 psu.Den S-HYPE körning som använts för referensvärden i tillrinnande sötvatten är en bakgrundskörningsom är anpassad till definitionen av bakgrundsbelastning i PLC6 (Pollution Load Compilation 6,HELCOM).Utöver uppdatering av referensvärden för näringsämnen så föreslås en förändrad sammanvägning avkväve och fosfor i bedömningsgrunden. Det innebär att de ingående parametrarna för kväve och fosforsammanvägs var för sig. Bedömningsgrunderna ger då en separat status för varje näringsämne (kväveoch fosfor) baserat på de ingående parametrarna. Detta ger både en större möjlighet till att se vilketnäringsämne som bidrar till att eventuellt sänka status och stämmer överens med hur rapporteringentill EU-kommissionen ska ske.För syre rekommenderas en uppdatering om vilka mätmetoder som får användas, så att ävenmätningar med sensorer kan användas för statusbedömning. För siktdjup var ambitionen att ta fram etthumusgränsvärde för när kvalitetsfaktorn inte ska tillämpas. En fullständig statistisk analys har intehunnits med och en tydlig rekommendation kan inte ges.Det har under arbetet med att ta fram nya referensvärden för näringsämnen enligt nuvarande metodblivit tydligt att metoden för att bedöma näringsämnen behöver en mer övergripande uppdatering. Tillexempel kan metoden för salthaltskorrektion troligen förbättras med hjälp av en analys av mätdata ikombination med kustzonsmodellen.

  • 7. von Schuckmann, Karina
    et al.
    Le Traon, Pierre-Yves
    Alvarez-Fanjul, Enrique
    Axell, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Balmaseda, Magdalena
    Breivik, Lars-Anders
    Brewin, Robert J. W.
    Bricaud, Clement
    Drevillon, Marie
    Drillet, Yann
    Dubois, Clotilde
    Embury, Owen
    Etienne, Hélène
    Sotillo, Marcos García
    Garric, Gilles
    Gasparin, Florent
    Gutknecht, Elodie
    Guinehut, Stéphanie
    Hernandez, Fabrice
    Juza,, Melanie
    Karlson, Bengt
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Korres, Gerasimos
    Legeais, Jean-François
    Levier, Bruno
    Lien, Vidar S.
    Morrow, Rosemary
    Notarstefano, Giulio
    Parent, Laurent
    Pascual, Álvaro
    PérezGómez, Begoña
    Perruche, Coralie
    Pinardi, Nadia
    Pisano, Andrea
    Poulain, Pierre-Marie
    Pujol, Isabelle M.
    Raj, Roshin P.
    Raudsepp, Urmas
    Roquet, Hervé
    Samuelsen, Annette
    Sathyendranath, Shubha
    She, Jun
    Simoncelli, Simona
    Cosimo, Solidoro
    Tinker, Jonathan
    Tintoré, Joaquín
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ablain, Michael
    Almroth-Rosell, Elin
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Bonaduce, Antonio
    Clementi, Emanuela
    Cossarini, Gianpiero
    Dagneaux, Quentin
    Desportes, Charles
    Dye, Stephen
    Fratianni, Claudia
    Good, Simon
    Greiner, Eric
    Gourrion, Jerome
    Hamon, Mathieu
    Holt, Jason
    Hyder, Pat
    Kennedy, John
    ManzanoMuñoz, Fernando
    Melet, Angélique
    Meyssignac, Benoit
    Mulet, Sandrine
    Buongiorno Nardelli, Bruno
    O´Dea, Enda
    Olason, Einar
    Paulmier, Aurélien
    Pérez-González, Irene
    Reid, Rebecca
    Racault, Marie-Fanny
    Raitsos, Dionysios E.
    Ramos,, Antonio
    Sykes, Peter
    Szekely, Tanguy
    Verbrugge, Nathalie
    The Copernicus Marine Environment Monitoring Service Ocean State Report2017Ingår i: Journal of operational oceanography. Publisher: The Institute of Marine Engineering, Science & Technology, ISSN 1755-876X, E-ISSN 1755-8778, Vol. 9, nr Sup.2, s. 235-320Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 8.
    Wesslander, Karin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Summary of the Swedish National Marine Monitoring 2016 - Hydrography, nutrients and phytoplankton2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Resultat från Sveriges nationella samlade nationella marina övervakning i den fria vattenmassan under året 2016 presenteras. De nationella utförarna är Sveriges metrorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Stockholms Universitet (SU) och Umeå marina forskningscentrum (UMF). De parametrar som presenteras i rapporten är salthalt, temperatur, syre, löst oorganiskt fosfor, totalfosfor, löst oorganiskt kväve, totalkväve, löst kisel, klorofyll och växtplankton. Även siktdjup, djurplankton, humus, primär produktion, pH och alkalinitet provtas men de presenteras inte. Säsongsfigurer tillsammans med statistik presenteras för ytvatten i Bilaga I. Tidsserier för ytvatten (0-10 m) och bottenvatten presenteras i Bilaga II. Mängden närsalter i Östersjöns delbassänger under vintern presenteras i bilaga III.Speciella händelser 2016

    • Flertalet högtryckspassager orsakade en ovanligt varm septembermånad, vilket gav yttemperaturer mer än en standard avvikelse över det normala vid nästa alla stationer i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön.
    • I Kattegatts bottenvatten var det mycket låga syrgashalter under hösten men förhållandena återgick till det normala under vintern. Detta syns framförallt i säsongsfigurerna för Anholt E och Fladen.
    • Syresituationen i Östra Gotlandsbassängen har förbättrats något och anledningen är att antalet inflöden har blivit fler sedan det senaste stora inflödet som skedde i december 2014. Inflödet på 30 km3 i början av året kunde senare under juni spåras i bottenvattnet i Östra Gotlandsbassängen. 
    • Nivåerna av kisel i Östersjön har under de senaste åren varit över det normala och så även detta år men främst i de centrala och norra delarna av Egentliga Östersjön.
    • I juli noterades förhållandevis stora mängder av dinoflagellaten Dinophysis acuminata. Detta orsakade förhöjda halter av Dinophysis-toxiner i blåmusslor vilket i sin tur ledde till att Livsmedelsverket förbjöd musselskörd i vissa områden längs Bohuskusten.
    • Ovanligt lång blomning av cyanobakterier i Östersjön.
  • 9.
    Wesslander, Karin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Fölster, Jens
    Drakare, Stina
    Sonesten, Lars
    Förslag till plan för revidering av fysikalisk-kemiska bedömningsgrunder för ekologisk status i sjöar, vattendrag och kustvatten Del A: SJÖAR OCH VATTENDRAG (SLU) Del B: KUSTVATTEN (SMHI)2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Wesslander, Karin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Skjevik, Ann-Turi
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    The Swedish National Marine Monitoring Programme 2018. Hydrography Nutrients Phytoplankton2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten sammanfattar de huvudsakliga resultaten av det svenska nationella marinaövervakningsprogrammet av pelagialen under 2018. Resultat från mätningar av hydrografi,näringsämnen och växtplankton diskuteras för haven runt Sverige; Skagerrak, Kattegatt, Öresund,Egentliga Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Den nationella miljöövervakningen inomdelprogrammet fria vattenmassan utförs av SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut),Stockholms Universitet och UMF (Umeå marina forskningscentrum). Data är insamlade, analyseradeoch rapporterade med stöd från svensk miljöövervakning och på uppdrag av HaV (Havs- ochvattenmyndigheten). SMHIs övervakningsprogram sker genom ett samarbete mellan den nationellamiljöövervakningen inom delprogrammet fria vattenmassan och SMHIs oceanografiska mätprogramför övervakning av haven runt Sverige och samfinansieras av HaV och SMHI. Denna årligasammanställning av den nationella miljöövervakningen görs av SMHI i en rapport som finansierasgenom avtalet mellan HaV och SMHI.Vädret under 2018 präglades av hög värme och ett par stormar som fick konsekvenser för tillståndet ihavet. Våren kom snabbt och havsvattentemperaturen ökade mycket mellan april och maj. I augustioch september drog två stormar förbi, benämnda Johanne och Knud, och ytlagret blev på flera håll välomblandat. På östkusten noterades uppvällning både längs med kusten i Egentliga Östersjön och iBottenhavet.Under året var det två mindre djupvatteninflöden till Östersjön och dessa förbättrade syresituationentemporärt i de sydligaste delarna. Ingen förbättring av syresituationen noterades i Östra- och VästraGotlandsbassängen och istället ökade mängden svavelväte i dessa bassänger under året.I mars var vårblomningen igång i Skagerrak och Kattegatt, och koncentrationerna av fosfat och löstoorganiskt kväve var nära eller på detektionsgränsen från april till september. I Skagerrak ochKattegatt dominerades vårblomningen av kiselalgen Skeletonema marinoi. I Östersjön startadevårblomningen i april. Den omfattande blomningen av cyanobakterier i Östersjön var igång redan imaj och var fortfarande pågående under expeditionen i andra halvan av september. Under höstenobserverades dinoflagellaten Prorocentrum compressum i höga cellantal vid alla stationer påVästkusten. Den här flagellaten är sällsynt och även om den inte är skadlig så är det intressant när enart plötsligt dyker upp och stannar under en längre period. Det potentiellt skadliga kiselalgsläktetPseudo-nitzschia blommade i början av december.Koncentrationerna av fosfat och löst oorganiskt kväve i ytvattnet var i huvudsak normala förutom iSkagerrak och Kattegatt där de var lägre än normalt i december. Koncentrationerna av kisel var högreän normalt före vårblomningen vid de flesta stationerna och i Östersjön var de även höga underhösten.Under 2018 var det en del svårigheter med tillgängliga fartyg för expeditionerna och någraexpeditioner behövde ställas in. Många planerade observationer uteblev därför, speciellt undersommarperioden.

