Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1122
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Aggarwal, Pradeep K.
    et al.
    Romatschke, Ulrike
    Araguas-Araguas, Luis
    Belachew, Dagnachew
    Longstaffe, Frederick J.
    Berg, Peter
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Schumacher, Courtney
    Funk, Aaron
    Proportions of convective and stratiform precipitation revealed in water isotope ratios2016Ingår i: Nature Geoscience, ISSN 1752-0894, E-ISSN 1752-0908, Vol. 9, nr 8, s. 624-+Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 2.
    Ahlkrona, Malva
    SMHI.
    Phospherous in a Biogeochemical Lake Model2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    BIOLA isa biogeochemical lake model within the V ASTRA research programme. The model's

    main purpose is to predict the ecological responses to changed nutrient loads. The phosphorus simulations were not satisfactory and the sediment was thought to be the critical part. The aim of this work was to improve the phosphorus simulations. Therefore a new sediment approach has been developed. Three main changes of the sediment processes were carried through:

    • Resuspension of sediments from erosion and transportation bottoms was added

    • The sediments were divided into an upper, aerobic, and a lower, anaerobic, layer

    • The relation between sorbed and dissolved phosphorus in the sediments was described by

    Langmuir isotherms, with a sorption 2.5 times higher at aerobic compared to anaerobic

    conditions

    The modelling of total phosphorus and blue-green algae was improved. Especially the timing of high concentration peaks was much better. One problem still lingering is the modelled oxygen levels, which were much higher than the observed levels. Therefore the model has not been tested for anaerobic conditions. A verage release rates from the sediments were 2.5 mg Pa-1 <luring the summer, which is reasonable. A 20-year simulation of step-response was run with increased and decreased nutrient loads. Roughly four years after the change, the model had reached a new equilibrium.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3. Ahmed, Mohamed Ismaiel
    et al.
    Shook, Kevin
    Pietroniro, Alain
    Stadnyk, Tricia
    Pomeroy, John W.
    Pers, Charlotta
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Gustafsson, David
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Implementing a parsimonious variable contributing area algorithm for the prairie pothole region in the HYPE modelling framework2023Ingår i: Environmental Modelling & Software, ISSN 1364-8152, E-ISSN 1873-6726, Vol. 167, artikel-id 105769Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Implementing a parsimonious variable contributing area algorithm for the prairie pothole region in the HYPE modelling framework
  • 4. Aich, Valentin
    et al.
    Liersch, Stefan
    Vetter, Tobias
    Andersson, Jafet
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Mueller, Eva N.
    Hattermann, Fred F.
    Climate or Land Use?-Attribution of Changes in River Flooding in the Sahel Zone2015Ingår i: Water, E-ISSN 2073-4441, Vol. 7, nr 6, s. 2796-2820Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study intends to contribute to the ongoing discussion on whether land use and land cover changes (LULC) or climate trends have the major influence on the observed increase of flood magnitudes in the Sahel. A simulation-based approach is used for attributing the observed trends to the postulated drivers. For this purpose, the ecohydrological model SWIM (Soil and Water Integrated Model) with a new, dynamic LULC module was set up for the Sahelian part of the Niger River until Niamey, including the main tributaries Sirba and Goroul. The model was driven with observed, reanalyzed climate and LULC data for the years 1950-2009. In order to quantify the shares of influence, one simulation was carried out with constant land cover as of 1950, and one including LULC. As quantitative measure, the gradients of the simulated trends were compared to the observed trend. The modeling studies showed that for the Sirba River only the simulation which included LULC was able to reproduce the observed trend. The simulation without LULC showed a positive trend for flood magnitudes, but underestimated the trend significantly. For the Goroul River and the local flood of the Niger River at Niamey, the simulations were only partly able to reproduce the observed trend. In conclusion, the new LULC module enabled some first quantitative insights into the relative influence of LULC and climatic changes. For the Sirba catchment, the results imply that LULC and climatic changes contribute in roughly equal shares to the observed increase in flooding. For the other parts of the subcatchment, the results are less clear but show, that climatic changes and LULC are drivers for the flood increase; however their shares cannot be quantified. Based on these modeling results, we argue for a two-pillar adaptation strategy to reduce current and future flood risk: Flood mitigation for reducing LULC-induced flood increase, and flood adaptation for a general reduction of flood vulnerability.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5. Aich, Valentin
    et al.
    Liersch, Stefan
    Vetter, Tobias
    Fournet, Samuel
    Andersson, Jafet
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Calmanti, Sandro
    van Weert, Frank H. A.
    Hattermann, Fred F.
    Paton, Eva N.
    Flood projections within the Niger River Basin under future land use and climate change2016Ingår i: Science of the Total Environment, ISSN 0048-9697, E-ISSN 1879-1026, Vol. 562, s. 666-677Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study assesses future flood risk in the Niger River Basin (NRB), for the first time considering the simultaneous effects of both projected climate change and land use changes. For this purpose, an ecohydrological process-based model (SWIM) was set up and validated for past climate and land use dynamics of the entire NRB. Model runs for future flood risks were conducted with an ensemble of 18 climate models, 13 of them dynamically downscaled from the CORDEX Africa project and five statistically downscaled Earth System Models. Two climate and two land use change scenarios were used to cover a broad range of potential developments in the region. Two flood indicators (annual 90th percentile and the 20-year return flood) were used to assess the future flood risk for the Upper, Middle and Lower Niger as well as the Benue. The modeling results generally show increases of flood magnitudes when comparing a scenario period in the near future (2021-2050) with a base period (1976-2005). Land use effects are more uncertain, but trends and relative changes for the different catchments of the NRB seem robust. The dry areas of the Sahelian and Sudanian regions of the basin show a particularly high sensitivity to climatic and land use changes, with an alarming increase of flood magnitudes in parts. A scenario with continuing transformation of natural vegetation into agricultural land and urbanization intensifies the flood risk in all parts of the NRB, while a "regreening" scenario can reduce flood magnitudes to some extent. Yet, land use change effects were smaller when compared to the effects of climate change. In the face of an already existing adaptation deficit to catastrophic flooding in the region, the authors argue for a mix of adaptation and mitigation efforts in order to reduce the flood risk in the NRB. (C) 2016 Elsevier B.V. All rights reserved.

  • 6. Akhtar, Naveed
    et al.
    Krug, Amelie
    Brauch, Jennifer
    Arsouze, Thomas
    Dieterich, Christian
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Ahrens, Bodo
    European marginal seas in a regional atmosphere-ocean coupled model and their impact on Vb-cyclones and associated precipitation2019Ingår i: Climate Dynamics, ISSN 0930-7575, E-ISSN 1432-0894, Vol. 53, nr 9-10, s. 5967-5984Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7. Akselsson, Cecilia
    et al.
    Olsson, Jonas
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Belyazid, Salim
    Capell, Réne
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Can increased weathering rates due to future warming compensate for base cation losses following whole-tree harvesting in spruce forests?2016Ingår i: Biogeochemistry, ISSN 0168-2563, E-ISSN 1573-515X, Vol. 128, nr 1-2, s. 89-105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 8.
    Algotsson, Josefina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Edman, Moa
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Förslag till statusklassning av parameter 9.5 Sötvatteninflöde och vattenutbyte i kustvatten och vatten i övergångszon: En jämförelse mellan Kustzonsmodellens naturliga och normala uppsättning2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Omkring hälften av Sveriges elproduktion utgörs idag av vattenkraft vilken produceras i omkring 2000 kraftverk. Den största avrinningen av vatten från land sker under våren och vattnet lagras i magasin för elproduktion under vintern. Denna förändring av den naturliga avrinningen har stora effekter på de akvatiska ekosystemen och vara ett av de största miljöproblemen för svenska vattendrag och sjöar.Det saknas idag en vägledning för statusklassificering av hydromorfologiska parametrar i kustvatten enligt Vattendirektivet. SMHI fick i uppdrag av Vattenmyndigheterna att ta fram ett förslag till klassgränser och klassning för parameter 9.5 Sötvatteninflöde och vattenutbyte i kustvatten och vatten i övergångszon enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2013:19. Den hydrologiska modellen S-HYPE och den oceanografiska Kustzonsmodellen användes för att studera de skillnader i färskvattentillförsel samt färskvatteninnehåll, salinitet och vattenålder i ytan som orsakas av reglering av vattenflödet på land.Baserat på resultaten har regleringen av vattenflödet på land överlag lett till en ökning av färskvatteninnehållet med 2 % längs Norrlandskusten och en motsvarande minskning av färskvatteninnehållet på västkusten. Typiskt leder regleringen av vatten på land till en lägre färskvattentillförsel till kusten under våren och sommaren och en högre färskvattentillförsel till kusten på hösten och vintern jämfört med ett scenario med en naturlig landavrinning.Den naturliga bakgrundsvariationen, enligt definitionen ± 2 MAD (Median Absolute Deviation), och den Maximala Absoluta Avvikelsen, MAA, användes för att konstruera 5 statusklasser. Denna metod gav upphov till att 98 % av kustvattenförekomsterna fick en Hög eller God status för parametrarna färskvattentillförsel och salinitet, 87 % av kustvattenförekomsterna fick en Hög eller God status för färskvatteninnehåll och 83 % av kustvattenförekomsterna fick en Hög eller God status för vattenålder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Algotsson, Josefina
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Van Der Stelt, Frank
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Abdoush, Diala
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Swedish coastal water bodies on Wikidata Combining WFD data with Wikidata2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I enlighet med Vattendirektivet rapporterar Vattenmyndigheterna miljöinformation om Sveriges ytvattenförekomster till EU.Under Naturvårdsverkets regeringsuppdrag Smartare miljöinformation togs initiativet upp att visualisera den till EU rapporterade miljöinformationen om Sveriges kustvattenförekomster på Wikidata och Wikipedia. SMHI har lett initiativet med stöd från Wikimedia Sverige, Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt, Jönköpings länsstyrelse och volontärer från Wikimedias gemenskap.Syftet med arbetet var att göra miljöinformation om Sveriges kustvattenförekomster mer tillgänglig för allmänheten, sprida kunskap om statusklassning samt skapa förutsättningar att öka miljömedvetenheten hos allmänheten. Projektet har resulterat i att:• 653 nya kustvattenförekomster beskrivs på Wikidata.• Artiklar om vattenförvaltning i Sverige, kustvattenförekomster och databasen SVAR har skapats på Wikipedia.• En mall för informationsrutor på Wikipedia har tagits fram och kan automatiskt hämta och visa information om kustvattenförekomsters statusklassning från Wikidata.• Mallen för informationsrutor om kustvattenförekomster används i artiklar om kustvatten på Wikipedia.• Information på smhi.se om SMHIs datapolicy är uppdaterad.• Licensen för databasen SVAR är fastställd till CC0 vilket förenklar användningen av informationen och öppnar möjligheten att använda den på fler sätt än tidigare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Almroth-Rosell, Elin
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Edman, Moa
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Sahlberg, Jörgen
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Modelling nutrient retention in the coastal zone of an eutrophic sea2016Ingår i: Biogeosciences, ISSN 1726-4170, E-ISSN 1726-4189, Vol. 13, nr 20, s. 5753-5769Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Almroth-Rosell, Elin
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hordoir, Robinson
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hall, Per O. J.
    Transport of fresh and resuspended particulate organic material in the Baltic Sea - a model study2011Ingår i: Journal of Marine Systems, ISSN 0924-7963, E-ISSN 1879-1573, Vol. 87, nr 1, s. 1-12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A fully coupled high-resolution 3-dimensional biogeochemical-physical ocean model including an empirical wave model was used to investigate the long-term average (1970-2007) distributions and transports of resuspended matter and other types of suspended organic matter in the Baltic Sea. Modelled bottom types were compared to observations and the results showed that the model successfully managed to capture the horizontal, as well as the vertical, distribution of the different bottom types: accumulation, transport and erosion bottoms. The model also captured well the nutrient element contents in the sediments. On average the largest contribution of resuspended organic carbon to the transport of total organic carbon is found at erosion and transport bottoms. Although the relative transport of resuspended organic carbon at deeper accumulation bottoms in general is low (< 10% of total), the central parts of the sub-basins act on average as sinks that import organic matter while the more shallow areas and the coastal regions acts as sources of organic carbon in the water column. This indicates that the particulate organic matter produced in erosion and transport areas might be kept in suspension long enough to be transported and settle in less energetic areas, i.e. on accumulation bottoms. (C) 2011 Elsevier B.V. All rights reserved.

