Change search
Refine search result
1 - 2 of 2
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Eriksson, Leif E. B.
    et al.
    Borenäs, Karin
    SMHI, Core Services.
    Dierking, Wolfgang
    Berg, Anders
    Santoro, Maurizio
    Pemberton, Per
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Lindh, Henrik
    SMHI, Core Services.
    Karlson, Bengt
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Evaluation of new spaceborne SAR sensors for sea-ice monitoring in the Baltic Sea2010In: CANADIAN JOURNAL OF REMOTE SENSING, ISSN 1712-7971, Vol. 36, p. S56-S73Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this study, synthetic aperture radar (SAR) data from the Advanced Land Observing Satellite (ALOS) and the Envisat, RADARSAT-2, and TerraSAR-X satellites were compared to evaluate their usefulness for sea-ice monitoring in the Baltic Sea. Radar signature characteristics at different frequencies, polarizations, and spatial resolutions are presented for three examples from 2009. C-band like-polarization data, which have been used for operational sea-ice mapping since the early 1990s, serve as a reference. Advantages and disadvantages were identified for the different SAR systems and imaging modes. One conclusion is that cross-polarized data improve the discrimination between sea ice and open water. Another observation is that it is easier to identify ice ridges in L-band data than in images from shorter wavelengths. The information content of X-and C-band images is largely equivalent, whereas L-band data provide complementary information. L-band SAR also seems to be less sensitive to wet snow cover on the ice.

  • 2.
    Westring, Gustaf
    et al.
    SMHI.
    Andersson, Jan
    SMHI, Core Services.
    Lindh, Henrik
    SMHI, Core Services.
    Axelsson, Robert
    SMHI.
    Forsmark - en temperaturstudie: Slutrapport1993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Om inget annat nämns refererar alla uppgifter i detta kapitel till station 126 som antas vara representativ för hela fjärden däromkring. Begreppen yta och botten, i samband med referenser till temperaturskillnader, är egentligen baserade på mätningar vid 1.5 respektive 16 m djup, men de ger realistiska mått på hur mycket kallare kylvattnet normalt kommer att vara om det hämtas ur djupvattnet vid station 126.

    Temperaturskillnaden mellan ytan och botten under sommaren (andra hälften av juni till och med augusti) ligger normalt kring 3 °C. Under våren är differensen betydligt större och från och med september då hösten normalt inträtt råder nästan isotermi. Temperaturskillnaden för ytan - 12 m och ytan - 8 m djup är under sommaren normalt cirka 2 respektive 1 °C. För närmare detaljer om fördelningen av temperaturskillnaderna mellan ytan och olika djup har kumulativa frekvensdiagram framtagits.

    Temperaturdifferensen styrs under sommaren av vindens riktning, styrka och varaktighet. I viss mån spelar också tröskeldjupet till fjärden en roll. Starkare nordliga vindar under cirka två dygn leder till perioder med små temperatur- killnader, dessa varar normalt 2 - 3 dygn. Sydliga vindar av måttlig styrka under 2 - 3 dygn eller mer leder till kraftiga temperaturdifferenser. Perioder med mycket svaga vindar leder till en höjning av temperaturskillnaden. Sydliga vindar förekommer cirka 50 % av sommaren, mycket svaga vindar cirka 15 %.

    I sektion 4.7 finns en välmenad lekmanslista på aspekter som bör ägnas speciell uppmärksamhet i det fortsatta arbetet med att sänka kylvattnets intagstemperatur under sommaren.

1 - 2 of 2
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.9
|