Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 534
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Alberoni, P P
    et al.
    Andersson, T
    SMHI.
    Mezzasalma, P
    Michelson, Daniel
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Nanni, S
    Use of the vertical reflectivity profile for identification of anomalous propagation2001Ingår i: Meteorological Applications, ISSN 1350-4827, E-ISSN 1469-8080, Vol. 8, nr 3, s. 257-266Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Anomalous propagation (anaprop), analogous to the upper mirage in the visual wavelengths, is still a major problem in radar meteorology. This phenomenon assumes particular importance in automatic recognition and estimation of rainfall. Anaprop echoes from terrain features such as hills and coasts Often give echoes up to 50-60 dBZ equivalent to heavy rain or hail in severe thunderstorms. Anaprop echoes from sea waves may be comparable in strength to those from moderate precipitation and also form similar patterns. Based on the evidence that the vertical reflectivity profile of precipitation is quite different from the anaprop profile, two methods for anaprop identification are presented. The method proposed by the Servizio Meteorologico Regionale (SMR, Italy) simply uses the operational scan procedure to discriminate between precipitation and anaprop. At the Swedish Meteorological and Hydrological Institute an 'ad hoc' scan strategy has been developed in order to obtain much more detail of the lowest reflectivity profile. A number of statistical parameters have been used to achieve a better discrimination between precipitation, land and sea clutter. A number of case studies, representing different echo intensities and patterns, and including a case of anaprop with embedded precipitation, are presented to assess the impact of these methods.

  • 2.
    Alexandersson, Hans
    et al.
    SMHI.
    Dahlström, Bengt
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Future climate in the Nordic region – survey and synthesis for the next century1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The greenhouse gases carbon dioxide, methane, chlorfluorcarbons and nitrous  oxide are increasing due to man's activities. 0n physical grounds it is generally believed that this will influence the climate of the earth. Observational evidence, mainly global mean temperatures, indicate that the earth becomes warmer at present. It is, however, not possible to rule out that natura! factors have caused observed changes until now. Swedish data show small or no trends at present.

    The suggested scenarios for Sweden are given in interval form to express the large uncertainty. For temperature and precipitation in the years around 2030 we suggest the following changes compared with the levels around 1990.

                     Winter   Summer Winter     Summer.            

                     temp.    temp.     Prec.       Prec.

    Northern

    Sweden:    0.5-1.5  00-1.5     0-15 %   0-10 %

    Southern

    Sweden:    0.0-1.0  0.0-0.5    0-15 %   0-10 %

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Algotsson, Josefina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Edman, Moa
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Förslag till statusklassning av parameter 9.5 Sötvatteninflöde och vattenutbyte i kustvatten och vatten i övergångszon: En jämförelse mellan Kustzonsmodellens naturliga och normala uppsättning2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Omkring hälften av Sveriges elproduktion utgörs idag av vattenkraft vilken produceras i omkring 2000 kraftverk. Den största avrinningen av vatten från land sker under våren och vattnet lagras i magasin för elproduktion under vintern. Denna förändring av den naturliga avrinningen har stora effekter på de akvatiska ekosystemen och vara ett av de största miljöproblemen för svenska vattendrag och sjöar.Det saknas idag en vägledning för statusklassificering av hydromorfologiska parametrar i kustvatten enligt Vattendirektivet. SMHI fick i uppdrag av Vattenmyndigheterna att ta fram ett förslag till klassgränser och klassning för parameter 9.5 Sötvatteninflöde och vattenutbyte i kustvatten och vatten i övergångszon enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2013:19. Den hydrologiska modellen S-HYPE och den oceanografiska Kustzonsmodellen användes för att studera de skillnader i färskvattentillförsel samt färskvatteninnehåll, salinitet och vattenålder i ytan som orsakas av reglering av vattenflödet på land.Baserat på resultaten har regleringen av vattenflödet på land överlag lett till en ökning av färskvatteninnehållet med 2 % längs Norrlandskusten och en motsvarande minskning av färskvatteninnehållet på västkusten. Typiskt leder regleringen av vatten på land till en lägre färskvattentillförsel till kusten under våren och sommaren och en högre färskvattentillförsel till kusten på hösten och vintern jämfört med ett scenario med en naturlig landavrinning.Den naturliga bakgrundsvariationen, enligt definitionen ± 2 MAD (Median Absolute Deviation), och den Maximala Absoluta Avvikelsen, MAA, användes för att konstruera 5 statusklasser. Denna metod gav upphov till att 98 % av kustvattenförekomsterna fick en Hög eller God status för parametrarna färskvattentillförsel och salinitet, 87 % av kustvattenförekomsterna fick en Hög eller God status för färskvatteninnehåll och 83 % av kustvattenförekomsterna fick en Hög eller God status för vattenålder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Algotsson, Josefina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Van Der Stelt, Frank
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Abdoush, Diala
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Swedish coastal water bodies on Wikidata Combining WFD data with Wikidata2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I enlighet med Vattendirektivet rapporterar Vattenmyndigheterna miljöinformation om Sveriges ytvattenförekomster till EU.Under Naturvårdsverkets regeringsuppdrag Smartare miljöinformation togs initiativet upp att visualisera den till EU rapporterade miljöinformationen om Sveriges kustvattenförekomster på Wikidata och Wikipedia. SMHI har lett initiativet med stöd från Wikimedia Sverige, Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt, Jönköpings länsstyrelse och volontärer från Wikimedias gemenskap.Syftet med arbetet var att göra miljöinformation om Sveriges kustvattenförekomster mer tillgänglig för allmänheten, sprida kunskap om statusklassning samt skapa förutsättningar att öka miljömedvetenheten hos allmänheten. Projektet har resulterat i att:• 653 nya kustvattenförekomster beskrivs på Wikidata.• Artiklar om vattenförvaltning i Sverige, kustvattenförekomster och databasen SVAR har skapats på Wikipedia.• En mall för informationsrutor på Wikipedia har tagits fram och kan automatiskt hämta och visa information om kustvattenförekomsters statusklassning från Wikidata.• Mallen för informationsrutor om kustvattenförekomster används i artiklar om kustvatten på Wikipedia.• Information på smhi.se om SMHIs datapolicy är uppdaterad.• Licensen för databasen SVAR är fastställd till CC0 vilket förenklar användningen av informationen och öppnar möjligheten att använda den på fler sätt än tidigare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Almroth-Rosell, Elin
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Wåhlstrom, Irene
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vali, Germo
    Eilola, Kari
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Pia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hieronymus, Magnus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Arneborg, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    A Regime Shift Toward a More Anoxic Environment in a Eutrophic Sea in Northern Europe2021Ingår i: Frontiers in Marine Science, E-ISSN 2296-7745, Vol. 8, artikel-id 799936Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    A Regime Shift Toward a More Anoxic Environment in a Eutrophic Sea in Northern Europe
  • 6.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Grafström, Torbjörn
    SMHI.
    Andersson, Jan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar - Klints Bank1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Gotlandsolja AB har uppdragit åt IVL att genomföra en miljökonsekvensutredning med anledning av planerad provborrning efter olja på Klints Bank öster om Gotland. SMHI har fått i uppdrag att genomföra punkt 2 i denna utredning, som berör spridning av ett tänkt oljeutsläpp.

    Ett numeriskt modellarbete ligger till grund för spridningsberäkningarna. Vinduppgifter är framtagna ur klimatstatistik och utgör historiska observationer från olika säsonger.

    Under vinter- och vårsäsongen berörs i majoriteten av fallen Gotlands ost- och sydkust efter 30 dygn eller mindre. I ogynnsamma fall, kraftiga NE-E vindar, når oljan Gotlands kust inom 2 dygn. I enstaka fall berörs också Stockholms skärgård och Öland.

    Sommar och höst, med majoriteten av vindar från sektorn S-NY, påverkas i hög grad Baltiska kusten inom 30 dygn. I ogynnsamma fall kan det ske inom   5 - 6 dygn.

    Under nov-jan är ca var 3:e observerad vindhastighet större än 10 m/s - i 5 % av fallen är vindhastigheten större än 15 m/s.

    Högsta uppmätta våghöjden under en 6-månadersperiod är 5.9 m - den kan sannolikt bli upp mot det dubbla.

    Strömmarna är i medeltal svaga, ofta sydgående - i extrema fall kan dock strömhastigheten uppgå till mellan 50 - 100 cm/s.

    Is förekommer i området endast under mycket svåra isvintrar, vilket inträffar mellan vart 7:e och 10:e år.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7. Amundin, Mats
    et al.
    Carlstrom, Julia
    Thomas, Len
    Carlen, Ida
    Teilmann, Jonas
    Tougaard, Jakob
    Loisa, Olli
    Kyhn, Line A.
    Sveegaard, Signe
    Burt, M. Louise
    Pawliczka, Iwona
    Koza, Radomil
    Arciszewski, Bartlomiej
    Galatius, Anders
    Laaksonlaita, Jussi
    MacAuley, Jamie
    Wright, Andrew J.
    Gallus, Anja
    Dahne, Michael
    Acevedo-Gutierrez, Alejandro
    Benke, Harald
    Koblitz, Jens
    Tregenza, Nick
    Wennerberg, Daniel
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Brundiers, Katharina
    Kosecka, Monika
    Tiberi Ljungqvist, Cinthia
    Jussi, Ivar
    Jabbusch, Martin
    Lyytinen, Sami
    Saskov, Aleksej
    Blankett, Penina
    Estimating the abundance of the critically endangered Baltic Proper harbour porpoise (Phocoena phocoena) population using passive acoustic monitoring2022Ingår i: Ecology and Evolution, E-ISSN 2045-7758, Vol. 12, nr 2, artikel-id e8554Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Estimating the abundance of the critically endangered Baltic Proper harbour porpoise (Phocoena phocoena) population using passive acoustic monitoring
  • 8. Andersson, Agneta
    et al.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Ripszam, Matyas
    Rowe, Owen
    Wikner, Johan
    Haglund, Peter
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Legrand, Catherine
    Figueroa, Daniela
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Paczkowska, Joanna
    Lindehoff, Elin
    Tysklind, Mats
    Elmgren, Ragnar
    Projected future climate change and Baltic Sea ecosystem management2015Ingår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 44, s. S345-S356Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Climate change is likely to have large effects on the Baltic Sea ecosystem. Simulations indicate 2-4 degrees C warming and 50-80 % decrease in ice cover by 2100. Precipitation may increase similar to 30 % in the north, causing increased land runoff of allochthonous organic matter (AOM) and organic pollutants and decreased salinity. Coupled physical-biogeochemical models indicate that, in the south, bottom-water anoxia may spread, reducing cod recruitment and increasing sediment phosphorus release, thus promoting cyanobacterial blooms. In the north, heterotrophic bacteria will be favored by AOM, while phytoplankton production may be reduced. Extra trophic levels in the food web may increase energy losses and consequently reduce fish production. Future management of the Baltic Sea must consider the effects of climate change on the ecosystem dynamics and functions, as well as the effects of anthropogenic nutrient and pollutant load. Monitoring should have a holistic approach, encompassing both autotrophic (phytoplankton) and heterotrophic (e.g., bacterial) processes.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Andersson, Helén
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eriksson Bram, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Löptien, Ulrike
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Strömqvist, Johan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Översikt av beräkningsmodeller för bedömning av fiskodlingars näringsämnesbelastning på sjöar, vattendrag, magasin och kustvatten2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten är en kunskapssammanställning som utförts av SMHI på uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten. Den utgör inte något ställningstagande från Havs- och vattenmyndighetens sida. Rapporten försöker att sammanfatta den problematik som associeras med näringsämnesbelastningar från fiskodlingar i öppna kassar, vilka typer av beräkningar som kan behöva göras för att få en uppfattning om hur dessa kan påverka miljön samt några olika typer av modeller för detta ändamål.

    Fisk-, alg- och skaldjursodling är en växande industri runt om i världen som kan ge såväl näringsrik och hälsosam mat som arbetstillfällen. En nackdel med framförallt fiskodling i öppna kassar är att den kan innebära en påfrestning för vattenmiljön. De näringsämnen som ofta släpps ut från odlingen kan bidra till den övergödningsproblematik som redan finns i många sjöar och havsområden. Det är därför av största vikt att få en god uppskattning av den förväntade storleken på utsläppen förknippade med en öppen odling samt hur de kan tänkas förändra vattenkvaliteten på odlingsplatsen och dess närhet. Beräkningsmodeller kan vara till god hjälp vid bedömningen.

    Fiskar utsöndrar lösta näringsämnen och från odlingskassarna faller det också ut partikulärt organiskt material i form av fekalier och oätet foder. Storleken på näringsämneskällorna behöver beräknas och det finns modeller av olika komplexitet för att uppskatta detta. Storleken på det partikulära avfallet är viktigt dels för att det bidrarmed näringsämnen till vattnet och dels för att det kan ge upphov till ansamlingar av organiskt material på bottnen. När det organiska materialet bryts ner förbrukas syre och om ansamlingarna blir omfattande finns en risk för att det uppstår syrebrist vid bottnen. Om svavelväte bildas kan det orsaka skador på såväl den odlade fisken som det lokala ekosystemet. Odlingen kan också bidra till en försämrad vattenkvalitet i sin omgivning genom att tillgången av lösta näringsämnen blir större och därmed ge en ökad algproduktion. Den ökade algproduktionen skall i sin tur brytas ner och kan i förlängningen bidra till syrebristproblematiken.

    Det finns ett antal modeller som är specifikt utvecklade för fiskodlingar i öppna kassar och de tar i olika hög grad upp den beskrivna problematiken. Rapporten innehåller detaljerade genomgångar av några av modeller för att visa på styrkor och svagheter kring olika angreppsätt. Den innehåller också sammanfattningar av några vanligt förekommande modeller som använts internationellt vid bedömning av fiskodlingars miljöpåverkan. För att minska den negativa påverkan på vattenmiljön från har det också utvecklats recirkulerande system för odling. Rapporten tar inte upp belastning från den typen av fiskodlingar. Om utsläppen från ett sådant system är känt kan dock vattenkvalitetsmodeller användas för att se effekten av utsläpp från en punktkälla.

    Rapporten sammanfattar ett antal vattenkvalitetsmodeller för sjöar, vattendrag, kust och hav. En vattenkvalitetsmodell behöver inte nödvändigtvis vara utvecklad för att beskriva konsekvenser av fiskodlingar men bör kunna hantera frågeställningar som uppkommer vid bedömningar av övergödningsrisk vid utsläpp från en punktkälla. Den behöver därför kunna simulera parametrar såsom förändringen av näringsämneskoncentrationer, primärproduktion, siktdjup och syrgashalter på olika nivåer i vattenmassan. Modeller för den här typen av uppskattningar finns också i olika komplexitetsgrad och för olika skalor i tid och rum.

    Vid modellering är en god tillgång till observationer en förutsättning för pålitliga modellresultat och behövs såväl för att driva och kalibrera modellen som för validering av modellresultaten. Det är viktigt att tillgängliga data håller god kvalitet. En noggrann analys och beskrivning av den tillgängliga databasen hjälper därmed till att bedöma tillförlitligheten av modellsimuleringarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Andersson, Jafet
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Arheimer, Berit
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Combine and Share Essential Knowledge for Sustainable2016Ingår i: The Solutions Journal, ISSN 2154-0926, Vol. 7, nr 3, s. 30-32Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Andersson, Jafet
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Arheimer, Berit
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Combine and Share Essential Knowledge for Sustainable Water Management2016Ingår i: Solutions Journal, ISSN 2154-0896, E-ISSN 2154-0926, Vol. 7, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Becker, Björn
    SMHI.
    Hillgren, Robert
    SMHI.
    Brofjordens kraftstation: Kylvattenspridning i Hanneviken1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vattenfall planerar att lokalisera en restoljeförgasningsanläggning intill Scanraff vid Brofjorden. Anläggningens kylvattenutsläpp beräknas till 7,5 m3/s med eninitiell övertemperatur på cirka 10 °C. Alternativa utsläppspunkter är söder om Hanneviksholmen och södra Trommekilen.

    En frågeställning är huruvida man genom lämpligt val av utsläppsarrangemang kan få en gynnsam uppvärmning av Hanneviken och därigenom förbättra förutsättningarna för en produktion av växtplankton.Tillgången på växtplankton är en förutsättning för en tänkt ostronodling norr om Hanneviksholmen.

    SMHI har fått i uppdrag av Vattenfall Utveckling AB att utreda kylvattenspridningen för två alternativa utsläpp i Hanneviken. Arbetet har omfattat simuleringar av cirkulationsförhållandena och kylvattenspridningen samt fältundersökningar. Fältmätningarna har syftat till dels att verifiera modellens resultat dels att få en uppfattning om hur stor del av året man kan förvänta en gynnsam uppvärmning av Hanneviken.

    Uppvärmningen av Hanneviken är starkt beroende av vindens riktning.För ostlig vind är temperaturhöjningen mindre än 2 °C,medan den är 3-5 °C för sydostlig eller sydvästlig vind.

    Uppvärmningen av vattnet längs kusten nordost om Kågarna blir 2-3 °C.

    Utsläppsalternativ 1 ger en något högre uppvärmning.

    Vindar från SE över S till W är mest gynnsamma för en inström väster om Hanneviksholmen och därmed en spridning av kylvatten in mot Hanneviken. Andelen av dessa vindar under året uppskattas till cirka 50%.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar i Öregrundsgrepen 19861987Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    1986 kan kraftverkets drift betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme. Samtliga tre block har haft ett högt driftutnyttjande.

    Kontrollprogrammets målsättning har varit att kontinuerligt övervaka kylvattnets spridning i tid och rum. Av särskilt intresse har varit att övervaka effekterna av läckaget från F 3:s kylvattenkanal. Tätningsarbetena påbörjades under F 3:s revisionsperiod under sensommaren och var avslutade i slutet av november. Följande slutsatser har dragits:

    • Tre-blocksdriften under december har inneburit avkylningsytor av storleken 6 - 8 km?Under två-blocksdrift är motsvarande ytor 4 - 7 km2
    • Området mellan St Sandgrund och vallen påverkas mest av läckaget.
    • 10°C övertemperatur har förekommit närmast vallen.
    • Vid driftstopp1 F 3:s revisionsperiod, avkyls det berörda läckageområdet.Ingen förekomst av uppvärmt kylvatten kan konstateras under revisionsperioden.
    • Vid idrifttagande av F 3 har omgående vattenområdet påverkats.
    • Drift under islagd period har medfört att öppet vatten förekommit utanför vallen hela tiden trots den svåra isvintern.
    • Ett extremt vattenstånd+ 143 cm över MW har förekommit (jfr med+ 150 cm vilket motsvarar "hundraårsvattenståndet").
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar i Öregrundsgrepen perioden 84/851986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19871988Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    1987 kan kraftverkets drift betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme. Samtliga tre block har haft ett högt drift utnyttjande.

    Kontrollprogrammets målsättning har varit att kontinuerligt övervaka kylvattnets spridning i tid och rum. Av särskilt intresse har varit att se effekten av kylvattentillskottet från block 3 via ordinarie utlopp.

    Följande slutsatser har dragits:

    • Treblocksdriften under året har inneburit avkylningsytor av storleksordningen 7 - 12 km2. Den tidigare bedömningen med endast karteringar från december 1986, var 6 - 8 km2.
    • Temperaturen i skärgårdsområdet har inte påverkats av treblocksdriften.
    • Något fortsatt läckage från F 3:s kylvattenkanal har inte observerats.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19881989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    1988 kan kraftverkets drift betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme. Samtliga tre block har haft ett högt driftutnyttjande.

    Reservutskovet har dock nyttjats mer än föregående år, ca 3 månader.

    Kontrollprogrammets målsättning har varit att kontinuerligt övervaka kylvattnets spridning i tid och rum. Av särskilt intresse har varit att se effekten av  kylvattentillskottet från block 3 via ordinarie utlopp.

    Följande slutsatser har dragits:

    • Treblocksdriften under året har inneburit avkylningsytor av storleksordningen 8 - 16 km 2. Den tidigare bedömningen från 1987; var 7 - 12 km2.
    • Temperaturen i skärgårdsområdet har inte påverkats av treblocksdriften.
    • Något märkbart läckage från F 3:s kylvattenkanal har inte observerats.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19891990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19921993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    1992 års kontrollprogram har haft som målsättning att:

    - kontinuerligt bevaka temperaturen i vertikal Si skärgårdsområdet.

    - kontrollera vattenområdet vid F3:s kylvattenkanal (tidigare läckaget).

    Kraftverkets drift under 1992 kan betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme.

    Reservutskovet har använts i drygt 1 månad. Under 1990 och 1991 var motsvarande tid cirka 6 månader. Att perioden varit så mycket längre under de två föregående åren har berott på att Kustlaboratoriet i Öregrund bedrivit ett försök att skapa möjligheter för en förbättrad fiskreproduktion.

    Kommentarer:

    * Tendensen av något förhöjda temperaturer under åren 1990 - 91 i skärgårdsområdet vid vertikal S har brutits. Temperaturen ligger på en mer normal nivå genom att reservutskovet utnyttjats betydligt mindre under 1992.

    * Det fanns inga spår av det tidigare läckaget utanför F3:s kylvattenkanal.

    Statistiskt sett var årsmedeltemperaturen (april - november) under -92 i vertikal Spå 1 m djup 0.23°C över medelvärdet för perioden 1977-91. För 1991 och 1990 låg årsmedeltemp. 2.2°C resp l.8°C över medelvärdet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19931994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    1993 års kontrollprogram har haft som målsättning att:

    - kontinuerligt bevaka temperaturen i vertikal S i skärgårdsområdet

    - kontrollera vattenområdet vid F3:s kylvattenkanal (tidigare läckaget).

    Kraftverkets drift under 1993 kan betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme.

    Reservutskovet har använts i drygt 1 månad. Under 1990 och 1991 var motsvarande tid cirka 6 månader. Att perioden varit så mycket längre under de två åren har berott på att Kustlaboratoriet i Öregrund bedrivit ett försök att skapa möjligheter för en förbättrad fiskreproduktion.

    Kommentarer:

    * Temperaturen ligger på en fortsatt normal nivå genom att reservutskovet   utnyttjats betydligt mindre under 1992.

    * Det fanns inga spår av det tidigare läckaget utanför F3:s kylvattenkanal.

    Statististiskt sett var årsmedeltemperaturen (april - november) under -93 i vertikal Spå 1 m djup 0.l8°C under medelvärdet för perioden 1977-92.

    För 1991 och 1990 låg årsmedeltemp. 2.2°C resp l.8°C över medelvärdet, samt för 1992 låg årsmedeltemp. 0.23°C över medelvärdet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19941995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kraftverkets drift under 1994 kan betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme.

    Kylvatten från Fl och F2 har släppts via reservutskovet under 5 månader. Detta på grund av problem med rensningen av fiskspärren vid biotestsjöns utlopp. Den sammantagna effekten av kylvatten från reservutskovet och en värmebölja medförde att den hittills högsta uppmätta temperaturen i vertikal S, 25.2°C noterades den 2 augusti. Årsmedeltemperaturen (april - november) under 1994 i vertikal S på 1 m djup låg 1.7 °C över medelvärdet för perioden 1977 - 1993 (april - november).

    1994 års temperaturöverskott uppstod framförallt under sommaren, under senhösten ökade vattenutbytet med det utanförliggande havsområdet och någon ackumulering av kylvatten kunde inte registreras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19951996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Målsättning för 1995 års kontrollprogram har varit att kontinuerligt bevaka temperaturen i vertikal S i skärgårdsområdet.

    Kylvatten har släppts via reservutskovet vid olika tillfällen under sammanlagt 5 månader. Största delen av utsläppen har skett under andra halvåret. Detta pga problem med rensningen av fiskspärren vid Biotestsjöns utlopp. För 1994 rådde liknande förhållanden.

    Effekten av kylvatten från reservutskovet och en vann inledning på hösten ("brittsommar") medförde att den hittills högsta månadsmedeltemperaturen för oktober noterades (vertikal S på 1 m djup 11.82°C). Årsmedeltemperaturen (april-nov) under 1995 låg 1 °C över medelvärdet för perioden 1977-94 (april-nov ). Motsvarande siffra för 1994 var 1. 7°C.

    1995 års temperaturöverskott uppstod framförallt under augusti-september- oktober. I  november ökade vattenutbytet med det utanförliggande havsområdet och någon ackumulering av kylvatten kunde inte registreras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Westring, Gustaf
    SMHI.
    Strömmar, skiktningsförhållanden, vattenståndsvariationer mellan Cebu och Leyte, Filippinerna.: -En förstudie inför sjökabelläggning i områdetTyp: Rapport1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Andersson, Kerstin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Svenskt sjöregister. 2 delar: Svenskt Vattenarkiv1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Andersson, Kerstin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattenföring i Sverige. Del 1. Vattendrag till Bottenviken: Svenskt Vattenarkiv1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En viktig uppgift för SMHI är att ge information om vattenföringen i Sveriges vattendrag. "Vattenföringen i Sveriges floder" utkom 1954. Den sammanställdes av Ragnar Melin och innehöll uppgifter tom är 1950. En ny utgåva, "Vattenföring i Sverige", publicerades 1979. Den innehåller minst 10 år långa mätserier för de vattenföringsstationer som var i drift 1975 samt för vissa tidigare nedlagda stationer.

    Denna utgåva innehåller vattenföringsuppgifter t o m 1990 för de vattenföringsstationer som var i drift 1990 och som har en mätserie på minst 10 år.

    SMHI publicerar denna gäng "Vattenföring i Sverige" i fyra delar. Indelningen av Sverige är densamma som i "Arealer för avrinningsområden", som samtidigt är under utgivning. De olika delarna omfattarDel 1 vattendrag som mynnar i BottenvikenDel 2 vattendrag som mynnar i BottenhavetDel 3 vattendrag som mynnar i Egentliga ÖstersjönDel 4 vattendrag som mynnar i Västerhavet ( Öresund, Kattegatt, Skagerrak).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Andersson, Kerstin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattenföring i Sverige. Del 2. Vattendrag till Bottenhavet: Svenskt Vattenarkiv1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En viktig uppgift för SMHI är att ge information om vattenföringen i Sveriges vattendrag. "Vattenföringen i Sveriges floder" utkom 1954. Den sammanställdes av Ragnar Melin och innehöll uppgifter tom år 1950. En nyutgåva, "Vattenföring i Sverige", publicerades 1979. Den innehåller minst 10 år långa mätserier för de vattenföringsstationer som var i drift 1975 samt för vissa tidigare nedlagda stationer. Denna utgåva innehåller vattenföringsuppgifter t o m 1990 för de vattenföringsstationer som var i drift 1990 och som har en mätserie på minst 10 år.

    SMHI publicerar denna gång "Vattenföring i Sverige" i fyra delar. Indelningen av Sverige är densamma som i "Arealer för avrinningsområden", som samtidigt är under utgivning. De olika delarna omfattar

    Del 1 vattendrag som mynnar i BottenvikenDel 2 vattendrag som mynnar i BottenhavetDel 3 vattendrag som mynnar i Egentliga ÖstersjönDel 4 vattendrag som mynnar i Västerhavet ( Öresund, Kattegatt, Skagerrak).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Andersson, Kerstin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattenföring i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön: Svenskt Vattenarkiv1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En viktig uppgift för SMHI är att ge information om vattenföringen i Sveriges vattendrag. "Vattenföringen i Sveriges floder" utkom 1954. Den sammanställdes av Ragnar Melin och innehöll uppgifter tom är 1950. En ny utgåva, ''Vattenföring i Sverige", publicerades 1979. Den innehåller minst 10 år långa mätserier för de vattenföringsstationer som var i drift 1975 samt för vissa tidigare nedlagda stationer.

    Denna utgåva innehåller vattenföringsuppgifter t o m 1990 för de vattenföringsstationer som var i drift 1990 och som har en mätserie på minst 10 år.

    SMHI publicerar denna gång "Vattenföring i Sverige'' i fyra delar. Indelningen av Sverige är densamma som i "Arealer för avrinningsområden", som samtidigt är under utgivning. De olika delarna omfattar

    Del 1 vattendrag som mynnar i BottenvikenDel 2 vattendrag som mynnar i BottenhavetDel 3 vattendrag som mynnar i Egentliga ÖstersjönDel 4 vattendrag som mynnar i Västerhavet ( Öresund, Kattegatt, Skagerrak).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Andersson, Kerstin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vattenföring i Sverige. Del 4. Vattendrag till Västerhavet: Svenskt Vattenarkiv1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En viktig uppgift för SMH1 är att ge information om vattenföringen i Sveriges vattendrag. "Vattenföringen i Sveriges floder" utkom l954. Den sammanställdes av Ragnar Melin och innehöll uppgifter tom år 1950. En ny utgåva, "Vattenföring i Sverige", publicerades 1979. Den innehåller minst 10 är långa mätserier för de vattenföringsstationer som var i drift 1975 samt för vissa tidigare nedlagda stationer.Denna utgåva innehåller vattenföringsuppgifter tom 1990 för de vattenföringsstationer som var i drift 1990 och som har en rnätserie på minst 10 år.SMHI publicerar denna gäng ''Vattenföring i Sverige" i fyra delar. Indelningen av Sverige är densamma som i "Arealer för avrinningsområden'', som samtidigt är under utgivning.e olika delarna omfattarDel 1 vattendrag som mynnar i BottenvikenDel 2 vattendrag som mynnar i BottenhavetDel 3 vattendrag som mynnar i Egentliga ÖstersjönDel 4 vattendrag som mynnar i Västerhavet ( Öresund, Kattegatt, Skagerrak).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Andersson, Lars
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Trends in nutrient and oxygen concentrations in the Skagerrak-Kattegat1996Ingår i: Journal of Sea Research, ISSN 1385-1101, E-ISSN 1873-1414, Vol. 35, nr 1-3, s. 63-71Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Skagerrak and Kattegat form a transition zone between the Baltic and the North Sea. Both areas are subject to increased nutrient loads. In this paper a non-parametric method is used to calculate the changes in nutrient and oxygen concentrations in the area. The period chosen was 1971 to 1990 and the parameters were dissolved inorganic nitrogen, phosphorus, silicate, total nitrogen and total phosphorus together with oxygen and oxygen saturation. Data have been sorted after salinity and the analyses have been carried out for different water masses and subareas. The results demonstrate that both surface and deep water in the Kattegat show increasing trends during winter for all nutrients except silicate. During summer there is an increase in total nitrogen and total phosphorus while silicate shows a decrease. In the Skagerrak the picture is more variable; in the eastern part, however, there is a clear increase for all inorganic nutrients during winter in the coastal water. Oxygen shows a declining trend in most areas.

  • 29.
    Andersson, Lars
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Carlberg, Stig
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Edler, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Fogelqvist, Elisabet
    SMHI.
    Fonselius, Stig
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Fyrberg, Lotta
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Palmén, Håkan
    SMHI.
    Sjöberg, Björn
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Zagradkin, Danuta
    SMHI.
    Haven runt Sverige 1991. Rapport från SMHI, Oceanografiska Laboratoriet, inklusive PMK - utsjöprogrammet1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report describe SMHls environmental monitoring in the open sea areas around Sweden, from the Skagerrak to the northem part of the Bothnian Sea  A great part of the results from the project described here are also reported as a national Swedish contribution to the Baltic Monitoring Programme (BMP) of the Helsinki Commission (HELCOM). Physical, chemical and biological parameters are studied in water samples, zoobenthos is studied in sediment grab samples and samples of fish and mussels are collected for the determination of harmful substances in the Kattegat, the Sound (Öresund), the Baltic Proper and the Gulf of Bothnia.

    The temperature of the sea surface layer was higher than normal most part of the year, just as in 1989. In the entire sea area the temperatures were 1- 3 °C above the long term mean value for the period 1979 - 1989. The oxygen conditions in the south eastern Kattegat once again were unfavorable in late summer and early autumn. However, despite the unusually calm autumn with only weak mixing of the water masses the oxygen concentrations increased again and the situation never was serious. Also in the Baltic Proper the bad oxygen situation in the deep water prevailed in several basins the whole year. No major inflow of oxygen rich water occurred to ventilate the deep basins. In the Bornholm Basin hydrogen sulphide was present under the halocline (with an extension into the Hanö Bight) the whole year with the exception of the August cruise. In the Gdansk Basin there is no longer any stratification and oxygen is mixed into the water from the atmosphere. This has improved the conditions in the bottom water. In the Eastern Gotland Basin hydrogen sulphide has been present in the bottom water for more than 13 years continuously. The Northem Central Basin, including the Landsort Deep, and the Western Central Basin were free from hydrogen sulphide the whole year. Nutrient conditions did not show any remarkable or unexpected changes during 1990. During the winter period phosphate and nitrate were present in about normal concentrations, which decreased to near detection limit during the production period in the spring and early summer and then increased again during autumn. The petroleum hydrocarbons showed during the spring roughly the same concentrations as during the previous years, whereas the autumn values were normal in the surface water only and all other values were high or very high. The reason for this has not been identified.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Andersson, Lars
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Carlberg, Stig
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Fogelqvist, Elisabet
    SMHI.
    Fonselius, Stig
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Fyrberg, Lotta
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Palmén, Håkan
    SMHI.
    Zagradkin, Danuta
    SMHI.
    Yhlén, Bengt
    SMHI.
    Program för miljökvalitetsövervakning – PMK: Utsjöprogram under 19901991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    ProjektI denna rapport beskrivs en verksamhet med miljöövervakning i de öppna havsområdena runt Sverige, från Kattegatt till nordligaste delen av  bottenhavet. SMHI utför arbetet på uppdrag av Naturvårdsverket, eftersom verksamheten ingår i det nationella programmet för övervakning av miljökvalitet - PMK. Större delen av resultaten överlämnas som ett svenskt bidrag till Helsingforskommissionens program för övervakning av Östersjöns marina miljö (BMP -Baltic Monitoring Programme).

    Övervakningen utförs genom att prover insamlas under regelbundna  expeditioner i Kattegatt, Öresund, Östersjön och Bottniska Viken. Fysikaliska, kemiska och biologiska parametrar bestäms i vattenprover, bottenfaunan studeras i sedimentprover och prover från fisk och mussla insamlas för bestämning av olika miljögifter.

    Arbetet utförs helt integrerat med den löpande oceanografiska verksamheten vid SMHI. Genom detta blir resultaten av SMHis eget undersökningsprogram tillgängliga för miljöövervakningen. Därför innehåller denna rapport betydligt mer information än vad PMK finansierar.

    ResultatVintern 1989-90 var mycket mild; det var faktiskt den fjärde osedvanligt milda vintern i rad. Utbredningen av havsis var liten i de svenska farvattnen. I stort sett var det bara Bottenviken som var istäckt och och detta istäcke bröt upp cirka två veckor tidigare än normalt.Början av 1990 var varm, blåsig och nederbördsrik, speciellt i sydsverige. Våren kom tidigt och var varmare än normalt. Från och med maj blev vädret instabilt och sommaren var sval och ostadig. Hösten var nederbördsrik men lugn, medan däremot december var blåsig och mild.

    Temperaturen i havsvattnet blev därför, liksom under 1989, högre än normalt under hela eller nästan hela året och mest märkbart under vinter- och höstmånaderna. Temperaturerna har inom hela havsområdet legat ca 1 - 3 °C högre än långtidsmedelvärdet för perioden 1979 - 89.

    Oxygenförhållandena i Kattegatt visade återigen en tillfällig nedgång i den sydöstra delen under sensommar och tidig höst. Trots att hösten var ovanligt lugn och omblandningen i vattenmassan relativt liten återgick oxygenhalterna till normala värden och någon riktigt utbredd oxygenbrist uppstod inte. I stora delar av Östersjön fortsatte dock de dåliga oxygenförhållandena i djupvattnet under hela året. Inte heller under 1990 inträffade något betydande inflöde av oxygenrikt vatten som kunde ventilera djupbassängerna.I Bornholmsbassängen fanns svavelväte i ett tunt skikt (med förgrening in i Hanöbukten) vid bottnen under hela året med undantag för augustiexpeditionen. I Gdanskbäckenet är skiktningen nu borta och inblandning av oxygen har kunnat ske från ytlagret, vilket haft en positiv effekt på bottenvattnet. I den östra Gotlandsbassängen är det nu mer än 13 år sedan det senast fanns oxygen i bottenvattnet. I motsats till detta har både norra centralbäckenet (med Landsortsdjupet) och djupområdet mellan Gotland och fastlandet varit helt fria från svavelväte under året.

    Närsalterna uppvisade inga ovanliga eller oväntade variationer under året. Under vinterperioden fanns fosfat och nitrat i ytvattnet i normala halter, som i samband med primärproduktionen under våren gick ned till låga eller knappt mätbara nivåer, för att sedan på nytt stiga under hösten.

    Analyserna av petroleumkolväten visar att halterna under våren 1990 var överlag något lägre än halterna under 1980-talet, vilket tyder på att belastningen med oljeföroreningar inte genomgått några påtagliga förändringar. Vid höstexpeditionen var halterna låga i ytan medan de på 10 m (och 30 m) djup var genomgående höga eller mycket höga inom hela havsområdet. Anledningen till detta har inte kunnat fastställas, men det torde inte röra sig om kontamination av proverna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Andersson, Lars
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Edler, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Sjöberg, Björn
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    The conditions of the seas around Sweden: Report from activities in 19921993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report describes same aspects of the hydrographical conditions in the open sea areas around Sweden , based on SMHis environmental monitoring program during 1992. Due to the warm winter the mean sea surface temperature during spring was about 2 °C higher than normal. In Skagerrak events with very high nutrient concentrations accurred close to the Danish coast. No severe oxygen deficits were present in the Kattegat,  the lowest value recorded was 0.8 ml/l in the Laholm Bight during September. During autumn silicate in Kattegat surface water was below the detection limit which is very unusual. No major inflow of high saline water to the Baltic has occurred since 1977 and the salinity in the Gotland Deep at the end of 1992 was lowest ever recorded.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    The conditions of the seas around Sweden. Report from activities in 1992.
  • 32.
    Andersson, Lars
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Kajrup, Nils
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sjöberg, Björn
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Dimensionering av de nationella marina pelagialprogrammen2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det nya miljöövervakningssystemet skall fokuseras mot att följa de uppsatta miljömålen, säkra internationell rapportering, samt ge underlag för de kommande miljökvalitetsnormerna. Den nationella marina pelagialövervakningen skall tillsammans med övrig nationell och internationell information kunna redovisa i första hand tillstånd och effekter av eutrofiering och i andra hand tillstånd och förändringar med avseende på biologisk mångfald.SMHI fick med andledning av detta i uppdrag att utreda hur ett nationellt marint pelagialprogram torde dimensioneras. På det datamaterial som fanns tillgängligt har dels styrkeberäkningar utförts, för att avgöra möjligheten att fastställa trender, dels spatial korrelation studerats, för att beräkna den rumsliga upplösning som krävs. Den analys som utförts, tyder på att nuvarande program i stort sett är rätt dimensionerade, både när det gäller tidsmässig och rumslig upplösning. När det gäller de kemiska och fysikaliska parametrarna kan man i de flesta fall, med nuvarande frekvens, upptäcka de förändringar som anges i förutsättningarna. När det gäller de biologiska parametrarna har det varit svårare att göra en riktig analys. Det är dock helt uppenbart att de biologiska parametrarna kräver en högre mätfrekvens, åtminstone under viss del av året, än de kemiskt-fysiska. Därför bör biologisk provtagning i första hand koncentreras till de högintensiva stationerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Andersson, Lars
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Rahm, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    THERMALLY DRIVEN CIRCULATION WITHIN AN EXPERIMENTAL ENCLOSURE1990Ingår i: Estuarine, Coastal and Shelf Science, ISSN 0272-7714, E-ISSN 1096-0015, Vol. 30, nr 2, s. 111-129Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 34.
    Andersson, Lars
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    RYDBERG, L
    EXCHANGE OF WATER AND NUTRIENTS BETWEEN THE SKAGERRAK AND THE KATTEGAT1993Ingår i: Estuarine, Coastal and Shelf Science, ISSN 0272-7714, E-ISSN 1096-0015, Vol. 36, nr 2, s. 159-181Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 35.
    Andersson, Lars
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Sjöberg, Björn
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Krysell, Mikael
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    The conditions of the seas around Sweden: Report from the activities in 19931994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report describes some basic aspects of the hydrographical conditions in the open sea areas around Sweden, based on SMHls environmental monitoring program during 1993. A new monitoring program has been implemented, consisting of two types different types of stations. First, frequent stations which are few but have a high sampling frequency making it possible to resolve annual variations. Secondly mapping stations visited only a few times per year as to asses, oxygen conditions in the Kattegat and the Baltic deep waters and the pool of nutrients during the pre bloom season.

    The most interesting event during 1993 was the large inflow of salt water to the Baltic that occured in the beginning of the year. As a result the deep water in the East Gotland Basin was renewed and oxygenated for the first time since 1978.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    The conditions of the seas around Sweden. Report from the activities in 1993
  • 36.
    Andersson, Lotta
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Experiences of the use of riverine nutrient models in stakeholder dialogues2004Ingår i: International Journal of Water Resources Development, ISSN 0790-0627, E-ISSN 1360-0648, Vol. 20, nr 3, s. 399-413Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The potential of models to assist in stakeholder dialogues is assessed regarding options for the reduction of riverine nitrogen loads in a 357-km(2) river basin in south central Sweden. Scenarios of remedies based on stakeholders' suggestions were used to stimulate discussions in a panel incorporating farmers, municipality staff, politicians and technical advisers. The farmers perceived the model-derived discussion material as valuable, although only average conditions at a generic farm were simulated. The panellists demonstrated caution when using regionalized information, but did not request quantitative uncertainty estimates. There was a desire to have phosphorus included in the model-derived discussion material and to include the impacts of other environmental goals than 'no eutrophication'. The inclusion of different stakeholder groups in the panel sessions was acknowledged as a way to establish a shared perception of the existing environmental status of the basin and to define the pros and cons of various remedies. This was seen by the panellists as a way to facilitate local implementation of the Water Framework Directive (WFD). Use of model-stimulated local stakeholder panels is also a way to ensure that involved stakeholders perceive local environmental goals as realistic and acceptable. However, to establish river-basin stakeholder dialogues as part of the nation-wide implementation of the WFD directive, it will be necessary to develop a model approach that can be used by local advisers. Perhaps the most critical factor is the moderators' ability to provide an atmosphere of mutual respect between all those involved in contrast to performing one-way lectures to the participants.

  • 37.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Arheimer, Berit
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Consequences of changed wetness on riverine nitrogen - human impact on retention vs. natural climatic variability2001Ingår i: Regional Environmental Change, ISSN 1436-3798, E-ISSN 1436-378X, Vol. 2, nr 3, s. 93-105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The HBV-N model was used for a scenario analysis of changes in nitrogen retention and transport caused by alterations of wetness due to land drainage, lowering of lakes, building of dams and climatic variability in a river basin in south-central Sweden (1885-1994). In general, dams were situated in locations more favourable for retention, compared to the lowered lakes. Rather modest conversions of water bodies only changed nitrogen transport by about 3%. The 180-times-larger increase of (mainly) tile-drained agricultural land had, according to simulations, increased the nitrogen transport by 17%, due to reduced retention. However, compared to human-induced alteration of the landscape N retention, the choice of 10-year periods of climatological data had the overriding effect on the calculated nitrogen transport. Weather-induced variations resulted in a 13% difference in nitrogen retention between various 10-year periods. When the model was driven by climatological data from the driest 10-year period (1905-1914), the estimated average annual load was only half of that obtained with climatological data from the wettest 10-year period (1975-1984).

  • 38.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Arheimer, Berit
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Modelling of human and climatic impact on nitrogen load in a Swedish river 1885-19942003Ingår i: Hydrobiologia, ISSN 0018-8158, E-ISSN 1573-5117, Vol. 497, nr 1-3, s. 63-77Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Changes in environmental conditions within a river basin in South Central Sweden (1400 km(2)) and impacts on riverine nitrogen (N) transport were evaluated. A historical database was compiled and the process-based HBV-N model used to estimate flow normalised N loads in 1885, 1905, 1927, 1956, 1976, and 1994, using a standard climatological record (1985-1994). The study shows the value of process-based modelling in environmental impact assessment, by making it possible to assess and integrate the effect of a number of factors, both with regard to human impact and natural climatic variability. Factors taken into account include: the effects of land use, agricultural practices, atmospheric deposition, human dietary intake, use of flush toilets, lowering of lakes, building of dams, and climatic variability. For all years studied, agriculture was the overriding source of N, and changes in riverine N over time mainly reflected changes in land use and agricultural practices. In spite of decreasing N-leaching from agriculture, the net load remained fairly constant between 1885 and 1927, due to reduced N retention. Drainage of agricultural land had a dominating impact on reducing N retention, which increased the N loads, while the effects of the lowering of lake levels and dam building were less pronounced. Household N emission per capita was higher in 1994 than in 1927, as the increased consumption of meat and dairy products alone resulted in a higher increase of the emission than was compensated for with wastewater treatment improvement. In addition, introduction of flush toilets increased the emission from households. In total, the net load in 1976 was twofold higher than that in 1885, 1905 and 1927, due to increased leaching from agriculture, wastewater emission, and atmospheric deposition on lake surfaces. Finally, the impact of climatological variability was assessed, using a 110-yr climatological record. The choice of 10-yr period of climatological data was the factor that had the largest impact on calculated N load.

  • 39.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Bonell, M
    Moody, D W
    Special thematic issue: Hydrology for the environment. life and policy (Help) Programme - Foreword2004Ingår i: International Journal of Water Resources Development, ISSN 0790-0627, E-ISSN 1360-0648, Vol. 20, nr 3, s. 267-274Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Olsson, Johanna Alkan
    Arheimer, Berit
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Jonsson, Anna
    Use of participatory scenario modelling as platforms in stakeholder dialogues2008Ingår i: Water S.A., ISSN 0378-4738, E-ISSN 1816-7950, Vol. 34, nr 4, s. 439-447Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A participatory methodology, based on dialogues between stakeholders and experts has been developed and tested in the drainage area to Kaggebo Bay in the Baltic Sea. This study is focused on the EU Water Framework Directive, with emphasis on reduction of eutrophication. The drainage area is included in the WFD administrative area of the Motala Strom River basin. A similar approach is now applied in a recently initiated project in the Thukela River basin, with focus on impacts of climate change on water resources. The methodology is based on the idea that a catchment model serves as a platform for the establishment of a common view of present conditions and the causes behind these conditions. In the following steps, this is followed by model-assisted agreement on environmental goals (i.e. what do we want the future to look like?) and local agreement on a remedy or mitigation plans in order to reduce environmental impact (e. g. eutrophication); alternatively to adapt to conditions that cannot be determined by local actions (e. g. climate change). By involving stakeholder groups in this model-supported stepwise process, it is ensured that all stakeholder groups involved have a high degree of confidence in the presented model results, and thereby enable various actors involved to share a common view, regarding both present conditions, goals and the way to reach these goals. Although this is a process that is time-(and cost-) consuming, it is hypothesised that the use of this methodology is two-pronged: it increases the willingness to carry out remedies or necessary adaptations to a changing environment, and it increases the level of understanding between the various groups and therefore ameliorates the potential for future conflicts. Compared to traditional use of model results in environmental decision-making, the experts' role is transformed from a one-way communication of final results to assistance in the various steps of the participatory process.

  • 41.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Persson, Gunn
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Bergström, Sten
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ohlsson, Alexandra
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Risker, konsekvenser och sårbarhet för samhället av förändrat klimat – en kunskapsöversikt: Flertalet av de i rapporten refererade myndigheterna och organisationerna har varit aktiva i framtagandet av texterna: Materialet har sammanställts av:2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Regeringen gav år 2014 SMHI i uppdrag att utarbeta underlag till Kontrollstation2015 för anpassning till ett förändrat klimat. Som en del av uppdraget ingick att göra en uppdaterad sammanställning av kunskapen om nuvarande och framtida risker och konsekvenser, främst med utgångspunkt från Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2007:60). I föreliggande rapport beskrivs kunskapsläget kring det svenska samhällets sårbarhet för ett förändrat klimat. Klimatförändringarna påverkar hela samhället. Generellt kan sägas att medvetenheten om klimatförändringarnas påverkan har ökat, men det saknas en del kunskap och verktyg, främst på den lokala nivån. Översvämningsriskerna kring sjöar och längs vattendrag ökar, vilket kan påverka bebyggelse och infrastruktur. Risken för ras och skred tros också öka, främst i landets västra och sydvästra delar samt områden längs östra kusten. Erosion längs vattendrag, sjöar och kuster kan komma att öka i delar av landet. Vattentillgång och -kvalitet kommer att påverkas av förändrade nederbördsmönster, ökad spridning av föroreningar samt ökade mikrobiologiskarisker. Energisystemet kommer att utsättas för större påfrestningar, särskilt av extrema väderhändelser. Kunskapen har ökat kring klimatförändringarnas effekter på energisystemet, men det kvarstår kunskapsluckor relaterade till extremväder och anpassningsåtgärder. Kunskap och medvetenhet om klimatförändringarnas påverkan på kommunikationerna i samhället har ökat, men det finns fortfarande behov av mer utredning och verktyg. Förutsättningarna för jordbruket förbättras i huvudsak, med möjlighet till ökade skördar och nya grödor. Samtidigt kommer fler skadegörare och ogräs in. Nya behov av bevattning kan uppstå och markavvattningen kan behöva en översyn. Eventuellt minskat utbud av livsmedel på världsmarknaden, kan innebära ökad efterfrågan på svenska livsmedel. Samtidigt går Sverige idag mot ökat importberoende. Även djurhållningen står inför stora utmaningar. Å ena sidan kan djuren gå ute under en längre del av året och möjligheterna att vara självförsörjande med foder ökar. Men det varmare klimatet medför också risk för att nya djursjukdomar uppträder. Konsekvenserna för den svenska skogen och skogsbruket kommer att bli betydande. Ökad tillväxt ger större virkesproduktion, men ökad frekvens och omfattning av skador från främst insekter, svampar och storm samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader. Stora regionala skillnader i utbudet av kommersiellt virke kan påverka svensk skogsindustri. Förändrade förutsättningar är också att vänta för fiskbestånden. Nya fiskarter i svenska vatten kan föra med sig nya smittor och konkurrera ut befintliga arter i känsliga ekosystem. Renskötseln i Sverige kommer att allvarligt påverkas av klimatförändringarna och effekterna utgör stora utmaningar. Klimatförändringarna ger både positiva och negativa effekter för turismen. Det finns hinder för anpassningskapaciteten, bland annat bristande organisering av besöksnäringen. Människors och djurs hälsa kan påverkas direkt av extrema väderhändelser. Ett varmare klimat ger även upphov till förändrade smittspridningsmönster och nya sjukdomar kan nå Sverige. Förändringar i luft, vatten och mark, orsakade av klimatförändringar, kan också påverka hälsotillståndet för djur och människor. På nationell nivå är kunskaperna om risker för bebyggelse tillräckliga för att rekommendera åtgärder, men det saknas lokala beslutsunderlag. För kulturarvet behöver kunskapen öka. Klimatförändringarna förväntas leda till förändringar för den biologiska mångfalden och ekosystemen. Det påverkar förmågan att nå flera av Sveriges miljömål och behöver ses i samband med andra miljöhot. Det finns bland annat behov av regionala kartläggningar av hur arter, ekosystem, naturtyper och biologisk mångfald kan påverkas. Risk- och säkerhetsperspektivet har växt fram under senare år, men präglas av utmaningar avseende metoder. Mycket få studier behandlar förhållanden i Sverige.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 42.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Rosberg, Jörgen
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Pers, Charlotta
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Olsson, Jonas
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Arheimer, Berit
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Estimating catchment nutrient flow with the HBV-NP model: Sensitivity to input data2005Ingår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 34, nr 7, s. 521-532Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The dynamic catchment model HBV-N has been further developed by adding routines for phosphorus transport and is now called the HBV-NP model. The model was shown to satisfactorily simulate nutrient dynamics in the Ronnea catchment (1 900 km(2)). Its sensitivity to input data was tested, and results demonstrated the increased sensitivity to the selection of input data on a subcatchment scale when compared with the catchment scale. Selection of soil and land use databases was found to be critical in some subcatchments but did not have a significant impact on a catchment scale. Although acceptable on a catchment scale, using templates and generalization, with regards to emissions from point sources and rural households, significantly decreased model performance in certain subcatchments when compared with using more detailed local information. A division into 64 subcatchments resulted in similar model performance at the catchment outlet when compared with a lumped approach. Adjusting the imported matrixes of the regional leaching of nitrogen, from agricultural land, against mean subcatchment water percolation did not have a significant impact on the model performance.

  • 43.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Wilk, Julie
    Graham, Phil
    SMHI, Forskningsavdelningen, Klimatforskning - Rossby Centre.
    Warburton, Michele
    Design and test of a model-assisted participatory process for the formulation of a local climate adaptation plan2013Ingår i: Climate and Development, ISSN 1756-5529, E-ISSN 1756-5537, Vol. 5, nr 3, s. 217-228Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents the design and testing of a model-assisted participatory process for the formulation of a local adaptation plan to climate change. The pilot study focused on small-scale and commercial agriculture, water supply, housing, wildlife, livestock and biodiversity in the Thukela River basin, KwaZulu-Natal, South Africa. The methodology was based on stakeholders identifying and ranking the severity of climate-related challenges, and downscaled stakeholder-identified information provided by modellers, with the aim of addressing possible changes of exposure in the future. The methodology enables the integration of model-based information with experience and visions based on local realities. It includes stakeholders' own assessments of their vulnerability to prevailing climate variability and the severity, if specified, of climate-related problems that may occur more often in the future. The methodology made it possible to identify the main issues to focus on in the adaptation plan, including barriers to adaptation. We make recommendations for how to design a model-assisted participatory process, emphasizing the need for transparency, to recognize the interests of the stakeholders, good advance planning, local relevance, involvement of local champions, and adaptation of Information material to each group's previous experience and understanding.

  • 44.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi. SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Wilk, Julie
    Graham, Phil
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wikner, Jacob
    Mokwatlo, Suzan
    Petja, Brilliant
    Local early warning systems for drought - Could they add value to nationally disseminated seasonal climate forecasts?2020Ingår i: Weather and Climate Extremes, ISSN 2212-0947, Vol. 28, artikel-id UNSP 100241Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Andersson, Lotta
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Wilk, Julie
    Todd, Martin C.
    Hughes, Denis A.
    Earle, Anton
    Kniveton, Dominic
    Layberry, Russet
    Savenije, Hubert H. G.
    Impact of climate change and development scenarios on flow patterns in the Okavango River2006Ingår i: Journal of Hydrology, ISSN 0022-1694, E-ISSN 1879-2707, Vol. 331, nr 1-2, s. 43-57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper lays the foundation for the use of scenario modelling as a tool for integrated water resource management in the Okavango River basin. The Pitman hydrological model is used to assess the impact of various development and climate change scenarios on downstream river flow. The simulated impact on modelled river discharge of increased water use for domestic use, livestock, and informal irrigation (proportional to expected population increase) is very limited. Implementation of all likely potential formal irrigation schemes mentioned in available reports is expected to decrease the annual flow by 2% and the minimum monthly flow by 5%. The maximum possible impact of irrigation on annual average flow is estimated as 8%, with a reduction of minimum monthly flow by 17%. Deforestation of all areas within a 1 km buffer around the rivers is estimated to increase the flow by 6%. However, construction of all potential hydropower reservoirs in the basin may change the monthly mean flow distribution dramatically, although under the assumed operational rules, the impact of the dams is only substantial during wet years. The simulated impacts of climate change are considerable larger that those of the development scenarios (with exception of the high development scenario of hydropower schemes) although the results are sensitive to the choice of GCM and the IPCC SRES greenhouse gas (GHG) emission scenarios. The annual mean water flow predictions for the period 2020-2050 averaged over scenarios from all the four GCMs used in this study are close to the present situation for both the A2 and B2 GHG scenarios. For the 2050-2080 and 2070-2099 periods the all-GCM mean shows a flow decrease of 20% (14%) and 26% (17%), respectively, for the A2 (B2) GHG scenarios. However, the uncertainty in the magnitude of simulated future changes remains high. The simulated effect of climate change on minimum monthly flow is proportionally higher than the impact on the annual mean flow. (c) 2006 Elsevier B.V. All rights reserved.

  • 46.
    Andersson, Pia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ballast Water Exchange Areas: Prospects of designating BWE areas in the Baltic Proper2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Investigations were made to find out if there are areas with suitable environments for ballast water exchange. Suitable conditions may be areas of certain depths (preferably >200 meters) or distance from the coast (preferably >200nm or >50nm).The main focus is on the southern Baltic Proper since it is the area with the highest traffic, it has the largest of the two existing areas in the Baltic Sea >50nm from the coast.The Baltic Sea is not very large and there are nutrients available most of the year. During spring, the biovolume is at its highest, though there are biological activities (even HABs), mainly to the end of the year. The nutrient level is not low enough to prevent indigenous species survival.The very brackish surface waters vary between 5 psu in the Bothnian Sea to 7 psu in the southern Baltic Proper. The difference between fresh and central Baltic Proper water is not large.There is no definite way to say what specific salinity level will kill the BW organisms since there are many different organisms in the BW. As a rule of thumb, there is always a risk that they may survive.There is a high possibility that the surface waters in the BWE areas can be transported to protected areas or the coast and with a prevailing wind of 15 m/s it can take one day to one week, depending on the wind direction.Important assets like fish farms can be gravely affected, depending on the contents of the BW. Also competing or predatory species may cause harm, especially in spawning areas of fish or on native species on the sea bed. There are spawning grounds very close to the southern Baltic Proper proposed BWE area.Discharged pollutants normally affect the protected areas.The wave climate in the Baltic Proper is not very rough, especially when omparing to more open sea areas, hence not posing as high risk to the ship or crew safety.The total annual BWE discharge in the southern Baltic Proper is approximated to 1.9*109 m3.Most probably, the uptake of BW in the BWE area will be comprised of previously discharged BW, but at a low concentration.The BWE areas of interest are small. A ship will have to reduce the speed to be able to complete the exchange within the area.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 47.
    Andersson, Pia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Ballast Water Exchange Areas: Prospects of designating BWE areas in the Skagerrak and the northern Norwegian Trench2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Investigations were made to find out if there are areas with suitable environments for ballast water exchange (BWE) in the Skagerrak and the Norwegian Trench. Suitable conditions may be areas of certain depths (preferably >200 meters) or distance from the coast (preferably >200 nm or >50 nm). Certain oceanographical, biological and envitonmental issues should also be considered.In the Skagerrak there is no area >50 nm from the coast, but there is a small area within the Swedish territorial waters with depth >200 m. There is an area >50 nm from the coast with depth >200 m in the northern Norwegian Trench.Discharged ballst water in the BWE areas will be transported towards a coast or protected area. The main distance between the potential Skagerrak BWE area and the Natura 2000 areas are 10 to 15 nm.There are strong currents in both BWE areas and discharges could be transported over large areas during the following month. The entire Skagerrak area would be reached. Most parts of the costal zone would be reached within a week. The probability that a BW discharge will reach the nearby Natura 2000 areas is high. The shortest drift time to the protected areas along the Swedish coast and to the Norwegian coast is only a few days.A ship would have to stop or greatly reduce its speed to complete a BWE within the proposed Skagerrak area. In the northern Norwegian Trench, there is no major shipping lane nearby.The wave climate in the Skagerrak may not cause major concern for the safety for large ships. In the northern Norwegian Trench BWE area of interest, wave heights are a significant hazard on board most ships.Nutrient levels are not low enough to efficiently reduce the survival rate of the organisms introduced by BW.Discharged pollutants could normally affect the protected areas if transported to the area.There is no way to say what specific salinity level kill BW organisms since there are many different organisms in the BW. As a rule of thumb, there is always a risk that they may survive. If the organisms are harmful, they can or will affect vulnerable native organisms.The environment at the BWE area or in nearby protected areas, possibly with important assets, can be affected by the BW, although it is dependant on the BW contents. There is a wide variety of what it can contain. If the organisms or pollutants are harmful to a single species or to entire ecosystems, there is a clear risk of affecting protected areas.Important assets like fish and mussel farms can be affected. Competing or predatory species may cause harm, especially in spawning areas of fish or on benthic native species.Circulation of the central Skagerrak surface waters and eddies in the northern Norwegian Coastal Current, increase the risk of ships taking up previously discharged BW. The waters in the BWE areas have strong stratification, which prevents mixing with deep water.The risk of uptake is high, albeit with a reduced concentration. In many of the referenced texts however, the concentrations of the organisms are not of major importance. New organisms may survive and reproduce even at low starting numbers.Most results indicate that the proposed BWE areas are not suitable for BWE with reference to the requirements in the Ballast Water Convention and G14.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Andersson, Pia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Drivers of Marine Acidification in the Seas Surrounding Sweden2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    It is of common consensus in the ocean acidification community that the increase of atmospheric CO2 is the main driving force of the downwards pH trends in the worlds oceans. In the stations surrounding Sweden, that is most probably the main underlying factor as well, however the rate of change differs from the oceanic rates and there are different rates of change at different depths and different seasons.To investigate further, four monitoring stations with long time series of pH data in the Kattegat and the Baltic Proper have been analysed both for trends and what the main drivers of the change of pH values for those stations could be.Besides a linear trend analysis, a non parametric trend analysis has been applied to the pH data sets. It appears that the carbonate system generally works in the surface layer where the biologic processes are most active, reducing or prohibiting the decline of pH in most of the evaluated stations. It also seems like the downward trends of pH in most of the remaining water masses are influenced and accelerated by oxygen deficiency and eutrophicated water masses.A multivariate analysis was then performed to see what or what combination of parameters influence the change of the pH values the most. The results from the analysis were either significant or not significant, indicating either more trustworthy or not as trustworthy results. A result showing high correlation for a parameter or a set of parameters that influence pH, in combination with being significant, was then an indication of a trustworthy result.Several parameters were included in this analysis, however some key parameters that perhaps influence the changes of the pH values the most may have been missed due to the lack of available data or knowledge or included in the analysis, but in a wrong way. What this study was able to do, was to use the available parameters at hand and make assumptions on how to prepare the data to be able to combine it with the pH data. The results can give an indication as to how much the parameters influence the pH values out of the included parameters, in the manner they were included.Of all the parameters included in the analysis, O2, O2 saturation, PO4 and DIN were the main parameters influencing the pH values.When looking at what single parameter influence pH the most or the least of the included parameters, a table was put together to display what parameters were ranked to be most important and then second most important and so on to the least important parameter.For all stations, all seasons and all depths, there was a slight tendency for the parameters chl-a, atmospheric CO2, North Atlantic Oscillation Index, precipitation pH, river pH and river alkalinity to be ranked the least important. DIN seemed to be more important at the surface layers than at the bottom layers. Salinity and alkalinity seemed to be more important in the bottom layers than in the surface layers. At all depths, O2, O2 saturation, PO4 and SiO4 seemed to be of higher importance.Another interesting feature was that O2 seemed to be of importance throughout all depths except for the 10-20 meters depth, probably due to high variability at that depth. SiO4 seemed to be more important at the Kattegat station than at the other stations.Chl-a did not seem to be important. Since biological activity should have a large impact on pH, chl-a as included in the analysis, was not a good choice as a representative of the biological activity. O2 and O2 saturation were very much influencing the pH patterns. Perhaps in the top layers, they were better representatives for the biological activity in this analysis.It is also interesting to see the lack of importance of the atmospheric CO2. However, when performing trend analysis, not many pH trends were present at the surface (probably due to the biological and of course chemical/physical processes), opening up for O2, O2 saturation and nutrients to be the dominant parameters.In the report, the monitoring need of acidification parameters from a modelling point of view was addressed. The model validation would be very much improved if the concentrations of organic matter could be validated. Today only measurements of total nitrogen and phosphorus and dissolved inorganic nutrients are available. Including standard observations of particulate organic matter (PON, POP and POC) as well as dissolved organic matter (DON, DOP and DOC) would much improve the possibility to further develop the biogeochemical models.Another recommendation is to do a separate investigation based on the results from the coupled oceanographic and biogeochemical model RCO-SCOBI to recommend possible new stations that are important and not yet covered by the present sampling strategy.To calculate and model the saturation state over depth of calcite and aragonite, of high importance for calcifying organisms, the ions CO32- and Ca2+ need to be determined. Either CO32- directly could be measured, or pCO2 and CT (total carbon) could be measured, calculating the desired ion. Further more, the ion Ca2+ could be directly measured, or if not the highest accuracy is needed, estimations could be made from Ca/salinity relationships.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Andersson, Pia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Marine Acidification: On effects and monitoring of marine acidification in the seas surrounding Sweden2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Surface waters in the world oceans have already experienced a pH reduction of about 0.1 units (OSPAR, 2006.) The trend indicates further decrease of pH and is most probably due to increased uptake of atmospheric CO2 and less buffering capacity of ocean waters. The trend is similar in the waters surrounding Sweden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50.
    Andersson, Pia
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Lars
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Long term trends in the seas surrounding Sweden: Part one - Nutrients2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The main aim of this work is to present data as typical concentration values for different nutrients in the various sea areas, and how these have varied over time. The data presented cover a 30 year period which include both increased eutrophication and years with efforts to reduce antropological input of nutrients to the sea. Trends over 30 years have been calculated for various nutrient parameters. SMHI is the Swedish National Oceanographic Data Centre (NODC) to where several countries have supplied hydrographical data originating from various platforms (vessels, buoys etc.). Stations that have been in regular use for most parts of the last 30 years are included in the analysis. Due to different water characteristics, 14 sea areas are selected to represent the waters surrounding Sweden. In this report all available data from 1976 up till 2005 is used and presented in diagrams and tables. The figures of the parameters are presented as time series. Each parameter is divided into winter, summer, surface and bottom values. In the tables, information on a yearly basis is given to indicate changes that vary over time. Both a classical linear regression method and a non-parametric method (the Mann-Kendall) are used in the trend analysis to account for normal and non-normal distribution of the data. The trend magnitude and significance are also calculated. An overview of the results of significant trends of all the areas in the surface and the bottom for the winter and the summer are presented as arrows in a summary figure.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1234567 1 - 50 av 534
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf