Change search
Refine search result
12345 1 - 50 of 229
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Eggertsson Karlström, Carla
    SMHI.
    Larsson-McCann, Sonja
    SMHI, Professional Services.
    Temperaturen och nederbörden i Sverige 1961-90: Referensnormaler1991Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Mean values of temperature and precipitation are presented in this report. Reference normals for the period 1961-90 have been calculated for 510 stations with temperature measurements and for 1243 stations with precipitation measurements. These values, monthly and annual, will be used in comparison with measured actual values.

    The report also contains maps, for every month and for the year, showing the differences for temperature and ratios for precipitation between the reference values for the periods 1961-90 and 1931-60. Two other maps show mean monthly reference temperatures for January and July respectively. Another two maps show the average annual number of days with 1 mm or more and the average annual precipitation.

    In the end of the report there is a list of all the stations with reference values and a map containing all the stations that also were operating the first of januari 1991.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Algotsson, Josefina
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Van Der Stelt, Frank
    SMHI, Professional Services.
    Abdoush, Diala
    SMHI, Core Services.
    Swedish coastal water bodies on Wikidata Combining WFD data with Wikidata2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In accordance with the Water Framework Directive, the water district authorities report environmental information on Sweden’s surface water bodies to the EU.Under the government commission Smartare miljöinformation to the Swedish Environmental Protection Agency, Naturvårdsverket, the initiative was taken to adopt the reported environmental information on Sweden’s coastal water bodies to Wikidata and Wikipedia. SMHI has led the initiative with support from Wikimedia Sweden, the South Baltic Sea Water District Authority, the county administrative board of Jönköping and Wikimedia volunteers.The aim of this project has been to make the environmental information about Sweden’s coastal water bodies more accessible to the public, to disseminate knowledge about status classification and create conditions for increasing environmental awareness among the public. The project has resulted in:• 653 new coastal water bodies are described on Wikidata.• Wikipedia articles on water management in Sweden, coastal water bodies and the SVAR database have been created.• A template for infoboxes on Wikipedia has been developed and can automatically retrieve and display the status classification of coastal water bodies.• The template for infoboxes on coastal water bodies is used in articles on coastal waters on Wikipedia.• The license for the SVAR database is set to CC0, which facilitates the use of the information and opens the possibility of using it in more ways than before.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Almroth-Rosell, Elin
    et al.
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Edman, Moa
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Eilola, Kari
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Meier, Markus
    SMHI, Research Department, Oceanography.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Professional Services.
    Modelling nutrient retention in the coastal zone of an eutrophic sea2016In: Biogeosciences, ISSN 1726-4170, E-ISSN 1726-4189, Vol. 13, no 20, p. 5753-5769Article in journal (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Alpfjord Wylde, Helene
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asker, Christian
    SMHI, Research Department, Meteorology.
    Bennet, Cecilia
    SMHI, Research Department, Meteorology.
    Segersson, David
    SMHI, Research Department, Meteorology.
    Quantification of population exposure to PM10, PM2.5 and NO2 and estimated health impacts for 2019 and 20302023Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Concentrations of NO2, PM10 and PM2.5 have been calculated for the whole of Sweden for the year 2019 as well as two scenarios for 2030 in this study. Calculations have been performed using a new methodology, allowing almost seam-less combination of dispersion modelling at regional and urban scale without double-counting emissions. The concentrations have been calculated at 250x250 m2 resolution, producing a uniquely complete and detailed dataset at national scale. The  methodology used can well reproduce the measured pollution levels at most urban background stations in the modelling domain. The spatial resolution of 250 m captures concentration gradients that are of importance for exposure calculations. An important strength of using dispersion modelling to calculate concentrations is the direct relation with emission inventories, allowing for source attribution and scenario evaluation that is consistent with emission inventories and projections. 

    The modelled concentrations are used together with gridded population data in order to calculate exposure. The annual average population weighted exposure is 5.08 µg/m3 for NO2, 9.95 µg/m3 for PM10 and 5.21 µg/m3 for PM2.5 in 2019. A large decrease, by approximately 2 µg/m3, is seen for exposure to NO2 in 2030 compared to 2019. The exposure to PM10 and PM2.5 is also decreasing in 2030, but not as drastically, by about 0.2 µg/m3.   

    A general conclusion is that exposure is higher in the age span of 21-50 years. An explanation is that these age groups more often live in urban areas, where there are more emissions and higher concentrations of pollution.    

    Zero percent of the population is exposed to levels above the annual air quality standards for NO2, PM10 and PM2.5 for 2019 and 2030.  It is to be noted that the model results represent annual averaged urban background concentrations, not local hotspot concentrations. 

    The modelled exposures to PM2.5 and urban NO2 have been used for a national health impact assessment. The health impact assessment is similar to an earlier study of premature deaths and incident cases of mainly chronic diseases. Our results differ to a varying degree from similar impact assessments. Most important among the complicated reasons for differences in the estimated health impacts are the assumed exposure-response functions for the specific exposures, the slope and if there is a lower threshold below which no association exists. We have in this study decided to follow the strong evidence from high quality epidemiological studies that the exposure-response relationship between long-term exposure to PM2.5 and total mortality in adults is supra-linear with a much steeper slope at the lower end, with stronger effects of near source exposure, and no evidence of a threshold level below which no effects are observed. When adding the yearly number of premature deaths attributed to the regional background PM2.5 levels and the deaths associated with PM2.5 exposure from local sources, the total number becomes 4 264 deaths related to the fine particle exposure situation in 2019. At the same time, the urban contribution of NO2 is estimated to result in additional 428 premature deaths per year. 

    In 2030 the population exposure to PM2.5 from the regional background is expected to be about 2% lower and from urban sources 22% lower compared to 2019, which indicates how much the attributed number of preterm deaths would change if everything else stays the same. 

    Download full text (pdf)
    Quantification of population exposure to PM10, PM2.5 and NO2 and estimated health impacts for 2019 and 2030
  • 5.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Förstudie av ett nordiskt modellsystem för kemikaliespridning i vatten1988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SMHI har fått i uppdrag att studera ett befintligt system för spridning av kemikalier i vatten. Studierna utförs med syfte att skapa ett för nordiska behov användbart prognossystem vid olyckstillbud.

    Främst studeras U. S. Coast Guards beräkningssystem HACS, Hazard Assessment Computer System. Det är uppbyggt utifrån behov av att veta huruvida vattenintag i floder behöver stängas vid ett giftutsläpp, fiskodlingar skyddas och när koncentrationen nått låga nivåer i hela området.

    HACS-modellerna för vatten är ingående analyserade. De som nu finns i ett fungerande prognossystem har studerats, men även nyutvecklade modeller som inte är anpassade för det befintliga prognossystemet har betraktats .Det kanadensiska systemet TIPS har studerats något, liksom en sammanställning över EG-ländernas modeller.

    HACS-systemet i sin nuvarande form är inte tillämpbart i öppet vatten eller i kust- och skärgårdsområden. Systemet är främst utvecklat för floder och kan därför inte användas i havet där dynamiken är helt annorlunda .Ett spridningsförlopp i en flod använder sig av konstant ström i tid och rum, konstant vind, begränsande väggar på sidorna, sötvatten och ganska lätt kontrollerbara processer. I havet är dynamiken betydligt mera komplicerad och komplex. Vågor , vädersystem, strömmar som varierar kraftigt mellan olika djup, horisontella strömvariationer som ändras inom några 100-tals meter, tre-dimensionella virvelsystem av olika storlekar, varierande bottendjup, tidsvariationer som sker inom några timmar, olika densiteter på skilda djup är några av de mest grundläggande skillnaderna . Enskilda förlopp inom HACS kan ändå användas, såsom tex beräkningen av ett flytande ämnes utspridning på vattenytan de första timmarna. Teoretiska delar kan tas ur programmen och manualerna och användas i nya system. Särskilt gäller den här möjligheten de nyare programmen inom HACS-systemet , där teorin är mera långtgående och omfattande.

    Citat U. S . Coast Guard. "HACS kan vara ett extremt kraftfullt verktyg, när det handhas av en specialist, som kan formulera ett problem till HACS korrekt och därefter tolka de erhållna resultaten. Samtidigt kan systemet oavsiktligt användas helt felaktigt om det appliceras på situationer som ej var menade för tillämpning. Det finns ingen automatisk metod att hindra felanvändning, utan användaren måste vara rimligt insatt i metodiken bakom modellerna ."

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Isproppsförebyggande muddring och dess inverkan på strömmarna i Torneälven1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Muddring i Torneälvens mynningsområde studeras, som en möjlighet att minska risken för isproppsbildning och därmed risken för översvämning. Effekterna för strömmarna vid muddrad farled och en bruten isränna beräknas med en numerisk datormodell. Även effekterna av en muddrad grop i mynningen simuleras med modellen. Bedömning av förändrade sedimentationsmönster utförs liksom ändrad isproppsrisk.

    Endast mycket höga flöden betraktas, dvs 2 500 m3 /s och 3100 m3/s.

    Vid simuleringarna väljs en utbredning av havsisen, som man av erfarenhet vet förekommer då ispropp med översvämning inträffar. Likaså får isens tjocklek ett representativt värde, 80 cm. Olika vattenstånd i havet betraktas även.

    Beräkningsmodellen tar inte hänsyn till att vattnet tar en alternativ väg vid översvämning eller till effekterna av en ispropp. Det innebär att hastigheterna under isen blir för höga eftersom vattenmassor tvingas in under isen, som annars skulle svämma över landområden. Med dessa förenklingar erhålls en god uppfattning av de typiska effekter på strömmarna som de olika muddringsalternativen ger upphov till. Beräkningarna av strömmarna visar att hastigheterna i mynningen och huvudfåran är mycket höga; 2 - 4 m/ s.

    Strömförhållanden

    Muddrad farled

    Muddrad farled och bruten ränna medför att en betydligt större del av vattnet går genom rännan eftersom tvärsnittsytan ökar. Det medför att hastigheterna i hela övriga mynningsområdet minskar. På de grunda områdena på ömse sidor om farleden och norr om Selkäkari sker en kraftig minskning av hastigheterna. Vid lägre flöde och högre havsvattenstånd är den procentuella förändringen mindre.

    Muddrad grop

    En muddrad grop i mynningsområdet och samtidigt istäckt i havet innebär att i och omkring gropen erhålls lägre hastigheter i proportion till den ökade tvärsnittsytan.

    Ej islagd period

    Vid icke islagd tid medför den muddrade farleden att vattnet styrs till den muddrade rännan. Det blir något lägre hastigheter; 20 - 25 %, norr om Selkäkari. Hastigheterna på de grundare områdena på ömse sidor om rännan minskar något. Vid muddrad grop sker endast en hastighetssänkning vid gropen.

    Sedimentationsbedömningar

    Torneälvens mynningsområde domineras av sediment med mycket blandad kornstorlek, från silat till grus, och litet organiskt innehåll. Detta visar att mycket lite deposition och erosion förekommer (gäller relativt öppna vatten, inte grunda kanaler och vikar), De mindre mängder av grövre sediment (icke suspenderade) som älven för med sig deponeras strax efter att den mynnat, i beräkningsområdets norra del. Merparten av de sediment som älven för med sig deponeras söder om beräkningsområdet - i skärgården och havet därutanför.

    Muddrad ränna

    Detta muddringsalternativ leder till högre strömhastigheter än för nuvarande förhållanden i huvudströmfåran. Förhöjningen är dock så liten att det inte kommer leda till några erosionsproblem. Den lite starkare strömmen skulle hjälpa till att hålla rännan öppen (förutsatt att rännan ligger i linje med strömriktningen). Underhållsmuddring går dock inte att utesluta, som mest ungefär var 5 - 10 år.

    De minskade strömhastigheterna, i {åran norr om Selkäkari och Kraaseli skulle ha kunnat leda till depositionsproblem om det inte vore för att området är så grunt. Redan i dagens läge hålls sedimenten delvis i suspension av de vattenrörelser som vågor orsakar. Viss deposition, eller ökning av deposition, får man dock räkna med innanför Selkäkari - i värsta fall uppåt en centimeter per år.

    En följd, om än knappt märkbar vad gäller sedimentation, är att mer vatten följer huvudströmfåran om man muddrar en ränna, och då kommer mer suspenderat material föras ut i skärgården än tidigare.

    Lokal muddring

    Eftersom strömmarna bara förändras där den lokala muddringen eventuellt sker, kommer med stor sannolikhet ingen förändrad sedimentation ske i resten av mynningsområdet. De minskade strömhastigheterna i det lokala muddringsområdet kan tänkas leda till en ökad deposition av grövre sediment (sand/ grus). Det mesta av detta grövre material kommer dock liksom i nuvarande fall att fällas ut på bottnarna söder och sydväst därom, där strömhastigheterna avtar ordentligt. Den lokala muddringen sker i anslutning till två redan existerande "djuphål" (en och ett par meter djupare än omgivningen) som tydligen inte visar tendenser att fyllas igen. På grund av att sedimentationstakten på platsen är låg/ingen, att strömmarna trots muddring ändå kommer vara relativt höga, att strömmarna inte avtar ordentligt förrän söder om den tänkta lokala muddringen, och eftersom det redan finns fördjupningar, är det sannolikt att det muddrade hålet inte fylls i alls, ·. eller i långsam takt. Som mest kan underhållsmuddring uppskattningsvis behöva utföras var tionde år.

    lsproppsbedömning

    Vid muddrad farled och bruten isränna kan risk finnas för ispropp i rännan, speciellt där den byter riktning. Ispropp kan även bildas i isrännans öppning mot floden genom att isflak fastnar på de grundare områdena och successivt böjer av in mot rännan och sedan täpper igen denna. Muddrad grop ger lägre strömhastigheter i gropen vilket medför att isens vertikala utsträckning går något långsammare (på grund av lägre tryck) och den horisontella utbredningen ökar något. Båda muddringsförslagen bidrar var för sig till minskad risk för isproppsbildning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Oceanografiska förhållanden i Brofjorden i samband med kylvattenutsläpp i Trommekilen1989Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vattenfall har för avsikt att lokalisera en restoljeförgasningsanläggning intill Scanraff i Brofjorden. SMHI har därför fått i uppdrag att utföra en utredning avseende de oceanografiska förhållandena i området.

    Anläggningen behöver kylvatten som tas in på cirka 15 meters djup i Trommekilen via en tub om 1.2 meter i diameter. Se kartan i figur 1. Därefter planeras det uppvärmda vattnet att ledas ut som ytvatten via en muddrad ränna. Kylvattenmängden är cirka 7.5 m3/s och temperaturstegringen genom processen är cirka 10°c .

    Studien behandlar dessutom ett ytintag i Trommekilen och utsläpp i Brofjordens mynning med hastigheten 1.5 m/s.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Oceanografiska förhållanden utanför Vendelsöfjorden i samband med kylvattenutsläpp1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vattenfall planerar ett naturgaseldat kraftverk utanför Vendelsöfjorden. Det är tänkt att anläggningen ska producera maximalt 700 MW och släppa ut 10 m3 kylvatten per sekund, som är uppvärmt 10 °c. Kylvattnet planeras att tas in nära bottnen och släppas ut i ytan.

    Strömmarna, i området mellan Vendelsöfjorden och den öppna kusten, är riktade in mot Vendelsöfjorden under 10 procent av tiden. En inåtgående ström, med en samtidig 1-2 km bred utåtgående ström intill kusten, råder under 30 procent av tiden. Vid resterande tillfällen är strömmen varierande eller sydgående.

    Den vertikala densitetsskiktningen är dominerad av salthaltens ökning från ytan och neråt. Skiktningen kan vara mycket kraftig med 14 promilles salthalt i ytan och 34 promille vid botten. Samma salthalt kan också förekomma i hela vattenmassan, då ligger värdena ofta mellan 18 och 21 promille.

    På sommaren förstärks densitetsskiktningen av att ytvattnet värms upp snabbare än bottenvattnet. Samma temperatur kan även råda ända ner till bottnen, eftersom här är grunt. Temperaturförändringen finns då på större djup, längre ut från kusten. Under november - mars kan det vara några grader varmare på 15 meters djup än i ytan.

    Om kylvattnet tas in nära botten på 15-17 meters djup och släpps ut i ytan kommer det att vara tyngre än sin omgivning under stor del av året. Vid de tillfällen när kylvattnet är lättare eller endast obetydligt tyngre än ytvattnet blandas det in i ytan mellan cirka O och 3 m djup, därmed blir den horisontella spridningen effektiv. Avdunstning, vind och vågor gör att övertemperaturen blir lägst vid spridning i ytan. När salthalten vid bottenintaget är hög blir kylvattnet betydligt tyngre än det omgivande ytvattnet. Det sjunker då ner till en nivå ovanför salthaltssprångskiktet, som ligger på 10-15 meters djup. Här ligger kylvattnet relativt koncentrerat, ty den vertikala blandningen är begränsad av vattnets skiktning.

    Kylvattnet från Ringhals kan, så här långt från källan, ha högst 1-2 °c övertemperatur i ett ytnära skikt. Detta kylvatten går norrut cirka 4 gånger av 10. Vid dessa tillfällen har kylvattnet från det planerade kraftverket antingen sjunkit ner i vattenmassorna och lagt sig på 5-10 meters djup eller så ligger det nära ytan. När strömmen går in mot Vendelsöfjorden och därmed mot nordost i hela området, vilket händer 1 gång av 10, ökar den sammanlagda ytan för l0 oc övertemperatur.

    Vid inåtgående ström längre ut och en sydvästgående smalare ström nära kusten, vilket inträffar 3 gånger av 10, kan en viss förstärkt effekt erhållas där kylvattenplymerna möts, sydväst om det planerade läget . Vid cirka hälften av dessa tillfällen ligger kylvattnet från båda kraftverken i ytan. Detta betyder i praktiken 15 procent av tiden.

    Lämpligt läge för kylvattenutsläppet är därför utefter en linje vinkelrätt ut från kusten. Läggs utsläppet nära kusten kan det under 15 % av tiden samverka i ytan med utsläppet från Ringhals. Aktuella övertemperaturer är högst 1-2 °c. Vid en placering cirka 2 km ut från kusten kommer det under 20 % av tiden att bli en förlängning av plymen från Ringhals.

    Avgörande för en snabb utspädning är den hastighet med vilken kylvattnet förs ut i havet. Lämpliga hastigheter kan vara 1 . 0-2 . 0 m/s.

    Vid sydgående ström samtidigt som kylvattnet från det planerade läget lägger sig i ytan, kan en mindre temperaturförhöjning erhållas vid intaget för Ringhals kylvatten.

    Kännedomen om vattenutbytet är begränsad. Vid svaga strömmar som skiftar riktning 1 gång per dygn eller oftare sker en viss ansamling av kylvatten i närområdet. Vid ström in mot Vendelsöfjorden kan högst 3-4 graders temperaturhöjning ske på de större djupen inne i fjorden alternativt maximalt 2 graders höjning från ytan till botten i hela fjorden. Ovanstående gäller vid sjunkande kylvatten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Spridning av kylvatten från Öresundsverket1987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ett antal olika spridningsförlopp från alternativa kylvattenutsläpp har beräknats. Resultaten ger information om övertemperaturen i ytskiktet och vilka områden som berörs. Utsläpp har studerats från nuvarande läge, här benämnt läge 1 och som ligger 1 km uppströms Sege å, från läge 2 något utanför Sege ås mynning, från läge 3 vid mynningen av kommunens avlopp och läge 4 strax utanför Malmö Hamns planerade utfyllnad, etapp 2 . Volymflödena har varierat mellan 10 och 30 m3/s och övertemperaturen har initialt varit 100c. Fyra olika typiska strömningsmönster har legat till grund för den mer storskaliga transporten av kylvatten. Dessa är nordgående ström(stark och svag) samt sydgående ström(stark och svag). Vid nordgående ström har vind från norr 5 m/s även lagts in i modellberäkningarna för att ge effekterna vid ogynnsamma yttre omständigheter. Vid sydgående ström har vind från väster tagits med. Den planerade utfyllnaden vid Spillepeng är inlagd i alla beräkningarna. Däremot är Malmö Hamns planerade utfyllnad, etapp 2, endast inlagd vid ett av de fyra olika strömningsalternativen.

    Beräkningar har även utförts av möjligheten hålla Oljehamnen isfri liksom beräkningar av initiell avkylning och inblandning av kylvattnet för de aktuella utsläppsalternativen.

    Resultaten visar att Oljehamnen bör kunna hållas isfri vid ett flöde på 15-30 m3/s och utsläppstemperaturen 10 °c. Denna värmemängd bör även kunna smälta ett måttligt tjockt istäcke.  I stora drag erhålls följande resultat för de olika utsläppslägena med sina respektive kylvattenmängder. De olika alternativen grupperar sig inbördes i stort sett i samma ordning oberoende av aktuellt strömningsmönster. Avgörande är istället utsläppsläge och mängd kylvatten. Utsläppsläge 4, (utanför Malmö Hamns planerade utfyllnad) har mindre än hälften så stora ytor med övertemperaturer som är större än 2 °c jämfört med övriga utsläppslägen. Det är därefter två olika lägen som ger störst initialutspädning, dvs minsta ytorna med de högre övertemperaturerna. Dessa är läge 3 med 30 m3/s (vid avloppstubernas mynning) och läge 1 (uppströms i Sege å) med 20 m3/s. Sämst initiell utspädning erhölls för läge 2, (något utanför Sege ås mynning) med 30 m3/s. Övriga alternativ, där det ena är 20 m3/s i läge 1 samtidigt med 10 m3/s i läge 3 och det andra är 30 m3/s i läge 1, grupperar sig mellan de redan nämnda och har något varierande ordning beroende på strömförhållandena.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Spridning och sedimentation av tippat lermaterial utanför Helsingborgs hamnområde1989Report (Other academic)
  • 11.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Strömningsteknisk utredning avseende utbyggnad av gipsdeponi i Landskrona1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    HYDRO SUPRA AB planerar att utvidga sin gipsdeponering utanför Landskrona söderut. SMHI har därför fått i uppdrag att beräkna eventuella förändringar av vattenutbyte och strömmar i norra Lundåkrabukten. Strömförhållandena idag och efter en utbyggnad simuleras med en numerisk tredimensionell hydrodynamisk modell. Beräkningarna stöder sig på strömmätningar i två punkter i det studerade området samt strömförhållandena i centrala Öresund.

    Strömmen mättes under maj månad 1990. Resultaten visar att cirkulationen i Lundåkrabukten drivs av strömningen i centrala Öresund, speciellt gäller det för den långperiodiska strömningen. Tidvattnet har en viss betydelse i bukten och bidrar till relativt täta strömväxlingar. På det grunda området, mindre än I meter, har den lokala vinden stor betydelse för strömmarna. Innanför vågbrottszonen bildas intermittent en restström av de brytande ytvågorna.

    Strömmen mättes under maj månad 1990. Resultaten visar att cirkulationen i Lundåkrabukten drivs av strömningen i centrala Öresund, speciellt gäller det för den långperiodiska strömningen. Tidvattnet har en viss betydelse i bukten och bidrar till relativt täta strömväxlingar. På det grunda området, mindre än I meter, har den lokala vinden stor betydelse för strömmarna. Innanför vågbrottszonen bildas intermittent en restström av de brytande ytvågorna.

    Vattenutbyte

    Vid nordgående ström och nordlig eller sydlig vind påverkas vattenutbytet 1 nordligaste delen relativt litet, det minskar med storleksordningen någon procent. Vid nordgående ström och ostlig vind är förändringen av vattenutbytet något större. Strax öster om utbyggnaden sker en minskning på 50 procent över en bredd av cirka 600 meter. Öster härom sker ingen förändring. När utbytet betraktas i en linje från Gipsön och in mot land rakt österut, kan minskningen uppskattas till maximalt 10 procent. Denna strömsituation förekommer under I O - 20 procent av tiden, vilket innebär att sett över en längre tidsperiod är förändringen I - 2 procent.

    Vid sydgående ström och västlig vind är minskningen i det nordligaste delen av området cirka 10 - 15 procent. Totalt sett är volymerna här små. Vid svaga västvindar blir förändringen mindre. Förändringen är lokal strax öster och sydost om utfyllnaden. Västlig vind förekommer till cirka 40 procent under 1 år. Det ger totalt sett över en längre tidsperiod en minskning i nordligaste delen på 4-6 procent.

    Strömförhållanden

    Strömmen har studerats i närområdet före och efter utbyggnad. En förstoring av området gör att en visuell bedömning kan göras. För alla de fyra olika strömningssimuleringarna gäller att förändringen av strömmarna är obetydlig.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Professional Services.
    Utbyggnad vid Malmö hamn; effekter för Lommabuktens vattenutbyte1986Report (Other academic)
  • 13.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Aranibar, Enrique
    ENDE Empresa Nacional de Electricidad.
    Llobet, Robert
    ENDE Empresa Nacional de Electricidad.
    Monthly streamflow simulation in Bolivian basins with a stochastic model1987Report (Other academic)
  • 14.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Gidhagen, Lars
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Vatten- och materialtransporter mellan bottniska viken och Östersjön1979Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Within the framework of the Swedish-Finnish Joint Cornmitte on the Gulf of Bothnia, investigations have been carried out in the Åland Sea and in the Finnish Archipelago Sea in order to study water exchange and transports of heat and nutrients between the Gulf of Bothnia and the Baltic proper. The work has been a cooperation between the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) and the Finnish Institute of Marine Research. Measurements have been performed by SMHI during the periods June-December 1973, July-December 1974, August 1975-May 1976 and June- August 1977, most intensively in 1974 and 1977. The following parameters have been measured: current speed and direction, water temperature, salinity, oxyge , total phosphorus and total nitrogen.

    The current patterns in the northern part of the Åland Sea are described .An expansion of the north- south current components into empirical orthogonal functions shows the main characteristics of the current systems. The mean circulation during thermally stratified conditions shows southgoing currents in the upper layer and northgoing in the lower. A simple numerical model shows that the main driving force on the net current, when the vertical stratificationis weak, is the surface slope along the channel. Local acceleration and bottom friction are also important.

    Water transports have been calculated from the current measurements.The water exchange is most probably largest during the autumn. In the surnmer of 1977 measurements were made on both sides of Åland. The net transport was southgoing in the Åland Sea (46-95 km3 month- l to the north and 78-236 to the south) and northgoing in the Archipelago Sea (28-44 km3 • month- l to the north and 14-31 to the south) . Comparing the net exchange between the central Baltic and the Gulf of Bothnia with the volume changes in the latter , determined from water level records , gives a difference that probably depends on the choice of representative areas for the current meters. Calculations of transports of total phosphorus, total nitrogen and heat have also been made.

    English translations of captions to figures and tables are found in appendix 11 (the last pages of this report).

    Download full text (pdf)
    Vatten- och materialtransporter mellan bottniska viken och Östersjön
  • 15.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Grafström, Torbjörn
    SMHI.
    Andersson, Jan
    SMHI, Core Services.
    Spridningsberäkningar - Klints Bank1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Gotlandsolja AB har uppdragit åt IVL att genomföra en miljökonsekvensutredning med anledning av planerad provborrning efter olja på Klints Bank öster om Gotland. SMHI har fått i uppdrag att genomföra punkt 2 i denna utredning, som berör spridning av ett tänkt oljeutsläpp.

    Ett numeriskt modellarbete ligger till grund för spridningsberäkningarna. Vinduppgifter är framtagna ur klimatstatistik och utgör historiska observationer från olika säsonger.

    Under vinter- och vårsäsongen berörs i majoriteten av fallen Gotlands ost- och sydkust efter 30 dygn eller mindre. I ogynnsamma fall, kraftiga NE-E vindar, når oljan Gotlands kust inom 2 dygn. I enstaka fall berörs också Stockholms skärgård och Öland.

    Sommar och höst, med majoriteten av vindar från sektorn S-NY, påverkas i hög grad Baltiska kusten inom 30 dygn. I ogynnsamma fall kan det ske inom   5 - 6 dygn.

    Under nov-jan är ca var 3:e observerad vindhastighet större än 10 m/s - i 5 % av fallen är vindhastigheten större än 15 m/s.

    Högsta uppmätta våghöjden under en 6-månadersperiod är 5.9 m - den kan sannolikt bli upp mot det dubbla.

    Strömmarna är i medeltal svaga, ofta sydgående - i extrema fall kan dock strömhastigheten uppgå till mellan 50 - 100 cm/s.

    Is förekommer i området endast under mycket svåra isvintrar, vilket inträffar mellan vart 7:e och 10:e år.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Luide, Tiina
    SMHI.
    Omstedt, Anders
    SMHI.
    Svensson, Jonny
    SMHI.
    En operationell oljedriftsmodell för norra Östersjön1981Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A model for the forecasting of oil drift has been developed at the SMHI. The model describes the pollution on the surface by treating it as a large nurnberof particles. These particles are transported by:-

    • the surface current driven directly by the wind
    • the background circulation driven by the inclination of the sealevel
    • the turbulence of the sea

    Usually the wind driven current is calculated by reducing the wind speed by a constant factor, the wind factor. Measurements show, however, that the windfactor varies with the state of the oil and also with the wind speed. An equation is derived where the velocity profile decreases logarithmically from the surface downwards and continuously transforms into an Ekman balance at a greater depth.

    The background circulation; the currents driven by the inclination of the sea level, will be calculated by a separate vertically integrated model. The model gives the currents in the Baltic.

    Every oil particle will also be exposed to a turbulent movement, which is calculated by random technics.

    The velocity of each oil-particle can be written as

    \V = \VT + \VB + \V' where

    \VT, is the oil velocity depending on the wind, \VB is the backgroundcirculation and \V' is the turbulent oil movement.

    It is important that this model be fast and easy to handle. At the same time, the results must be reliable and of good quality. The aim is to constantlyhave an effective "emergency forecasting program" ready to operate as soon as an accident occurs .

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Wickström, Kjell
    SMHI.
    Spridningsundersökningar i norra Kalmarsund för Mönsterås bruk1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Södra Skogsägarna planerar bygga ut Mönsterås Bruks massafabrik och vill därför få spridningen av avloppsvattnet i Kalmar sund belyst.

    SMHI har utfört strömmätningar i sju punkter under 3 månader våren 1990. Sex olika typiska strömningsmönster har beräknats med en tredimensionell numerisk modell. Strömmätningarna utgör drivning och verifiering av modellen samt beskriver strömmens tidsvariationer. Spridningen av avloppsvattnet har beräknats och kartering har utförts över spårämne från utsläppstuben.

    Vattnet i Kalmar sund är homogent med salthalten 7.1 - 7.6 promille. De generella strömningsmönstren i norra Kalmar sund visar att strömmen oftast är sydgående på västra sidan och nordgående ström dominerar på den östra sidan. Allmänt sett var den nordgående strömmen mot Öland relativt stabil under mätperioden. Det förhållandet inkluderar även sundet vid Skäggenäs.

    Vid nordgående nettoström genom sundet erhölls varierande strömmar mot fastlandet och nordgående vid Öland på alla djup. Vid sydgående nettoström erhölls sydlig ström på västra sidan utom i nordligaste delen, där varierande ström rådde. Mot Öland var strömmen sydgående vid Skäggenäs och norr om Borgholm var den nordgående vid hälften av tillfällena. I nordligaste delen av sundet erhölls ström mot norr vid varje tillfälle.

    Strömmarna drivs av den storskaliga cirkulationen i Östersjön. Vattenytans lutning längs kusten samt den regionala vinden visar båda tydliga samband med nettoströmmen genom sundet. I nordligaste delen av Kalmar sund är strömmen nära fastlandet relativt vindberoende. Utanför tuben från massafabriken erhölls till stor del ström mot sydost och söder med relativt höga medelhastigheter medan vinden har ett stort inflytande på strömmen vid och innanför tuben.

    Stående svängningar i Östersjön med perioden cirka 1 dygn dominerar undervissa perioder nettotransporten genom sundet. Den tredimensionella numeriska modellen har applicerats på norra Kalmar sund. Med . dess hjälp kan strömmen i hela området beräknas för olika representativa ström- och vindförhållanden. Spridningen av avloppsvattnet simuleras. Avloppsvattnet blandas relativt snabbt in på alla nivåer, eftersom vattnet i Kalmar sund oftast är välomblandat. Starka vindar medför att spridningen av avloppsvattnet blir mycket effektiv eftersom det då utsätts för varierande horisontella strömmar på olika djup. 

    Vid tillfällen med nordgående ström genom Kalmar sund förekommer ofta vind från sydväst och vid starka sydvästvindar fördelas avloppsvattnet ut i de centrala delarna av sundet. Vid svaga sydvästvindar förs avloppsvattnet norrut i centrala och östra delen av sundet. Ström mot söder förekom i samband med starka nordostvindar och starka västvindar. Nordostvindar ger en mycket snabb transport ner mot Skäggenäs, som tar drygt 2 dygn. Stark västvind för snabbt över avloppsvattnet mot Öland där det därefter relativt långsamt går söderut.

    Under islagd tid är spridningen minimal. Avloppsvattnet förs söderut eller norrut i ett smalt stråk invid kusten. Vattenutbytets betydelse för spridningen Vid en sammanvägning av resultaten från spårämnesundersökningen och modellarbetena finner vi att spridningen av avloppsvattnet i närområdet styrs av vinden. Därefter tar den storskaliga strömningen över den fortsatta spridningen. Med hjälp av en snabb initialutspädning får avloppsvattnet snabbt nästan samma densitet som recipientvattnet. Undersökningen visar att inom ett närområde på 2 km2 har avloppsvattnet hunnit spädas cirka 1 - 2 000 gånger.

    Strömmen genom Kalmar sund har en normal varaktighet på 1/2 - 2 dygn innan den skiftar riktning. Längre perioder som sällan överstiger 5 dygn med nordlig eller sydlig ström kan förekomma.

    Tidigare undersökningar visar att strömmen, sett under en längre period, är fördelad ungefär lika mellan syd- och nordgående ström. Sydgående ström förekommer cirka 60 procent av tiden och nordgående cirka 40 procent.

    På grund av de snabba skiftena av strömriktningen blir avloppsvattnet kvar i norra Kalmar sund och transporteras fram och åter under ständig utspädning. Det lämnar Kalmarsund i ett välutspädd tillstånd. Vid extremsituationer då strömmen t ex är nordgående, 10 cm per sekund under 5 dygn eller mer, lämnar avloppsvattnet Kalmar sund och går ut i Östersjön.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Wickström, Kjell
    SMHI.
    Undersökning av vattenmiljön vid utfyllnaden av Kockums varvsbassäng: Slutrapport för perioden 18 juni - 21 augusti 19871987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Med anledning av SAAB-SCANIA Aktiebolags etablering inom Kockums före detta varvsområde fylls norra varvsbassängen igen med sand, hämtad från danska farvatten i Öresund. Sand tas främst från Kögebukten, men även den danska delen av Disken kan bli aktuell. Cirka tre miljoner kubikmeter sand ska under perioden juni 1987 - maj 1988 transporteras till bassängen.

    Innan utfyllnadsarbetena påbörjades togs prover för analys av metaller, PCB, klorfenoler och fenoxisyror. Dessa togs från de områden där sanden hämtas, från bottnen i varvsbassängen och från omkringliggande områden.

    Därefter tas prover regelbundet av vatten och sediment i närheten av Kockums-området. Grumlighetshalten hos ytvattnet analyseras även. En fotometer är placerad vid Ribersborgsbadet och en vid Limhamn för kontinuerlig registrering av grumlighetshalten.

    Resultat från provtagningarna i sedimenten i Kögebukten och på danska sidan av Disken visar, att alla analyserade metallhalter var låga vid jämförelse med bakgrundshalter. PCB var också lågt och i en del fall under detekteringsgränsen. Klorfenoler och fenoxisyror i Kögebukten låg under detekteringsgränsen.

    Resultat från provtagningarna i varvsbassängen före utfyllnaden och i några stationer norr och söder om denna visar följande. I sedimenten hade metallerna normala halter; kvicksilver, kadmium, bly, koppar och krom var högre än bakgrundshalterna enligt SNVs Allmänna Råd 84:4 och lägre än medelhalterna i Lommabukten. PCB var högt inne i bassängen, klorfenoler och fenoxisyror var negligerbara. För vattenproverna gällde att metallhalten var låg överallt utom för zink, vars halter genomgående var höga. PCB, klorfenoler och fenoxisyror i vattnet var negligerbara.

    Proverna tagna sedan utfyllnadsarbetet startat visar följande resultat. Den 29 juni var zinkhalten hos vattenproverna lika hög som före utfyllnadsarbetet. Övriga metaller hade låga halter i vatten och sediment. PCB var högt i sedimentet vid utflödesranden till bassängen. Den 14 juli var nickelhalten i utflödet från bassängen hög, vilket visar, att halten inne i själva bassängen var förhöjd vid detta tillfälle. Zinkhalten i vattnet var oförändrad, och kopparhalten var minst 10 gånger större än tidigare i hela området. Det kopparrika vattnet kommer utifrån och har inget lokalt ursprung. Den 20 juli var metall- och PCB-halter låga i vatten och i sediment, medan zink och koppar i vattnet hade samma halter som den 14 juli. De visar på en allmän förhöjning med avlägset ursprung.

    Musselprover togs i två punkter, och dessa gav mycket samstämmiga halter. Resultaten från musslorna skall sedan jämföras med motsvarande prover, när utfyllnadsarbetet är avslutat. Den 28 juli var zinkhalten i vattnet oförändrad. Övriga prover i sediment och vatten hade låga halter. PCB var lågt. Samma förhållanden rådde även den 4, 10 och 17 augusti.

    De förhöjda halterna av metaller som förekom innan den 15 juli i vattenområdet utanför varvsbassängen härrör med största sannolikhet från gammalt bottensediment från Kockumstiden. Genom att utfyllnaden inleddes med att bottnen täcktes med ett ca 20 cm tjockt lager sand, förhindrades därefter vidare spridning av förorenat material ut från utfyllnadsområdet. Den använda sanden från Kögebukten var enligt SMHI:s provtagning renare med lägre halter av metaller än sedimenten ute i Öresund. Efter den 15 juli, när bottenytan inne i bassängen i princip var täckt, erhölls stabila halter, och alla ämnen hade låga koncentrationer. Zink i vatten var högt men hade samma halter som innan utfyllnadsarbetena startade.

    Vid de provtagningstillfällen, då analyser av klorfenoler och fenoxisyror utförts, var halterna låga.

    Resultaten från grumlighetsundersökningarna visar, att spridningen av synligt material från utfyllnadsarbetena sker i begränsad omfattning. Vid ett tillfälle, den 15 augusti, har en förhöjd grumlighet uppmätts vid Ribersborgs kallbadhus. Vid nordgående ström har förhöjd grumlighet observerats vid några enstaka tillfällen utanför Lommabukten. I övrigt har spridningen begränsat sig till en ca 200 - 300 m stor plym strax utanför varvsbassängen.

    Spridningsberäkningarna för sedimentation och förflyttning av sandpartiklar ger information om var det lättare materialet, silt med diametern 0.01 mm, kan finnas. Det är i material med denna grovlek som oönskade ämnen finns. Bottnen i varvsbassängen var täckt omkring den 15 juli och därefter sprids i princip inga miljöfarliga ämnen härifrån. Materialet fick därför komma ut ur bassängen kontinuerligt under perioden 22 juni - 15 juli. Fördelningen på bottnen och i vattnet den 15 juli framgår av figur E, se sid 22. Därefter beräknas även föhållandena den 22 augusti, genom att det material som fanns ute den 15 juli får fortsätta att förflyttas, utan att något nytt tillförs. Resultaten från denna beräkning finns också i figur E.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Andersson, Camilla
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Alpfjord, Helene
    SMHI, Professional Services.
    Robertson, Lennart
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Karlsson, Per Erik
    Miljöforskningsinstitutet.
    Engardt, Magnuz
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Reanalysis of and attribution to near-surface ozone concentrations in Sweden during 1990-20132017In: Atmospheric Chemistry And Physics, ISSN 1680-7316, E-ISSN 1680-7324, Vol. 17, no 22Article in journal (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Andersson, Camilla
    et al.
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Alpfjord Wylde, Helene
    SMHI, Professional Services.
    Engardt, Magnuz
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Long-term sulfur and nitrogen deposition in Sweden: 1983-2013 reanalysis2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A unique long-term (1983-2013) dataset of sulfur and nitrogen deposition has been compiled for Sweden as well as the Baltic Sea and surrounding countries, based on quality controlled measurements and modelled fields, fused though advanced methods capturing spatial and temporal variations. The data set can be used for describing trends in deposition to various relevant surface types.Our reanalysis compares well to observations, but we have identified differences in dry deposition to coniferous forest. This calls for more in-depth studies of the dry deposition and improvements to the respective methods.We recommend more advanced methods of describing spatial variation than averaging or spatial interpolation of observed deposition.We estimate a significant decrease from the 1980s until today for both sulfur and nitrogen deposition (by ca. 80% and 30% respectively).Critical loads for coniferous and deciduous forests, mountain vegetation and wetlands have been surpassed mainly in the southwest Sweden, but also in southeast Sweden and the southern parts of Scandes Mountains. The situation is improving, but exceedances do still occur also in larger regions.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Bohman, Anna
    Linköpings universitet.
    van Well, Lisa
    Statens geotekniska institut.
    Jonsson, Anna
    Linköpings universitet.
    Persson, Gunn
    SMHI, Professional Services.
    Farelius, Johanna
    Enheten för samhällsekonomiska analyser vid Naturvårdsverket.
    Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    As the climate changes, actors on all levels and in all sectors will be affected. Thus it is imperative that authorities, municipalities, businesses and individual property owners all take action. Flooding, heat waves, landslides and erosion are only a few examples of the challenges that that society faces and needs to prepare for. Sweden must adapt to the impacts of a changing climate, as well as the indirect effects of climate change impacts in other parts of the world. The costs of adaptation can be high, but the European Commission, among others, has deemed that it still pays to adapt in relation to the costs incurred if no action is taken. Climate adaptation initiatives in Sweden have advanced significantly in recent years. Notable examples include governmental missions for a national elevation database, landslide risk mapping in the Göta Älv River Valley, the Swedish drinking water investigation, the County Administrative Boards’ regional climate change action plans, and the establishment of the National Knowledge Centre for Climate Adaptation. The Swedish Meteorological and Hydrological Institute’s mission to survey, analyse and follow-up on climate adaptation work in Sweden has shown that there is still a considerable need for further measures. This report provides proposals for a road map for climate adaptation in Sweden and concludes that climate adaptation is best conducted in a long-term manner, that roles and responsibilities should be made more transparent, and that better coordination among the many actors involved in climate adaptation is necessary. The most important conclusions for continued work are:  Laws and regulations need to be adapted; roles and responsibilities as well as strategies and goals should be made clearer.  Priority and funding should be given to research and development measures that fill an identified knowledge-gap, including long-term monitoring.  Knowledge and decision support as well as prognoses and warning systems should be more accessible.  There is a need to outline how the costs of adaptation should be distributed among actors and how resources for prioritised measures can be guaranteed. This mission has compiled knowledge of the current and future risks and consequences for society of a changing climate, such as effects on vital societal functions and human health. The mission has also surveyed the work that has been done since the publication of the final report of the Swedish Commission on Climate and Vulnerability in 2007. From this background material our goal has been to describe the gaps and challenges and provide suggestions for how adaptation can be approached in various sectors of society. The EU Strategy on Adaptation to Climate Change has been an important point of departure. The work has been performed in cooperation with national and regional authorities, municipalities, researchers, sectoral organisations and representatives of the private sector This report is comprised of a main report and 18 annexes. Chapter 3 of the main report is a synthesis of all of the proposals made throughout the document and as such can be seen as a road map to ensure that Sweden adapts to a changing climate.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Persson, Gunn
    SMHI, Professional Services.
    Bergström, Sten
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Risker, konsekvenser och sårbarhet för samhället av förändrat klimat – en kunskapsöversikt: Flertalet av de i rapporten refererade myndigheterna och organisationerna har varit aktiva i framtagandet av texterna: Materialet har sammanställts av:2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Regeringen gav år 2014 SMHI i uppdrag att utarbeta underlag till Kontrollstation2015 för anpassning till ett förändrat klimat. Som en del av uppdraget ingick att göra en uppdaterad sammanställning av kunskapen om nuvarande och framtida risker och konsekvenser, främst med utgångspunkt från Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2007:60). I föreliggande rapport beskrivs kunskapsläget kring det svenska samhällets sårbarhet för ett förändrat klimat. Klimatförändringarna påverkar hela samhället. Generellt kan sägas att medvetenheten om klimatförändringarnas påverkan har ökat, men det saknas en del kunskap och verktyg, främst på den lokala nivån. Översvämningsriskerna kring sjöar och längs vattendrag ökar, vilket kan påverka bebyggelse och infrastruktur. Risken för ras och skred tros också öka, främst i landets västra och sydvästra delar samt områden längs östra kusten. Erosion längs vattendrag, sjöar och kuster kan komma att öka i delar av landet. Vattentillgång och -kvalitet kommer att påverkas av förändrade nederbördsmönster, ökad spridning av föroreningar samt ökade mikrobiologiskarisker. Energisystemet kommer att utsättas för större påfrestningar, särskilt av extrema väderhändelser. Kunskapen har ökat kring klimatförändringarnas effekter på energisystemet, men det kvarstår kunskapsluckor relaterade till extremväder och anpassningsåtgärder. Kunskap och medvetenhet om klimatförändringarnas påverkan på kommunikationerna i samhället har ökat, men det finns fortfarande behov av mer utredning och verktyg. Förutsättningarna för jordbruket förbättras i huvudsak, med möjlighet till ökade skördar och nya grödor. Samtidigt kommer fler skadegörare och ogräs in. Nya behov av bevattning kan uppstå och markavvattningen kan behöva en översyn. Eventuellt minskat utbud av livsmedel på världsmarknaden, kan innebära ökad efterfrågan på svenska livsmedel. Samtidigt går Sverige idag mot ökat importberoende. Även djurhållningen står inför stora utmaningar. Å ena sidan kan djuren gå ute under en längre del av året och möjligheterna att vara självförsörjande med foder ökar. Men det varmare klimatet medför också risk för att nya djursjukdomar uppträder. Konsekvenserna för den svenska skogen och skogsbruket kommer att bli betydande. Ökad tillväxt ger större virkesproduktion, men ökad frekvens och omfattning av skador från främst insekter, svampar och storm samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader. Stora regionala skillnader i utbudet av kommersiellt virke kan påverka svensk skogsindustri. Förändrade förutsättningar är också att vänta för fiskbestånden. Nya fiskarter i svenska vatten kan föra med sig nya smittor och konkurrera ut befintliga arter i känsliga ekosystem. Renskötseln i Sverige kommer att allvarligt påverkas av klimatförändringarna och effekterna utgör stora utmaningar. Klimatförändringarna ger både positiva och negativa effekter för turismen. Det finns hinder för anpassningskapaciteten, bland annat bristande organisering av besöksnäringen. Människors och djurs hälsa kan påverkas direkt av extrema väderhändelser. Ett varmare klimat ger även upphov till förändrade smittspridningsmönster och nya sjukdomar kan nå Sverige. Förändringar i luft, vatten och mark, orsakade av klimatförändringar, kan också påverka hälsotillståndet för djur och människor. På nationell nivå är kunskaperna om risker för bebyggelse tillräckliga för att rekommendera åtgärder, men det saknas lokala beslutsunderlag. För kulturarvet behöver kunskapen öka. Klimatförändringarna förväntas leda till förändringar för den biologiska mångfalden och ekosystemen. Det påverkar förmågan att nå flera av Sveriges miljömål och behöver ses i samband med andra miljöhot. Det finns bland annat behov av regionala kartläggningar av hur arter, ekosystem, naturtyper och biologisk mångfald kan påverkas. Risk- och säkerhetsperspektivet har växt fram under senare år, men präglas av utmaningar avseende metoder. Mycket få studier behandlar förhållanden i Sverige.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Wilk, Julie
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Graham, Phil
    SMHI, Professional Services.
    Warburton, Michele
    School of Bioresources Engineering & Environmental HydrologyUniversity of KwaZulu-NatalPrivate Bag X01, Scottsville, 3209 South Africa.
    Local Assessment of Vulnerability to Climate Change Impacts on Water Resources in the Upper Thukela River Basin, South Africa - Recommendations for Adaptation2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report originates from a project entitled Participatory Modelling for Assessment of Local Impacts of Climate Variability and Change on Water Resources (PAMO), financed by the Swedish Development Agency and Research Links cooperation (NRF and the Swedish Research Council). The project is based on interactions between stakeholders in the Mhlwazini/Bergville area of the Thukela River basin, climate and water researchers from the University of KwaZulu-Natal (Pietermaritzburg Campus) and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) during a series of workshops held in 2007-2009. Between the workshops, the researcher’s compiled locally relevant climate change related information, based on requests from the workshop participants, as a basis for this adaptation plan. The aim is to provide a local assessment of vulnerability to climate change impacts on water resources and adaptation strategies. The assessment identifies existing climate-water related problems, current adaptation strategies and recommendations for future action based on likelihoods for change and the severity if such changes will occur.Denna rapport har sitt ursprung i projektet Deltagande modellering för bedömning av lokal inverkan av klimatvariabilitet och förändringar på vattenresurser (PAMO), finansierat av Sida och Research Links (NFR i Sydafrika, samt VR i Sverige). Projektet baseras på interaktion mellan vattenintressenter i Mhlwazini/Bergville området av Thukelas avrinningsområde och klimat och vattenforskare från University of KwaZulu-Natal (Pietermaritzburg Campus) och SMHI under en serie av workshops under 2007-2009. Mellan workshops har forskarna tagit fram klimatförändringsrelaterad information med lokal relevans, baserat på önskemål från deltagarna i workshops. Denna information har sedan använts som ett underlag till framtagandet av en anpassningsplan. Syftet är att tillhandahålla en lokal bedömning av sårbarhet relaterad till påverkan på vattenresurser av klimatförändringar, samt en lokalt föreslagen anpassningsstrategi. Existerande klimatrelaterade problem och nuvarande anpassningsstrategier har identifierats och rekommendationer för framtida aktioner, baserade på sannolikhet för förändringar och kännbarheten av konsekvenserna om dessa förändringar inträffar.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology. SMHI, Core Services.
    Wilk, Julie
    Graham, Phil
    SMHI, Professional Services.
    Wikner, Jacob
    Mokwatlo, Suzan
    Petja, Brilliant
    Local early warning systems for drought - Could they add value to nationally disseminated seasonal climate forecasts?2020In: Weather and Climate Extremes, ISSN 2212-0947, Vol. 28, article id UNSP 100241Article in journal (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Arvelius, Johan
    SMHI, Professional Services.
    Jones, Jörgen
    SMHI, Professional Services.
    Kindell, Sven
    SMHI, Professional Services.
    Leung, Wing
    SMHI, Professional Services.
    Beräkningar av emissioner och halter avbenso(a)pyren och partiklar frånsmåskalig vedeldning: Luftkvalitetsmodellering för Skellefteå, Strömsunds och Alingsås kommuner2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna studie har emissioner och halter i utomhusluften av benso(a)pyren (B(a)P) samt partiklar (PM2.5) beräknats för Skellefteå, Strömsunds och Alingsås kommuner avseende småskalig uppvärmning. Emissioner har beräknats för hela kommunerna, medan luftkvalitet har modellerats för två tätorter i varje kommun; Boliden och Bureå i Skellefteå kommun, Backe och Hoting i Strömsunds kommun samt Alingsås och Sollebrunn i Alingsås kommun. De tre kommunerna valdes då de identifierades ha höga B(a)P-halter i den tidigare nationella B(a)P-kartläggningen samt tillgång till sotarregister av tillräcklig bra kvalitet; tätorterna valdes genom att analysera emissionsberäkningarna i varje kommun och välja ut tätorter med de högsta emissionerna.

    Syftet med studien är undersöka hur B(a)P- och PM2.5-halterna i Sverige förhåller sig till miljökvalitetsnormer, utvärderingströsklar samt preciseringen av miljökvalitetsmålet Frisk luft och analysera hur stort gapet är för att klara dessa. Detta genom spridningsmodellering samt utvärdering mot mätningar i fem av tätorterna. Osäkerheterna i den tidigare gjorda nationella karteringen av B(a)Phalter från småskalig vedeldning (Andersson et al., 2015), som ska ses som en preliminär bedömning av halterna, utvärderas också. Vidare undersöks, genom känslighetsanalys, hur antaganden om emissionsfaktorer och eldvanor påverkar luftkvaliteten i områdena. En av de åtgärder som utreds är att byta ut gamla vedpannor mot moderna eldstäder. Luftmiljövinsterna av detta undersöks också genomspridningsmodellering.

    Emissionerna från eldstäderna har beräknats utifrån information från sotarregister i de olika kommunerna, där eldstäderna har klassificerats som vedpannor (miljögodkända och ickemiljögodkända), lokaleldstäder, flis- och pelletspannor samt övriga pannor (mest oljepannor). Geolokalisering, dvs. framtagandet av koordinater, har gjorts för de olika eldstäderna i registren baserat på adresser. Med hjälp av modellerade energibehov för ett genomsnittligt meteorologiskt kalenderår för perioden 1960-1990, för ett genomsnittligt småhus, samt antaganden om emissionsfaktorer, eldstäders nyttjandegrad samt verkningsgrad har sedan emissionerna beräknats.

    Lokalskalig spridningsmodellering med en rumslig upplösning om 20 m × 20 m har genomförts för de utvalda tätorterna med den Gaussiska lokalskaliga spridningsmodellen Dispersion, som är samma lokala modell som finns i modellsystemet SIMAIR-ved. Vid spridningsmodelleringen har meteorologiska data från Mesan för kalenderår 2016 och 2017 använts. Bakgrundshalter har inkluderats för PM2.5, men enbart lokalt haltbidrag från småskalig uppvärmning har beräknats för B(a)P; ett schablontillägg av bakgrundshalter för B(a)P har gjorts för varje tätort. Modelleringen har också utvärderats mot preliminära mätresultat (månadsprovtagning) av B(a)P avseende juni- december 2017 i Boliden, Bureå, Backe, Hoting samt Alingsås tätort samt mätningar av PM2.5 i Bureå och Backe (mätningarna har utförts av Svenska Miljöinstitutet IVL på uppdrag av Naturvårdsverket)

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Andersson, Stefan
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Arvelius, Johan
    SMHI, Professional Services.
    Verbova, Marina
    SMHI, Professional Services.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Torstensson, Martin
    SMHI, Professional Services.
    Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren Nationell kartering av emissioner och halter av B(a)P från vedeldning i småhusområden2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här studien är en kartläggning och screening av emissioner och halter av benso(a)pyren (B(a)P) i Sverige. Syftet är att identifiera potentiella riskområden för överskridande av miljökvalitetsnormen (MKN). Ett övervägande bidrag till haltnivåerna till B(a)P är emissioner från den småskaliga vedeldningen, varför studien går ut på att beräkna och fördela emissionerna från uppvärmning av småhus. Metodiken består översiktligt av tre delar; beräkning av kommunvisa emissioner av B(a)P i Sverige, fördelning av dessa årsemissioner inom kommunerna på ett raster om 1 km × 1 km samt beräkning av årsmedelhalter utifrån detta emissionsraster. För att beräkna kommunvisa årsemissioner av B(a)P utnyttjas statistik från MSB över antalet eldstäder, modellerade värden på småhusens energibehov från ENLOSS, antaganden om eldvanor och emissionsfaktorer per typ av eldstad. De kommunvisa emissionerna fördelas sedan inom kommunen i ett grid om 1 km × 1 km utgående från antal kvadratmeter boyta småhus per km2 från fastighetsregistret. För pannor används dessutom tätortsvis statistik från Energimarknadsinspektionen över antal anslutna småhus till fjärrvärmenät, som vi enligt egen fördelning applicerar tätortsvis. Slutligen beräknas årsmedelhalter av B(a)P utifrån emissionsrastret på 1 km × 1 km utgående från linjära samband mellan emissioner och halter från tidigare genomförda lokalskaliga spridningsberäkningar med SIMAIR-ved i Västerbottenprojektet. Huvudslutsatserna från studien är följande: • De högsta årsemissionerna av B(a)P från vedpannor, som står för i särklass högst emission per enhet och därmed har störst påverkan på den lokala luftkvaliteten, beräknas för Skellefteå (18 200 g år–1) följt av Örnsköldsvik (13 600 g år–1), Gotland (13 500 g år–1), Sundsvall (12 900 g år–1) och Hudiksvall (12 300 g år–1). • Utifrån ett linjärt antagande mellan emissioner och halter fås kommunvisa årsmedelhalter av B(a)P 2012 på 0.03 – 1.03 ng m–3 för haltmåttet kartans högsta värde (KHV). Motsvarande värden för kartans ytmedelvärde (KYM) är 0.01 – 0.25 ng m–3. • Beräkningarna indikerar att det föreligger risk för överskridande av MKN (>1.0 ng m–3) i vissa enskilda gridrutor i tätorterna Sollefteå och Laholm (avseende årsmedelhalt av B(a)P uttryckt som KHV). Höga årsmedelhalter (>0.8 ng m–3) fås även för Kramfors, Säffle, Arvidsjaur, Boden, Skellefteå och Trollhättan. Detta är kommuner med en stor andel vedpannor i förhållande till lokaleldstäder. • Merparten (273 av 290) av kommunerna i Sverige har haltnivåer (KHV) högre än miljökvalitetsmålet Frisk luft (>0.1 ng m–3). Här är påverkan även betydande för utsläpp från trivseleldning med lokaleldstäder. • Studien ska ses som en översiktlig kartläggning och screening av emissioner och halter av B(a)P från småskaliga vedeldningen. Beräkningarna kan anses representera ett ”worst case”. • Den i särklass största osäkerheten vad gäller indata är statistiken från MSB över antalet eldstäder per kommun, samt hur eldstäderna fördelas mellan olika kommuner i gemensamma räddningstjänstområden. Detaljeringsgraden av underlaget samt klassificeringen av eldstäderna kan variera betydligt mellan olika kommuner/räddningstjänstförbund. För kommuner som enligt beräkningarna har haltnivåer som överskrider eller är nära att överskrida MKN rekommenderas, i ett första steg, att en noggrannare granskning/inventering görs av indata som används i beräkningarna, i synnerhet antalet eldstäder. In this report methods and results are presented from downscaling of about 40 climate

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Andréasson, Johan
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Bergström, Sten
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Carlsson, Bengt
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Graham, Phil
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Lindström, Göran
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Hydrological change - Climate change impact simulations for Sweden2004In: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 33, no 4-5, p. 228-234Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Climate change resulting from the enhanced greenhouse effect is expected to give rise to changes in hydrological systems. This hydrological change, as with the change in climate variables, will vary regionally around the globe. Impact studies at local and regional scales are needed to assess how different regions will be affected. This study focuses on assessment of hydrological impacts of climate change over a wide range of Swedish basins. Different methods of transferring the signal of climate change from climate models to hydrological models were used. Several hydrological model simulations using regional climate model scenarios from Swedish Regional Climate Modelling Programme (SWECLIM) are presented. A principal conclusion is that subregional impacts to river flow vary considerably according to whether a basin is in northern or southern Sweden. Furthermore, projected hydrological change is just as dependent on the choice of the global climate model used for regional climate model boundary conditions as the choice of anthropogenic emissions scenario.

  • 28.
    Andréasson, Johan
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Gyllander, Anders
    SMHI, Core Services.
    Johansson, Barbro
    SMHI, Professional Services.
    Källgården, Josef
    SMHI.
    Lindell, Sten
    SMHI, Professional Services.
    Olofsson, Judith
    SMHI, Core Services.
    Snötaxering med georadar: Bättre vårflödesprognoser med HBV-modellen?2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studie hade som målsättning att undersöka möjligheten att med hjälp av georadarmätningar korrigera HBV-modellens snömagasin och därigenom öka tillförlitligheten för vårflödesprognoserna.Två angreppssätt har testats för att korrigera HBV-modellens snömagasin mot snötaxeringsdata. Dels gjordes försök att finna representativa flyglinjer som, via linjär regression mot HBV-modellens uppdaterade snömagasin, kunde representera områdets verkliga snömagasin. Dels enomfördes försök att utifrån flyglinjerna och geografiska variabler interpolera fram ett arealmedelvärde för snömagasinet i prognosområdena.Resultaten från den förstnämnda metoden visar att den extra informationen kan vara av värde i områden där HBV-modellen uppvisar systematiska fel. Georadardata kan därför användas för att upptäcka och korrigera för homogenitetsbrott i klimatdata. I områden där HBVmodellens fel tycks slumpmässiga verkar däremot inte georadardata förbättra prognoserna. Försöken med ett interpolerat snömagasin gav inte resultat som ansågs tillräckligt bra för att kunna användas för uppdatering av HBV-modellen.I de flesta områden är HBV-modellens volymfel över vårfloden små (< 10%) vilket ställer höga krav på mätningarnas kvalité för att de ska kunna användas för att ytterligare förbättra prognoserna. Svårigheterna att förbättra HBV-modellens vårflödesprognoser kan dels ha varit beroende på att HBV-modellens struktur inte är anpassad till att utnyttja denna typ av indata och dels på att kvalitén på mätningarna inte var tillräcklig i förhållande till HBV-modellens precision. Snöns spatiala densitetsvariationer, snöns våthet och koordinatbestämningen av mätpunkterna har identifierats som kritiska för noggrannheten på det beräknade snömagasinets storlek. I rapporten har rekommendationer givits för hur dessa problem skulle kunna behandlas.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Andréasson, Johan
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Hellström, Sara-Sofia
    SMHI, Core Services.
    Rosberg, Jörgen
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Bergström, Sten
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Översiktlig kartpresentation av klimatförändringars påverkan på Sveriges vattentillgång.: Summary of climate change maps of the Swedish water resources - Background material for the Swedish Commission on Climate and Vulnerability. Underlag till Klimat- och sårbarhetsutredningen.2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report summarizes the water resource maps of changes in mean annual runoff, large floods and hydropower potential that have been delivered to the Swedish Commission on Climate and Vulnerability. The hydrological model simulations that have been used to produce the maps were done using the HBV Sweden modelling system. Simulations for present climate used observed input of precipitation and temperature from 1961-1990. Calculations of future hydrological conditions were based on results from regional climate modelling at the Rossby Centre, SMHI. Five different regional scenarios of future climate have been used, four representing the future period 2071-2100 and one for the whole period 1961-2100. Two different approaches to interface the hydrological model and the climate models have been used, the delta method and the scaling method. The mean annual runoff will, according to the scenarios, increase for most parts of Sweden except for the south-east parts of the country. The picture becomes more complex when it comes to changes in large floods, but they are expected to increase substantially in the south-west parts and in the Swedish mountains according to the scenarios. The total Swedish hydropower potential is expected to increase substantially according to the scenarios. All results from HBV Sweden should only be used for a general interpretation of where more in depth analyses might be of interest. The simulations based on the so-called scaling method are more preliminary than the other simulations, since the method is still under development.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Andreasson, Johan
    SMHI, Professional Services.
    Fogelberg, S
    Johnsson, H
    Pers, Charlotta
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Persson, K
    Climate change impact on water quality: Model results from southern Sweden2005In: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 34, no 7, p. 559-566Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Starting from six regional climate change scenarios, nitrogen leaching from arable-soil, water discharge, and nitrogen retention was modeled in the Ronnea catchment. Additionally, biological response was modeled in the eutrophic Lake Ringsjon. The results are compared with similar studies on other catchments. All scenarios gave similar impact on water quality but varied in quantities. However, one scenario resulted in a different transport pattern due to less-pronounced seasonal variations in the hydrology. On average, the study shows that, in a future climate, we might expect: i) increased concentrations of nitrogen in the arable root zone (+50%) and in the river (+13%); ii) increased annual load of nitrogen from land to sea (+22%) due to more pronounced winter high flow; moreover, remote areas in the catchment may start to contribute to the outlet load; iii) radical changes in lake biochemistry with increased concentrations of total phosphorus (+50%), total nitrogen (+20%), and planktonic algae such as cyanobacteria (+80%).

  • 31.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Dahne, Joel
    SMHI, Professional Services.
    Donnelly, Chantal
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Climate Change Impact on Riverine Nutrient Load and Land-Based Remedial Measures of the Baltic Sea Action Plan2012In: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 41, no 6, p. 600-612Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    To reduce eutrophication of the Baltic Sea, all nine surrounding countries have agreed upon reduction targets in the HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP). Yet, monitoring sites and model concepts for decision support are few. To provide one more tool for analysis of water and nutrient fluxes in the Baltic Sea basin, the HYPE model has been applied to the region (called Balt-HYPE). It was used here for experimenting with land-based remedial measures and future climate projections to quantify the impacts of these on water and nutrient loads to the sea. The results suggest that there is a possibility to reach the BSAP nutrient reduction targets by 2100, and that climate change may both aggravate and help in some aspects. Uncertainties in the model results are large, mainly due to the spread of the climate model projections, but also due to the hydrological model.

  • 32.
    Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Dahne, Joel
    SMHI, Professional Services.
    Donnelly, Chantal
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Lindström, Göran
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Strömqvist, Johan
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Water and nutrient simulations using the HYPE model for Sweden vs. the Baltic Sea basin - influence of input-data quality and scale2012In: HYDROLOGY RESEARCH, ISSN 1998-9563, Vol. 43, no 4, p. 315-329Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Water resource management is often based on numerical models, and large-scale models are sometimes used for international strategic agreements. Sometimes the modelled area entails several political entities and river basins. To avoid methodological bias in results, methods and databases should be homogenous across political and geophysical boundaries, but this may involve fewer details and more assumptions. This paper quantifies the uncertainty when the same model code is applied using two different input datasets; a more detailed one for the country of Sweden (S-HYPE) and a more general one for the entire Baltic Sea basin (Balt-HYPE). Results from the two model applications were compared for the Swedish landmass and for two specific Swedish river basins. The results show that both model applications may be useful in providing spatial information of water and nutrients at various scales. For water discharge, most relative errors are <10% for S-HYPE and <25% for Balt-HYPE. Both applications reproduced the most mean concentration for nitrogen within 25% of the observed mean values, but phosphorus showed a larger scatter. Differences in model set-up were reflected in the simulation of both spatial and temporal dynamics. The most sensitive data were precipitation/temperature, agriculture and model parameter values.

  • 33.
    Asp, Magnus
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Stockholms län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Stockholm County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Asp, Magnus
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Södermanlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Södermanland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Asp, Magnus
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Berglöv, Gitte
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Östergötlands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Östergötland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36. Beldring, S.
    et al.
    Andréasson, J.
    Bergström, Sten
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Graham, Phil
    SMHI, Professional Services.
    Jónsdóttir, J. F
    Rogozova, S.
    Rosberg, Jörgen
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Suomalainen, M.
    Tonning, T.
    Vehviläinen, B.
    Veijalainen, N.
    Mapping water resources in the Nordic region under a changing climate.2006Report (Other academic)
  • 37.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Kronobergs län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate i Kronoberg County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Norrbottens län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Norrbotten County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 39.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Västerbottens län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Västerbotten County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    Asp, Magnus
    SMHI, Professional Services.
    Berggreen-Clausen, Steve
    SMHI, Professional Services.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Nylén, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Persson, Håkan
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidsklimat i Västra Götalands län - enligt RCP-scenarier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The report describes todays and future climate in Västra Götaland County based on observations and climate modelling. Regional modelled RCP4.5 and RCP8.5 scenarios have been further downscaled to 4×4 km2 resolution. The results are presented as meteorological and hydrological indices based on statistically processed model data.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Berglöv, Gitte
    et al.
    SMHI, Professional Services.
    German, Jonas
    SMHI.
    Gustavsson, Hanna
    SMHI.
    Harbman, Ulrika
    SMHI, Professional Services.
    Johansson, Barbro
    SMHI, Professional Services.
    Improvement HBV model Rhine in FEWS: Final report2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Between 1997 and 2004, the German Federal Institute of Hydrology (BfG), in cooperation with the Dutch Rijkswaterstaat Waterdienst, set up and calibrated the HBV rainfall-runoff model for the river Rhine. The model performed well for its original purpose, but less well when it was incorporated in the forecasting system FEWS in 2005. The main reason for the deteriorating performance was that the precipitation, temperature and evaporation data available for real-time applications differed from the ones used for the calibration. Another problem was that the accuracy in the low flow simulations was considered inadequate for navigation forecasts. It was thus decided that the HBV model set-up for Rhine should be updated and expanded in its functionalities primarily for use in operational forecasting. The tasks given to SMHI were:· To evaluate the evaporation calculations in HBV and recommend the best one to be used in the forecasting application.· To recalibrate the model using operationally available input data and with the aim to adequately model the whole range of flows.· To activate the HBV routine for updating model state variables before a forecast (PT updating)A new precipitation and temperature data set was provided for the calibration. This data set is consistent with the data to be used in the forecasting application, but improved as compared to the first data set used in the FEWS-DE system. To improve low flow simulations, a new model option, the contributing area approach, was used. The model was recalibrated using an automatic routine. Some minor manual parameter adjustments were made in a few sub-catchments, mainly to correct for anthropogenic influences and backwater effects on discharge measurements. The calibration was done locally for some 95 sub catchments, and verified both locally and for the total river flow.The overall model performance after recalibration with the new input data was at least as good as for the original calibration. Low flow recession and variations were reproduced to a greater degree. An evaluation with the old parameters and the new input data showed that the new data set in itself was not enough for satisfactory model performance. The recalibration was necessary. PT updating was shown to improve the forecast accuracy both for low/intermediate flows and for high flows. The effect diminishes with forecast lead time, but still remains at least up to the fifth day.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 42.
    Bergström, Sten
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Andréasson, Johan
    SMHI, Professional Services.
    Graham, Phil
    SMHI, Professional Services.
    Lindström, Göran
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Use of Hydrological Data and Climate Scenarios for Climate Change Detection in the Baltic Basin2004In: Study Conference on BALTEX: Conference Proceedings / [ed] Hans-Jörg Isemer, Risø National Laboratory Technical University of Denmark GKSS Forschungszentrum Geesthacht GmbH , 2004, Vol. 4, p. 158-159Conference paper (Other academic)
  • 43.
    Bergström, Sten
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Carlsson, Bengt
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Gardelin, Marie
    SMHI, Professional Services.
    Lindström, Göran
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Pettersson, Anna
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Rummukainen, Markku
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Climate change impacts on runoff in Sweden - assessments by global climate models, dynamical downscaling and hydrological modelling2001In: Climate Research (CR), ISSN 0936-577X, E-ISSN 1616-1572, Vol. 16, no 2, p. 101-112Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The Swedish regional climate modelling programme, SWECLIM, started in 1997 with the main goal being to produce regional climate change scenarios over the Nordic area on a time scale of 50 to 100 yr. An additional goal is to produce water resources scenarios with a focus on hydropower production, dam safety, water supply and environmental aspects of water resources. The scenarios are produced by a combination of global climate models (GCMs), regional climate models and hydrological runoff models. The GCM simulations used thus far are 10 yr time slices from 2 different GCMs, UKMO HadCM2 from the Hadley Centre and the ECHAM4/OPYC3 of the Max Planck Institute for Meteorology. The regional climate model is a modified version of the international HIRLAM forecast model and the hydrological model is the HBV model developed at the Swedish Meteorological and Hydrological Institute. Scenarios of river runoff have been simulated for 6 selected basins covering the major climate regions in Sweden. Changes in runoff totals, runoff regimes and extreme values have been analysed with a focus on the uncertainties introduced by the choice of GCM and routines for estimation of evapotranspiration in the hydrological model. It is further shown how these choices affect the statistical return periods of future extremes in a design situation.

  • 44.
    Bergström, Sten
    et al.
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Graham, Phil
    SMHI, Professional Services.
    Gardelin, Marie
    SMHI, Professional Services.
    Climate change impacts on the hydrology of the Baltic Basin.2001In: Proceedings of the third study conference on BALTEX / [ed] J. Meywerk, 2001, p. 17-18Conference paper (Other academic)
  • 45.
    Bergström, Sten
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Sandén, Per
    SMHI.
    Gardelin, Marie
    SMHI, Professional Services.
    Analysis of climate-induced hydrochemical variations in till aquifers1990Report (Other academic)
    Abstract [en]

    An investigation of the relations between climatological factors and short term variabilityin groundwater storage and hydrochemistry in till aquifers is performed. The analysis isbased on a simple empirical hydrological model, the PULSE model, and groundwaterrecords from four sites in Sweden.The model proved to be capable of describing the dynamics of groundwater levels ordischarge, and at one of the sites it was possible to describe hydrochemical variations aswell. The application to the remaining three sites illustrated that groundwater chemistryshows a much more complex pattem of variations than does corresponding streamflowin this type of basin. The importance of areal variabilities within the recharge area isdiscussed and illustrated by a distribution of the model into two submodels when applyingit to one of the basins.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 46. Bowling, Laura
    et al.
    Lettenmaier, Dennis
    Graham, Phil
    SMHI, Professional Services.
    Land-surface parameterizations in northern regions: preliminary results from the PILPS 2e model intercomparison.2001In: Third study conference on BALTEX / [ed] Jens Meywerk, 2001, p. 25-26Conference paper (Other academic)
  • 47.
    Brandt, Maja
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Bergström, Sten
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Gardelin, Marie
    SMHI, Professional Services.
    MODELING THE EFFECTS OF CLEARCUTTING ON RUNOFF - EXAMPLES FROM CENTRAL SWEDEN1988In: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 17, no 5, p. 307-313Article in journal (Refereed)
  • 48.
    Brandt, Maja
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Bergström, Sten
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Gardelin, Marie
    SMHI, Professional Services.
    Lindström, Göran
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Modellberäkning av extrem effektiv nederbörd1987Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Följande analys av vattenbalansen vid extrema situationer är ett led i Flödeskommittens arbete med att ta fram nya riktlinjer för dimensioneringsberäkningar för dammar och utskov, som inleddes våren 1985 (Ehlin, 1986). Frågan fick förnyad aktualitet i samband med höstflöden 1985 och 1986, som orsakade översvämningar och ett antal mindre dammras.De viktigaste faktorerna för beräkning av dimensionerande flöden är arealnederbörd, snösmältning, markfuktighet samt flödessituationen före flödet. En analys av extrem nederbörd har utförts (Vedin och Eriksson, 1986). För beräkning av effekten av den extrema nederbörden på flödet behöver även kombinationer av eventuell snösmältning och markfuktighetsunderskott i marken vara kända. Hur stor snösmältning kan tänkas ske i ett avrinningsområde? Kan vi räkna med att marken är helt mättad? Ett sätt att analysera detta är att med HBV-modellen ta fram extrema arealnederbörds- och snösmältningsvärden samt lägsta  markfuktighetsunderskott. I denna rapport redovisas en analys, som bygger på HBV-modellberäkningar i tjugofem avrinningsområden. Sammanlagt täcker områdena 79 000 km2 av Sveriges totala yta på449 000 km2. Den sammantagna tidsperioden för beräkningarna är475 år.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Bringfelt, Bertil
    et al.
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Räisänen, Jouni
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Gollvik, Stefan
    Meterologi.
    Lindström, Göran
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Graham, Phil
    SMHI, Professional Services.
    Ullerstig, Anders
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    The land surface treatment for the Rossby Centre Regional Atmospheric Climate Model - version 2 (RCA2)2001Report (Other academic)
    Abstract [en]

    A new version of the land surface scheme has been completed and is now applied in comparative tests of version 2 of the Rossby Centre Regional Atmospheric Climate Model (RCA2) using analysed fields from the ECMWF reanalysis project (ERA). The scheme contains two soil layers and a vegetation layer. There are two prognostic temperatures, one covering the top soil layer plus vegetation and one for a second, deeper soil layer. There is also a third, bottom soil temperature relaxed to six-hourly ERA fields. For soil moisture there are two prognostic layers but no bottom relaxation is used. A hydrologically-based soil moisture model (beta model) is used to represent subgrid soil moisture variability. A hydrological snow model makes regard to subgrid temperature variability using a geographical database for variance of topography. There are equations for heat and moisture exchange between the two soil layers. Here the hydraulic and thermal properties depend on soil type and soil moisture. Transpiration flux transports moisture from both soil layers depending on a stomatal resistance of vegetation surfaces as function of daylight intensity, soil water deficit, fraction of frozen soil water, air temperature and water vapour pressure deficit in the air. A treatment of rainfall interception on vegetation is used, broadly following the ISBA model, with a vegetation layer storing intercepted water. Subgrid weighting of albedo, surface roughness and parameters for calculating surface resistance is made using a geographical database for area fraction of forest and open land. The leaf area index varies seasonally for short vegetation and for deciduous forest, but not for coniferous forest. A soil freezing/melting algorithm influencing soil temperature is used. Implicit methods are used for solving the equations of most surface variables. A summary of model results compared to observations, is given at the end of the report.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Bringfelt, Björn
    et al.
    SMHI.
    Backström, Hans
    SMHI, Professional Services.
    Kindell, Sven
    SMHI, Professional Services.
    Omstedt, Gunnar
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Persson, Christer
    SMHI, Research Department, Air quality.
    Ullerstig, Anders
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Calculations of PM-10 concentrations in Swedish cities - Modelling of inhalable particles1997Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The project was initiated by the Swedish Environmental Protection Agency in order to improve the basis for making standards for PM-10 concentrations in urban air. Model development has been made for Norrköping and Gothenburg. Modelling has been necessary of both long-range and local contributions.

    The long-range dispersion has been simulated by the MATCH-Europe and MATCH-Sweden models, the former being a conventional dispersion model based on meteorology and emission data and the latter including also results from background air pollution measurements in Sweden and neighbouring countries.

    For the local scale, both car exhaust panicles and resuspended particles from a traffic source inventory are dispersed in the city using meteorological data and a Gaussian dispersion mode! and, if needed, a street canyon dispersion submodel. For panicle resuspension, a new model has been developed. The parameters of the resuspension model have been adjusted to two streets/measuring periods in Norrköping.

    At street level in Norrköping, the local model showed to contribute to a large part of the total concentration, especially in late winter and early spring due to resuspension. The MATCH mode! gives same underestimate due to the absence of organic compounds and simulation of PM-2.5 instead of PM-10. However, at some episodes in Norrköping and, in general, for a station at roof level in central Gothenburg and at the rural station Aspvreten, the model estimates of regional PM-2.5 concentrations constitute a larger part of the observed PM-10 concentrations. A good covariation in time with measured data occurs for both the MATCH model and the local model.

    Download full text (pdf)
    fulltext
12345 1 - 50 of 229
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf