Endre søk
Begrens søket
1 - 27 of 27
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Bohman, Anna
    Linköpings universitet.
    van Well, Lisa
    Statens geotekniska institut.
    Jonsson, Anna
    Linköpings universitet.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Farelius, Johanna
    Enheten för samhällsekonomiska analyser vid Naturvårdsverket.
    Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Regeringen gav 2014 SMHI i uppdrag att följa upp och analysera det arbete med klimatanpassning som skett sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007. Inom uppdraget har bedömningar gjorts av återstående behov av åtgärder, och förslag lämnas på fortsatt arbete med klimatanpassning. Klimatförändringarna medför att Sverige blir både varmare och blötare. Risken för extremväder ökar med tillhörande problem för viktiga samhällsfunktioner. Kommunerna och andra lokala aktörer är de som står för huvuddelen av genomförandet av konkreta åtgärder och praktisk implementering av klimatanpassningsarbetet i Sverige. För att klimatanpassning ska kunna genomföras på lokal och regional nivå krävs dock nationellt stöd. Det behövs en nationell färdplan för att de samhällsekonomiska kostnaderna ska hållas så låga som möjligt. Viktiga delar i en sådan färdplan är anpassning av regelverk och att tydliggöra roller och ansvar samt strategier och mål. Det är nödvändigt att snabbt klarlägga hur kostnader fördelas mellan olika aktörer, och hur det säkerställs att resurser finns tillgängliga till prioriterade åtgärder. Klimatanpassning är inte enbart en lokal och nationell fråga. Sverige bör som aktiv medlem i EU driva klimatanpassningsfrågan framåt. Dessutom bör svensk klimatanpassningspolitik ta hänsyn till att Sverige även påverkas indirekt av klimatförändringar som sker i andra länder. Behov av såväl forsknings- som utvecklingsinsatser har identifierats, liksom långtidsövervakning av klimatförändringar och dess effekter. Att tillgängliggöra kunskap, beslutsstöd, prognos- och varningssystem är en av nycklarna till verkningsfullt arbete. I rapporten konstateras också att näringslivet och försäkringsbranschen har viktiga roller att spela i klimatanpassningsarbetet när frågor kring risker, investeringsbeslut och nya affärsmöjligheter kommer att stå i fokus.

  • 2.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Bergström, Sten
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Risker, konsekvenser och sårbarhet för samhället av förändrat klimat – en kunskapsöversikt: Flertalet av de i rapporten refererade myndigheterna och organisationerna har varit aktiva i framtagandet av texterna: Materialet har sammanställts av:2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Regeringen gav år 2014 SMHI i uppdrag att utarbeta underlag till Kontrollstation2015 för anpassning till ett förändrat klimat. Som en del av uppdraget ingick att göra en uppdaterad sammanställning av kunskapen om nuvarande och framtida risker och konsekvenser, främst med utgångspunkt från Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2007:60). I föreliggande rapport beskrivs kunskapsläget kring det svenska samhällets sårbarhet för ett förändrat klimat. Klimatförändringarna påverkar hela samhället. Generellt kan sägas att medvetenheten om klimatförändringarnas påverkan har ökat, men det saknas en del kunskap och verktyg, främst på den lokala nivån. Översvämningsriskerna kring sjöar och längs vattendrag ökar, vilket kan påverka bebyggelse och infrastruktur. Risken för ras och skred tros också öka, främst i landets västra och sydvästra delar samt områden längs östra kusten. Erosion längs vattendrag, sjöar och kuster kan komma att öka i delar av landet. Vattentillgång och -kvalitet kommer att påverkas av förändrade nederbördsmönster, ökad spridning av föroreningar samt ökade mikrobiologiskarisker. Energisystemet kommer att utsättas för större påfrestningar, särskilt av extrema väderhändelser. Kunskapen har ökat kring klimatförändringarnas effekter på energisystemet, men det kvarstår kunskapsluckor relaterade till extremväder och anpassningsåtgärder. Kunskap och medvetenhet om klimatförändringarnas påverkan på kommunikationerna i samhället har ökat, men det finns fortfarande behov av mer utredning och verktyg. Förutsättningarna för jordbruket förbättras i huvudsak, med möjlighet till ökade skördar och nya grödor. Samtidigt kommer fler skadegörare och ogräs in. Nya behov av bevattning kan uppstå och markavvattningen kan behöva en översyn. Eventuellt minskat utbud av livsmedel på världsmarknaden, kan innebära ökad efterfrågan på svenska livsmedel. Samtidigt går Sverige idag mot ökat importberoende. Även djurhållningen står inför stora utmaningar. Å ena sidan kan djuren gå ute under en längre del av året och möjligheterna att vara självförsörjande med foder ökar. Men det varmare klimatet medför också risk för att nya djursjukdomar uppträder. Konsekvenserna för den svenska skogen och skogsbruket kommer att bli betydande. Ökad tillväxt ger större virkesproduktion, men ökad frekvens och omfattning av skador från främst insekter, svampar och storm samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader. Stora regionala skillnader i utbudet av kommersiellt virke kan påverka svensk skogsindustri. Förändrade förutsättningar är också att vänta för fiskbestånden. Nya fiskarter i svenska vatten kan föra med sig nya smittor och konkurrera ut befintliga arter i känsliga ekosystem. Renskötseln i Sverige kommer att allvarligt påverkas av klimatförändringarna och effekterna utgör stora utmaningar. Klimatförändringarna ger både positiva och negativa effekter för turismen. Det finns hinder för anpassningskapaciteten, bland annat bristande organisering av besöksnäringen. Människors och djurs hälsa kan påverkas direkt av extrema väderhändelser. Ett varmare klimat ger även upphov till förändrade smittspridningsmönster och nya sjukdomar kan nå Sverige. Förändringar i luft, vatten och mark, orsakade av klimatförändringar, kan också påverka hälsotillståndet för djur och människor. På nationell nivå är kunskaperna om risker för bebyggelse tillräckliga för att rekommendera åtgärder, men det saknas lokala beslutsunderlag. För kulturarvet behöver kunskapen öka. Klimatförändringarna förväntas leda till förändringar för den biologiska mångfalden och ekosystemen. Det påverkar förmågan att nå flera av Sveriges miljömål och behöver ses i samband med andra miljöhot. Det finns bland annat behov av regionala kartläggningar av hur arter, ekosystem, naturtyper och biologisk mångfald kan påverkas. Risk- och säkerhetsperspektivet har växt fram under senare år, men präglas av utmaningar avseende metoder. Mycket få studier behandlar förhållanden i Sverige.

