The frequency distributions of monthly precipitation amounts have been investigated. Data from the period 1931-78 for 262 Swedish and 26 Norwegian stations have been used. The statistical analysis consists of determining the capacity of well-known frequency distribution functions to match the empirical distributions. The following functions were tested: gamma distributions with 2 or 3 parameters, log-normaldistributions with 2 or 3 parameters and the Weibull distribution with 3 parameters. The methods used to determine theparameters of the above-mentioned functions were either the momentum or the maximum- likelihood method. About 3500 distributions were studied. The results of the different tests gave a statistically significant answer to the question: Which of the investigated functions is superior to the other functions best in describing the observed distributions? The gamma distribution was found to have the highest score. In 86% of all case s there was no significant difference, at the 90% confidence level, between observed and computed frequencies. The log-normal distribution hasa much lower capacity to describe the empirical distributions studied.

From the gamma distribution with the obtained values of its shape and scale parameters certain percentile values were computed, namely: P01, P05, P10, P25, P50, P75, P95, and P99. The results are presented in the form of charts. The charts showing monthly isohyets for different percentile values are briefly cornrnented.

Maps of the variability of monthly precipitation amounts are also presented. The variability is expressed by means to the coefficient of variation. This variability parameter shows small differences between different regions in Sweden.

The measuring errors of precipitation observations are discussed. Corrections of measured amounts ought to be applied for the three most important errors viz, the aerodynamic, evaporation and adhesion losses. The most important losses and at the same time those which are most difficult to estimate are due to the wind effects around the orifice of the precipitation gauge. The corrections ought to be determined individually for each station and month with regard to the wind regime and the exposure of the gauge for the station concerned. With these factors in mind and knowing the proportions between snow and rain precipitation corrections have been proposed for the monthly values. On an average for all Swedish stations used in this investigation the mean annual amounts of precipitation for the period 1931-78 should be increased by 18%. In the water balance equation the values thus increased seem to agree reasonably well with generally accepted values for evaporation and run-off .

Egenskaperna hos frekvensfördelningarna av månadsnederbördssummor Har studerats. Data från 262 svenska och 26 norska nederbördsstationer för perioden 1931 - 78 har utnyttjats. Den statistiska analysen har bestått i att pröva olika välkända fördelningsfunktioners förmåga att beskriva de empiriska fördelningarna  Följande funktioner prövades: Gammafördelningar med 2 och 3 parametrar, lognormalfördelningar med 2 och 3 parametrar samt weibullfördelningar med 3 parametrar. Medelst momentmetoden eller maximum-likelihoodmetoden skattades parametrarna till ovan nämnda funktioner för närmare 3500 observerade nederbördsfördelningar. Resultaten av dessa olika anpassningar gav ett entydigt svar på frågan: Vilken fördelningsfunktion äger bästa förmågan att beskriva de observerade fördelningarna? Gammafördelningen med två parametrar gav i 80 % av samtliga fall ej någon signifikant skillnad, på konfidensnivån 90 %, mellan observerad frekvens och beräknad. Näst bästa funktion visade sig Weibullfördelningen vara. Lognormalfördelningen med två parametrar har betydligt sämre förmåga att beskriva de empiriska fördelningarna.

Från gammafördelningarna med skattade värden på dess form och skalparametrar beräknades vissa percentilvärden nämligen P01, P05, P10 P25, P50, P75, P95 och P99. Resultaten redovisas i kartform. Månadskartorna med isohyeter för olika percentilvärden kommenteras kortfattat.

Kartor över månadsnederbördens variabilitet uttryckt med hjälp av variationskoefficienten redovisas även. Denna spridningsparameter visar liten variation inom Sverige.

En diskussion om mätfelens storlek genomförs. Korrektioner av uppmätt nederbörd bör införas p.g.a. de aerodynamiska f elen, avdunstningsfelen och adhesionsfelen. Svårast och viktigast är att försöka uppskatta förlusterna till följd av vindens inverkan. Dessa bör bestämmas individuellt för varje station och månad med ledning av vindklimatet vid stationen ifråga samt vindexponeringen runt nederbördsmätaren. Med kännedom om dessa faktorer och andelen snö- resp. regnnederbörd har medelkorrektioner föreslagits. I medeltal för samtliga svenska stationer som ingår i undersökningen, har medelvärdet för dessa korrektioner avseende hela året beräknats till 18 %. Detta värde förefaller stå i god överensstämmelse med vattenbalansekvationen .