Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 9 av 9
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Axe, Philip
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Wesslander, Karin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Kronsell, Johan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Confidence rating for OSPAR COMP2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Medlemsländerna inom EU har undertecknat Havsmiljödirektivet samt Ramdirektivet för Vatten och har därmed förpliktat sig att uppnå ”God” eller ”God miljö-” status inom sina marina miljöer inom en viss tid, eller ta fram åtgärder. Det finns därför ett behov att utvärdera mätprogrammen som levererar data till sådana statusbedömningar, som en del av konfidensbedömningen av hela statusbedömningen. Inom OSPAR Konventionen för Skyddet av Nordost Atlanten, har Tyskland och Nederländerna presenterat ett förslag för hur man skulle kunna utföra en sådan utvärdering. Den här rapporten beskriver resultat när metoden användes med svenska data från Västerhavet (inklusive Öresund, som möjligtvis ska ingå i Större Nordsjöns region under Marina Strategin). Övergödningsvariablernas salthaltsvariation undersöktes. I Kattegatt var den oorganiska närsaltsvariabiliteten minst vid den högsta salthalten, detta tyder på att en pålitlig bedömning av övergödning kan göras enklare med utsjödata än med data från den mer dynamiska kustzonen. När man tittar på mätprogrammets täckning, syns det att horisontala gradienter i bedömningsvariabler (ofta säsongsmedlen) varierar med mindre än 30 % mellan stationer. Detta visar på en rimlig täckning, även om flera stationer skulle förbättra programmet. Om man tittar på varje station för sig, är nuvarande provtagning i djupled tillräcklig, förutom för klorofyll a och oorganiska närsalter under växtsäsongen. Provtagningsfrekvensen räcker för totala närsaltshalter, men är inte tillräcklig för oorganiska närsalter samt, i Öresund, för koncentrationen av syre i djupvattnet. Den otillräckliga provtagningen av klorofyll a och oorganiska närsalter kan förbättras ganska enkelt om en autoanalysator med två kanaler (nitrit + nitrat, samt ortofosfat) monteras på de nuvarande ferryboxsystem som används. Alternativet att använda bojar och traditionella mätplattformar skulle vara dyrare.

  • 2. Liblik, Taavi
    et al.
    Naumann, Michael
    Alenius, Pekka
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lips, Urmas
    Nausch, Gunther
    Tuomi, Laura
    Wesslander, Karin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Laanemets, Jaan
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Propagation of Impact of the Recent Major Baltic Inflows From the Eastern Gotland Basin to the Gulf of Finland2018Ingår i: Frontiers in Marine Science, E-ISSN 2296-7745, Vol. 5, artikel-id UNSP 222Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3.
    Viktorsson, Lena
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Wesslander, Karin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Revidering av fysikaliska och kemiskabedömningsgrunder i kustvatten: Underlag inför uppdatering av HVMFS 2013:192018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är ett underlag för revidering av bilaga 5 i HVMFS 2013:19, Bedömningsgrunder för fysikaliskkemiskakvalitetsfaktorer i kustvatten och vatten i övergångszonen. Underlaget innefattar främst enuppdatering av referensvärden för näringsämnen samt förslag på uppdatering av viss text i föreskriftengällande syrebalans och siktdjup. Den generella metoden för var och en av stödparametrarna ibedömningsgrunderna bibehålls. I rapportens sista kapitel presenteras de uppdateringar av föreskriftenHVMFS 2013:19 som rekommenderas utifrån detta uppdrag.Efter en jämförelse av tidigare framtagna referensvärden för näringsämnen och de som tagits fram iden här rapporten rekommenderas att nya referensvärden i tillrinnande sötvatten används men atttidigare referensvärden för TN och TP vid utsjösalthalt samt att klassgränser behålls. En mindrejustering av referensvärden för DIN och DIP utifrån havsmiljöförordningens G/M värden föreslåsdock. De nya referensvärdena är framtagna med modellen S-HYPE (Lindström m.fl. 2010) förtillrinnande sötvatten och utifrån utsjövärden för oorganiskt fosfor och kväve (HVMFS 2012:18) samteffektsamband i mätdata. Det förtydligas också att ett konstant referensvärde för näringsämnenanvänds vid salthalter ≤2 psu.Den S-HYPE körning som använts för referensvärden i tillrinnande sötvatten är en bakgrundskörningsom är anpassad till definitionen av bakgrundsbelastning i PLC6 (Pollution Load Compilation 6,HELCOM).Utöver uppdatering av referensvärden för näringsämnen så föreslås en förändrad sammanvägning avkväve och fosfor i bedömningsgrunden. Det innebär att de ingående parametrarna för kväve och fosforsammanvägs var för sig. Bedömningsgrunderna ger då en separat status för varje näringsämne (kväveoch fosfor) baserat på de ingående parametrarna. Detta ger både en större möjlighet till att se vilketnäringsämne som bidrar till att eventuellt sänka status och stämmer överens med hur rapporteringentill EU-kommissionen ska ske.För syre rekommenderas en uppdatering om vilka mätmetoder som får användas, så att ävenmätningar med sensorer kan användas för statusbedömning. För siktdjup var ambitionen att ta fram etthumusgränsvärde för när kvalitetsfaktorn inte ska tillämpas. En fullständig statistisk analys har intehunnits med och en tydlig rekommendation kan inte ges.Det har under arbetet med att ta fram nya referensvärden för näringsämnen enligt nuvarande metodblivit tydligt att metoden för att bedöma näringsämnen behöver en mer övergripande uppdatering. Tillexempel kan metoden för salthaltskorrektion troligen förbättras med hjälp av en analys av mätdata ikombination med kustzonsmodellen.

