Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 35 av 35
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Dyrrdal, Anita Verpe
    et al.
    Olsson, Jonas
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Medus, Erika
    Arnbjerg-Nielsen, Karsten
    Post, Piia
    Aniskevica, Svetlana
    Thorndahl, Soren
    Forland, Eirik
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Maciulyte, Viktorija
    Makela, Antti
    Observed changes in heavy daily precipitation over the Nordic-Baltic region2021Ingår i: Journal of Hydrology: Regional Studies, E-ISSN 2214-5818, Vol. 38, artikel-id 100965Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Observed changes in heavy daily precipitation over the Nordic-Baltic region
  • 2.
    Engström, Erik
    et al.
    SMHI, Samhällsplanering.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhällsplanering.
    Hellström, Sverker
    SMHI, Samhällsplanering.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Zhou, Chunlüe
    Chen, Deliang
    Azorin-Molina, Cesar
    Data rescue of historical wind observations in Sweden since the 1920s2023Ingår i: Earth System Science Data, ISSN 1866-3508, E-ISSN 1866-3516, Vol. 15, nr 6, s. 2259-2277Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Data rescue of historical wind observations in Sweden since the 1920s
  • 3.
    Kindell, Sven
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Luftvårdsstudie avseende industrikombinatet i Nynäshamn (koncentrations- och luktberäkningar)1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Krieg, Roland
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    En klimatstudie för Arlanda stad1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Losjö, Katarina
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Södling, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    German, Jonas
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Uppföljning av de svenska riktlinjerna för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De svenska riktlinjerna för bestämning av dimensionerande flöden (Klass I-flöden) för dammanläggningar publicerades första gången för snart 30 år sedan (Flödeskommittén, 1990). SMHI har på uppdrag av Svenska kraftnät undersökt om de parametrar som används för flödesbestämningarna har förändrats över tiden.

    Riktlinjerna föreskriver att simuleringar med en hydrologisk modell ska användas för beräkningarna, och ett antal parametrar anges för dessa beräkningar. En uppdelning av Sverige i fem regioner gjordes och parametrarna avser

    • ett snötäcke med 30 års återkomsttid
    • en dimensionerande nederbördsekvens över 14 dygn och 1000 km2
    • korrektioner av denna nederbördssekvens med avseende på avrinningsområdets storlek
    • korrektioner av nederbördssekvensen med avseende på årstid
    • extrem vind

    Dessutom framhålls tillämpningen i ett klimat i förändring i den senaste upplagan (Svensk Energi m.fl. 2015).

    För att undersöka om de parametrar som används för flödesbestämningen har förändrats över tiden, och därmed behöver justeras, har analyser gjorts av huruvida det går att se någon trend i nederbörd, snötäcke och extrem vind sedan de första riktlinjerna skrevs.

    Förutom detta har även analyser gjorts av de högsta årliga flöden som uppmätts vid vattenföringsstationer i Sverige för att undersöka om det finns någon trend i dessa data.

    En första uppföljning gjordes för 10 år sedan (Berström, m.fl., 2008) och föreliggande rapport är en uppdatering med tillgång till längre mätserier både efter 2008 och bakåt i tiden.

    Långa serier med mätdata från ett urval av SMHI:s klimatstationer och hydrologiska stationer har använts i analyserna och resultatet av uppföljningen sammanfattas nedan.