  • 11.
    Wesslander, Karin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Skjevik, Ann-Turi
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    The SwedishNational MarineMonitoringProgramme 2017: HydrographyNutrientsPhytoplankton2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten sammanfattar de huvudsakliga resultaten av det svenska nationella marina övervakningsprogrammet av pelagialen under 2017. Resultat från mätningar av hydrografi, näringsämnen och växtplankton diskuteras för  haven runt Sverige; Skagerrak, Kattegatt, Öresund, Egentliga Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Övervakningen utförs av SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut), SU (Stockholms Universitet) och UMF (Umeå marina forskningscentrum) och övervakningsprogrammet samfinansieras av HaV (Havs- och vattenmyndigheten), SMHI, SU and UMF. Data är insamlade, analyserade och rapporterade med stöd från svensk miljöövervakning och på uppdrag HaV.

    Den Baltiska strömmen längs Västkusten medför stora fluktuationer av  salthalten i ytan och det ovanligt höga utflödet med bräckt vatten från Östersjön under 2017 avspeglades som låg ytsalthalt i Skagerrak och Kattegatt i början av året. Det var inga stora djupvatteninflöden till Östersjön under 2017 men ett par av mindre storlek. Dessa mindre inflöden förbättrade syreförhållanden endast temporärt i Bornholms-bassängen och i södra delen av Östra Gotlandsbassängen.

    Salthalten under haloklinen var högre än normalt i Gotlands-bassängerna och i Norra Egentliga Östersjön samt även i ytlagret i Östra Gotlandsbassängen.

    Koncentrationen av fosfat och oorganiskt kväve i Skagerrak och Kattegatts ytvatten var normal medan silikatkoncentrationen var hög, speciellt under våren. I Östersjöns ytvatten var det höga nivåer av silikat i alla bassänger. Enligt det uppskattade totala innehållet av kisel i Östersjön har det pågått en ökning av kisel sedan början av 90-talet. Koncentrationen av fosfat i ytvattnet var över normal i Gotlandsbassängerna och Norra Egentliga Östersjön medan koncentrationen av oorganiskt kväve var mer än normalt i Arkona- och Bornholmsbassängen. Under vår och sommar var det djup där det oorganiska kvävet tar slut i Egentliga Östersjön större än normalt. I djupvattenlagret var det lägre koncentrationer än normalt av särskilt fosfat och silikat.

    I stället för de sedvanliga kiselalgerna var det det för fisk skadliga flagellatsläktet Pseudochattonella som blommade på Västkusten i februari till april. Under hösten förekom däremot en utdragen kiselalgsblomning. I Östersjön förekom vårblomningen i april. Cyanobakterieblomningen startade redan i maj med Aphanizomenon flos-aquae. Under juni och juli fanns alla tre av de filamentösa cyanobakterierna, A. flos-aquae, Dolichospermum lemmermannii och den potentiellt skadliga Nodularia spumigena, i växtplanktonproverna i varierande mängd.

    I Bottenhavet var ytvattentemperaturen lägre än normalt och koncentrationen av syre var under normala nivåer, men ändå högre än kritiska.

1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7
|