Change search
Refine search result
1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Stensen, Katarina
    SMHI, Core Services.
    Alavi, Ghasem
    SMHI, Professional Services.
    Jacobsson, Karin
    SMHI, Professional Services.
    Sveriges stora sjöar idag och i framtiden.: Klimatets påverkan på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Kunskapssammanställning februari 2018.2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs den klimatrelaterade problematiken kring landets fyra störstasjöar i ett tidsperspektiv fram till 2100. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren ärmycket olika till sin karaktär, men vissa gemensamma problem finns. Av sjöarna är detVänern som har de största problemen i dagens klimat och fram till slutet av detta sekel,medan Mälaren troligtvis är den sjö som kommer få störst problem i ett längretidsperspektiv.Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändradevattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilketger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna.En gemensam svårighet för klimatanpassning kring de stora sjöarna är att det inte ärtydligt vem som ska ta ansvar och kostnader för klimatanpassningsåtgärder. Detta är etthinder för att komma vidare med de problem som idag finns för Vänern och för denlångsiktiga klimatanpassningen av Mälaren, bortom detta sekel.Gemensamt för sjöarna är också att det finns behov av ytterligare underlag kring: Samhällsekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna för sjöarna Analyser av hur ekosystemen i de enskilda sjöarna påverkas av varmare vattenoch kortare perioder med is. Modellering av hur råvattenkvaliteten förändras i framtiden. Mer observationer för att fånga upp klimateffekter i sjöarna.Till varje sjö har en referensgrupp bestående av representanter för olika intressen kringsjöarna bildats. Mycket av det som beskrivs i rapporten är underlag som tagits fram inomramen för projektet och frågeställningar som kommit upp under möten medreferensgrupperna, men även befintlig litteratur har använts.

  • 2.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Stensen, Katarina
    SMHI, Core Services.
    Alavi, Ghasem
    SMHI, Professional Services.
    Jacobsson, Karin
    SMHI, Professional Services.
    Sveriges stora sjöar idag och i framtiden. Klimatets påverkan på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Kunskapssammanställning februari 2018.2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs den klimatrelaterade problematiken kring landets fyra största sjöar i ett tidsperspektiv fram till 2100. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren är mycket olika till sin karaktär, men vissa gemensamma problem finns. Av sjöarna är det Vänern som har de största problemen i dagens klimat och fram till slutet av detta sekel, medan Mälaren troligtvis är den sjö som kommer få störst problem i ett längre tidsperspektiv.

    Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändrade vattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilket ger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna.

    En gemensam svårighet för klimatanpassning kring de stora sjöarna är att det inte är tydligt vem som ska ta ansvar och kostnader för klimatanpassningsåtgärder. Detta är ett hinder för att komma vidare med de problem som idag finns för Vänern och för den långsiktiga klimatanpassningen av Mälaren, bortom detta sekel.

    Gemensamt för sjöarna är också att det finns behov av ytterligare underlag kring:

    • Samhällsekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna för sjöarna
    • Analyser av hur ekosystemen i de enskilda sjöarna påverkas av varmare vatten och kortare perioder med is.
    • Modellering av hur råvattenkvaliteten förändras i framtiden.
    • Mer observationer för att fånga upp klimateffekter i sjöarna.

    Till varje sjö har en referensgrupp bestående av representanter för olika intressen kring sjöarna bildats. Mycket av det som beskrivs i rapporten är underlag som tagits fram inom ramen för projektet och frågeställningar som kommit upp under möten med referensgrupperna, men även befintlig litteratur har använts.

  • 3. Froberg, Mats
    et al.
    Hansson, Karna
    Kleja, Dan Berggren
    Alavi, Ghasem
    SMHI, Professional Services.
    Dissolved organic carbon and nitrogen leaching from Scots pine, Norway spruce and silver birch stands in southern Sweden2011In: Forest Ecology and Management, ISSN 0378-1127, E-ISSN 1872-7042, Vol. 262, no 9, p. 1742-1747Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The effects of three common tree species - Scots pine, Norway spruce and silver birch - on leaching of dissolved organic carbon and dissolved nitrogen were studied in an experimental forest with podzolised soils in southern Sweden. We analyzed soil water collected with lysimeters and modeled water fluxes to estimate dissolved C and N fluxes. Specific UV absorbance (SUVA) was analyzed to get information about the quality of dissolved organic matter leached from the different stands. Under the O horizon, DOC concentrations and fluxes in the birch stands were lower than in the spruce and pine stands; annual fluxes were 21 g m(-2) y(-1) for birch and 38 g m(-2) y(-1) and 37 g C m(-2) y(-1) for spruce and pine, respectively. Under the B horizon, annual fluxes for all tree species ranged between 3 and 5 g C m(-2) y(-1), implying greater loss of DOC in the mineral soil in the coniferous stands than in the birch stands. We did not find any effect of tree species on the quality of the dissolved organic matter, as measured by SUVA, indicating that the chemical composition of the organic matter was similar in leachates from all three tree species. Substantial amounts of nitrogen was leached out of the soil profile at the bottom of the B horizon from the pine and birch stands, whereas the spruce stands seemed to retain most of the nitrogen in the soil. These differences in N leaching have implications for soil N budgets. (C) 2011 Elsevier B.V. All rights reserved.

  • 4. Sobotkova, Martina
    et al.
    Dusek, Jaromir
    Alavi, Ghasem
    SMHI, Professional Services.
    Sharma, Laxman
    Ray, Chittaranjan
    Assessing the Feasibility of Soil Infiltration Trenches for Highway Runoff Control on the Island of Oahu, Hawaii2018In: Water, ISSN 2073-4441, E-ISSN 2073-4441, Vol. 10, no 12, article id 1832Article in journal (Refereed)
  • 5. Sobotkova, Martina
    et al.
    Dusek, Jaromir
    Alavi, Ghasem
    SMHI, Professional Services.
    Sharma, Laxman
    Ray, Chittaranjan
    Assessing the Feasibility of Soil Infiltration Trenches for Highway Runoff Control on the Island of Oahu, Hawaii (vol 10, 1832, 2018)2019In: Water, ISSN 2073-4441, E-ISSN 2073-4441, Vol. 11, no 3, article id 474Article in journal (Refereed)
1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.8
|