  • 4.
    Wesslander, Karin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Coastal eutrophication status assessment using HEAT 1.0 (WFD methodology) versus HEAT 3.0 (MSFD methodology) and  Development of an oxygen consumption  indicator2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten innehåller två delar vilka båda är fristående rapporter och ett bidrag till HELCOM-projektet EUTRO-OPER. Uppdraget har finansierats och beställts av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV), 2014-2015.

    • Bedömning av övergödning i kustvatten med HEAT 1.0 (Vattendirektivets metodik) versus HEAT 3.0 (Havsmiljödirektivets metodik)

    Status för övergödning bedöms nationellt i kustnära områden i Vattendirektivet (VD) och i öppet hav inom Havsmiljödirektivet (HMD). Båda direktiven tar hänsyn till övergödning men med olika tillvägagångssätt och det finns därför ett behov av harmonisering i bedömningsprocessen. Det Excelbaserade verktyget HEAT (HELCOM Eutrophication Assessment Tool) har använts i tidigare bedömningar i HELCOM-regionen. Det finns två versioner; HEAT 1.0 och HEAT 3.0, den första är baserat på VD metodik och den andra är baserad på HMD metodik. Den största skillnaden mellan HEAT 1.0 och HEAT 3.0 är hur indikatorerna är grupperade. Här bedömer vi status för övergödning i kustvatten med HEAT och jämför resultaten med den nationella bedömningen inom VD. Detta test inkluderar data för 33 vattenförekomster i fem länder; Estland, Finland, Lettland, Polen och Sverige. Information om referensvärden, acceptabel avvikelse, status och klassgränser för alla indikatorer som används inom VD för att rapportera ekologisk status (biologisk och fysisk-kemisk) har tillhandahållits för varje testområde. Informationen har lagts in i HEAT 1.0 och HEAT 3.0 och jämförts med den nationella bedömningen inom VD. Båda HEAT-verktygen genererade lägre status i mer än 50 % av fallen. För en del fall ändrades status till sub-GES från GES när HEAT användes. Klassgränsen för god/måttlig status är densamma i HEAT och VD medan de lägre klassgränserna generellt är striktare i HEAT vilket förklarar den lägre statusen. I nationella bedömningar inom VD används expertbedömning i de fall där in situ data är bristfällig, saknas eller har hög osäkerhet. Statusen i HEAT ges av en-ut-alla-ut principen men det är ändå möjligt att inkludera expertbedömning genom viktningsprocessen.

    • Utveckling av en syreindikator

    Det undersöktes om syrekonsumption kan användas som en syreindikator för Östersjön. Metoden är baserad på idén att beräkna syrekonsumptionen i ett stabilt lager under den produktiva zonen sommartid och relatera den till närsaltskoncentrationer. Med mer närsalter tillgängliga ökar den biologiska produktionen. Genom att uppskatta hur mycket syre som behövs för att bryta ned det biologiska materialet borde det vara möjligt att koppla syrekonsumption till övergödning. Syrekonsumptionen beräknades för BY15-Gotlandsdjupet i östra Gotlandsbassängen. Vi identifierade ett stabilt lager mellan 30 och 50 meter och en stor förändring i syre och närsalter från juni till augusti. Syrekonsumptionen hade stora variationer mellan år och det fanns ingen signifikant korrelation till vintermedel av närsalter. Det var inte möjligt att beräkna diffusionen på grund av för glesa mätningar kring skiktningen, detta begränsar metoden. Det är däremot möjligt att förbättra uppskattningen av diffusionen med en modell. Djupet av det stabila lagret varierar mellan områden och även mellan år vilket kräver en del handpåläggning för metoden. Vi insåg att metoden har för många begränsningar för att vara en funktionell indikator. En funktionell indikator ska inte vara beroende av krävande modellering eller för mycket handpåläggning. Vi undersökte också om en möjlig kandidat till en lite enklare syrekonsumptionindikator skulle kunna vara att beräkna syremättnaden på en specifik nivå. Om vi antar att temperaturen inte har ändrats så mycket sedan skiktningen etablerades kan vi förvänta oss att förändringen i syremättnad i augusti beror på biologisk syrekonsumption under sen vår och sommar. Korrelationen med vinternärsalter förbättrades något i detta fall. 

  • 5.
    Wesslander, Karin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Lars
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Axe, Philip
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Johansson, Johannes
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Linders, Johanna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nexelius, Nils
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Skjevik, Ann-Turi
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Swedish National Report on Eutrophication Status in the Skagerrak, Kattegat and the Sound - OSPAR ASSESSMENT 20162017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Swedish OSPAR waters were assessed by applying the OSPAR Common Procedure for the time period 2006 – 2014. The Swedish parts of Skagerrak, Kattegat and the Sound constitute the outer part of the transition zone between the estuarine Baltic Sea and the oceanic North Sea and were investigated for nutrients, chlorophyll-a,oxygen, macrophytes, phytoplankton and zoobenthos. The conclusion from the overall assessment of the Swedish OSPAR waters was that only Skagerrak open sea could be classified as a Non-Problem Area and all other assessment units were classified as Problem Areas.  Atmospheric input of nitrogen significantly decreased in both Skagerrak and Kattegat and the land based input of total nutrients also decreased in Skagerrak, Kattegat as well as the Sound. However, the short-term trend of nitrogen input to the Sound was positive. Skagerrak is governed by trans-boundary transports from the North Sea of mainly nitrogen but also phosphorus. Kattegat receives trans-boundary nutrients from both the Baltic Sea through the Sound and from Skagerrak and transports nutrients towards the coast and the western part of the basin.  Overall, concentrations of DIN, DIP, TN and chlorophyll-a decreased in most areas, however, no significant trends were found for DIP. Increasing concentrations were found in silicate, POC and TP. The Secchi depth increased in most areas. Oxygen deficiency was mainly a problem in the fjords and the Kattegat open sea.  In Skagerrak coastal waters winter nutrients were only elevated in the fjords. Concentrations of DIN generally decreased significantly and there were tendencies of decreasing DIP. This pattern was also supported by the total nitrogen while total phosphorus increased. Secchi depth was improving and there was a significant positive trend of increasing depths. However, zoobenthos were still in bad condition and phytoplankton indicator species were often elevated. Chlorophyll-a concentrations were generally decreasing but still elevated in the inner coastal waters. There were also problems with algal toxins such as DST (Diarrhetic Shellfish Toxin) and PST (Paralystic Shellfish Toxin) infections in the area. According to the OSPAR classification scheme, a unit with no evident increased nutrient enrichment can be classified as a Problem Area but the cause might be due to trans-boundary transport from adjacent areas. In the open area of Kattegat there were still problems with oxygen deficiency, especially in the southern parts, even though the trend was significantly positive for the assessment period 2006 – 2014. Concentrations of chlorophyll-a and DIN decreased significantly, however, DIN levels were still generally elevated, especially in the southern parts of Kattegat while DIP was closer to the assessment level. In Kattegat coastal waters winter nutrients were elevated in all assessment units, except from the inner coastal waters, even though there was a general pattern of decreasing going trends. Chlorophyll-a was mainly elevated in the Sound and the estuaries. Secchi depth is generally improving and a significant increase was seen in the Sound. Also in Kattegat, zoobenthos were in bad condition and phytoplankton indicator species were often elevated. 

  • 6.
    Wesslander, Karin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Summary of the Swedish National Marine Monitoring 2016 - Hydrography, nutrients and phytoplankton2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Resultat från Sveriges nationella samlade nationella marina övervakning i den fria vattenmassan under året 2016 presenteras. De nationella utförarna är Sveriges metrorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Stockholms Universitet (SU) och Umeå marina forskningscentrum (UMF). De parametrar som presenteras i rapporten är salthalt, temperatur, syre, löst oorganiskt fosfor, totalfosfor, löst oorganiskt kväve, totalkväve, löst kisel, klorofyll och växtplankton. Även siktdjup, djurplankton, humus, primär produktion, pH och alkalinitet provtas men de presenteras inte. Säsongsfigurer tillsammans med statistik presenteras för ytvatten i Bilaga I. Tidsserier för ytvatten (0-10 m) och bottenvatten presenteras i Bilaga II. Mängden närsalter i Östersjöns delbassänger under vintern presenteras i bilaga III.Speciella händelser 2016

    • Flertalet högtryckspassager orsakade en ovanligt varm septembermånad, vilket gav yttemperaturer mer än en standard avvikelse över det normala vid nästa alla stationer i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön.
    • I Kattegatts bottenvatten var det mycket låga syrgashalter under hösten men förhållandena återgick till det normala under vintern. Detta syns framförallt i säsongsfigurerna för Anholt E och Fladen.
    • Syresituationen i Östra Gotlandsbassängen har förbättrats något och anledningen är att antalet inflöden har blivit fler sedan det senaste stora inflödet som skedde i december 2014. Inflödet på 30 km3 i början av året kunde senare under juni spåras i bottenvattnet i Östra Gotlandsbassängen. 
    • Nivåerna av kisel i Östersjön har under de senaste åren varit över det normala och så även detta år men främst i de centrala och norra delarna av Egentliga Östersjön.
    • I juli noterades förhållandevis stora mängder av dinoflagellaten Dinophysis acuminata. Detta orsakade förhöjda halter av Dinophysis-toxiner i blåmusslor vilket i sin tur ledde till att Livsmedelsverket förbjöd musselskörd i vissa områden längs Bohuskusten.
    • Ovanligt lång blomning av cyanobakterier i Östersjön.
  • 7.
    Wesslander, Karin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Fölster, Jens
    Drakare, Stina
    Sonesten, Lars
    Förslag till plan för revidering av fysikalisk-kemiska bedömningsgrunder för ekologisk status i sjöar, vattendrag och kustvatten Del A: SJÖAR OCH VATTENDRAG (SLU) Del B: KUSTVATTEN (SMHI)2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Wesslander, Karin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Skjevik, Ann-Turi
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    The Swedish National Marine Monitoring Programme 2018. Hydrography Nutrients Phytoplankton2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten sammanfattar de huvudsakliga resultaten av det svenska nationella marinaövervakningsprogrammet av pelagialen under 2018. Resultat från mätningar av hydrografi,näringsämnen och växtplankton diskuteras för haven runt Sverige; Skagerrak, Kattegatt, Öresund,Egentliga Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Den nationella miljöövervakningen inomdelprogrammet fria vattenmassan utförs av SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut),Stockholms Universitet och UMF (Umeå marina forskningscentrum). Data är insamlade, analyseradeoch rapporterade med stöd från svensk miljöövervakning och på uppdrag av HaV (Havs- ochvattenmyndigheten). SMHIs övervakningsprogram sker genom ett samarbete mellan den nationellamiljöövervakningen inom delprogrammet fria vattenmassan och SMHIs oceanografiska mätprogramför övervakning av haven runt Sverige och samfinansieras av HaV och SMHI. Denna årligasammanställning av den nationella miljöövervakningen görs av SMHI i en rapport som finansierasgenom avtalet mellan HaV och SMHI.Vädret under 2018 präglades av hög värme och ett par stormar som fick konsekvenser för tillståndet ihavet. Våren kom snabbt och havsvattentemperaturen ökade mycket mellan april och maj. I augustioch september drog två stormar förbi, benämnda Johanne och Knud, och ytlagret blev på flera håll välomblandat. På östkusten noterades uppvällning både längs med kusten i Egentliga Östersjön och iBottenhavet.Under året var det två mindre djupvatteninflöden till Östersjön och dessa förbättrade syresituationentemporärt i de sydligaste delarna. Ingen förbättring av syresituationen noterades i Östra- och VästraGotlandsbassängen och istället ökade mängden svavelväte i dessa bassänger under året.I mars var vårblomningen igång i Skagerrak och Kattegatt, och koncentrationerna av fosfat och löstoorganiskt kväve var nära eller på detektionsgränsen från april till september. I Skagerrak ochKattegatt dominerades vårblomningen av kiselalgen Skeletonema marinoi. I Östersjön startadevårblomningen i april. Den omfattande blomningen av cyanobakterier i Östersjön var igång redan imaj och var fortfarande pågående under expeditionen i andra halvan av september. Under höstenobserverades dinoflagellaten Prorocentrum compressum i höga cellantal vid alla stationer påVästkusten. Den här flagellaten är sällsynt och även om den inte är skadlig så är det intressant när enart plötsligt dyker upp och stannar under en längre period. Det potentiellt skadliga kiselalgsläktetPseudo-nitzschia blommade i början av december.Koncentrationerna av fosfat och löst oorganiskt kväve i ytvattnet var i huvudsak normala förutom iSkagerrak och Kattegatt där de var lägre än normalt i december. Koncentrationerna av kisel var högreän normalt före vårblomningen vid de flesta stationerna och i Östersjön var de även höga underhösten.Under 2018 var det en del svårigheter med tillgängliga fartyg för expeditionerna och någraexpeditioner behövde ställas in. Många planerade observationer uteblev därför, speciellt undersommarperioden.

  • 9.
    Wesslander, Karin
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Skjevik, Ann-Turi
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    The SwedishNational MarineMonitoringProgramme 2017: HydrographyNutrientsPhytoplankton2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten sammanfattar de huvudsakliga resultaten av det svenska nationella marina övervakningsprogrammet av pelagialen under 2017. Resultat från mätningar av hydrografi, näringsämnen och växtplankton diskuteras för  haven runt Sverige; Skagerrak, Kattegatt, Öresund, Egentliga Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Övervakningen utförs av SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut), SU (Stockholms Universitet) och UMF (Umeå marina forskningscentrum) och övervakningsprogrammet samfinansieras av HaV (Havs- och vattenmyndigheten), SMHI, SU and UMF. Data är insamlade, analyserade och rapporterade med stöd från svensk miljöövervakning och på uppdrag HaV.

    Den Baltiska strömmen längs Västkusten medför stora fluktuationer av  salthalten i ytan och det ovanligt höga utflödet med bräckt vatten från Östersjön under 2017 avspeglades som låg ytsalthalt i Skagerrak och Kattegatt i början av året. Det var inga stora djupvatteninflöden till Östersjön under 2017 men ett par av mindre storlek. Dessa mindre inflöden förbättrade syreförhållanden endast temporärt i Bornholms-bassängen och i södra delen av Östra Gotlandsbassängen.

    Salthalten under haloklinen var högre än normalt i Gotlands-bassängerna och i Norra Egentliga Östersjön samt även i ytlagret i Östra Gotlandsbassängen.

    Koncentrationen av fosfat och oorganiskt kväve i Skagerrak och Kattegatts ytvatten var normal medan silikatkoncentrationen var hög, speciellt under våren. I Östersjöns ytvatten var det höga nivåer av silikat i alla bassänger. Enligt det uppskattade totala innehållet av kisel i Östersjön har det pågått en ökning av kisel sedan början av 90-talet. Koncentrationen av fosfat i ytvattnet var över normal i Gotlandsbassängerna och Norra Egentliga Östersjön medan koncentrationen av oorganiskt kväve var mer än normalt i Arkona- och Bornholmsbassängen. Under vår och sommar var det djup där det oorganiska kvävet tar slut i Egentliga Östersjön större än normalt. I djupvattenlagret var det lägre koncentrationer än normalt av särskilt fosfat och silikat.

    I stället för de sedvanliga kiselalgerna var det det för fisk skadliga flagellatsläktet Pseudochattonella som blommade på Västkusten i februari till april. Under hösten förekom däremot en utdragen kiselalgsblomning. I Östersjön förekom vårblomningen i april. Cyanobakterieblomningen startade redan i maj med Aphanizomenon flos-aquae. Under juni och juli fanns alla tre av de filamentösa cyanobakterierna, A. flos-aquae, Dolichospermum lemmermannii och den potentiellt skadliga Nodularia spumigena, i växtplanktonproverna i varierande mängd.

    I Bottenhavet var ytvattentemperaturen lägre än normalt och koncentrationen av syre var under normala nivåer, men ändå högre än kritiska.

1 - 9 av 9
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.9
|