Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 17 av 17
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Isläggning och islossning i svenska sjöar1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Istjocklek på sjöar - en statistisk bearbetning av SMHIs mätningar1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SMHI har utfört mätningar av istjocklek på sjöar sedan 1930-talet, men någon   sammanställning av dessa mätningar har tidigare inte gjorts. Delar av materialet har använts i uppdragsverksamhet i samband med kraftverksutbyggnad i älvar och för säsongsvis sammanställning av isläget i SMHis  årsböcker  mellan  1970 och 1980 (SMHI,  1970-1980).

    I denna rapport har en statistisk och geografisk sammanställning gjorts för istjock:leken på sjöar. Analysen är gjord för 34 sjöar i landet med i de flesta fall cirka 40 års mätserier.

    Rapporten är tänkt att användas som ett uppslagsmaterial för dem som arbetar med is på sjöar och närliggande frågor. Den är också ett hjälpmedel vid utformningen av SMHis framtida stationsnät för istjock:lek på sjöar.

  • 3.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Snöns vatteninnehåll Modellberäkningar och statistik för Sverige1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Statistik över snötäckets utbredning och snödjup i Sverige finns sammanställt i flera rapporter (varav den senaste är i Sveriges Nationalatlas (SNA), Klimat,sjöar och vattendrag (1995)).Kartsammanställningar av snöns vatteninnehålI för hela Sverige finns däremot endast i form av snölastberäkningar (Eriksson och Taesler 1995) och de bygger på, ett mindre och betydligt glesare underlagsmaterial än snödjupsmätningarna.

    I denna studie har tvä olika modellberäkningar. som är Sverige-täckande, använts för att beräkna och göra statistik över snöns vatteninnehåll i Sverige. De två beräkningssystemen är dels den synoptiska vattenbalansen, där hydrologiska beräkningarna görs för synoptiska stationer utifrån nederbörds-och temperaturmätdata (använd period 1968-1997) och dels Sveriges vattenbalansberäkning för perioden 1961-1990. Båda beräkningssätten grundas på HBV-modellen, som beskriver hur nederbörden ackumuleras som snö vid minusgrader, smälter och rinner genom marken samt bildar avrinning. Den synoptiska vattenbalansheräkningen ger förhållandena vid ca 175 meteorologiska stationer i ett område på ca 400 km2 runt respektive station. Sveriges vattenbalansberäkning ger ett medelvärde för rutor om 625 km2 i enlighet med topografiska kartans indelning.

    Snödjupsmäningar utförs i en punkt, medan modellberäkningarna redovisa förhållandena för större areor. Det är därför svårt att jämföra dem, men ett försök att verifiera modellberäkningarna mot snödjupsmätningar visar att överensstämmelsen för snölagd period var relativt god för beräkningen enligt den synoptiska vattenbalansmetoden. medan den verkar något osäkrare för Sveriges vattenbalans.

    Kartläggningen enligt de synoptiska vattenbalansberäkningarna visar att medianvärdet för vatteninnehållet i snön ligger mellan 10 och 30 mm i södra Sverige, 50 och 150 mm i Norrlands inland och upp mot 400 mm i fjällen. Det maximala vatteninnehället för en 30-årsperiod ligger mellan 50 och 200 mm i södra Sverige, 150 och 250 mm i Norrlands inland samt upp mot som mest 600 och 700 mm i fjällen. Vill man räkna om vatteninnehållet till snölast på marken gäller att 1 mm vatten på 1myta motsvarar 1 l eller 1 kg vatten.

  • 4.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattentemperaturer i sjöar, sommar och vinter - resultat från SMHIs mätningar1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Dahné, Joel
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lindström, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Olsson, Jonas
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Simonsson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sveriges framtida klimat: Underlag till Dricksvattenutredningen2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det senaste resultatet från klimatforskningen har använts för att producera detaljerade analyser av Sveriges framtida klimat. Resultaten bygger på de klimatscenarier som använts av FN:s klimatpanel i dess femte utvärdering (AR5). I denna analys har två scenarier använts; RCP4.5 som innebär stora framtida utsläppsbegränsningar och RCP8.5 som innebär höga utsläpp av växthusgaser i framtiden. Beräkningar av framtidens klimat och vattentillgång bygger på nytt underlag och delvis nya förutsättningar jämfört med tidigare analyser som presenterats av SMHI. De stora dragen i den beräknade förändringen av nederbörd, temperatur, vattentillgång och flöden kvarstår från tidigare utredningar. Användningen av RCP8.5-scenariet, med sin höga framtida koncentration av växthusgaser, förstärker effekterna jämfört med tidigare publicerade analyser. Eftersom resultaten från FN:s klimatpanel (AR5) presenterades så sent som 2013 så har underlaget framtaget av SMHI präglats av ett intensivt utvecklingsarbete. Resultaten har krävt användande av ny metodik och resultaten kommer även fortsättningsvis att utvärderas av SMHI. Analysen har gjorts för ett antal parametrar som är relevanta för dricksvattenförsörjningen. I tabellen nedan visas en översiktlig sammanfattning av resultaten. Parameter Förändring Lufttemperatur Ökning i hela landet, främst i norra Sverige, främst vintertid. Medelnederbörd Ökning i hela landet, främst i Norrlands inland, främst vinter och vår. Kraftig korttidsnederbörd Ökning i hela landet, främst för de korta varaktigheterna. Vattentillgång Ökning av årsmedel i hela landet förutom östra Götaland. Ökningen är störst på vintern. Minskning på sommaren, främst i östra Götaland. 100-årsflöde och 200-årsflöde Ökning i stora delar av landet. Minskning i Norrlands inland och norra kustland samt nordvästra Svealand Lågflöden Mer vanligt i Götaland och Svealand, främst östra Götaland Havsnivåer Stigande havsnivå, nettoökningen störst i södra Sverige Temperatur Klimatberäkningarna visar på en ökning av årsmedeltemperaturen under innevarande sekel, men med stor spridning av resultaten. Störst beräknas ökningen bli i norr, vilket överensstämmer med tidigare resultat från såväl SMHI som IPCC. Skillnaderna mellan de två utsläppsscenarierna är små för perioden 2021-2050 men ökar mot slutet av århundradet. Scenario RCP4.5 innebär i medeltal en ökning på ca 3 grader till 2100 jämfört med perioden 1961-1990. För RCP8.5 är ökningen större, i medeltal ca 6 grader till 2100. Nederbörd Medelnederbörden beräknas öka i hela landet i framtiden. Störst väntas ökningen bli i Norrlands inland. Skillnaden mellan de två utsläppsscenarierna är små för perioden 2021-2050 men ökar mot slutet av århundradet. En ökning väntas under alla årstider, men främst för vintern och våren. Den extrema korttidsnederbörden beräknas bli mer intensiv i ett framtida klimat. Detta gäller främst skyfall med kort varaktighet. Vattentillgång och flöden I framtiden väntas sett över hela året en ökning av vattentillgången i stora delar av landet, främst i norra Sverige och längs Västkusten. I sydöstra Sverige väntas istället en minskning vilket beror på ökad avdunstning. I större delen av landet väntas vårfloden bli lägre och vinterflödena väntas istället öka. Ändringen i vattentillgång skiljer sig åt mellan olika årstider. Sommartid väntas en minskad vattentillgång i större delen av landet, med den största minskningen i östra Götaland. De extrema flödena väntas i framtiden inträffa mer sällan i Norrlands inland och norra kustland samt nordvästra Svealand. I övriga delar av landet väntas de extrema flödena bli vanligare. De nya beräkningarna visar att en större andel av Sveriges yta kan komma att utsättas för förstärkta extremflöden jämfört med tidigare beräkningar. I framtiden väntas antalet dagar med låga flöden bli fler i Götaland och stora delar av Svealand. Den största förändringen beräknas ske i östra Götaland. Detta är en följd av att avdunstningen ökar till följd av ökad temperatur. Havsnivå Den globala havsnivån väntas stiga i framtiden. En beräknad övre gräns för ökningen är ungefär 1 m till år 2100 enligt IPCC:s senaste utvärdering. Landhöjningen motverkar havsnivåhöjningen, speciellt i norra Sverige.

  • 6.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Bergström, Sten
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidens vattentillgång i Mälaren, Göta älv, Bolmen, Vombsjön och Gavleån Underlag till Dricksvattenutredningen2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Dricksvattenutredningen har, tillsammans med sin referensgrupp för klimatförändringar, valt några orter för mer noggranna fallstudier kring framtida dricksvattenförsörjning. Som ett underlag har SMHI tagit fram denna klimatanalys för de fem ytvattentäkterna Mälaren, Göta älv, Bolmen, Vombsjön och Gavleån.

    Det finns idag en stor risk för översvämningar runt Mälaren, men med en ökad tappningskapacitet vid Slussen och en ny vattendom minskar översvämningsrisken betydligt. Den utökade tappningskapaciteten ger också goda möjligheter att hantera framtidens extrema tillrinningar. Om havsnivåhöjningen blir stor (1 meter globalt) kan nivåerna i Mälaren tidvis bli höga, men översvämningsrisken väntas inte bli lika stor som den är idag. I framtiden beräknas det kunna bli vanligare med låga nivåer i Mälaren.

    Hur stort vattenflödet i Göta älv blir styrs till största delen av vattennivå i Vänern och tappningen från Vänern till Göta älv. I framtidens klimat väntas det bli vanligare med såväl höga som låga nivåer i Vänern. Det leder till att det blir vanligare med både höga och låga vattenflöden i Göta älv. Förhållandena påverkas om regleringsstrategin för Vänern ändras.

    Tillrinningen till Bolmen beräknas i framtiden öka under vintern och minska under vår och sommar. Det väntas bli vanligare med låg tillrinning till sjön medan 100-årstillrinningen väntas öka något i framtiden.

    Medeltillrinningen till Vombsjön beräknas öka något, men skillnaderna mellan årstiderna blir stora med ökad tillrinning vintertid och minskad under sommar och vår. Perioden med låg tillrinning under sommaren väntas bli längre.

    Medelflödet i Gavleån beräknas öka i framtiden, men skillnaderna mellan olika årstider är stora. Vårfloden väntas minska och istället ökar vattenflödena vintertid. Vattenflödena  sommartid beräknas minska och perioden med lågflöden bli längre.

  • 7.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Gardelin, Marie
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Lindroth, Anders
    SMHI.
    Vinteravdunstning i HBV-modellen - jämförelse med mätdata2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avdunstningen är den del i vattenbalansen som är minst känd på grund av att den är svår att mäta. Minst studerad är avdunstningen vintertid. I denna studie har avdunstningsmätningarfrån Norunda, norr om Uppsala, använts för de fem vintrarna 1994/1995 till 1998/1999. Mätningarna har utförts inom NOPEX-projektet (Northern Hemisphere Climate-processes Land-surface Experiment). Den beräknade avdunstningen i HBV-modellen har jämförts med dessa mätningar för att få en uppfattning om den modellberäknade avdunstningens kvalitet. För beräkning av avdunstningen i HBV-modellen används främst två olika metoder, dels avdunstning beräknad med Penmans formel, dels temperaturberoende avdunstning enligt Thornthwaites metod. En rad olika varianter av dessa båda metoder har testats i simuleringar med HBV-modellen, t.ex. avdunstningsberäkningar med och utan interceptionsmagasin.

    Den uppmätta avdunstningens storlek och variation är i stort sett likartad under de olika vintrarna trots att vintrarna haft mycket olika karaktär. De fyra första vintrarna var avdunstningens dygnsmedelvärde från oktober till mars mellan 0,20 och 0,24 mm. Det sker en betydande avdunstning även vid tillfällen då marken är snötäckt, i medeltal 0, 15 mm/dygn.

    Tidigare har man antagit att HBV-modellen underskattar avdunstningen under vintern. Man har i modellberäkningarna tvingats att korrigera snönederbörden med en faktor ner till 0, 7 för att få vattenbalansen att stämma. De jämförelser som här gjorts mellan uppmätt och beräknad avdunstning visar dock att man i de flesta fall i detta område inte gör någon underskattning av vinteravdunstningen. Av de metoder som idag används för att beräkna avdunstning ger Penman-ETF bättre resultat än Thornthwaitemetoden. Införandet av ett interceptionsmagasin till Penman-ETF-simuleringen ger en förbättring av vinteravdunstningen.

    Det är svårt att göra några generella förändringar av avdunstningsberäkningarna i HBVmodellen baserat på denna studie, eftersom de slutsatser som dragits vid denna undersökning endast gäller för vinterperioden i Norunda. Nya rutiner för avdunstningsberäkningarna bör även grundas på studier av avdunstningen under övrig tid av året, det vill säga den period då avdunstningen har betydligt större inverkan på vattenbalansen. Visst samband har påvisats mellan avdunstningen vintertid och ångtrycksdeficit. Försök bör göras att inkludera denna variabel i avdunstningsberäkningarna i HBV-modellen.

  • 8.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Tofeldt, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Maria
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Ivarsson, Cajsa-Lisa
    SMHI, Affärsverksamhet.
    German, Jonas
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Hjälmaren Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Beräkningar har gjorts för hur vattennivåer, tappningar, vattentemperatur och is beräknas förändras i Hjälmaren fram till 2100 på grund av den globala uppvärmningen.De tydligaste förändringarna i Hjälmaren i ett framtida klimat väntas bli att:

    • Det blir vanligare med låga nivåer.
    • De allra högsta nivåerna (så kallad beräknad högsta nivå) väntas öka något.
    • Det blir högre vattentemperaturer.
    • Det blir kortare period med is

    Vattennivån i Hjälmaren väntas förändras måttligt i framtida klimat. Den tydligaste förändringen är att det vänas bli vanligare med låga nivåer, främst under sommar och höst. Detta är en följd av att avdunstningen, både från växtligheten i Hjälmarens avrinningsområde och direkt från sjön, beräknas öka i framtiden. I dagens klimat är vattennivån lägre än 21, 6 m (vilket motsvarar Hjälmarens sänkningsgräns) under i genomsnitt en månad per år. I framtiden väntas nivån vara lägre än 21,6 m under ca 3,5 månader.

    För de allra högsta nivåerna (beräknad högsta vattennivå) syns en ökning för det kraftigaste utsläppsscenariot (RCP8.5) medan förändringarna är små för scenariot med begränsade utsläpp av växthusgaser (RCP4.5).Vattentemperaturen i Hjälmaren väntas öka med cirka en halv grad till mitten av seklet och mellan 1 och 2,5 grader till slutet av seklet. Antal dagar per år med ytvattentemperaturer över 20 grader beräknas öka från dagens cirka sju veckor per år till cirka 9 veckor i mitten av seklet och upp till 12 veckor i slutet av seklet. I dagens klimat är Hjälmaren islagd varje vinter. I framtida klimat väntas isläggningen utebli vissa vintrar.

  • 9.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Stensen, Katarina
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Alavi, Ghasem
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Jacobsson, Karin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sveriges stora sjöar idag och i framtiden.: Klimatets påverkan på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Kunskapssammanställning februari 2018.2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs den klimatrelaterade problematiken kring landets fyra störstasjöar i ett tidsperspektiv fram till 2100. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren ärmycket olika till sin karaktär, men vissa gemensamma problem finns. Av sjöarna är detVänern som har de största problemen i dagens klimat och fram till slutet av detta sekel,medan Mälaren troligtvis är den sjö som kommer få störst problem i ett längretidsperspektiv.Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändradevattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilketger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna.En gemensam svårighet för klimatanpassning kring de stora sjöarna är att det inte ärtydligt vem som ska ta ansvar och kostnader för klimatanpassningsåtgärder. Detta är etthinder för att komma vidare med de problem som idag finns för Vänern och för denlångsiktiga klimatanpassningen av Mälaren, bortom detta sekel.Gemensamt för sjöarna är också att det finns behov av ytterligare underlag kring: Samhällsekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna för sjöarna Analyser av hur ekosystemen i de enskilda sjöarna påverkas av varmare vattenoch kortare perioder med is. Modellering av hur råvattenkvaliteten förändras i framtiden. Mer observationer för att fånga upp klimateffekter i sjöarna.Till varje sjö har en referensgrupp bestående av representanter för olika intressen kringsjöarna bildats. Mycket av det som beskrivs i rapporten är underlag som tagits fram inomramen för projektet och frågeställningar som kommit upp under möten medreferensgrupperna, men även befintlig litteratur har använts.

  • 10.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Stensen, Katarina
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Alavi, Ghasem
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Jacobsson, Karin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sveriges stora sjöar idag och i framtiden. Klimatets påverkan på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Kunskapssammanställning februari 2018.2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs den klimatrelaterade problematiken kring landets fyra största sjöar i ett tidsperspektiv fram till 2100. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren är mycket olika till sin karaktär, men vissa gemensamma problem finns. Av sjöarna är det Vänern som har de största problemen i dagens klimat och fram till slutet av detta sekel, medan Mälaren troligtvis är den sjö som kommer få störst problem i ett längre tidsperspektiv.

    Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändrade vattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilket ger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna.

    En gemensam svårighet för klimatanpassning kring de stora sjöarna är att det inte är tydligt vem som ska ta ansvar och kostnader för klimatanpassningsåtgärder. Detta är ett hinder för att komma vidare med de problem som idag finns för Vänern och för den långsiktiga klimatanpassningen av Mälaren, bortom detta sekel.

    Gemensamt för sjöarna är också att det finns behov av ytterligare underlag kring:

    • Samhällsekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna för sjöarna
    • Analyser av hur ekosystemen i de enskilda sjöarna påverkas av varmare vatten och kortare perioder med is.
    • Modellering av hur råvattenkvaliteten förändras i framtiden.
    • Mer observationer för att fånga upp klimateffekter i sjöarna.

    Till varje sjö har en referensgrupp bestående av representanter för olika intressen kring sjöarna bildats. Mycket av det som beskrivs i rapporten är underlag som tagits fram inom ramen för projektet och frågeställningar som kommit upp under möten med referensgrupperna, men även befintlig litteratur har använts.

  • 11.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Tofeldt, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Maria
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    German, Jonas
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Rasmusson, Maria
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Harbman, Ulrika
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Vänern. Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Beräkningar har gjorts för hur vattennivåer, tappningar, vattentemperatur och is beräknas förändras i Vänern fram till 2100 på grund av den globala uppvärmningen. De tydligaste förändringarna i Vänern och Göta älv i ett framtida klimat beräknas bli att:  Det blir vanligare med låga nivåer i Vänern.  Det blir vanligare med höga nivåer i Vänern.  Det blir vanligare med låga tappningar i Göta älv.  Det blir vanligare med höga tappningar i Göta älv.  Det blir högre vattentemperaturer.  Det blir kortare perioder med is. I denna rapport redovisas nya beräkningar för Vänerns nivåer som ersätter de tidigare beräkningarna från 2010 (Bergström m.fl. 2010).

  • 12.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Tofeldt, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    German, Jonas
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Rasmusson, Maria
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Vättern Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Beräkningar har gjorts för hur vattennivåer, tappningar, vattentemperatur och is beräknas förändras i Vättern fram till 2100 på grund av den globala uppvärmningen.De tydligaste förändringarna i Vättern i ett framtida klimat väntas bli att:

    • Det blir vanligare med låga nivåer.
    • Det blir mindre vanligt med höga nivåer.
    • De allra högsta nivåerna (så kallad beräknad högsta vattennivå) väntas bli oförändrade.
    • Det blir högre vattentemperaturer.
    • Det blir kortare period med is.

    I ett varmare klimat beräknas avdunstningen öka, både från växtligheten i Vätterns tillrinningssområde och direkt från sjöns yta. Det gör att vattennivån i Vättern väntas ligga på en lägre nivå i framtiden. Enligt beräkningarna väntas medelvattennivån i Vättern minska med ca en till två decimeter till slutet av seklet, med ungefär lika stor minskning under alla årstider.Antal dagar per år med nivåer under sänkningsgränsen 88,3 m väntas öka från dagens ca 1,5 månad till ca 3 månader i mitten av seklet och 4-6 månader i slutet av seklet. De allra högsta nivåerna, beräknad högsta vattennivå, beräknas vara oförändrade i framtiden.Vattentemperaturen i Vätterns ytvatten väntas öka med ca en grad till mitten av seklet och ca 1,5 till 3 grader till slutet av seklet. Bottenvattnets temperatur väntas inte förändras till mitten av seklet men öka med upp till en grad i slutet av seklet.Antal dagar per år med ytvattentemperaturer över 20 grader beräknas öka från dagens cirka en vecka per år till cirka två veckor i mitten av seklet och upp till 6 veckor i slutet av seklet. Antalet år då Vättern är islagd beräknas minska kraftigt till slutet av seklet.

  • 13.
    Fremling, Sven
    et al.
    SMHI.
    Karlin, Thore
    SMHI.
    Raab, Birgitta
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Edquist, Eva
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Is på sjöar och älvar: Erfarenheter sammanställda av statshydrolog Sven Fremling 1951. Bearbetade 1991 och 1997 av Thore Karlin och Birgitta Raab2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten kan ses som en lärobok om is på sjöar och älvar. Bland annat redogörs för dynamiken bakom isläggning, istillväxt och islossning på sjöar och älvar. Även bildande av sprickor, bågnader och förskjutningar beskrivs samt vad som händer när vattnet tränger upp på isen.SjöarIsläggning på en sjö kan ske först då ytvattnet blivit nollgradigt och ett mycket tunt ytskikt fått en temperatur lägre än 0 °C. För detta krävs att det är vindstilla, kallt och i regel klart väder. Stora, djupa sjöar isläggs vanligtvis senare än små sjöar och grunda vikar.Först bildas en tunn ishinna. Sedan växer isen på undersidan genom att värme, som frigörs vid isbildningen, leds bort från den nollgradiga undersidan till isytan, snabbare ju kallare isytan är. Torr lös snö är starkt värmeisolerande. Redan ett tunt torrt snötäcke kan höja isytans temperatur till nära 0 °C, så att istillväxten blir svag.När snön under senvintern smält bort, tränger solstrålningen ner i isen. Kärnisen, som är klar och genomskinlig, smälter i sina vertikala kristallfogar, som därefter lossnar från varandra. Även en tjock kärnis blir snabbt ”pipig” och skör. Landvakar bildas och vidgas, först avmynningsvakar från bäckar och rännilar och av att solstrålningen värmer upp grunt vatten invid stränderna, senare av att vatten-ståndet stiger i samband med våravsmältningen. Vinden sätter den landlösa sjöisen i rörelse, så att det uppluckrade istäcket bryts eller mosas sönder och sjön ”sköljer”.ÄlvarIsläggningen sker tidigast på lugnflytande älvsträckor. Isen växer där ut från stränder och stenar och täcker snabbt över hela älven, utom eventuellt i älvkrökar och på trängre ställen, där vattnet virvlar upp mot ytan. På sådana ställen kan vakar och strömråkar kvarstå en tid.I strömdraget på strida älvsträckor kyls vattenmassan ner under 0 °C vid stark ihållande kyla, till följd av att vattnet i ytan, där avkylningen sker, snabbt virvlar ner genom vattenmassan ända mot bottnen. Därvid bildas is inuti det underkylda vattnet. Isen driver med strömmen, sätter sig fast i lugnvattenområden mot eller under tidigare bildad ytis, fyller ut strömråkar mellan strandisar och fastnar i krökar och förträngningar av älven.När våren bryter in med hög lufttemperatur och stark instrålning, värms älvvattnet på öppna sträckor. Isen smälter nedströms och en strömråk skär igenom istäcket. Längre nedströms slår vakar upp i strömdraget. När vårfloden börjar blir isen landlös och kommer i drift ner över älven.

  • 14.
    Granström, Carl
    et al.
    SMHI.
    Häggström, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindell, Sten
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Olofsson, Judith
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under höga flöden i Götaland - juni och juli 20072007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos och varningstjänsts arbete 26 juni till 20 juli 2007 med flödessituationen i sydvästra Sverige. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden.Det höga flödet uppkom på grund av intensivt regnande i slutet på juni. På en del platser föll över 100 mm på ett dygn. Fortsatt regnande gjorde det som i början av juni såg ut som en torr sommar till en blöt sommar med höga flöden och översvämningar. Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska, prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser.SMHI gör dagligen automatiska prognoser för över 80 st utvalda avrinningsområden i Sverige. Under det aktuella flödet utfördes ett antal manuella specialanpassade prognoser med högre kvalitet för det drabbade området. Generellt var prognoserna av medelgod kvalité. Under flödet arbetade SMHI ca 650 arbetstimmar utöver det som är normalt för perioden för varningstjänst.SMHI har under perioden skickat ut 17 flödesvarningar och 4 hydrologiska informationer. Träffsäkerheten i årets hydrologiska varningar utvärderas i november varje år och ingår därför inte i denna rapport.Efter flödessituationen skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. Enkäten avsåg perioden juni-juli 2007.En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var positivt.

  • 15.
    Stensen, Katarina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattentemperaturer och is i Mälaren Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar hur vattentemperatur och is beräknas förändras i Mälaren tillmitten av seklet och fram till 2100 på grund av den globala uppvärmningen.Beräkningarna är gjorda med en sjömodell där Mälaren är uppdelad i två bassänger. Dekallas västra Mälaren och östra Mälaren.De tydligaste förändringarna i Mälaren i ett framtida klimat beräknas bli högrevattentemperaturer både på ytan och på botten samt kortare period med is. Iberäkningarna har två framtidsscenarier använts, vilka baseras på mängden växthusgaser iatmosfären. I det högre scenariot, vilket motsvarar fortsatta utsläpp med dagensutsläppsnivåer, ökar vattentemperaturen mer jämfört med scenariot där utsläppen avväxthusgaser är begränsade.Sammanfattning av resultaten för klimatscenarierna: Den årliga perioden som Mälaren är täckt med is beräknas minska med enmånad till två månader mot slutet av seklet. Ytvattnets medeltemperatur beräknas öka 1,5 till 2,5 grader för bådabassängerna. Förändringen är ungefär lika stor under hela året. Bottenvattnets medeltemperatur väntas öka mellan 1 till 2 grader i den grundarevästra bassängen och 0,5 till 1,5 grader i den djupare östra bassängen.Förändringen är ungefär lika stor under hela året. Maxtemperaturen ökar något mer än medeltemperaturen för både ytvatten ochbottenvatten. Den period som ytvattnets dygnsmedeltemperatur är över 20 grader, ökar medcirka en månad upp till en och en halv månad.Medeltemperaturen och maxtemperaturen för dagens klimat är beräknad utifråntidsperioden 1997-2015 och utifrån 2032-2050 och 2080-2098 för ett framtida klimat.Maxtemperaturen är det högsta värdet som beräknas uppnås under perioden.

  • 16.
    Stensen, Katarina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattentemperaturer och is i Mälaren Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Vedin, Haldo
    et al.
    SMHI.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    The rainstorm and flash flood at Mount Fulufjallet in August 1997: The meteorological and hydrological situation1999Ingår i: Geografiska Annaler. Series A, Physical Geography, ISSN 0435-3676, E-ISSN 1468-0459, Vol. 81A, nr 3, s. 361-368Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The flood at Mount Fulufjallet, 30-31 August 1997 was caused by the most furious rainstorm ever documented in Sweden. Private measurements on the mountain show nor less than 276 mm over 24 hours, and the distribution of severe damage suggests even higher amounts in other parts of the mountain. The precipitation was connected to a front attacking a high pressure that had been dominating the weather in Sweden for several weeks, but orographic lifting on the east-facing slopes of the mountain may partly have caused the extreme intensity. In River Fulan. one of the upper branches of River Dalalven, the discharge peaked at a diurnal mean value of 233 m(3)/s, the highest since measurements began in 1913. At the stream Tangan and the new common outlet of the streams Store and Lilla Goljan, both locations with a normal discharge of only around 1 m(3)/s, instantaneous values of approximately 300 m(3)/s have been estimated, corresponding to values close to the normal discharge at the mouth of River Dalalven on the coast of the Sea of Bothnia.

1 - 17 av 17
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.8
|