  • 3.
    Bärring, Lars
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Samuelsson, Patrick
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Evaluation of climate extremes in transient runs with the new Rossby Centre regional atmospheric model.2006Inngår i: Abstracts of the contributions of the EGU General Assembly 2006, EGU06-A-10110, 2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 4. Gode, Jenny
    et al.
    Axelsson, Johan
    Eriksson,, Sara
    Holmgren, Kristina
    Hovsenius, Gunnar
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Larsson, Per
    Lundström, Love
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar- Effekter, sårbarhet och anpassning2007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Kjellström, Erik
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Bärring, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Nikulin, Grigory
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Nilsson, Carin
    Lunds Universitet.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Strandberg, Gustav
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Production and use of regional climate model projections – A Swedish perspective on building climate services2016Inngår i: Climate Services, ISSN 2405-8807, nr 2-3, s. 15-29Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Meier, Markus
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Andréasson, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Broman, Barry
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Graham, Phil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Climate change scenario simulations of wind, sea level, and river discharge in the Baltic Sea and Lake Mälaren region – a dynamical downscaling approach from global to local scales2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A regional climate model (RCM) and oceanographic, hydrological and digital elevation models were applied to study the impact of climate change on surface wind, sea level, river discharge, and flood prone areas in the Baltic Sea region. The RCM was driven by two global models and two emission scenarios. According to the four investigated regional scenario simulations, wind speed in winter is projected to increase between 3 and 19% as an area average over the Baltic Sea. Although extremes of the wind speed will increase about as much as the mean wind speed, sea level extremes will increase more than the mean sea level, especially along the eastern Baltic coasts. In these areas projected storm events and global average sea level rise may cause an increased risk for flooding. However, the Swedish east coast will be less affected because mainly the west wind component in winter would increase and because land uplift would compensate for increased sea levels, at least in the northern parts of the Baltic. One of the aims of the downscaling approach was to investigate the future risk of flooding in the Lake Mälaren region including Stockholm city. In Stockholm the 100-year surge is projected to change between -51 and 53 cm relative to present mean sea level suggesting that in the city the risk of flooding from the Baltic Sea is relatively small because the critical height of the jetty walls will not be exceeded. Lake Mälaren lies just to the west of Stockholm and flows directly into the Baltic Sea to the east. This study addresses also the question of how the water level in Lake Mälaren may be affected by climate change by incorporating the following three contributing components into an analysis: 1) projected changes to hydrological inflows to Lake Mälaren, 2) changes to downstream water levels in the Baltic Sea, and 3) changes in outflow regulation from the lake. The first component is analyzed using hydrological modeling. The second and third components employ the use of a lake discharge model. An important conclusion is that projected changes to hydrological inflows show a stronger impact on lake levels than projected changes in water level for the Baltic Sea. Furthermore, an identified need for increased outflow capacity from the lake for the present climate does not diminish with projections of future climate change. The tools developed in this work provide valuable inputs to planning for both present and future operations of water level in Lake Mälaren. Based on the oceanographic and hydrological scenario simulations, flood prone areas were analysed in detail for two municipalities, namely Ekerö and Stockholm. The GIS analysis of both municipalities indicates a series of affected areas. However, in case of the 100-year flood (0.65 m above the mean lake level) in present climate or even in case of the maximum probable flood (1.48 m above the mean lake level) the potential risks will be relatively low.

  • 7.
    Nerheim, Signild
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Schöld, Sofie
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjöström, Åsa
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Framtida havsnivåer i Sverige2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sveriges kustområden drabbas ibland av tillfälliga översvämningar i samband med stormar eller då kraftiga lågtryck passerar. Översvämningar kan orsaka allvarliga samhällsstörningar och vatteninträngning i byggnader kan ge upphov till stora kostnader. Den pågående globala uppvärmningen, med stigande havsnivåer som följd, aktualiserar frågan om hur vattenståndet kring svenska kusten kan förändras, idag och i framtiden. Havet stiger och det kommer att pågå under hundratals eller kanske till och med tusentals år framöver.

    SMHI startade 2015 ett projekt för att beskriva havsnivåer längs svenska kusten i dagens och framtidens klimat. Projektet har levererat:

    • Beräknade medelvattenstånd för hela Sveriges kust för år 2050 och år 2100 utifrån tre olika framtida klimatscenarier.
    • En visningstjänst för framtida medelvattenstånd.
    • En beskrivning av hur höga havsvattenstånd kan beräknas för en specifik plats.
    • Höga vattenstånd för SMHI:s mätstationer samt en visualisering av dessa.
    • En översikt över statistisk metodik.
    • En vägledning för utvärdering av lokala effekter.
    • En beskrivning av kända högvattenhändelser i olika kustområden och parametrar och processer relaterade till dessa.

    Denna rapport presenterar en översikt över resultaten som tagits fram i projektet och avslutas med en beskrivning av hur framtidens höga havsnivåer kan bedömas i planeringssyfte. SMHI har i rapporten inte tagit ställning till vilket klimatscenario eller vilken tidshorisont som är mest lämpligt att använda för samhällsplanering. Detta måste bestämmas i ett situationsspecifikt sammanhang där risk och kostnader beaktas. SMHI vill betona att även om år 2100 ofta anges som slutår för klimatscenarier, så kommer havets nivå att fortsätta att stiga längre än så.

    Rapporten summerar resultat från övriga rapporter som framtagits inom projektet. För ytterligare detaljer hänvisas till dessa (se Förord).

  • 8.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    How much does it rain?2004Inngår i: Water research what´s next? / [ed] B. Johansson, Formas, Stockholm, Sweden,, 2004, s. 15-18Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Persson, Gunn
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Islossning i Torneälven2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Islossningen i Torneälven startar vid Haparanda-Tornio och sker sedan 2-5 dagar senare i Övertorneå- Pello. Därefter lossar isen vartefter uppströms. I Haparanda skedde islossningen i medeltal 3 maj och i Torneträsk 1 juni under perioden 2000-2009. I Torneträsk liksom för Haparanda sker islossningen ca 11 dagar tidigare idag jämfört med för 100 år sedan.Torneälven är känd för sina dramatiska islossningar på våren, som ibland leder till översvämningsproblem, huvudsakligen orsakade av isproppar. Efter de svåra islossningarna 1984-86 startade ett finsk-svenskt samarbetsprojekt kring isproblemen i Torneälven. Projektet slutredovisades 1989 och är refererad i denna rapport kompletterad med händelser de senaste 20 åren. Projektet förordade en rad olika åtgärder för att minska problemen med skador vid översvämningar i form av prognoser och varningar, tekniska åtgärder och riskzon-kartering. Få av de tekniska åtgärderna har realiserats. Flödes-prognoser och -varningar för Torneälven ingår idag i den reguljära verksamheten för SMHI och SYKE (Statens miljöförvaltning i Finland). Varje år görs också islossningsprognoser för Haparanda-Tornio.Inom Interreg IVA-projektet ”Detaljerad översvämningskartering i nedre delen av Torneälven”, 2009-2012, har ett av huvudmålen varit att producera översvämningskartor till stöd för lokal planering och lokala beslut men också som hjälp vid akuta översvämningsrisker. Kartorna ska användas för den riskzonkartering som utförs av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) inom EU:s över-svämningsdirektiv. Inom Interreg-projektet har SYKE utvecklat en modell för isuppbyggnad och islossning. SYKE testar nu ett sanno-likhetssystem för islossning och isproppar på några platser i älven.I Torneälven finns flera potentiella ställen för isproppar och de upp-träder i varierande grad på många olika ställen olika år. Ett särskilt problem är isproppar vid mynningen som kan drabba det område i regionen där flest skyddsvärda objekt finns, nämligen huvudorterna Haparanda och Tornio. För området finns planer på att muddra en farled vid mynningen och med isbrytare öppna den varje vår innan islossningen, för att förhindra isproppar vid mynningen. Projektet saknar dock tillräcklig finansiering i dagsläget.Att övervaka islossningsförloppet med hjälp av satellitbilder skulle kunna vara en framtida utvecklingsmöjlighet för att skapa ett förvarningssystem. Det förutsätter god tillgång till högupplösta och snabbt tillgängliga satellitbilder, vilket inte är fallet idag. För att vara operativt verksamt behövs även lokala aktörer med kapacitet att snabbt ta emot information och agera. Det finns projekt (ex. i Kanada) där övervakningssystem med satellitbilder testas, men inget operativt verksamt system tycks ännu finnas i världen.Den viktigaste åtgärden för att undvika stora problem vid översvämningar är att inte ha skyddsvärda objekt på översvämnings-hotade områden. Enkelt att förstå men ändå svårt att åstadkomma.

  • 10.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Klimatförändringar i framtiden2006Inngår i: Poppel- sammanfattningar från ett seminarium vid Institutionen för Lövträdsodling, SLU , 2006, s. 66-67Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sveriges klimat 1860-2014: Underlag till Dricksvattenutredningen2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den statliga utredningen ”En trygg dricksvattenförsörjning” ska identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenhantering i Sverige. En utgångspunkt ska vara klimatförändringarnas förväntade effekter på dricksvattenförsörjningen. Som ett underlag till utredningen har SMHI tagit fram denna sammanställning över Sveriges klimat fram till idag, speciellt med fokus på perioden 1961-2013 I rapporten sammanställs material över Sveriges klimat, framförallt från www. smhi.se men även från rapporter och andra SMHI-källor. Materialet är alltså inte homogent avseende tidsperioder, geografisk fördelning eller metoder. Sverige har de senaste årtiondena haft en varm och blöt period. Temperaturökningen har under de senaste 20 åren varit ca 1 °C (årsmedelvärde). Vegetationsperioden har ökat främst, i norra Sverige. 1970-talet var torrt, men sedan dess har nederbörden ökat, framförallt under sommaren. Idag är årsnederbörden vanligen över 600 mm. Den ökade nederbörden syns mest för de sydvästliga delarna av landet. Avseende avrinning var år 2000 mest extremt. Det är också året med mest nederbörd. Kraftiga regn i städer kan direkt orsaka problem med översvämningar och de senaste åren har flera fall uppmärksammats ex. Göteborg 2010 och Malmö 2014. Havsnivån har stigit och takten har ökat de senaste 30 åren. Den pågående landhöjningen motverkar havsnivåhöjningen, men svagt i södra Sverige. Isläggningen sker allt senare och islossningen allt tidigare för flertalet sjöar. I rapporten beskrivs även kortfattat problematiken kring vattenstånd och översvämningsrisker för Vänern och Mälaren

  • 12.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Gotlands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat på Gotland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 13.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Hallands län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Halland baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 14.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Kalmar län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Kalmar baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser

  • 15.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Björck, Emil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Örebro län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Örebro baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 16.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Bärring, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Strandberg, Gustav
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Rummukainen, Markku
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Climate indices for vulnerability assessments2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Behovet av information om klimatets förändring och dess effekter på olika regioner och sektorer ökar stadigt. För att belysa frågeställningar runt klimatets utveckling, dess påverkan och behov av anpassning behövs projektioner av framtidens klimat. Den generella kunskapen om klimat baseras oftast på erfarenhet av tidigare klimat, väderobservationer, prognoser och återanalyser av historiska data. För att hantera framtidens föränderliga klimat behöver vi utveckla metoder för att förfina användningen av information från klimatmodeller. Klimatindex, formulerade med avnämarperspektiv i fokus och beräknade utifrån data från klimatmodeller, är ett sätt att kommunicera den komplexa frågan om effekter av klimatets framtida utveckling. Klimatindex kan vara välkänd information som summerad nederbörd eller medeltemperaturer men kan också beskriva mer komplexa relationer och då innefatta till exempel tröskelvärden eller exponeringstid för olika förhållanden. I denna rapport beskrivs ett omfattande material av klimatindex baserade på beräkningar med två regionala klimatmodeller utifrån olika utsläppsscenarier och globala klimatmodeller. Materialet har legat till grund för arbetet inom den svenska Klimat- och sårbarhetsutredningen (M2005:03), men har även framtagits i samarbete med andra avnämargrupper. De flesta klimatmodeller och klimatscenarier som ligger till grund för indexberäkningarna har tidigare dokumenterats i andra rapporter men ges här en övergripande beskrivning. Till rapporten bifogas en DVD med det omfattande kartmaterial som illustrerar indexberäkningarna och tillhörande information. Materialet finns även tillgängligt på www.smhi.se.

  • 17.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Graham, Phil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Andréasson, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Impact of Climate Change Effects on Sea-Level Rise in Combination with an Altered River Flow in the Lake Mälar Region: Conference Proceedings2004Inngår i: Fourth Study Conference on BALTEX: Conference Proceedings / [ed] Hans-Jörg Isemer, 2004, s. 172-173Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Hellström, Sara-Sofia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Dyrestam, Karin
    Eklund, Dan
    Gyllander, Anders
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hallberg, Kristoffer
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Johnell, Anna
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Tahsin, Yacob
    SMHI.
    Wingqvist, Else-Marie
    SMHI. SMHI.
    Detaljerad översvämningskartering av nedre Torneälven2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom projektet ”Detaljerad översvämningskartering i nedre delen av Torneälven” har kartor framtagits som visar översvämningsskikt för 100 års och 250 års återkomsttider samt beräknat högsta flöde. Projektet är delfinansierat av Interreg IV A Nord. Flöden med återkomsttid 100 år och 250 år är framtagna utifrån statistisk bearbetning av observationsserier. Det beräknade högsta flödet har framtagits genom hydrologisk modellering med HBV-modellen och i enlighet med Flödeskommitténs riktlinjer för dimensionering av dammar i riskklass-I. För att beräkna vattennivåer längs älven vid de olika flödena har en hydraulisk modell byggts. Till modellen används höjddata, som framtagits genom laserscanning, och djupdata för älven, som framtagits via lodning från båt. Insamlingen av dessa data gjordes i samarbete mellan finska och svenska myndigheter inom Interreg-projektet. Översvämningszonerna har projicerats på bakgrundskartor med tillstånd från svenska Lantmäteriet och finska Lantmäteriverket (MML). Nio delkartor för området Haparanda-Tornio till Lappeakoski i skala 1:75 000 finns komprimerade i bilaga 1 till denna rapport. Kartorna finns även tillgängliga på www.smhi.se i originalstorlek. Där finns även en översiktskarta i skala 1:600 000. SMHI har utfört lodning av halva den aktuella älvsträckan samt ansvarat för och utfört den hydrauliska modelleringen, flödesberäkningarna och framtagandet av översvämningsskikten och kartorna.

  • 19.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berg, Peter
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Rayner, David
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom det av MSB finansierade projektet ”Nederbörd och översvämningar i ramtidens Sverige - ett system till stöd för klimatanpassning” har SMHI ansvarat för hydrologisk och hydraulisk modellering samt framtagande av tidsserier med lokalt klimat för framtida förhållanden. Två metoder att bearbeta klimatdata har använts; SMHI:s Distributionsbaserad skalering (DBS) och en statistisk metod utarbetad vid Göteborgs universitet.

  • 20.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Rummukainen, Markku
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Klimatförändringarnas effekter på svenskt miljömålsarbete2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De mål som det svenska miljömålsarbetet ska nå sattes för ett antal år sedan och har delvis preciserats sedan dess, samtidigt som åtgärder har genomförts. Många miljömål bedömdes så sent som 2009 vara svåra att uppnå inom den utsatta tiden, det vill säga till 2020. Klimatförändringarnas effekter, som idag uppmärksammas alltmer, är en faktor som komplicerar och kan förlänga det tidsperspektiv vi har för miljökvalitetsmålen. Många av de viktiga klimateffekter som har lyfts fram i miljömålsarbetet är inte alltid möjliga att kvantifiera med dagens kunskap.Preliminärt verkar det ändå vara så att fram till 2020 har klimatförändringarna liten eller ganska liten betydelse. Vartefter kommer dock klimateffekter att påverka möjligheten att nå miljömålen mer och mer. Hur snabbt effekterna uppstår och hur omfattande de blir beror förstås på i vilken omfattning Begränsad klimatpåverkan uppnås. De miljömål som påverkas mest av klimatförändringarna antingen via direkta effekter eller indirekt handlar om luft, övergödning och biologisk mångfald. Indirekta effekter berör till exempel användning av mark och vatten för utökad förnybar energiproduktion.

  • 21.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Strandberg, Gustav
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Berg, Peter
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Vägledning för användande av klimatscenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SMHI fick i sitt regleringsbrev för år 2014 uppdraget att, i samråd med berörda myndigheter och andra aktörer, ta fram en vägledning för användandet av klimatscenarier. Enligt önskemål framtogs vägledningen som en webb-produkt på smhi.se, i anslutning till klimatscenarier. Materialet finns även samlat i denna rapport, såsom det lanserades hösten 2014. Eftersom materialet är uppbyggt för webb-presentation, där läsaren ska kunna gå in i kapitel utan att ha läst de tidigare, förekommer en del upprepningar. Klimatscenarier är beskrivningar av hur klimatet kan utvecklas i framtiden. Vägledningen ger stöd för att tolka och använda klimatscenarier, med dess möjligheter och begränsningar. Klimateffektstudier beskrivs översiktligt och med fokus på hydrologiska effektstudier. Några enkla steg för att komma igång med klimatanpassning presenteras också. I ordlistan förklaras de begrepp som används.

  • 22.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Strandberg, Gustav
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Bärring, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Beräknade temperaturförhållanden för tre platser i Sverige – perioderna 1961-1990 och 2011-20402007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2006 utförde Rossby Centre ett omfattande arbete för att till olika sektorer i samhället ta fram underlagsmaterial om klimatets utveckling. Beställare var framförallt Klimat- och sårbarhetsutredningens olika arbetsgrupper men också energibranschen. Föreliggande rapport beskriver en delleverans till Elforsk-projektet ”Tänkbara konsekvenser för den svenska energisektorn av klimatförändringar – effekter, sårbarhet och anpassning”. Material togs fram som belyser en möjlig temperaturutveckling i ett relativt kort framtidsperspektiv representerat av perioden 2011-2040. Det fanns önskemål om att särskilt titta på utvecklingen för tre platser med olika klimat i ett nord-sydligt perspektiv och med närhet till större befolkningsgrupper.Analyserna inom projektet har finansierats av Elforsk. Modellsimuleringarna har gjorts på den dedikerade klimatdatorresursen ”Tornado” vid Nationellt Superdatorcentrum, Linköpings universitet. Tornado finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.I denna rapport presenteras materialet avseende de tre platserna kompletterat med ett litet urval kartor som visar några temperaturindex. Ett mycket omfattande kartmaterial finns att tillgå på Rossby Centrets hemsida som nås via www.smhi.se.

  • 23.
    Persson, Gunn
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wikberger, Christina
    Amorim, Jorge Humberto
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Klimatanpassa nordiska städer med grön infrastruktur2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förtätning av städer och pågående klimatförändring ökar behovet av anpassningsåtgärder. Grön infrastruktur och naturbaserade lösningar kan bidra till att skapa mer hälsosamma och långsiktigt hållbara städer. För att öka användningen av grön infrastruktur som en del i klimatanpassningen behöver vi förstå vilka kunskapsluckor och andra hinder som ligger i vägen för att grön infrastruktur ska användas i klimatanpassningsarbetet.

    SMHI har under år 2018 tillsammans med Stockholms stad drivit det av forskningsrådet Formas finansierade projektet ”Grön infrastruktur och klimat i nordiska städer: idag och i framtiden”. Sammanställningen av rapporter och workshops i projektet visar att det finns mycket kunskap och tillgängliga exempel på hur urbana gröna lösningar kan se ut. Det saknas dock svar på de kvantitativa effekterna av olika åtgärder avseende till exempel temperatur, luftkvalitet, påverkan på hälsa och sociala aspekter.

    De åtgärder som i dag görs i nordiska städer baseras huvudsakligen på behovet av att lösa dagvattenfrågor. Det finns få exempel på städer som använder grön infrastruktur och naturbaserade lösningar som klimatanpassningsåtgärder när det gäller värme. Samtidigt är aktörerna medvetna om övriga positiva effekter som tillkommer såsom trivsel, svalka och biologisk mångfald.

    Eftersom grön infrastruktur och naturbaserade lösningar är ganska nya åtgärder i klimatanpassningsarbetet så saknas oftast erfarenheter av långtidseffekter. Skötsel kan vara ett problem, trots bra anvisningar. Aktörerna pekar också på behovet av att engagera de boende kontinuerligt. Det tycks handla om att skapa en djupare förståelse för varför anläggningar ser ut som de gör och hur de ska skötas.

    Vid workshops och webbinarium efterfrågades vilka kunskapsluckor deltagarna såg. Ekonomi och kunskap om effekter lyftes fram tydligt i svaren. Dessutom önskades metoder för anläggning och drift, goda exempel, planeringsverktyg och underlag om temperatur och vatten.

    Ekonomi och kunskapsbrist ansågs som hinder för genomförande, vilket framkom vid workshops och webbinarium. Andra hinder som nämndes var politiska beslut, lagstiftning, avsaknad av riktlinjer, förtätning och konkurrens om mark liksom planerings- och samordningssvårigheter. En tröghet i att ändra traditionellt planerande och utförande pekades också ut som hinder. Många efterfrågar kunskap allmänt. Vår förhoppning är att denna rapport kan bidra till att inspirera och informera om var material finns. 

  • 24.
    Rummukainen, Markku
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Ressner, Elisabet
    SMHI.
    Anpassning till klimatförändringar: Kartläggning av arbete med sårbarhetsanalyser, anpassningsbehov och anpassningsåtgärder i Sverige till framtida klimatförändring2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är resultatet av ett uppdrag från Naturvårdsverket till SMHI (NV dnr 235-5045-04H k), som genomförts under hösten 2004. Syftet är att få en överblick över vilka aktörer som för närvarande är aktiva med att analysera eventuella effekter på samhället och att kartlägga anpassningsbehov. Avsikten är också att få en bild av planerade eller redan genomförda insatser och skyddsåtgärder på grund av en befarad klimatförändring. Kartläggningen omfattar ett flertal svenska myndigheter, företag samt ett antal relevanta bransch- och intresseorganisationer och forskningsfinansiärer.I rapporten redovisas även översiktligt de hinder i anpassningsarbetet som identifierats samt önskemål om förbättrat beslutsunderlag.Slutligen förs en översiktlig diskussion om tänkbara sektoriella effekter avav klimatförändringen, baserad på tidigare avnämarkontakter och forskningsinsatser inom området

  • 25.
    Rummukainen, Markku
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Rodhe, J
    Tjernstrom, M
    The Swedish Regional Climate Modelling Programme, SWECLIM: A review2004Inngår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 33, nr 4-5, s. 176-182Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Swedish Regional Climate Modelling Programme, SWECLIM, was a 6.5-year national research network for regional climate modeling, regional climate change projections and hydrological impact assessment and information to a wide range of stakeholders. Most of the program activities focussed on the regional climate system of Northern Europe. This led to the establishment of an advanced, coupled atmosphere-ocean-hydrology regional climate model system, a suite of regional climate change projections and progress on relevant data and process studies. These were, in turn, used for information and educational purposes, as a starting point for impact analyses on different societal sectors and provided contributions also to international climate research.

  • 26.
    Sjökvist, Elin
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Asp, Magnus
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Nylén, Linda
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Persson, Håkan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Framtidsklimat i Dalarnas län - enligt RCP-scenarier2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver dagens och framtidens klimat i Dalarna baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika antaganden om atmosfärens innehåll av växthusgaser (begränsade utsläpp RCP4.5 respektive höga utsläpp RCP8.5). Data från internationell klimatforskning har bearbetats för att möjliggöra analyser på lokal skala, inklusive hydrologisk modellering. Resultaten presenteras med kartor och diagram i form av olika klimatindex, dvs. medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av data.

  • 27. Tjernström, M
    et al.
    Rummukainen, Markku
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Bergström, Sten
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Rodhe, J.
    SMHI.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Klimatmodellering och klimatscenarier ur SWECLIMs perspektiv2003Rapport (Annet vitenskapelig)
1 - 27 of 27
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.8
|