    • Utvärdering av den dimensionerande nederbördssekvensen har gjorts dels genom att analysera tillfällen med nederbörd större än 90 mm över 1000 km2 under såväl 24 timmar som två dygn för perioden från c:a 1930 till 2018, och dels av den totala nederbördssumman under en 14-dygnsperiod 1961-2018. Även den högsta stationsnederbörd som varje år uppmätts (punktnederbörd) har analyserats för perioden 1945-2018.
    • Ingen av dessa analyser uppvisar en trend över de analyserade perioderna. Detta står i kontrast mot det resultat som framkom i den uppföljningen 2008, då man konstaterade en trend mot ökande punktnederbörd för perioden 1961-2007.
    • För att undersöka om det finns anledning att justera arealkorrektionen av nederbördssekvensen har såväl den stationsvisa dygnsnederbörden som den ackumulerade 14-dygnsnederbörden över olika stora arealer analyserats. De årliga variationerna är likartade över tid och över landet, och ingen trend kan ses. Anpassningen av de nu analyserade värdena för den ackumulerade 14-dygns nederbörden över 100, 1000 respektive 10 000 km2 ger något olika resultat beroende på analysmetodik. Ingen av metoderna är identisk med den som användes när riktlinjerna togs fram. Ingen entydig avvikelse från riktlinjerna finns dock.
    • Årstidskorrektionen av nederbörden har utvärderats genom att dela upp 14- dygnsnederbörden respektive den observerade punktnederbörden större än 90 mm på de månader den inträffade, dels perioden 1961- 1990 och dels 1991-2018.Resultatet visar att säsongsfördelningen uppvisar ett liknande mönster för de bådaperioderna, och som, även åskådliggörs i Flödeskommittén, (1990), och således finns inget skäl till att justera årstidskorrektionen i riktlinjerna.
    • För utvärderingen av eventuella trender i snötäcket har analyser gjorts av medelvärdet av varje års största snödjup vid 42 klimatstationer. Variationerna är stora mellan år under hela den analyserade perioden i hela landet, och även ett flytande 10-årsmedelvärde varierar. Sett över hela perioden 1904/05–2017/18 kan dock ingen trend ses, och inte heller för perioden 1961-2018, utan endast variationer över kortare tid. Eftersomberäkningar av 30-årssnön förutsätter att ingen trend finns i tidsserien som används för den statistiska analysen, kvarstår rekommendationen i riktlinjerna att frekvensanalysen för snön ska göras för så lång period som data finns tillgängliga.
    • Analysen av varje års högsta dygnsmedelvärde på vattenföringen har gjorts för 69 oreglerade eller endast obetydligt reglerade vattenföringsstationer med långa tidsserier. Antalet stationer varierar för olika delar av landet, men analysresultatet visar inte på någon långsiktig trend i storleken av flödestopparna.
    • Den geostrofiska vinden, som är en slags idealiserad genomsnittlig vindhastighet beräknad från lufttrycksobservationer, har beräknats, uppdelat i nio områden fördelade över Sverige. Antalet tillfällen från och med 1940 med geostrofisk vind på minst 25 m/s uppvisar ingen långsiktigt trend som kan föranleda justeringar i kriterierna för beräkningen av vågor och seicher.
    • Analysen av förhållanden mellan Klass I-avrinningen och 100-årsflödet tyder på att kvoten ökar med minskande avrinningsområden. Här kan det finnas en anledning att följa utvecklingen vid nya beräkningar för att eventuellt kunna se något orsakssamband.

    Slutsatsen är att inga förändringar av kriterierna i riktlinjerna för beräkning av dimen- sionerande flöden för dammanläggningar behöver göras i dagsläget. Likaså framkommer vikten av långa tidsserier som underlag för bedömning av trender.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6. Minola, Lorenzo
    et al.
    Lonn, Jessika
    Azorin-Molina, Cesar
    Zhou, Chunlue
    Engström, Erik
    SMHI, Samhällsplanering.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhällsplanering.
    Hellström, Sverker
    SMHI, Samhällsplanering.
    Zhang, Gangfeng
    Shen, Cheng
    Pezzoli, Alessandro
    Chen, Deliang
    The contribution of large-scale atmospheric circulation to variations of observed near-surface wind speed across Sweden since 19262023Ingår i: Climatic Change, ISSN 0165-0009, E-ISSN 1573-1480, Vol. 176, nr 5, artikel-id 54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 7.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Berg, Peter
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Eronn, Anna
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Simonsson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Södling, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Yang, Wei
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Extremregn i nuvarande och framtida klimat Analyser av observationer och framtidsscenarier2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien har främst omfattat analyser av extrem korttidsnederbörd i observationer från SMHIs nät av automatiska meteorologiska stationer. Även analyser av korttidsnederbörd från kommunala mätare, manuella meteorologiska stationer, väderradar och klimatmodeller har genomförts. De huvudsakliga slutsatserna från detta uppdrag kan sammanfattas enligt följande.

    • En regionalisering av extrem korttidsnederbörd (skyfall) i Sverige gav fyra regioner: sydvästra (SV), sydöstra (SÖ), mellersta (M) och norra (N) Sverige. Ytterligare indelning kan göras men i denna studie prioriterades att ha regioner av denna storleksordning för att få ett ordentligt underlag för regional statistik. Regionaliseringen gäller enbart korttidsnederbörd, upp till maximalt 12 tim varaktighet.
    • Den regionala statistiken uppvisar tämligen distinkta geografiska skillnader, med högst värden i region SV och lägst i region N. Det är inte förvånande att vårt avlånga land uppvisar regionala skillnader då varmare och fuktigare luftmassor förekommer mer i söder än i norr, och därmed ökar förutsättningarna för intensiv nederbörd. Den regionala statistiken överensstämmer överlag väl med motsvarande statistik i våra grannländer.
    • Under perioden 1996-2017 finns inga tydliga tidsmässiga tendenser vad gäller skyfallens storlek och frekvens i de olika regionerna, utan dessa ligger överlag på en konstant nivå. Inte heller extrem dygnsnederbörd sedan 1900 uppvisar några tydliga tendenser på regional nivå. På nationell nivå indikeras en svag ökning av dels landets högsta årliga nederbörd sedan 1881, dels förekomsten av stora, utbredda 2-dygnsregn sedan 1961.
    • Skyfallsstatistik baserad på nederbördsobservationer från väderradar som justerats mot interpolerade stationsdata (HIPRAD) överensstämmer väl med stationsbaserad statistik för korta varaktigheter (upp till 2 tim) i södra Sverige. För längre varaktigheter och i mellersta och norra Sverige överskattar HIPRAD regnvolymerna.
    • Analyser av de senaste klimatmodellerna (Euro-CORDEX) indikerar en underskattning av extrema regnvolymer för korta varaktigheter (1 tim) men överlag en realistisk beskrivning av observerad skyfallsstatistik. Den framtida ökningen av volymerna beräknas ligga mellan 10% och 40% beroende på tidshorisont och koncentration av växthusgaser, vilket överlag ligger nära tidigare bedömningar.

    Både för bedömningen av regionala skillnader och historiska klimateffekter är det av största vikt att bibehålla, eller ännu hellre utöka, observationerna av korttidsnederbörd i Sverige. Nederbördsmätning via alternativa tekniker bör kunna användas i allt högre utsträckning framöver för förbättrad kunskap och statistik. Väderradar är redan etablerat och den digitala utvecklingen öppnar även möjligheter till insamling av nederbördsdata och relaterad information via mobilmaster, uppkopplade privata väderstationer, sociala medier, etc. Denna utveckling måste bevakas, utvärderas och i största möjliga utsträckning utnyttjas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Södling, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Berg, Peter
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Eronn, Anna
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Short-duration rainfall extremes in Sweden: a regional analysis2019Ingår i: Nordic Hydrology, ISSN 0029-1277, E-ISSN 1996-9694, Vol. 50, nr 3, s. 945-960Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Beräkningar av svaveldepositionen i Stockholmsområdet1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Luftvårdsstudie avseende industrikombinatet i Nynäshamn - depositionsberäkningar av koldamm1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridnings- och depositionsberäkningar för avfalls- förbränningsanläggningar i Sofielund och Högdalen1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridnings- och depositionsberäkningar för avfallsförbränningsanläggning i Högdalen1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridnings- och depositionsberäkningar för avfallsförbränningsanläggning i Sofielund1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Schimanke, Semjon
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Joelsson, Magnus
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Sandra
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Carlund, Thomas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hellström, Sverker
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Kjellström, Erik
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Observerad klimatförändring i Sverige 1860–20212022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Historiska observationer av temperatur, vegetationsperiodens längd, nederbörd, snö, globalstrålning och geostrofisk vind i Sverige har analyserats. Längden på de tillgängliga tidsserierna varierar mellan de olika variablerna. Det finns dagliga temperaturobservationer från Uppsala så långt tillbaka som 1722, medan startåret för de globalstrålningsmätningar från åtta svenska stationer som analyserats här är så sent som 1983. Klimatindikatorer som baseras på dessa observationer visar att:• Sveriges årsmedeltemperatur har ökat med 1,9 °C jämfört med perioden 1861–1890. • Sveriges årsnederbörd har ökat sedan 1930 från 600 mm/år till nästan 700 mm/år. • Antalet dagar med snötäcke har minskat sedan 1950. • Globalstrålningen har ökat med cirka 10 % sedan mitten av 1980-talet. • Någon förändring av den geostrofiska vinden kan inte fastslås från 1940.De ovan listade förändringarna syftar alla till årliga genomsnitt för hela Sverige. De är statistiskt signifikanta i de flesta fall. Bilden blir mer tvetydig då genomsnitt för olika landsdelar eller säsonger undersöks. Exempelvis är den ökade årsnederbörden mest ett resultat av ökad nederbörd under vinter och höst, medan det inte finns någon tydlig trend för sommar och vår. Det är också generellt sett svårare att fastslå förändringar i extremvärden. Exempelvis finns ingen signifikant trend vad gäller vinterns största snödjup, trots en tydlig minskning i antalet dagar med snötäcke.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Observerad klimatförändring i Sverige 1860–2021
  • 15.
    Schöld, Sofie
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hellström, Sverker
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ivarsson, Cajsa-Lisa
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Kållberg, Per
    SMHI, Forskningsavdelningen, Meteorologi.
    Lindow, Helma
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nerheim, Signild
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Schimanke, Semjon
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Södling, Johan
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattenståndsdynamik längs Sveriges kust2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att skapa ett samhälle väl anpassat till dagens och framtidens havsnivåer behövs besluts- och planeringsunderlag. Skyddsåtgärder och designnivåer för kustskydd är högaktuella frågor och många aktörer är intresserade av information kring potentiella maxnivåer för vattenstånd på olika tidshorisonter. SMHI har därför analyserat de mätdataserier för havsvattenstånd som idag finns tillgängliga från stationer längs Sveriges kust. Det primära syftet var att ta fram en metod för att beräkna det högsta möjliga havsvattenståndet vid mätstationer längs Sveriges kust. Metoden beskrivs i Schöld m.fl.(2017).

    I föreliggande rapport beskrivs allmänt havsnivåer, mätdata, modeller och de resultat som erhölls från olika analyser av mätdata. Mätstationerna indelades i åtta olika kustområden inom vilka vattenståndet samvarierar. Det väder och de specifika stormbanor, som under de senaste 40 åren orsakat de högsta stormfloderna på olika platser längs den svenska kusten kartlades, och vattenståndsdynamiken vid olika mätstationer studerades.

    Kortvariga höjningar av vattenståndet undersöktes, både med avseende på kraftiga vattenståndshöjningar orsakade av passerande väderssystem och med avseende på förhöjda utgångslägen, som i sin tur kan bidra till att stormfloder blir extra höga.

    Det högsta beräknade havsvattenstånd som presenteras är de högsta möjliga stormfloder som skulle kunna inträffa baserat på empiriska analyser av mätdata vid de olika stationerna. Kända extrema händelser, som ägt rum före det att vattenståndet började registreras, ingår inte eftersom de inte har kunnat kvantifieras. Framtida förändringar av medelvattenståndet orsakade av den globala klimatförändringen behandlas inte i denna rapport.

    Resultaten från studien visar att vattennivåerna i Östersjön generellt blir som högst i Bottenviken och i de södra delarna. De höga vattenstånden i större delen av Östersjön är inte lika höga som på västkusten och i Öresund. I Östersjön förefaller också utgångsläget, havsnivån före stormen, utgöra en större del av den resulterande vattenståndshöjningen. Vid flera stationer i de centrala delarna av Östersjön är havsnivån före storm i stort sett hälften av det högsta beräknade havsvattenståndet. Längs västkusten är istället de nettohöjningar som orsakas av rena stormeffekter den viktigaste stormflodskomponenten. Lokala förhållanden, till exempel om stationen är belägen vid en öppen, rak kust eller inne i en vik, påverkar hur högt vattenståndet kan förväntas bli på en viss plats.

    Analyserna visar att stormfloder skulle kunna bli omkring 20-40 cm högre än hittills observerade maximala nivåer i olika kustområden. En osäkerhetsmarginal på runt +15 cm är lämplig att addera, särskilt i de områden där tidvatten förekommer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Avesta stadsmodell1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Extrem nederbörd i Sverige under 1 till 30 dygn, 1900 - 20112012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie visar att extrem nederbörd generellt sett har ökat från 1900 fram till 1930- och 1940-talet därefter blev det en minskning till 1970-talet för att sedan öka fram till idag. Det är mer extrem nederbörd i dag än på 1930-talet. Speciellt ser vi en ansamling i Götaland under 2000-talet av extrema nederbördstillfällen. Vi noterar att de allra största nederbördstillfällena i Sverige vanligen sker i juli eller augusti men det finns undantag för olika landsdelar och årstider. Man ska dock akta sig för att extrapolera de senaste 40 årens ökning framåt i tiden och tro att ökningen fortsätter. Vad som händer i framtiden säger denna rapport inget om utan den som är intresserad av extrem nederbörd i det framtida klimatet är hänvisad till att studera resultat från klimatmodeller som beräknar det framtida klimatet. Det är framförallt södra Norrlandskusten, Svealand, östra Götaland samt Skåne som drabbats av de allra värsta skyfallen under ett dygn. Västra Götaland, speciellt inre Halland drabbas ofta av stora nederbördsmängder men får vanligtvis inte de allra största mängderna. Även fjällen har fått extrema regn men då främst under längre tid, en vecka upp till 30 dagar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Extrema byvindar i Orrefors1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Luftfuktighet: Variationer i Sverige2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport ges en allmän beskrivning av vattenånga som är en genomskinlig luktfri gas. Hur gasen varierar utomhus i Sverige beskrivs såväl geografiskt som under året och dygnet. Luftfuktighetsdata från 121 automatiska väderstationer som varit i drift under perioden 1996 – 2012 har använts. Mätningarna har gjorts på 1,5-2 meter över mark. Olika mätinstrument för luftfuktighet presenteras liksom olika fuktighetsmått som daggpunkt, våt temperatur, absolut fuktighet, blandningsförhållande, entalpi mm.Den absoluta fuktigheten som anger hur stor massa vattenånga en kubikmeter av luften innehåller är högst sommartid och lägst när det är som kallast. Värdena är högst längs kusterna i södra Sverige och avtar norrut och med avståndet från kusten. Dygnsvariationen av den absoluta fuktigheten är i genomsnitt inte så stor.Dessutom har månadsmedelvärdet av vattenånga studerats för olika månader sedan 1951. Digitaliserade fuktighetsdata har inte funnits att tillgå före 1951. Tio stationer har använts, från Bredåkra i söder till Arjeplog i norr, för att beräkna månadsmedelvärden. Månaderna maj, augusti och november har valts tillsammans med årsvärdet. Den absoluta fuktigheten har ökat under alla tre månaderna och för årsvärdet, men enbart för maj, augusti och för årsvärdet är ökningen statistiskt säkerställd.Ingen statistisk säkerställd förändring finns av den relativa fuktigheten för perioden 1951-2012 för medelvärdet av de tio utvalda stationerna under månaderna maj, augusti och november.Om temperaturen sjunker till daggpunkten blir luften mättad med vattenånga och den relativa luftfuktigheten blir 100 %. Om temperaturen sjunker ytterligare kondenserar vattenångan till vattendroppar, dimma, dagg eller frost bildas. Den högsta daggpunkten som rapporterats i Sverige är 23,8 °C på Fårö vid Gotland 29 juli 1994 och i Hällum i Västergötland 30 juni 1997. Vid det senare tillfället var temperaturen samtidigt 28,4 °C och den relativa fuktigheten 76 %.Den relativa luftfuktigheten anges vanligen i procent (%) och är ett mått på hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till hur mycket vattenånga som maximalt kan förekomma i gasform vid rådande temperatur. Mängden vattenånga som kan förekomma i gasform ökar med temperaturen. Lägst relativ fuktighet är det i genomsnitt dagtid under vår och försommar medan det är högst relativ fuktighet nattetid och under vintern. I maj, då havet kyler, är den relativa fuktigheten högre längs den svenska kusten än i inlandet. I november då vattnet värmts upp under sommaren råder det omvända förhållandet, den relativa fuktigheten är lägre vid kusten än i inlandet.I Helsingborg är den relativa fuktigheten i genomsnitt 50-60 % då temperaturen är 25 °C men när temperaturen är mellan 0 och 10 plusgrader är fuktigheten betydligt högre, 90-100 %.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Snödjup i Sverige 1904/05 – 2013/142015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten ger en beskrivning av snöförhållandena i Sverige under vintrarna 1904/05 till 2013/14. Speciellt har vinterns största snödjup, antal dagar med snötäcke och stora snödjupsökningar under ett dygn studerats. Snödjupsrekord för olika månader och landsdelar har sammanställts. Svåra snövintrar beskrivs liksom olika exempel på extrema snöfall och snödjup med återkomsttiden 10 och 50 år. Vid en jämförelse av vintrarna under perioderna 1991 – 2014 med 1961 – 1990 så har vinterns största snödjup och antal dagar med snötäcke minskat i nästan hela landet. Stora snödjupsökningar från en dag till nästa beror ofta på så kallade snökanoner som oftast bildas över Östersjön vid vind från öster. Speciellt utsatt för snökanoner är Norrlandskusten från Skellefteå ner till Gävle men även Smålandskusten, Vänern och Vättern är drabbat. Den vinter som varit snörikast är 1965/66 om man ser till vinterns största snödjup i Sverige som helhet. I olika delar av Sverige har det under andra vintrar förekommit större snödjup än under 1965/66. Exempelvis var det extremt mycket snö i fjällen 1988/89 och vintern 2009/10 var den snörikaste vintern i Götaland under hela den studerade perioden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar för ASEA transformers i Ludvika1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar för ett kraftvärmeverk i Sundbyberg1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar för lösningsmedel i Tibro1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar för svavelsyrafabrik i Falun1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar för Volvo BM ABs anläggning i Braås1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Wern, Lennart
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar för Volvo Hallsbergverken1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Bärring, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Sveriges vindklimat 1901-2008: Analys av trend i geostrofisk vind2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En studie har gjorts hur vinden har varierat i Sverige under perioden 1901 - 2008. Eftersom det saknas långa homogena mätserier av vindhastighet i Sverige har vi utgått från tryckmätningar och beräknatden s.k. geostrofiska vinden i elva trianglar som täcker Sverige. Eftersom bara tre observationer per dag (morgon, middag och kväll) har funnits att tillgå så kan det ha blåst mer mellan observationerna.Ett stort arbete har lagts ner på att kontrollera och rätta felaktiga observationer. Mellan åren 1951 och 2008 har varje observerat värde jämförts med ett interpolerat värde. Om skillnaden varit mer än 4 - 5 hPa har en karta analyserats för att kunna avgöra om det i databasen lagrade värdet varit korrekt. Kanske tusen tryckkartor har analyserats. Även två närliggande stationers observationer har jämförts till exempel Bromma och Observatoriekullen. Före 1951 har granskningsarbetet varit begränsat eftersom digitaliserade data saknas för fler stationer än de som ingår i denna undersökning.Förändringen av vindklimatet i elva trianglar som täcker huvuddelen av Sverige har studerats medhjälp av flera olika mått, bland annat:- Årets högsta vindhastighet- Årets medelvindhastighet- Antal fall på minst 25 m/s under året- Potentiell vindenergi under åretÅrets högsta geostrofiska vindhastighet har även jämförts med högsta havsvattenstånd och skogsskador.I det studerade materialet inträffade den absolut högsta geostrofiska vindhastigheten den 13 januari 1984 i den sydligaste triangeln Göteborg - Visby - Lund. Då beräknades den geostrofiska vindhastigheten till 66 m/s och vindriktningen var 235°.Denna undersökning visar bland annat att:- Årets högsta vindhastighet har ökat i fem trianglar och minskat i sex trianglar sedan 1951. Den sammanvägde trenden i Sverige visar på en svag ökning som inte är statistiskt signifikant.- Antal tillfällen per år då vindhastigheten varit minst 25 m/s har minskat i sju av de elva trianglarna sedan 1951.- Medelvindhastigheten har minskat i tio av de elva trianglarna sedan 1951. För fyra trianglar i norra Sverige är denna minskning statistiskt signifikant. Sammantaget för Sverige har medelvindhastigheten minskat med 4 %.- På samma sätt har den potentiella vindenergin minskat i dessa tio trianglar sedan 1951-talet. Minskningen är statistiskt signifikant i de fyra nordliga trianglarna. Sammantaget för Sverige har energin minskat med 7 %.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkning för Kockums Plåt-teknik, Ronneby1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ring, Sture
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridningsberäkningar för lösningsmedel i Tidaholm1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    German, Jonas
    SMHI.
    Korttidsnederbörd i Sverige 1995 - 20082009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Korta men intensiva regnhändelser är mycket viktiga inom bland annat urban hydrologi då vi här har att göra med snabba förlopp där avrinningen sker från små ytor som till stor del är hårdgjorda. Nederbördsserier med hög upplösning har därför mycket stor betydelse för all planering, analys och dimensionering av dagvattensystem, oavsett om det är frågan om rörnät eller öppna diken. Regn med varaktighet 15 min till 96 timmar har studerats genom att analysera nederbördsdata från SMHIs nät av automatiska väderstationer.Dessa stationer började installeras under våren 1995 och från början av 1996 var de flesta stationer igång. Den period vi har studerat är maj 1995 till september 2008. 114 automatstationerna har registrerat nederbörd under någon del av denna period. Sammanlagt finns 1211 stationsår med 15 minuters nederbörd. Data har granskats och ett mindre antal orimliga observationer har tagits bort eller rättats. Sammanställningar av årets största regn med olika varaktigheter har gjorts. Nederbördsmängder med olika varaktighet från 15 min till 96 timmar för olika återkomsttider har beräknats med extremvärdesanalys.Den studerade perioden är för kort och antalet stationer är för få för att bestämma regionala skillnader i Sverige av korttidsnederbörd. Därför har medelvärden av korttidsnederbörd för hela Sverige beräknats. Resultat har jämförts med tidigare studier av Dahlström (2006) och Hernebring (2006). Överensstämmelsen är god för kortare regn och kortare återkomsttider.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Kindell, Sven
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Luktberäkningar för AB ELMO i Flen1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Spridningsberäkningar för Volvos planerade bilfabrik i Uddevalla - energicentralen1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ring, Sture
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridningsberäkningar för ny ugn, SSAB II1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ring, Sture
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridningsberäkningar för Västhamns-verket HKV1 i Helsingborg1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ring, Sture
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridningsberäkningar, SSAB1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
1 - 35 av 35
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf