Denna studie hade som målsättning att undersöka möjligheten att med hjälp av georadarmätningar korrigera HBV-modellens snömagasin och därigenom öka tillförlitligheten för vårflödesprognoserna.Två angreppssätt har testats för att korrigera HBV-modellens snömagasin mot snötaxeringsdata. Dels gjordes försök att finna representativa flyglinjer som, via linjär regression mot HBV-modellens uppdaterade snömagasin, kunde representera områdets verkliga snömagasin. Dels enomfördes försök att utifrån flyglinjerna och geografiska variabler interpolera fram ett arealmedelvärde för snömagasinet i prognosområdena.Resultaten från den förstnämnda metoden visar att den extra informationen kan vara av värde i områden där HBV-modellen uppvisar systematiska fel. Georadardata kan därför användas för att upptäcka och korrigera för homogenitetsbrott i klimatdata. I områden där HBVmodellens fel tycks slumpmässiga verkar däremot inte georadardata förbättra prognoserna. Försöken med ett interpolerat snömagasin gav inte resultat som ansågs tillräckligt bra för att kunna användas för uppdatering av HBV-modellen.I de flesta områden är HBV-modellens volymfel över vårfloden små (< 10%) vilket ställer höga krav på mätningarnas kvalité för att de ska kunna användas för att ytterligare förbättra prognoserna. Svårigheterna att förbättra HBV-modellens vårflödesprognoser kan dels ha varit beroende på att HBV-modellens struktur inte är anpassad till att utnyttja denna typ av indata och dels på att kvalitén på mätningarna inte var tillräcklig i förhållande till HBV-modellens precision. Snöns spatiala densitetsvariationer, snöns våthet och koordinatbestämningen av mätpunkterna har identifierats som kritiska för noggrannheten på det beräknade snömagasinets storlek. I rapporten har rekommendationer givits för hur dessa problem skulle kunna behandlas.

Detta är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos och varningstjänsts arbete 26 juni till 20 juli 2007 med flödessituationen i sydvästra Sverige. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden.Det höga flödet uppkom på grund av intensivt regnande i slutet på juni. På en del platser föll över 100 mm på ett dygn. Fortsatt regnande gjorde det som i början av juni såg ut som en torr sommar till en blöt sommar med höga flöden och översvämningar. Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska, prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser.SMHI gör dagligen automatiska prognoser för över 80 st utvalda avrinningsområden i Sverige. Under det aktuella flödet utfördes ett antal manuella specialanpassade prognoser med högre kvalitet för det drabbade området. Generellt var prognoserna av medelgod kvalité. Under flödet arbetade SMHI ca 650 arbetstimmar utöver det som är normalt för perioden för varningstjänst.SMHI har under perioden skickat ut 17 flödesvarningar och 4 hydrologiska informationer. Träffsäkerheten i årets hydrologiska varningar utvärderas i november varje år och ingår därför inte i denna rapport.Efter flödessituationen skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. Enkäten avsåg perioden juni-juli 2007.En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var positivt.

Några vintrar under 80-talet gav HBV-modellen ett dåligt prognosresultat för vissa tillrinningsområden i norra Norrlands fjälltrakter. Samtidigt blev resultat av vårflödesvolymsprognosema för motsvarande områden bättre då arealnederbördsmetoden för prognosering av tilliinningsvolymer utnyttjades. För att utröna om det är möjligt att kombinera arealnederbördsmetodens nederbördsviktning med HBV-modellens tillrinningsberäkning finansierade arbetsgruppen för hydrologiskt utvecklingsarbet (HUVA) inom Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan (VASO) en studie budgetåret 1991-92 som avrapporterades i Mv PM Nr 3 (Lindell, 1992). I det arbetet användes ett PCprogram för tredimensionell interpolering, SURFER, för beräkning av den areella nederbörden. Arbetet med att läsa in nederbördsdata till det systemet var mycket omfattande och tog mesta tiden av projektet i anspråk. Däiför kunde endast ett prognosområde studeras med nederbördsdata under 15 månader

Denna rapport redovisar en utveckling av SURFER-projektet från 1991-92. PC-programmet SURFER har ersatts med en av SMHI utvecklad modell för operationella korta väderprognoser, LAM-modellen (Ullerstig och Unden, 1981), (Unden, 1982) samt (Andersson et al., 1986).

-talet gav HBV-modellen ett dåligt prognosresultat för vissa

tillrinningsområden i norra Norrlands fjälltrakter

. Samtidigt blev resultat av

vårflödesvolymsprognosema för motsvarande områden bättre då arealnederbördsmetoden

för prognosering av tilliinningsvolymer utnyttjades. För att utröna om det är möjligt att

kombinera arealnederbördsmetodens nederbördsviktning med HBV-modellens

tillrinningsberäkning finansierade arbetsgruppen för hydrologiskt utvecklingsarbete

(HUVA) inom Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan (VASO) en studie budgetåret

1991-92 som avrapporterades i Mv PM Nr 3 (Lindell, 1992). I det arbetet användes ett PCprogram

för tredimensionell interpolering, SURFER, för beräkning av den areella

nederbörden. Arbetet med att läsa in nederbördsdata till det systemet var mycket

omfattande och tog mesta tiden av projektet i anspråk. Däiför kunde endast ett

prognosområde studeras med nederbördsdata under 15 månader

.

Denna rapport redovisar en utveckling av SURFER-projektet från 1991-92. PC-programmet

SURFER har ersatts med en av SMHI utvecklad modell för operationella korta

väderprognoser, LAM-modellen (Ullerstig och Unden

, 1981), (Unden, 1982) samt

(Andersson et al., 1986).

This report describes calibration and application of the IHMS-HBV model on a daily time step to Kasari River basin in Estonia. The Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) have as consultant been responsible for the set-up, calibration, training and delivery of the Integrated Hydrological Model System with the HBV-model (IHMSHBV). The Swedish Board for lnvestment and Technical Support (BITS) financed the project. The training and transfer of technology were addressed to the Estonian Meteorological and Hydrological Institute (EMHI).

This report is a technical description on the project Integrated Hydrological Monitoring and Forecasting System for the Vistula River Basin. The Swedish Meteorological and Hydrological lnstitute in Nonköping, Sweden, (hereinafter called SMHI) and Institute of Meteorology and Water Management in Warsaw, Poland, (hereinafter called IMWM) has fulfilled and co-operated in this project. SMHI have as consultants been responsible for design and development of the Vistula River Monitoring and Forecasting System, for on-the-job training and education in Windows programming and development as well as in set-up, calibration and applications of the HBV-model. IMWM responsibilities has been to provide the project with hydrometeorological data and information on land use for the calibration activities and to supply the project with the hydrodynamic model in use at the polish institute. IMWM has been deeply involved in the design and development of the Vistula River Monitoring and Forecasting System and bad the main responsibility in the HBV-model calibration activities.

This report describes calibration and application of the IHMS-HBV model on daily time step to Lielupe River basin in Latvia. The Swedish Meteorological and Hydrologicalnstitute (SMHI) have as consultant been responsible for the set-up, calibration, training and delivery of the Integrated Hydrological Model System with the HBV-model (IHMSHBV). The Swedish Board for Investment and Technical Support (BITS) financed the project. The training and transfer of technology were addressed to the Latvia Hydrometeorological Agency (LHMA)