Change search
Refine search result
1 - 30 of 30
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Kindell, Sven
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Luftvårdsstudie avseende industrikombinatet i Nynäshamn (koncentrations- och luktberäkningar)1985Report (Other academic)
  • 2.
    Krieg, Roland
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    En klimatstudie för Arlanda stad1986Report (Other academic)
  • 3.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Berg, Peter
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Eronn, Anna
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Simonsson, Lennart
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Södling, Johan
    SMHI, Professional Services.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Yang, Wei
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Extremregn i nuvarande och framtida klimat Analyser av observationer och framtidsscenarier2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studien har främst omfattat analyser av extrem korttidsnederbörd i observationer från SMHIs nät av automatiska meteorologiska stationer. Även analyser av korttidsnederbörd från kommunala mätare, manuella meteorologiska stationer, väderradar och klimatmodeller har genomförts. De huvudsakliga slutsatserna från detta uppdrag kan sammanfattas enligt följande.

    • En regionalisering av extrem korttidsnederbörd (skyfall) i Sverige gav fyra regioner: sydvästra (SV), sydöstra (SÖ), mellersta (M) och norra (N) Sverige. Ytterligare indelning kan göras men i denna studie prioriterades att ha regioner av denna storleksordning för att få ett ordentligt underlag för regional statistik. Regionaliseringen gäller enbart korttidsnederbörd, upp till maximalt 12 tim varaktighet.
    • Den regionala statistiken uppvisar tämligen distinkta geografiska skillnader, med högst värden i region SV och lägst i region N. Det är inte förvånande att vårt avlånga land uppvisar regionala skillnader då varmare och fuktigare luftmassor förekommer mer i söder än i norr, och därmed ökar förutsättningarna för intensiv nederbörd. Den regionala statistiken överensstämmer överlag väl med motsvarande statistik i våra grannländer.
    • Under perioden 1996-2017 finns inga tydliga tidsmässiga tendenser vad gäller skyfallens storlek och frekvens i de olika regionerna, utan dessa ligger överlag på en konstant nivå. Inte heller extrem dygnsnederbörd sedan 1900 uppvisar några tydliga tendenser på regional nivå. På nationell nivå indikeras en svag ökning av dels landets högsta årliga nederbörd sedan 1881, dels förekomsten av stora, utbredda 2-dygnsregn sedan 1961.
    • Skyfallsstatistik baserad på nederbördsobservationer från väderradar som justerats mot interpolerade stationsdata (HIPRAD) överensstämmer väl med stationsbaserad statistik för korta varaktigheter (upp till 2 tim) i södra Sverige. För längre varaktigheter och i mellersta och norra Sverige överskattar HIPRAD regnvolymerna.
    • Analyser av de senaste klimatmodellerna (Euro-CORDEX) indikerar en underskattning av extrema regnvolymer för korta varaktigheter (1 tim) men överlag en realistisk beskrivning av observerad skyfallsstatistik. Den framtida ökningen av volymerna beräknas ligga mellan 10% och 40% beroende på tidshorisont och koncentration av växthusgaser, vilket överlag ligger nära tidigare bedömningar.

    Både för bedömningen av regionala skillnader och historiska klimateffekter är det av största vikt att bibehålla, eller ännu hellre utöka, observationerna av korttidsnederbörd i Sverige. Nederbördsmätning via alternativa tekniker bör kunna användas i allt högre utsträckning framöver för förbättrad kunskap och statistik. Väderradar är redan etablerat och den digitala utvecklingen öppnar även möjligheter till insamling av nederbördsdata och relaterad information via mobilmaster, uppkopplade privata väderstationer, sociala medier, etc. Denna utveckling måste bevakas, utvärderas och i största möjliga utsträckning utnyttjas.

  • 4.
    Olsson, Jonas
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Södling, Johan
    SMHI, Professional Services.
    Berg, Peter
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Eronn, Anna
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Short-duration rainfall extremes in Sweden: a regional analysis2019In: Nordic Hydrology, ISSN 0029-1277, E-ISSN 1996-9694, Vol. 50, no 3, p. 945-960Article in journal (Refereed)
  • 5.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Beräkningar av svaveldepositionen i Stockholmsområdet1986Report (Other academic)
  • 6.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Luftvårdsstudie avseende industrikombinatet i Nynäshamn - depositionsberäkningar av koldamm1985Report (Other academic)
  • 7.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Spridnings- och depositionsberäkningar för avfalls- förbränningsanläggningar i Sofielund och Högdalen1985Report (Other academic)
  • 8.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Spridnings- och depositionsberäkningar för avfallsförbränningsanläggning i Högdalen1985Report (Other academic)
  • 9.
    Persson, Christer
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Spridnings- och depositionsberäkningar för avfallsförbränningsanläggning i Sofielund1985Report (Other academic)
  • 10.
    Schöld, Sofie
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Hellström, Sverker
    SMHI, Core Services.
    Ivarsson, Cajsa-Lisa
    SMHI, Professional Services.
    Kållberg, Per
    SMHI, Research Department, Meteorology.
    Lindow, Helma
    SMHI, Core Services.
    Nerheim, Signild
    SMHI, Professional Services.
    Schimanke, Semjon
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Södling, Johan
    SMHI, Professional Services.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Vattenståndsdynamik längs Sveriges kust2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att skapa ett samhälle väl anpassat till dagens och framtidens havsnivåer behövs besluts- och planeringsunderlag. Skyddsåtgärder och designnivåer för kustskydd är högaktuella frågor och många aktörer är intresserade av information kring potentiella maxnivåer för vattenstånd på olika tidshorisonter. SMHI har därför analyserat de mätdataserier för havsvattenstånd som idag finns tillgängliga från stationer längs Sveriges kust. Det primära syftet var att ta fram en metod för att beräkna det högsta möjliga havsvattenståndet vid mätstationer längs Sveriges kust. Metoden beskrivs i Schöld m.fl.(2017).

    I föreliggande rapport beskrivs allmänt havsnivåer, mätdata, modeller och de resultat som erhölls från olika analyser av mätdata. Mätstationerna indelades i åtta olika kustområden inom vilka vattenståndet samvarierar. Det väder och de specifika stormbanor, som under de senaste 40 åren orsakat de högsta stormfloderna på olika platser längs den svenska kusten kartlades, och vattenståndsdynamiken vid olika mätstationer studerades.

    Kortvariga höjningar av vattenståndet undersöktes, både med avseende på kraftiga vattenståndshöjningar orsakade av passerande väderssystem och med avseende på förhöjda utgångslägen, som i sin tur kan bidra till att stormfloder blir extra höga.

    Det högsta beräknade havsvattenstånd som presenteras är de högsta möjliga stormfloder som skulle kunna inträffa baserat på empiriska analyser av mätdata vid de olika stationerna. Kända extrema händelser, som ägt rum före det att vattenståndet började registreras, ingår inte eftersom de inte har kunnat kvantifieras. Framtida förändringar av medelvattenståndet orsakade av den globala klimatförändringen behandlas inte i denna rapport.

    Resultaten från studien visar att vattennivåerna i Östersjön generellt blir som högst i Bottenviken och i de södra delarna. De höga vattenstånden i större delen av Östersjön är inte lika höga som på västkusten och i Öresund. I Östersjön förefaller också utgångsläget, havsnivån före stormen, utgöra en större del av den resulterande vattenståndshöjningen. Vid flera stationer i de centrala delarna av Östersjön är havsnivån före storm i stort sett hälften av det högsta beräknade havsvattenståndet. Längs västkusten är istället de nettohöjningar som orsakas av rena stormeffekter den viktigaste stormflodskomponenten. Lokala förhållanden, till exempel om stationen är belägen vid en öppen, rak kust eller inne i en vik, påverkar hur högt vattenståndet kan förväntas bli på en viss plats.

    Analyserna visar att stormfloder skulle kunna bli omkring 20-40 cm högre än hittills observerade maximala nivåer i olika kustområden. En osäkerhetsmarginal på runt +15 cm är lämplig att addera, särskilt i de områden där tidvatten förekommer.

  • 11.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Avesta stadsmodell1985Report (Other academic)
  • 12.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Extrem nederbörd i Sverige under 1 till 30 dygn, 1900 - 20112012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This study shows that, in general, extreme precipitation has increased from 1900 until the 1930s and then reduced until the 1970s, before increasing until the present day. There is more extreme precipitation now than in the 1930s. In particular an accumulation of extreme precipitation in Götaland (the southern part of Sweden) has been seen during the 2000s. It has been noted that the greatest precipitation in Sweden usually occurs in July or August but there are some exceptions for different parts of the country and different seasons. We need to be careful about extrapolating the last 40 years increase into the future in the belief that the increase will continue. This report says nothing about the future, and those interested in extreme precipitation in a future climate should study the results of climate models that calculate future scenarios. Areas affected by the worst downpours during one day are mainly the southern coast of Norrland, Svealand, eastern Götaland and Skåne. Western Götaland, in particular central Halland, is often affected by large precipitation volumes but does not usually receive the highest amounts. The mountains have also had extreme rainfall but usually during a longer period of time – from a week up to 30 days. This report describes extreme precipitation lasting from 1 to 30 days during 112 years, between 1900 and 2011. Only digital data has been used to compile the information in this report. A large proportion of precipitation data before 1961 is unfortunately only available in paper format and could not be used in this study. Prior to 1961, there were only about 60 digital stations, but since 1961 there have been about 700 operational stations. A digitalisation project is being carried out at SMHI to transfer data from paper logs to digital form so that it can be processed by computer programs. This is a large project that will take many years to complete. Sixty stations with a time series of at least 100 years between 1900 and 2011 have been selected to describe how extreme precipitation has varied over 112 years. These stations are fairly evenly distributed throughout the country. Calculating recurrence times required stations with at least 25 years of data during the period 1961 – 2011, which means that over 670 stations have been used. All precipitation measurements are associated with errors due to for example aerodynamic problems and evaporation, which often leads to an underestimation of the precipitation volume. This study has focused on extreme precipitation which often falls in the form of large rain drops. The underestimation is assumed to be less than an average of 5 – 10 %. There has been a gradual improvement in the quality of the precipitation measurements due to the introduction of wind shields around the rain gauges up until 1935 and a switch from zinc containers to seamless aluminium containers (without the risk of leakage) up until the start of the 1960s. After that, precipitation has been measured in the same way until 1996 when around 100 of the 750 stations were changed to a new type of automatic gauge with a different type of wind shield. This report makes no attempt at homogenising the data, and uses the observed values directly. There is however a discussion on different error sources. Variations in extreme precipitation during the 112-year period of study have been described in this report for Sweden as a whole but also for different seasons and for different parts of the country: Northern Norrland, southern Norrland, Svealand and Götaland. The most extreme cases have been analysed using maps with a short descriptive text. Recurrence times of precipitation volumes with different durations are calculated and presented on a map.

  • 13.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Extrema byvindar i Orrefors1986Report (Other academic)
  • 14.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Luftfuktighet: Variationer i Sverige2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report gives a general description of water vapour which is a transparent and odourless gas, how this gas varies geographically outdoors in Sweden as well as the diurnal and annual variation. Humidity data from 121 automatic weather stations that were operational during the period 1996-2012 was used. The measurements were taken at 1.5 to 2 meters above the ground level. Different measuring instruments for humidity are presented and also different humidity measurements like dew point, wet bulb, absolute humidity, mixing ratio, enthalpy etc. The absolute humidity which is the mass of water vapour in a cubic meter of air is highest in summer and lowest during the coldest days in winter. The highest values are measured along the coasts of southern Sweden and the value decreases northwards and with distance from the coast. Diurnal variation of the absolute humidity is in average relatively small. In addition, monthly mean water vapour is studied for various months since 1951. Digitized humidity data have not been available before in 1951. Ten stations are used, from Bredåkra in the south of Sweden to Arjeplog in the north, for calculating monthly averages. The months May, August and November have been chosen together with the annual value. The absolute humidity increased during the three months and also the annual value. For the annual value and for May and August the increase is statistically significant not for November. There is no statistically significant change of the average relative humidity during the period 1951-2012 for the average of ten selected stations for the months of May, August or November. If the temperature drops to the dew point the air becomes saturated with water vapour and the relative humidity becomes 100 %. If the temperature drops further the water vapour condensates to water droplets and fog, dew or frost is formed. The highest dew point reported in Sweden is 23.8 °C at Fårö north of the island Gotland on 29 July 1994 and in Hällum in Västergötland on 30 June 1997. At the latter occasion the temperature was 28.4 °C and the relative humidity 76%. The relative humidity is usually given in percentage (%) that is a measure of how much water vapour the air contains compared to how much water vapour that the air can contain as a maximum at the ambient temperature. The amount of water vapour that can occur as gas form increases with temperature. Low relative humidity is common during spring and early summer, while high relative humidity occurs during nights and during winter. In May, when the sea water is cool, the relative humidity is higher along the Swedish coast compared to inland. In November, when the sea water is warmer than the land, there is a reverse relationship; the relative humidity is lower on the coast compared to inland. In Helsingborg, the relative humidity is in average 50-60% when the temperature is +25 °C, but when the temperature is between 0 and +10 °C the humidity is much higher, 90 to 100 %.

  • 15.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Snödjup i Sverige 1904/05 – 2013/142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten ger en beskrivning av snöförhållandena i Sverige under vintrarna 1904/05 till 2013/14. Speciellt har vinterns största snödjup, antal dagar med snötäcke och stora snödjupsökningar under ett dygn studerats. Snödjupsrekord för olika månader och landsdelar har sammanställts. Svåra snövintrar beskrivs liksom olika exempel på extrema snöfall och snödjup med återkomsttiden 10 och 50 år. Vid en jämförelse av vintrarna under perioderna 1991 – 2014 med 1961 – 1990 så har vinterns största snödjup och antal dagar med snötäcke minskat i nästan hela landet. Stora snödjupsökningar från en dag till nästa beror ofta på så kallade snökanoner som oftast bildas över Östersjön vid vind från öster. Speciellt utsatt för snökanoner är Norrlandskusten från Skellefteå ner till Gävle men även Smålandskusten, Vänern och Vättern är drabbat. Den vinter som varit snörikast är 1965/66 om man ser till vinterns största snödjup i Sverige som helhet. I olika delar av Sverige har det under andra vintrar förekommit större snödjup än under 1965/66. Exempelvis var det extremt mycket snö i fjällen 1988/89 och vintern 2009/10 var den snörikaste vintern i Götaland under hela den studerade perioden.

  • 16.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Spridningsberäkningar för ASEA transformers i Ludvika1985Report (Other academic)
  • 17.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Spridningsberäkningar för ett kraftvärmeverk i Sundbyberg1986Report (Other academic)
  • 18.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Spridningsberäkningar för lösningsmedel i Tibro1986Report (Other academic)
  • 19.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Spridningsberäkningar för svavelsyrafabrik i Falun1986Report (Other academic)
  • 20.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Spridningsberäkningar för Volvo BM ABs anläggning i Braås1986Report (Other academic)
  • 21.
    Wern, Lennart
    SMHI, Core Services.
    Spridningsberäkningar för Volvo Hallsbergverken1986Report (Other academic)
  • 22.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Bärring, Lars
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Sveriges vindklimat 1901-2008: Analys av trend i geostrofisk vind2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En studie har gjorts hur vinden har varierat i Sverige under perioden 1901 - 2008. Eftersom det saknas långa homogena mätserier av vindhastighet i Sverige har vi utgått från tryckmätningar och beräknatden s.k. geostrofiska vinden i elva trianglar som täcker Sverige. Eftersom bara tre observationer per dag (morgon, middag och kväll) har funnits att tillgå så kan det ha blåst mer mellan observationerna.Ett stort arbete har lagts ner på att kontrollera och rätta felaktiga observationer. Mellan åren 1951 och 2008 har varje observerat värde jämförts med ett interpolerat värde. Om skillnaden varit mer än 4 - 5 hPa har en karta analyserats för att kunna avgöra om det i databasen lagrade värdet varit korrekt. Kanske tusen tryckkartor har analyserats. Även två närliggande stationers observationer har jämförts till exempel Bromma och Observatoriekullen. Före 1951 har granskningsarbetet varit begränsat eftersom digitaliserade data saknas för fler stationer än de som ingår i denna undersökning.Förändringen av vindklimatet i elva trianglar som täcker huvuddelen av Sverige har studerats medhjälp av flera olika mått, bland annat:- Årets högsta vindhastighet- Årets medelvindhastighet- Antal fall på minst 25 m/s under året- Potentiell vindenergi under åretÅrets högsta geostrofiska vindhastighet har även jämförts med högsta havsvattenstånd och skogsskador.I det studerade materialet inträffade den absolut högsta geostrofiska vindhastigheten den 13 januari 1984 i den sydligaste triangeln Göteborg - Visby - Lund. Då beräknades den geostrofiska vindhastigheten till 66 m/s och vindriktningen var 235°.Denna undersökning visar bland annat att:- Årets högsta vindhastighet har ökat i fem trianglar och minskat i sex trianglar sedan 1951. Den sammanvägde trenden i Sverige visar på en svag ökning som inte är statistiskt signifikant.- Antal tillfällen per år då vindhastigheten varit minst 25 m/s har minskat i sju av de elva trianglarna sedan 1951.- Medelvindhastigheten har minskat i tio av de elva trianglarna sedan 1951. För fyra trianglar i norra Sverige är denna minskning statistiskt signifikant. Sammantaget för Sverige har medelvindhastigheten minskat med 4 %.- På samma sätt har den potentiella vindenergin minskat i dessa tio trianglar sedan 1951-talet. Minskningen är statistiskt signifikant i de fyra nordliga trianglarna. Sammantaget för Sverige har energin minskat med 7 %.

  • 23.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Core Services.
    Spridningsberäkning för Kockums Plåt-teknik, Ronneby1986Report (Other academic)
  • 24.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Fredriksson, Ulf
    SMHI, Core Services.
    Ring, Sture
    SMHI, Professional Services.
    Spridningsberäkningar för lösningsmedel i Tidaholm1986Report (Other academic)
  • 25.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Core Services.
    German, Jonas
    SMHI.
    Korttidsnederbörd i Sverige 1995 - 20082009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Korta men intensiva regnhändelser är mycket viktiga inom bland annat urban hydrologi då vi här har att göra med snabba förlopp där avrinningen sker från små ytor som till stor del är hårdgjorda. Nederbördsserier med hög upplösning har därför mycket stor betydelse för all planering, analys och dimensionering av dagvattensystem, oavsett om det är frågan om rörnät eller öppna diken. Regn med varaktighet 15 min till 96 timmar har studerats genom att analysera nederbördsdata från SMHIs nät av automatiska väderstationer.Dessa stationer började installeras under våren 1995 och från början av 1996 var de flesta stationer igång. Den period vi har studerat är maj 1995 till september 2008. 114 automatstationerna har registrerat nederbörd under någon del av denna period. Sammanlagt finns 1211 stationsår med 15 minuters nederbörd. Data har granskats och ett mindre antal orimliga observationer har tagits bort eller rättats. Sammanställningar av årets största regn med olika varaktigheter har gjorts. Nederbördsmängder med olika varaktighet från 15 min till 96 timmar för olika återkomsttider har beräknats med extremvärdesanalys.Den studerade perioden är för kort och antalet stationer är för få för att bestämma regionala skillnader i Sverige av korttidsnederbörd. Därför har medelvärden av korttidsnederbörd för hela Sverige beräknats. Resultat har jämförts med tidigare studier av Dahlström (2006) och Hernebring (2006). Överensstämmelsen är god för kortare regn och kortare återkomsttider.

  • 26.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Kindell, Sven
    SMHI, Professional Services.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Luktberäkningar för AB ELMO i Flen1986Report (Other academic)
  • 27.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Spridningsberäkningar för Volvos planerade bilfabrik i Uddevalla - energicentralen1985Report (Other academic)
  • 28.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Ring, Sture
    SMHI, Professional Services.
    Spridningsberäkningar för ny ugn, SSAB II1986Report (Other academic)
  • 29.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Ring, Sture
    SMHI, Professional Services.
    Spridningsberäkningar för Västhamns-verket HKV1 i Helsingborg1986Report (Other academic)
  • 30.
    Wern, Lennart
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Ring, Sture
    SMHI, Professional Services.
    Spridningsberäkningar, SSAB1986Report (Other academic)
1 - 30 of 30
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7
|