  • 12.
    Almroth-Rosell, Elin
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Kuznetsov, Ivan
    Hall, Per O. J.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    A new approach to model oxygen dependent benthic phosphate fluxes in the Baltic Sea2015Ingår i: Journal of Marine Systems, ISSN 0924-7963, E-ISSN 1879-1573, Vol. 144, s. 127-141Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The new approach to model the oxygen dependent phosphate release by implementing formulations of the oxygen penetration depths (OPD) and mineral bound inorganic phosphorus pools to the Swedish Coastal and Ocean Biogeochemical model (SCOBI) is described. The phosphorus dynamics and the oxygen concentrations in the Baltic proper sediment are studied during the period 1980-2008 using SCOBI coupled to the 3D-Rossby Centre Ocean model. Model data are compared to observations from monitoring stations and experiments. The impact from oxygen consumption on the determination of the OPD is found to be largest in the coastal zones where also the largest OPD are found. In the deep water the low oxygen concentrations mainly determine the OPD. Highest modelled release rate of phosphate from the sediment is about 59 x 10(3) t P year(-1) and is found on anoxic sediment at depths between 60-150 m, corresponding to 17% of the Baltic proper total area. The deposition of organic and inorganic phosphorus on sediments with oxic bottom water is larger than the release of phosphorus, about 43 x 10(3) t P year(-1). For anoxic bottoms the release of total phosphorus during the investigated period is larger than the deposition, about 19 x 10(3) t P year(-1). In total the net Baltic proper sediment sink is about 23.7 x 10(3) t P year(-1). The estimated phosphorus sink efficiency of the entire Baltic Sea is on average about 83% during the period. (C) 2014 The Authors. Published by Elsevier B.V. This is an open access article under the CC BY-NC-ND license (http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/).

  • 13.
    Almroth-Rosell, Elin
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Skogen, Morten D.
    A North Sea and Baltic Sea Model Ensemble Eutrophication Assessment2010Ingår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 39, nr 1, s. 59-69Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A method to combine observations and an ensemble of ecological models is suggested to produce a eutrophication assessment. Using threshold values and methodology from the Oslo and Paris Commissions (OSPAR) and the Helsinki Commission (HELCOM), four models are combined to assess eutrophication for the Baltic and North Seas for the year 2006. The assessment indicates that the entire southeastern part of the North Sea, the Kattegat, the Danish Straits, the Gulf of Finland, and the Gulf of Riga as well as parts of the Arkona Basin, the Bornholm Basin, and the Baltic proper may be classified as problem areas. The Bothnian Bay and parts of the Baltic proper, the Bornholm Basin, and the Arkona Basin are classified as potential problem areas. This method is a useful tool for the classification of eutrophication; however, the results depend on the threshold values, and further work is needed within both OSPAR and HELCOM to harmonize these values.

  • 14.
    Almroth-Rosell, Elin
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Skogen, Morten
    Sehested Hansen, Ian
    DHI Water and Environments.
    Stipa, Tapani
    University of Helsinki.
    Niiranen, Susa
    Stockholm University.
    The Year 2006 An Environmental Status report of the North Sea, Skagerrak, Kattegat and the Baltic Sea2007Ingår i: BANSAI- The Baltic and North Sea marine environmental modelling Asessment Initaiative / [ed] the Nordic Council of Ministers’ Sea and Air Group, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Almroth-Rosell, Elin
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Wåhlstrom, Irene
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hansson, Martin
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Vali, Germo
    Eilola, Kari
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Andersson, Pia
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Viktorsson, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hieronymus, Magnus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Arneborg, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    A Regime Shift Toward a More Anoxic Environment in a Eutrophic Sea in Northern Europe2021Ingår i: Frontiers in Marine Science, E-ISSN 2296-7745, Vol. 8, artikel-id 799936Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    A Regime Shift Toward a More Anoxic Environment in a Eutrophic Sea in Northern Europe
  • 16.
    Alvarez, Elena Alabarces
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Klemm, Kerstin
    Hoppenrath, Mona
    Cembella, Allan
    John, Uwe
    Karlson, Bengt
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Temporal and spatial distribution of epibenthic dinoflagellates in the Kattegat-Skagerrak, NE Atlantic-Focus on Prorocentrum lima and Coolia monotis2022Ingår i: Harmful Algae, ISSN 1568-9883, E-ISSN 1878-1470, Vol. 118, artikel-id 102318Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Temporal and spatial distribution of epibenthic dinoflagellates in the Kattegat-Skagerrak, NE Atlantic-Focus on Prorocentrum lima and Coolia monotis
  • 17. Amaguchi, H.
    et al.
    Kawamura, A.
    Olsson, Jonas
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Takasaki, T.
    Development and testing of a distributed urban storm runoff event model with a vector-based catchment delineation2012Ingår i: Journal of Hydrology, ISSN 0022-1694, E-ISSN 1879-2707, Vol. 420, s. 205-215Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The recent advances in GIS technology as well as data availability open up new possibilities concerning urban storm runoff modeling. In this paper, a vector-based distributed storm event runoff model - the Tokyo Storm Runoff (TSR) model - is developed and tested for urban runoff analysis using two historical storm events. The set-up of this model is based on urban landscape GIS delineation that faithfully describes the complicated urban land use features in detail. The flow between single spatial elements is based on established hydraulic and hydrological models with equations that describe all aspects of storm runoff generation in an urban environment. The model was set up and evaluated for the small urban lower Ekota catchment in Tokyo Metropolis, Japan. No calibration or tuning was performed, but the general model formulation was used with standard parameter values obtained from the literature. The runoff response to two storm events were simulated; one minor event resulting only in a small-scale flood wave and one major event which inundated parts of the catchment. For both events, the simulated water levels closely reproduced the observed ones. For the major event, also the reported inundation area was well described by the model. It was also demonstrated how the model can be used to evaluate the flow conditions in specific components of the urban hydrological system, which facilitates e.g. evaluation of flood-preventive measures. (C) 2011 Elsevier B.V. All rights reserved.

  • 18.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Förstudie av ett nordiskt modellsystem för kemikaliespridning i vatten1988Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SMHI har fått i uppdrag att studera ett befintligt system för spridning av kemikalier i vatten. Studierna utförs med syfte att skapa ett för nordiska behov användbart prognossystem vid olyckstillbud.

    Främst studeras U. S. Coast Guards beräkningssystem HACS, Hazard Assessment Computer System. Det är uppbyggt utifrån behov av att veta huruvida vattenintag i floder behöver stängas vid ett giftutsläpp, fiskodlingar skyddas och när koncentrationen nått låga nivåer i hela området.

    HACS-modellerna för vatten är ingående analyserade. De som nu finns i ett fungerande prognossystem har studerats, men även nyutvecklade modeller som inte är anpassade för det befintliga prognossystemet har betraktats .Det kanadensiska systemet TIPS har studerats något, liksom en sammanställning över EG-ländernas modeller.

    HACS-systemet i sin nuvarande form är inte tillämpbart i öppet vatten eller i kust- och skärgårdsområden. Systemet är främst utvecklat för floder och kan därför inte användas i havet där dynamiken är helt annorlunda .Ett spridningsförlopp i en flod använder sig av konstant ström i tid och rum, konstant vind, begränsande väggar på sidorna, sötvatten och ganska lätt kontrollerbara processer. I havet är dynamiken betydligt mera komplicerad och komplex. Vågor , vädersystem, strömmar som varierar kraftigt mellan olika djup, horisontella strömvariationer som ändras inom några 100-tals meter, tre-dimensionella virvelsystem av olika storlekar, varierande bottendjup, tidsvariationer som sker inom några timmar, olika densiteter på skilda djup är några av de mest grundläggande skillnaderna . Enskilda förlopp inom HACS kan ändå användas, såsom tex beräkningen av ett flytande ämnes utspridning på vattenytan de första timmarna. Teoretiska delar kan tas ur programmen och manualerna och användas i nya system. Särskilt gäller den här möjligheten de nyare programmen inom HACS-systemet , där teorin är mera långtgående och omfattande.

