Endre søk
Begrens søket
1 - 19 of 19
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Kronobergs län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Kronoberg baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 2.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Norrbottens län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Norrbotten baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 3.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Västerbottens län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur klimatet i Västerbottens län utvecklas beror på hur användningen av fossila bränslen blir i framtiden, dvs. hur mycket mängden växthusgaser ökar i atmosfären. Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Västerbotten baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika utvecklingsvägar, begränsade utsläpp (RCP4.5) respektive höga utsläpp (RCP8.5). Geografiskt detaljerade klimatdata har framtagits och använts för hydrologisk modellering. Resultaten beskrivs i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av modelldata. Temperaturen för Västerbottens län beräknas öka med ca 3 grader enligt RCP4.5 och ca 6 grader enligt RCP8.5 till slutet av seklet. Störst uppvärmning sker vintertid med upp mot 7 grader enligt RCP8.5. Vegetationsperioden ökar med ca 30-50 dagar och antalet varma dagar blir fler. RCP8.5 visar ett årsmedelvärde på ca 8 dagar i följd med dygnsmedeltemperaturer på över 20°C i slutet av seklet. Årsmedelnederbörden ökar med ca 20-40 %. Nederbörden ökar mest under våren där RCP8.5 visar på en 50 % ökning i vissa områden. Den kraftiga nederbörden ökar också, maximal dygnsnederbörd kan öka med 15- 25 % beroende på RCP-scenario. För länet ses en ökning av totala årstillrinningen med uppemot 10 % vid mitten av seklet. Ökningen fortsätter mot slutet av seklet och den procentuellt största ökningen sker vintertid. Vattendragen har under referensperioden haft tydliga årstidsförlopp, med vårflödestopp, låga sommarflöden, högre höstflöden och lägre vinterflöden. Mönstret för årstidsförloppet kvarstår men framtidsscenarierna visar på tidigare vårflödestoppar, och högre vinter- och höstflöden. Förändringen av tillrinningen under sommaren är inte lika tydlig och varierar från område till område. Antalet dagar med snö varierar över länet. Enligt klimatscenarierna minskar snötäcket generellt i länet och trenden är starkast för RCP8.5. Antalet dagar med låg markfuktighet ökar i framtiden. Från dagens 5-15 dagar till 20-40 dagar (RCP4.5) eller 25-50 dagar (RCP8.5) mot slutet av seklet.

  • 4.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Västra Götalands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Västra Götalands län baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 5.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Tofeldt, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Maria
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Ivarsson, Cajsa-Lisa
    SMHI, Affärsverksamhet.
    German, Jonas
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Hjälmaren Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Beräkningar har gjorts för hur vattennivåer, tappningar, vattentemperatur och is beräknas förändras i Hjälmaren fram till 2100 på grund av den globala uppvärmningen.De tydligaste förändringarna i Hjälmaren i ett framtida klimat väntas bli att:

    • Det blir vanligare med låga nivåer.
    • De allra högsta nivåerna (så kallad beräknad högsta nivå) väntas öka något.
    • Det blir högre vattentemperaturer.
    • Det blir kortare period med is

    Vattennivån i Hjälmaren väntas förändras måttligt i framtida klimat. Den tydligaste förändringen är att det vänas bli vanligare med låga nivåer, främst under sommar och höst. Detta är en följd av att avdunstningen, både från växtligheten i Hjälmarens avrinningsområde och direkt från sjön, beräknas öka i framtiden. I dagens klimat är vattennivån lägre än 21, 6 m (vilket motsvarar Hjälmarens sänkningsgräns) under i genomsnitt en månad per år. I framtiden väntas nivån vara lägre än 21,6 m under ca 3,5 månader.

    För de allra högsta nivåerna (beräknad högsta vattennivå) syns en ökning för det kraftigaste utsläppsscenariot (RCP8.5) medan förändringarna är små för scenariot med begränsade utsläpp av växthusgaser (RCP4.5).Vattentemperaturen i Hjälmaren väntas öka med cirka en halv grad till mitten av seklet och mellan 1 och 2,5 grader till slutet av seklet. Antal dagar per år med ytvattentemperaturer över 20 grader beräknas öka från dagens cirka sju veckor per år till cirka 9 veckor i mitten av seklet och upp till 12 veckor i slutet av seklet. I dagens klimat är Hjälmaren islagd varje vinter. I framtida klimat väntas isläggningen utebli vissa vintrar.

  • 6.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Tofeldt, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Maria
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    German, Jonas
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Rasmusson, Maria
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Harbman, Ulrika
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Vänern. Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Beräkningar har gjorts för hur vattennivåer, tappningar, vattentemperatur och is beräknas förändras i Vänern fram till 2100 på grund av den globala uppvärmningen. De tydligaste förändringarna i Vänern och Göta älv i ett framtida klimat beräknas bli att:  Det blir vanligare med låga nivåer i Vänern.  Det blir vanligare med höga nivåer i Vänern.  Det blir vanligare med låga tappningar i Göta älv.  Det blir vanligare med höga tappningar i Göta älv.  Det blir högre vattentemperaturer.  Det blir kortare perioder med is. I denna rapport redovisas nya beräkningar för Vänerns nivåer som ersätter de tidigare beräkningarna från 2010 (Bergström m.fl. 2010).

  • 7.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Tofeldt, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    German, Jonas
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Rasmusson, Maria
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Vättern Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Beräkningar har gjorts för hur vattennivåer, tappningar, vattentemperatur och is beräknas förändras i Vättern fram till 2100 på grund av den globala uppvärmningen.De tydligaste förändringarna i Vättern i ett framtida klimat väntas bli att:

    • Det blir vanligare med låga nivåer.
    • Det blir mindre vanligt med höga nivåer.
    • De allra högsta nivåerna (så kallad beräknad högsta vattennivå) väntas bli oförändrade.
    • Det blir högre vattentemperaturer.
    • Det blir kortare period med is.

    I ett varmare klimat beräknas avdunstningen öka, både från växtligheten i Vätterns tillrinningssområde och direkt från sjöns yta. Det gör att vattennivån i Vättern väntas ligga på en lägre nivå i framtiden. Enligt beräkningarna väntas medelvattennivån i Vättern minska med ca en till två decimeter till slutet av seklet, med ungefär lika stor minskning under alla årstider.Antal dagar per år med nivåer under sänkningsgränsen 88,3 m väntas öka från dagens ca 1,5 månad till ca 3 månader i mitten av seklet och 4-6 månader i slutet av seklet. De allra högsta nivåerna, beräknad högsta vattennivå, beräknas vara oförändrade i framtiden.Vattentemperaturen i Vätterns ytvatten väntas öka med ca en grad till mitten av seklet och ca 1,5 till 3 grader till slutet av seklet. Bottenvattnets temperatur väntas inte förändras till mitten av seklet men öka med upp till en grad i slutet av seklet.Antal dagar per år med ytvattentemperaturer över 20 grader beräknas öka från dagens cirka en vecka per år till cirka två veckor i mitten av seklet och upp till 6 veckor i slutet av seklet. Antalet år då Vättern är islagd beräknas minska kraftigt till slutet av seklet.

  • 8.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Gävleborgs län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur klimatet i Gävleborgs län utvecklas beror på hur användningen av fossila bränslen blir i framtiden, dvs. hur mycket mängden växthusgaser ökar i atmosfären. Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Gävleborg baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika utvecklingsvägar, begränsade utsläpp (RCP4.5) respektive höga utsläpp (RCP8.5). Geografiskt detaljerade klimatdata har tagits fram och använts för hydrologisk modellering. Resultaten beskrivs i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av modelldata. Temperaturen i Gävleborgs län beräknas öka med ca 3 grader enligt RCP4.5 och drygt 5 grader enligt RCP8.5 till slutet av seklet. Störst uppvärmning sker vintertid med upp mot 6 grader enligt RCP8.5. Vegetationsperiodens längd ökar med 1-2 månader och antalet varma dagar blir fler. RCP8.5 visar ett årsmedelvärde på 10 dagar i följd med dygnsmedeltemperaturer på över 20°C i slutet av seklet. Årsmedelnederbörden ökar med 20-30 %. Nederbörden ökar mest vintertid, i västra delen av länet visar RCP8.5 på 50 % ökning. Den kraftiga nederbörden ökar också, maximal dygnsnederbörd kan öka med 15- 20% beroende på RCP-scenario. För länet ses en ökning av årstillrinningen med uppemot 10 % vid mitten av seklet. Ökningen fortsätter mot slutet av seklet och är jämt fördelad över länet. Den procentuellt största ökningen sker vintertid. Tillrinning med återkomsttid 10 år respektive 100 år ser ut att minska i de västra delarna av länet medan en viss ökning ses för de nordöstra delarna. Gnarpsån uppvisar ökande 10- och 100- års tillrinning. För Testeboån är förhållandena mer oförändrade. För Voxnan, Ljusnan och Dalälven kvarstår årstidsförloppet men vårflödestoppen kommer tidigare och i medeltal är flödet lägre då. Under hösten och vintern blir flödena högre men sommaren påverkas inte nämnvärt. För de mindre vattendragen förändras dynamiken med högre tillrinning höst-vinter och lägre under vår-sommar. Antalet dagar med snö varierar över länet. Enligt klimatscenarierna minskar snötäcket generellt i länet men främst i den sydliga delen. Antalet dagar med låg markfuktighet ökar i framtiden, från dagens 10-15 dagar till 25-35 dagar mot slutet av seklet.

  • 9.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Jämtlands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur klimatet i Jämtlands län utvecklas beror på hur användningen av fossila bränslen blir i framtiden, dvs. hur mycket mängden växthusgaser ökar i atmosfären. Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Jämtland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika utvecklingsvägar, begränsade utsläpp (RCP4.5) respektive höga utsläpp (RCP8.5). Geografiskt detaljerade klimatdata har tagits fram och använts för hydrologisk modellering. Resultaten beskrivs i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av modelldata. Temperaturen i Jämtlands län beräknas öka med ca 3 grader enligt RCP4.5 och ca 5 grader enligt RCP8.5 till slutet av seklet. Störst uppvärmning sker vintertid med dryga 5 grader enligt RCP8.5. Vegetationsperiodens längd ökar med ca 30-50 dagar och antalet varma dagar blir fler. RCP8.5 visar ett årsmedelvärde på 8 dagar i följd med dygnsmedeltemperaturer på över 20°C i slutet av seklet. Årsmedelnederbörden ökar med 20-30 %. Nederbörden ökar mest vintertid, i östra delen av länet visar RCP8.5 på 40 % ökning. Den kraftiga nederbörden ökar också, maximal dygnsnederbörd kan öka med 15- 20% beroende på RCP-scenario. För länet ses en ökning av årstillrinningen med uppemot 10 % vid mitten av seklet. Ökningen fortsätter mot slutet av seklet för både RCP 4.5 och RCP 8.5 ökningen är relativt jämnt fördelad över länet. Den procentuellt största ökningen sker vintertid. Tillrinning med återkomsttid 10 år respektive 100 år ser ut att öka i de sydvästliga delarna av länet, i övriga delar av länet är tillrinngen oförändrad eller minskande. Dammån och Ljusnan uppvisar ökande 100-årstillrinning. För Faxälven, Indalälven och Ljusnan kvarstår årstidsförloppet men vårflödestoppen kommer tidigare. Vårflödena blir både kraftigare och mindre kraftiga beroende på område och scenario. Under hösten och vintern blir flödena högre men sommaren påverkas inte nämnvärt. Antalet dagar med snö varierar något över länet. Enligt klimatscenarierna minskar snötäcket generellt i länet men främst i den östra delen. Antalet dagar med låg markfuktighet ökar i framtiden, från dagens 8-10 dagar till 25-45 dagar mot slutet av seklet.

  • 10.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Värmlands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Värmland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 11.
    Nylén, Linda
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Västernorrlands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur klimatet i Västernorrlands län utvecklas beror på hur användningen av fossila bränslen blir i framtiden, dvs. hur mycket mängden växthusgaser ökar i atmosfären. Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Västernorrland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika utvecklingsvägar, begränsade utsläpp (RCP4.5) respektive höga utsläpp (RCP8.5). Geografiskt detaljerade klimatdata har tagits fram och använts för hydrologisk modellering. Resultaten beskrivs i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av modelldata. Temperaturen i Västernorrlands län beräknas öka med drygt 3 grader enligt RCP4.5 och uppemot 6 grader enligt RCP8.5 till slutet av seklet. Störst uppvärmning sker vintertid med upp mot 7 grader enligt RCP8.5. Vegetationsperiodens längd ökar med ca 1- 2 månader beroende på scenario och antalet varma dagar blir fler. RCP8.5 visar på att det största antalet dygn i sträck, per år, med dygnsmedeltemperatur på över 20 grader ökar från dagens 1 dag till 10 dagar i slutet på seklet. Årsmedelnederbörden ökar med 20-30 %. Nederbörden ökar mest vintertid, RCP8.5 visar på att det största antalet dygn i sträck, per år, med dygnsmedeltemperatur på över 20 grader ökar från dagens 1 dag till 10 dagar i slutet på seklet. Årsmedelnederbörden ökar med 20-30 %. Nederbörden ökar mest vintertid, RCP8.5 visar r på en 50 % ökning i länet. Den kraftiga nederbörden ökar också, maximal dygnsnederbörd kan öka med ca 20 %. För länet ses en ökning av årstillrinningen med uppemot 15 % vid mitten av seklet. Ökningen fortsätter mot slutet av seklet och är störst i den norra delen av länet. Den procentuellt största ökningen sker vintertid. Tillrinning med återkomsttid 10 år respektive 100 år ser ut att minska i de västliga delarna av länet men i kustområdena ser den ut att öka. För vattendragen i Västernorrland kvarstår årstidsförloppet men vårflödestoppen kommer tidigare och i medeltal är flödet lägre då. Under hösten och vintern blir flödena högre. Enligt klimatscenarierna minskar snötäcket generellt i länet. Antalet dagar med låg markfuktighet ökar i framtiden, från dagens 10 dagar till 25-40 dagar mot slutet av seklet beroende på scenario.

  • 12.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Blekinge län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Blekinge baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 13.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Jönköpings län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Jönköping baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 14.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Skånes län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Skåne baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 15.
    Ohlsson, Alexandra
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Västmanlands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Västmanland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 16.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berg, Peter
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Rayner, David
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom det av MSB finansierade projektet ”Nederbörd och översvämningar i ramtidens Sverige - ett system till stöd för klimatanpassning” har SMHI ansvarat för hydrologisk och hydraulisk modellering samt framtagande av tidsserier med lokalt klimat för framtida förhållanden. Två metoder att bearbeta klimatdata har använts; SMHI:s Distributionsbaserad skalering (DBS) och en statistisk metod utarbetad vid Göteborgs universitet.

  • 17.
    Sjökvist, Elin
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Uppsala län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Uppsala baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 18.
    Sjökvist, Elin
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Dahné, Joel
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Köplin, Nina
    SMHI.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nordborg, Daniel
    SMHI.
    Hallberg, Kristoffer
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Södling, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Klimatscenarier för Sverige: Bearbetning av RCP-scenarier för meteorologiska och hydrologiska effektstudier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sveriges länsstyrelser har i uppdrag att arbeta med klimatomställning och klimatanpassning. En ny generation strålningsdrivningsscenarier, så kallade RCP-scenarier (Representative Concentration Pathways), presenterades av FN:s klimatpanel 2013 (IPCC AR5 WG1). Önskemål om en enhetlig studie för hela Sverige baserat på den senaste forskningen om framtida klimat riktades till Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.

  • 19.
    Sjökvist, Elin
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Dalarnas län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Dalarna baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

1 - 19 of 19
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.8
|