    Citat U. S . Coast Guard. "HACS kan vara ett extremt kraftfullt verktyg, när det handhas av en specialist, som kan formulera ett problem till HACS korrekt och därefter tolka de erhållna resultaten. Samtidigt kan systemet oavsiktligt användas helt felaktigt om det appliceras på situationer som ej var menade för tillämpning. Det finns ingen automatisk metod att hindra felanvändning, utan användaren måste vara rimligt insatt i metodiken bakom modellerna ."

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Isproppsförebyggande muddring och dess inverkan på strömmarna i Torneälven1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Muddring i Torneälvens mynningsområde studeras, som en möjlighet att minska risken för isproppsbildning och därmed risken för översvämning. Effekterna för strömmarna vid muddrad farled och en bruten isränna beräknas med en numerisk datormodell. Även effekterna av en muddrad grop i mynningen simuleras med modellen. Bedömning av förändrade sedimentationsmönster utförs liksom ändrad isproppsrisk.

    Endast mycket höga flöden betraktas, dvs 2 500 m3 /s och 3100 m3/s.

    Vid simuleringarna väljs en utbredning av havsisen, som man av erfarenhet vet förekommer då ispropp med översvämning inträffar. Likaså får isens tjocklek ett representativt värde, 80 cm. Olika vattenstånd i havet betraktas även.

    Beräkningsmodellen tar inte hänsyn till att vattnet tar en alternativ väg vid översvämning eller till effekterna av en ispropp. Det innebär att hastigheterna under isen blir för höga eftersom vattenmassor tvingas in under isen, som annars skulle svämma över landområden. Med dessa förenklingar erhålls en god uppfattning av de typiska effekter på strömmarna som de olika muddringsalternativen ger upphov till. Beräkningarna av strömmarna visar att hastigheterna i mynningen och huvudfåran är mycket höga; 2 - 4 m/ s.

    Strömförhållanden

    Muddrad farled

    Muddrad farled och bruten ränna medför att en betydligt större del av vattnet går genom rännan eftersom tvärsnittsytan ökar. Det medför att hastigheterna i hela övriga mynningsområdet minskar. På de grunda områdena på ömse sidor om farleden och norr om Selkäkari sker en kraftig minskning av hastigheterna. Vid lägre flöde och högre havsvattenstånd är den procentuella förändringen mindre.

    Muddrad grop

    En muddrad grop i mynningsområdet och samtidigt istäckt i havet innebär att i och omkring gropen erhålls lägre hastigheter i proportion till den ökade tvärsnittsytan.

    Ej islagd period

    Vid icke islagd tid medför den muddrade farleden att vattnet styrs till den muddrade rännan. Det blir något lägre hastigheter; 20 - 25 %, norr om Selkäkari. Hastigheterna på de grundare områdena på ömse sidor om rännan minskar något. Vid muddrad grop sker endast en hastighetssänkning vid gropen.

    Sedimentationsbedömningar

    Torneälvens mynningsområde domineras av sediment med mycket blandad kornstorlek, från silat till grus, och litet organiskt innehåll. Detta visar att mycket lite deposition och erosion förekommer (gäller relativt öppna vatten, inte grunda kanaler och vikar), De mindre mängder av grövre sediment (icke suspenderade) som älven för med sig deponeras strax efter att den mynnat, i beräkningsområdets norra del. Merparten av de sediment som älven för med sig deponeras söder om beräkningsområdet - i skärgården och havet därutanför.

    Muddrad ränna

    Detta muddringsalternativ leder till högre strömhastigheter än för nuvarande förhållanden i huvudströmfåran. Förhöjningen är dock så liten att det inte kommer leda till några erosionsproblem. Den lite starkare strömmen skulle hjälpa till att hålla rännan öppen (förutsatt att rännan ligger i linje med strömriktningen). Underhållsmuddring går dock inte att utesluta, som mest ungefär var 5 - 10 år.

    De minskade strömhastigheterna, i {åran norr om Selkäkari och Kraaseli skulle ha kunnat leda till depositionsproblem om det inte vore för att området är så grunt. Redan i dagens läge hålls sedimenten delvis i suspension av de vattenrörelser som vågor orsakar. Viss deposition, eller ökning av deposition, får man dock räkna med innanför Selkäkari - i värsta fall uppåt en centimeter per år.

    En följd, om än knappt märkbar vad gäller sedimentation, är att mer vatten följer huvudströmfåran om man muddrar en ränna, och då kommer mer suspenderat material föras ut i skärgården än tidigare.

    Lokal muddring

    Eftersom strömmarna bara förändras där den lokala muddringen eventuellt sker, kommer med stor sannolikhet ingen förändrad sedimentation ske i resten av mynningsområdet. De minskade strömhastigheterna i det lokala muddringsområdet kan tänkas leda till en ökad deposition av grövre sediment (sand/ grus). Det mesta av detta grövre material kommer dock liksom i nuvarande fall att fällas ut på bottnarna söder och sydväst därom, där strömhastigheterna avtar ordentligt. Den lokala muddringen sker i anslutning till två redan existerande "djuphål" (en och ett par meter djupare än omgivningen) som tydligen inte visar tendenser att fyllas igen. På grund av att sedimentationstakten på platsen är låg/ingen, att strömmarna trots muddring ändå kommer vara relativt höga, att strömmarna inte avtar ordentligt förrän söder om den tänkta lokala muddringen, och eftersom det redan finns fördjupningar, är det sannolikt att det muddrade hålet inte fylls i alls, ·. eller i långsam takt. Som mest kan underhållsmuddring uppskattningsvis behöva utföras var tionde år.

    lsproppsbedömning

    Vid muddrad farled och bruten isränna kan risk finnas för ispropp i rännan, speciellt där den byter riktning. Ispropp kan även bildas i isrännans öppning mot floden genom att isflak fastnar på de grundare områdena och successivt böjer av in mot rännan och sedan täpper igen denna. Muddrad grop ger lägre strömhastigheter i gropen vilket medför att isens vertikala utsträckning går något långsammare (på grund av lägre tryck) och den horisontella utbredningen ökar något. Båda muddringsförslagen bidrar var för sig till minskad risk för isproppsbildning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Oceanografiska förhållanden i Brofjorden i samband med kylvattenutsläpp i Trommekilen1989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vattenfall har för avsikt att lokalisera en restoljeförgasningsanläggning intill Scanraff i Brofjorden. SMHI har därför fått i uppdrag att utföra en utredning avseende de oceanografiska förhållandena i området.

    Anläggningen behöver kylvatten som tas in på cirka 15 meters djup i Trommekilen via en tub om 1.2 meter i diameter. Se kartan i figur 1. Därefter planeras det uppvärmda vattnet att ledas ut som ytvatten via en muddrad ränna. Kylvattenmängden är cirka 7.5 m3/s och temperaturstegringen genom processen är cirka 10°c .

    Studien behandlar dessutom ett ytintag i Trommekilen och utsläpp i Brofjordens mynning med hastigheten 1.5 m/s.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Oceanografiska förhållanden utanför Vendelsöfjorden i samband med kylvattenutsläpp1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vattenfall planerar ett naturgaseldat kraftverk utanför Vendelsöfjorden. Det är tänkt att anläggningen ska producera maximalt 700 MW och släppa ut 10 m3 kylvatten per sekund, som är uppvärmt 10 °c. Kylvattnet planeras att tas in nära bottnen och släppas ut i ytan.

    Strömmarna, i området mellan Vendelsöfjorden och den öppna kusten, är riktade in mot Vendelsöfjorden under 10 procent av tiden. En inåtgående ström, med en samtidig 1-2 km bred utåtgående ström intill kusten, råder under 30 procent av tiden. Vid resterande tillfällen är strömmen varierande eller sydgående.

    Den vertikala densitetsskiktningen är dominerad av salthaltens ökning från ytan och neråt. Skiktningen kan vara mycket kraftig med 14 promilles salthalt i ytan och 34 promille vid botten. Samma salthalt kan också förekomma i hela vattenmassan, då ligger värdena ofta mellan 18 och 21 promille.

    På sommaren förstärks densitetsskiktningen av att ytvattnet värms upp snabbare än bottenvattnet. Samma temperatur kan även råda ända ner till bottnen, eftersom här är grunt. Temperaturförändringen finns då på större djup, längre ut från kusten. Under november - mars kan det vara några grader varmare på 15 meters djup än i ytan.

    Om kylvattnet tas in nära botten på 15-17 meters djup och släpps ut i ytan kommer det att vara tyngre än sin omgivning under stor del av året. Vid de tillfällen när kylvattnet är lättare eller endast obetydligt tyngre än ytvattnet blandas det in i ytan mellan cirka O och 3 m djup, därmed blir den horisontella spridningen effektiv. Avdunstning, vind och vågor gör att övertemperaturen blir lägst vid spridning i ytan. När salthalten vid bottenintaget är hög blir kylvattnet betydligt tyngre än det omgivande ytvattnet. Det sjunker då ner till en nivå ovanför salthaltssprångskiktet, som ligger på 10-15 meters djup. Här ligger kylvattnet relativt koncentrerat, ty den vertikala blandningen är begränsad av vattnets skiktning.

    Kylvattnet från Ringhals kan, så här långt från källan, ha högst 1-2 °c övertemperatur i ett ytnära skikt. Detta kylvatten går norrut cirka 4 gånger av 10. Vid dessa tillfällen har kylvattnet från det planerade kraftverket antingen sjunkit ner i vattenmassorna och lagt sig på 5-10 meters djup eller så ligger det nära ytan. När strömmen går in mot Vendelsöfjorden och därmed mot nordost i hela området, vilket händer 1 gång av 10, ökar den sammanlagda ytan för l0 oc övertemperatur.

    Vid inåtgående ström längre ut och en sydvästgående smalare ström nära kusten, vilket inträffar 3 gånger av 10, kan en viss förstärkt effekt erhållas där kylvattenplymerna möts, sydväst om det planerade läget . Vid cirka hälften av dessa tillfällen ligger kylvattnet från båda kraftverken i ytan. Detta betyder i praktiken 15 procent av tiden.

    Lämpligt läge för kylvattenutsläppet är därför utefter en linje vinkelrätt ut från kusten. Läggs utsläppet nära kusten kan det under 15 % av tiden samverka i ytan med utsläppet från Ringhals. Aktuella övertemperaturer är högst 1-2 °c. Vid en placering cirka 2 km ut från kusten kommer det under 20 % av tiden att bli en förlängning av plymen från Ringhals.

    Avgörande för en snabb utspädning är den hastighet med vilken kylvattnet förs ut i havet. Lämpliga hastigheter kan vara 1 . 0-2 . 0 m/s.

    Vid sydgående ström samtidigt som kylvattnet från det planerade läget lägger sig i ytan, kan en mindre temperaturförhöjning erhållas vid intaget för Ringhals kylvatten.

    Kännedomen om vattenutbytet är begränsad. Vid svaga strömmar som skiftar riktning 1 gång per dygn eller oftare sker en viss ansamling av kylvatten i närområdet. Vid ström in mot Vendelsöfjorden kan högst 3-4 graders temperaturhöjning ske på de större djupen inne i fjorden alternativt maximalt 2 graders höjning från ytan till botten i hela fjorden. Ovanstående gäller vid sjunkande kylvatten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Spridning av kylvatten från Öresundsverket1987Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett antal olika spridningsförlopp från alternativa kylvattenutsläpp har beräknats. Resultaten ger information om övertemperaturen i ytskiktet och vilka områden som berörs. Utsläpp har studerats från nuvarande läge, här benämnt läge 1 och som ligger 1 km uppströms Sege å, från läge 2 något utanför Sege ås mynning, från läge 3 vid mynningen av kommunens avlopp och läge 4 strax utanför Malmö Hamns planerade utfyllnad, etapp 2 . Volymflödena har varierat mellan 10 och 30 m3/s och övertemperaturen har initialt varit 100c. Fyra olika typiska strömningsmönster har legat till grund för den mer storskaliga transporten av kylvatten. Dessa är nordgående ström(stark och svag) samt sydgående ström(stark och svag). Vid nordgående ström har vind från norr 5 m/s även lagts in i modellberäkningarna för att ge effekterna vid ogynnsamma yttre omständigheter. Vid sydgående ström har vind från väster tagits med. Den planerade utfyllnaden vid Spillepeng är inlagd i alla beräkningarna. Däremot är Malmö Hamns planerade utfyllnad, etapp 2, endast inlagd vid ett av de fyra olika strömningsalternativen.

    Beräkningar har även utförts av möjligheten hålla Oljehamnen isfri liksom beräkningar av initiell avkylning och inblandning av kylvattnet för de aktuella utsläppsalternativen.

    Resultaten visar att Oljehamnen bör kunna hållas isfri vid ett flöde på 15-30 m3/s och utsläppstemperaturen 10 °c. Denna värmemängd bör även kunna smälta ett måttligt tjockt istäcke.  I stora drag erhålls följande resultat för de olika utsläppslägena med sina respektive kylvattenmängder. De olika alternativen grupperar sig inbördes i stort sett i samma ordning oberoende av aktuellt strömningsmönster. Avgörande är istället utsläppsläge och mängd kylvatten. Utsläppsläge 4, (utanför Malmö Hamns planerade utfyllnad) har mindre än hälften så stora ytor med övertemperaturer som är större än 2 °c jämfört med övriga utsläppslägen. Det är därefter två olika lägen som ger störst initialutspädning, dvs minsta ytorna med de högre övertemperaturerna. Dessa är läge 3 med 30 m3/s (vid avloppstubernas mynning) och läge 1 (uppströms i Sege å) med 20 m3/s. Sämst initiell utspädning erhölls för läge 2, (något utanför Sege ås mynning) med 30 m3/s. Övriga alternativ, där det ena är 20 m3/s i läge 1 samtidigt med 10 m3/s i läge 3 och det andra är 30 m3/s i läge 1, grupperar sig mellan de redan nämnda och har något varierande ordning beroende på strömförhållandena.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Ambjörn, Cecilia
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Strömningsteknisk utredning avseende utbyggnad av gipsdeponi i Landskrona1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    HYDRO SUPRA AB planerar att utvidga sin gipsdeponering utanför Landskrona söderut. SMHI har därför fått i uppdrag att beräkna eventuella förändringar av vattenutbyte och strömmar i norra Lundåkrabukten. Strömförhållandena idag och efter en utbyggnad simuleras med en numerisk tredimensionell hydrodynamisk modell. Beräkningarna stöder sig på strömmätningar i två punkter i det studerade området samt strömförhållandena i centrala Öresund.

    Strömmen mättes under maj månad 1990. Resultaten visar att cirkulationen i Lundåkrabukten drivs av strömningen i centrala Öresund, speciellt gäller det för den långperiodiska strömningen. Tidvattnet har en viss betydelse i bukten och bidrar till relativt täta strömväxlingar. På det grunda området, mindre än I meter, har den lokala vinden stor betydelse för strömmarna. Innanför vågbrottszonen bildas intermittent en restström av de brytande ytvågorna.

    Strömmen mättes under maj månad 1990. Resultaten visar att cirkulationen i Lundåkrabukten drivs av strömningen i centrala Öresund, speciellt gäller det för den långperiodiska strömningen. Tidvattnet har en viss betydelse i bukten och bidrar till relativt täta strömväxlingar. På det grunda området, mindre än I meter, har den lokala vinden stor betydelse för strömmarna. Innanför vågbrottszonen bildas intermittent en restström av de brytande ytvågorna.

    Vattenutbyte

    Vid nordgående ström och nordlig eller sydlig vind påverkas vattenutbytet 1 nordligaste delen relativt litet, det minskar med storleksordningen någon procent. Vid nordgående ström och ostlig vind är förändringen av vattenutbytet något större. Strax öster om utbyggnaden sker en minskning på 50 procent över en bredd av cirka 600 meter. Öster härom sker ingen förändring. När utbytet betraktas i en linje från Gipsön och in mot land rakt österut, kan minskningen uppskattas till maximalt 10 procent. Denna strömsituation förekommer under I O - 20 procent av tiden, vilket innebär att sett över en längre tidsperiod är förändringen I - 2 procent.

    Vid sydgående ström och västlig vind är minskningen i det nordligaste delen av området cirka 10 - 15 procent. Totalt sett är volymerna här små. Vid svaga västvindar blir förändringen mindre. Förändringen är lokal strax öster och sydost om utfyllnaden. Västlig vind förekommer till cirka 40 procent under 1 år. Det ger totalt sett över en längre tidsperiod en minskning i nordligaste delen på 4-6 procent.

    Strömförhållanden

    Strömmen har studerats i närområdet före och efter utbyggnad. En förstoring av området gör att en visuell bedömning kan göras. För alla de fyra olika strömningssimuleringarna gäller att förändringen av strömmarna är obetydlig.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Gidhagen, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Luftmiljö.
    Vatten- och materialtransporter mellan bottniska viken och Östersjön1979Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett forskningsprojekt finansierat av SNV:s forskningsnämnd startade 1973 i norra Ålands hav. Dess syfte var att beräkna vatten-, värme ochmaterialtransporter mellan Bottniska Viken och Östersjön. Mätningar har utförts huvudsakligen i tröskelområdet i norra Ålands hav på linjen Understen-Märket  Samtidiga mätningar i Skärgårdshavet öster om Åland har endast utförts under 1977. Resultaten visar hur stort utbytet är mellan bassängerna och var det äger rum.

    Fem årliga delrapporter speglar de löpande resultaten. Den nu föreliggandeslutrapporten innehåller en övergripande sammanställning.

    För att kartlägga vattenutbytet mellan Bottniska viken och Östersjön behöver man veta dels hur stora mängder vatten som förs till och från respektive bassäng, dels vilken sorts vatten som transporteras. Härvid är t ex vattnets salthalt, näringsinnehåll och föroreningsgrad intressant. Erforderliga data erhålls genom att mäta med både horisontell och vertikal upplösning tvärs de kanaler som binder samman de båda bassängerna. Nästa steg är att ta fram en budget för hur stora mängder av intressanta ämnen som förs in eller ut. Härigenom speglas hur väl ventilerad Bottniska viken är, dvs i vilken utsträckning de föroreningar som tillförs Bottniska viken stannar där.

    Inom detta projekt har en kartläggning utförts över vattenutbytets struktur och storlek i Ålands hav och i begränsad omfattning även i Skärgårdshavet. Denna kan ligga till grund för ytterligare beräkningar av transporter av olika ämnen. En god kännedom har erhållits om strömförhållandena samt om hur de olika delarna av tröskelområdet fungerar ur utbytessynpunkt. Kunskaperna om detta var tidigare mycket begränsade.

    Materialet rymmer naturligtvis stora möjligheter till ytterligare studier. Ett nästa steg som ter sig angeläget är att fortsätta arbetet på en dynamisk modell för Ålands hav, samt att koppla samman vattenutbytet med de meteorologiska förhållandena.

    Sommartid finns den största temperaturförändringen mellan 10 och 40 m djup. Ett svagt salthaltssprångskikt som bildas under denna period ligger inom samma djupintervall. Övriga årstider ökar salthalten ganska jämnt med djupet. Under sommarperioden är ytskiktet varmare, och oftast även sötare, i den västra delen av tröskelområdet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vatten- och materialtransporter mellan bottniska viken och Östersjön
  • 25.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Grafström, Torbjörn
    SMHI.
    Andersson, Jan
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Spridningsberäkningar - Klints Bank1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Gotlandsolja AB har uppdragit åt IVL att genomföra en miljökonsekvensutredning med anledning av planerad provborrning efter olja på Klints Bank öster om Gotland. SMHI har fått i uppdrag att genomföra punkt 2 i denna utredning, som berör spridning av ett tänkt oljeutsläpp.

    Ett numeriskt modellarbete ligger till grund för spridningsberäkningarna. Vinduppgifter är framtagna ur klimatstatistik och utgör historiska observationer från olika säsonger.

    Under vinter- och vårsäsongen berörs i majoriteten av fallen Gotlands ost- och sydkust efter 30 dygn eller mindre. I ogynnsamma fall, kraftiga NE-E vindar, når oljan Gotlands kust inom 2 dygn. I enstaka fall berörs också Stockholms skärgård och Öland.

    Sommar och höst, med majoriteten av vindar från sektorn S-NY, påverkas i hög grad Baltiska kusten inom 30 dygn. I ogynnsamma fall kan det ske inom   5 - 6 dygn.

    Under nov-jan är ca var 3:e observerad vindhastighet större än 10 m/s - i 5 % av fallen är vindhastigheten större än 15 m/s.

    Högsta uppmätta våghöjden under en 6-månadersperiod är 5.9 m - den kan sannolikt bli upp mot det dubbla.

    Strömmarna är i medeltal svaga, ofta sydgående - i extrema fall kan dock strömhastigheten uppgå till mellan 50 - 100 cm/s.

    Is förekommer i området endast under mycket svåra isvintrar, vilket inträffar mellan vart 7:e och 10:e år.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Luide, Tiina
    SMHI.
    Omstedt, Anders
    SMHI.
    Svensson, Jonny
    SMHI.
    En operationell oljedriftsmodell för norra Östersjön1981Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Olja på vattenytan kan bestå av tunn oljefilm eller oljeklumpar av olika storlekar. Förflyttningen av oljan sker i huvudsak via tre processer:

    1. Transport genom ström , som orsakas av den lokala vinden .
    2. Förflyttning via "bakgrundsström". Strömmen drivs av vattenståndsskillnader över hela Östersjön.
    3. Spridning på grund av horisontella slumpmässiga virvlar i vattnet (turbulens).

    Den lokala vindströmmen härleds i modellen ur en teoretisk strömprofil i vattnets ytlager. Det använda sambandet innebär, att vindströmmen avtar logaritmiskt med djupet närmast ytan för att längre ner avta som en Ekmanprofil. Oljan rör sig med en hastighet, som är proportionell mot vindens. Proportionalitetskoefficienten varierar med vindhastighet och oljans tjocklek. Strömmen vid ytan går i vindens riktning , medan den på större djup går något till höger om vinden. Den beräknade vindprofilen jämförs i rapporten med uppmätta strömvärden nära ytan.

    Bakgrundsströmmen beräknas i en numerisk cirkulationsmodell för Östersjön. Modellen utgår ifrån lufttrycksfältet över Skandinavien. Den ur tryckfältet beräknade vinden sätter upp vattenståndsdifferenser i Östersjön och dessa driver bakgrundsströmmen. Den beräknade strömmen är ett medelvärde mellan 0 och 60 m. Jämförelser mellan beräknad och uppmätt bakgrundsström redovisas i rapporten.

    Den horisontella turbulensen simuleras så, att oljefläcken utsätts för en slumpmässig spridning under transporten med vind- och bakgrundsström.

    De tre strömelementen summeras i modellen och oljans väg beräknas. Oljefläcken antas bestå av ett stort antal "partiklar". Datorn håller reda på läget på varje partikel och kan vid valfri tidpunkt rita en kartbild över partikelmolnet, d.v.s. oljefläcken. Om olja når stranden, kommer i modellen partiklarna att läggas orörliga på kustlinjen, se figurer i kapitel 6. Driftprognosens längd är beroende på väderprognosens varaktighet. För närvarande ges vindprognoser för upp till 5 dygn, och arbete pågår med längre perioder.

    För att möjliggöra en flexibel användning av modellen läser man in ingångsdata (t.ex. vindprognos, oljeklumparnas storlek) via datorterminal genom att vakthavande personal besvarar frågor, som automatiskt kommer upp på en bildskärm efter att modellen startats.

    Genom det nu inledda arbetet har det skapats ett snabbt och lätt tillgängligt hjälpmedel för planering av bekämpningsinsatser mot drivande olja.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wickström, Kjell
    SMHI.
    Spridningsundersökningar i norra Kalmarsund för Mönsterås bruk1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Södra Skogsägarna planerar bygga ut Mönsterås Bruks massafabrik och vill därför få spridningen av avloppsvattnet i Kalmar sund belyst.

    SMHI har utfört strömmätningar i sju punkter under 3 månader våren 1990. Sex olika typiska strömningsmönster har beräknats med en tredimensionell numerisk modell. Strömmätningarna utgör drivning och verifiering av modellen samt beskriver strömmens tidsvariationer. Spridningen av avloppsvattnet har beräknats och kartering har utförts över spårämne från utsläppstuben.

    Vattnet i Kalmar sund är homogent med salthalten 7.1 - 7.6 promille. De generella strömningsmönstren i norra Kalmar sund visar att strömmen oftast är sydgående på västra sidan och nordgående ström dominerar på den östra sidan. Allmänt sett var den nordgående strömmen mot Öland relativt stabil under mätperioden. Det förhållandet inkluderar även sundet vid Skäggenäs.

    Vid nordgående nettoström genom sundet erhölls varierande strömmar mot fastlandet och nordgående vid Öland på alla djup. Vid sydgående nettoström erhölls sydlig ström på västra sidan utom i nordligaste delen, där varierande ström rådde. Mot Öland var strömmen sydgående vid Skäggenäs och norr om Borgholm var den nordgående vid hälften av tillfällena. I nordligaste delen av sundet erhölls ström mot norr vid varje tillfälle.

    Strömmarna drivs av den storskaliga cirkulationen i Östersjön. Vattenytans lutning längs kusten samt den regionala vinden visar båda tydliga samband med nettoströmmen genom sundet. I nordligaste delen av Kalmar sund är strömmen nära fastlandet relativt vindberoende. Utanför tuben från massafabriken erhölls till stor del ström mot sydost och söder med relativt höga medelhastigheter medan vinden har ett stort inflytande på strömmen vid och innanför tuben.

    Stående svängningar i Östersjön med perioden cirka 1 dygn dominerar undervissa perioder nettotransporten genom sundet. Den tredimensionella numeriska modellen har applicerats på norra Kalmar sund. Med . dess hjälp kan strömmen i hela området beräknas för olika representativa ström- och vindförhållanden. Spridningen av avloppsvattnet simuleras. Avloppsvattnet blandas relativt snabbt in på alla nivåer, eftersom vattnet i Kalmar sund oftast är välomblandat. Starka vindar medför att spridningen av avloppsvattnet blir mycket effektiv eftersom det då utsätts för varierande horisontella strömmar på olika djup. 

    Vid tillfällen med nordgående ström genom Kalmar sund förekommer ofta vind från sydväst och vid starka sydvästvindar fördelas avloppsvattnet ut i de centrala delarna av sundet. Vid svaga sydvästvindar förs avloppsvattnet norrut i centrala och östra delen av sundet. Ström mot söder förekom i samband med starka nordostvindar och starka västvindar. Nordostvindar ger en mycket snabb transport ner mot Skäggenäs, som tar drygt 2 dygn. Stark västvind för snabbt över avloppsvattnet mot Öland där det därefter relativt långsamt går söderut.

    Under islagd tid är spridningen minimal. Avloppsvattnet förs söderut eller norrut i ett smalt stråk invid kusten. Vattenutbytets betydelse för spridningen Vid en sammanvägning av resultaten från spårämnesundersökningen och modellarbetena finner vi att spridningen av avloppsvattnet i närområdet styrs av vinden. Därefter tar den storskaliga strömningen över den fortsatta spridningen. Med hjälp av en snabb initialutspädning får avloppsvattnet snabbt nästan samma densitet som recipientvattnet. Undersökningen visar att inom ett närområde på 2 km2 har avloppsvattnet hunnit spädas cirka 1 - 2 000 gånger.

    Strömmen genom Kalmar sund har en normal varaktighet på 1/2 - 2 dygn innan den skiftar riktning. Längre perioder som sällan överstiger 5 dygn med nordlig eller sydlig ström kan förekomma.

    Tidigare undersökningar visar att strömmen, sett under en längre period, är fördelad ungefär lika mellan syd- och nordgående ström. Sydgående ström förekommer cirka 60 procent av tiden och nordgående cirka 40 procent.

    På grund av de snabba skiftena av strömriktningen blir avloppsvattnet kvar i norra Kalmar sund och transporteras fram och åter under ständig utspädning. Det lämnar Kalmarsund i ett välutspädd tillstånd. Vid extremsituationer då strömmen t ex är nordgående, 10 cm per sekund under 5 dygn eller mer, lämnar avloppsvattnet Kalmar sund och går ut i Östersjön.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Ambjörn, Cecilia
    et al.
    SMHI, Affärsverksamhet.
    Wickström, Kjell
    SMHI.
    Undersökning av vattenmiljön vid utfyllnaden av Kockums varvsbassäng: Slutrapport för perioden 18 juni - 21 augusti 19871987Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med anledning av SAAB-SCANIA Aktiebolags etablering inom Kockums före detta varvsområde fylls norra varvsbassängen igen med sand, hämtad från danska farvatten i Öresund. Sand tas främst från Kögebukten, men även den danska delen av Disken kan bli aktuell. Cirka tre miljoner kubikmeter sand ska under perioden juni 1987 - maj 1988 transporteras till bassängen.

    Innan utfyllnadsarbetena påbörjades togs prover för analys av metaller, PCB, klorfenoler och fenoxisyror. Dessa togs från de områden där sanden hämtas, från bottnen i varvsbassängen och från omkringliggande områden.

    Därefter tas prover regelbundet av vatten och sediment i närheten av Kockums-området. Grumlighetshalten hos ytvattnet analyseras även. En fotometer är placerad vid Ribersborgsbadet och en vid Limhamn för kontinuerlig registrering av grumlighetshalten.

    Resultat från provtagningarna i sedimenten i Kögebukten och på danska sidan av Disken visar, att alla analyserade metallhalter var låga vid jämförelse med bakgrundshalter. PCB var också lågt och i en del fall under detekteringsgränsen. Klorfenoler och fenoxisyror i Kögebukten låg under detekteringsgränsen.

    Resultat från provtagningarna i varvsbassängen före utfyllnaden och i några stationer norr och söder om denna visar följande. I sedimenten hade metallerna normala halter; kvicksilver, kadmium, bly, koppar och krom var högre än bakgrundshalterna enligt SNVs Allmänna Råd 84:4 och lägre än medelhalterna i Lommabukten. PCB var högt inne i bassängen, klorfenoler och fenoxisyror var negligerbara. För vattenproverna gällde att metallhalten var låg överallt utom för zink, vars halter genomgående var höga. PCB, klorfenoler och fenoxisyror i vattnet var negligerbara.

    Proverna tagna sedan utfyllnadsarbetet startat visar följande resultat. Den 29 juni var zinkhalten hos vattenproverna lika hög som före utfyllnadsarbetet. Övriga metaller hade låga halter i vatten och sediment. PCB var högt i sedimentet vid utflödesranden till bassängen. Den 14 juli var nickelhalten i utflödet från bassängen hög, vilket visar, att halten inne i själva bassängen var förhöjd vid detta tillfälle. Zinkhalten i vattnet var oförändrad, och kopparhalten var minst 10 gånger större än tidigare i hela området. Det kopparrika vattnet kommer utifrån och har inget lokalt ursprung. Den 20 juli var metall- och PCB-halter låga i vatten och i sediment, medan zink och koppar i vattnet hade samma halter som den 14 juli. De visar på en allmän förhöjning med avlägset ursprung.

    Musselprover togs i två punkter, och dessa gav mycket samstämmiga halter. Resultaten från musslorna skall sedan jämföras med motsvarande prover, när utfyllnadsarbetet är avslutat. Den 28 juli var zinkhalten i vattnet oförändrad. Övriga prover i sediment och vatten hade låga halter. PCB var lågt. Samma förhållanden rådde även den 4, 10 och 17 augusti.

    De förhöjda halterna av metaller som förekom innan den 15 juli i vattenområdet utanför varvsbassängen härrör med största sannolikhet från gammalt bottensediment från Kockumstiden. Genom att utfyllnaden inleddes med att bottnen täcktes med ett ca 20 cm tjockt lager sand, förhindrades därefter vidare spridning av förorenat material ut från utfyllnadsområdet. Den använda sanden från Kögebukten var enligt SMHI:s provtagning renare med lägre halter av metaller än sedimenten ute i Öresund. Efter den 15 juli, när bottenytan inne i bassängen i princip var täckt, erhölls stabila halter, och alla ämnen hade låga koncentrationer. Zink i vatten var högt men hade samma halter som innan utfyllnadsarbetena startade.

    Vid de provtagningstillfällen, då analyser av klorfenoler och fenoxisyror utförts, var halterna låga.

    Resultaten från grumlighetsundersökningarna visar, att spridningen av synligt material från utfyllnadsarbetena sker i begränsad omfattning. Vid ett tillfälle, den 15 augusti, har en förhöjd grumlighet uppmätts vid Ribersborgs kallbadhus. Vid nordgående ström har förhöjd grumlighet observerats vid några enstaka tillfällen utanför Lommabukten. I övrigt har spridningen begränsat sig till en ca 200 - 300 m stor plym strax utanför varvsbassängen.

    Spridningsberäkningarna för sedimentation och förflyttning av sandpartiklar ger information om var det lättare materialet, silt med diametern 0.01 mm, kan finnas. Det är i material med denna grovlek som oönskade ämnen finns. Bottnen i varvsbassängen var täckt omkring den 15 juli och därefter sprids i princip inga miljöfarliga ämnen härifrån. Materialet fick därför komma ut ur bassängen kontinuerligt under perioden 22 juni - 15 juli. Fördelningen på bottnen och i vattnet den 15 juli framgår av figur E, se sid 22. Därefter beräknas även föhållandena den 22 augusti, genom att det material som fanns ute den 15 juli får fortsätta att förflyttas, utan att något nytt tillförs. Resultaten från denna beräkning finns också i figur E.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29. Aminot, A
    et al.
    Kirkwood, D
    Carlberg, Stig
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    The QUASIMEME laboratory performance studies (1993-1995): Overview of the nutrients section1997Ingår i: Marine Pollution Bulletin, ISSN 0025-326X, E-ISSN 1879-3363, Vol. 35, nr 1-6, s. 28-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The QUASIMEME Project (1993-1996) was established to assist European laboratories to improve the data they produce in marine monitoring programmes. Through laboratory performance Studies (with six-monthly reports), workshops and expert visits the programme was fully interactive. There were five rounds of laboratory performance studies. For the nutrient section, in which about 50 laboratories took part, the reference materials distributed to the participants consisted of standard solutions of nutrients and seawater samples stabilized by autoclaving. The material included low and high concentrations typical of those encountered in coastal seawater; at least two samples with different concentrations were distributed in each round. Robust statistics were used to determine the means and standard deviations for each set of results. For inorganic nutrients, the assessment of the data for bias and precision was based mainly on a Z- and P-scoring system in which targets of +/- 6% were allocated to the high concentrations, likewise +/- 12.5% to the low concentrations. This overview discusses overall performance separately for nitrate plus nitrite, nitrite, ammonia, phosphate, total nitrogen and total phosphorus, and classifies the performance of individual laboratories in each round, while maintaining their anonymity. Performance for nitrate plus nitrite and nitrite improved steadily and these determinands are now fully under control; at the end of the programme, standard deviations (SD) for nitrate plus nitrite were 0.2 mu mol l(-1) at low concentration and 0.6 mu mol l(-1) (4%) at high concentration, and for nitrite they were 0.03 mu mol l(-1) and 0.06 mu mol l(-1) (5%) respectively. Phosphate showed a somewhat stable level of performance with SD of 0.06 mu mol l(-1) and 0.10 mu mol l(-1) (10%) at low and high concentrations respectively, but this could be improved. Ammonia proved the most difficult to determine, and in spite of a substantial improvement at the beginning of the exercise, this determinand is not under control in many laboratories. At low concentrations, ammonia shows a positive bias of 0.2 mu mol l(-1) and a SD of 0.3 mu mol l(-1), while at high concentrations SD reaches 0.5 mu mol l(-1) (20%). For total nitrogen (TN) and total phosphorus (TP), the exercises show that only two thirds of the participants produced consistent data for TN, and less than half of them produced consistent data for TP. (C) 1997 Elsevier Science Ltd. All rights reserved.

  • 30. Amir-Heidari, Payam
    et al.
    Arneborg, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Lindgren, J. Fredrik
    Lindhe, Andreas
    Rosen, Lars
    Raie, Mohammad
    Axell, Lars
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Hassellov, Ida-Maja
    A state-of-the-art model for spatial and stochastic oil spill risk assessment: A case study of oil spill from a shipwreck2019Ingår i: Environment International, ISSN 0160-4120, E-ISSN 1873-6750, Vol. 126, s. 309-320Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31. Amortegui, Julio Cesar Espana
    et al.
    Pekar, Heidi
    Retrato, Mark Dennis Chico
    Persson, Malin
    Karlson, Bengt
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Bergquist, Jonas
    Zuberovic-Muratovic, Aida
    LC-MS/MS Analysis of Cyanotoxins in Bivalve Mollusks-Method Development, Validation and First Evidence of Occurrence of Nodularin in Mussels (Mytilus edulis) and Oysters (Magallana gigas) from the West Coast of Sweden2023Ingår i: Toxins, ISSN 2072-6651, E-ISSN 2072-6651, Vol. 15, nr 5, artikel-id 329Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    LC-MS/MS Analysis of Cyanotoxins in Bivalve Mollusks—Method Development, Validation and First Evidence of Occurrence of Nodularin in Mussels (Mytilus edulis) and Oysters (Magallana gigas) from the West Coast of Sweden
  • 32. Amundin, Mats
    et al.
    Carlstrom, Julia
    Thomas, Len
    Carlen, Ida
    Teilmann, Jonas
    Tougaard, Jakob
    Loisa, Olli
    Kyhn, Line A.
    Sveegaard, Signe
    Burt, M. Louise
    Pawliczka, Iwona
    Koza, Radomil
    Arciszewski, Bartlomiej
    Galatius, Anders
    Laaksonlaita, Jussi
    MacAuley, Jamie
    Wright, Andrew J.
    Gallus, Anja
    Dahne, Michael
    Acevedo-Gutierrez, Alejandro
    Benke, Harald
    Koblitz, Jens
    Tregenza, Nick
    Wennerberg, Daniel
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Brundiers, Katharina
    Kosecka, Monika
    Tiberi Ljungqvist, Cinthia
    Jussi, Ivar
    Jabbusch, Martin
    Lyytinen, Sami
    Saskov, Aleksej
    Blankett, Penina
    Estimating the abundance of the critically endangered Baltic Proper harbour porpoise (Phocoena phocoena) population using passive acoustic monitoring2022Ingår i: Ecology and Evolution, E-ISSN 2045-7758, Vol. 12, nr 2, artikel-id e8554Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Estimating the abundance of the critically endangered Baltic Proper harbour porpoise (Phocoena phocoena) population using passive acoustic monitoring
  • 33. Anastasiadis, Stavros
    et al.
    Boglis, Argiris
    Pechlivanidis, Ilias
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Lekkas, Demetris F.
    Baltas, Evaggelos
    APPLICATION OF GIS BASED CLARK'S UNIT HYDROGRAPH AND TRANSFER FUNCTION MODEL TO DESCRIBE RUNOFF RESPONSE IN A SMALL CATCHMENT, CASE STUDY: LYKOREMMA RIVER, GREECE2013Ingår i: Fresenius Environmental Bulletin, ISSN 1018-4619, E-ISSN 1610-2304, Vol. 22, nr 7B, s. 2152-2158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The hydrologic community has recently focused substantial attention on ungauged or poorly gauged catchments, since hydrological prediction under these conditions is highly uncertain, but represents the majority of practical applications. Catchments in Greece are usually ungauged, due to resource constrains, whilst in gauged areas the period of record is often short for safe estimation of highly parameterised hydrological models. This paper is driven by the Prediction in Ungauged Basins initiative aiming to estimate catchment responses using readily available data, i.e. topographical, soil and land use information. The parsimonious rainfall-runoff model developed in a Geographical Information System (GIS) environment is based on the Clark's synthetic unit hydrograph technique to estimate the hydrological response. The method requires estimation of the time of concentration (based on the curve number), the storage attenuation coefficient and the time area histogram of the catchment. The models further compared with a data-based modelling approach using a Transfer Function and the simulated streamflow is analysed to investigate similarities as well as to better understand possible extensions of the resulting unit hydrograph. A case study using 10-minute observed data from the 15 km(2) Lykorema catchment, Attica, Greece, highlights the potential of the GIS-based model to predict, at least, the dynamic characteristics of the runoff response in ungauged or poorly gauged catchments.

  • 34. Andersen, Jesper H.
    et al.
    Axe, Philip
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Backer, Hermanni
    Carstensen, Jacob
    Claussen, Ulrich
    Fleming-Lehtinen, Vivi
    Jarvinen, Marko
    Kaartokallio, Hermanni
    Knuuttila, Seppo
    Korpinen, Samuli
    Kubiliute, Aiste
    Laamanen, Maria
    Lysiak-Pastuszak, Elzbieta
    Martin, Georg
    Murray, Ciaran
    Mohlenberg, Flemming
    Nausch, Guenther
    Norkko, Alf
    Villnas, Anna
    Getting the measure of eutrophication in the Baltic Sea: towards improved assessment principles and methods2011Ingår i: Biogeochemistry, ISSN 0168-2563, E-ISSN 1573-515X, Vol. 106, nr 2, s. 137-156Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The eutrophication status of the entire Baltic Sea is classified using a multi-metric indicator-based assessment tool. A total of 189 areas are assessed using indicators where information on reference conditions (RefCon), and acceptable deviation (AcDev) from reference condition could be combined with national monitoring data from the period 2001-2006. Most areas (176) are classified as 'affected by eutrophication' and only two open water areas and 11 coastal areas are classified as 'unaffected by eutrophication'. The classification is made by application of the recently developed HELCOM Eutrophication Assessment Tool (HEAT), which is described in this paper. The use of harmonized assessment principles and the HEAT tool allows for direct comparisons between different parts of the Baltic Sea despite variations in monitoring activities. The impaired status of 176 areas is directly related to nutrient enrichment and elevated loads from upstream catchments. Baltic Sea States have implemented nutrient management strategies since years which have reduced nutrient inputs. However, eutrophication is still a major problem for large parts of the Baltic Sea. The 2007 Baltic Sea Action Plan is projected to further reduce nutrient inputs aiming for a Baltic Sea unaffected by eutrophication by 2021.

  • 35. Andersen, Jesper H.
    et al.
    Murray, Ciaran
    Kaartokallio, Hermanni
    Axe, Philip
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Molvaer, Jarle
    A simple method for confidence rating of eutrophication status classifications2010Ingår i: Marine Pollution Bulletin, ISSN 0025-326X, E-ISSN 1879-3363, Vol. 60, nr 6, s. 919-924Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We report the development of a methodology for assessing confidence in ecological status classifications. The method presented here can be considered as a secondary assessment, supporting the primary assessment of eutrophication or ecological status. The confidence assessment is based on scoring the quality of the indicators on which the primary assessment is made. This represents a first step towards linking status classification with information regarding their accuracy and precision. Applied to an existing data set used for assessment of eutrophication status of the Baltic Sea (including the Kattegat and Danish Straits) we demonstrate that confidence in the assessment is Good or High in 149 out of 189 areas assessed (79%). Contrary to our expectations, assessments of the open parts of the Baltic Sea have a higher confidence than assessments of coastal waters. We also find that in open waters of the Baltic Sea, some biological indicators have a higher confidence than indicators representing physical-chemical conditions. In coastal waters, phytoplankton, submerged aquatic vegetation and indicators of physical-chemical conditions have a higher confidence than indicators of the quality of benthic invertebrate communities. Our analyses also show that the perceived weaknesses of eutrophication assessments are due more to Low confidence in reference conditions and acceptable deviations, rather than in the monitoring data. (C) 2010 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 36. Anderson., D. M
    et al.
    Karlson, Bengt
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Preservatives and methods for algal cell enumeration2017Ingår i: Harmful Algal Blooms (HABs) and Desalination: A Guide to Impacts, Monitoring and Management / [ed] Anderson D. M., S. F. E. Boerlage, M. B. Dixon, Paris: Intergovernmental Oceanographic Commission of UNESCO , 2017, s. 509-517Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37. Andersson, Agneta
    et al.
    Meier, Markus
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Ripszam, Matyas
    Rowe, Owen
    Wikner, Johan
    Haglund, Peter
    Eilola, Kari
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Legrand, Catherine
    Figueroa, Daniela
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Paczkowska, Joanna
    Lindehoff, Elin
    Tysklind, Mats
    Elmgren, Ragnar
    Projected future climate change and Baltic Sea ecosystem management2015Ingår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 44, s. S345-S356Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Climate change is likely to have large effects on the Baltic Sea ecosystem. Simulations indicate 2-4 degrees C warming and 50-80 % decrease in ice cover by 2100. Precipitation may increase similar to 30 % in the north, causing increased land runoff of allochthonous organic matter (AOM) and organic pollutants and decreased salinity. Coupled physical-biogeochemical models indicate that, in the south, bottom-water anoxia may spread, reducing cod recruitment and increasing sediment phosphorus release, thus promoting cyanobacterial blooms. In the north, heterotrophic bacteria will be favored by AOM, while phytoplankton production may be reduced. Extra trophic levels in the food web may increase energy losses and consequently reduce fish production. Future management of the Baltic Sea must consider the effects of climate change on the ecosystem dynamics and functions, as well as the effects of anthropogenic nutrient and pollutant load. Monitoring should have a holistic approach, encompassing both autotrophic (phytoplankton) and heterotrophic (e.g., bacterial) processes.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Andersson, Helén
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Eriksson Bram, Lena
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Lindström, Göran
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Löptien, Ulrike
    SMHI, Forskningsavdelningen, Oceanografi.
    Strömqvist, Johan
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Översikt av beräkningsmodeller för bedömning av fiskodlingars näringsämnesbelastning på sjöar, vattendrag, magasin och kustvatten2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten är en kunskapssammanställning som utförts av SMHI på uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten. Den utgör inte något ställningstagande från Havs- och vattenmyndighetens sida. Rapporten försöker att sammanfatta den problematik som associeras med näringsämnesbelastningar från fiskodlingar i öppna kassar, vilka typer av beräkningar som kan behöva göras för att få en uppfattning om hur dessa kan påverka miljön samt några olika typer av modeller för detta ändamål.

    Fisk-, alg- och skaldjursodling är en växande industri runt om i världen som kan ge såväl näringsrik och hälsosam mat som arbetstillfällen. En nackdel med framförallt fiskodling i öppna kassar är att den kan innebära en påfrestning för vattenmiljön. De näringsämnen som ofta släpps ut från odlingen kan bidra till den övergödningsproblematik som redan finns i många sjöar och havsområden. Det är därför av största vikt att få en god uppskattning av den förväntade storleken på utsläppen förknippade med en öppen odling samt hur de kan tänkas förändra vattenkvaliteten på odlingsplatsen och dess närhet. Beräkningsmodeller kan vara till god hjälp vid bedömningen.

    Fiskar utsöndrar lösta näringsämnen och från odlingskassarna faller det också ut partikulärt organiskt material i form av fekalier och oätet foder. Storleken på näringsämneskällorna behöver beräknas och det finns modeller av olika komplexitet för att uppskatta detta. Storleken på det partikulära avfallet är viktigt dels för att det bidrarmed näringsämnen till vattnet och dels för att det kan ge upphov till ansamlingar av organiskt material på bottnen. När det organiska materialet bryts ner förbrukas syre och om ansamlingarna blir omfattande finns en risk för att det uppstår syrebrist vid bottnen. Om svavelväte bildas kan det orsaka skador på såväl den odlade fisken som det lokala ekosystemet. Odlingen kan också bidra till en försämrad vattenkvalitet i sin omgivning genom att tillgången av lösta näringsämnen blir större och därmed ge en ökad algproduktion. Den ökade algproduktionen skall i sin tur brytas ner och kan i förlängningen bidra till syrebristproblematiken.

    Det finns ett antal modeller som är specifikt utvecklade för fiskodlingar i öppna kassar och de tar i olika hög grad upp den beskrivna problematiken. Rapporten innehåller detaljerade genomgångar av några av modeller för att visa på styrkor och svagheter kring olika angreppsätt. Den innehåller också sammanfattningar av några vanligt förekommande modeller som använts internationellt vid bedömning av fiskodlingars miljöpåverkan. För att minska den negativa påverkan på vattenmiljön från har det också utvecklats recirkulerande system för odling. Rapporten tar inte upp belastning från den typen av fiskodlingar. Om utsläppen från ett sådant system är känt kan dock vattenkvalitetsmodeller användas för att se effekten av utsläpp från en punktkälla.

    Rapporten sammanfattar ett antal vattenkvalitetsmodeller för sjöar, vattendrag, kust och hav. En vattenkvalitetsmodell behöver inte nödvändigtvis vara utvecklad för att beskriva konsekvenser av fiskodlingar men bör kunna hantera frågeställningar som uppkommer vid bedömningar av övergödningsrisk vid utsläpp från en punktkälla. Den behöver därför kunna simulera parametrar såsom förändringen av näringsämneskoncentrationer, primärproduktion, siktdjup och syrgashalter på olika nivåer i vattenmassan. Modeller för den här typen av uppskattningar finns också i olika komplexitetsgrad och för olika skalor i tid och rum.

    Vid modellering är en god tillgång till observationer en förutsättning för pålitliga modellresultat och behövs såväl för att driva och kalibrera modellen som för validering av modellresultaten. Det är viktigt att tillgängliga data håller god kvalitet. En noggrann analys och beskrivning av den tillgängliga databasen hjälper därmed till att bedöma tillförlitligheten av modellsimuleringarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Andersson, Jafet
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Ali, Abdou
    Arheimer, Berit
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Gustafsson, David
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Minoungou, Bernard
    Providing peak river flow statistics and forecasting in the Niger River basin2017Ingår i: Physics and Chemistry of the Earth, ISSN 1474-7065, E-ISSN 1873-5193, Vol. 100, s. 3-12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Andersson, Jafet
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Arheimer, Berit
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Combine and Share Essential Knowledge for Sustainable2016Ingår i: The Solutions Journal, ISSN 2154-0926, Vol. 7, nr 3, s. 30-32Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Andersson, Jafet
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Arheimer, Berit
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Combine and Share Essential Knowledge for Sustainable Water Management2016Ingår i: Solutions Journal, ISSN 2154-0896, E-ISSN 2154-0926, Vol. 7, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 42.
    Andersson, Jafet
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Arheimer, Berit
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Traore, Farid
    Gustafsson, David
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Ali, Abdou
    Process refinements improve a hydrological model concept applied to the Niger River basin2017Ingår i: Hydrological Processes, ISSN 0885-6087, E-ISSN 1099-1085, Vol. 31, nr 25, s. 4540-4554Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Andersson, Jafet
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Olsson, Jonas
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Van de Beek, Remco
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Hansryd, Jonas
    OpenMRG: Open data from Microwave links, Radar, and Gauges for rainfall quantification in Gothenburg, Sweden2022Ingår i: Earth System Science Data, ISSN 1866-3508, E-ISSN 1866-3516, Vol. 14, nr 12, s. 5411-5426Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    OpenMRG: Open data from Microwave links, Radar, and Gauges for rainfall quantification in Gothenburg, Sweden
  • 44.
    Andersson, Jafet
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Pechlivanidis, Ilias
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Gustafsson, David
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Donnelly, Chantal
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Arheimer, Berit
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Key factors for improving large-scale hydrological model performance2015Ingår i: European Water, ISSN 1792-085X, Vol. 49, s. 77-88Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Andersson, Jafet
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Van de Beek, Remco
    SMHI, Forskningsavdelningen.
    SIMULERING AV AVLOPPSFLÖDEN MED REGNDATAFRÅN MOBILTELEFONNÄT I STOCKHOLM: SIMULATING URBAN DRAINAGE FLOWS WITH RAINFALLDATA DERIVED FROM MOBILE PHONE NETWORKS INSTOCKHOLM2021Ingår i: Vatten, ISSN 0042-2886, nr 2, s. 91-104Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kommunala VA-organisationer har ofta endast tillgång till ett glest nät med regnmätare (ett tiotal regnstationer i Stockholm). I glesa nät finns en risk att modellberäknade avloppsflöden under- eller överskattas när regnskurar passerar där det inte finns någon station, eller när en areamässigt liten skur träffaren station. Att hålla stationsnätet fungerande och tillförlitligt är dessutom en resurskrävande uppgift. Mikrovågslänkar i mobiltelefonnät kan mäta regn. Länknätverket är mycket tätare än regnstationerna(här undersöks 500 länkar i Stockholm), och underhålls kontinuerligt. Länkarna kan därför utgöra ettvärdefullt komplement till regnstationer. Studien jämför initialt regndata från länkar och regnstationer.Generellt observerades lägre maximala regnintensiteter för länkar än för regnstationer: ju kortare regnvaraktighet desto större skillnad. Studiens andra del undersöker hur en ökad täthet på och olika typer avregndata påverkar avrinning, flöden och bräddning i avloppsnätet m.h.a. en hydraulisk modell. Resultatenvisar på stora skillnader i beräknat flöde mellan nät med olika täthet (ibland +/-80 %), och att en dubblerad täthet var tillräcklig vid de sju studerade regntillfällena. Förtätning av nätet m.h.a. länkar gav ocksåen bättre överensstämmelse med uppmätt inflöde till Henriksdals reningsverk. Sammanfattningsvis haroperativa mobilnät stor potential att komplettera regnstationer i VA-verksamhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    SIMULERING AV AVLOPPSFLÖDEN MED REGNDATA FRÅN MOBILTELEFONNÄT I STOCKHOLM
  • 46.
    Andersson, Jafet
    et al.
    SMHI, Forskningsavdelningen, Hydrologi.
    Zehnder, Alexander J. B.
    Wehrli, Bernhard
    Jewitt, Graham P. W.
    Abbaspour, Karim C.
    Yang, Hong
    Improving Crop Yield and Water Productivity by Ecological Sanitation and Water Harvesting in South Africa2013Ingår i: Environmental Science and Technology, ISSN 0013-936X, E-ISSN 1520-5851, Vol. 47, nr 9, s. 4341-4348Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study quantifies the potential effects of a set of technologies to address wafer and fertility constraints in rain. fed smallholder agriculture in South Africa, namely in situ water harvesting (WH), external WH, and ecological sanitation (Ecosan, fertilization with human urine); We Used the Soil and Water Assessment Tool to model spatiotemporally differentiated effects on maize yield, river flow, evaporation, and transpiration. Ecosan Met some of the plant nitrogen demands, which significantly increased maize yields by 12% and transpiration by 2% on average across South Africa. In situ and external WH did not significantly affect the yield, transpiration or river flow on the South Africa scale. However, external WH. more than doubled the yields for specific seasons and locations. WH particularly increased the lowest yields. Significant, water and nutrient demands remained even with WH and Ecosan management. Additional fertility enhancements raised the yield levels but also the yield variability, whereas soil moisture enhancements improved the yield stability. Hence, coupled policies' addressing both constraints will likely be Most effective for improving food security.

  • 47.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Becker, Björn
    SMHI.
    Hillgren, Robert
    SMHI.
    Brofjordens kraftstation: Kylvattenspridning i Hanneviken1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vattenfall planerar att lokalisera en restoljeförgasningsanläggning intill Scanraff vid Brofjorden. Anläggningens kylvattenutsläpp beräknas till 7,5 m3/s med eninitiell övertemperatur på cirka 10 °C. Alternativa utsläppspunkter är söder om Hanneviksholmen och södra Trommekilen.

    En frågeställning är huruvida man genom lämpligt val av utsläppsarrangemang kan få en gynnsam uppvärmning av Hanneviken och därigenom förbättra förutsättningarna för en produktion av växtplankton.Tillgången på växtplankton är en förutsättning för en tänkt ostronodling norr om Hanneviksholmen.

    SMHI har fått i uppdrag av Vattenfall Utveckling AB att utreda kylvattenspridningen för två alternativa utsläpp i Hanneviken. Arbetet har omfattat simuleringar av cirkulationsförhållandena och kylvattenspridningen samt fältundersökningar. Fältmätningarna har syftat till dels att verifiera modellens resultat dels att få en uppfattning om hur stor del av året man kan förvänta en gynnsam uppvärmning av Hanneviken.

    Uppvärmningen av Hanneviken är starkt beroende av vindens riktning.För ostlig vind är temperaturhöjningen mindre än 2 °C,medan den är 3-5 °C för sydostlig eller sydvästlig vind.

    Uppvärmningen av vattnet längs kusten nordost om Kågarna blir 2-3 °C.

    Utsläppsalternativ 1 ger en något högre uppvärmning.

    Vindar från SE över S till W är mest gynnsamma för en inström väster om Hanneviksholmen och därmed en spridning av kylvatten in mot Hanneviken. Andelen av dessa vindar under året uppskattas till cirka 50%.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar i Öregrundsgrepen 19861987Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    1986 kan kraftverkets drift betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme. Samtliga tre block har haft ett högt driftutnyttjande.

    Kontrollprogrammets målsättning har varit att kontinuerligt övervaka kylvattnets spridning i tid och rum. Av särskilt intresse har varit att övervaka effekterna av läckaget från F 3:s kylvattenkanal. Tätningsarbetena påbörjades under F 3:s revisionsperiod under sensommaren och var avslutade i slutet av november. Följande slutsatser har dragits:

    • Tre-blocksdriften under december har inneburit avkylningsytor av storleken 6 - 8 km?Under två-blocksdrift är motsvarande ytor 4 - 7 km2
    • Området mellan St Sandgrund och vallen påverkas mest av läckaget.
    • 10°C övertemperatur har förekommit närmast vallen.
    • Vid driftstopp1 F 3:s revisionsperiod, avkyls det berörda läckageområdet.Ingen förekomst av uppvärmt kylvatten kan konstateras under revisionsperioden.
    • Vid idrifttagande av F 3 har omgående vattenområdet påverkats.
    • Drift under islagd period har medfört att öppet vatten förekommit utanför vallen hela tiden trots den svåra isvintern.
    • Ett extremt vattenstånd+ 143 cm över MW har förekommit (jfr med+ 150 cm vilket motsvarar "hundraårsvattenståndet").
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19871988Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    1987 kan kraftverkets drift betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme. Samtliga tre block har haft ett högt drift utnyttjande.

    Kontrollprogrammets målsättning har varit att kontinuerligt övervaka kylvattnets spridning i tid och rum. Av särskilt intresse har varit att se effekten av kylvattentillskottet från block 3 via ordinarie utlopp.

    Följande slutsatser har dragits:

    • Treblocksdriften under året har inneburit avkylningsytor av storleksordningen 7 - 12 km2. Den tidigare bedömningen med endast karteringar från december 1986, var 6 - 8 km2.
    • Temperaturen i skärgårdsområdet har inte påverkats av treblocksdriften.
    • Något fortsatt läckage från F 3:s kylvattenkanal har inte observerats.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Andersson, Jan
    et al.
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    Hillgren, Robert
    SMHI, Samhälle och säkerhet.
    SMHIs undersökningar utanför Forsmark 19881989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    1988 kan kraftverkets drift betraktas som normal med avseende på kylvattenflöde och värme. Samtliga tre block har haft ett högt driftutnyttjande.

    Reservutskovet har dock nyttjats mer än föregående år, ca 3 månader.

    Kontrollprogrammets målsättning har varit att kontinuerligt övervaka kylvattnets spridning i tid och rum. Av särskilt intresse har varit att se effekten av  kylvattentillskottet från block 3 via ordinarie utlopp.

    Följande slutsatser har dragits:

    • Treblocksdriften under året har inneburit avkylningsytor av storleksordningen 8 - 16 km 2. Den tidigare bedömningen från 1987; var 7 - 12 km2.
    • Temperaturen i skärgårdsområdet har inte påverkats av treblocksdriften.
    • Något märkbart läckage från F 3:s kylvattenkanal har inte observerats.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 av 1122
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf